MR 8 ALLTID-IBLAND-ALDRIG WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
|
|
- Lisa Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen består av tre övningar. De mänskliga rättigheterna är odelbara och alla rättigheter är lika viktiga. Här får eleverna ändå jämföra och ställa rättigheterna mot varandra som ett sätt att reflektera över vilken betydelse och konsekvenser de kan ha. De mänskliga rättigheternas tillkomst kopplas också till de antijudiska lagar som stiftades i och 40-talens Tyskland. Eleverna arbetar både individuellt och i grupp utifrån sina egna värderingar.
2 LÄRARMANUAL SIDA 2/8 Förkunskaper Inför workshopen bör eleverna känna till följande: FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna andra världskriget och Förintelsen Lärandemål Öka sina kunskaper om mänskliga rättigheter, dess bakgrund och hur de kom till Utveckla sina färdigheter i att argumentera muntligt och i skrift Öka sina kunskaper om människors villkor i en diktatur och under upptakten till folkmord Förberedelser Eleverna behöver limstift och saxar Skriv ut blanketterna från arbetsmaterialet (övning 1, 2 och 3) Förbered visning av filmklipp från visningsmaterialet (övning 3)
3 LÄRARMANUAL SIDA 3/8 ÖVNING 1 Alltid-Ibland-Aldrig Efter en kort introduktion om de mänskliga rättigheterna får eleverna ställa dem mot varandra i en utmanande gruppövning. 1. Gå kort igenom mål och syfte med övningen. Berätta för eleverna vad ni kommer att göra. 2. Berätta om FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Betona särskilt att rättigheterna är universella, odelbara och samverkande. (Se faktaruta) 3. Dela in klassen i grupper om 4-5 elever. Dela ut blanketten med MR-citat samt A3-papper med fälten Alltid-Ibland-Aldrig. Vissa MR-citat förekommer två gånger. Förklara att grupperna ska klippa ut exemplen på rättigheter. Remsorna fördelas jämnt inom gruppen. 4. I grupperna funderar eleverna först individuellt över om de tycker att de olika exemplen på remsorna gäller alltid, ibland eller aldrig. Varje elev placerar ut remsorna i de fält som han/hon tycker passar. 5. Gruppen studerar tillsammans under tystnad hur remsorna är placerade. Alla har nu rätt att vända på de exempel de tycker är felplacerade. De exempel som blir kvar det vill säga de som alla i gruppen är överens om klistras fast. 6. Gruppen diskuterar de exempel de vänt på. Om de tillsammans kan komma fram till en placering av några av eller alla dessa, klistras också de fast. 7. Låt grupperna sätta upp sina papper på tavlan/väggen. Alla får gå en runda och se hur de olika grupperna har resonerat. 8. Diskutera i helklass utifrån följande frågor: Vilka var skillnaderna och likheterna? Vilka exempel var lätta att placera respektive svåra? Varför?
4 SIDA 4/8 LÄRARMANUAL Fakta om mänskliga rättigheter FN:s Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna kom till Men lagar och rättigheter som styr förhållande mellan makten och den enskilde medborgaren har en lång historia. Grundläggande mänskliga rättigheter uttrycktes till exempel i engelska Magna Charta 1215, tryckfrihetsförordningen i Sverige 1766, amerikanska självständighetsförklaringen 1776, deklarationen om mänskliga rättigheter efter franska revolutionen 1789 och i förbud mot slavhandel i slutet av 1800-talet. De mänskliga rättigheterna gäller för alla. De slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är universella och gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller sammanhang. Rättigheterna är odelbara och okränkbara. De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan statsmakten och enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen. Det finns starka samband mellan mänskliga rättigheter och demokrati. En fördjupad och långsiktigt hållbar demokrati förutsätter att de mänskliga rättigheterna respekteras. De rättigheter som har en mer direkt koppling till det demokratiska beslutsfattandet är åsikts- och yttrandefriheten, mötes- och föreningsfriheten samt den allmänna rösträtten. Även andra rättigheter har betydelse för demokratiseringsprocessen, till exempel de som sammantaget syftar till att upprätthålla rättsstatens principer och rätten till utbildning. Grundläggande behov så som rätten till en rimlig levnadsstandard, hälsovård och utbildning spelar också en viktig roll för människors möjligheter att få makt och inflytande över sina liv och ta del av politiken. Det krävs ett minimum av materiell standard för att den enskilde ska ha kraft och råd att utöva sina politiska rättigheter. Läs mer:
5 LÄRARMANUAL SIDA 5/8 ÖVNING 2 När lämnar du landet? I den här övningen följer vi upp diskussionen i övning 1. Eleverna får reflektera över hur de själva skulle agera om deras villkor och rättigheter skulle försämras stegvis. 1. Gå kort igenom mål och syfte med övningen. Berätta för eleverna vad ni kommer att göra. 2. Berätta för klassen att de ska föreställa sig att de tillhör en minoritet i landet. Du kommer att läsa upp ett antal negativa förändringar för dem som individer och som grupp. Eleverna ska ta ställning till när de får nog och lämnar landet. När respektive elev upplever måttet som rågat lämnar han/hon sin plats och går till en annan del av klassrummet (förbered ett område som rymmer alla elever stående). 3. Läs upp de negativa förändringarna i blanketten, en efter en. Efter hand reser sig eleverna och går iväg till det anvisade området. När alla elever har lämnat sin plats kan du som pedagog läsa upp de negativa förändringar som eventuellt finns kvar. 4. Dela ut blanketten med listan över negativa förändringar. Låt eleverna diskutera listan i par utifrån följande frågor: Varför lämnade du landet just då? Tycker du att det blev gradvis värre i landet. Fanns det kanske förbud som borde flyttats högre upp i listan? Vad skulle du göra innan du lämnar landet? (till exempel försöka göra motstånd eller demonstrera). 5. Led en sammanfattande diskussion i helklass. Jämför listorna med exempel och förbud som användes i övningarna 1 respektive 2.
6 SIDA 6/8 LÄRARMANUAL ÖVNING 3 Lagstadgat förtryck I den här övningen får eleverna upptäcka och undersöka kopplingen mellan de antijudiska lagarna och de mänskliga rättigheterna. 1. Gå kort igenom mål och syfte med övningen. Berätta för eleverna vad ni kommer att göra. 2. Berätta att de förbud som användes som exempel i övning 1 och 2 är omskrivningar av de antijudiska lagarna. Dessa stiftades av naziregimen från 1933 och framåt. Gå kort igenom hur dessa kom till. (Se faktaruta) A 3. Visa filmklippet Nürnberglagarna ur Fakta om Förintelsen (Forum för levande historia). 4. Dela ut blanketten om de antijudiska lagarna ur boken om detta må ni berätta. Elevernas uppgift är att läsa texten. 5. Led en diskussion i helklass hur de antijudiska lagarna hänger samman med det folkmord som skedde i Nazityskland. Lyft fram hur lagarna kom att bli en del i upptakten till den slutgiltiga lösningen. (Se faktarutor) 6. Knyt ihop diskussionen och workshopen med att återkoppla till FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Beskriv dess tillkomst i ljuset av Andra världskrigets slut och Förintelsen. Förklara att man kan se FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som en spegling av (eller ett svar på) de antijudiska lagarna. Fakta om de antijudiska lagarna När nazisterna kom till makten i Tyskland existerade inte folkmord som en plan. Direkt efter maktövertagandet (30 januari 1933) infördes en rad lagar och bestämmelser som stegvis fråntog den judiska befolkningen dess rättigheter. Till sist bestod de antijudiska lagarna av över 400 förbud. Syftet var primärt att tvinga judarna att emigrera att uppnå ett judefritt Tyskland infördes även de s.k. Nürnberglagarna; lagen om rikets flagga; lagen till skydd för det tyska blodet, vilken förbjöd äktenskap och utomäktenskapliga förbindelser mellan judar och personer med tyskt eller därmed besläktat blod; lagen om medborgarskap, vilken uteslöt judar från tyskt medborgarskap och därmed från rösträtt och tillträde till offentliga arbeten. En konsekvens av dessa lagar var att Förenta Nationerna, som bildades efter andra världskriget, 1948 formulerade FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som bland annat slår fast alla människors lika värde.
7 SIDA 7/8 LÄRARMANUAL Fakta om Förintelsen var planerad eller inte Beslutet om den slutgiltiga lösningen fattades vid Wannseekonferensen 1942 och följdes av inrättandet av dödslägren. Men redan innan dess hade en rad åtgärder vidtagits för att tränga ut judarna ur samhällslivet. Exempelvis: Införandet av J-stämpeln i pass som tillhörde tyska medborgare av judisk börd. Niskoplanen som innebar att alla judar skulle deporteras till ett område i Generalguvernementet nära Lublin i dagens Polen. Planerna övergavs 1940 då nazisterna såg dem som opraktiska. Madagaskarplanen som gick ut på att deportera alla judar från Europa till den dåvarande franska kolonin Madagaskar. I slutet av 1930-talet stöddes idén av flera ledande nazister. Planen övergavs i början av 1940-talet. Fakta om flyktingströmmarna och Évian-konferensen Segregationspolitiken syftade främst till att tvinga judarna att emigrera och på så sätt uppnå ett judefritt Tyskland. Men emigrationen begränsades starkt av omvärldens ovilja att ta emot judar. Under andra hälften av 1930-talet införde de flesta europeiska länder och USA en mycket restriktiv immigrationspolitik för att stoppa den ökande judiska flyktingströmmen från Tyskland. Konferensen ägde rum 6-15 juli 1938, i Évian, Frankrike. Initiativtagare var USA:s president Roosevelt. 32 nationer deltog. Avsikten var att diskutera en lösning på flyktingproblemet i Europa, framför allt de judiska flyktingarna från Tyskland och Österrike. Målet var att lösa hjälpåtgärder för judiska flyktingar och fastställa flyktingkvoter. Från Norden deltog Danmark, Norge och Sverige. På plats som åhörare fanns också ca 40 frivilliga hjälp- och flyktingorganisationer. Konferensen blev ett totalt misslyckande. Man uttryckte stor sympati med de förföljda judarna, men ansåg sig inte kunna ta emot fler flyktingar. Skälen var ekonomiska, sociala och risk för ökad arbetslöshet. Man ansåg också att en judisk flyktingström skulle skapa ökad antisemitism och ett judeproblem i det egna landet. Ett enda land förklarar sig villigt att ta emot fler judiska flyktingar Dominikanska Republiken. Fakta om Förintelsens olika steg Historikern Raul Hilberg förklarar Förintelsen stegvis. Förenklat kan man säga att först definierades judar som grupp. Sedan fråntogs de sina rättigheter. De flyttades efter det till getton för att sedan deporteras till läger och slutgiltigt mördas i dödsläger. Läs mer om Förintelsens steg och faser på:
8 LÄRARMANUAL SIDA 8/8 Utvärdering Låt till exempel eleverna skriva varsin argumenterande text eller göra en muntlig framställning där de jämför exemplen i övningarna 1 och 2. Använd följande frågeställningar: Vilka hör ihop? Vilka mänskliga rättigheter hör de samman med? Vad betyder dessa mänskliga rättigheter för dig idag och senare i livet? Eleven ska föreställa sig att hon/han skulle fråntas någon eller några av dessa rättigheter? Hur skulle det påverka honom/henne? Denna utvärdering kan också göras i grupper om 3-4 elever. Dessa gör då en gemensam presentation inför klassen med presentationstekniska hjälpmedel som exempelvis PowerPoint. Fördjupning Låt eleverna lyssna när överlevande från Förintelsen berättar om sina minnen i korta ljudklipp: Använd Levande rättigheter igår, idag, imorgon. Skolmaterialet handlar om mänskliga rättigheter med utgångspunkt i historiska händelser:
WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merMR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen
Läs merDEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merTOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merWORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merMR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merWORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder arbets- och visningsmaterial
Läs merTOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL
SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merTOLERANS 4 FÅR MAN SÄGA VAD MAN VILL?
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merWORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
MR 2 SLAVERI NU OCH DÅ SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i
Läs merMR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merDEMOKRATI 4 DEMOKRATI OCH NATIONALISM
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merLÄRARMANUAL TOLERANS 1 VADÅ TOLERANS? WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS
SIDA 1/10 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merMR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merTOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merTOLERANS 3 BILDEN AV DEN ANDRE
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merVISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER
VISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER WORKSHOPAR I KLASSRUMMET OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, TOLERANS OCH DEMOKRATI FRÅN FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA I SPELET UR DEKLARATIONEN Alla är födda fria och lika
Läs merDet svenska samhällskontraktet
Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:3463 av Robert Hannah (L) Det svenska samhällskontraktet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka
Läs merDEMOKRATI 1 DEMOKRATI HUR FUNKAR DET?
SIDA 1/10 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merMR 3 NORMALITET DÅ OCH NU WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
MR 3 NORMALITET DÅ OCH NU SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt
Läs merLÄRARMANUAL TOLERANS 6 DET VAR INTE JAG WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merwww.levandehistoria.se/files/uppdragdemokrati-dem5material.pdf www.levandehistoria.se/files/uppdragdemokrati-dem5visning.pdf
SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merÖVNINGS- HÄFTE. Förintelsen Holocaust Shoah
ÖVNINGS- HÄFTE Förintelsen Holocaust Shoah VANLIGA frågor kring förintelsen Diskutera och gör korta anteckningar 1. Vad hade nazisterna emot judarna 2. Hur kunde nazisterna få vanliga tyska invånare att
Läs merMinoriteter del 2. Vad pratade vi om förra gången?
Minoriteter del 2 Vad pratade vi om förra gången? Romerna De första romerna kom till Sverige under 1500-talet. De har genom historien utsatts för våld och diskriminering. Hat och fördomar mot romerna kallas
Läs merHistoria. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER
SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter
Läs merHandledning för EU-temaserien
Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv
Läs merSveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Ekonomi
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp
Läs merMin bild av Europa TE M A historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009
Min bild av Europa TEMA historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009 SO Mål och betygskriterier Du är godkänd om du kan berätta om viktiga händelser, förändringar, personer och idéer
Läs merDEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET
OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merDEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16
DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merARBETSMATERIAL MR 8 ALLTID IBLAND ALDRIG
SIDA 1/5 ÖVNING 1- SID.1 Alltid-Ibland-Aldrig Att döda är fel Det är fel att hålla någon annan som en slav Efter en viss ålder, ska människor kunna gifta sig med vem de väljer Folk bör få säga eller skriva
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juli 2019
Dir. 2019:36 Kommittédirektiv Ett museum om Förintelsen Beslut vid regeringssammanträde den 4 juli 2019 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag om hur ett museum för att bevara och föra vidare
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merTOLERANS 3 BILDEN AV DEN ANDRE
SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merUpptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merDEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
Läs merLärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
Läs merPlanering historia tillval
Planering historia tillval Perioden 1871-1945 Vi skall arbeta med perioden 1871 till 1945. Vi kommer dela upp perioden i fyra block. Block 1- Imperialismen 1871-1914 Block 2 Första världskriget 1914-1918
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merMax18skolan Gymnasiet. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merMax18skolan årskurs 4-6. Trygghet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och känna sig trygga. Genom att reflektera kring begreppet trygghet och
Läs merDAGENS NYHETER. Historiska museet visar utstäunmg om. Förintelsen
DAGENS NYHETER. Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies. Kultur Historiska museet visar utstäunmg om Förintelsen PUBLICERAD 06:00 Bild 1 av 3 "Speaking memories - förintelsens sista
Läs merJag vill säga något!
Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för
Läs merHOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
Läs merMax18skolan Gymnasiet. Ekonomi
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merSverige under Gustav Vasa
Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö
Läs merRÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!
RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:
Läs merMax18skolan Gymnasiet. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merFörsökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda
Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati
Läs merMaterial för gymnasiet
Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial
Läs merARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET
SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor
Läs merÅk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
Läs merReflektera kring anonymitet på nätet
Reflektera kring anonymitet på nätet Den här lektionen handlar om anonymitet och hur det påverkar vårt agerande. Lektionen är skapad av Filippa Mannerheim (historie- och svensklärare) som en del av ett
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Läs merVälkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige
Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket
Läs merEn enda jord människor och miljö. Vecka 10-15
En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merTema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER!
Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER! Jag har rättigheter Mänskliga rättigheter är baserade på mänskliga behov. Barnets rättigheter är baserade på barnets behov. I den här övningen
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merMax18skolan årskurs 4-6. Ekonomi
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation
Läs merVARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD
VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merEn serie om demokratibegreppet
AV-nummer: 101659tv 1 5 Programlängd: 5 x 10 min. En serie om demokratibegreppet Inledning Om serien Vem bestämmer? Vem bestämmer? är en fiktiv dokusåpa som på ett humoristiskt sätt vrider och vänder på
Läs merMax18skolan årskurs 4-6. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merMAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING
MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING 1 MAKTFAKTORN Inspirerande och lärorik webbplats om demokrati... 2 Så svarar Maktfaktorn mot kursplanen... 2 Begrepp i Maktfaktorn... 2 Innehåll och övningar... 3 1. Vem är
Läs merFÖR DINA RÄTTIG HETER
! S A N VÄS FÖR DINA RÄTTIG HETER Barnkonventionens grundprinciper Ett material för att introducera Barnkonventionen i klassrummet GRATTIS! Att du läser det här betyder att du vill jobba med Barnkonventionen
Läs merLärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Läs merDet kalla kriget. Freden i Europa förbereds
Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna
Läs merBilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?
Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober
Läs merARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER
SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns
Läs merDEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen
Läs merVARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD
VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VERKTYGSLÅDA www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 MATERIAL MED PRAKTISKA ÖVNINGAR 4 Hej Sverige! 4 Tema Tolerans 6 Tema Mänskliga
Läs merJag vill inte Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs mer"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?
"Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs mer2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?
Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade
Läs merLärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen
SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,
Läs merFördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.
Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift
Läs merAtt leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)
Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär
Läs merBRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se
Varje människa kan göra skillnad www.raoulwallenberg.se VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD Det finns idag en bristande kunskap om de mänskliga rättigheterna bland elever i Sverige, trots att de står inskrivna
Läs mer