MR 8 ALLTID-IBLAND-ALDRIG WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MR 8 ALLTID-IBLAND-ALDRIG WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)"

Transkript

1 SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen består av tre övningar. De mänskliga rättigheterna är odelbara och alla rättigheter är lika viktiga. Här får eleverna ändå jämföra och ställa rättigheterna mot varandra som ett sätt att reflektera över vilken betydelse och konsekvenser de kan ha. De mänskliga rättigheternas tillkomst kopplas också till de antijudiska lagar som stiftades i och 40-talens Tyskland. Eleverna arbetar både individuellt och i grupp utifrån sina egna värderingar.

2 LÄRARMANUAL SIDA 2/8 Förkunskaper Inför workshopen bör eleverna känna till följande: FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna andra världskriget och Förintelsen Lärandemål Öka sina kunskaper om mänskliga rättigheter, dess bakgrund och hur de kom till Utveckla sina färdigheter i att argumentera muntligt och i skrift Öka sina kunskaper om människors villkor i en diktatur och under upptakten till folkmord Förberedelser Eleverna behöver limstift och saxar Skriv ut blanketterna från arbetsmaterialet (övning 1, 2 och 3) Förbered visning av filmklipp från visningsmaterialet (övning 3)

3 LÄRARMANUAL SIDA 3/8 ÖVNING 1 Alltid-Ibland-Aldrig Efter en kort introduktion om de mänskliga rättigheterna får eleverna ställa dem mot varandra i en utmanande gruppövning. 1. Gå kort igenom mål och syfte med övningen. Berätta för eleverna vad ni kommer att göra. 2. Berätta om FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Betona särskilt att rättigheterna är universella, odelbara och samverkande. (Se faktaruta) 3. Dela in klassen i grupper om 4-5 elever. Dela ut blanketten med MR-citat samt A3-papper med fälten Alltid-Ibland-Aldrig. Vissa MR-citat förekommer två gånger. Förklara att grupperna ska klippa ut exemplen på rättigheter. Remsorna fördelas jämnt inom gruppen. 4. I grupperna funderar eleverna först individuellt över om de tycker att de olika exemplen på remsorna gäller alltid, ibland eller aldrig. Varje elev placerar ut remsorna i de fält som han/hon tycker passar. 5. Gruppen studerar tillsammans under tystnad hur remsorna är placerade. Alla har nu rätt att vända på de exempel de tycker är felplacerade. De exempel som blir kvar det vill säga de som alla i gruppen är överens om klistras fast. 6. Gruppen diskuterar de exempel de vänt på. Om de tillsammans kan komma fram till en placering av några av eller alla dessa, klistras också de fast. 7. Låt grupperna sätta upp sina papper på tavlan/väggen. Alla får gå en runda och se hur de olika grupperna har resonerat. 8. Diskutera i helklass utifrån följande frågor: Vilka var skillnaderna och likheterna? Vilka exempel var lätta att placera respektive svåra? Varför?

4 SIDA 4/8 LÄRARMANUAL Fakta om mänskliga rättigheter FN:s Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna kom till Men lagar och rättigheter som styr förhållande mellan makten och den enskilde medborgaren har en lång historia. Grundläggande mänskliga rättigheter uttrycktes till exempel i engelska Magna Charta 1215, tryckfrihetsförordningen i Sverige 1766, amerikanska självständighetsförklaringen 1776, deklarationen om mänskliga rättigheter efter franska revolutionen 1789 och i förbud mot slavhandel i slutet av 1800-talet. De mänskliga rättigheterna gäller för alla. De slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är universella och gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller sammanhang. Rättigheterna är odelbara och okränkbara. De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan statsmakten och enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen. Det finns starka samband mellan mänskliga rättigheter och demokrati. En fördjupad och långsiktigt hållbar demokrati förutsätter att de mänskliga rättigheterna respekteras. De rättigheter som har en mer direkt koppling till det demokratiska beslutsfattandet är åsikts- och yttrandefriheten, mötes- och föreningsfriheten samt den allmänna rösträtten. Även andra rättigheter har betydelse för demokratiseringsprocessen, till exempel de som sammantaget syftar till att upprätthålla rättsstatens principer och rätten till utbildning. Grundläggande behov så som rätten till en rimlig levnadsstandard, hälsovård och utbildning spelar också en viktig roll för människors möjligheter att få makt och inflytande över sina liv och ta del av politiken. Det krävs ett minimum av materiell standard för att den enskilde ska ha kraft och råd att utöva sina politiska rättigheter. Läs mer:

5 LÄRARMANUAL SIDA 5/8 ÖVNING 2 När lämnar du landet? I den här övningen följer vi upp diskussionen i övning 1. Eleverna får reflektera över hur de själva skulle agera om deras villkor och rättigheter skulle försämras stegvis. 1. Gå kort igenom mål och syfte med övningen. Berätta för eleverna vad ni kommer att göra. 2. Berätta för klassen att de ska föreställa sig att de tillhör en minoritet i landet. Du kommer att läsa upp ett antal negativa förändringar för dem som individer och som grupp. Eleverna ska ta ställning till när de får nog och lämnar landet. När respektive elev upplever måttet som rågat lämnar han/hon sin plats och går till en annan del av klassrummet (förbered ett område som rymmer alla elever stående). 3. Läs upp de negativa förändringarna i blanketten, en efter en. Efter hand reser sig eleverna och går iväg till det anvisade området. När alla elever har lämnat sin plats kan du som pedagog läsa upp de negativa förändringar som eventuellt finns kvar. 4. Dela ut blanketten med listan över negativa förändringar. Låt eleverna diskutera listan i par utifrån följande frågor: Varför lämnade du landet just då? Tycker du att det blev gradvis värre i landet. Fanns det kanske förbud som borde flyttats högre upp i listan? Vad skulle du göra innan du lämnar landet? (till exempel försöka göra motstånd eller demonstrera). 5. Led en sammanfattande diskussion i helklass. Jämför listorna med exempel och förbud som användes i övningarna 1 respektive 2.

6 SIDA 6/8 LÄRARMANUAL ÖVNING 3 Lagstadgat förtryck I den här övningen får eleverna upptäcka och undersöka kopplingen mellan de antijudiska lagarna och de mänskliga rättigheterna. 1. Gå kort igenom mål och syfte med övningen. Berätta för eleverna vad ni kommer att göra. 2. Berätta att de förbud som användes som exempel i övning 1 och 2 är omskrivningar av de antijudiska lagarna. Dessa stiftades av naziregimen från 1933 och framåt. Gå kort igenom hur dessa kom till. (Se faktaruta) A 3. Visa filmklippet Nürnberglagarna ur Fakta om Förintelsen (Forum för levande historia). 4. Dela ut blanketten om de antijudiska lagarna ur boken om detta må ni berätta. Elevernas uppgift är att läsa texten. 5. Led en diskussion i helklass hur de antijudiska lagarna hänger samman med det folkmord som skedde i Nazityskland. Lyft fram hur lagarna kom att bli en del i upptakten till den slutgiltiga lösningen. (Se faktarutor) 6. Knyt ihop diskussionen och workshopen med att återkoppla till FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Beskriv dess tillkomst i ljuset av Andra världskrigets slut och Förintelsen. Förklara att man kan se FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som en spegling av (eller ett svar på) de antijudiska lagarna. Fakta om de antijudiska lagarna När nazisterna kom till makten i Tyskland existerade inte folkmord som en plan. Direkt efter maktövertagandet (30 januari 1933) infördes en rad lagar och bestämmelser som stegvis fråntog den judiska befolkningen dess rättigheter. Till sist bestod de antijudiska lagarna av över 400 förbud. Syftet var primärt att tvinga judarna att emigrera att uppnå ett judefritt Tyskland infördes även de s.k. Nürnberglagarna; lagen om rikets flagga; lagen till skydd för det tyska blodet, vilken förbjöd äktenskap och utomäktenskapliga förbindelser mellan judar och personer med tyskt eller därmed besläktat blod; lagen om medborgarskap, vilken uteslöt judar från tyskt medborgarskap och därmed från rösträtt och tillträde till offentliga arbeten. En konsekvens av dessa lagar var att Förenta Nationerna, som bildades efter andra världskriget, 1948 formulerade FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som bland annat slår fast alla människors lika värde.

7 SIDA 7/8 LÄRARMANUAL Fakta om Förintelsen var planerad eller inte Beslutet om den slutgiltiga lösningen fattades vid Wannseekonferensen 1942 och följdes av inrättandet av dödslägren. Men redan innan dess hade en rad åtgärder vidtagits för att tränga ut judarna ur samhällslivet. Exempelvis: Införandet av J-stämpeln i pass som tillhörde tyska medborgare av judisk börd. Niskoplanen som innebar att alla judar skulle deporteras till ett område i Generalguvernementet nära Lublin i dagens Polen. Planerna övergavs 1940 då nazisterna såg dem som opraktiska. Madagaskarplanen som gick ut på att deportera alla judar från Europa till den dåvarande franska kolonin Madagaskar. I slutet av 1930-talet stöddes idén av flera ledande nazister. Planen övergavs i början av 1940-talet. Fakta om flyktingströmmarna och Évian-konferensen Segregationspolitiken syftade främst till att tvinga judarna att emigrera och på så sätt uppnå ett judefritt Tyskland. Men emigrationen begränsades starkt av omvärldens ovilja att ta emot judar. Under andra hälften av 1930-talet införde de flesta europeiska länder och USA en mycket restriktiv immigrationspolitik för att stoppa den ökande judiska flyktingströmmen från Tyskland. Konferensen ägde rum 6-15 juli 1938, i Évian, Frankrike. Initiativtagare var USA:s president Roosevelt. 32 nationer deltog. Avsikten var att diskutera en lösning på flyktingproblemet i Europa, framför allt de judiska flyktingarna från Tyskland och Österrike. Målet var att lösa hjälpåtgärder för judiska flyktingar och fastställa flyktingkvoter. Från Norden deltog Danmark, Norge och Sverige. På plats som åhörare fanns också ca 40 frivilliga hjälp- och flyktingorganisationer. Konferensen blev ett totalt misslyckande. Man uttryckte stor sympati med de förföljda judarna, men ansåg sig inte kunna ta emot fler flyktingar. Skälen var ekonomiska, sociala och risk för ökad arbetslöshet. Man ansåg också att en judisk flyktingström skulle skapa ökad antisemitism och ett judeproblem i det egna landet. Ett enda land förklarar sig villigt att ta emot fler judiska flyktingar Dominikanska Republiken. Fakta om Förintelsens olika steg Historikern Raul Hilberg förklarar Förintelsen stegvis. Förenklat kan man säga att först definierades judar som grupp. Sedan fråntogs de sina rättigheter. De flyttades efter det till getton för att sedan deporteras till läger och slutgiltigt mördas i dödsläger. Läs mer om Förintelsens steg och faser på:

8 LÄRARMANUAL SIDA 8/8 Utvärdering Låt till exempel eleverna skriva varsin argumenterande text eller göra en muntlig framställning där de jämför exemplen i övningarna 1 och 2. Använd följande frågeställningar: Vilka hör ihop? Vilka mänskliga rättigheter hör de samman med? Vad betyder dessa mänskliga rättigheter för dig idag och senare i livet? Eleven ska föreställa sig att hon/han skulle fråntas någon eller några av dessa rättigheter? Hur skulle det påverka honom/henne? Denna utvärdering kan också göras i grupper om 3-4 elever. Dessa gör då en gemensam presentation inför klassen med presentationstekniska hjälpmedel som exempelvis PowerPoint. Fördjupning Låt eleverna lyssna när överlevande från Förintelsen berättar om sina minnen i korta ljudklipp: Använd Levande rättigheter igår, idag, imorgon. Skolmaterialet handlar om mänskliga rättigheter med utgångspunkt i historiska händelser:

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder

Läs mer

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen

Läs mer

DEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN

DEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder arbets- och visningsmaterial

Läs mer

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

TOLERANS 4 FÅR MAN SÄGA VAD MAN VILL?

TOLERANS 4 FÅR MAN SÄGA VAD MAN VILL? SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) MR 2 SLAVERI NU OCH DÅ SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

DEMOKRATI 4 DEMOKRATI OCH NATIONALISM

DEMOKRATI 4 DEMOKRATI OCH NATIONALISM SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

LÄRARMANUAL TOLERANS 1 VADÅ TOLERANS? WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS

LÄRARMANUAL TOLERANS 1 VADÅ TOLERANS? WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS SIDA 1/10 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

TOLERANS 3 BILDEN AV DEN ANDRE

TOLERANS 3 BILDEN AV DEN ANDRE SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Det svenska samhällskontraktet

Det svenska samhällskontraktet Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:3463 av Robert Hannah (L) Det svenska samhällskontraktet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

DEMOKRATI 1 DEMOKRATI HUR FUNKAR DET?

DEMOKRATI 1 DEMOKRATI HUR FUNKAR DET? SIDA 1/10 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

MR 3 NORMALITET DÅ OCH NU WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 3 NORMALITET DÅ OCH NU WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) MR 3 NORMALITET DÅ OCH NU SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt

Läs mer

LÄRARMANUAL TOLERANS 6 DET VAR INTE JAG WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS

LÄRARMANUAL TOLERANS 6 DET VAR INTE JAG WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

www.levandehistoria.se/files/uppdragdemokrati-dem5material.pdf www.levandehistoria.se/files/uppdragdemokrati-dem5visning.pdf

www.levandehistoria.se/files/uppdragdemokrati-dem5material.pdf www.levandehistoria.se/files/uppdragdemokrati-dem5visning.pdf SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

Handledning för EU-temaserien

Handledning för EU-temaserien Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 8 ALLTID IBLAND ALDRIG

ARBETSMATERIAL MR 8 ALLTID IBLAND ALDRIG SIDA 1/5 ÖVNING 1- SID.1 Alltid-Ibland-Aldrig Att döda är fel Det är fel att hålla någon annan som en slav Efter en viss ålder, ska människor kunna gifta sig med vem de väljer Folk bör få säga eller skriva

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET

DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Min bild av Europa TE M A historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009

Min bild av Europa TE M A historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009 Min bild av Europa TEMA historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009 SO Mål och betygskriterier Du är godkänd om du kan berätta om viktiga händelser, förändringar, personer och idéer

Läs mer

Planering historia tillval

Planering historia tillval Planering historia tillval Perioden 1871-1945 Vi skall arbeta med perioden 1871 till 1945. Vi kommer dela upp perioden i fyra block. Block 1- Imperialismen 1871-1914 Block 2 Första världskriget 1914-1918

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

DEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN

DEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Trygghet

Max18skolan årskurs 4-6. Trygghet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och känna sig trygga. Genom att reflektera kring begreppet trygghet och

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se Varje människa kan göra skillnad www.raoulwallenberg.se VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD Det finns idag en bristande kunskap om de mänskliga rättigheterna bland elever i Sverige, trots att de står inskrivna

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Vem bestämmer? En av barnkonventionens fyra grundprinciper är artikel 12: varje barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VERKTYGSLÅDA www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 MATERIAL MED PRAKTISKA ÖVNINGAR 4 Hej Sverige! 4 Tema Tolerans 6 Tema Mänskliga

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING 1 MAKTFAKTORN Inspirerande och lärorik webbplats om demokrati... 2 Så svarar Maktfaktorn mot kursplanen... 2 Begrepp i Maktfaktorn... 2 Innehåll och övningar... 3 1. Vem är

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Historieskrivningens frihet hotad Av Lennart Andersson Palm I december 2005 lät ett antal kända franska historiker, bland annat Pierre Nora, Jean-Pierre Azema, Elisabeth

Läs mer

Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER!

Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER! Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER! Jag har rättigheter Mänskliga rättigheter är baserade på mänskliga behov. Barnets rättigheter är baserade på barnets behov. I den här övningen

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

världsreligioner och livsfrågor En introduktion världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Jag vill inte Lärarmaterial

Jag vill inte Lärarmaterial sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016 LPP om migration Varför läser vi om migration Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Ideologier. Olika typer av bullar

Ideologier. Olika typer av bullar Ideologier Olika typer av bullar Konservatism! Vill bevara ordningen som råder i samhället. Den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet. Historiemedvetenhet viktigt man behöver veta varifrån

Läs mer