De naturvårdsbiologiska urvalskriterierna i METSO-handlingsplanen. Kännetecken för objekt som är viktiga att bevara för mångfalden i skogen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De naturvårdsbiologiska urvalskriterierna i METSO-handlingsplanen. Kännetecken för objekt som är viktiga att bevara för mångfalden i skogen"

Transkript

1 De naturvårdsbiologiska urvalskriterierna i METSO-handlingsplanen Kännetecken för objekt som är viktiga att bevara för mångfalden i skogen

2 Innehåll 3 METSO-handlingsplanen 4 Lundar 6 Moskogar med stort inslag av död ved 8 Skogar kring småvatten 10 Trädbevuxna torvmarker 12 Lövsumpskogar och svämskogar 14 Solexponerade åsmiljöer 16 Skogar på landhöjningskusten 18 Trädbevuxna vårdbiotoper 20 Skogar på kalkberg 22 Skogbevuxna berg, stup och blockfält Utgivare: miljöministeriet, PB 35, STATSRÅDET, och jord- och skogsbruksministeriet, PB 30, STATSRÅDET, Ombytning: Ainoliisa Miettinen, miljöministeriet Tryckeri: Yliopistopaino, augusti 2009 Pärmbild: Vastavalo.fi/Sampo Kiviniemi Publikationen finns också på internet: > material

3 METSO erbjuder skogsägarna en möjlighet att trygga den biologiska mångfalden i skogarna Syftet med handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland , dvs. METSO-handlingsplanen, är att förhindra att skogarnas naturtyper och arter minskar samt att stabilisera en gynnsam utveckling av naturens mångfald innan utgången av år Handlingsplanen erbjuder skogsägarna möjlighet att skydda artrika naturobjekt som är viktiga för mångfalden. Skyddet baserar sig på frivillighet. Skogsägaren kan antingen skydda ett objekt för en viss tid eller permanent. Skogsägaren kan också sälja området som skyddsområde till staten. För att skogsägaren ska hitta och kunna utvärdera lämpliga skyddsobjekt finns ett antal naturvårdsbiologiska urvalskriterier som stöd. Skogsägaren kan också be den regionala skogs- eller miljöcentralen eller en skogsfackman om hjälp med att utvärdera mångfalden. Det är skogscentralen eller miljöcentralen som på förslag av skogsägaren beslutar om ett objekt är lämpligt som METSOobjekt. Värdefulla livsmiljöer i skogen För mångfalden värdefulla livsmiljöer är De naturvårdsbiologiska urvalskriterierna beskriver mångfalden i alla de här livsmiljöerna. Med hjälp av kriterierna kan man utvärdera hur väl ett objekt lämpar sig för METSO-handlingsplanen. Det objekt som väljs ut för METSO-handlingsplanen ska uppfylla minst ett av de naturvårdsbiologiska urvalskriterierna. för mångfalden. De naturvårdsbiologiska urvalskriterierna berör främst trädbe- kuserar både på att bevara mångfaldsvärdena och att öka dem på området ökar områdets lämplighet för METSO-handlingsplanen. Också objekt som kräver naturvårdsåtgärder kan godkännas som skyddsobjekt. Regionala prioriteringar BILD: MIKKO KUUSINEN Största delen av de objekt som faller inom ramarna för METSO- av Uleåborgs län och sydvästra Lappland. Urvalskriterierna kan 3

4 Lundar BILD: RODEO.FI/BARBRO WICKSTRÖM Trädbeståndet består av lövträd eller blandskog och markvegetationen är rik på örter och andra arter, till exempel tibast. ädla lövträd eller hasselbuskar. Förekomst De ur artsynpunkt mest mångsidiga lundarna finns i sydvästra Finland och vid sydkusten samt i lundcentra i inlandet. I norra Finland finns lämpliga objekt i lund- och brunmossecentra. kärnor runt vilka man med hjälp av METSO-objekt effektivt kan trygga lundarnas mångfald. Ett av målen med METSO-handlingsplanen är att skapa nätverk av lundar. Lundar som är lämpliga som METSO-objekt eller hassel arter. BILD: JOUKO LEHMUSKALLIO Objekt som kräver naturvård på grund av människan kan öka den biologiska mångfalden. 4

5 Typiskt för lundar är gamla lövträd, buskar och ett artrikt växt- och djurliv. Man sköter lundarna närmast genom att gynna lövträden. 5

6 Moskogar med stort inslag av död ved De moskogar med inslag av död ved som är lämpliga som METSO-objekt är vanligen betydligt äldre än de vanliga ekonomiskogarna eller så förekommer där betydligt mer död ved i olika nedbrytningsgrader. Moskogar med stort inslag av död ved kan förekomma i form av större skogsområden men också som mindre bestånd som tydligt avviker från sin omgivning. Objektets värde ökar om det förutom dade lövträd. Moskogar som är lämpliga som METSO-objekt av hotade arter gamla och där det per hektar finns sammanlagt minst 5 kubikmeter grov död ved som torrakor eller lågor med mängder än i skött ekonomiskog. Objekt som kräver naturvård till skyddsområden och som har betydelse med tanke på artskyddet och vars mångfaldsvärden kan utvecklas som gränsar till skyddsområden eller som innehåller sådana särskilt viktiga livsmiljöer som nämns i skogslagen och där brandskadad ved lämnats kvar. Förekomst Moskogar med stort inslag av död ved finns i hela METSO-området. I södra delen av landet finns det också skogar som kräver na- I norra Finland kan programmet omfatta sådana moskogar där inslaget av död ved är stort och som är särskilt representativa med tanke på artmångfalden. 6 BILD: RISTO SULKAVA

7 I skogar på frisk mo med ett stort inslag av död ved finns det i bästa fall gott om död ved av olika åldrar. 7

8 Skogar kring småvatten har ofta ett mycket mer varierande växt- och djurliv jämfört med andra skogar. 8

9 Skogar kring småvatten Skogar intill bäckar och källområden är värdefulla. I naturtillstånd eller i ett tillstånd som liknar naturtillstånd hör de till de viktigaste livsmiljöerna kring småvatten. dar eller kärr som är lämpliga METSO-objekt. Till småvattnen räknas också glosjöar och de vikar som håller på och de bäckar som förenar dem och där det förekommer livsmiljö- sippervattenytor samt livsmiljöer i närheten av småvatten som är med tanke på mångfalden. Objekt som kräver naturvård som lämpar sig för restaurering trygga mångfalden. Förekomst Bevarande och naturvårdande åtgärder i skogar kring småvatten ciellt i sådana fall där de kan bilda lokala nätverk och naturvårdsobjekt. Viktiga för mångfalden är områden där det finns rikligt med småvatten i naturtillstånd och områden som i skogslagen definieras som särskilt viktiga livsmiljöer. BILD: AARNE TORVINEN Skogar kring småvatten som är lämpliga som METSO-objekt utgör en bestående fåra för rinnande vatten eller där det förekommer sippervattenytor BILD: SEPPO TUOMINEN komster av hotade arter. 9

10 BILD: AARNO TORVINEN BILD: SEPPO TUOMINEN Kärr är försumpade, grandominerade skogar. Trädbevuxna torvmarker Kärr och myrar är trädbevuxna torvmarker. De förekommer både som små bestånd i dälder och sänkor i moskogen och i form av större områden i kanten av öppna torvmarker. en hemvist och de är därför också ofta viktiga för mångfalden. både torvmarks- och momarksarter. Med tanke på mångfalden är kärr som lätt kan restaureras till ett tillstånd som liknar naturtill- mikroklimat. Myrarna domineras av tall och kännetecknas av ett tjockt lager - I södra delen av Finland är det svårt att hitta brunmossar eller andra bördiga torvmarker som är odikade eller i ett tillstånd som odikade eller vars vattenhushållning inte påverkats i någon större utsträckning samt deras randskogar lämpar sig bra som METSOobjekt. Det här gäller också andra öppna torvmarker med död ved. Trädbevuxna torvmarker som är lämpliga som METSO-objekt med vattenhushållning i naturtillstånd eller i ett tillstånd som liknar naturtillstånd och där träden är av varierande ålder 10

11 - hållning i naturtillstånd eller i ett tillstånd som liknar naturtillstånd det finns livskraftiga förekomster av hotade torvmarksoch skogsarter. Getpors och martallar trivs på myrar. BILD: TIMO SOININEN Objekt som kräver naturvård som ligger i omedelbar närhet till ett skyddsområde och som är restaureringsdugliga Förekomst Bördiga torvmarker förekommer främst på METSO-området. Samtliga kärr vars trädbestånd och vattenhushållning är i naturtillstånd eller i ett tillstånd som liknar naturtillstånd är lämpliga METSO-objekt i hela landet. Också restaureringsdugliga kärr som ligger i omedelbar närhet av skyddade torvmarker är lämpliga objekt. rar som innehåller död ved och torrakor lämpar sig för METSOhandlingsplanen. METSO-objekten ska vara bestånd vars vattenhushållning är i naturtillstånd eller i ett tillstånd som liknar naturtillstånd eller utgöra en restaureringsduglig del av en torvmark som gränsar till ett skyddsområde. Artrika odikade brunmossar med randskog är lämpliga som METSO-objekt i hela landet. Om vissa torvmarker är regionalt sällsynta kan man restaurera där det finns odikade mossar och brunmossar. Randskogen ska då vara biologiskt mångsidig och det ska vara möjligt att återställa vattenhushållningen till naturtillstånd. 11

12 BILD: SEPPO TUOMINEN Lövsumpskogar och svämskogar Till de mest betydelsefulla METSO-objekten hör svämskogar längs åar och älvar med en naturlig översvämningsrytm. Dit hör också lövsumpskogar med varierande trädbestånd intill stränder, där vattenhushållningen är i ett tillstånd som liknar naturtillstånd. I svämskogar och lövsumpskogar består trädbeståndet ofta av löv- och blandskog med inslag av död ved. Träden i svämskogarna har ofta ett tunt skikt av slam på stammarnas nedre delar. Lövsumpskogar vid låglänta stränder påverkas ofta starkare av högt vattenstånd än svämskogarna. Lövsumpskogarna känne- ibland vara utsatta för höstöversvämningar. I lövsumpskogarna vegetationsperioden. Objekt som kräver naturvård restaureras död ved eller gynnar lövträd. Förekomst Lövsumpskogar och svämskogar finns främst inom METSO-om- Mindre svämskogar och lövsumpskogar förekommer ofta i samband med småvatten. Sådana lövsumpskogar och svämskogar som ligger i närheten av skyddsområden och sådana livsmiljöer som enligt skogslagen definieras som särskilt viktiga är lämpliga METSO-objekt i hela landet. Typiskt för de här skogarna är att trädbeståndet har en varierande död ved och gamla alar eller björkar. Lövsumpskogar förekom- torvmarker och småvatten. Lövsumpskogar och svämskogar som är lämpliga som METSO-objekt BILD: JOUKO LEHMUSKALLIO bundna översvämningar förekomster av hotade arter. 12

13 Klibbalsdominerade lövsumpskogar är viktiga för mångfalden. Där finns krävande arter som trivs i gamla lövskogar, fuktiga lundar och vid stränder och småvatten. 13

14 I branta sluttningar med ett glest trädbestånd kan man hitta artrika solexponerade åsmiljöer. För att bevara de här miljöerna krävs upprepade skötselarbeten. 14

15 Solexponerade åsmiljöer BILD: MIKKO KUUSINEN Solexponerade åsmiljöer som är lämpliga som METSO-objekt förekomster av hotade arter som endast förekommer i sådana miljöer Objekt som kräver naturvård Typiskt för solexponerade åsmiljöer är att trädbeståndet länge varit glest, vilket har garanterat tillräckligt med sol och värme. Bestånd av det här slaget finns förutom i åssluttningar också på ponerade åsmiljöer kräver upprepade naturvårdsåtgärder såsom sandiga åsmoar med frodig ytvegetation brännas eller där man kommer att producera död ved. Förekomst betydelsefulla objekten med tanke på artskyddet finns i METSOområdet. Betydelsefulla METSO-objekt på åssluttningar eller sandiga åsmoar finns i första hand kring Salpausselkä och på de stora längsgående åsarna i Tavastland. - det går att återskapa artmångfalden genom naturvårdsåtgärder. BILD: TIMO SOININEN 15

16 BILD: KIMMO SYRJÄNEN Skogar på landhöjningskusten Landhöjningen medför att skogarnas trädslagsförhållanden, markvegetation och ståndortstyp förändras kraftigt. Till mångfaldsobjekten på landhöjningskusten hör skogarnas vårdbiotoper. Ett typiskt drag för successionen i skogarna och torvmarkerna på landhöjningskusten är att bördigheten sjunker i takt med att vars tillkomst och utveckling är helt beroende av landhöjningsdynamiken. De mångsidiga helheter som skogarna och torvmarkerna tillsammans bildar är viktiga objekt med tanke på mångfalden. Som METSO-objekt är enhetliga successionsserier de allra viktigaste. Skogar på landhöjningskusten som är lämpliga som METSO-objekt torvmarkerna på landhöjningskusten Objekt som kräver naturvård rats men kan återställas. Förekomst Landhöjningen inverkar på skogarnas och torvmarkernas struktur ända ned till Skärgårdshavet och Finska viken. Mest representa- och här finns de heltäckande successionsserierna som är attraktiva för METSO-handlingsplanen. Enstaka skogs- och torvmarksobjekt samt skogar intill småvatten i olika utvecklingsskeden förekommer också längs sydkusten. BILD: KUVALIITERI/HANNU KUTTU 16

17 Typiskt för landhöjningskusten är att växtplatserna småningom blir kargare och trädslagsfördelningen förändras. Strandens busksnår och lundar får först inslag av gran och utvecklas sedan till tallskogar. 17

18 Här röjer man en hagmark. För att bevara trädbevuxna vårdbiotoper krävs upprepade skötselarbeten. 18

19 Trädbevuxna vårdbiotoper Till de trädbevuxna vårdbiotoperna räknas olika mellanformer av skog och äng, från skogsbeten till hagmarker och lövängar. De trädbevuxna vårdbiotoperna har uppstått som ett resultat av traditionell boskapshållning och svedjebruk, lövängsskötsel, betesgång och slåtter. fortlöpande naturvård i form av bland annat röjning av under- vårdbiotoper förekommer ofta rötskadade lövträd. Det mest än- Trädbevuxna vårdbiotoper som är lämpliga som METSO-objekt Objekt som kräver naturvård att med hjälp av restaurering och naturvård återskapa en artrik vårdbiotop med ett glest trädbestånd. alstöd för jordbruket kan restaureras och skötas inom ramen för vårdbiotoper där det förekommer värdefulla arter kan skogsägaren få specialstöd från landsbygdens utvecklingsprogram för fasta Finland. Skogsägaren kan få stöd för icke-produktiva investeringar i samband med röjning och inhägnad av vårdbiotoper samt för regionala projekt. Förekomst Alla sådana områden lämpar sig därför som METSO-objekt. öppna vårdbiotoper förekomster av hotade arter. BILD: TAPIO HEIKKILÄ 19

20 Skogar på kalkberg Skogar på kalkberg och ultrabasiska marker är sällsynta i Finland. Där kalkberg förekommer är markens ph-värde högt och marken bördig. Artrikedomen är därför ofta stor och arterna skiljer sig från dem som förekommer på vanliga berg. - fuktiga klippytor. De utrabasiska bergen närmast serpentinbergen har sparsam vegetation och de avviker tydligt från sin omgivning. Skogen är Skogar på kalkberg som är lämpliga som METSO-objekt Objekt som kräver naturvård nen för att vitaliteten hos markvegetationen ska tryggas. Förekomst - niemi och Salla. Ultrabasiska serpentinberg är sällsynta och därför lämpar sig METSO-objekt. Förekomsterna koncentreras till östra Finland och mellersta Lappland. Skogar med berggrund av kalksten i livsmiljöer på kalkberg och ultrabasiska marker. 20 BILD: KIMMO SYRJÄNEN

21 Ett stort antal växt- och insektarter trivs på kalkberg och de skiljer sig från arterna på andra berg. För att bevara öppna livsmiljöer på kalkberg krävs det skötselarbeten. 21

22 BILD: KIMMO SYRJÄNEN Skogbevuxna berg, stup och blockfält Skogar som växer på bergskrön och nära stup och blockfält och som har ett mångsidigt bestånd av olikåldriga träd räknas som METSO-objekt. den utgör ofta ett nätverk av livsmiljöer tillsammans med andra METSO-objekt. Skogbevuxna berg, stup och blockfält som är lämpliga som METSO-objekt Förekomst områden och kan då utgöra en utgångspunkt när man planerar ett nätverk av livsmiljöer. BILD: MIKKO KUUSINEN beståndet har en sådan struktur eller utgörs av sådana arter som är betydelsefulla för mångfalden och mosaik av livsmiljöer kraftiga förekomster av hotade arter. Objekt som kräver naturvård av livsmiljöer mot naturtillstånd eller där man har för avsikt att producera död ved. 22

23 Steniga, branta stup har ofta ett mångsidigt trädbestånd med stort inslag av död ved. 23

24 YMPÄRISTÖMINISTERIÖ MILJÖMINISTERIET MINISTRY OF THE ENVIRONMENT Miljöministeriet Kaserngatan 25 PB 35, STATSRÅDET Tfn (växel) Jord- och skogsbruksministeriet Regeringsgatan 3 A PB 30, STATSRÅDET Tfn (09) (växel) Broschyren i PDF-format > material MILJÖMÄRKT Trycksak

Hänsyn vid avverkningar

Hänsyn vid avverkningar Hänsyn vid avverkningar Kontraktsbilaga för avverkningsuppdrag och leveransvirke inom Södra Certifiering Texten i broschyren bygger på standardkraven inom FSC och PEFC. PEFC/05-22-11 Främjande av uthålligt

Läs mer

Vårdbiotoperna såsom olika slags ängar, Avkastning genom skötsel av vårdbiotoper. Skötselkort för vårdbiotoper 10

Vårdbiotoperna såsom olika slags ängar, Avkastning genom skötsel av vårdbiotoper. Skötselkort för vårdbiotoper 10 Skötselkort för vårdbiotoper 10 Avkastning genom skötsel av vårdbiotoper Maija Knuutila Vårdbiotoperna såsom olika slags ängar, skogsbeten och hagar, samt deras många växt-, djur- och svamparter, håller

Läs mer

DE TRÄDBEVUXNA IMPEDIMENTENS

DE TRÄDBEVUXNA IMPEDIMENTENS ME D D E L A N D E 16 1998 DE TRÄDBEVUXNA IMPEDIMENTENS BETYDELSE SOM LIVSMILJÖER FÖR VÄXT- OCH DJURARTER DE TRÄDBEVUXNA IMPEDIMENTENS BETYDELSE SOM LIVSMILJÖER FÖR VÄXT- OCH DJURARTER Jönköping 1998 Författare

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

Vi utforskar skogen. Grundskolenivå. Sinikka Jortikka och Reija Kivelä

Vi utforskar skogen. Grundskolenivå. Sinikka Jortikka och Reija Kivelä Vi utforskar skogen Grundskolenivå Sinikka Jortikka och Reija Kivelä Innehåll 1. Naturen förändras med årstiderna 1. Hur förändras naturen under ett år? 2. Våren får saven att stiga 3. Varför gulnar tallen?

Läs mer

Naturvårdsprogram för Boxholms kommun

Naturvårdsprogram för Boxholms kommun Naturvårdsprogram för Boxholms kommun Del 2: Åtgärder 2015-2019 Antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-16 Titel: Naturvårdsprogram för Boxholms kommun, Del 2: Åtgärder 2015-2019 Utgiven av: Miljökontoret,

Läs mer

Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden

Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden Innehåll Så bevarar vi artrikedomen i skogen - 2 Utmaningen - 4 Det svenska skogsbruket - 8 De politiska målen - 14 Miljömålen - 16 SKOGSINDUSTRINS

Läs mer

En liten bok om vatten

En liten bok om vatten En liten bok om vatten Vatten är liv och vatten är levande. Vattnet i din kran har sannolikt varit grundvatten eller ingått i sjöar, vattendrag eller hav. Om vi inte är rädda om våra vattenekosystem kommer

Läs mer

Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden

Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden Att: Bill Ericsson Linköpings kommun Teknik- och samhällsbyggnadsnämden Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden Linköpings kommun Allmänekologisk inventering Sammanfattning Allmänekologisk inventering

Läs mer

Naturhänsyn vid slutavverkning

Naturhänsyn vid slutavverkning Naturhänsyn vid slutavverkning 2013 SCA Skog SCA är Europas största privata skogsägare, med mark från kust till fjäll. Vi är även en stor aktör hos privata markägare. Vi har därmed ett stort ansvar för

Läs mer

Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen

Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen Delrapport 1, maj 211 Elin Andersson, Länsstyrelsen i Jämtland Göran Kempe, Riksskogstaxeringen, SLU Artur Larsson, Artdatabanken, SLU

Läs mer

SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG

SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG Europeiska kommissionen SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG M. O Briain SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet

Läs mer

Denna rapport är en av många rapporter som tagits fram inom Världsnaturfonden WWFs projekt Levande Skogsvatten.

Denna rapport är en av många rapporter som tagits fram inom Världsnaturfonden WWFs projekt Levande Skogsvatten. 1 Denna rapport är en av många rapporter som tagits fram inom Världsnaturfonden WWFs projekt Levande Skogsvatten. Levande Skogsvatten är ett projekt som ska: - öka kännedomen om skogsvattnens biologiska

Läs mer

Vikt och innebörd av skogskontinuitet för Sveriges biologiska mångfald

Vikt och innebörd av skogskontinuitet för Sveriges biologiska mångfald Vikt och innebörd av skogskontinuitet för Sveriges biologiska mångfald Alexander Nordstrand Degree project in biology, Bachelor of science, 2014 Examensarbete i biologi 15 hp till kandidatexamen, 2014

Läs mer

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion A innehåll 1 Mål för Sveriges miljöarbete 2 Miljömålen ett system med flera mål 4 Hur vi arbetar med miljömålen i praktiken 6 Samarbete för att nå miljömålen 8 Sveriges

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken komplettreing april 2013

Ansökan enligt miljöbalken komplettreing april 2013 Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Bilaga PV Platsval lokalisering av slutförvaret för använt kärnbränsle Bilaga MV Metodval utvärdering av strategier

Läs mer

Ekologisk. restaurering av vattendrag. Naturvårdsverket & Fiskeriverket

Ekologisk. restaurering av vattendrag. Naturvårdsverket & Fiskeriverket Ekologisk restaurering av vattendrag Naturvårdsverket & Fiskeriverket är indelad i 6 kapitel och avsedd att sitta i en pärm med 6 flikar, en flik per kapitel. Manualen kommer att uppdateras och kompletteras

Läs mer

LANTMÄTERIVERKETS PUBLIKATIONER NR 93. Rekommenderade ersättningar för skador på fastigheter

LANTMÄTERIVERKETS PUBLIKATIONER NR 93. Rekommenderade ersättningar för skador på fastigheter LANTMÄTERIVERKETS PUBLIKATIONER NR 93 Rekommenderade ersättningar för skador på fastigheter LANTMÄTERIVERKET Utvecklingscentralen Helsingfors 2003 ISSN 1236-5084 ISBN 951-48-0177-6 Pärmbild: Antero Aaltonen

Läs mer

1 (11) 2013-07-12. E-post. Besöksadress 301 86. Telefon

1 (11) 2013-07-12. E-post. Besöksadress 301 86. Telefon FÖRSLAG TILL BESLUTB 2013-07-12 1 (11) 511-7177-11 Naturreservatet Södra Skummeslöv i Laholms kommun Postadress Besöksadress 301 86 HALMSTAD Slottsgatan 2 E-post Halland@lansstyrelsen.se Telefon 035-13

Läs mer

Nya vägar till artrikedom

Nya vägar till artrikedom Nya vägar till artrikedom Mats Ottosson, Tommy Lennartsson och Roger Svensson en skrift från cbm om transportinfrastruktur och biologisk mångfald CBM Centrum för biologisk mångfald TRIEKOL TRIEKOL TRIEKOL

Läs mer

Restaurering av flodpärlmusselvatten

Restaurering av flodpärlmusselvatten Restaurering av flodpärlmusselvatten Världsnaturfonden WWF restaurering av flodpärlmusselvatten 1 2 restaurering av flodpärlmusselvatten Världsnaturfonden WWF Projektledarna för WWFs LIFE-projekt, Sofi

Läs mer

Vägvisare till naturen i Haninge

Vägvisare till naturen i Haninge Vägvisare till naturen i Haninge Text: Lars Magnusson Redaktör/projektledare: Malin Löfgren Foto omslagets framsida: Fredrik Hjerling Foto omslagets baksida: Bakgrundsbild: Johan Bjurer Överst: Ärtsångare.

Läs mer

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö Vill du läsa mer? Den här publikationen är en förkortad och anpassad version av Energimyndighetens rapport Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränslen

Läs mer

SKRIVMALL för redovisning av miljökvalitetsmål i FU15

SKRIVMALL för redovisning av miljökvalitetsmål i FU15 SKRIVMALL 2014-06-26 Nr NV-01846-14 SKRIVMALL för redovisning av miljökvalitetsmål i FU15 Miljökvalitetsmål: Levande skogar Datum: 20150114 Status (utkast eller slutlig): REMISSVERSION utkast Ansvarig

Läs mer

UTGIVEN I SAMARBETE MELLAN. Sverige och Nagoyamålen Naturskyddsföreningen / Världsnaturfonden WWF. Foto: Mikhail Bistrov

UTGIVEN I SAMARBETE MELLAN. Sverige och Nagoyamålen Naturskyddsföreningen / Världsnaturfonden WWF. Foto: Mikhail Bistrov UTGIVEN I SAMARBETE MELLAN Sverige och Nagoyamålen Naturskyddsföreningen / Världsnaturfonden WWF Foto: Mikhail Bistrov 2 SVERIGE OCH NAGOYAMÅLEN SVERIGE OCH NAGOYAMÅLEN 3 Förord 2010 beslutade världens

Läs mer

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen?

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen? Urgammal regnskog I de tropiska regnskogarna finns många växter och djur. Men under årens lopp har en tredjedel av regnskogen gått förlorad och avskogningen fortsätter på många håll i tropikerna. Mer än

Läs mer

PEFC Skogscertifiering

PEFC Skogscertifiering PEFC Skogscertifiering Foto: Bo Göran Backström/SKOGENbild Arbetar för ett hållbart skogsbruk Skogen förser oss med mycket. Förnybart material att bygga hus eller göra papper av till exempel. Och förnybart

Läs mer

PÅ UPPTÄCKTSFÄRD I SKOGEN

PÅ UPPTÄCKTSFÄRD I SKOGEN PÅ UPPTÄCKTSFÄRD I SKOGEN MODELL FÖR SKOGS- OCH TRÄUNDERVISNINGEN Satu Arjanne Pekka Huldén Matti Leinonen Anne Liimola Seija O. Lähdesmäki Ilari Pirttilä Det är tillåtet att i sin helhet eller delvis

Läs mer

Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter

Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter Magnus Sjöström SPECIALSTUDIE NR 14, DECEMBER 2007 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Katrineberg Utlåtande 1

ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Katrineberg Utlåtande 1 Detaljplan för Katrineberg Utlåtande 1 UTLÅTANDE UTLÅTANDE... 1 INLEDNING... 1 PLANPROCESSEN... 1 Kompletteringar och ändringar av planförslaget... 2 MILJÖBEDÖMNINGSPROCESSEN... 6 Kompletteringar och ändringar

Läs mer