Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen?"

Transkript

1 Urgammal regnskog I de tropiska regnskogarna finns många växter och djur. Men under årens lopp har en tredjedel av regnskogen gått förlorad och avskogningen fortsätter på många håll i tropikerna. Mer än hälften av den regnskog som är kvar finns i Amazonas i Sydamerika. Regnskogarna har stor betydelse för vattenflödena i tropikernas floder och även för klimatet lokalt. Att ha regnskogar kvar är också viktigt för att vi inte ska drabbas ännu hårdare av växthuseffekten. En lång historia Den tropiska regnskogens historia sträcker sig mer än 50 miljoner år tillbaka i tiden. Under denna långa tid har många växt- och djurarter utvecklats. De människor som levt i regnskogarna har ägnat sig åt att jaga, samla ätliga växter eller åt mindre odlingar. Detta system har varit ett balanserat och välfungerande ekosystem. Under 1800-talet började européerna kolonisera världen i stor skala. Vid den tiden började även regnskogarna avverkas och skeppas till Europa. Var finns regnskogen? Tropisk regnskog finns i de regnrika områdena runt ekvatorn. De största områdena finns i Sydamerika, Afrika och Asien. Det finns också många andra typer av tropisk skog. Det finns torra tropiska skogar. Där blir träden för det mesta mindre och har krokigare stammar. De träden är inte lika attraktiva för avverkning som de enorma träd som växer i de regniga områdena. På vissa områden i tropikerna omvandlas naturskog till trädplantager. Vanliga träd som odlas i sådana plantager är teak, acacia, gummiträd, oljepalm och eukalyptus. Plantager är väldigt annorlunda än naturskogen. Där växer bara en enda sorts träd. Detta kallas för monokultur. Många djur och växter behöver naturskogens mångfald för att klara sig. Den biologiska mångfalden Regnskogen är den rikaste miljön som finns i världen. Där finns ett enormt antal olika arter och allting är beroende av vartannat. I den naturliga, orörda regnskogen filtreras först vattnet genom marken och transporteras sedan vidare i floder från bergsregnskogen i högländerna genom låglandsregnskogen. Överallt skyddar vegetationen effektivt marken och vattnet är klart och rent när det når havet. Korallreven, som är beroende av rent vatten, utvecklas. Det finns gott om fisk och andra vattenorganismer både i det kustnära havet och i floderna. När ett träd faller omkull eller när ett djur dör sker förmultningen snabbt och När det regnar i bergsområden med naturskog skyddar vegetationen marken. Vattnet i floderna är rent och kustens korallområden utvecklas. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 14 (sida 1 av 2)

2 I ett avskogat område är risken för översvämning stor vid regn. Bäckar och små åar torkar ofta ut under torrperioder. näringsämnena som frigörs tas upp av de omgivande växterna. Kretsloppen är slutna. Många av regnskogarnas djur är nu akut hotade av avverkning och uppodling. Orangutang, sumatratiger, noshörning och asiatisk elefant är några djur i Sydostasien som blivit sällsynta. I Sydamerika är jaguar, ozelot, tapir och många fåglar bland dem som råkat illa ut. Regnskogens betydelse för klimatet Tropiska regnskogar hjälper till att reglera Jordens temperatur. De sänder iväg solvärme från ekvatorn till de tempererade zonerna (där vi bor). Regnskogen gör så att stora mängder vatten avdunstar till atmosfären. De vattenmoln som då bildas reflekterar solljus tillbaka ut i atmosfären. Detta bidrar till att hålla temperaturerna nere i tropikerna. Regnskogarna spelar också en stor roll för vattentillgången i naturen. När man avverkar en skog ökar risken för översvämningar vid kraftiga regn. Risken ökar också för att små bäckar ska torka ut under torrperioder. Växthuseffekten Att Jordens klimat sakta håller på att värmas upp brukar kallas för växthuseffekten. Det beror mest på att koldioxiden i atmosfären ökar, vilket hindrar solstrålningen från att reflekteras tillbaka ut i rymden. När träden växer använder de koldioxiden och binder därmed kol. När träden dör och förmultnar frigörs åter det kol som tidigare bundits i trädens massa. Så länge regnskogen är orörd ger den inga tillskott av växthusgaser. När vi hugger ner en regnskog störs denna balans. Mycket kol frigörs och mer koldioxid bildas, vilket bidrar till växthuseffekten. Hur mycket regnskog finns kvar? Omkring 30 procent av Jordens landyta täcks av skog, och 26 procent av Oceanien Sydamerika Centralamerika/ Karibien Asien Afrika Mer än hälften av den tropiska regnskogen finns i Sydamerika (Källa: FAO). all skog är tropisk regnskog. Man har beräknat att ungefär en tredjedel av den tropiska regnskogen som en gång täckte delar av världen redan har gått förlorad. I Sydostasien är nästan hälften av den tropiska regnskogen borta. Amazonas i Sydamerika är med bred marginal det område där det finns mest regnskog kvar. Över hälften av all regnskog finns nu i Sydamerika. Lästips: I Tropikskogens Värld heter ett faktamaterial som WWF har producerat. Där finns mer information. Att fundera på: 1. Vad är det för skillnader mellan en naturlig skog och en trädplantage? 2. Hur kan avverkning av skog påverka klimatet? 3. Vad menas med att kretsloppen är slutna? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 14 (sida 2 av 2)

3 Handel med tropiskt timmer Indonesien och Brasilien är två av de länder där det finns mycket tropisk regnskog. Båda är stora länder. Indonesiens landyta är mer än fyra gånger så stor som Sveriges och Brasilien är hela tjugo gånger så stort. Indonesien har förlorat 70 % av sin urskog. I Brasilien räknar man med att 2,7 miljoner hektar går förlorad varje år. En del av virket exporteras till Sverige. Stort behov av virke i Asien Kina och Japan köper nästan 60 procent av den indonesiska exporten av skogsprodukter. Att Kina och Japan är stora importörer beror på att Indonesien är ett av de få länder i Asien där det fortfarande finns mycket skog. Det är ont om skog i Asien. 60 procent av världens människor bor i Asien men de har bara 14 procent av världens skogar. Ytan med skog i Asien motsvarar bara 0,15 hektar per person. Det kan jämföras med att ytan av våra svenska skogar motsvarar 2,5 hektar per person. Kineserna har dessutom bestämt sig för att skydda mycket av sin skog och importerar mycket virke i stället. Nu börjar malaysiska och kinesiska företag att avverka i Västafrika. Indonesien har förlorat mycket av sin urskog Indonesien har förlorat nästan 70 procent av sin urskog. Där det tidigare växte regnskog finns nu ofta plantager med oljepalm, gummiträd eller teak. En del skogsområden har blivit jordbruksmark. På stora arealer har urskogen ersatts med annan skog som vuxit upp efter avverkning. Sådan skog är inte lika rik på arter som urskogen. Ytterligare stora områden har efter avverkning blivit bevuxna med en sorts gräs som trivs på näringsfattig mark. När väl det gräset täckt marken är det svårt för träd att växa. Den sortens gräs går inte att använda till mycket. Ett sådant område blir som en gräsöken. Det är inte ovanligt att regnskog avverkas utan tillstånd. Det är ofta oklart vem som egentligen äger skogen. Olika grupper av människor kan ha olika uppfattning om det. I genomsnitt har varje svensk mycket mer skog att nyttja än en person i Asien. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 15 (sida 1 av 2)

4 Kina Övriga USA EU Japan De största importörerna av skogsprodukter från Indonesien Den indonesiska exporten av skogsprodukter är viktig för ekonomin Det är stor efterfrågan på tropiskt timmer på den internationella marknaden. Avverkningen i Indonesien har dessvärre på många håll liknat rovdrift och inte alls skett på ett hållbart sätt. Man räknar med att Indonesien nu förlorar minst en miljon hektar regnskog om året. Exporten av skogsprodukter är viktig för den indonesiska ekonomin. Indonesiens inkomster från sålda skogsprodukter är mer än tre miljarder dollar om året. Om man inte ändrar skogsbruket så att det blir långsiktigt hållbart så kommer man i längden inte alls att kunna sälja så mycket virke. Indonesien kommer på fjärdeplats i världen beträffande folkmängd efter Kina, Indien och USA. Att Indonesiens folkmängd vuxit snabbt är också en orsak till att marken i områden där det förr växte regnskog kommit till annan användning. Mer än 200 miljoner människor måste få mat och inkomster! Det finns fortfarande regnskog i Brasilien Brasilien är det land som förlorar mest regnskog varje år. Man har beräknat att 2,7 miljoner hektar regnskog går förlorad årligen. Det är mer skog än vad som finns i Småland och Halland tillsammans. Men det finns fortfarande mycket skog i Sydamerika. Enligt vissa beräkningar täcks mer än halva landytan i Sydamerika av skog. Det är mer än i någon annan världsdel. Skogsarealen per person är mer än 20 gånger större i Sydamerika än i Asien. Den brasilianska exporten av skogsprodukter Brasiliens export av skogsprodukter är lite mindre än Indonesiens. Dessutom exporterar Brasilien många andra produkter så skogsexporten utgör en ganska liten del av Brasiliens export jämfört med Indonesien eller Sverige. En del avverkning i Brasilien hänger ihop med att man odlar upp nya områden för sojabönor och andra grödor. En annan viktig faktor är att man avverkar för att få betesmark till köttdjur. USA är det enskilda land som importerar mest skogsprodukter från Brasilien. EU-länderna är också stora importörer trots att vi har gott om skog. Om man räknar ihop EU-ländernas import från Brasilien så är den större än USA:s import. EU köper nästan 38 procent av Brasiliens export av skogsprodukter. Världens bank för biologisk mångfald Brasiliens natur är viktig för hela världen. Amazonas ligger till största delen i Brasilien. I Amazonas finns en femtedel av alla Jordens växtarter, en sjättedel av alla sorters fåglar och en elftedel av alla Jordens däggdjursarter. Fler områden på väg att skyddas Tre procent av Brasiliens del av Amazonas är redan skyddat i reservat. År 2000 beslutades att minst 10 procent av regnskogarna i den brasilianska delen av Amazonas ska skyddas för att bevara den biologiska mångfalden. Satsningen ska genomföras med hjälp av FN. Det är bråttom för redan nu är Övriga EU Japan Argentina USA De största importörerna av skogsprodukter från Brasilien nästan hela den km långa sträckan av Amazonflodens stränder bebyggd och röjd för odling eller bete. Man får ge sig av in i det inre av Amazonas om man ska hitta orörda skogar. Att fundera på: 1. Tror Du att europeiska konsumenter har störst möjlighet att påverka avverkningar i Brasilien eller i Indonesien? Varför? 2. Hur tror Du det går med världens skogar i framtiden? 3. Vad får svenska markägare göra och inte göra med sina skogar? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 15 (sida 2 av 2)

5 Användning av tropikvirke i Sverige Tropiskt virke används i Sverige till bland annat båtar, golv, trädgårdsmöbler och dörrar. Den svenska importen kommer från många länder. Det finns ett märkningssystem för skogsprodukter som heter FSC. FSC syftar till att göra skogsbruket mer miljövänligt och till att ge konsumenter en chans att välja bra produkter. Ta den chansen! Vad används tropiskt timmer till? En stor del av det tropiska trä som importeras till Sverige går till golvtillverkning. Båtbyggare använder också mycket tropiskt timmer. Många yachter, segel- och motorbåtar i plast har en inredning gjord av massivt trä och av plywood från tropikerna. Även dörrtillverkarna använder tropiskt trä eftersom det ger dörrarna en vacker och hållbar yta. En del trädgårdsmöbler och andra möbler är gjorda av tropiskt trä. Trädgårdsmöbler tillverkas i länderna där tropikvirket finns och importeras hit färdiga. Importen av färdiga trädgårdsmöbler ökar Den svenska importen av obearbetat tropiskt timmer och sågat tropikvirke minskar. Till viss del har den svenska möbelindustrin minskat sitt behov av tropiskt virke genom att använda mer av våra egna trädslag till möbler. Vår svenska al är ett exempel på trä som är vackert till möbler. Samtidigt har importen av färdiga trädgårdsmöbler ökat mycket de senaste åren. Vietnam, Indonesien och Malaysia är några av de länder vi köper trädgårdsmöbler från. Import från många länder som har tropikskog Skogsprodukter importeras till Sverige från många länder där det finns tropisk skog, exempelvis Brasilien, Indo- En del svenska dörrfabrikanter och tillverkare av fritidsbåtar använder tropikvirke. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 16 (sida 1 av 2)

6 Väljer Du FSC-märkta trädgårdsmöbler så drar Du Ditt strå till stacken för bevarandet av värdefulla skogar. nesien, Myanmar, Indien, Malaysia, Thailand och Ghana. Omkring ton tropiskt trä importeras totalt till Sverige. Tillväxten på ett hektar tropikskog har uppskattats till 15 ton om året. Med ledning av dessa siffror kan man säga att vi svenskar lånar omkring hektar tropisk skog. Detta motsvarar att 2 kvadratmeter tropikskog används av varje svensk. Internetadresser för nyfikna: Rainforestweb: Rainforest Action Network: Gaia Forest Conservation Archives: World Rainforest Movement: Världsnaturfonden: Forest Stewardship Council (FSC): Food and Agriculture Organisation (FAO): FSC, kvalitetsoch miljömärkning FSC är en organisation som vill uppmuntra till miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Certifieringssystemet ska anpassas till de olika ländernas lokala förutsättningar. För att virke ska få ha FSC-märkning måste tio viktiga principer uppfyllas: Skogsbruket ska respektera alla lagar i landet. Ägande och nyttjanderätt till skogsmarken ska vara lagligt fastställd. Ursprungsbefolkningens traditionella rättigheter ska erkännas och respekteras. Skogsbruket ska gynna de lokala samhällena och de anställda. Skogsbruket ska bevara biologisk mångfald, vattenresurser och de ekosystem som finns i området. Skogsbruket ska uppmuntra att skogen används på flera sätt. Genom att inte se virket som det enda viktiga från skogen kan man uppnå mer variation i skogsskötseln, bättre miljö och god ekonomi. Man ska ha långsiktiga skogsbruksplaner för sin skog. Man ska följa upp och utvärdera vad skogsbruket får för sociala och miljömässiga konsekvenser. Urskogar får inte ersättas med trädplantager eller övergå i annan användning. Skogsplantager ska planeras och skötas i överensstämmelse med punkterna ovan. De ska vara ett komplement till skötsel av naturliga skogar och minska trycket mot dessa. Råd till svenska konsumenter Köp möbler gjorda av tropiska träslag endast om de är FSC-märkta! Om Du är osäker så fråga om produkten är FSC-märkt och be att få se märkningen. Du kan också välja FSC-märkta möbler gjorda av svenskt trä. De har inte transporterats så långt och transporter är ju inte bra för miljön. Att fundera på: 1. Kan Du hitta FSC-märkta produkter i affärerna? Ut och kolla! 2. Vilka för- och nackdelar finns det med möbler av svenskt trä jämfört med möbler gjorda av tropiska trädslag? 3. Finns det tropikträ någonstans i skolan? Undersök! Kunde man använt svenskt trä där i stället? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 16 (sida 2 av 2)

7 När vägen kom till amuesha-indianernas land Amuesha-indianerna är en liten folkgrupp som består av personer. De har sitt eget språk och sin egen religion. Amuesha-folket bor längst ner på de östligaste sluttningarna av bergskedjan Anderna. Detta område ligger i Peru och tillhör Amazonas regnskogar. Amuesha använder skog och mark försiktigt. Nu dras vägar in i skogen och nybyggare flyttar in. Amuesha ställs inför svåra dilemman. STILLA HAVET ECUADOR PERU PERU SYDAMERIKA COLOMBIA Lima BRASILIEN Amuesha-indianernas område CHILE BOLIVIA Amueshafolket bor längst ner på de östligaste sluttningarna av bergskedjan Anderna. Här kan det under en månad regna lika mycket som under ett helt år i Sverige. Från skogarna i Amazonas avdunstar mycket vatten och det bildas tunga regnmoln. När molnen når Anderna stiger de uppåt och då blir det regn. Därför regnar det mycket hos amuesha. I en av amuesha-indianernas byar bor det 33 familjer, däribland de två bröderna Miguel och Anselmo. Husen står på träpålar cirka 1 meter över marken. Vatten kan då inte strömma in i husen ens under de kraftigaste regnen. Väggarna är byggda av tunna brädor och taken är täckta med palmblad. Under taket finns ett loft där familjen sover. Jakt, fiske och jordbruk Amuesha-indianerna lever av små odlingar i närheten av byn och av jakt och fiske. Så har de gjort i generationer. På senare tid har det blivit konkurrens om marken och det gör amuesha-indianerna oroliga. I deras tradition ingår inte att man delar upp mark och säger att man äger den. Amuesha har ansett att man inte äger mark utan bara använder den. Den får heller inte användas hur som helst. Många andra folk har kommit till amuesha-folket. De har tagit mark från dem. En del inflyttade är rika och har mängder med kor. Andra som kommer är fattiga indianer från höga bergsområden i Anderna. De har också tagit mark för att odla och få mat. Flodstranden rasar efter nybyggares avverkning. De som flyttar in är inte lika försiktiga som amuesha En dag far Miguel och Anselmo i kanot nedför Palcazufloden. Utmed en lång sträcka på flodens västra bank har inflyttade människor fått jorden att rasa. Floden har blivit bredare och grundare som en följd av att jord rasat ut i vattnet. Det har blivit svårt att passera med kanot. Miguel blir upprörd när han ser sådant. Se hur det blir när de hugger bort all vegetation ända fram till floden när de öppnar mark för sin boskap. Vi amuesha lämnar alltid en remsa vegetation vid flodstranden när vi öppnar våra odlingar. Då blir det inte så här. Trots att många nybyggare har bott i området länge brukar de inte regnskogen på det försiktiga och balanserade sätt som amuesha-indianerna under många hundra år lärt sig. Dagavlönade indianer röjer stora områden för nybyggare. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 17 (sida 1 av 2)

8 Anselmo röjer ett fält för att odla. Arbetet sker manuellt och familjevis och det blir bara små områden som odlas några få år. Sedan tar skogen över igen. Efter röjningen bränner han den torra vegetationen. Vägen kommer till byn På 1980-talet påbörjades ett projekt i den peruanska regnskogen. Idén var att genom vägbygge göra det möjligt för fler fattiga bönder från bergen och fattiga från huvudstaden Limas slumområden att flytta in i området. Men där bodde redan campa- och amueshaindianer. Det var ett känsligt område som den peruanska regeringen valde för projektet. Till större delen består det av höglandsregnskog på mellan 500 och ett par tusen meters höjd över havet. På grund av att området ligger så nära Andernas höga berg regnar det mycket mer här än i låglandsregnskogen. Innan vägen kom var det olika åsikter bland amuesha till planerna på en väg genom området. De unga tyckte det Vägarbetare skulle bli spännande. Som en flicka uttryckte det Här kommer det att bli mycket livligare och roligare med nya människor, medan en äldre man kontrade med Vi kommer säkert att få in massa oärliga människor hit. När vägbygget pågick kunde amueshaindianerna höra hur schaktmaskinerna närmade sig i djungeln. En dag var vägen framme i byn. Följderna av vägbygget Efter vägbygget reste en ung amueshaman från en by i närheten till Lima och fick där smak på storstadslivet. För att kunna vara i huvudstaden och roa sig behövde han mycket pengar. I Lima fick han kontakt med timmeruppköpare. Tillbaka i sin hemby satte han igång att hugga skog för att sälja det bästa timret. Eftersom amuesha förvaltar sin mark kollektivt och ingen (eller alla!) äger regnskogen, fanns det inga traditionella regler som kunde sätta stopp för detta. Något liknande hade ju inte hänt tidigare och hade alltid varit otänkbart. Den unge mannen kunde därför ostört fortsätta sälja skog. Amuesha tyckte givetvis att han handlade mycket omoraliskt. En sådan stöld av kollektiv skog blev möjlig först när vägen kom till byn. När fler och fler nybyggare trängde in på amueshas område och det fick vägförbindelse, började också en uppstyckning av marken familjevis att ske. Även om gränserna mellan vad olika familjer fick förvalta ofta var vaga, började ett visst privat ägande av mark att smyga sig in i amueshas kultur. Att fundera på: 1. Vad fick vägen för betydelse för amuesha? 2. Hur tror Du amuesha-indianerna eller Jawan och hans folk (Elevblad 5) tänker kring det svenska sättet att äga, köpa och sälja mark? 3. Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med olika sätt att äga mark? 4. Hur tror du uppfattningen om markägande var i Sverige för 200 år sedan eller för år sedan? Vilka viktiga händelser i vår historia har påverkat vårt markägande? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 17 (sida 2 av 2)

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna

Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Text och foto Peter Hanneberg Här i dalgångarna sköljde enorma översvämningar fram 1998! Allan Carlsson sveper med handen över den vackra

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

skogar Partnerskap för världens VÄRLDENS SKOGAR

skogar Partnerskap för världens VÄRLDENS SKOGAR Foto: Juan Carlos Munoz / naturepl.com VÄRLDENS SKOGAR Partnerskap för världens Vad har svenska företag som TetraPak och Ikea gemensamt med skogsbrukande indianstammar i Bolivia? Svaret är att alla bedriver

Läs mer

Oljepalmen. klasar. Det kan finnas upp till 4 000 frukter i varje klase. Varje frukt är starkt glänsande orange.

Oljepalmen. klasar. Det kan finnas upp till 4 000 frukter i varje klase. Varje frukt är starkt glänsande orange. Oljepalmen Oljepalmer växer naturligt i Afrika. Därifrån har de spridits och de odlas nu på många håll i tropikerna. Det går att skörda en stor mängd oljepalmfrukter från varje palm, och ett område med

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Det svenska PEFC-systemet består av:

Det svenska PEFC-systemet består av: MILJÖCERTIFIKAT Skogscertifiering Certifiering innebär att någon garanterar att en produkt eller tjänst utförs enligt en angiven standard. Störst trovärdighet får certifieringen då garantin lämnas av

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN Markanvändningen i Sverige SNABBFAKTA Landarealen i världen: 13 miljarder hektar (130 miljoner km 2 ) i världen år 2009: 1,5 miljarder hektar Ängs- och betesmark i världen år

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Malaysias regnskog skövlas

Malaysias regnskog skövlas malaysia En arbetare skördar frukter från oljepalmen vid ett plantage på malaysiska Borneo. Malaysias regnskog skövlas Malaysias regnskogar lämnar i snabb takt plats åt palmoljeplantager. Landet är världens

Läs mer

Naturen i Nepal. Nationalparker

Naturen i Nepal. Nationalparker Naturen i Nepal Nepal ligger i Sydasien på de sydliga sluttningarna av Himalaya. Landet ligger på samma breddgrader som Nordafrika och Florida (omkring 28 grader nordlig bredd). Nepals norra granne är

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen!

Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen! Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen! Tomas Thuresson The Norwegian Forestry Group (NFG) tomas.thuresson@norskog.no +47 90112080 Members of NFG The Norwegian State Forest and Land Corporation

Läs mer

Miljömärkt skogsbruk skyddar skogarna

Miljömärkt skogsbruk skyddar skogarna Miljömärkt skogsbruk skyddar skogarna Trä är ett fantastiskt material. Man kan göra mycket av det. Trä går runt, runt i ett kretslopp. Det kan brytas ner i naturen och bli träd igen. Det förnyar sig själv.

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

Om våra massiva och sköna trägolv.

Om våra massiva och sköna trägolv. Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART

L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART Med regnskog i tanken? I höst blir Sverige testmarknad för en ny diesel som innehåller palmolja. Det är bensinbolaget OKQ8 som lanserar

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

byskogsbruk i Bolivia

byskogsbruk i Bolivia Ansvarsfullt byskogsbruk i Bolivia WWF-Canon/Juan Pratginestos 1 WWF-Canon/Juan Pratginestos Projekt 1. Ansvarsfullt byskogsbruk i Bolivia för Amazonas bevarande Amazonas breder ut sig över 5 miljoner

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB

Läs mer

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat. Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Partnerskap för levande skogar

Partnerskap för levande skogar Partnerskap för levande skogar Fyra samarbetsprojekt 2011 2013 mellan Sveaskog och Världsnaturfonden WWF SAMARBETAR MED SVEASKOG FÖR SKOGEN Sveaskog och Världsnaturfonden WWF arbetar för ett ansvarsfullt

Läs mer

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra. 2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt,

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Klimatzoner & växtlighet

Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst

Läs mer

Tigerns År 2010. Tiger i Kanha nationalpark, Madhya Pradesh, Indien. Den människa som föds under tigerns år anses få del av tigerns egenskaper.

Tigerns År 2010. Tiger i Kanha nationalpark, Madhya Pradesh, Indien. Den människa som föds under tigerns år anses få del av tigerns egenskaper. Tigerns År 2010 På dödsbädden kallade Buddha till sig alla jordens djur. Men bara tolv kom i tur och ordning råttan, oxen, tigern, haren, draken, ormen, hästen, geten, apan, tuppen, hunden och sist grisen.

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Om våra paneler för väggar och tak.

Om våra paneler för väggar och tak. Om våra paneler för väggar och tak. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste som du behöver veta om panelerna från Norrlands trä, grundat

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Var i världen finns våra skogar?

Var i världen finns våra skogar? Var i världen finns våra skogar? På många håll i världen finns det skogar. Skogarna blir höga och täta på platser med bra jord. Skogen vill ha lagom mycket regn och varmt klimat. Vid ekvatorn regnar det

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. K Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. 3 Från Himalaya till Bengaliska viken 4 I det här provet kommer du att få följa vattnets färd från Himalaya, över

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Elsa Palmheden och Emelie Adamek Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Beskrivning: I kursen hållbart samhälle ska vi utveckla en plats i Sollentuna. Vi har valt torparängen och sollentunaholm i

Läs mer

Den globala skogsutvärderingen 2015

Den globala skogsutvärderingen 2015 Den globala skogsutvärderingen 2015 Hur förändras världens skogar? Förord Skogarnas bidrag till människans välbefinnande är oerhört omfattande och långtgående. Skogarna spelar en grundläggande roll i kampen

Läs mer

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr. Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer