Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden"

Transkript

1 Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden

2 Innehåll Så bevarar vi artrikedomen i skogen - 2 Utmaningen - 4 Det svenska skogsbruket - 8 De politiska målen - 14 Miljömålen - 16 SKOGSINDUSTRINS MILJÖARBETE - 18 MÅNGFALDSRAPPORTEN - 20 Politiska mål - 22 Frivilligt avsatt skyddsvärd skog - 24 Mängden hård död ved - 26 Areal äldre lövrik skog - 28 Areal gammal skog - 30 Areal mark föryngrad med lövskog - 33 Egna mål - 34 Virkesförråd grova träd - 37 Skydd av nyckelbiotoper - 38 Kvalitet i naturhänsyn - 40 Areal naturhänsyn, andel som sparas - 43 Vattenhänsyn - 44 Aktivt arbete med åtgärdsprogram för rödlistade arter - 47 Aktiva åtgärder i områden med frivilligt skydd - 48 Kontinuitetsskogsbruk - 51 Aktivitet med bränning - 52 Kunskapsuppbyggnad bland aktörer - 54 Vägen framåt - 58

3 Så bevarar vi artrikedomen i skogen Bilden av vad som utgör ett miljöproblem har växlat över tiden. Ny kunskap och nya värderingar påverkar våra attityder och utgör underlag för nya miljömål. Trots att människan under en mycket lång tid har påverkat artrikedomen i naturen har detta inte betraktats som ett miljöproblem förrän relativt nyligen arrangerade Förenta Nationerna en miljökonferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro, Brasilien. Överläggningarna, som bland annat resulterade i konventionen om biologisk mångfald och de så kallade Skogsprinciperna, var ett viktigt steg mot en ökad medvetenhet om betydelsen av att bevara mångfalden av skogslevande arter. Liknande insikter hade grott under en tid också i Sverige beslutade riksdagen att jämställa miljömålet med produktionsmålet i skogspolitiken. Sedan dess är utgångspunkten för den svenska skogsbruksmodellen att virkesproduktion och bevarad artrikedom går hand i hand. Större delen av skogsmarken i Sverige är privatägd, av enskilda och av skogsbolag. Den svenska skogspolitiken vilar på ett gemensamt ansvar mellan skogsägarna och staten. Utöver de krav som lagen ställer har skogsnäringen också antagit egna miljömål. Det har vi gjort för att leva upp till de högt ställda krav på miljöhänsyn som våra kunder ställer, men framförallt för att vi känner ett moraliskt ansvar för det levande arv som är skogens artrikedom. Vårt övergripande mål är tydligt; vi ska bruka skogen så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva har av FN utsetts till det internationella skogsåret i syfte att uppmärksamma aktiviteter för hållbart brukande av världens skogar. Med den här rapporten vill vi berätta hur vårt arbete för att bevara den biologiska mångfalden i den svenska skogen fortskrider. Förhoppningsvis håller läsaren med om att det går i rätt riktning, även om det fortfarande finns mycket kvar att göra. För facktermer som förekommer i rapporten, hänvisar vi till Skogsencyklopedin på nätet:

4 Vårt övergripande mål är tydligt; vi ska bruka skogen så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva.

5 BIOLOGISK MÅNGFALD FN:s biodiversitetskonvention från 1992 definierar biologisk mångfald som variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Utmaningen Vad är biologisk mångfald? Svaren varierar, eftersom det är en politisk och inte en vetenskaplig term. Vanligast är dock att begreppet avser variationsrikedom på tre nivåer artdiversitet, genetisk diversitet och ekosystemdiversitet i miljöer som är skapade av människan, till exempel parker, såväl som i av människan orörd natur. Skogsindustrins miljöarbete tar avstamp i den definition som drygt 170 länder, däribland Sverige, ställde sig bakom i samband med undertecknandet av FN:s biodiversitetskonvention Som ett led i arbetet för att beskriva den biologiska mångfalden har speciella rödlistor över hotade arter tagits fram. Beroende på vilken risk arten löper för att dö ut kan en art klassificeras som: Nationellt utdöd Akut hotad Starkt hotad Sårbar Nära hotad Kunskapsbrist Arterna i kategorierna Akut hotad, Starkt hotad och Sårbar benämns hotade arter. Klassificeringen sker i enlighet med internationella kriterier. Ingen hänsyn tas till speciella affektionsvärden och bevarandeskäl eller till om arten i fråga skyddas av lagstiftning eller konventioner. Kriterierna nedan syftar enbart till att så objektivt som möjligt kvantifiera den relativa utdöenderisken: A. Populationen minskar kraftigt B. Populationen har en begränsad utbredning och minskar, är fragmenterad och/eller fluktuerar extremt C. Populationen är liten och minskar D. Populationen är mycket liten E. Populationens utdöenderisk beräknas genom kvantitativ analys (t.ex. en sårbarhetsanalys) uppgå till specificerade värden För att en art ska rödlistas räcker det med att ett kriterium är uppfyllt. Alla rödlistade arter är alltså inte ovanliga; somliga är tvärt om mycket rikligt förekommande men har vikande populationstrender. Olika tröskelvärden för varje kriterium avgör hur en art kategoriseras. 4

6 5

7 ANTAL HOTADE RÖDLISTADE ARTER DofttickA

8 LÅNGSKÄGG Lung och skrovellav Internationellt samordnas de nationella rödlistorna av International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN). Den senaste internationella sammanställningen listar globalt hotade växter och hotade djur. Miljöförstöring och överexploatering är de internationellt helt dominerande hoten och allvarligast är situationen i fattiga områden med hög befolkningstäthet. påpeka att klassificeringen av en majoritet av de rödlistade arterna inte baseras på inventering av arterna, utan på observationer av dessa arters livsmiljöer. Av Sveriges cirka skogslevande arter har tillståndet för knappt kunnat bedömas. Av dessa är rödlistade, varav ungefär hälften, 861 stycken, benämns hotade. Den svenska Rödlistan tas fram av ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och fastställs av Naturvårdsverket. Den beskriver situationen för rödlistade arter inom Sveriges gränser och kan läsas som en indikator på tillståndet i Sveriges natur vad avser den biologiska mångfalden. Det är dock viktigt att 7

9 Efterfrågan på virke ökar och brist uppstår i Mellansverige. Slutavverkning och återplantering betraktas redan nu som nycklar till ett långsiktigt skogsbruk. Stora delar av Sydsverige är avskogade. ISTID Flora och fauna börjar vandra in i landet efter istiden. Ett storskaligt brukande av Norrlands skogar inleds. Det svenska skogsbruket Sveriges skogar är förhållandevis unga. Flertalet av de tusentals arter av växter och djur som idag lever i den svenska skogen har vandrat in efter den senaste istiden. 8

10 Foto: L. Arvidson Under en period införs blädningsskogsbruk efter tysk modell. Krav på naturhänsyn införs i skogsvårdslagen Sveriges första skogsvårdslag föreskriver att den som avverkar skog är skyldig att anlägga ny skog genom sådd eller plantering. Trakthyggesbruket återupptas. Här har de anpassat sig till en verklighet av återkommande störningar i form av bränder, stormar och insektsangrepp. En av de viktigaste ekologiska förändringarna i de svenska skogarna är att brandbekämpningen gjort att vi idag nästan inte har några naturliga bränder. Idag är det istället avverkning som står för störningarna och detta har förändrat levnadsvillkoren i skogen. Avverkningar skapar delvis liknande förhållanden som naturliga störningar. Skogarna i de södra delarna av Sverige är präglade av människan sedan en mycket lång tid tillbaka. De har svedjats, betats och gett brännved, timmer och träkol. Det var bergsbruket som präglade skogarna i stora delar av Mellansverige. Redan tidigt sågs slutavverkning som den bästa skogsbruksmetoden, men omloppstiderna var korta och under 1700-talet uppstod virkesbrist i de mellansvenska bruksbygderna. I norra Sverige inleddes brukandet av de då nästintill orörda skogarna i mitten av 1800-talet. Timret flottades till nyanlagda sågverk vid älvmynningarna och under loppet av bara några årtionden utvecklades sågarna till en jätteindustri, till stor del av brittiska affärsmän. Istället för att slutavverka högg man dock bara de grövsta och mest värdefulla träden. I slutet av talet var i stort sett all skog i Norrland genomhuggen. Kvar blev glesa och sönderhuggna skogar med utseenden som aldrig tidigare funnits i den svenska naturen. I slutet av 1800-talet ökade insikterna bland politiker, skogsbolag och privata markägare om att skogsbruket måste ändra inriktning. Sveriges första skogsvårdslag som föreskrev återplantering kom Med den nya lagen kom restaureringen i gång, efter andra världskriget tog arbetet större fart då man lämnade ett blädningsliknande skogsbruk för trakthyggesbruket samtidigt som skogsbetet försvann och etableringen av ny ung skog blev mer framgångsrik. Nästan all skog i Sverige har alltså avverkats i någon form. De skogar från tiden runt förra sekelskiftet som lämnades genomhuggna eller som uppstod efter bränder har växt vidare och många av dem har idag avverkats. Den svenska skogen har genom århundradena huggits kraftigt i vissa delar av landet ersattes den av beteslandskap. Trots detta har vi undvikit en ekologisk katastrof. Vi har idag skogar med höga bevarande värden, vilket är ett tecken på att vår typ av skogsekosystem tål förhållandevis mycket störning och har förmåga att återhämta sig om förhållandena ändras. Det kan också vara så att störningarna i sig har varit en förutsättning för att skapa dessa skogar med höga bevarandevärden. 9

11 FN kallar till miljökonferens i Rio de Janeiro. Överläggningarna resulterade bland annat i konventionen om biologisk mångfald och de så kallade Skogsprinciperna. Produktionsmålet och miljömålet jämställs i skogspolitiken Till skillnad från skogen i många andra länder är större delen av skogsmarken i Sverige privatägd och därtill av ett mycket stort antal ägare, över Ägorna är av varierande storlek och sträcker ut sig över landskapet i ett brokigt mönster. De mycket långa omloppstider som präglar svenskt skogsbruk bidrar till artrikedomen. Sverige har utvecklat en egen skogsbruksmodell. Inte minst skiljer sig vårt skogsbruk från det plantageskogsbruk som bedrivs framförallt på det södra halvklotet och som påminner om ett jordbruk med träd som gröda. Våra skogar är halvnaturliga de har kvar sina ursprungliga strukturer men störningar och ingrepp har påverkat ekologin. Istället för att produktionsoptimera på vissa marker och göra stora naturvårdavsättningar på andra, omfattas hela skogen av ambitiösa miljömål. Alla är inte nöjda med denna ordning, utan förespråkar en modell efter utländsk förebild: plantage eller blädningsskogsbruk i kombination med större avsättningar. Skogsindustrierna anser att den svenska skogsbruksmodellen är väl anpassad till de förhållanden som råder här. Den efterliknar dynamiken och strukturen i det av människan orörda skogslandskapet bättre än modeller som bygger på en tydlig uppdelning mellan plantager och reservat. Den variation som den svenska modellen med frihet under ansvar ger upphov till förbättrar också möjligheterna att tillgodose de skiftande behov som de skogslevande arterna har. Riksskogstaxeringens mätningar är vårt bästa kvitto på den svenska skogsbruksmodellens framgång. Även om utvecklingen inte går åt rätt håll i alla avseenden är den stora bilden att framtiden ser 10

12 Foto: L. Arvidson 16 nationella miljökvalitetsmål antas av Sveriges riksdag. Generationsmålet utvecklas till ett övergripande mål för svensk miljöpolitik Fördelningen ägarandlar av skogsmark i sverige ljus ut för den svenska skogen. Mängden gammal skog och mängden död ved ökar, liksom antalet grova träd. Vi får mer lövträdsdominerad skog, gamla träd blir vanligare, också gamla lövträd. Detta skapar i sin tur goda livsförutsättningar för ett stort antal skogslevande fåglar och däggdjur, vars populationstrender pekar i tydligt positiv riktning. Detta har skett samtidigt som såväl tillväxt som avverkning har ökat. ÖVRIGA PRIVATA ÄGARE 6% STATEN SAMT STATSÄGDA AB 17% 1% ÖVRIGA ALLMÄNNA ÄGARE 51% 25% ENSKILDA ÄGARE PRIVATÄGDA AB 11

13 Andelen skyddad skog Svensk definition av skogsmark: Produktiv skogsmark: ha Skyddad produktiv skogsmark inom nationalparker och naturreservat: ha (3,2 %) Biotopskydd och naturvårdsavtal: ha (0,2 %) Frivilliga avsättningar: ha (5 %) Summa skydd: ha (8,4 %) Internationell definition av skogsmark: Skogsmark: ha Skyddad skogsmark inom nationalparker och naturreservat: ha (4,7 %) Biotopskydd och naturvårdsavtal: ha (0,2 %) Improduktiv skogsmark utanför skyddade områden: ha (16,9 %) Frivilliga avsättningar: minst ha (siffran finns ej omräknad till internationell definition) Summa skydd: ha (20,8 %) + de frivilliga avsättningarna 12

14 13

15 De politiska målen Det skogspolitiska beslut som fattades av riksdagen 1993 innebar att två jämställda mål produktionsmålet och miljömålet infördes. Dessa mål, som beskrivs i regeringens proposition 1992/93:226, ska nås genom skogsägarnas egna insatser och genom samverkan mellan olika skogspolitiska medel. Skogsvårdslagstiftningen anger ramarna och de grundläggande kraven för hur skogsbruket ska bedrivas. Vägledning för hur naturhänsyn ska tas ges i paragraf 30 med föreskrifter och allmänna råd. Hänsyn till naturvårdens intressen ska utformas så att den biologiska mångfalden gynnas så mycket som möjligt. Skador ska undvikas eller begränsas i och invid hänsynskrävande biotoper och värdefulla kulturmiljöer i skogen samt på växt- och djurarter som är rödlistade. Skyddszoner, enskilda träd, trädsamlingar och döda träd ska lämnas kvar. Som en följd av principen om frihet under ansvar förutsätter skogspolitiken att skogsägaren själv finansierar de naturvårdsåtgärder som vidtas i den utsträckning det inte är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras (intrångsbegränsning). Det innebär att krav kan ställas på att miljöhänsyn ska tas utan ersättning, på ett avverkningsobjekt, till en kostnad av en andel av avverkningens netto. 14

16 PRODUKTIONS- MÅL OCH MILJÖ- MÅL JÄMSTÄLLS SKOGSVÅRDSLAGSTIFTNINGEN ANGER RAMARNA FÖR HUR SKOGSBRUKET SKA BEDRIVAS. I SAMVERKAN MELLAN SKOGS- ÄGARNAS INSATSER OCH DE SKOGSPOLITISKA MEDLEN GYNNAS DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN. MILJÖMÅLET Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas. Proposition 1992/93:226. PRODUKTIONSMÅLET Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar. Proposition 1992/93:

17 Miljömålen Generationsmålet En ny struktur för hela det svenska miljöarbetet beskrivs i propositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (2009/10:155). Här utvecklas det så kallade Generationsmålet till ett övergripande mål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation (till senast år 2020) för att de så kallade miljökvalitetsmålen ska nås. Miljökvalitetsmålen Av miljökvalitetsmålen, som är 16 till antalet, berör flera stycken skogsbruket: Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Bara naturlig försurning, Begränsad klimatpåverkan och Levande skogar. För samtliga miljökvalitetsmål gäller att de anses kunna nås inom en generation eller att beslut fattats om tillräckliga åtgärder (nationellt eller internationellt) och att dessa väntas vara genomförda. Det miljökvalitetsmål som har störst betydelse för skogsbrukets verksamhet är Levande skogar : skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Levande skogar omfattar sju delmål som skulle vara uppfyllda senast 2010 och som nu utvärderas. Basåret för målen är Miljömålsberedningen I juli 2010 tillsatte regeringen en parlamentarisk beredning, Miljömålsberedningen, med uppdraget att utforma en handlingsplan med styrmedel och åtgärder för hur Generationsmålet och de olika miljökvalitetsmålen ska nås. Bland annat ska beredningen formulera nya etappmål som ska ersätta de tidigare delmålen. Allt i dialog med näringslivet, forskarsamhället, berörda myndigheter, kommuner och ideella organisationer. 16

18 Delmålen i Levande skogar 1 Åtgärdsprogram 2 Ytterligare 3 Mängden 4 Arealen 5 Arealen 6 Arealen 7 Skogsmarken ska finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder (2005) hektar skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktion (2010) hård död ved ska öka med minst 40 procent i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad (2010) äldre lövrik skog ska öka med minst tio procent (2010) gammal skog ska öka med minst fem procent (2010) mark föryngrad med lövskog ska öka (2010) ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara (2010) Uppföljning Miljökvalitetsmålen ska följas upp löpande med en årlig rapport och en fördjupad utvärdering en gång per mandatperiod. Resultatet av naturvårdsinsatserna mäts av Riksskogstaxeringen och av Skogsstyrelsen. Riksskogstaxeringen mäter faktorer som areal gammal skog, mängden död ved och förekomsten av grova träd, medan Skogsstyrelsen mäter både skogsvårdens och miljöarbetets resultat på slutavverkade bestånd med hjälp av den så kallade polytaxrutinen. Syftet med polytaxrutinen är att kontinuerligt följa upp måluppfyllelsen av skogspolitikens miljö respektive produktionsmål i samband med föryngringsavverkning. Naturvårdsverket sammanställer i samverkan med alla myndigheter som har ansvar inom miljömålssystemet en samlad redovisning till regeringen. 17

19 Foto: L. Arvidson Skogsindustrins miljöarbete Staten och skogsägarna har ett delat ansvar för att nå de miljö- och produktionsmål som definieras i skogspolitiken. Skogsvårdslagens krav gäller olika skogsbruksåtgärder. Utöver skogsvårdslagens krav tar skogsindustrin ytterligare, frivillig, hänsyn inom ramen för certifieringssystemen FSC och PEFC. Kraven gäller då inte enbart hänsyn vid avverkning utan också vid exempelvis nyetablering av skog och vid frivilligt skydd av skog. Därtill ska certifierade företag upprätthålla goda arbetsvillkor och samråda med rennäringen i olika frågor. Det är ofta svårt att dra en skarp gräns mellan den frivilliga och den lagstadgade naturhänsynen. Frivilliga avsättningar är ett exempel på åtagande som också blivit ett politiskt mål. Uppföljning Myndigheternas bedömningar av naturhänsynen görs på beståndsnivå; Skogsstyrelsens inventeringar är ett exempel på detta. För att få en god bild av tillståndet i det svenska skogslandskapet måste man dock också intressera sig för vad som sker på landskapsnivå detta perspektiv är utgångspunkt för skogsföretagens arbete. Resultatet av den frivilliga naturhänsynen utvärderas av skogsföretagen. Därtill granskas både arbetsmetoder och resultat av oberoende revisorer. Om brister identifieras ställer certifierarna krav på korrigerande åtgärder. Företagen har då vanligtvis ett år på sig att åstadkomma förbättringar. Kvarstår bristerna skärps kraven på korrigerande åtgärder och sker det trots detta ingen förbättring så mister företaget sitt certifikat. Många skogsföretag använder också miljöledningssystemet ISO som ett verktyg för att säkerställa kvaliteten i sitt miljöarbete. 18

20 OM FSC & PEFC FSC är den äldsta organisationen för certifiering av skogsbruk och uppmuntrar till ett ansvarsfullt skogsbruk världen över. Den bildades 1993 i Toronto, på initiativ av miljöorganisationer, skogsbrukare, urbefolkningsoch miljömärkningsorganisationer. Den svenska FSC-standarden godkändes 1998 och var den första i världen. PEFC etablerades 1999 och är en internationell, fristående paraplyorganisation för utvärdering och erkännande av nationella skogsstandarder. Dessa ska verka för ett uthålligt skogsbruk i enlighet med PEFCs kriterier. I Sverige godtogs den första skogsstandarden enligt PEFC år Som certifierad av någon av dessa organisationer måste man årligen låta sin verksamhet granskas av en extern, oberoende och godkänd revisor. Sammanlagt är endast ungefär tio procent av världens skogsmark certifierad enligt antingen FSC eller PEFC. I Sverige är drygt elva miljoner hektar av skogsmarken certifierad enligt FSC och drygt åtta miljoner hektar enligt PEFC. Då vissa företag är dubbelcertifierade betyder det att drygt 60 procent av skogsmarken i Sverige är certifierad. De stora svenska skogsaktörerna är samtliga certifierade. 19

21 Mångfaldsrapporten 2010 Hittills har resultatet av skogsindustrins ambitioner när det gäller den biologiska mångfalden aldrig presenterats i samlad form. Denna mångfaldsrapport syftar till att ändra på detta. Avsikten är att följa upp redovisningen med årliga rapporter. Resultatredovisningen tar avstamp i nedanstående kriterier. De har valts för att ge en så heltäckande bild av skogsnäringens naturvårdsarbete som möjligt. Redovisningen ska omfatta de mest väsentliga faktorerna i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden Där det finns en offentligt tillgänglig faktabas utgår redovisningen från denna Redovisningen ska koppla an till existerande politiska beslut Särskild tonvikt ska läggas på det arbete som går utöver det som lagstiftningen kräver Redovisningen ska vara så heltäckande och genomarbetad att de valda kriterierna håller över tiden Att göra en samlad redovisning av resultaten av skogsindustrins arbete på den biologiska mångfaldens område är en utmanande ambition. Konsekvenserna för den biologiska mångfalden av olika åtgärder är inte alltid klarlagda. Tidsperspektiven som präglar skogsbruket är långa; mellan det att åtgärder vidtas och det att de ger resultat tar det lång tid. Modellen för redovisningen är uppbyggd som en måltavla. I tavlans mitt beskrivs det övergripande målet: att bevara den biologiska mångfalden i skogen. I den omgärdande cirkeln sker en uppdelning i mål som kopplar till politiska beslut och mål som är av en mer frivillig karaktär. På följande sidor redovisas målområdena som har färglagts efter resultat. Goda resultat indikeras av färgen grönt; färgen gult indikerar att resultaten är medelmåttiga och kan förbättras; färgen rött indikerar att förbättringsbehovet är stort eller att åtgärder för att uppnå målet ännu inte inletts. 20

22 POLITISKT UPPSATTA MÅL BEVARA DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN FÖRETAGENS EGNA MÅL Målområden Resultatet av skogsindustrins miljöarbete redovisas på följande målområden: Frivilligt avsatt skyddsvärd skog Mängden hård död ved Areal äldre lövrik skog Areal gammal skog Arealen mark föryngrad med lövskog Virkesförråd grova träd Skydd av nyckelbiotoper Kvalitet i naturhänsyn Areal naturhänsyn, andel som sparas (hänsynsytor, kantzoner samt evighetsträd) Vattenhänsyn (körskador, vandringshinder, kantzoner mot vatten) Aktivt arbete med åtgärdsprogram för rödlistade arter Aktiva åtgärder i områden med frivilligt skydd Kontinuitetsskogsbruk (alternativa skogsbruksmetoder) Aktivitet med bränning Kunskapsuppbyggnad bland aktörer 21

23 Politiska mål Av regeringens 16 miljökvalitetsmål har Levande skogar störst betydelse för skogsbrukets verksamhet. De flesta av delmålen är viktiga för att skydda artrikedomen i skogen. Här redovisar vi hur väl branschen har lyckats leva upp till dessa krav. 22

24 POLITISKT UPPSATTA MÅL AREAL MARK FÖR- YNGRAD MED LÖVSKOG FRIVILLIGT AVSATT SKYDDSVÄRD SKOG GAMMAL SKOG AREAL ÖKA DEN BEVARA DEN BIOLOGISKA BIOLOGISKA MÅNGFALDEN MÅNGFALDEN MÄNGDEN HÅRD DÖD VED AREAL ÄLDRE LÖVRIK SKOG Lorem ipsum dolor sit amet, adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore Resultatet är utmärkt målet har nåtts med råge. Lorem ipsum dolor sit amet, addicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore Resultatet är medelmåttigt och kan förbättras. Lorem ipsum dolor sit amet, dolor sicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore Resultatet är dåligt. Förbättringsbehovet är stort. I vissa fall har åtgärder för att nå målet ännu inte inletts. I de fall där utfallet är tydligt relaterar indikatorfärgen till dessa mål. I fall där tydliga kvantitativa resultat saknas har vi gjort kvalitativa bedömningar med utgångspunkt i bolagens interna uppföljningar och certifieringsföretagens granskningar. 23

25 Foto: L. Arvidson Frivilligt avsatt skyddsvärd skog Ytterligare hektar skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktion (2010). Av dessa hektar ska ha någon form av formellt skydd och hektar frivilligt skydd. Tidigare omfattade naturvårdsarbetet huvudsakligen olika former av naturhänsyn i samband med avverkning. För att bevara den biologiska mångfalden är det emellertid nödvändigt att ta ett helhetsgrepp om miljön i skogen. Sedan mitten av 1990-talet arbetar skogsbolagen därför med så kallad landskapsplanering i vilken värdefulla skogsområden ges ett frivilligt skydd. Dessa områden kan variera i storlek mellan ett halvt och tusen hektar och benämns frivilliga avsättningar. Sammanhängande områden om tusen hektar innehåller sällan enbart mark med höga skyddsvärden men placeringen i landskapet i kombination med befintliga naturvärden gör att det på sikt kommer att utvecklas till värdefulla områden. Exempel på värdefulla skogar som ingår i landskapsplanerna är nyckelbiotoper och olika typer av urskogsartade skogar med ett stort antal gamla träd och mycket död ved. Äldre lövrika skogar och olika typer av sumpskogar blir också ofta föremål för frivilliga avsättningar. Ny kunskap tillkommer hela tiden. Skogsbolagen reviderar därför sina landskapsplaner kontinuerligt. Inom familjeskogsbruket arbetar man med Gröna skogsbruksplaner. I dessa planer görs en målklassning där skyddsvärda skogsbestånd avgränsas och ges ett frivilligt skydd. En certifierad skogsägare måste avsätta minst fem procent av arealen, men i genomsnitt är avsättningarna sju till åtta procent. Frivilliga avsättningar För att nå målet om ytterligare hektar frivilligt skydd skulle minst hektar skyddsvärd produktiv skog nedanför fjällnäragränsen vara skyddad genom frivilliga avsättningar Den totala arealen avsatt skog nedanför fjällnäragränsen uppgår idag till cirka hektar, enligt Skogsstyrelsens senaste uppföljning. Av dessa bedöms hektar skyddsvärda. Tillkommer gör ytterligare flera hundra tusen hektar avsatt skogsmark ovanför gränsen för fjällnära skog. För närvarande genomför Skogsstyrelsen en ny uppföljning av markägarnas frivilliga avsättningar, som beräknas vara klar i mitten av

26 Ny kunskap tillkommer hela tiden. Skogsbolagen reviderar därför sina landskapsplaner kontinuerligt UTVÄRDERING Arealmässigt är målet avklarat, indikatorn är därför grön. 25

27 Mängden hård död ved Mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad (2010). Tillgången till död ved är ett livsvillkor för en stor mängd arter i våra skogar. Stående eller liggande trädstammar och stamdelar utgör föda, boplats, växtplats eller skydd åt olika organismer, däribland de flesta av våra rödlistade arter. Av detta skäl har mängden död ved länge varit en etablerad indikator på förutsättningarna för biologisk mångfald. På produktiv skogsmark uppskattas den genomsnittliga mängden död ved till 8,2 kubikmeter per hektar, mot hela kubikmeter per hektar i helt orörda skogar. Ett aktivt skogsbruk innebär att mängden död ved minskar. Genom röjning och gallring får träden mer utrymme och andelen träd som dör på rot minskar. Det finns föreskrifter i skogsvårdslagen som säger att färska vindfällen ska tas bort om de överstiger en viss mängd per hektar. Annars ökar risken för angrepp av skadeinsekter som granbarkborre. Det finns en rad åtgärder som ökar mängden död ved i skogarna. Allt eftersom träden i frivilliga avsättningar, hänsynsytor och kantzoner blir äldre ökar också mängden död ved. Vidare lämnas numera nästan all död ved på hyggena i samband med avverkningar och man städar inte heller lika mycket efter vindfällningar. UTVÄRDERING Som ett resultat av aktiva åtgärder har den totala mängden hård död ved ökat med procent sedan Miljömålen har alltså uppnåtts med råge och indikatorn är därför grön. 26

28 Förändring av volymen hård död ved Diagrammet visar den genomsnittliga procentuella förändringen av volymen hård död ved i hela lander sedan år Högsta respektive lägsta sannolika förändring visar med 95 procentenheters säkerhet inom vilket intervall den Förändring verkliga förändringen ligger. % Lägsta sannolika förändringar Högsta sannolika förändringar Genomsnittlig procentuell förändring Miljömål Lägsta sannolika förändring Högsta sannolika förändring Uppskattad förändring Miljömål Indikatorn visar den genomsnittliga procentuella förändringen av volymen hård död ved i hela lander sedan år Högsta respektive lägsta sannolika förändring visar med 95 procentenheters säkerhet inom vilket intervall den verkliga förändringen ligger. Kartan visar det senaste årets trendvärde för den genomsnittliga procentuella förändringen av volymen hård död ved på produktiv skogsmark utanför reservat sedan år För några län i Södra Sverige saknas uppgifter för några av de senare åren på grund av stormarna Gudrun och Per. < = 25 % % % % > 100 % Kartan av voly län i Sö och Pe 27 Foto: L. Arvidson

29 Foto: L. Arvidson Areal äldre lövrik skog Arealen äldre lövrik skog ska öka med minst tio procent (2010). Med äldre lövrik skog avses skog som innehåller minst 25 procent lövträd och som, om den återfinns i södra Sverige, är äldre än 60 år, eller om den återfinns i norra Sverige, är äldre än 80 år. Många arter är helt beroende av äldre lövrik skog; speciellt för många lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar är äldre lövträd viktiga. Lunglav är ett exempel på en relativt vanlig rödlistad art som framför allt finns på ädellövträd eller sälg och asp i äldre lövrika skogar. Under långa perioder av 1900-talet blev den äldre lövrika skogen dock ett allt ovanligare inslag i det svenska landskapet, varför den idag anses skyddsvärd. Sedan mitten på 90-talet har trenden vänt. I synnerhet i Svealand och Götaland är utvecklingen starkt positiv. Den svagare trenden i Norrland beror på att nästan all lövskog i Norrland har uppkommit efter bränning. Utan aktiva åtgärder försvinner den inom loppet av några decennier, utträngd av sekundära barrträd. UTVÄRDERING Mellan år 1998 och år 2009 har arealen äldre lövrik skog ökat med procent. Indikatorn är därför grön. 28

30 Förändring av andelen äldre lövrik skog % < = 10 % % % Lägsta sannolika förändring Högsta sannolika förändring Uppskattad förändring Miljömål % > 55 % Diagrammet visar den genomsnittliga procentuella förändringen av arealen äldre lövrik skog i hela landet sedan år Kartan visar den genomsnittliga procentuella förändringen av arealen äldre lövrik skog på produktiv skogsmark sedan år Högsta respektive lägsta sannolika förändring visar med 95 procentenheters säkerhet inom vilket intervall den verkliga förändringen ligger. Med äldre lövrik skog avses skog som innehåller minst 25 procent lövträd och som, om den återfinns i södra Sverige, är äldre än 60 år, eller om den återfinns i norra Sverige, är äldre än 80 år. 29

31 Areal gammal skog Arealen gammal skog ska öka med minst fem procent (2010). Som gammal skog räknas skog äldre än 140 år i norra Sverige samt äldre än 120 år i övriga landet. Många arter trivs bäst i äldre skogsmiljöer; tretåig hackspett är exempel på en art som framför allt återfinns i gammal skog. Efter industrialismens genombrott minskade arealen gammal skog kontinuerligt under en lång tid. Vad skogsbruket praktiskt kunnat göra för att vända trenden är att avsätta äldre skog för fri utveckling, samt att låta en del äldre skog i landskap med ojämn åldersfördelning stå kvar längre än vad som är ekonomiskt motiverat. Dessa åtgärder har gett resultat och utvecklingen är idag klart positiv. Utvärdering Sedan 1998 har arealen gammal skog ökat med procent; miljömålet har uppnåtts med råge och indikatorn är därför grön. 30

32 Förändring gammal skog Diagrammet visar den genomsnittliga procentuella förändringen av arealen gammal skog i hela landet sedan år Högsta respektive lägsta sannolika förändring visar med 95 procents säkerhet inom vilket intervall den verkliga förändringen Förändring ligger. % Lägsta sannolika förändring Lägsta sannolika förändring Högsta sannolika förändring Genomsnittlig procentuell förändring Miljömål Högsta sannolika förändring Genomsnittlig procentuell förändring Miljömål Kartan visar det senaste årets trendvärde för den genomsnittliga procentuella förändringen av arealen gammal skog på produktiv skogsmark utanför reservat sedan år < = 30 % > % > % > % > 75 % < = 30 % > % > % > % > 75 % Kartan visar det senaste årets trendevärde för den genomsnittliga procentuella förändringen av arealen gammal skog på produktiv skogsmark utanför reservat sedan år Som gammal skog räknas skog äldre än 140 år i norra Sverige samt äldre än 120 år i övriga landet. Foto: L. Arvidson 31

SKRIVMALL för redovisning av miljökvalitetsmål i FU15

SKRIVMALL för redovisning av miljökvalitetsmål i FU15 SKRIVMALL 2014-06-26 Nr NV-01846-14 SKRIVMALL för redovisning av miljökvalitetsmål i FU15 Miljökvalitetsmål: Levande skogar Datum: 20150114 Status (utkast eller slutlig): REMISSVERSION utkast Ansvarig

Läs mer

Vikt och innebörd av skogskontinuitet för Sveriges biologiska mångfald

Vikt och innebörd av skogskontinuitet för Sveriges biologiska mångfald Vikt och innebörd av skogskontinuitet för Sveriges biologiska mångfald Alexander Nordstrand Degree project in biology, Bachelor of science, 2014 Examensarbete i biologi 15 hp till kandidatexamen, 2014

Läs mer

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 Steg på vägen tre fokusområden för politiken 1 Naturvårdsverkets förslag till fokusområden för politiken Vi har i samverkan med myndigheter och organisationer utvärderat

Läs mer

Som man ropar i skogen vägval som berör oss alla

Som man ropar i skogen vägval som berör oss alla Som man ropar i skogen vägval som berör oss alla Innehåll Inledning 7 Ingrid Petersson Fakta om den svenska skogen 15 Hållbarhetsbegreppets intåg i skogen 27 Erland Mårald En arena för konflikter 37 Karin

Läs mer

UTGIVEN I SAMARBETE MELLAN. Sverige och Nagoyamålen Naturskyddsföreningen / Världsnaturfonden WWF. Foto: Mikhail Bistrov

UTGIVEN I SAMARBETE MELLAN. Sverige och Nagoyamålen Naturskyddsföreningen / Världsnaturfonden WWF. Foto: Mikhail Bistrov UTGIVEN I SAMARBETE MELLAN Sverige och Nagoyamålen Naturskyddsföreningen / Världsnaturfonden WWF Foto: Mikhail Bistrov 2 SVERIGE OCH NAGOYAMÅLEN SVERIGE OCH NAGOYAMÅLEN 3 Förord 2010 beslutade världens

Läs mer

Naturhänsyn vid slutavverkning

Naturhänsyn vid slutavverkning Naturhänsyn vid slutavverkning 2013 SCA Skog SCA är Europas största privata skogsägare, med mark från kust till fjäll. Vi är även en stor aktör hos privata markägare. Vi har därmed ett stort ansvar för

Läs mer

Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen

Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen Delrapport 1, maj 211 Elin Andersson, Länsstyrelsen i Jämtland Göran Kempe, Riksskogstaxeringen, SLU Artur Larsson, Artdatabanken, SLU

Läs mer

PEFC Skogscertifiering

PEFC Skogscertifiering PEFC Skogscertifiering Foto: Bo Göran Backström/SKOGENbild Arbetar för ett hållbart skogsbruk Skogen förser oss med mycket. Förnybart material att bygga hus eller göra papper av till exempel. Och förnybart

Läs mer

Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter

Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter Magnus Sjöström SPECIALSTUDIE NR 14, DECEMBER 2007 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör

Läs mer

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö Vill du läsa mer? Den här publikationen är en förkortad och anpassad version av Energimyndighetens rapport Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränslen

Läs mer

Hänsyn vid avverkningar

Hänsyn vid avverkningar Hänsyn vid avverkningar Kontraktsbilaga för avverkningsuppdrag och leveransvirke inom Södra Certifiering Texten i broschyren bygger på standardkraven inom FSC och PEFC. PEFC/05-22-11 Främjande av uthålligt

Läs mer

Rapport Nr 4/07. Miljöledning och Giftfri miljö. kemikaliefrågorna i teori och praktik K E M I K A L I E I N S P E K T I O N E N

Rapport Nr 4/07. Miljöledning och Giftfri miljö. kemikaliefrågorna i teori och praktik K E M I K A L I E I N S P E K T I O N E N Rapport Nr 4/07 E n r a p p o r t f r å n K e m i k a l i e i n s p e k t i o n e n w w w. k e m i. s e Miljöledning och Giftfri miljö kemikaliefrågorna i teori och praktik Rapporten är framtagen i samarbete

Läs mer

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion A innehåll 1 Mål för Sveriges miljöarbete 2 Miljömålen ett system med flera mål 4 Hur vi arbetar med miljömålen i praktiken 6 Samarbete för att nå miljömålen 8 Sveriges

Läs mer

OM OFFENTLIG SEKTOR. Överenskommelser som styrmedel

OM OFFENTLIG SEKTOR. Överenskommelser som styrmedel OM OFFENTLIG SEKTOR Statskontoret, 2014 Innehåll Sammanfattning 5 En studie om överenskommelser 9 Vad är en överenskommelse? 9 Ett komplement till traditionell styrning 9 Ett styrmedel i tiden 11 Andra

Läs mer

Lokalt arbete med miljömål

Lokalt arbete med miljömål Guide till Lokalt arbete med miljömål Guiden ska ge stöd och inspiration i det lokala arbetet med miljömål. Guiden riktar sig till dig som är kommunal miljöstrateg, men även till andra kommunala tjänstemän

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:238

Regeringens proposition 2009/10:238 Regeringens proposition 2009/10:238 Framtidens friluftsliv Prop. 2009/10:238 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Visby den 8 juli 2010 Fredrik Reinfeldt Andreas Carlgren (Miljödepartementet)

Läs mer

Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet

Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet 2014:10 Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet slutrapport MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-03-10 2013/29-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2013-01-24 M2013/234/Ma Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155

Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155 Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete Prop. 2009/10:155 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 mars 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Det samiska kulturlandskapet. Program för att bevara, bruka och utveckla samiska kulturlandskap 2015 2020

Det samiska kulturlandskapet. Program för att bevara, bruka och utveckla samiska kulturlandskap 2015 2020 Det samiska kulturlandskapet Program för att bevara, bruka och utveckla samiska kulturlandskap 2015 2020 Det samiska kulturlandskapet Program för att bevara, bruka och utveckla samiska kulturlandskap 2015

Läs mer

RÄTTVISA MÅL - SÅ NÅR VI DIT!

RÄTTVISA MÅL - SÅ NÅR VI DIT! RÄTTVISA MÅL - SÅ NÅR VI DIT! en rapport av Göran Eklöf Innehåll Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV) är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för miljö och solidaritet. Föreningen

Läs mer

Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet

Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet Utredningen förordar ett överordnat samhällsmål för ekologisk produktion och ett riktmål inom landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Läs mer

Når vi miljömålen? En bedömning för Södermanlands län 2012. Rapport 2013:1

Når vi miljömålen? En bedömning för Södermanlands län 2012. Rapport 2013:1 Når vi miljömålen? En bedömning för Södermanlands län 2012 Rapport 2013:1 1 Regionala miljönyheter direkt till din epost! Som du kan läsa om på sidan 3 och 4 går vi nu in i ett omfattande arbete med att

Läs mer

Det som inte mäts finns inte

Det som inte mäts finns inte Det som inte mäts finns inte En studie av kommunala svenska grundskolors stödinsats till elever som inte klarar eller inte förväntas klara minst godkänt eller nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen

Läs mer

Kulturmiljöövervakning genom NILS-programmet

Kulturmiljöövervakning genom NILS-programmet Rapport från Riksantikvarieämbetet Kulturmiljöövervakning genom NILS-programmet Redovisning av metodutvecklingsarbetet under åren 2008-2010 samt våren 2011 Kulturmiljöövervakning genom NILS-programmet

Läs mer

Så når vi en biobaserad ekonomi. Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund

Så når vi en biobaserad ekonomi. Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund Så når vi en biobaserad ekonomi Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund Version 1 juni 2015 Innehåll Bakgrund... 3 Vad är en biobaserad ekonomi?... 4 Strategier för biobaserad ekonomi... 5 Finlands nationella

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer

Ett gott liv i en hållbar kommun

Ett gott liv i en hållbar kommun Ett gott liv i en hållbar kommun Översiktsplan för Aneby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 2 Ett gott liv i en hållbar kommun - Översiktsplan för Aneby kommun Förord Ett gott liv i en hållbar

Läs mer

Bilaga 5. Ett hållbart Sverige

Bilaga 5. Ett hållbart Sverige Bilaga 5 Ett hållbart Sverige . Ett hållbart Sverige 1. Samanfattning Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Den ekologiska hållbarheten kan

Läs mer

Internationell skogspolicy

Internationell skogspolicy Internationell skogspolicy en översikt kungl. skogs- och lantbruksakademiens tidskrif t Nummer 5 2010 Årgång 149 Ansvarig utgivare Åke Barklund, sekreterare och VD, KSLA Text Lisa Holmgren Redaktör Fredrik

Läs mer

10 Hav i balans samt levande kust och skärgård

10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård Miljökvalitetsmålet Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård

Läs mer