Förslag till landsbygdsprogram för Norrtälje kommun fram till 2020

Transkript

1 Förslag till landsbygdsprogram för Norrtälje kommun fram till 2020 Samrådsversion

2 2 Tyck till om det kommunala programmet för landsbygdsutveckling fram till 2020! Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att ett förslag till kommunalt program för landsbygdsutveckling fram till 2020 ska hållas utställt för samråd. Kommunstyrelsens arbetsutskott har inte tagit ställning till innehållet i programmet. Detta kommer man att göra efter remissbehandlingen. Programmet hålls utställd i kommunhusets reception, Estunavägen 14 i Norrtälje. Programmet finns tillgänglig på kommunens hemsida Det kan också hämtas i receptionen i kommunhuset Ankaret, Estunavägen 14, Norrtälje stad eller beställas av kontaktcenter, tel 0176-????. Vi vill betona att inget i programmet är beslutat och att alla förslag till ändringar, tillägg mm kommer att prövas och användas till att förändra och utveckla programmet. Vi vill också framhålla värdet av en samrådsprocess med aktiv dialog så att programmet kan förankras och därigenom bidra till en utveckling av landsbygden. Vår förhoppning är att så många som möjligt skall engagera sig och lämna synpunkter på materialet. Ju fler synpunkter, desto bättre kvalité och förankring kommer den slutliga versionen av programmet att ha. Vi ser gärna att det anordnas möten där programmet kan diskuteras och ansvariga kommer gärna och deltar. Kontakta Peter Häggberg ( ) eller Gunnel Löfqvist ( ) om det finns intresse av att arrangera ett möte. Synpunkter på planförslaget ska sändas skriftligen till Norrtälje kommun, Ledningskontoret, Box 800, Norrtälje eller e-postas till kommunstyrelsen@norrtalje.se. Det går också att ge synpunkter via kommunens hemsida. För att vi ska kunna beakta era synpunkter måste de vara oss tillhanda senast den 28 februari Peter Häggberg Projektledare

3 3 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING UPPDRAG OCH AVGRÄNSNINGAR LÄSANVISNING LANDSBYGDSPOLITIKEN I SVERIGE NORRTÄLJE KOMMUNS LANDSBYGD - NULÄGE BEFOLKNINGSUTVECKLING NÄRINGSLIV KOMMUNENS SERVICE VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL PRIORITERADE FOKUSOMRÅDEN LOKAL MOBILISERING LOKALT INFLYTANDE LOKALA UTVECKLINGSPROGRAM SYSSELSÄTTNING OCH LOKAL NÄRINGSLIVSUTVECKLING/FÖRETAGANDE De gröna näringarna Hästnäringen Besöksnäringen BEFOLKNING OCH BOENDE NATUR- OCH KULTURMILJÖER KOMMUNAL OCH ANNAN OFFENTLIG SERVICE Byskolor Landsbygdshandel och bensinstationer INFRASTRUKTUR OCH KOLLEKTIVTRAFIK ORGANISATION OCH GENOMFÖRANDE KOMMUNENS ORGANISATION FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING GENOMFÖRANDE UPPFÖLJNING... 29

4 4 1 Sammanfattning Kommunstyrelsen har beslutat om framtagande av ett landsbygdsprogram för Norrtälje kommun samt en utvecklingsplan för Singö. Tidsplan för uppdraget har varit mars I nuläget har Norrtälje kommun ingen enhetlig strategi för landsbygdsutveckling motsvarande den som har tagits fram för skärgården. Landsbygden bidrar starkt till kommunens positiva utveckling och behovet av en kommunal strategi har blivit allt tydligare. För att programmet skall få genomslagskraft är det baserat på lokala gruppers insatser och åsikter. Programmet ska användas för kommunala prioriteringar och avvägningar beträffande frågor som gäller landsbygden. Syftet med programmet är: Att utifrån en helhetssyn bidra till en positiv tillväxt på landsbygden och i mindre orter i samspel med kommuncentra och Norrtälje stad. År 2006 bodde invånare i tätorter och på landsbygden vilket innebär en ungefärlig fördelning på 60 % i tätort och 40 % på landsbygd. Många av tätorterna är dock små och kan i princip hänföras till landsbygden. Det innebär att drygt 50 % av kommunens befolkning bor på landsbygd eller i en liten ort 1. Mellan har tätortsbefolkningen ökat med knappt 3000 personer (10 %) medan landsbygden ökat med drygt 4500 (26 %). Det har varit en påtaglig tillväxt av antalet arbetstillfällen (dagbefolkning) på landsbygden och i våra mindre orter med ökning från 4150 år 1995 till nästan 5400 år Det innebär en ökning av antalet sysselsättningstillfällen på landsbygden och i kommunens mindre orter på 30 % på 10 år. Både befolknings- och näringslivsutvecklingen indikerar således på ett tydligt sätt vilken stor betydelse som landsbygden har för kommunens tillväxt och attraktivitet. Norrtälje kommuns vision för som antagits av kommunfullmäktige är Möjligheter - Tillväxt - Framtidstro Utifrån kommunens vision har det formulerades en vision för Norrtälje kommuns landsbygd och mindre orter som också gäller för vårt LEADER område 2 enligt följande: Framtidstron är stark i Roslagen. Det erbjuds attraktivt boende på landsbygd och i skärgård och det finns goda möjligheter till sysselsättning. Det lokala näringslivet blomstrar och nya branscher har etablerats och utvecklats både på landsbygden och i skärgården. Den välfungerande kollektivtrafiken, kapacitetsstarka och geografiskt täckande bredbandet, utbudet av kommersiell och kommunal service etc är viktiga förutsättningar för den positiva utvecklingen. Roslagens stora miljövärden med öppet och småskaligt landskap med vackra sjöar, skärgård och hav har värnats och utvecklats. Kretsloppstänkande är väl förankrat och miljöfrågor har hög prioritet. Den lokala produktionen har en stark ställning och Roslagen är 1 Glesbygdsverkets definition är att landsbygden består av alla orter upp till 3000 invånare och landsbygden däromkring. Om restiden till närmaste ort är mer än 45 minuter är klassificeringen glesbygd. 2 LEADER-området Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård, bildades under hösten 2008

5 5 självförsörjande på energi, kött, vatten mm, i vissa fall sker det t.o.m. en export ut från området. Föreningslivet är aktivt, mångsidigt, vitt förgrenat och ger fruktbara nätverk. Det finns gott om mötesplatser för aktiviteter mm, bl a genom samanvändning av lokaler, t.ex. bygdegårdar, skolor, församlingshem mm De övergripande målen för landsbygden i Norrtälje kommun är: Att främja en levande och långsiktigt hållbar landsbygd genom: att verka för goda möjligheter till attraktivt boende och expansivt näringsliv att värna och berika miljö-, natur- och kulturvärden att bidra till goda förutsättningar för det rörliga friluftslivet, hästverksamhet, besöksnäringen samt fritidshusbefolkningen För att verka för uppfyllelse av de övergripande målen har sex fokusområden identifierats där vissa också har speciellt prioriterade underområden. För respektive fokusområde har det angetts ett eller flera inriktningsmål samt strategier som anger hur det är möjligt att verka för att påverka utvecklingen i önskad riktning. Nedan redovisas de olika fokusområdena samt angivna inriktningsmål för dessa. Lokal mobilisering lokalt inflytande lokala utvecklingsplaner Aktiva lokala utvecklingsgrupper som når goda resultat och som upplever ett positivt bemötande, effektiv hantering från kommunens sida samt delaktighet i kommunala beslut gällande det egna lokala området. Sysselsättning och lokal näringslivsutveckling/företagande Goda förutsättningar för val av sysselsättning för de boende i kommunens mindre orter och på landsbygden. Ett lokalt näringsliv med god lönsamhet bibehålls och utvecklas i kommunens mindre orter och på landsbygden.. De gröna näringarna Robusta och lönsamma lantbruksföretag Ökning av lokalt producerade produkter med lokal avsättning Ökad lokal produktion av förnyelsebar energi. Hästnäringen Tillväxt av kompetenta och lönsamma företag med hästverksamhet. Fler hästgårdar med god djurhållning som är ekologisk hållbar. Fungerade system av ridstigar och ridleder i hästtäta områden, gärna så att olika turismverksamheter knyts samman Besöksnäringen Roslagen ska bli en av de fem mest attraktiva destinationerna i landet senast 2010 Ökad året runt turism. Lönsamma turismföretag Ökad tillgänglighet i hela området. Ökad kännedom om varumärket Roslagen Befolkning och boende Minst tillräckligt befolkningsunderlag för att säkerställa tillgänglighet till kommersiell och offentlig service.

6 6 Attraktivt utbud av bostäder som matchar efterfrågan Bebyggelse och VA som är ekologiskt hållbar. Natur- och kulturmiljöer Attraktiv miljö för boende, företagande och rekreation. Minskad miljöbelastning från lantbruk och hästgårdar. Minskad miljöbelastning från enskilda avlopp och reningsverk. Bibehållande av arealen naturbetesmark Bibehållande av det öppna landskapet Ny bebyggelse bör anpassas till den lokala bebyggelsemiljön och underordna sig kulturlandskapet. Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för den biologiska produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och förstärks. Minskad klimatpåverkan. Kommunal och annan offentlig service Att kvalitén och tillgången till den kommunala servicen på landsbygden minst ska behålla 2008 års nivå. Att tillgång till post och övrig offentlig service inte ska minska utifrån 2008 års nivå. Tillgången till primärvården och psykiatrin ska följa den nationella vårdgarantin Byskolor Att bibehålla strukturen av välfungerande byskolor inkl förskolor och fritidshem så att förutsättningarna för en lokal bygdeutveckling stärks. Landsbygdshandel Att åtminstone bibehålla utbudet av dagligvaror och drivmedel på landsbygden på 2008 års nivå. Infrastruktur och kollektivtrafik Att kollektivtrafik, statliga vägar, bredband samt elförsörjning håller en standard som på ett tillfredsställande sätt motsvarar efterfrågan så att inte förutsättningar för landsbygdens utveckling hämmas. Genomförande av landsbygdsprogrammets intentioner är till stor del beroende på lokalt engagemang och initiativkraft. Kommunen ska stödja lokalt utvecklingsarbete enligt strategierna i avsnitt 7.1 samt ansvara för genomförande av de aktiviteter som anges i strategierna där kommunen har direkt ansvar. Kommunen ska också ta ansvar för nödvändiga kontakter med regional och statlig nivå.

7 7 2 Uppdrag och avgränsningar Kommunstyrelsen har beslutat om framtagande av ett landsbygdsprogram för Norrtälje kommun samt en utvecklingsplan för Grisslehamn Singö. Under arbetets inledande fas framkom det att det var lämpligt att tudela planarbetet och att ta fram en plan för respektive Singö och Grisslehamn istället för en gemensam. Givetvis ska dock gemensamma frågor beaktas. Fokus har lagts på utvecklingsplanen på Singö eftersom det här finns en tydlig koppling mot kommunens landsbygdsprogram. Ett kommande framtagande av en fördjupad översiktsplan för Grisslehamn får istället göras utanför detta uppdrag. I nuläget har Norrtälje kommun ingen enhetlig strategi för landsbygdsutveckling motsvarande den som har tagits fram för skärgården. Landsbygden bidrar starkt till kommunens positiva utveckling och behovet av en kommunal strategi har blivit allt tydligare. För att programmet skall få genomslagskraft är det baserat på lokala gruppers insatser och åsikter. Programmet ska användas för kommunala prioriteringar och avvägningar beträffande frågor som gäller landsbygden Tidsplan för uppdraget har varit 2007 fram till mars Syftet med programmet är följande: Att utifrån en helhetssyn bidra till en positiv tillväxt på landsbygden och i mindre orter i samspel med kommuncentra och Norrtälje stad. Landsbygdsprogrammet ska utgöra en strategisk del i kommunens utvecklingsarbete för att påverka utvecklingen mot uppfyllelse av vision och översiktsplan. Programmet ska stimulera till en kraftsamling och fokusering mot landsbygdens potentialer för boende, lokalt näringsliv, aktiv fritid samt attraktiv och hållbar miljö. Detta gäller såväl kommunens egen organisation som inriktningen för en bred samverkan mellan kommunen, lokala utvecklingsgrupper, organisationer, företag m fl. Även samverkan med den regionala nivån, dvs Länsstyrelse och Landsting inom ramen för regionala landsbygdsprogram, Leader och EUs strukturfonder är angeläget. Eftersom våra byskolor bedöms ha stor betydelse för den långsiktiga utvecklingen på landsbygden har denna fråga ägnats speciell uppmärksamhet med ambitionen att kommunen ska ta ett tydligt beslut gällande långsiktigt förhållningssätt och hantering av dessa skolor. Förankring och samråd av programmet har skett genom traditionellt remissförfarande samt med fortlöpande kontakter med lokala utvecklingsgrupper och Leader-nätverk. Uppdraget har också innehållit att bidra till framtagandet av en utvecklingsplan för Singö där den lokala utvecklingsgruppen Levande Roslagsbygd, Singö och Fogdös intresseförening har haft huvudansvaret. Kommunen har bistått med visst underlag, råd och stöd men det stora arbetet har gjorts av Levande Roslagsbygd. Det har dock under arbetets gång visat sig lämpligt att Singös lokala utvecklingsgrupp har sin egen plan och att med denna som tungt vägande underlag ta fram ett kommunalt program för Singöbygden i ett eget dokument. Denna uppdelning möjliggör en renodling

8 8 av lokala respektive kommunala ställningstagande. Det gör det tydligare vilka ställningstagande och åtaganden som kommunen är beredd att göra samt vilka frågor som den lokala utvecklingsgruppen har ansvaret för. Eventuella skillnader i uppfattningar och ambitioner mellan kommunen och den lokala utvecklingsgruppen lyfts också fram vilket förhoppningsvis inte ska leda till motsättningar utan till en konstruktiv dialog. Inriktningen är dock givetvis att uppnå så stor samstämmighet som möjligt och därigenom påverka utvecklingen i önskad riktning. Syftet med det kommunala programmet för Singöbygden är således att med det kommunala landsbygdsprogrammet för Norrtälje kommun och Singös lokala plan som grund redovisa kommunens mål och strategier/åtgärder för att utveckla Singöbygden till en livskraftig bygd. Koordinering har skett mot detta kommunala landsbygdsprogram och Leader. Följande avgränsningar och förutsättningar gäller: Skärgården, dvs öar utan fast landförbindelse och övriga områden som omfattas av fördjupad översiktsplan för skärgården, ingår inte landsbygdsprogrammet. Det ömsesidiga beroendet och möjligheter mellan landsbygd och skärgård har dock uppmärksammas. Det ingår inte några ekonomiska beräkningar eller alternativa scenarier. I vissa fall redovisas dock olika alternativa lösningar/åtgärder. Strategierna är utformade på så sätt att kommunen åtminstone kan bidra till genomförande. Det kommer dock alltid vara så att det största ansvaret för positiva resultat ligger på lokalt engagemang och utvecklingskraft.

9 9 3 Läsanvisning Programmet för landsbygden, som inte är en fysisk markanvändningsplan, är ett komplement till översiktsplanen för Norrtälje kommun. Det innebär att programmet inte ersätter den kommunövergripande översiktsplanen som således fortsätter att gälla för kommunens landsbygdsdelar. Programmet anger strategiska inriktningar och ska användas som ett beslutsunderlag i hanteringen av ärenden som berör landsbygdens.. Den övergripande utgångspunkten är kommuns vision som brutits ned och formulerats som vision för landsbygden. Denna vision har sedan tolkats i form av ett övergripande mål. För att påverka utvecklingen mot vision och övergripande mål har ett antal fokusområden identifierats. För respektive fokusområde anges det inriktningsmål och strategier. I nedanstående figur visas den hierarkiska strukturen med visioner, mål och strategier. Kommunens vision Vision för landsbygden Övergripande mål Fokusområden med inriktningsmål och strategier Lokal mobilisering Sysselsättning Företagande Befolkning Boende Natur Kultur Kommunal och annan service Infrastruktur Kollektivtrafik Gröna näringar Häst näringen Besöks näringen Byskolor Landsbygds handel 4 Landsbygdspolitiken i Sverige Ett större fokus har riktats mot lands- och glesbygden under senare tid. År 2004 beslutade regeringen att tillsätta en utredning (Landsbygdskommittén) med uppdrag att utarbeta en långsiktig strategi för den nationella politiken för landsbygdsutveckling. Konsekvensen av detta arbete blev ett nytt landsbygdsprogram för Sverige som trädde i kraft den 1 januari 2007 och löper fram till Det nya programmet har som övergripande mål att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden. Programmet

10 10 finansieras både från EU:s jordbruksfond och via nationell medfinansiering och omfattar totalt cirka 35 miljarder kronor över landet, eller cirka 5 miljarder kronor per år. Syftet med programmet är att öka konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn, bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen, skapa tillväxt och sysselsättning i nytt och befintligt landsbygdsföretagande samt skapa en attraktiv boendemiljö på landsbygden.. Landsbygdsprogrammet för Stockholms län, som Länsstyrelsen utarbetat, är uppdelat på tre insatsområden: 1) Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn, 2) Förbättra miljön och landskapet, 3) Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden Utöver de direkta stöden till landbrukare och företagare på landsbygden finns även möjlighet att använda den sk Leaderrmetoden för lokal utveckling. Leader är en förkortning på franska och betyder samverkande åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomi. Leadermetoden gör det möjligt för invånare och företag på landsbygden att arbeta med lokal landsbygds-utveckling tillsammans med den offentliga sektorn. Syftet är att med stöd av lokal kunskap och lokalt engagemang uppnå de mål som satts upp för utvecklingen av landsbygden. Det som krävs är att det bildas en särskilt form av lokalt partnerskap, en sk LAG-grupp (Local action group) I denna grupp ska finnas representanter för ideell sektor, privata företag samt offentlig sektor. Den ideella sektorn kan representeras av bygdeföreningar, byalag, idrottsföreningar. Den privata sektorn kan t ex vara landsbygdsföretagare, företagare inom jord- och skogsbruksnäringen eller föreningar som representerar dessa grupper. Under 2008 har Leader-området Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård bildats för perioden Detta kommunala landsbygdsprogram är koordinerat mot Leader som också utgör ett verktyg för genomförande och förverkligande av ambitionerna i detta program. 5 Norrtälje kommuns landsbygd - Nuläge 5.1 Befolkningsutveckling År 2006 bodde invånare i tätorter och på landsbygden vilket innebär en ungefärlig fördelning på 60 % i tätort och 40 % på landsbygd. Många av tätorterna är dock små och kan i princip hänföras till landsbygden. Kommunen har endast tre orter med fler än 3000 invånare. Dessa är Norrtälje stad (16 500), Rimbo (4 900) och Hallstavik (4 500). Det innebär att drygt 50 % av kommunens befolkning bor på landsbygd eller i en liten ort 3. I diagrammet nedan visas index för hur befolkningen har ökat i våra tre större tätorter respektive mindre orter och på landsbygd och det är tydligt att sistnämnda är ett mycket attraktivt boendealternativ. Mellan har befolkningen i våra tre större tätorter ökat med knappt 3000 (10 %) personer medan landsbygden med dess små orter ökat med drygt 4500 (26 %). 3 Glesbygdsverkets definition är att landsbygden består av alla orter upp till 3000 invånare och landsbygden däromkring. Om restiden till närmaste ort är mer än 45 minuter är klassificeringen glesbygd.

11 11 Index för befolkningsutvecklingen mellan i tätort respektive på landsbygd Index 110 Tätorter Landsbygd År I nedanstående diagram åskådliggörs befolkningsutvecklingen genom indexserier i kommunens olika delar uppdelat på landsbygd och mindre orter. Det är helt tydligt att det är landsbygden i kommunens södra delar, benämnd Norrtälje, som har den snabbaste befolkningstillväxten. Även Rimbos landsbygd har en tydlig trendmässig tillväxt medan kommuns norra landsbygdsdelar har haft en tydligt positiv utveckling mellan 1991 och 2001 för att sedan flacka ut och t o m minska något. Orsaken till att befolkningsökningen i de norra delarna har avtagit är inte entydig. Det kan bero på befolkningens ålderssammansättning, utbud av fastigheter mm. Även debatten om våra byskolor i norr där nedläggning har diskuterats och debatterats kan ha påverkat barnfamiljer negativt vid val av bosättning. Det kan finnas risk för att minskningstakten förstärks när Hallsta pappersbruk kommer att reducera sina anställda successivt med cirka Index för befolkningsutveckling i Norrtälje, Rimbo samt Hallsta/Älmsta landsbygd Index Norrtälje landsbygd År Rimbo landsbygd Hallsta/Älmsta landsbygd Tätorter Norrtäljebygd exkl Stad Tätorter Rimbobygd exkl Rimbo Tätorter i H/Ä-bygd exkl Hallsta Hopp i kurvan för tätorter i Norrtäljebygd exklusive Norrtälje stad beror på att Riala år 2001 klassificerades som en ort. Det medförda att 219 invånare överfördes från Norrtälje landsbygd till förstnämnd kategori. Konsekvensen av detta blir att den indexerade ökningen för Norrtälje landsbygg underskattas och motsvarande för tätorter i Norrtäljebygd exklusive Norrtälje stad överskattas.

12 Näringsliv Det har varit en påtaglig tillväxt av antalet arbetstillfällen (dagbefolkning) på landsbygden och i våra mindre orter med ökning från 4150 år 1995 till nästan 5400 år Det innebär en ökning av antalet sysselsättningstillfällen på landsbygden och kommunens mindre orter på 30 % på 10 år. I tabellen nedan redovisas utvecklingen inom olika branscher. Minskningen inom vård och omsorg och den relativt stora ökningen av utbildning, forskning kan hänföra sig till att från år 2002 ingår förskolan i kategorien utbildning, forskning istället för vård och omsorg. De kraftigaste ökningarna, både i relativa och absoluta tal, har skett i branscherna byggverksamhet (84 %), handel, kommunikationer (46 %), finansiell verksamhet och företagstjänster (143 %) och personliga och kulturella tjänster (108 %). Utveckling mellan 1995 och 2005 med avseende på förvärvsarbetande dagbefolkning fördelat på olika branscher (SNI) på Norrtälje kommuns landsbygd och i de mindre orterna. Norrtälje stad, Rimbo, Hallstavik och Älmsta ingår inte i redovisningen. Näringsgren Förändring Jord-, skogsbruk Tillverkning och utvinning Energi, vatten, avfall Byggverksamhet Handel, kommunikationer Finansiell verk, företagstjänster Utbildning, forskning * Vård och omsorg * Personliga, kulturella tjänster Offentlig förvaltning mm Ej specificerad verksamhet Samtliga näringsgrenar *Minskningen inom vård och omsorg och den relativt stora ökningen av utbildning, forskning kan hänföra sig till att från år 2002 ingår förskolan i kategorien utbildning, forskning istället för vård och omsorg. Det är således ingen tvekan om att det pågår en dynamisk utveckling av det lokala näringslivet på landsbygden och att olika typer av tjänsteföretag håller på att etablera sig i en allt större utsträckning samtidigt som de mer traditionella företagen inom byggsektorn också utvecklas starkt. En förklaring till den starka näringslivsutvecklingen är troligtvis den kraftiga befolkningsökningen som också skett på landsbygden. Bredbandsutbyggnad, tillväxt inom besöksnäringen etc är andra orsaker som på ett positivt sätt påverkat förutsättningarna för att driva företag på landsbygden. Hästsektorns framväxt har säkert också påverkat lantbruksnäringens förutsättningar positivt. Det finns dock stora skillnader beträffande hur det lokala näringslivets har utvecklats mellan de olika landsbygdsdelarna i kommunen. Den stora tillväxten har skett i södra och norra Norrtäljebygden där dagbefolkningen ökat från drygt 1750 arbetstillfällen till nästan 2800 vilket är en tillväxt på nästan 60 %. På Rimbos landsbygd däremot är ökningen endast blygsamma 4 %, från cirka 1300 till 1350 arbetstillfällen. Älmstas och Hallstaviks landsbygder har haft en något mer positiv trend och ökat med 16 %, från knappt 1100 arbetstillfällen till Denna ökning kan dock t ex jämföras med Hallstaviks tätort som tappat cirka 15 % av antalet arbetstillfällen under motsvarande period. Det tyder på att det bör finnas goda potentialer för att

13 13 utveckla det lokala näringslivet även på landsbygden i kommunens norra delar. 5.3 Kommunens service I kommunen finns 33 kommunala enheter/skolor och 6 friskolor organiserade efter lokala förutsättningar och behov för barn mellan 6-16 år. Kommunen är ansvarig för skolskjuts och avståndsregler tillämpas för att reglera vilka skolbarn som har rätt till kommunal skjuts. Om barnen väljer en annan skola än den ordinarie tilldelas barnet endast ett SL-kort. I Norrtälje stad finns Rodengymnasiet som erbjuder ett brett urval av gymnasieutbildningar med cirka 1600 elever. För att alla ungdomar skall ges möjlighet till gymnasiestudier betalar Norrtälje kommun antingen bidrag till dagliga resor eller inackorderingstillägg. Resebidrag täcker kostnaderna för busskort och vissa fall transport med bil eller båt till närmsta busshållplats. Kravet för att få bidrag är att avståndet från bostaden till skolan är minst 6 km. För att få ersättning för resor mellan bostaden och busshållplatsen krävs att avståndet är minst 6 km. För dem som måste åka båt görs i varje enskilt fall överenskommelse om en skälig ersättning. För Tiohundra som ansvarar för verksamheterna äldreomsorg, särskilda omsorger, socialpsykiatrin samt landstingets sjukvård gäller målet att ge samma service och stöd till kommuninnevånarna oberoende var de bor i kommunen. 6 Vision och övergripande mål Norrtälje kommuns vision för som antagits av kommunfullmäktige är Möjligheter - Tillväxt - Framtidstro Utifrån kommunens vision har det formulerades en vision för Norrtälje kommuns landsbygd och mindre orter som också gäller för vårt Leader område 4 enligt följande: Framtidstron är stark i Roslagen. Det erbjuds attraktivt boende på landsbygd och i skärgård och det finns goda möjligheter till sysselsättning. Det lokala näringslivet blomstrar och nya branscher har etablerats och utvecklats både på landsbygden och i skärgården. Den välfungerande kollektivtrafiken, kapacitetsstarka och geografiskt täckande bredbandet, utbudet av kommersiell och kommunal service etc är viktiga förutsättningar för den positiva utvecklingen. Roslagens stora miljövärden med öppet och småskaligt landskap med vackra sjöar, skärgård och hav har värnats och utvecklats. Kretsloppstänkande är väl förankrat och miljöfrågor har hög prioritet. Den lokala produktionen har en stark ställning och Roslagen är självförsörjande på energi, kött, vatten mm, i vissa fall sker det t.o.m. en export ut från området. Föreningslivet är aktivt, mångsidigt, vitt förgrenat och ger fruktbara nätverk. Det finns gott om mötesplatser för aktiviteter mm, bl a genom samanvändning av lokaler, t.ex. bygdegårdar, skolor, församlingshem mm. 4 Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård

14 14 De övergripande målen för landsbygden i Norrtälje kommun är följande: Att främja en levande och långsiktigt hållbar landsbygd genom: att verka för goda möjligheter till attraktivt boende och expansivt näringsliv att värna och berika miljö-, natur- och kulturvärden att bidra till goda förutsättningar för det rörliga friluftslivet, hästverksamhet, besöksnäringen samt fritidshusbefolkningen 7 Prioriterade fokusområden 7.1 Lokal mobilisering lokalt inflytande lokala utvecklingsprogram Inriktningsmål Aktiva lokala utvecklingsgrupper som når goda resultat och som upplever ett positivt bemötande, effektiv hantering från kommunens sida samt delaktighet i kommunala beslut gällande det egna lokala området I dagsläget finns det ingen kommunal policy/rutin för hur kommunen skall bemöta lokala grupper som vill driva lokala utvecklingsprojekt. Det kan medföra att kommunen kan bli otydligt i sitt bemötande p g a opreciserad ansvarsfördelning och i värsta fall uppfattas som trög och byråkratisk. I sin förlängning kan det innebära att lokal utvecklingskraft går till spillo och att potentiell tillväxt missas. För att istället inta en offensiv ställning med aktivt och positivt bemötande behöver kommunen ha en tydlig rutin för hur lokala initiativ och lokalt engagemang skall tas tillvara till gagn för hela kommunens utveckling. Det är viktigt med ett rådgivande förhållningssätt och tydliga besked. Att utvecklingsgrupperna förstår hur en kommun fungerar med tjänstemanna organisation och politisk styrning mm är också väsentligt för ett fruktbart resultat. Strategi Ett underifrån perspektiv förutsätter ett lokalt engagemang. För att uppnå detta krävs reella möjligheter att påverka förutsättningarna för utvecklingen av den egna bygden. Det i sin tur ställer krav på en positiv attityd hos tjänstemän i offentlig förvaltning samt lyhörda politiker med lokal förankring. Kommunen är positiv till all lokal mobilisering och lokalt utvecklingsarbete eftersom det stärker förutsättningarna för en positiv utveckling på landsbygden och i skärgården. Följande riktlinjer gäller för hur kommunen ska bemöta och hantera lokala initiativ: Engagemang, ett rådgivande förhållningssätt och positivt bemötande både från tjänstemän och från politiker skall genomsyra kontakter med lokala utvecklingsgrupper. Ledningskontoret utgör koordinatorer och lotsar för lokalt utvecklingsarbete. Till stöd för detta används den kommunala landsbygdsgruppen 5 med representation från samtliga 5 En kommunal grupp bildas där ledningskontoret, planering och utveckling, är sammankallande. Övriga förvaltningar deltar i gruppen utifrån de frågor som skall hanteras. Även representanter från de lokala grupperna kan delta när behov finns.

15 15 förvaltningar/kontor. Näringslivschefen bistår i frågor gällande det lokala näringslivet. Ledningskontoret stämmer av de lokala gruppernas idéer mot befintliga planer etc och lotsar dessa vidare i den kommunala byråkratin. Ledningskontoret bistår och hjälper till med kontakter med regionala och statliga myndigheter mm. Alla orter, byar, öar mm med en aktiv hemsida är välkomna att lägga upp länkar till sina hemsidor från kommunens hemsida. Orten får då också en länk från kommunens hemsida. Ledningskontoret ska guida beträffande möjligheter att söka bidrag inom ramen för Leader, landsbygdsprogrammet, EUs övriga stödformer mm både för förstudier/utvecklingsplaner och olika utvecklings- och miljöprojekt. Vid behov ska årliga möten anordnas där de olika bygdegrupperna kan träffas och utbyta erfarenheter. Kommunen rekommenderar att lokala utvecklingsgrupper tar fram utvecklingsprogram eller förstudier som stöd för att utveckla sin bygd. Genom processen med framtagandet sker en strukturerad lokal mobilisering samtidigt som medvetenheten om bygdens möjligheter ökar. Det ger även en stimulans till bildandet av olika nätverk som stärker samhörighet och utvecklingskraft. Processen stärker också delaktigheten och insikten om nödvändigheten att ta eget ansvar för att utveckla den egna hembygden. Vidare kan planprocessen bidra till enighet, delaktighet och förankring kring bl a: Vision samt mål för bygden Nulägesbeskrivning baserat på olika analyser (ökad kunskap) Swot-analys styrkor, svagheter, möjligheter, hot Prioriteringar, strategier och åtgärder Det i sin tur ger bättre förutsättningar för att verka strukturerat och effektivt utifrån en helhetssyn och konsensus om att utveckla den lokala bygden. En stor fördel är ju om alla inblandade drar åt samma håll. Ett lokalt utvecklingsprogram ger även en tydlighet beträffande åtagande, ansvar och tidsperspektiv för olika aktörer förutsatt att strategier och åtgärder formuleras så att detta tydliggörs vilket är en rekommendation. De lokala utvecklingsprogrammen kan utformas så att de uppfyller kraven för en fördjupad översiktsplan (föp) enligt Plan- och bygglagen. I dessa fall kan de eventuellt ersätta program för detaljplan om detaljplan krävs och i övrigt fungera enligt intentionerna för en föp. I de fall som utvecklingsprogrammen inte ges status som föp utgör dessa ändå beslutsunderlag för kommunal planering och myndighetsutövning. Genom de lokala utvecklingsprogrammen bör tydliga kommunala ställningstaganden tas som syftar till att underlätta olika typer av myndighetsutövande. Exempelvis kan bygglovhanteringen underlättas genom att lämpliga områden för bebyggelse pekas ut, givetvis utifrån markägarnas vilja att avyttra mark eller exploatera själva. Beträffande utbud av olika former av kommunal service såsom skola, barn- och äldreomsorg mm kan kommunfullmäktige fatta beslut om långsiktig inriktning. Detta kan vara speciellt viktigt i arbetet med att få fler barnfamiljer till bygden.

16 16 Genom ett utvecklingsprogram som bygden står bakom ges väsentligt bättre möjligheter att framgångsrikt föra fram behov till landsting och stat gällande förbättringar av kollektivtrafik, vägar mm. I landsbygdsprogrammet perioden samt Leader finns det goda möjligheter att få bidrag till förstudier mm. 7.2 Sysselsättning och lokal näringslivsutveckling/företagande Inriktningsmål Goda förutsättningar för valmöjligheter till sysselsättning för de boende i kommunens mindre orter och på landsbygden. Ett lokalt näringsliv med god lönsamhet bibehålls och utvecklas i kommunens mindre orter och på landsbygden. Möjligheten till sysselsättning är en grundläggande förutsättning för att man ska kunna bo på landsbygden eller i skärgården. Idag pendlar många människor till de närliggande storstadsområdena men många av dessa önskar troligtvis en sysselsättning på hemmaplan. Det väsentliga är dock att det finns valmöjligheter med allt från varje dag pendling, distansarbete till lokalt förtagande och sysselsättning inom olika branscher. Näringar som bedöms ha stora potentialer är turism, hästverksamhet och olika former av lokal produktion. En trend som pågått länge och som börjar få allt mer genomslag är yrkesverksamma bofasta som utför sitt arbete på distans kombinerat med viss pendlig. En avgörande förutsättning för deras bosättning på landsbygden är tillgängligheten till bredband och IT-teknik samt att arbetslivet för många blivit allt mer flexibelt i tid och rum. Dessa etableringar innebär en livstilsförändring som och ger förutsättningar att förverkliga drömmar om ett boende i en lantlig miljö med stor social trygghet och närhet till natur samtidigt som man kan utföra kvalificerade arbeten av mycket skiftande karaktär och inriktning. Vanligtvis handlar det om fritidsboende som mer eller mindre permanent bosätter sig i sitt fritidshus. Inte sällan behåller de en mindre bostad på den ort där de tidigare varit permanentboende. Norrtälje kommuns läge och karaktär med attraktivt boende på landsbygd och i skärgård i en storstadsregion innebär att potentialen är mycket stor för att framgent attrahera distansarbetare. Landsbygdsföretaget är vanligtvis ett litet företag och då ofta ett enmansföretag med verksamhet baserat på specifikt yrkeskunnande inom ett område ofta inriktat mot den lokala marknaden. Dessa företag fyller en viktig funktion och tillgodoser lokal efterfrågan på hantverkstjänster eller olika slag av service. Företagen har dock begränsade möjligheter att växa vilket inte heller alltid är ambitionen. Det är dock tydligt att det blir allt fler tjänsteföretag som är lokaliserade på landsbygden/skärgården men som har sin verksamhet riktad mot en annan marknad än den lokala. Här finns det troligtvis stora potentialer när företagare som är flexibla beträffande lokalisering väljer att driva sitt företag i attraktiv landsbygdsmiljö. Strategi I brett perspektiv gäller det att stärka förutsättningarna för det lokala näringslivet. För att bidra till att företag växer på landsbygden skall en genomgående samsyn om etablering och tillståndsprövning genomsyra alla kommunens förvaltningar. Engagemang, ett rådgivande förhållningssätt och positivt bemötande både från tjänstemän och från politiker skall gälla vid

17 17 kontakter med de lokala landsbygdsföretagarna. Kommunala regler och tolkningar av lagstiftning ska vara tydliga och långsiktiga så att företagarna vågar investera. Handläggning av ärenden ska vara smidig och ske på kortast möjliga tid. En tydlig trend är att marknaden i högre utsträckning efterfrågar helhetslösningar och de företag som vill växa och utvecklas måste kunna erbjuda detta. Ett sätt för specialiserade företag att erbjuda detta är att samarbeta i nätverk. Landsbygdens struktur av små företag bör lämpa sig väl för att utveckla olika former av nätverk med inriktning mot besöksnäringen, upplevelser, lokal producerade produkter etc. Kommunens roll i detta kan vara att bidra till att förutsättningarna för att olika affärs- och samverkansnätverk utvecklas för landsbygdsföretagarna som därigenom kan stärka sin lönsamhet och livskraft. Kommunens förutsättningar att attrahera boende kombinerat med distansarbete har avsevärda potentialer. Det är därför av strategisk betydelse att verka för goda förutsättningar för denna kategori boende eftersom dessa många gånger kan vara resurspersoner för bygdens utveckling. Kommunen ska fortlöpande verka för välfungerande kollektivtrafik, bra service, täckande bredband, vägnät etc för att ge förutsättningar att kombinera sysselsättning och eget företagande med boende på landsbygden (se vidare nedanstående fokusområden) De gröna näringarna Inriktningsmål Robusta och lönsamma lantbruksföretag Ökning av lokalt producerade produkter med lokal avsättning Ökad lokal produktion av förnyelsebar energi. De gröna näringarna bedöms ha stora möjligheter till tillväxt om de rätta förutsättningarna finns. Enligt LRF:s ordförande handlar det på nationell nivå om nya jobb inom energisektorn, inom den traditionella livsmedelsproduktionen och de nya verksamheterna som häst, turism, småskalig förädling av livsmedel kan ge nya jobb inom de närmsta åren. Det skulle således finnas en potential på nya jobb på landsbygden inom de närmaste åren. Förutsättningarna för tillväxt bedöms vara extra goda inom den storstadsnära landbygden med närhet till omfattande marknader. 6 Ökande världsmarknadspriser på jordbruksprodukter, skogsråvaror mm ger möjlighet till ökad lönsamhet för våra lant- och skogsbruksföretag. Trenden mot att konsumenterna efterfrågar närproducerade livsmedel är tydlig och kan ytterligare stärka möjligheter för våra lantbruksföretag. Sammantaget ser således förutsättningarna för företag inom de gröna näringarna ljus ut. Strategi Kommunens inriktning är här att verka för: Ökad och bredare kompetens. Diversifiering för att stärka lönsamhet och robusthet. Stimulera och få företag och andra aktörer att samverka runt: 6 Allt kan bli bättre, Stefan Fölster och Mikael Sekund, Svenskt Näringsliv

18 18 o Lokalproducerade produkter, kött/ost, grönsaker/frukt/fisk/skinn mm o Lokala slakterier. o Butiker med lokalproducerad mat samt annan service för bygden. o Maskiner och annan utrustning o Djurhållning o Avbytarsystem Stimulera till samverkan runt energifrågan. Stimulera till lokala energilösningar inom ett område, en by eller ett samhälle. Stimulera till alternativa transportlösningar. Möjligheterna i landsbygdsprogrammet perioden samt LEADER ska användas för att påverka utvecklingen mot satta mål enligt angiven strategi. Beträffande vindkraft ska kommunens vindkratspolicy tillämpas. Vid kommunal upphandling ska alltid möjligheterna att köpa lokalt producerade produkter beaktas Hästnäringen Inriktningsmål Tillväxt av kompetenta och lönsamma företag med hästverksamhet. Fler hästgårdar med god djurhållning som är ekologisk hållbar. Fungerade system av ridstigar och ridleder i hästtäta områden, gärna så att olika turismverksamheter knyts samman. I Sverige finns det närmare hästar vilket därmed gör Sverige till ett av de hästtätaste länderna i Europa. På tusen invånare går det 31 hästar. Den expansiva hästnäringen omsätter cirka 45 miljarder årligen på nationell basis och genererar cirka heltidsarbeten per år, vilket är lika många som i hotellbranschen 7. Ridsport är en mass- och breddidrott och människor har regelbunden fysisk kontakt med hästar vilket gör hästaktiviteter till den näst största sporten efter fotboll. Drygt 80 % av utövarna är kvinnor vilket gör ridsporten viktig ur ett jämställdhetsperspektiv. Hästen är också den största sporten för funktions-hindrade. Studier visar också att hästen ger positiva effekter för fostran av barn och ungdomar som stärkt självförtroende, förmåga till empati, handlingskraft mm. 8 Hästsektorn är i nuläget jordbrukets femte största inkomstkälla och av avsevärd betydelse för en positiv landsbygdsutveckling. Intresset för häst är en betydelsefull drivkraft för att flytta från tätort till landsbygd. Kring hästen skapas en mängd olika typer av sysselsättning samt efterfrågan på skilda produkter. Hästen bidrar till det öppna landskapet, både genom att generera efterfrågan på foder och som betesdjur. Norrtälje kommun är en av landets hästtätaste kommuner och för Norrtälje kommun är den stora efterfrågan på aktiviteter med häst således en strategisk utvecklingsfaktor. Om dess fulla potential ska nås krävs det helhetssyn, tydliga ställningstaganden och framsynt planering. För vår kommun ger hästintresset bl a följande: efterfrågan på fastigheter på landsbygd (positiv värdeutveckling) möjlighet till diversifiering av lantbruksverksamhet 7 Nationella stiftelsen för hästhållningens främjande 8 Nationella stiftelsen för hästhållningens främjande

19 19 ökad sysselsättning och stärkt lokalt näringsliv genom efterfrågan på en mängd olika tjänster och produkter. Uppskattningsvis genererar var tionde häst ett heltidsarbete. möjligheter för besöksnäringen hästturismen växer snabbt runt om världen bidrar till det öppna landskapet (efterfrågan på foder och som betesdjur) bidrar till stärkt underlag för kommunal och kommersiell service i våra norra delar Strategi Det är angeläget att stärka förutsättningarna för hästföretagande/verksamhet i kommunen. I ett första steg behövs det göras någon form av kartläggning för att få en överblick över hästnäringen och hästgårdar i kommunen. Kartläggningens resultat kan lämpligen samlas som ett skikt i kommunens GIS 9 -system. I ett andra steg bör kommunen bjuda in hästföretagarna och andra intressenter av betydelse för hästen i kommunen till en träff. Vid denna träff kan företagens behov och önskemål inventeras och användas som underlag för en gemensam handlingsplan. 10 Det kan också vara lämpligt, naturligtvis utifrån hästföretagarnas vilja och önskemål, att bilda ett nätverk. Det är också bra att bjuda in hästnäringen till träffar med övriga näringslivet. Det kan ge möjligheter till kontakter, affärsidéer mm. Det finns troligtvis många intressanta kopplingar mellan häst- och besöksnäringen. Vid marknadsföring av kommunen ska möjligheterna med olika typer av hästverksamhet framhållas. Det är positivt om det anordnas hästevenemang då det både är bra för kommunens image som en hästkommun samtidigt som det skapas en arena för marknadsföring för dem som bedriver verksamhet med anknytning till häst För att bidra till god hästhållning ska angiven riktlinje för storleken på små hästgårdar tillämpas vid nya avstyckningar. Det ska dock tas hänsyn till möjligheterna att arrendera betesmarker och aspekten att det önskvärt att marker hålls öppna utan att överbetas ska vägas in vid bedömningar av avstyckningar och bygglov rörande hästhållning. Forskningen gällande allergen från hästar ska följas noggrant och tillämpning av skyddsavstånd ska baseras på senaste kunskap. Vid konflikter mellan hästverksamhet och grannar prioriteras pågående verksamhet om inte särskilda skäl föreligger. Det är viktigt att beakta att eventuellt skyddsavstånd kan ge upphov till att zoner inte kommer att betas vilket ger fritt spelrum för sly och ogräs. Även effekten beträffande risk för minskad rätt till EU-stöd för markägare måste uppmärksammas när betesmarker undantas för hästar och det eventuellt inte finns andra betesdjur att tillgå (vilket är vanligt).det måste också tas hänsyn till vår traditionella bebyggelsestruktur på landsbygden Utifrån rådande förhållande går det också att konstatera att det ute på vår landsbygden ofta är regel mer än undantag att boningshus ligger närmare stall/ladugård än 100 meter Geografiska informationssystem 10 Hästen i kommunen betyder mer än du tror en praktisk guide för kommunens medarbetare utgör ett utmärkt underlag. 11 De studier som har gjorts talar enligt länsstyrelsen i Skåne läns bedömning, för att hästallergener i mycket begränsad utsträckning sprider sig mer än något hundratal meter. En tillämpning av onödigt stora skyddsavstånd

20 20 Kommunen är positiv till hästbyar förutsatt att dessa kan inpassas i naturoch kulturlandskapet på ett lämpligt sätt samt att det finns tillräckliga arealer att tillgå för bra hästhållning. Här gäller riktlinjen för hästnära bonde som innebär 100 m till stall/gödeselhantering samt tomt gränsande till hagar där hästar vistas varaktigt. 12 Möjligheterna i landsbygdsprogrammet perioden samt Leader ska användas för att påverka utvecklingen mot satta mål enligt angiven strategi. Även Hästpolicyn som tillämpas av bygg- och miljönämnden ska beaktas Besöksnäringen Nedanstående redovisning visar kommunens inriktning för hela besöksnäringen. Orsaken till detta är att denna näring har så stor betydelse för utvecklingen på landsbygden men att det är svårt att avgränsa specifikt vad som gäller för landsbygden. Inriktningsmål Roslagen ska bli en av de fem mest attraktiva destinationerna i landet senast 2010 Ökad året runt turism. Lönsamma turismföretag Ökad tillgänglighet i hela området. Ökad kännedom om varumärket Roslagen En utredning har slagit fast att Norrtälje har exceptionella möjligheter att utveckla turismnäringen. Under 2006 omsatte turismen i Norrtälje kommun 905 miljoner kronor, enligt en undersökning av Resurs AB. Men konsult Nils Carlsson, som kartlagt turistverksamheten i kommunen, anser att omsättningen kunde vara högre. Inte minst med tanke på att Norrtälje är den kommun i landet som har flest fritidshus, cirka stycken. Förutsättningarna är goda med attraktiv skärgård, landsbygd och stad, omfattande fritidshusbefolkning samt ett marknadsunderlaget på 3 miljoner invånare i Stockholm och Mälardalen, Även närheten till Arlanda och den omfattande färjetrafiken till Finland och Baltikum stärker de redan goda förutsättningarna. Strategi Kommunen ska ta en kraftsamling för att stärka förutsättningarna för turismen. Kommunen ska därför tillsammans med näringslivet ta fram en turistplan. Nya driftsformer för turistbyrån ska prövas och samarbetet med grannkommunerna kring varumärket Roslagen ska utvecklas. Även samverkan med företagen inom besöksnäringen ska stärkas. I ett första steg ska näringslivschef och turistchef träffa representanter från turistbranschen för att diskutera och kläcka idéer. riskerar inte bara att innebära en icke-ändamålsenlig utveckling av bebyggelsestrukturen i det skånska landskapet, det kan också få allvarliga konsekvenser för naturmark som är beroende av betning och det skulle verka hämmande på hästsektorns möjligheter att utvecklas enligt regeringens intentioner. Utdrag från Hästar och bebyggelse, Skåne i utveckling 2004:17, Länsstyrelsen i Skåne län. 12 Denna riktlinje tillämpas bl a av Göteborgs stad.

21 21 Om ett lyckat resultat ska nås kommer det att krävas att företagen själva driver utvecklingen i önskad riktning. Kommunen kan endast bidra med att skapa gynnsamma förutsättningar. För att nå ut på marknaden behöver turistföretagens produkter konceptualiseras, paketeras och marknadsföras. För att detta ska uppnås krävs samordning och enighet om gemensamma strategier. Genom att tillskapa leder på land och vatten som förenar och kopplar samman turismföretag kan möjligheter till samverkan mellan olika företag stärkas. Norrtälje kommun behöver fler arrangemang som lockar många besökare. Bäddar i Norrtälje stad är också en bristvara även om situationen ljusnar med nyöppnade vandrarhemmet Hvilan och Å-tellet, hotellet som ska byggas i Norrtälje hamn. Sammanfattningsvis gäller det att tänka i nya banor. Hur ska vi möta ökande efterfrågan på ekoturism och hur får vi färjeresenärer att stanna till i Norrtälje? En annan viktig fråga är hur säsongen kan förlängas? Det gäller också att utveckla besöksnäringen i harmoni mellan vad de boende och vad naturen mäktar med. 7.3 Befolkning och boende I kommunens övergripande översiktsplan, del 1 övergripande strategier, redovisas mål, förhållningssätt och strategier som gäller för små orter/byar och landsbygd samt permanentning av fritidshus. Dessa gäller fortsättningsvis och nedanstående inriktningsmål och strategier utgör förtydligande av det som anges i översiktsplanen Inriktningsmål Att det finns minst tillräckligt befolkningsunderlag för att säkerställa tillgänglighet till kommersiell och offentlig service på en livskraftig landsbygd. Att det finns ett attraktivt utbud av bostäder som motsvarar efterfrågan Att våra fritidshusboende ska ha god tillgänglighet till sina fritidshus året runt i attraktiv miljö så att utnyttjandegraden av fritidshus höjs. Det måste dock tas nödvändiga hänsyn till fastboendes verksamheter. Att bostadsbebyggelse och VA är ekologiskt hållbar. Förutsättningarna för boende skiljer sig kraftigt mellan olika landsbygdsdelar, I de mer centrala delarna (nära Stockholm) pågår en omfattande inflyttning vilket lett till en kraftig prispress uppåt. I vissa områden är utbudet av bostäder starkt begränsat och de höga priser är i vissa delar av vårt område ett problem för framförallt yngre som vill bosätta sig. De högre prisnivåerna har dock det positiva med sig att det är möjligt att bygga nya bostäder och få byggkostnaderna täckta, dvs värdet på fastigheten överstiger byggkostnaden. I de mer perifera delarna av landsbygden är situationen en annan. Här har inte inflyttningen alls varit lika omfattande. Små byskolor kan brottas med vikande underlag och hotas av nedläggning mm. Numera finns det dock inte glesbygd med pågående avfolkning i vår kommun även om det skulle vara positivt med en ökat inflyttning till våra perifera landsbygdsdelar i norr.