Delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2012

Transkript

1 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2012 Funktionshinderombudsmannens (FO) årsrapport 2013 till Kommunstyrelsen Dnr /2013 KOMMUNSTYRELSEN FUNKTIONSHINDEROMBUDSMANNEN

2 Den 22 april 2013 Funktionshinderombudsmannen i Stockholms stad

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Program för delaktighet Alla nämnder och styrelser har ett ansvar... 5 Indikatorer och aktiviteter Förstärkt roll för intresseorganisationerna... 6 Fh-rådens arbetsformer och delaktighet behöver utvecklas... 7 Samverkan med den idéburna sektorn Barnperspektivet... 9 Barnperspektivet förstärks Stadens funktionshinderpolitiska mål Alla ska kunna förflytta sig, vistas i och använda Stockholms stads inne- och utemiljö Tillgänglighetsarbete - ett ansvar för alla Alla ska kunna få information och kommunicera utifrån sina förutsättningar Alla ska bemötas med kunskap och respekt och själva vara med och bestämma i frågor som gäller honom eller henne Fortlöpande utbildningsinsatser genomförs Bemötandeguide ger kunskap Alla barn, ungdomar och vuxna ska kunna delta i utbildning och få det stöd som behövs för att nå målen Tillgänglighet en förutsättning för en skola för alla Rätt stöd avgörande för studieresultat Vuxenutbildning - en väg till arbete Allas arbetsförmåga ska tas tillvara Arbete utifrån ens förutsättningar Staden som arbetsgivare Samtida insatser från olika myndigheter Alla ska ha en bostad som är anpassad efter individens behov Anpassning av befintliga bostäder - en god investering Utbyggnad motsvarar inte aktuella behov Alla ska ges förutsättningar att delta i och tillgodogöra sig fritidsverksamhet Kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet utvecklas Fritid för personer med utvecklingsstörning Stöd och service en förutsättning för delaktighet Myndighetsutövning och verkställighet Tillgång till likvärdig stöd brister Kontinuitet i myndighetsutövning brister Tillgång till stöd - förutsättning för delaktighet för vissa Samverkan internt och externt behöver utvecklas Uppföljning av insatsernas effekter nödvändigt Valfriheten har ökat Valfrihet brister delvis i praktiken Redovisning av FO:s verksamhet Instruktion för Stockholms stads funktionshinderombudsman(fo)... 44

4 4 Sammanfattning Funktionshinderombudsmannens (FO) årsrapport avseende år 2012 är i huvudsak upplagd utifrån de funktionshinderpolitiska målen, som är fastställda i programmet för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Programmet har mottagits positivt med de tydligt prioriterade sju målen. Det finns dock behov av fortsatt implementering av programmet för att alla nämnder och styrelser ska vidta aktiviteter utifrån de fastställda målen. FO anser att medvetenheten om de funktionshinderpolitiska frågorna har ökat inom staden och att arbetet med att förverkliga programmets mål har påbörjats. FO vill särskilt lyfta följande frågor som präglat år Bristen på särskilda boendeformer är stor beroende dels på att utbyggnadstakten har varit låg under de senaste åren, dels på att behovet av sådana bostäder har ökat. De flesta av stadens nämnder och styrelser redovisar aktiviteter för att skapa tillgänglighet och delaktighet. Staden måste dock intensifiera arbetet med att skapa fysisk tillgänglighet till allmänna platser och till offentliga lokaler bland annat genom förstärkt tillsyn av eliminerandet av s.k. enkelt avhjälpta hinder. Byggregler måste efterlevas så att ny otillgänglighet inte skapas i byggnader och utemiljöer. Kunskap om tillgänglig, användbar och begriplig information ökar. Det behövs dock ökad medvetenhet och kunskap kring kommunikation utifrån olika funktionshindergruppers behov. Kunskap om hörseltillgänglighet behöver öka. Stadens webb-plats och e-tjänster underlättar medborgarens kontakter med staden. För många med funktionsnedsättning, inte minst personer med synskador, är e- tjänster ett utmärkt verktyg för att självständigt och utan andras insyn kunna kommunicera. Alla e-tjänster behöver testas av användare med funktionsnedsättning. Det krävs även tillgång till användarsupport som har kunskap om itlösningar och hjälpmedel hos användare med funktionsnedsättning. Fler personer med funktionsnedsättning ska kunna få tillgång till arbetsmarknaden. Det finns flera goda exempel på arbetsmarknadsprojekt som bör bli en del av ordinarie verksamhet och arbetsformer. Bättre samverkan krävs mellan myndigheter och även mellan stadens egna verksamheter för att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till praktikplatser och arbete. Idrotts-, kultur- och fritidsektorn erbjuder allt fler alternativ för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta. Detta framförs speciellt av föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning. Fortsatt tillgänglighetsarbete och utveckling av verksamheter där alla kan delta måste fortsätta. För många personer med omfattande funktionsnedsättningar är individuella stödinsatser en förutsättning för att kunna vara delaktiga i samhället. Dessvärre finns tecken på att tillgången till stödinsatser har försämrats, t ex när det gäller ledsagning. Behovet av insatser bedöms dessutom olika över staden och beviljandet av insatser är återhållsamt.

5 5 1 Program för delaktighet 1.1 Alla nämnder och styrelser har ett ansvar Stadens funktionshinderpolitiska mål för de kommande åren antogs av kommunfullmäktige i juni 2011 i form av Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Programmet praktiserades för första gången under verksamhetsåret Vägledande för programmet är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 1, de nationella inriktningsmålen och strategin 2 för funktionshinderpolitiken 3 samt stadens Vision Programmet anger sju prioriterade mål för stadens funktionshinderpolitiska arbete för åren fram till 2016 och är ett styrdokument för alla stadens nämnder och bolagsstyrelser. Programmets avsikt är förbättra levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning i Stockholm och bidra till deltagande i samhället på lika villkor som andra. Flera kommuner i Sverige har kontaktat FO och använt Stockholms stad program som inspiration vid utformning av sina funktionshinderpolitiska mål. FO genomförde under våren 2012 fyra halvdagars seminarier om stadens funktionshinderpolitiska mål för förvaltningar och för stadens råd för funktionshinderfrågor. Goda exempel på arbetssätt relaterade till respektive mål i programmet presenterades under seminarierna. Flera nämnder och bolag har inbjudit FO till särskild genomgång av funktionshinderpolitiska målen antingen i anslutning till ett nämndsammanträde eller till utbildningar och seminarier för chefer/ personal. Exempelvis av arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, Micasa AB samt av stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista, Kungsholmen, Enskede-Årsta-Vantör, Hägersten-Liljeholmen och Skärholmen. Indikatorer och aktiviteter Enligt programmet för delaktighet för personer med funktionsnedsättnings ska stadens nämnder och bolag redovisa tre aktiviteter per mål. Sammanlagt blir det drygt totalt drygt 700 aktiviteter. Uppföljning av uppfyllelsen av de funktionshinderpolitiska målen sker i anslutning till ordinarie verksamhetsuppföljning med stöd av det integrerade ledningssystemet (ILS). Vid årsskiftet 2012/2013 var sammanlagt knappt 300 aktiviteter registrerade i ILS-webben. Aktiviteter som redovisades i ILS handlade i huvudsak om fysisk tillgänglighet, tillgänglig kommunikation och information, arbetsmarknadsfrågor samt bemötandefrågor. 1 FN-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (SD 2008) 2 Regeringens strategi: En strategi för funktionshinderspolitiken Regeringens skrivelse 2009/10:166: Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken och grunden för en strategi framåt 4 Stockholms stads Vision 2030 (KF 2007)

6 6 1.2 Förstärkt roll för intresseorganisationerna Regeringens skrivelse 5 om grunden för framtida strategin för funktionshinderpolitiken uppger att samverkan med funktionshinderorganisationerna är en förutsättning för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Råd för funktionshinderfrågor (Fh-råd) Fh-råd utgör Stockholms stads formella organisation för samverkan med handikapporganisationer. Instruktioner för fh-råd fastställdes år Enligt instruktionen ska samtliga stadens nämnder och styrelser ha koppling till ett råd. Under år 2012 har äldrenämndens fh-råd slagits samman med fh-rådet för socialnämnden och överförmyndarnämnden. Således kvarstår 27 fh-råd i staden. I anslutning till beslutet om stadens funktionshinderpolitiska mål beslutades att stadens fh-råd vid varje nämnd och styrelse ska aktivt medverka till att förverkliga stadens mål för delaktighet. Nämnder och styrelser ska i sin verksamhetsplanering efter dialog med de lokala råden besluta om vilka tre relevanta aktiviteter per berört mål som ska prioriteras för att under det kommande året bidra till måluppfyllelse. Råden ska vara delaktiga vid uppföljningen av åtgärder och resultat. Tre aktiviteter per mål Arbetssättet med gemensamt framtagna aktiviteter är nytt och kvaliteten i samarbetsrutiner varierar. FO har skickat ut en enkät om delaktighet och samverkansformer sändes ut till ordförande i stadens råd för funktionshinderfrågor. Svar kom från 20 av stadens 27 fh-råd. Enligt svaren har en del fh-råd haft låg närvaro av ledamöter under året vilket påverkar samverkan. Några av ordföranden anser att de själva saknar tillräckliga kunskaper för att kunna svara på frågor kring verksamhetsplanering och aktiviteter. Flera av staden bolag och förvaltningar har arbetat med verksamhetsplanering och aktiviteter utan närmare dialog i rådet. Goda exempel Det finns dock goda exempel där berörda råd har varit delaktiga vid verksamhetsplanering och vid utarbetandet av aktiviteter enligt programmet: Södermalms stadsdelsförvaltning har haft ett gemensamt planeringsseminarium med rådet och med ett 15-tal tjänstemän (chefer och förvaltningsledningen). Adekvata aktiviteter för respektive mål har diskuterats gemensamt och inarbetats in i verksamhetsplanen. Farsta stadsdelsförvaltning har utarbetat tre aktiviteter per mål i samråd med rådet i en arbetsgrupp. Inför verksamhetsplanering för 2013 har rådets ordförande och en ledamot deltagit i förvaltningens planeringsdagar. 5 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken och grunden för en strategi framåt (Regeringens skrivelse 2009/10:166) 6 Nya instruktioner för stadens handikappråd och Mandatperiodens längd för handikappråden (KF 2004 Dnr /2003, /2002)

7 7 Kyrkogårdsnämndens förvaltning har utarbetat nämndens aktiviteter i samråd med rådet. I samrådsmöten har deltagit rådets ordförande, vice ordförande, förvaltningsdirektör samt nämndens ordförande. Diskussion om aktiviteter har förekommit i hela rådet. Exploateringsnämndens förvaltning inhämtade förslag på aktiviteter från rådet och kompletterade dem med förvaltningens förslag. Aktiviteter kopplade till respektive mål som berör nämnden utformades i nära dialog med rådet. Kulturnämndens förvaltning har tagit emot rådets förslag på aktiviteter. Dessa har sedan diskuterats i ett rådsmöte tillsammans med förvaltningen. Kungsholmens och Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltningar har fört dialog med sina fh-råd och utarbetat aktiviteter för respektive mål. Fh-rådens arbetsformer och delaktighet behöver utvecklas. Utveckling av effektiva arbetsformer för samverkan behöver ske både hos nämnder/styrelser och hos ledamöter i stadens fh-råd. I budget för år 2013 finns en särskild satsning på fh-rådens kompetensutveckling. Arvoderingsfrågan tas upp återkommande av organisationerna. Enligt gällande regler arvoderas närvaro vid protokollförda sammanträden. För övrigt ska respektive nämnd och styrelse avsätta resurser för rådens förfogande t ex för utbildningsinsatser enligt instruktioner för stadens fh-råd. Goda exempel Under året har olika insatser gjorts som kan bidra till att stärka och utveckla rådens arbetsformer: Trafikkontorets nämndsekretariat har utarbetat en beskrivning över ett budgetår i stadens förvaltningar kopplat till instruktioner för fh-råden. Avsikten har varit att tydliggöra fh-rådens roll och underlätta för planering av årets sammanträden. Modellen har spridits även till övriga fh-råd i anslutning till utbildningsinsatser. Stadsbyggnadskontoret har gjort en checklista för detaljplaneärenden för nämndens fh-råd. Checklistan avser att underlätta fh-rådets prioritering av ärenden som är principiellt viktiga och även komplicerade ur tillgänglighetsaspekter. Kulturnämndens råd för funktionshinderfrågor har ledamöter i en tillgänglighetsgrupp som tillsammans med tjänstemän fokuserar på kulturlokalernas tillgänglighet. Kyrkogårdsnämndens råd har under flera års tid besökt och fokuserat på konkreta tillgänglighetsskapande åtgärder på bl. a. kapell och minneslundar. Skarpnäcks råd för funktionshinderfrågor har påbörjat en inventering av tillgänglighet lokalt inom stadsdelområdet. Rådet utfärdar diplom för verksamheter som utgör positiva exempel för tillgänglighet och inkludering.

8 8 Kungsholmens råd för funktionshinderfrågor har genomfört stadsvandringar med fokus på tillgänglighetsfrågor. Farstas fh-råd har en särskild tillgänglighetsgrupp och rådet har förlagt möten på olika verksamheter. Samverkan med den idéburna sektorn Överenskommelsen mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn har antagits av kommunfullmäktige år Överenskommelsen anger principiella grunder för samverkan. Det är nu 70 ideella organisationer som har beslutat att ingå i överenskommelsen. Därutöver har socialförvaltningen under år 2012 tagit fram riktlinjer för bidragsgivning till ideella föreningar 7 Representanter från 12 olika föreningar med representation från bl.a. SRF, NHR, DHR, RSMH har deltagit i en referensgrupp. Socialnämnden beviljade 2012 verksamhets- och projektbidrag motsvarande 107,6 mkr för drygt 100 olika verksamheter. Av dessa bidrag avsåg 30-tal föreningar och verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Dessutom tillsattes i budget för år 2012 totalt 1 mnkr för lokala funktionshinderorganisationernas intressepolitiska arbete. Intresseorganisationer i Stockholm Funktionshinderområdets intresseorganisationer finns på riksnivå, regionalt i länet samt på lokal kommunnivå. Stockholms stads samarbetspartners är i första hand följande tre organisationer: Synskadades riksförbund (SRF) - Stockholms stad hade vid årsskiftet 840 medlemmar varav 557 (66 %) är kvinnor, 24 medlemmar är under 18 år och 330 medlemmar är i arbetsför ålder år. Förbundet för Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet (DHR) Stockholmsavdelningen hade 791 medlemmar vid årsskiftet. Könsfördelningen uppges vara ungefär 50/50, åldersuppdelning saknas men medelåldern anses vara ganska hög. Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) i Stockholms stad, en paraplyorganisation för 29 lokala medlemsföreningar uppskattar antalet medlemmar till ca personer. HSO samordnar organisationernas nomineringar till ledamöter i stadens 27 råd för funktionshinderfrågor. FO:s synpunkter och förslag: Arbetsformer mellan nämnder, styrelser och dess berörda fh-råd behöver utvecklas. 7 Socialnämndens riktlinjer för bidrag till ideella föreningar

9 9 1.3 Barnperspektivet Både FN:s barnkonvention 8 och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning lyfter fram barnperspektivet. Barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets mognad och ålder. Stöd anpassat till funktionsnedsättning och ålder ska erbjudas för att barnet ska kunna utöva denna rättighet. Unga med funktionsnedsättning har sämre levnadsförhållanden än unga utan funktionsnedsättning. 9 Skillnaderna är särskilt tydliga inom hälsa, utbildning och arbetsmarknad. Hos barn och unga med funktionsnedsättning är det betydligt vanligare med psykosomatiska besvär, nedstämdhet och bristande välbefinnande 10. Handisam föreslår 11 att Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att återupprepa undersökning av barn och ungas psykiska hälsa. Barnperspektivet förstärks Fokusering på barn och ungas delaktighet har ökat när det gäller bl a utredningsmetoder inom Stockholms stad. Utredningar med barnperspektiv Riktad information till barn och unga har utarbetats av socialförvaltningen. En informationsfolder riktar sig till barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Foldern berättar om insatser som finns enligt LSS-lagen, hur mötet med handläggarna går till och varför man träffar handläggaren. Därutöver finns ett antal korta informationsfilmer 12 om LSS-insatser och om mötet med handläggaren. Att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa är syftet med förändringarna kring stöd och skydd i socialtjänstlagen 13. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som gäller vård eller behandling. Ett barn ska få möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som gäller barnet. Utbildningar till berörd personal inom socialtjänsten har genomförts angående ny barnlagstiftning. Utredningsmodellen DUR 14 har utvecklats under ledning av socialförvaltningen. Avsikten är att utveckla barnperspektivet vid utredningar av barn med funktionsnedsättning. DUR-Barn utredningsmodellen har tagits i bruk år 2012 på samtliga stadsdelsnämnder i olika omfattning. Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning har utvecklat trestegsmodellen som är kopplad till DUR och avser att bättre lyfta fram barnets synpunkter i anslutning till utredningar. Modellen har inspirerat ett antal andra stadsdelsförvaltningar. 8 FN:s konvention om barnets rättigheter (1989) 9 Fokus 12 (Ungdomsstyrelsen ISBN: ) 10 Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning (Statens folkhälsoinstitut 2011) 11 Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012 ( Handisam) 12 Informationsfilmer: stod-och-service/ 13 Stärkt stöd och skydd för barn och unga (Betänkande 2012/13:SoU4) 14 DUR- Dokumentation Utvärdering Resultat utredningsmodell (Stockholms stad)

10 10 Barnhandläggare träffas internt i särskilda nätverk för att öka kompetensen i myndighetsutövning kring barn och unga. Det är en positiv utveckling att 12 av 14 stadsdelsnämnder har särskilda handläggare för barn med funktionsnedsättning. BBIC (Barns behov i centrum)- utredningsmetod har befästs hos individ- och familjeomsorgen i och med att samtliga stadsdelsförvaltningar har ordinarie BBIC-licens. Stöd till familjer och familjehem ABC föräldraträffar riktar sig till alla föräldrar. Träffarna avser att ge insikter och konkreta tips som underlättar vardagen och ger möjlighet att diskutera och dela erfarenheter med andra föräldrar. Socialnämndens erbjudande till föräldrar med barn i åldern 3-12 år har besvarats av ca 5000 föräldrar föräldrar har deltagit i träffverksamheten Det är av intresse att följa upp i vilken mån föräldrar med barn i behov av särskilt stöd/med funktionsnedsättning söker stöd i form av dessa utbildningar. Stadens socialinspektörer har vid granskningar funnit att barn och unga som är aktuella inom stadens socialtjänst har ofta utredda neuropsykiatriska diagnoser. Det är viktigt att berörda avdelningar och enheter samverkar både kring funktionshinderkompetens och kring adekvata stödinsatser i samverkan. SkolFam- skolsatsning inom familjehemsvård är en satsning som har förberetts under år 2012 och avser stöd till barn som är placerade i familjehem. Målet är att barnen ska få förbättrade möjligheter till goda utbildningsresultat. Till varje barn knyts ett SkolFam-team med en specialpedagog, en skolpsykolog och ansvarig socialsekreterare. Dessa samverkar med skola, vårdnadshavare och socialtjänst. Familjehem med placering enligt LSS är inte med i denna satsning. Det finns svårigheter att rekrytera familjehem för bland annat barn och unga med funktionsnedsättning. Utökat stöd även i form av utbildningsinsatser behövs även för dessa familjer. Handbok för rättstillämpning vid handläggning 15 och utförande av LSS Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning har framtagits av Socialstyrelsen. Denna handbok vänder sig till LSS-handläggare och utförare som ger insatser till barn och unga. Boken beskriver vad som är bra att tänka på runt stöd till familjer med barn som har stora funktionsnedsättningar. Syftet är bland annat att underlätta tillämpningen av Socialstyrelsens bindande föreskrifter 16 om bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. FO:s synpunkter och förslag: Korttidsfamiljer och familjehem behöver utökad kompetens kring barn och unga med funktionsnedsättning 15 Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning Handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser (Socialstyrelsen 2012 Art nr ) 16 SOSFS 2012:6 Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS

11 11 2 Stadens funktionshinderpolitiska mål Stadens långsiktiga nollvision för funktionshinderpolitiken är: I Stockholms stad ska alla ha tillgång till och kunna delta på lika villkor i samhällets gemenskap. Sju prioriterade mål finns inom områdena fysisk tillgänglighet, kommunikation/information, kunskap och bemötande, utbildning, arbete, bostad och fritid. 2.1 Alla ska kunna förflytta sig, vistas i och använda Stockholms stads inne- och utemiljö Enligt Budget 2012 ska Stockholm ha en tillgänglighet i världsklass. Brister som finns i tillgängligheten när det gäller utemiljön och stadens fastigheter ska avhjälpas. Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att stadens inne och utemiljö är tillgänglig och användbar är en indikator beträffande stadens fysiska tillgänglighet. Den första mätningen år 2012 gav resultat 64 % och är ett utgångsläge inför framtiden. Indikatorn som gäller andelen av Stockholms stads inne- och utemiljö som uppfyller gällande byggregler har inte mätts under Samtliga nämnder och bolag har ansvar för tillgänglighetsarbete inom ramen för programmet för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Nämnderna och bolagen ska ta fram tre aktiviteter per mål som bidrar till måluppfyllelse. Tillgänglighetsarbete - ett ansvar för alla År 2011 avlutades det s.k. tillgänglighetsprojektet. Tillgänglighetsgruppen inom trafikkontoret har fortsatt ansvar för att driva och utveckla tillgänglighetsarbete både inom trafikplanering och kring anläggning. Handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö 17 ska fortsätta att tillämpas inom stadens förvaltningar och bolag samt i stadens exploateringsavtal med andra byggherrar. Handboken är aktuell för en översyn utifrån ändringar i Plan- och Bygglagen (PBL). Tillgängliga utemiljöer Trafikkontorets Handlingsplan 2012 innehöll åtgärder för ca 40 mnkr för att öka tillgängligheten. Arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder (övergångsstäl- 17 Stockholm - en stad för alla - Handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö (Trafikkontoret 2008)

12 12 len, kontrastmarkeringar, ränndalar, mm) samt busshållplatser pågick under hela år Projekt kring trafiksignaler har drivits av trafikkontoret under 2012 i samarbete med synskadades brukarorganisation SRF. Arbetet med att ta fram en långsiktig strategi för hur kontoret ska prioritera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder samt busshållplatser har påbörjats. Trafik- och renhållningsnämndens projekt Tillgänglighet, personer med funktionsnedsättning som beslutades år 2012 är långsiktigt och syftar till att genom olika fysiska åtgärder öka tillgängligheten i den offentliga miljön. Projektet omfattar åtgärder i både inner- och ytterstaden. Projektet har beviljats statlig medfinansiering på 5,5 mnkr från Trafikverket för tillgänglighetsåtgärder på stamlinjens hållplatser i innerstaden samt åtgärder kring hållplatser på Nockeby-banan. Kontrastmarkeringar av 40 trappor har genomförts under år Två olika material har använts och ska utvärderas för att sedan ligga till grund för en större satsning på kontrastmarkering under Ledstråksprojektet har avslutats och utvärderats. Vid utvärderingen deltog bland annat personer med synnedsättning. Utvärderingen av projektet som påbörjade år 2011 är redovisad i en särskild rapport 18. Projektet e-adept, en navigeringstjänst för synskadade har väckt stort intresse även internationellt. Alla tester för e-adept är avslutade. Diskussioner pågår kring övertagande och fortsatt drift både vad det gäller mjukvaran och det digitala gångvägnätet. Det krävs klargöranden kring det framgångsrika projektets framtida finansiering. Medel för tillgänglighetsinvesteringar Stadsdelsnämnderna är ansvariga för tillgänglighetsskapande åtgärder i parker och har genomfört aktiviteter kring bl. a. inventeringar, upprustning av lekparker och kontrastmålning av trappor. Medel för tillgänglighetsinvesteringar fanns centralt avsatta i staden för år 2012 motsvarande 50 mnkr. Nio av stadsdelsnämnderna sökte dessa medel i anslutning till tertialrapporter 1 och 2 för totalt 30, 8 mnkr. Vallokaler Tillgängliga vallokaler är en demokratifråga. Tillgänglighet ska förses av kommunerna enligt vallagen 19. Inför varje val besöks stadens alla vallokaler av Valnämndens kansli. De flesta lokaler som används vid förtidsröstning och som vallokaler är kommunala lokaler, mest skolor och bibliotek. En dialog förs med Kommunstyrelsens funktionshinderråd angående lokalernas tillgänglighet. Synpunkter inhämtas från lokala funktionshinderråd i stadsdelarna. Valnämndens kansli vill fördjupa detta samarbete. Tillgänglighet till stadens fullmäktigesal ska förbättras. Hissutbyggnad till fullmäktigesalens åhörarläktare är under arbete. Enkelt avhjälpta hinder I plan- och bygglagen (PBL) och i Boverkets byggregler (BBR) finns utförliga regler för tillgänglighet och användbarhet i den byggda miljön vid nybyggnad, 18 Ombyggnad av ledstråk på ett antal torg i Stockholm Stockholm Stad Vallagen (SFS 2005:837)

13 13 ombyggnad och ändring. I PBL finns också en bestämmelse om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas i befintliga byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser. Lokaler dit allmänheten har tillträde är lokaler som riktar sig till och används av allmänheten. Med allmän plats avses gator, vägar, torg och parker. Staden tog emot endast sju anmälningar om enkelt avhjälpta hinder under år 2011 jämfört med 15 anmälningar år Flera anmälningar avsåg Centralstationen. Stadsbyggnadskontoret har inte haft resurser till aktiv tillsyn av enkelt avhjälpta hinder. Tillsyn av enkelt avhjälpta hinder behöver prioriteras och från år 2013 avsätts extra resurser för att åtgärda cirka 500 tidigare obearbetade anmälningar. Flertalet anmälningar om otillgänglig miljö kommer inte kunna betraktas som enkelt avhjälpta. Tillgänglighetspakt Tillgänglighetspakt har bildats år 2012 mellan Stockholms stad och Fastighetsägarna Stockholm. Syftet är att i samarbete skapa en kraftsamling för att gemensamt förbättra tillgängligheten i och i anslutning till byggnader i Stockholms stad. Intresserade aktörer och organisationer inbjuds för att delta i tillgänglighetspakten. Medlemmar i pakten lovar att ta ökat ansvar för förbättrad tillgänglighet i och i anslutning till bebyggelsen och ska presentera de åtgärder som kommer att vidtas för ökad tillgänglighet. En workshop med Fastighetsägarna Stockholm och funktionshinderrörelsens representanter har diskuterat prioriteringar vid tillgänglighetsarbete i fastigheter och lyft fram goda exempel. Entré Stockholm Tillgänglighetsguiden Entré Stockholm har insamlad kunskap om tillgänglighet i allmänna lokaler men guiden behöver utvecklas. Stadsbyggnadskontoret har genomfört en förstudie om Entré Stockholms framtida utformning samt fått medel från e-tjänstprogrammet, 3,4 miljoner, för att under 2013 arbeta för en utveckling av guiden och en anpassning till ny teknik. Trygga miljöer I den senaste trygghetsmätningen Trygg i Stockholm framkom att personer med funktionsnedsättning uppger i dubbelt så stor utsträckning än andra är oroliga för att utsättas för rån. Närmare tre gånger så stor andel anger att de är oroliga för att gå ut eller att de inte går ut efter mörkrets inbrott av rädsla att bli utsatta för brott. Personer med funktionsnedsättning behöver uppmärksammas vid trygghetsskapande åtgärder. Trygghetspriset 2013 planeras uppmärksamma åtgärder utifrån funktionshinderaspekter. S:t Julian-priset Kampanjen i anslutning till St Julian-utmärkelsen har som syfte att sprida kunskap om bestämmelserna kring s.k. enkelt avhjälpta hinder, att uppmärksamma goda exempel och att stimulera till bland annat ett tillgängligt näringsliv. Utmärkelsen utdelas på den internationella funktionshinderdagen den 3 december. Vinnare i 2012 år tävling med totalt ca 40 tips blev Max Hamburgerrestauranger, Wasamuseets och Folkoperan. Erfarenheter från år 2012 visade på behovet av en kategori som framhåller fritidsfrågor samt inkludering och delaktighet. St Julian priset 2013 utlyses således i följande fyra kategorier:

14 14 1) Fysisk tillgänglighet 2) Tillgänglig information och kommunikation 3) Arbetsgivaregenskaper samt 4) Delaktighet. Tips på värdiga kandidater kan inlämnas fortlöpande under året via stadens webbplats 20. EU:s City Access Award EU:s City Access Award var en tävling om mest tillgängliga stad i Europa. Tävlingen avgjordes under år 2012 med prisutdelning den 3 december, den internationella funktionshinderdagen. Berlin vann priset och Stockholm och Nantes var de övriga topplacerade städerna bland sju finalister. Totalt 99 städer i EU:s medlemsländer deltog i tävlingen. Även Förenta Nationerna (FN) har uppmärksammat stadens satsning på tillgängliga lekplatser som ett gott exempel. Internationell uppmärksamhet leder till studiebesök som vill hämta inspiration från Stockholms stad inom det funktionshinderpolitiska området. Frågor som intresserar mest är: 1) hur staden arbetar utifrån FN-konventionen enligt målen som är fastställda i stadens funktionshinderpolitiska program, 2) hur staden arbetar med tillgänglighetsfrågor, 3) hur stöd och service är reglerat, 4) erfarenheter från avveckling av institutioner för personer med utvecklingsstörning Kompetens i tillgänglighetsfrågor Det finns omfattande kunskaper i tillgänglighetsfrågor inom trafikkontoret efter f.d. tillgänglighetsprojektet. Webbplatsen innehåller information och material med koppling till tillgänglighetsfrågor. Webbadressen används i många av stadens dokument och i kontakter med omvärlden. Webbplatsens framtid är oklar. Det krävs beslut om hur stadens tillgänglighetsarbete ska presenteras på stadens webb och om informationen ska finnas samlat och var finns ansvaret för helheten. Handisam har samlat information om konsultutbudet beträffande kompetens i tillgänglig fysisk, informativ och kommunikativ miljö. Det har bildats ett nationellt nätverk av fristående konsulter som finns listade i en databas med kompetens- och referensuppgifter 21. I plan- och bygglagen regleras ett system med sakkunniga kontrollanter. Det finns regler för certifiering av sakkunniga av tillgänglighet. Certifierade tillgänglighetskonsulter redovisas på Boverkets hemsida 22. Funktionshinderorganisationernas kompetens kan anlitas i anslutning till planering, beslut och genomförande av olika projekt så att tillgänglighetsfrågorna blir beaktade. Därutöver finns ett antal privata företag och aktörer som erbjuder tjänster inom tillgänglighetsområdet. Ett nationellt tillgänglighetsnätverk 23 riktar sig till dem som arbetar inom kommuner och landsting och är intresserade av tillgänglighetsfrågor. Nätverket som är kopplat till Handisam och SKL ordnar regelbundna kunskapsseminarier i tillgäng- 20 St Julian-priset Nätverket för tillgänglighet

15 15 lighetsfrågor. Ett tiotal personer från stadens förvaltningar är representerade i detta nätverk. Stadens nämnder och styrelser ska enligt budgetuppdrag utse kontaktpersoner i tillgänglighetsfrågor under år FO:s synpunkter och förslag: Staden behöver ta ansvar för följande inom tillgänglighetsområdet: Återta i bruk tillgänglighetsguiden Entré Stockholm Tillskapa en organisation för strategiskt tillgänglighetsarbete Samla information i tillgänglighetsfrågor t. ex på Ordna för navigeringsstödet e-adept en permanent hemvist i staden. Säkerställa att nyproduktion inom byggandet blir tillgänglig Utöva tillsyn av enkelt avhjälpta hinder och andra tillgänglighetsfrågor inom sitt ansvarsområde Bygga tillgängliga gatu-/utemiljöer Staden behöver samarbeta med fastighetsägarna för utökad tillgänglighet till entréer Staden behöver samarbeta med Djurgårdsförvaltningen för utökad tillgänglighet på Djurgården 2.2 Alla ska kunna få information och kommunicera utifrån sina förutsättningar Stadens kommunikationsprogram 24 gäller från 1 januari 2012 till 31 december Målet för stadens kommunikation år 2015 är en tillgänglig och tydlig kommunikation, att staden är en kommunicerande organisation och att attityden till visionen om ett Stockholm i världsklass är starkt. Tillgänglig kommuninformation tillgodoses med service som levererar tillgängliga offentliga handlingar på önskade medier och att olika former av möten för allmänheten sker i tillgängliga möteslokaler och med tillgängliga möteshandlingar. Kommunikation innefattar bland annat: språk, textning, punktskrift, tillgängliga multimedier, lättläst och IT. Språk innefattar bland annat talade språk, svenskt teckenspråk och andra former av icke talade språk. Enligt brukarundersökningar upplevde 49 % personer med funktionsnedsättning att de kan ta del och förstå stadens information. Socialstyrelsens Öppna jämförelser 25 visar att Stockholms stad saknar information om LSS-insatser i alternativa format såsom lättläst svenska, inläst DC,mp3, 24 Kommunikationsprogram för Stockholms stad (Dnr /2010) 25 Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning, inom LSS-området 2012 (Socialstyrelsen)

16 CD/Daisy och på teckenspråk. Några stadsdelsnämnder redovisar information i alternativa former. Denna typ av information behöver samordnas centralt. 16 Tillgänglig webb Stadens webbplats är upplagd enligt riktlinjer 26 för tillgänglig hemsida. Stockholms stad har som mål att öka möjligheterna för stockholmarna att själva utföra sina ärenden bl. a. via utveckling av e-tjänster. E-tjänster ska vara användbara även för medborgare som är döva, har hörselskador, synskador eller kognitiva svårigheter. Insyn 27, som ger tillgång till nämnder och styrelsers protokoll och handlingar anses fungera bra enligt för personer med synskador då besökaren välja mellan olika format vid läsning av handlingar. Däremot har SRF 28 påtalat ett enkelt fel i stadens förtroendemannaregister som gör det otillgängligt. Flera hundra webbredaktörer i staden lägger ut information på webbplatsen. Utbildning i tillgänglig kommunikation är viktigt för informatörer och webbredaktörer. Flera nämnder hade aktiviteter kring tillgänglig information under år E-tjänster Andel av stadens e-tjänster som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning är en indikator kopplat till stadens funktionshinderpolitiska mål. Ingen mätning har gjorts under år Stadens e-tjänster är samlade i Mina sidor där medborgare med en och samma inloggning kan få tillgång till och överblick över sina kontakter med och ärenden i staden. För många synskadade är olika typer av e-tjänster ett utmärkt verktyg för att självständigt och utan andras insyn kunna kommunicera med exempelvis myndigheter och företag. För en del är det den enda möjligheten att skriva under handlingar utan hjälp. Stadens e-tjänster kommer att uppgraderas år 2013 till en standard som gör e- tjänsterna tillgängliga för alla personer med funktionsnedsättning förutsatt att de har rätt utrustning i hemmet. Stadsledningskontoret ger förutsättningar via det ITramverk som sätts upp centralt. Varje projekt och e-tjänstansvarig har i uppgift att användartesta eller säkerställa att varje e-tjänst lever upp till de satta tillgänglighetsriktlinjerna. En referensgrupp för stadens generella webbplats och e-tjänster samt brukargrupper som testare i användarundersökningar kan säkerställa tillgänglig webb och användbara e-tjänster. Support med kompetens Synskadades representanter har framfört att stadens nya medborgarsupport för e- tjänster saknar kompetens i att stödja e-tjänstkunder med synskador. Det saknas kompetens om hur speciella hjälpmedel fungerar tillsammans med Internet. Inläsningstjänster och lättläst Kunskap om inläsningstjänster och lättläst har ökat. Inläsningstjänster avser produktion av handlingar/material på tillgängliga medier. Upphandling av tjänster har genomförts under år Tjugo av stadens nämnder deltog i upphandlingen. 26 Web AccessibilityInitiative (WAI) Synskadades Riksförbund Stockholms stad

17 17 Alla nämnders och styrelsers verksamheter har dock skyldighet att producera information och handlingar på tillgängliga medier. Tillgänglighet till stadens offentliga handlingar varierar men medvetenheten har stadigt ökat. Ca 95 % av beställningar på inläsningstjänster bedöms handla om bibliotekets inläsningstjänst av privatpost och privata handlingar. Sporadiska beställningar kommer från andra verksamheter. Produktion av lättläst material och lättlästa texter ökar i staden. Personer med utvecklingsstörning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter, demenssjukdomar och personer med bristande språkkunskaper i svenska har behov av information i lättläst form. Tillgänglighet för personer med hörselskador Hörselskadades förening i Stockholm (HRF) har genomfört återkommande undersökningar om hörselmiljöer inom olika områden t ex inom grund- och gymnasieskolor och i lokaler för stadsdelsnämndernas öppna sammanträden. Genomgången påtalade stora brister i hörseltillgänglighet. Hörselteknisk utrustning, inklusive kunskap om hur den fungerar, behöver bli en självklar del av en tillgänglig verksamhet. I verksamhetsplaner inför år 2012 har flera av stadens nämnder planerat aktiviteter beträffande hörseltillgänglighet. Stadens bibliotek och kulturlokaler har fortlöpande installerat hörselteknik i sina lokaler. Flera nämnder har redovisat aktiviteter om hörselteknisk utrustning, inventering av receptionstjänster, allmänna lokaler mm samt åtgärder utifrån inventeringen. Allt fler unga har hörselskador. Förskoleutveckling vid Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd har genomfört ett samverkansprojekt kring utveckling av hörselmiljön i förskolor. Arbetet har uppmärksammats av både Hörselskadades förening i Stockholm och av stadens St Julian-kampanj. FO:s synpunkter och förslag: E-tjänstsupporten till medborgare ska kunna ge support även till personer med funktionsnedsättning och inneha kompetens om it-lösningar och hjälpmedel som används av personer med funktionsnedsättning. En referensgrupp bestående av representanter från funktionshinderorganisationer behövs för att säkerställa webb-platsens och e-tjänsternas tillgänglighet och användbarhet.

18 Alla ska bemötas med kunskap och respekt och själva vara med och bestämma i frågor som gäller honom eller henne Fortlöpande utbildningsinsatser genomförs Utbildningssatsning Utbildningssatsningen för funktionshinderområdet hade i socialnämndens budget sammanlagd 11.0 mnkr för åren Totalt har utbildningar genomförts för cirka 3000 medarbetare som möter personer med funktionsnedsättning i sin yrkesfunktion. Utbildningar har anordnats för att ändra och förbättra arbetssätt. Kurser har ordnats i bland annat motiverande samtal MI, supported employment, fördjupad handläggning, samverkan skola, förskola socialtjänst, basutbildning med fortsättning i neuropsykiatri, anhörigstöd, föräldraförmåga, våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, förhandlingsteknik för chefer, kommunikation och mobilen som hjälpmedel. Forum Carpe och Carpe 2 Forum CARPE -funktion för verksamhets- och yrkesutveckling startade i april Forumet har vuxit ur Carpe-projekten och är en gemensam satsning mellan 24 deltagande kommuner av totalt 26 i Stockholms län med Stockholms stad som administrativt ansvarig för satsningen. Forum Carpe ger kompetensutveckling i form av uppdragsutbildning inom gymnasie- och högskola, föreläsningar, seminarier och erfarenhetsutbyten genomförts. Forum Carpe samverkar med andra viktiga regionala aktörer såsom Landstingets Habilitering & Hälsa, KSL, Länsstyrelsen, Kommunal, FoU-enheter och andra utvecklingsprojekt såsom Consensio m.fl. Projekt Carpe och Carpe 2 har haft drivits med stöd av EU-finansiering. Dessutom har ESF (Europeiska socialfonden) beviljat medel för Carpe 2, som är ett komplement till Forum Carpe. Totalt 530 anställda inom Stockholms stad deltog i utbildningsinsatser inom Carpe2 och Forum Carpe sedan april Nationellt kompetensråd NKR 29 har bildats för att bevaka frågan om kompetens inom funktionshinderområdet med initiativet från Carpe. Samarbete har etablerats med viktiga aktörer kring kompetensfrågor; Socialdepartementet, SKL, Socialstyrelsen, Vård- och omsorgscollege och Myndigheten för yrkeshögskolan. Yrkeskrav Yrkeskrav har framtagits av Projekt Carpe i form av en modell med sex yrkeskrav samt en valideringsmetod för att bekräfta och erkänna varje medarbetares kompetens. Metoden och materialet om yrkeskrav 30 har fått uppskattning och uppmärksamhet nationellt vid utveckling av funktionshinderområdets kompetensfrågor. 29 Nationellt kompetensråd- NKR Yrkeskrav Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning

19 19 Yrkestitulatur Gemensam yrkestitulatur är en strategiskt viktig fråga. Den titeln som i dagsläget används i Stockholms stad är vårdare, som anses otidsenligt och speglar inte arbetets innehåll. Titlar kopplade till kompetensnivåer är ett arbete som har påbörjats i Göteborgsregionens kommunalförbund 31. En överenskommelse om yrkestitulatur inom funktionshinderområdet är beslutad. Aktuella titlar är stödassistent med gymnasiekompetens och stödpedagog med eftergymnasial- eller högskoleutbildning inom yrkesområdet. Flera kommuner i landet har bytt titlar enligt förslaget. Det finns tydliga fördelar av gemensam yrkestitulatur när det gäller tillgång till statistik samt information om yrkeskrav och om personalens kunskaps- och utbildningsnivå. Socialstyrelsen vägledning om rätt kompetens 32 ger information och vägledning som vänder sig till arbetsgivare för den personal som ger stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL eller LSS. Vad arbetsgivare behöver känna till för att kunna inventera behov och ta ansvar för att personalen har rätt kompetens. Vägledningen innehåller också information om olika sätt att bidra till att personal får de kunskaper och erfarenheter som behövs. Bemötandeguide ger kunskap Socialförvaltningen har under ledning av FO och i samarbete med brukarorganisationer tagit fram en bemötandeguide 33 Guidens syfte är att öka kunskapen om och förbättra bemötandet av personer med funktionsnedsättning. Möten med en enskild eller med grupper ska präglas av tillgänglighet, begriplig kommunikation och professionellt förhållningssätt. Guiden riktar sig till både beslutsfattare, personal och allmänheten. Flera nämnder och styrelser har redovisat utbildningsinsatser med fokus på bemötandefrågor. Insiktsutbildningar/pröva på aktiviteter och föreläsare från brukarorganisationer har använts för att öka kunskapen om värdiga möten med personer med funktionsnedsättning. Stadens indikator Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal har mätts för första gången år Av personer som tillhörde undersökningens målgrupp (LSS-insatser) upplevde 82 % att de blev väl bemötta av stadens personal. FO:s synpunkter och förslag: Stockholm stad bör genomföra en tidsenlig yrkestitulatur inom funktionshinderområdet. 31 GöteborgsRegionen 32 Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning, Vägledning för arbetsgivare (Socialstyrelsen Artikelnummer: ) 33 Bemötandeguide

20 2.4 Alla barn, ungdomar och vuxna ska kunna delta i utbildning och få det stöd som behövs för att nå målen 20 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning gäller för alla skolformer: förskola, förskoleklass, grundskola, obligatoriska särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning. Förskolor är ett ansvar för stadsdelsnämnderna och vuxenutbildningen för Arbetsmarknadsnämnden. Hösten 2012 gick ca elever i Stockholms grundskolor. Av dessa var ca 650 elever mottagna i grundsärskolan. Vid årsskiftet gick cirka16500 elever i kommunala gymnasieskolan inkl gymnasiesärskola. Det kan antas att åtminstone 10 % av alla skolbarn/-ungdomar har någon typ av funktionsnedsättning. Tillgänglighet en förutsättning för en skola för alla Valfriheten i skolan är lika viktig för barn med funktionsnedsättning som för andra. Valfriheten begränsas av bland annat otillgänglighet. Information behövs om valbara skolornas tillgänglighet, pedagogik och stödinsatser till elever i behov av särskilt stöd. Den övriga neutrala informationen presenteras på Jämför Service. Fysisk tillgänglighet är en förutsättning för likvärdig skolgång. Tillgänglighet behövs även för elever vars vårdnadshavare har funktionsnedsättning. Skolfastigheter i Stockholm AB ( SISAB) arbetar systematiskt med tillgänglighetsskapande insatser vid om-, till- och nybyggnation. Tillgänglighetsanpassningar har slutförts 2012 på Farsta gymnasium och på Akallagrundskola. Under år 2012 genomfördes även ett projekt med tillgänglighetsperspektivet i den s.k. konceptförskola, Framtidens förskola 34. Långsiktigt arbete med tillgänglighetsanpassningar fortsätter i stadens skolor. För samtliga skolor har skapats program med förslag på tillgänglighetsåtgärder. Rätt stöd avgörande för studieresultat Andel elever med funktionsnedsättning som når målen för respektive skolform kan inte följas då det saknas tillgång till motsvarande statistik. Skolorna arbetar med åtgärdsprogram som utarbetas för en elev i behov av särskilt stöd. Det är rektorns ansvar att utreda om eleven har behov av särskilt stöd. Samtliga grundskolor har deltagit i en utbildningssatsning i syfte att öka medvetenheten kring åtgärdsprogrammet som verktyg i arbetet med eleven. 34 Framtidens förskola

21 21 Utbildningsförvaltningens elevhälsorapport år 2011/ framför frågor som har uppmärksammats av utbildningsförvaltningens Skolstödsenhet: 1. Skolor har svårigheter att tolka särskilt stöd i enighet med den nya skollagstiftningen. Därför skrivs färre åtgärdsprogram. Det råder osäkerhet även kring dokumentationsskyldigheten, hur den ska tolkas i den nya skollagen. Samtidigt har samtliga grundskolor ingått i pilotutbildning om åtgärdsprogram. 2. Den vanligaste frågeställningen inom elevhälsoområdet är hur arbeta inkluderande för att göra skolan tillgänglig för alla elever. Utbildningsförvaltningen har lett ett pilotnätverk för specialpedagoger inom grundskolan om att arbeta inkluderande med elever i behov av söärskilt stöd. Satsningen på arbetet med inkluderande arbetssätt fortsätter. 3. Intresset för IT i lärandet (t ex IPad i undervisningen) har ökat hos lärare. Det finns behov av utbildning i frågan. 4. Färre avhopp av elever från gymnasiet där man har fått verksamhetsstöd och särskilda stödinsatser enligt. Särskilt IT-stöd Särskilt IT-stöd (SITS ) för elever i behov av särskilt stöd startade med en behovsanalys kring elever i behov av särskilt IT-stöd i Stockholms skolor redan Enligt analysen behövde stadens IT-miljö utvecklas och anpassa för berörd målgrupp som uppskattades till ca 900 elever i Stockholms kommunala grundskolor. Verksamheten innehåller tre delar: Ett forum för support för IT i undervisning, utbildning för lärare/pedagoger i hur man stöttar elever med digitala verktyg samt tjänsten anpassningsbar skolarbetsplats. Den senaste innebär rutiner för hur lärare kan installera applikationer på elevens dator. Uppdrag kring lärande och elevhälsa Avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa utformades vid omorganisationen år Avdelningen erbjuder skolan tjänster och produkter som underlättar lärandet, undanröjer hinder för inlärning och främjar hälsan. Utifrån en helhetssyn ges eleverna ett samlat stöd så de kan nå sina mål. Särskild undervisning Stockholms stads grupper med särskild inriktning har flyttats från S:t Örjan skolor till lokala grundskolor enligt beslutet om en ny inriktning förr f.d. S:t Örjans skolor. Beslutet innebär att varje särskild undervisningsgrupp inom dåvarande S:t Örjanskolor från och med augusti 2012 har organiserats inom en närliggande grundskola. I den nya skollagen framgår att varje elev endast ska ha en rektor som är ansvarig för verksamheten. Mottagande i grundsärskolan har uppmärksammats. En revidering och översyn av rutiner för handläggning och utredning, stödmaterial, information till vårdnadshavare och beslutsdokument har genomförts efter tidigare granskning av skolinspektionen. De nya rutinerna följs enligt planerna. 35 Elevhälsorapport läsåret 2011/2012, Utbildningsförvaltningen