Detaljplan i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden)

Transkript

1 Detaljplan i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) Planområde SSamrådshandling Dnr. Tsn

2 SAMRÅDSHANDLING Sammanfattning av planförslaget Detaljplanen innefattar utbyggnad av Ullevileden från Gottorpsgatan i östra Tornby till anslutning vid Mörtlösarondellen i Mörtlösa. Detaljplanen består av vägreservat som möjliggör utbyggnad av Ullevileden till en fyrfältig väg, anslutningar till befintligt gatunät samt en parallell gång- och cykelväg. Dimensionerande hastighet är 70 km/h. Planen omfattar fem korsningspunkter, vid anslutningspunkterna vid Gottorpsgatan och Mörtlösa handelsområde, samt vid Norra Oskarsgatan, Ekängsvägen och ytterligare en vid Aspegården öster om lertäkterna. Ullevileden utgör en del av det framtida huvudvägnätet i Översiktsplan för staden, antagen i juni Utbyggnad av Ullevileden bedöms vara förenlig med Miljöbalken kap 3, 4 och 5. Kommunen har gjort bedömningen att utbyggnaden kan medföra betydande miljöpåverkan, varpå en miljökonsekvensbeskrivning som medföljer planen har upprättats. TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Fanny Wahlqvist Planarkitekt/Projektledare Handlingar Planhandlingarna består av: Detaljplanekarta med bestämmelser, i skala 1:3000 A0 Planbeskrivning med illustrationskarta i slutet Genomförandebeskrivning Behovsbedömning och avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning, MKB Miljökonsekvensbeskrivning, MKB Gestaltningsprogram Programsamrådsredogörelse Fullständiga planhandlingar kommer att i utställningsskedet bestå av även: Beslutsgång Normalt planförfarande Beslut Datum Programsamråd Fortsatt planarbete Plansamråd Utställning Antagande Laga kraft Plansamrådsredogörelse Grundkarta Fastighetsförteckning 2

3 Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) Innehållsförteckning Sammanfattning av planförslaget... 2 Beslutsgång... 2 Handlingar... 2 Innehållsförteckning... 3 PLANBESKRIVNING... 5 Planens bakgrund och syfte... 5 Planförslag... 5 Gator och trafik... 5 Bebyggelse... 8 Gestaltning och Landskapsbild... 8 Natur och rekreation... 8 Vattenområden... 9 Dagvattenhantering... 9 Teknisk försörjning Jämställdhet, tillgänglighet och trygghet Åtgärder för att förebygga olyckor och störningar Administrativa frågor Påverkan på miljön, sociala förhållanden m.m. av planens genomförande 12 Planeringsförutsättningar Plandata Tidigare ställningstaganden Pågående planering Riksintressen Landskapsbild Natur Befintlig bebyggelse Vattenområden Gator och trafik Olycksrisker Restriktioner, skyddsavstånd m.m Teknisk försörjning Referenser GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Organisatoriska frågor Tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Fastighetsrättsliga frågor Markägare inom planområdet Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning m.m Ekonomiska frågor Planekonomi Tekniska frågor Ledningar Diken Markföroreningar Tekniska utredningar

4 SAMRÅDSHANDLING Medverkande tjänstemän BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB Behovsbedömning Påverkan Platsen Planen Slutsatser och ställningstagande Checklista för behovsbedömning av miljöbedömning Planförslagets påverkan inom och utom planområdet: Storlek och fysisk omfattning Risker för olyckor med konsekvenser för Påverkans totaleffekt Planområdets och omgivningens betydelse och sårbarhet: Planens karaktäristiska egenskaper: Underlag för behovsbedömningen Det nationella målet, god bebyggd miljö Kommunens mål i lokal Agenda

5 Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) PLANBESKRIVNING Planens bakgrund och syfte Ullevileden utgör en del av huvudvägnätet i översiktsplan för staden (antagen juni 2010). Översiktsplanen innebär bl.a. en utvidgning av staden i nordöstra Linköping, med verksamhetsområde i norra Kallerstad och blandad innerstadsbebyggelse söder om Kallerstadsleden (Stång). Utbyggnad av Ullevileden är en viktig förutsättning för denna utveckling. Ullevileden fyller flera funktioner, både i sina delar och i sin helhet. Västra delen kommer att ha en avlastande effekt på det övriga vägnätet i Tornby handelsområde, som idag är mycket hårt belastat. Östra delen av leden kommer att utgöra en del av huvudvägnätet i Mörtlösa och är en förutsättning för att kunna försörja framtida verksamheter i området. Utbyggnad av Ullevileden skapar ett huvudvägnät med funktionell maskvidd i norra Kallerstad. Ullevileden i sin helhet kommer att förbinda handelsområdet Tornby med det nya handels- och verksamhetsområdet i Mörtlösa. Därigenom bedöms Kallerstadsleden, Tornbyvägen och Norrköpingsvägen avlastas med mellan 15-25%, dessutom minskas risken för eventuell lokal trafik på E4. På sikt kommer Ullevileden att vara en del i ett framtida övergripande vägnät med bland annat Torvingeleden. Ullevileden har under senare åren prövats i olika planeringssammanhang, bland annat i översiktsplan för staden, i fördjupad översiktsplan för Tornby samt i ett detaljplaneprogram. I programmet behandlades alternativa sträckningar för Ullevileden. Efter genomfört programsamråd har Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden fattat beslut om fortsatt planarbete utifrån programmets alternativ D plus E. Ullevileden är idag utbyggd i Tornby, parallellt med E4, från Ullevirondellen i väst fram till och med Bonnorpsgatan i öst. I pågående detaljplanering för Tornby 1:9 m.fl. planläggs Ullevileden fram till Gottorpsgatan. Aktuell detaljplan syftar till att möjliggöra för utbyggnad av Ullevileden mellan Gottorpsgatan i väst och anslutningen till Mörtlösarondellen i öst. Planförslag Gator och trafik Från Gottorpsgatan föreslås Ullevileden korsa Tornbydiket och fortsätta söder om dagvattendammen. Leden korsar Norra Oskarsgatan och passerar över Linköpings segelsällskaps varvsområde. Leden passerar Stångån och passerar vid Åby västergård norr om biogasanläggningen. Ullevileden korsar Ekängsvägen och fortsätter så nära kraftledningen som möjligt norr om lertäkterna i Norra Kallerstad. Därefter viker leden av åt söder och passerar öster om en vegetationsklädd förhöjning (Aspegården). Korsar Mörtlösadiket och ansluter till cirkulation vid infart till Mörtlösa handelsområde. Se illustration på nästa sida. 5

6 SAMRÅDSHANDLING Gatusektion Ullevileden byggs i ett första steg ut med två körfält. Detaljplanen är avgränsad för att vid behov möjliggöra en senare utbyggnad till fyrfältighet. I sträckan Gottorpsgatan till Ekängsvägen planeras de två tillkommande körfälten placeras norr om utbyggd väg. I sträckan Ekängsvägen till Mörtlösarondellen breddas vägen med ett körfält på vardera sidan om de två första körfälten. Den dimensionerande hastigheten är 70 km/h. Sektionen för vägen skiljer sig i de delområden vägen passerar. Där leden passerar (kommer att passera) inne i bebyggt område utformas vägen mer stadslikt med smalare gatusektion (Mörtlösarondellen-Ekängsvägen och Norra Oskarsgatan-Gottorpsgatan). I områden där vägen passerar genom park- och grönområden med viss verksamhet (Ekängsvägen-Norra Oskarsgatan) är sektionen något bredare, bland annat pågrund av att denna sträcka på sikt kan komma att få hastighet 80 km/h och då krävs utrymme för mittseparering. I gestaltningsprogrammet redovisas typsektioner. Korsningspunkter Fem cirkulationsplatser planeras längs sträckan, vid anslutningspunkterna Gottorpsgatan och Mörtlösa handelsområde, samt vid Norra Oskarsgatan, Ekängsvägen och ytterligare en vid Aspegården öster om lertäkterna, se illustration sid 6. Förutom dessa korsningspunkter möjliggörs en framtida trevägskorsning med vänstersvängfält i höjd med Åby Västergård. Fler utfarter till Ullevileden än de ovan nämnda hindras genom in- och utfartsförbud i plankartan. Gång- och cykeltrafik I sträckan från Norra Oskarsgatan, över Stångån fram till anslutning vid Mörtlösarondellen byggs Ullevileden med separat gång- och cykelväg på södra sidan om vägen. Vid Norra Oskarsgatan fortsätter gång- och cykelvägen söderut för att ansluta till befintliga gång- och cykelvägar till Tornbyområdet. Gång- och cykelvägar anläggs i nordsydligriktning under bron längs båda sidor av åstranden. Fyra planskilda gång- och cykelkorsningar planeras längs sträckan. Två vid cirkulationsplatsen vid Aspegården och två vid Ekängsvägen, se illustration sid 6. 6

7 Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) Kollektivtrafik Kollektivtrafik kommer troligen trafikera Ullevileden, men vilka hållplatslägen som blir aktuella är ännu oklart då det beror på kringliggande markanvändning. Bro passage av Stångån Utbyggnad av Ullevileden innebär att ytterligare en bro anläggs över Stångån. Detaljplan för Ullevileden reglerar att passage av Stångån sker via bro med segelfrihöjd 5,5m över medelhögvatten, +33,93 (RH00). Tillsammans med åtgärder av befintliga broar möjliggör det trafik med dubbeldäckade kanalbåtar genom centrala Linköping. Ett gestaltningsprogram, som ska ligga till grund för utformning av bron, har tagits fram i samband med detaljplanen. Programmet belyser bland annat vikten av en smal brokonstruktion för att ge ett minskat intryck och begränsa påverkan av Stångårummet. Vidare belyses vikten av en medveten utformning av brons undersida, belysning samt genomarbetad plantering av vägbankerna. Grundläggning Kompressionsförsök visar att förekommande lera är överkonsoliderad, dvs. den tål en viss lastökning utan att leran sätter sig. I hur hög grad leran är överkonsoliderad varierar i området. Om vissa marksättningar kan tillåtas bör bankfyllningar upp till 1,0 1,5 m i östra delen och 1,5 2,5 m i västra delen kunna utföras utan att några grundförstärkningsåtgärder bedöms nödvändiga. För vägbanker samt bro över Stångån krävs jordförstärkningsåtgärder av sättnings- och stabilitetsskäl. Bro och vägbank på västra sidan genom deponiområdet grundläggs med bankpålar på fast friktionsjord alternativt berg. Pållängden uppskattas till ca 20 m. Anslutande vägbank öster om Stångån grundläggs med bankpålar eller kalkcementpelare. I sträckan från Gottorpsgatan till Norra Oskarsgatan bedöms kompensationsfyllning komma att krävas för att undvika större sättningar. Öster om Stångån krävs kompensationsfyllning fram till Åby Västergård samt i höjd med passage av lertäkten. I övrig stäcka för utbyggnad av Ullevileden bedöms inga grundförstärkningsåtgärder krävas. Geotekniska undersökningar har genomförts av Stadspartner under 2010 (Geoteknisk bedömning av respektive delsträckor, ). I samband med projekteringen kommer kompletterande undersökningar att göras. Förorenad mark - Tornby deponin Ullevileden kommer att passera över den deponi med hushållsavfall som påträffades i samband med arkeologiska utredningar för Ullevileden. Stadspartner har under genomfört en utredning avseende avgränsning samt mark- och grundvattenundersökning för deponiområdet. Utifrån detta underlag kommer en riskbedömning av föroreningssituationen och ett åtgärdsprogram för deponin tas fram. Detta arbete kommer att inledas våren Ullevileden kommer att passera över deponiområdet, men berör endast en liten del av deponiområdet. Ulleviledens passage över deponiområdet bedöms inte försämra förutsättningarna för att genomföra åtgärder för att begränsa föroreningsspridningen. Frågan behandlas utförligare i MKB. 7

8 SAMRÅDSHANDLING Bebyggelse Vägsträckningen har anpassats med hänsyn till kommande utbyggnad av verksamheter för att så få obrukbara restytor som möjligt ska uppstå. Varvsområde Det område som idag arrenderas för varvsområde av Linköpings segelsällskap kommer fortsatt inte kunna användas till detta. En lokaliseringsutredning har genomförts för att lokalisera ett nytt läge för varvsområdet. Etablering av nytt varvsområde föreslås norr om E4 intill segelbåtshamnen. Åby Västergård Vägsträckningen påverkar byggnader vid Åby Västergård vilka kommer att rivas. Gårdsbyggnaden påverkas inte fysiskt vid utbyggnad till två körfält men blir avskuren av Ullevileden. Detaljplanen möjliggör en trevägskorsning för att ansluta området. I framtiden planeras denna korsning utgöra angöring till eventuella verksamheter norr om Ullevileden. Tekniska Verken äger och arrenderar idag ut Åby Västergård. Biogasanläggning Biogasanläggningen ligger söder om Ullevileden. Angöring till biogasanläggningen kommer fortsatt att ske från Ekängsvägen och inte från Ullevileden. Mot Tekniska Verkens verksamheter med upplagsytor m.m. söder om Ullevileden planeras insynsskydd i form av plantering utanför vägområdet, se genomförandebeskrivning. Gestaltning och Landskapsbild Det gestaltningsprogram som bifogas planen, har tagits fram som grund för utformning av bron och vägen. Programmet redovisar principer för broutformning, mötet med Stångåstråket, sektion, korsningar och belysning. Särskild omsorg måste läggas på utformning av bron över Stångån och behandling av Stångåstråket. I delar av sin sträckning är Ullevileden i blickfånget mellan E4 och Linköpings stad och kommer därmed att påverka stadens uttryck från motorvägen. Genom att vägen viker av något åt söder vid passage av Stångån skapas ett avstånd mellan E4 bron och Ulleviledens bro vilket gör att de inte kommer att samverka och den visuella påverkan av trafikapparat begränsas. Ullevileden med trädplantering kommer att utgöra ett tydligt långsträckt element i landskapet. Stångåns trädridå utgör ett tydligt element i det flacka slättlandskapet. För tydlighet och förståelse för landskapet är denna trädridå betydelsefull. Vid byggnation av bron är det därför viktigt att begränsa påverkan på den befintliga trädridån längs Stångåstranden. Vid passage över Stångån påverkas landskapsbilden framförallt av broutformningen. För att minska Ulleviledens visuella påverkan på Stångåstråket föreslås en bro med nedtonad karaktär som smälter in i landskapet. Natur och rekreation Stångåstråket I samband med byggnation av Ullevileden förlängs befintlig gång- och cykelväg söder om Ullevileden längs Stångåstranden under Ullevileden och vidare upp till norra Oskarsgatan. Ulleviledens bro över Stångån kommer att innehålla gång- och cykelbana vilket bedöms som positivt för tillgången till åns östra strand. På vardera sidan om bron föreslås en trappa vid brobanken för att ge en direkt koppling mellan bron och åstranden. Brons längd är viktig för rekreationsstråket. Detaljplanen reglerar att vägen 8

9 Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) ska gå på bro till ett avstånd om ca 30 meter från strandkanten. På så sätt minskas intrånget i Stångårummet och möjligheten att röra sig längs med åstranden förbättras. Passagen av Stångån innebär att en del av vegetationsridån längs ån försvinner. Vegetationen bedöms kunna kompenseras genom att ny vegetation planteras i tillkommande randzoner vid den nya bron. Avståndet till E4 gör att ett vegetationsbeklätt område kommer att finnas kvar mellan motorvägsbron och Ulleviledens bro. Kallerstad-Mörtlösa rekreationsområde Ullevileden kommer att passera precis norr om det nya rekreationsområde som planeras vid lertäkterna i Kallserstad-Mörtlösa. Mötet mellan Ullevileden och ett framtida rekreationsområde med dammar har studerats i planarbetet, se gestaltningsprogram. För att avgränsa rekreationsområdet och minska det visuella intrycket från vägarna, föreslås en naturvall med vegetation mellan Ullevileden och lertäkterna. Vattenområden Ullevileden passerar på bro över Stångån. Detaljplanen reglerar brohöjden till +5,5 meter över medelhögvatten (+34). Brostöden placeras ovan strandkanten och kommer vid normalvattenstånd inte att stå i vattnet. Vid högvatten kommer dock brostöden att stå i vatten. Anmälan om vattenverksamhet kommer att krävas och görs till Länsstyrelsen i samband med utbyggnad av Ullevileden. Ullevileden kommer att passera över Tornbydiket, som kulverteras i sträckan. Tornbydikets sträckning kommer att grävas om något så att passagen sker vinkelrätt mot vägen. Diket ingår i Tornby dikningsföretag. Ullevileden passerar söder om Tornbydammen. För passage kommer en begränsad utfyllnad i dammens kantzon att krävas. Ullevileden kommer att passera över Mörtlösadiket som kulverteras i sträckan. Diket ingår i Åby-Kallerstad dikningsföretag. Ullevileden kommer öster om Stångån att beröra mark som ingår i Kallerstad invallningsföretag. Dike för invallningen kulverteras vid Ulleviledens passage för att möjliggöra bilpassage under bron. Dagvattenhantering Dagvatten från Ullevileden tas omhand i öppna diken längs med vägen. För de olika delsträckorna leds dagvattnet via antingen Tornby dagvattendamm, lertäkterna i Norra Kallerstad eller Mörtlösadiket innan det leds vidare till Stångån. Dagvatten från bron tas omhand och leds av bron. Dagvattnet pumpas vid gång- och cykelportarna. I den dagvattenutredning som gjorts för Mörtlösadiket redovisas att diket ska kopplas samman med lertäkterna. Lertäkterna kommer att användas som utjämningsmagasin vid höga flöden i Mörtlösadiket. En trumma anläggs vid byggnation av Ullevileden för framtida koppling mellan lertäkterna och Mörtlösadiket. Kopplingen innebär dels möjlighet till utjämning vid höga flöden i Mörtlösadiket samt tillförsel av ytterligare dagvatten från Ullevileden till Mörtlösadiket. 9

10 SAMRÅDSHANDLING Illustrationen redovisar förslag för hur dagvattenavrinning från Ullevileden ska lösas, Tyréns Teknisk försörjning Vatten och avlopp Öster om Ekängsvägen passerar vägområdet en stor VA-ledning. Vägbanans höjdläge har anpassats med hänsyn till ledningen. Fjärrvärme Öster om Ekängsvägen passerar vägområdet en stor fjärrvärmeledning. Vägbanans höjdläge har anpassats med hänsyn till ledningen. Tekniska Verken planerar ett nytt fjärrvärmestråk i Ulleviledens gång- och cykelväg. Ledningen kommer, pågrund av att en så tunn konstruktion som möjligt eftersträvas för bron, inte att placeras i brokonstruktionen. El Ullevileden kommer att korsa Vattenfalls 130 kv högspänningsledning på två ställen, väster om Stångån och vid Ekängsvägen. Samråd har under förprojekteringen förts med Vattenfall. Väster om Stångån bedöms Ulleviledens profil ligga tillräckligt lågt för att inte påverka ledningen. Vid Ekängsvägen kommer föreslagen cirkulationsplats ligga under dagens högspänningsledning. Ulleviledens profil anpassas till att inte ligga högre än befintlig Ekängsväg. Belysning av korsningen kommer att behöva specialanpassas så att belysningsstolparna inte kommer för nära ledningarna. Befintlig elledning, under mark, i sträckan Åby Västergård till Ekängsvägen kommer att behöva läggas om. Åtgärder för att skydda befintliga elkablar väster om Stångån samt öster om Ekängsvägen kommer att krävas. Kommunikationsteknik, tele, optokablar Ullevileden passerar öster om Ekängsvägen kommunikationsledningar. Vägbanans höjdläge har anpassats med hänsyn till ledningen. Jämställdhet, tillgänglighet och trygghet Ullevileden utformas med liknande karaktär längs hela sin sträckning för att strukturera och knyta ihop verksamhetsområdena, områden som ofta upplevs röriga. En sammanhållen karaktär ökar orienterbarheten i området i stort. Separerade gång- och cykelvägar gör att säkerheten blir god för oskyddade trafikanter längs Ullevileden. Gång- och cykelpassager av Ullevileden planeras planskilda. I huvudsak utformas gång- och cykelvägarna med en största lutning på 4%. Gång- och 10

11 Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) cykelbanan ska upplevas som trevlig och trygg. Belysning planeras för hela gång- och cykelvägen. Även cirkulationsplatser längs Ullevileden kommer att vara belysta. Ullevileden kommer att bli ett hinder att passera i Stångåsråket från staden till åmynningen vid Roxen. För att minimera Ulleviledens barriäreffekt för Stångåstråket har brons längd reglerats i detaljplanen. Ett gestaltningsprogram har tagits fram vilket bland annat poängterar betydelsen av medveten utformning och belysning under bron. Åtgärder för att förebygga olyckor och störningar Inom planområdet är området mellan Stångån och Ekängsvägen invallat. I anslutning till Stångån kommer Ullevileden att gå på bank och bro men inom övriga delar kommer vägen att ligga nära befintlig markyta. Kallerstad invallningsföretag har under genomfört en förstärkning och höjning av vallarna till ca + 3 meter (Linköpings lokala koordinatsystem). Enligt de karteringar som gjorts är området, förutsatt att vallarna håller, översvämningsbenäget först vid beräknat högsta dimensionerande flöde, d.v.s. en återkomsttid i storleksordningen år och en vattennivå upp till 3,30 m. Översiktsplan för staden (antagen juni 2010) anger att det inom områden som hotas av högsta dimensionerande flöde kan lokaliseras samhällsfunktioner av mindre vikt, exempelvis vägar med förbifartsmöjligheter, utan att någon riskanalys görs. Ullevileden bedöms därmed kunna passera genom området utan särskilda säkerhetsåtgärder. Konsekvenserna av en översvämning bedöms inte vara störst för vägen utan övrig markanvändning bör snarare vara dimensionerande för skyddsåtgärder mot översvämningar. Området är bullerutsatt i och med närheten till E4. Utbyggnad av Ullevilden kommer att föra in ytterligare trafik i området. Idag är området i stort sett helt öppet, framtida bebyggelse kommer att skärma vissa delar så att bullersituationen blir bättre än idag. För att uppnå godtagbar säkerhet och stabilitet vid lertäkten föreslås täkten fyllas med vatten före byggnation av Ullevileden. Administrativa frågor Anmälan om vattenverksamhet Projektet kommer att kräva anmälan om vattenverksamhet enligt miljöbalken. Strandskydd Inom planområdet gäller strandskydd intill 150 meter från Stångåns strandlinje. Särskilda skäl för upphävande berör allmän platsmark, huvudgata och vattenområde inom planområdet: - Ulleviledens utgör ett allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför planområdet (MB 17:18 c, punkt 5). I utformning av detaljplan med tillhörande gestaltningsprogram har särskild vikt lagts vid utformning av bron med tillhörande banker. Detaljplanen reglerar att ett ca 30 m brett område ska vara allmänt tillgänglig mellan brofästet och vägbankerna. Bron över Stångån tillgängliggör även den östra åstranden. Ett gestaltningsprogram har tagits fram vilket betonar att särskild vikt ska läggas vid utformning av bro med tillhörande banker. I den sträcka där leden passerar kommer del av vegetationsridån läng Stångån att tas ner. Kompensation med nya planteringar görs i tillkommande zoner vid brobankarna. Brostöden placeras ovan strandkanten, vid högvatten kommer dock brostöden att stå i vatten. 11

12 SAMRÅDSHANDLING Upphävande av strandskyddet strider sammantaget inte mot syftet enligt miljöbalken, eftersom det förbättrar allmänhetens tillträde till strandområdet och inte medför negativ påverkan på växt- och djurlivet. Påverkan på miljön, sociala förhållanden m.m. av planens genomförande Slutsatsen i behovsbedömningen är att utbyggnad av Ullevileden kan medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning har därför upprättats. MKB:n behandlar de miljökonsekvenser som direkt hör samman med vägprojektet, dvs. förlängning av Ullevileden, och berör inte konsekvenser av den utveckling som möjliggörs av bland annat vägförlängning. Ullevileden är en förutsättning för den planerade exploateringen av Kallerstadsområdet. Med en ny trafikled avlastas befintligt vägnät. Detta bidrar till högre framkomlighet och lägre sårbarhet i händelse av trafikstörningar. Ullevileden kommer att medföra buller och luftföroreningar. Inga miljökvalitetsnormer bedöms komma att överskridas vid bebyggelse kring Ullevileden. Ullevileden kommer att passera Tornby deponin som innehåller en stor mängd av olika typer av föroreningar. Ett åtgärdsprogram för deponin kommer att tas fram för att begränsa föroreningsspridningen. En ny bro över Stångån bedöms inte påtagligt påverka möjligheterna till båttrafik samtidigt förbättras förutsättningarna för friluftslivet och andra aktiviteter vid Stångån, bl.a. genom att den i dagsläget svårtillgängliga östra Stångåstranden blir mer lättåtkomlig. Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. Miljöbalken I 3 och 4 kap MB anges geografiska områden som är av riksintresse. Stångån är inom planområdet riksintresse för naturvård, kulturvård och friluftsliv enligt MB 3 kap 6. En förlängning av Ullevileden bedöms vara nödvändig för att kunna möta den stadsutveckling som planeras inom Linköpings kommun med bland annat externhandel och nya bostadsområden för en växande befolkning. Dessa strategiska beslut behandlas i översiktsplan för staden (antagen juni 2010). Planområdet består till stora delar av jordbruksmark. Enligt MB 3 kap 4 får jordbruksmark endast tas i anspråk i de fall en exploatering sker för att uppfylla ett väsentligt samhällsintresse. I dagsläget finns det gott om jordbruksmark omkring Linköping och området bedöms inte vara omistligt ur detta hänseende. Inom ramarna för planerad stadsutveckling bedöms därför planerad vägförlängning vara förenlig med hushållningsbestämmelserna. Bestämmelserna i 5 kap MB anger att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds. Inga miljökvalitetsnormer för luft bedöms komma att överskridas vid bebyggelse kring Ullevileden. För Roxen gäller miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Dagvatten från området når Roxen via Tornbydiket, Mörtlösadiket och Stångån. Dagvatten från väg innehåller normalt mineraloljebaserade kolväten samt metall föroreningar. En viss försämring av vattenkvaliteten i Stångån kan därför inte uteslutas. Tillskottet av föroreningar i dagvatten från Ulleviledens tillkommande hårdgjorda ytor kommer dock att bli marginella jämfört med tillskottet från närliggande industriområden och övrigt vägnät. 12

13 Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) Planeringsförutsättningar Plandata Planområdet är beläget på södra sidan av E4. Området sträcker sig från Gottorpsgatan i Tornby och ca 3,5 km österut, till Mörtlösa. Planområdet utgörs av en ca 50 m bred korridor som breddas vid korsning av norra Oskarsgatan och Ekängsvägen. Planområdet utgörs i huvudsak av åkermark samt av grönområde, vatten, industrimark och varvsområde. Linköpings kommun äger marken väster om Stångån och öster om Ekängsvägen. Marken mellan Stångån och Ekängsvägen ägs av Tekniska Verken. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Översiktsplan för staden Linköping (antagen juni 2010) redovisar en schematisk sträckning för utbyggnad av Ullevileden från Tornby till Kallerstad. Utbyggnad av Ullevileden är en viktig förutsättning för den utveckling av nordöstra staden som översiktsplanen beskriver. I Kallerstad/Mörtlösa planeras utbyggnadsområde för handel, samt blandad användning bostäder/verksamhet/handel. Lertäkterna i Kallerstad pekas ut för utveckling av ett nytt grönområde för rekreation och biologisk mångfald. Området mellan Ekängsvägen och Stångån är angivet för kommunaltekniska anläggningar. Området väster om Stångån är markerat som utbyggnadsområde med blandad användning bostäder/verksamhet/handel. I översiktsplanen lyfts Stångån fram som ett viktigt grönstråk för både naturvärde, kulturvärden och för rekreations- och friluftsliv. Utsnitt av karta över mark- och vattenanvändning, Översiktsplan för Staden Linköping (antagen juni 2010) Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Väster om Stångån är i princip all mark detalplanelagd. Mellan Stångån och Ekängsvägen är det endast biogasanläggningen som är planlagd. I området mellan Ekänsvägen och Mörtlösa rondellen finns detaljplan för lertäktsverksamhet och för handelsetablering vid Mörtlösa, övrig mark täcks av områdesbestämmelser. Nedan beskrivs detaljplanerna närmare. 13

14 SAMRÅDSHANDLING - SPL 729 Stadsplan för del av Tornby: Industriändamål, Tornbydikek, E4 och högspänningsledning. - DP 1031 Detaljplan för del av Tornby 1:2: Industri och kontor. - SPL 567 Stadsplan för del av Tornby: Industriändamål, E4, småbåtshamn, högspänningsledning och naturmark. - DP 1297 Detaljplan för del av Kallerstad 1:51: Biogasanläggning. - DP 1069 Detaljplan för del av Kallerstad 1:17: Biogasanläggning. - DP 1232 Detaljplan för del av Kallerstad 1:1 och 1:2: Tillfällig användning lertäkt därefter parkmark, vattenfyllda dammar. Genomförandetid till OB 1084 Områdesbestämmelser för del av Kallerstad Mörtlösa: I princip hela området mellan Ekängsvägen och Linköpings östra motorvägsinfart markeras för verksamheter. - DP 1402 Detaljplan för del av Kallerstad 1:2 m.fl. inom västra Mörtlösa: Handel och Kontor. Anslutningspunkt för Ullevileden. Genomförandetid till Strandskydd Längs Stångåns stränder råder utökat strandskydd till 150 meter. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill strandlinjen vid normalt vattenstånd. Strandskyddet syftar till att trygga allmänhetens tillgång till stränderna och bevara goda livsvillkor för växtoch djurlivet. Strandskyddet går att upphäva om det finns särskilda skäl och strandskyddets syften tillgodoses. Särskilda skäl för upphävande behandlas i detaljplanen se sid 12. Program I juni 2009 upprättades ett programförslag för utbyggnad av Ullevileden. Programmet behandlar tre alternativa lägen för passage av Stångån (B-D) och två alternativa sträckningar genom Kallerstad (E och G). Under sommaren och början av hösten 2009 genomfördes programsamråd. I december 2009 fattade Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslut om fortsatt planarbete för utbyggnad av Ullevileden med utgångspunkt från sträckningsalternativ D och E i planprogram upprättat i juni

15 Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) Pågående planering I samband med Översiktsplan för staden Linköping genomförs en mycket övergripande analys över struktur och disposition av det norra Kallerstadsområdet mellan: E4, Ekängsvägen, Kallerstadleden, Norrköpingsvägen och östra motorvägsavfarten. Analys-skissen till höger visar möjlig disposition av markanvändning för verksamheter i norra Kallerstad. Det pågår detaljplanearbete för handelsändamål för del av Skäggetorp 1:1 och Tornby 1:9 m.fl. Mark reserveras för utbyggnad av Ullevileden i sträckan mellan Bonnorpsgatan och Gottorpsgatan. Detaljplanen har varit utställd. Riksintressen Stångån I sträckan inom planområdet är Stångån riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv. Sträcka av Stångån vilken Ullevileden kommer att passera, E4 till vänster. Naturvård Inom planområdet ingår Stångån i riksintresset för naturvård: Västra Roxen inklusive Svartåmynningen och Kungsbro. Enligt miljöbalkens 3 kap 6 ska områden som är av riksintresse för naturvåden skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Skyddsvärdena är framförallt knutna till strandängar och översvämningsmarker kring Svartåmynningen och Kungsbro, men även de nedre delarna av Stångån är värdefulla för fågellivet och som lekområde för flera fiskarter. Området ingår även i Natura och RAMSAR-området Västra Roxen. Kulturmiljövård Kinda kanal följer inom planområdet Stångåns sträckning. Kinda kanal är riksintresse för kulturmiljövård som en kommunikationsmiljö med intressant och oförändrad kanal från 1800-talet utmed Stångåns sjösystem. För att bibehålla kanalområdets värde från kulturhistorisk synpunkt ska byggnader och tekniska anläggningar från den tid då kanalen anlades eller hade betydelse för varutransporter och som hört samman med 15

16 SAMRÅDSHANDLING kanalverksamheten, eller som byggts till följd av kanalen under den ovan angivna perioden, så långt som möjligt bevaras och underhållas. I den aktuella sträckan har Stångån rätats ut, en meanderslinga har skurits av för att underlätta för båttrafik att ta sig in från Roxen till Nykvarn. Strandzonen i det aktuella området förefaller inte ha haft någon anlagd dragväg eller annan anläggning tillhörande kanalen. Det finns heller inga byggnader i området med direkt koppling till kanalen eller dess verksamhet. Friluftsliv Kinda kanal förbinder sjön Åsunden med Roxen och utgör en betydelsefull vattenled för det båtburna friluftslivet. För att tillgodose riksintresset för friluftsliv ska möjligheterna att röra sig utmed stränderna, t ex genom strandpromenader, bibehållas och utvecklas inom staden. E4 E4 är av internationellt intresse med ett generellt skyddsavstånd om 50 meter. Innanför denna zon kan dispens ges. Planområdet ligger inte inom skyddszonen. Lertäkter Lerförekomsterna i Kallerstad-Mörtlösa utgör riksintresse för värdefulla ämnen och mineraler. I detaljplan för del av Kallerstad 1:1 och 1:2 (DP1232) ges AB Svensk Leca möjlighet att bryta lera till Utvinning av lera i Kallerstad-Mörtlösa har slutförts. Landskapsbild Området söder om E4 mellan Tornby och Mörtlösa, är ett flackt jordbrukslandskap med uppstickande vegetationsklädda moränpartier och berg i dagen. Genom landskapet flyter Stångån norrut mot utloppet i Roxen. Det flacka landskapet, långa siktlinjer och sammanhängande åkerarealer ger tillsammans med det utbredda handelsområdet, motorvägen och kraftledningen ett mycket storskaligt intryck. Den öppna och flacka karaktären ger ett landskap med få välavgränsade landskapsrum. Väster om Stångån ligger Tornby handels- och industriområde, med mestadels stora, relativt låga byggnadsvolymer. Närmast öster om ån ligger verksamheter knutna till Tekniska Verken glest utspridda. Området öster om Ekängsvägen fram till Mörtlösarondellen består i huvudsak av ett böljande jordbrukslandskap. Inom ett ca 30 ha stort markområde öster om Ekängsvägen har lera brutits. Brytningen har avslutats. Lertäkterna kommer att vattenfyllas till dammar. Landskapsbild planområdet, från Utredning av Ulleviledens förlängning, Tyréns

17 Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) Område 1 (bilden ovan) domineras av kraftledningen och den parallella E4. Det flacka landskapet ger här tydliga utblickar mot åkerlandskapet och Roxen. I området (2) närmast väster om Stångån, breder ett vasslandskap ut sig kring Tornbydiket och dagvattendammen. Vass, sly och vegetation bryter sikten mot Stångån. Längs Stångån växer kraftfulla vegetationsbårder som ger en stark karaktär åt hela Stångåstråket. Längs E4 på båda sidor om den kulle Åby Västergård ligger vid växer ganska hög energiskog (4, 5 i bilden ovan). Marken sluttar mot Stångån i väster och Ekängsvägen begränsar sikten åt öster då den ligger förhöjd för att passera över E4. Öster om Ekängsvägen breder ett relativt stort landskapsrum ut sig begränsat av Ekängängsvägen, E4, vegetationen vid ÖB, Mörtlösa hagen och Kallerstad park. Mitt i det stora landskapsrummet ligger ett mindre vegetationsparti på en liten förhöjning. Natur Vegetation och naturmiljö I Linköpings kommuns naturvårdsprogram har Stångån upp till Nykvarns sluss getts högsta naturvärdesklass. Stångån utgör en värdefull naturmiljö och ingår i ett större område som omfattar västra Roxen med angränsande våtmarksområden och åmynningar. En översiktlig naturinventering genomfördes i området sommaren 2004 som underlag för ett områdesprogram för Gärstad. I inventeringen har två områden i anslutning till planområdet givits naturvärdesklass II, dvs. högt naturvärde. Dels dagvattendammen vid E4/Tornbydiket öster om Stångån, och dels värdefulla lövträd längs Stångåns stränder. Ytterligare ett antal områden med naturvärden (klass III) finns inom området. Kartan nedan visar ett utsnitt från naturinventeringen. Områden med naturvärde är indelade i tre klasser: mycket höga naturvärden (klass 1), högt naturvärde (klass 2) och naturvärde (klass 3). Ulleviledens sträckning 61 Stor, tämligen ny damm med två stenlagda, korta forsar Klass II nedströms. Dammen helt omgiven av bladvass. 62 En helt torr före detta damm i ett stort pilbestånd Klass III 66:1 Gles trädrad utmed bassängen precis söder om motorvägen. Klass III Klibbal och vide dominerar. 66:2 Bred träd- och buskrad utmed Stångåns västra strand söder Klass II om E4. Olika arter viden dominerar. 64 En mindre höjd med en sluten skogsmiljö på krönet. Skogen Klass III är en ung sluten ädellövskog där ask och lönn dominerar. 72 Stor, grund vattensamling i botten på Lecas djupa lertäkt omgiven av gles ruderat vegetation. Klass III 17

18 SAMRÅDSHANDLING Rekreation och friluftsliv Kinda kanal, Stångån, är av riksintresse för friluftslivet. Strandskyddszonen, som är 150 meter, utgör kärnområde för riksintresset. I översiktsplan för staden (antagen juni 2010) pekas Stångån ut som en viktig övergripande länk i stadens grönstruktur som bör utvecklas och marknadsföras. Möjligheterna att gå och cykla utmed Stångån bör förbättras. Idag finns en gång- och cykelväg längs åns västra strand som leder ut till åmynningen vid Roxen. En angelägen åtgärd är att få till en bro över Stångån mellan Nykvarns sluss och Roxen så att även Stångåns östra strand blir mer tillgänglig. Planområdet i övrigt används idag i liten utsträckning för friluftsliv och rekreation. I översiktsplan för staden (antagen juni 2010) pekas lertäkterna i Kallerstad-Mörtlösa, tillsammans med Åby Östergårds lövskog och Kallerstadsgårdens förvildade park ut som ett framtida nytt natur- och rekreationsområde. När täktverksamheten är avslutad ansvarar Saint-Gobain (fd Leca) för att återställa området. Enligt återställningsplanen vattenfylls täkterna till två dammar och planteringar samt en promenadslinga med rastplatser anläggs. Ullevileden kommer att passera precis norr om lertäkterna och det planerade rekreationsområdet. Geotekniska förhållanden Geotekniska undersökningar har genomförts av Stadspartner under 2010 (Geoteknisk bedömning av respektive delsträckor, ). I samband med projekteringen kommer kompletterande undersökningar att göras. De markområden som berörs utgörs huvudsakligen av plan åkermark. Ett par korta sträckor med vegetationsklädda mindre höjdpartier påträffas också. Den aktuella sträckan passerar även Stångån samt Mörtlösadiket. Markytan i området sluttar svagt mot Stångån där nivån ligger knappt under +34 m.ö.h. Högsta högvattennivån för Stångån är ca +35 m.ö.h. För att förhindra översvämningar är därför områdena intill ån invallade med ca 3 m höga vallar. Förutom vid de tidigare nämnda höjdpartierna där jorden består av morän, består jorden av ett stort sedimentområde av lera som är halvfast till fast och har med djupet ökande hållfasthet, de översta 1-2,5 m är av torrskorpekaraktär. Lerans mäktighet varierar stort längs sträckan. I anslutningen vid Gottorpsgatan är lermäktigheten ca 4-5 m, därefter ökar lerans mäktighet österut för att vid Stångån uppgå till som mest drygt 20 m. Därefter minskar återigen lerans mäktighet och varierar kring ca 5-10 m fram till cirkulationsplats Mörtlösa. I höjd med passage av lertäkten är lermäktigheten något större ca m. Grundvattenobservationer som utförts i tidigare utredningar visar att grundvattenytan varierar i nivå med underkant utbildad torrskorpelera vilket innebär ca 1-2 m under befintlig markyta. Stabilitetsförhållandena vid lertäkten har utretts av VBB VIAK Undersökningen utfördes i samband med Saint-Gobains (fd Leca) planerade lertäkt. Beräkningar har utförts mot de sidor av täkten där markrörelsen skulle kunna få störst konsekvenser, dvs mot E4 i norr och mot öster. Utifrån utförda beräkningar för lertäkten rekommenderar Stadspartner att täkten fylls med vatten före byggnation av Ullevileden för att uppnå godtagbar säkerhet och stabilitet. Enligt Saint-Gobains (fd Leca) täktplan ska återställning ske i form av en sjö med ordnad strandlinje och omgivande gräs- och ängsmarker med inslag av naturlika planteringar. Brytning av lera är avslutad och återställning av området ska genomföras. 18

19 Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) Förorenad mark Vid arkeologiska utredningar i samband med programsamrådet påträffades ett sedan tidigare kartläggningar okänt deponiområde vid båtuppläggningsplatsen väster om Stångån och söder om E4. Stadspartner har under genomfört en utredning avseende avgränsning samt mark- och grundvattenundersökning för deponiområdet. Utifrån detta underlag kommer en riskbedömning av föroreningssituationen och ett åtgärdsprogram för deponin tas fram. Detta arbete kommer att inledas våren Tidigare undersökningar visar att Stångåns sediment är förorenade, särskilt i den nedre delen mot Roxen. Vid Tannefors och Nykvarns kraftstationer är halten opolära kolväten i sediment höga och ännu högre nära utloppet i Roxen. Nedströms E4 bron innehöll sedimenten mycket höga halter av kvicksilver och även höga halter av andra metaller. Det finns anledning att förvänta sig liknande förhållanden som nedströms E4 bron och vid Nykvarn. Fornlämningar och kulturmiljöer Inom och i omedelbar anslutning till planområdet finns ett stort antal fasta fornlämningar, bland annat boplatser, gravfält, fossil åkermark och hällristningar. Riksantikvarieämbetet har utfört en arkeologiskutredning etapp1, följt av utredning etapp 2 för fyra objekt för att konstatera eventuell förekomst av fornlämningar. Utredningarna visar att planområdet berör två områden med fornlämningar. Ett vid Åby Västergård och ett vid Aspegården (RAÄ 342) öster om lertäkterna. Förundersökning har genomförts av Riksantikvarieämbetet (höst 2009) för att avgränsa de båda objekten. Vid Åby Västergård består fornlämningen av en boplats från yngre-äldre järnåldern. Området kommer att beröras av Ulleviledens sträckning och kräver slutundersökning inför byggnation. Fornlämning vid Aspegården (RAÄ 342) har i förundersökningen begränsats till två mindre områden. Berörs dessa områden krävs ytterligare arkeologisk utredning. Planområdet berör delar av området, en särskild undersökning (slutundersökning) planeras under våren Befintlig bebyggelse Väster om Stångån breder Tornbyområdet ut sig med industrier, handel och kontor. Närmast ån finns Linköpings segelsällskaps varvsområde med båtuppläggning, förrådsbyggnader och klubbhus. På Stångåns västra sida finns också ett ställverk dit högspänningsledningarna som går parallellt med E4 leds. Inom Tekniska Verkens fastighet Kallerstad 1:17, 1:51 och 1:54 söder om E4:an finns idag anläggningar för biogasframställning samt Åby Västergård. Gården ägs av Tekniska Verken och arrenderas av privatperson, som bostad samt odling av energiskog på omkringliggande mark. De områden inom fastigheterna som idag inte används av Tekniska Verken är framtida expansionsområden för Nykvarns avloppsreningsverk och Åby biogasanläggning. I östra Mörtlösa, nordöst om planområdet, har detaljplaner för handel, kontor och icke störande industri tagits fram för ett område på drygt 20 ha. Vattenområden Stångån korsar planområdet. Ån är värdefull som vattenområde och ingår i ett större område som omfattar västra Roxen med angränsande våtmarksområden och åmynningar. Området hyser stora ornitologiska värden. I Roxen och Motala ströms 19

20 SAMRÅDSHANDLING vattensystem (Motala ström, Stångån och Svartån) förekommer några ovanligare insjöfiskarter: asp, vimma och färna. Alla tre arterna går upp i större bäckar och åar för att leka. Tornbydiket löper parallellt med E4 väster om Stångån. Diket avvattnar Gottfridsberg-, Tornby- och Skäggetorpsområdet och mynnar i Stångån. Diket är invallat för att skydda omgivande bebyggelse från översvämning. Väster om Stångån har Tekniska Verken anlagt en dagvattendamm (ca 3 ha) för sedimentering och rensning av dagvatten från Tornbydiket. Dammen är idag helt omgiven av bladvass. I planområdets östra del löper Mörtlösadiket som avvattnar Tallboda, Torvinge, Malmskogen mm. Detta är, i likhet med Tornbydiket, invallat längs vissa sträckor för att skydda mot översvämningar. Det finns tankar på att, i ett utbyggt Mörtlösa/Norra Kallerstad, utveckla Mörtlösadiket till ett rekreationsstråk kombinerat med dagvattenhantering. Ullevileden kommer att korsa Mörtlösadiket. Dagvattenutredning för Mörtlösadiket visar på möjligheten att koppla Mörtlösadiket till lertäkterna som då skulle fungera som utjämningsmagasin. Ullevileden kommer att passera norr om lertäkterna i Kallerstad-Mörtlösa som efter avslutad täktverksamhet kommer att vattenfyllas och utgöra större dammar. Gator och trafik Gatunät Ullevileden utgör en del av huvudvägnätet i översiktsplan för staden (antagen juni 2010). Översiktsplanen innebär bl.a. en utvidgning av staden i nordöstra Linköping: verksamhetsområde i norra Kallerstad, blandad innerstadsbebyggelse söder om Kallerstaleden (Stång) och ett nytt läge för resecentrum. Utbyggnad av Ullevileden är en viktig förutsättning för denna utveckling. Utsnitt ur karta över biltrafik i översiktsplan för staden, antagen juni Ullevileden kommer att förbinda Mörtlösa med Tornby vilket beräknas avlasta Kallerstadsleden, Tornbyvägen och Norrköpingsvägen med 15-25%. Prognoser för trafiknätet i översiktsplanen visar att Kallerstadsleden kommer att få en mycket stor trafikmängd. Kallerstadsleden är redan idag relativt hårt belastad och har en 20

21 Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) begränsning i den smala passagen vid Kallerstadsbron. En tidig utbyggnad av Ullevileden bedöms kunna senarelägga utbyggnad av Kallerstadsleden till fyra filer, beroende på när utvecklingen av nytt Resecentrum kommer till stånd. Genom utbyggnad av Ullevileden skapas två alternativa vägar som försörjer och förbinder västra och östra delen av norra Linköping. Två samverkande stråk gör vägnätet starkare och mindre sårbart. Förbindelsen mellan Tornbys befintliga handelsområde och planerat handelsområdet i Mörtlösa minskar även risken för eventuell lokal trafik på E4. För exploatering norr om Kallerstadsleden krävs ett huvudvägnät med funktionell maskvidd. Den maskvidd huvudvägnätet i området har idag är för stor för att området ska kunna utvecklas. Ulleviledens östra del kommer att utgöra huvudvägnät för att kunna försörja framtida verksamheter i norra Kallerstad-Mörtlösa. På sikt kommer Ullevileden att vara en del i ett framtida övergripande vägnät med bland annat Torvingeleden. Ullevileden är idag utbyggd till och med Bonnorpsgatan. I pågående detaljplan för del av Skäggetorp 1:1 och Tornby 1:9 m.fl. planläggs Ullevileden fram till Gottorpsgatan med avslut i en cirkulationsplats. I detaljplan för Kallerstad 1:2 (1402) är Ullevileden planlagd från Mörtlösarondellen och ca 100 meter fram till handelsområdets infart, denna del är utbyggd. Norra Oskarsgatan och Ekängsvägen med parallell gång- och cykelväg kommer att utgöra korsningspunkter med Ullevileden inom planområdet. I diskussioner om ytterligare en trafikplats på E4:an har läget vid Ekängsvägen förekommit som alternativ. I översiktsplan för staden redovisas utbyggnad av trafikplats Staby till fullständig trafikplats med en koppling norr ut. Även om utbyggnad av en trafikplats i höjd med Ekängsvägen inte är aktuellt i de idag gällande planerna, ska Ulleviledens utbyggnad inte omöjliggöra en eventuell framtida trafikplats till E4 i detta läge. Trafikmängder I samband med Översiktsplan för staden har trafikprognoser genomförts där hänsyn är tagen till tillkommande bostäder/handel/verksamheter och förändringar i trafiknätet i staden. Prognosen visar att trafikmängderna kommer att variera på olika delar av Ullevileden. Högst bedöms trafiktalen bli mellan Mörtlösarondellen och korsningen till Mörtlösa handelsområde med fordon/dygn beroende på trafikutvecklingen i staden. På övrig sträcka av Ullevileden bedöms fordonsantalet vara fordon/dygn beroende på trafikutvecklingen. Trafiksimuleringar visar att Ullevileden innebär mellan 15-25% lägre trafikbelastning på Kallerstadsleden, Tornbyvägen och Norrköpingsvägen jämfört med ett vägsystem utan Ullevileden. Risken för eventuell lokal trafik på E4 minskas också. Även trafikplats Ullevi kan till viss del avlastas med hjälp av Ullevileden genom att besökare till Tornby som kommer österifrån på E4 kan vägvisas till Tornby via trafikplats Staby och Ullevileden. Gång- och cykeltrafik Längs Stångåns västra sida, söder om E4:an, går en i huvudsak separerad gång- och cykelväg. Via Norra Oskarsgatan (blandtrafik) kan cyklister och fotgängare nå norr om E4:an och vidare ut till Stångåmynningen. Parallellt med Ekängsvägen finns en gång- 21

22 SAMRÅDSHANDLING och cykelväg som sträcker sig mellan Ekängen och Linköping (Kallerstadsleden och vidare till Tullbron). Ullevileden kommer att korsa dessa båda gång- och cykelstråk. I Cykelplan för Linköping samt i översiktsplan för staden (antagen juni 2010) utpekas behov av en gång- och cykelförbindelse över Stångån och vidare längs åns östra strand. Vidare planeras Ullevileden byggas med parallell gång- och cykelväg. Kollektivtrafik I översiktsplan för staden (antagen juni 2010) föreslås en kraftfull satsning på kollektivtrafiken i Linköpings tätort. Detta högkvalitativa kollektivtrafiksystem kallas för LinkLink. Ett LinkLink-stråk finns planerat diagonalt genom Kallerstad, planskilt med Kallerstadsleden, vidare genom Mörtlösa och eventuellt till Tallboda. Stråket kommer att korsa Ullevileden genom planskild korsning. Olycksrisker Farligt gods I och med planeringen av bebyggelse söder om Kallerstadsleden och av Ullevileden har frågan om framtida rekommenderad färdväg för transporter med farligt gods aktualiserats. Ett utredningsarbete avseende alternativa vägar för transporter av farligt gods har genomförts. Utredningen föreslår att trafikplats Staby (fullt utbyggd) tillsammans med Bergsvägen/Tornbyvägen ska utgöra framtida rekommenderad färdväg för farligt gods i Linköping. Därmed är Ullevileden inte längre aktuell för transport av farligt gods. Skred Marken närmast Stångån är skredriskbenägen. De öppna lertäkternas brytningsgränser och släntlutningar är satta för att skred som kan skada omgivande vägar och ledningar inte ska kunna inträffa. När groparna vattenfyllts minskar risken för skred väsäntligt, så länge täkterna ligger öppna kräver anläggning i närheten noggrann undersökning av skredrisken. Översvämning Stångåns passage genom planområdet medför risk för översvämning, särskilt då planområdet till stora delar är lågt beläget. De låglänta partierna mellan ån och Ekängsvägen är översvämningsbenägna vid högsta beräknade flöde. Det ingår som en del av ett större område både norr och söder om E4 vilket är invallat och ingår i Kallerstad invallningsföretag från år Under har Tekniska Verken förstärkt och höjt vallarna mot Stångån för det invallade markområdet öster om Stångån. Vallarna har idag en höjd på + 3 meter. Översiktsplan för staden, antagen juni 2010, anger att det inom områden som hotas av högsta dimensionerande flöde kan lokaliseras samhällsfunktioner av mindre vikt, exempelvis vägar med förbifartsmöjligheter, utan att någon riskanalys görs. Ullevileden bedöms därmed kunna passera genom området utan särskilda säkerhetsåtgärder. Restriktioner, skyddsavstånd m.m. E4 Utifrån perspektivet av riskintresse har E4 ett generellt skyddsavstånd om 50 meter inom vilket dispens är möjlig att få. På grund av transport av farligt gods finns ett generellt krav på 100 meter från E4. Etablering inom 100 meter behöver föregås av en riskanalys. 22