TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum LP Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Övrig kommentar

Transkript

1 TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn A0007A Ergonomi Datum LP Material Inlämning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Johanna Hamne Övrig kommentar

2 Projektarbete A0007A, Ergonomi Erik Nilsson Johanna Hamne Jonathan Rönnbäck Joakim Skarpsvärd TCTD Arbetsplatsanalys Manuell svetsning Erlandssons AB ( Luleå

3 Förord Svetsyrket är ett gammalt hederligt yrke, som tyvärr inte brukar få den uppskattning det förtjänar. Det är ett hårt, ansträngande jobb där man ofta får jobba länge i obekväma arbetsställningar. I denna rapport vill vi lyfta fram de fysiologiska problem som finns inom detta jobb, för skadorna som kan följa med i yrkesvalet är många och högst varierande. Vi har fördjupat oss i några av de faktorer till skador som är mindre kända för allmänheten, och vi anser att dessa är minst lika viktiga att upplysa om som de mer vanliga muskel och ledskadorna. Tack till Erlandssons AB i Luleå för trevligt bemötande och all hjälp. Speciellt tack till: Magnus Nyberg & Mats Degerlund Johanna Hamne Erik Nilsson Jonathan Rönnbäck Joakim Skarpsvärd Luleå, den 5 oktober 2009

4 Sammanfattning I denna rapport utvärderas en svetsarbetsplats ur en ergonomisk synvinkel. Tester av ljus, buller och även hur de olika arbetsställningarna påverkar kroppen har utförts. Det har framkommit av de olika testerna att detta yrke inte har de bästa förutsättningar för att arbetaren kommer ha hälsan väl i behåll efter ett par år med detta yrke. Det förekommer både förslitningsskador såväl som direkta skador som uppkommer av arbetsplatsens utformning och värmen från svetsen. Identifiering av de olika orsakerna till skador och lösning av problemen är arbetets huvudmening. Utifrån både teoretiska och praktiska utvärderingsmetoder har vi nått slutsatser och har utformat våra problemlösningar efter detta. Abstract In this report evaluates a welding workspace from an ergonomic standpoint. Tests of light, noise and also how the different postures effects the body has been carried out. It has emerged from the different tests that this profession often has unpleasant side effects such as repetitive strain injuries as well as direct damage from the heat from the weld. Identification of the various causes of injury and solution to the problems is this reports main sentence. Based on both theoretical and practical evaluation methods, we have reached conclusions and we have designed our solution after that standard.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsningar Teori Metod Observation Intervju Simulering Test av buller och ljus Utvärdering av fysisk belastning; RULA och PLIBEL Genomförande Bilagor 1) Ljus 2) NR

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Svetsning är en nyckelpunkt i många industriers verksamhet. Det finns inget jämförbart annat sätta att fästa ihop metallkomponenter. I moderna fabriker och industrier utförs svetsningen av robotar, men tekniken har inte hunnit till den punkten att maskiner kan sköta allt. Den manuella svetsningen finns kvar i stor skala och det krävs skicklighet att utföra jobbet på ett säkert och snyggt sätt. Från minsta plastdetalj till största flygplansdel; Svetsfogar kan man hitta på de flesta ställen. Dock så kan den manuella svetsningen ha många negativa påföljder. Personerna som utför arbetet får ofta jobba i ansträngande ställningar, i bullrig miljö och ofta i direkt kontakt med hälsovådliga gaser och ångor. 1.2 Syfte och mål Syftet med detta arbete är att fösöka ta reda på vad som orsakar skador inom detta yrke. Hur skadorna uppkommer och vad man kan göra för förändringar i arbetsplatsens utformning för att försöka minska skaderisken. Målet är att vi ska försöka komma fram till arbetsställningar och olika hjälpmedel som kan underlätta för arbetaren, och även ta bort skadlig belastning för kroppen. Vilket i sin tur kommer att minska konstnaden för företaget, då de anställda inte behöver vara frånvarande pga. sjukdom och led-/muskelproblem i lika stor utsträckning. 1.3 Avgränsningar

7 På denna arbetsplats finns det oändliga möjligheter till olika tester och metoder. Tyvärr så finns det inte tid nog att göra alla tester som skulle kunna vara intressanta, utan vi har får välja ut vissa mer påvisande tester för att ta fram problemen. Vi kommer inte att ta upp den kemiska sammansättningen i gasen och ångorna som uppkommer när man svetsar. Dess skadliga effekter kommer vi endast utreda ytligt. Vi kommer inte att mäta muskelaktiviteten vid arbete, så svetsyrket är för varierande för att kunna få ut något sorts medelresultat. Vi har därför nöjt oss med att observera och utföra en REBA och PLIBEL.

8 2. Teori En svetsares jobb kan innebära många risker, inte bara risker som har med själva svetsningen att göra utan även risker som t.ex. dålig arbetsställning och tunga lyft. Innan själva svetsningen börjar måste man lyfta upp de komponenter som ska sammanfogas på svetsbänken. Bänken är ca 120cm hög, och komponenterna är ofta tunga och otympliga, vilket kan skapa stora fysiska problem. Vid tunga lyft som sker i en oväntad riktning kan kotor i ryggen förskjutas och man får då det vi kallar ryggskott. Att göra tunga lyft utgör en stor skaderisk för ryggen och den flerdubblas när dessa lyft utförs tillsammans med en sned rörelse. Svetsbordet har en höjd på 120 cm, och går inte att justera. Då man vid svetsning hamnar nära föremålet man svetsar, blir arbetsställningen väldigt onaturlig. Ofta försöker man huka sig över arbetsområdet, vilket medför att man konstant är böjd i ryggen. Svetsning medför upprepande halv-cirkelrörelser, som man åstadkommer genom att hela tiden vicka på handleden. Det kan vara skadligt för handleder, speciellt om det ska svetsas på ovansidan av ett föremål då armen inte har något stöd och är lyft från sin normala position. Då finns en stor risk att den som svetsar kan få den så kallade tennisarmbågen i och med de upprepande handledsrörelserna. Smärta i axlar och rygg är vanligt, troligtvis på grund av mycket arbete med armen ovanför hjärthöjd. Hörselskador är mycket vanligt bland dagens människor, speciellt de som är ute i arbetslivet. I en svetslokal finns det många ljudkällor som ger ifrån sig mycket oönskade ljud, inte bara svetsen man själv använder utan även maskiner och verktyg som medarbetare använder. I en svetslokal finns det så klart svetsar som låter mycket, men det finns även många andra maskiner som låter och bidrar till det oönskade och skadliga bullret. Många av dessa ljud kan beskrivas som impulsljud. Dessa är extra farliga eftersom den lilla muskeln som skyddar örat mot höga ljud inte hinner kontraheras innan det är för sent. Muskeln orkar inte vara kontraherad en längre tid och i en svetslokal pågår det bullrande ljudet i princip hela dagen och därför är det stor risk för hörselskador i denna arbetsmiljö. Buller kan även orsaka huvudvärk och sömnproblem.

9 Vid svetsning uppstår ett väldigt starkt ljus och om man tittar in i det ljuset kan man få svåra problem med ögonen, även kallat svetsblänk, vilket gör att det svider i ögonen hela tiden och det blir svårt att sova på nätterna. I övrigt är ofta belysningen dålig i en svetslokal vilket gör att man måste anstränga ögonen extra mycket när man ska arbeta med annat än svetsning. Utöver synskador, hörselskador, rygg- och handledsskador kan man få övriga, vanliga skador när man jobbar med svetsning. Den vanligaste skadan i en svetslokal är faktiskt skärsår från till exempel vassa stålkanter och järnspån. Sen kan man även bränna sig på själva svetsen och klämma sig på tunga och vassa objekt. När man svetsar uppkommer det olika sorters gaser som kan vara dåliga att andas in och det kan öka chansen att få cancer.

10 3. Metod Genom noggrant utvalda tillvägagångssätt vill vi på ett så specifikt sätt som möjligt identifiera och utskilja de olika riskfaktorer och skador som kan uppstå på en svetsarbetsplats. 3.1 Observation Lokalen och arbetsplatsen observerades innan några andra mätningar eller undersökningar gjordes. Detta för att skapa sig en bild av vilket typ av arbete som utfördes, och vilka uppenbara riskfaktorer som finns på arbetsplatsen. Även så kan man upptäcka rörelser som arbetaren inte är medveten om som kan vara skadliga. 3.2 Intervju Efter att ha skapat en bild över hur arbetsplatsens olika delar ser ut går man vidare med metoden och börjar jobba med användaren och ställa frågor till användaren. Detta gör att man skapar en bild av arbetsplatsen med hjälp av användaren och inte bara av ens egen observation. 3.3 Simulering Metoden går ut på att arbetaren själv får demonstrera sina arbetsuppgifter. Då kan vi lättare se problemen som finns i arbetsställningen, och även hur man kan utforma en bättre lösning. 3.4 Test av buller och ljus I denna metod så ska vi låta användaren arbeta och under tiden görs mätningar av ljud och ljus med hjälp av instrument. Det kommer att mätas bullernivå, den allmänna belysningen i lokalen och ljuset som uppkommer från svetsen. 3.5 Utvärdering av fysisk belastning; RULA och PLIBEL I denna metod ingår en analys av risker för skador, först så diskuteras fram vilken typställning som används mest frekvent i arbetet, i och med att yrket är klart varierande. Utifrån RULA sammanställs sedan en PLIBEL, för att bestämma hur stor risk som finns inom yrket för skador.

11 4. Genomförande Vår observation gick till så att vi först av allt tittade på lokalen, observerade hur arbetet gick till och de olika stationerna som fanns på arbetsplatsen. Vi gjorde anteckningar och drog tänkbara hypoteser om hur arbetsplatsen och de olika momenten i arbetet kunde påverka arbetstagaren. Det som vi även tog en titt på var kvalitén på belysningen i lokalen, hur bra lamporna i taket lyste upp arbetsytan. Vi tog även reda vad personalen på arbetsplatsen hade för arbetsutrustning. Efter att vi som grupp hade tittat och funderat, ställde vi frågar till arbetaren för att få svar på frågor som hade dykt upp efter observationen. Vi undersökte huruvida våra antaganden stämde med verkligheten. Intervjun gick ut på att få reda på hur och med vad han arbetar med dagligen. Vi försökte få reda på vilka typer av skador som hade uppstått under åren som denne hade jobbat med svetsning, såväl direkta skador som förslitningsskador. Det framkom även att det är ett väldigt varierande arbete, med många olika arbetsuppgifter. Under simuleringen gjorde vi anteckningar om kroppsställningen med tanke på RULA, för att man skulle kunna senare enkelt kunna skapa en korrekt arbetsbild. Det visade sig att det var relativt svårt att få en genomsnittsställning för detta arbete, då olika saker svetsas på olika ställen, och därmed i olika ställningar. T.ex. så sker del av arbetet sker sittande på golvet, när de olika delarna blir för tunga för att lyftas upp på svetsbordet. Nästa steg i vår undersökning av arbetsplatsen var att mäta den allmänna belysningen vid arbetsplatsen(bilaga 1). Sedan mättes ljusstyrkan under svetsningen. Såväl ljuset från svetslågan som reflektionen på bordet uppmättes(bilaga 1.). Ljudet uppmättes ca 1 meter ifrån svetsen för att ta reda på hur mycket buller svetsningen orsakade(bilaga 2). Den fysiska belastningen utvärderades i efterhand utifrån observationer och intervjun. RULA och PLIBEL visade sig bli en klart

12 alarmerande undersökning då arbetet är oerhört påfrestande på många delar av kroppen(bilaga 3, 4).

13 Nulägesbeskrivning Erlandssons är en verkstad där bland annat svetsning förekommer, vilket nulägesbeskrivning till stor del kommer beröra. Det ska dock tilläggas att en person inte svetsar en hel dag utan att det är varierande arbete där en anställd förutom svetsning kan få slipa, klippa plåt, köra lastmaskin eller dylikt. Denna omväxling gör att arbetet eventuellt inte är så farligt som det kan verka, men man ska dock inte glömma att det kan finnas riskmoment i de andra uppgifterna också. Arbetsplatsen Om vi lägger fokus på svetsarbetsplatsen finns det vissa punkter som kan vålla skada för anställda. Om vi börjar med stolen, den har inget vidare ryggstöd, endast rörlighet i höjdled och rotation, dessutom har den inte speciellt mycket vaddering vilket gör den rätt hård att sitta på. Armstöd saknas för övrigt. Bordet de svetsar på är 120 cm högt, går ej att röra på något vis, har vassa kanter och har ingen sorts stöd för armar. En detalj att tillägga är att de till 95% använder MAG-svets, och ibland pinnsvets. Ljud Vad gäller ljudnivån är den på en meters avstånd cirka 90 dba. Det finns givetvis skydd för öronen i form av öronproppar eller hörselkåpor. Frekvensomfånget kan ses i tabellen i bilagor(tabell 1). NR-värdet mättes till 90, grafen finns i bilagor(nr-värdesgraf). Skador Vid svetsing krävs det att man har stor koncentration på det man gör för att inte göra fel. Detta kan medföra skador då man ofta utför statiskt arbete med armar ovanför axelhöjd, eller att man svetsar långt ifrån sig själv. De kroppsdelar som påfrestas mest är överkroppen, i huvudsak armar, axlar, rygg och nacke. Benen är i princip oanvända då man sitter ner, dock ska man inte glömma att den hårda stolen påverkar ändan. Givetvis svetsar man inte likadant hela tiden, utan man varierar arbetsställning ofta. Som resultat av det påfrestar man inte samma del av kroppen hela tiden, och risken för skador är liten. Nämnas bör att skaderisken är liten just för arbetsskador, sedan tillkommer risker i och med värmen från svetsningen. Brännskador på händer förekommer, trots att skyddshandskar finns, och svetsloppor är inte ovanligt det heller. Om man kort ska förklara vad en svetsloppa är så kan den beskrivas som en bit av det stänk som uppstår då man svetsar, och det är i princip en metallbit som har en diameter på en tiondels millimeter. Detta stänk uppstår på grund av den energi som frigörs i svetsflamman, och kan då kasta iväg delar av metallen. Övriga skador som kan uppstå i verkstaden kan till exempel vara skärskador på vassa föremål, man

14 kan få tunga metallobjekt på händer eller fötter, i värsta fall över sig. Maskiner utan skydd kan också åsamka skada. RULA Vid bedömning av arbetsställning användes RULA(Rapid Upper Limb Assessment) och arbetsställningen var sittandes med objektet rakt framför sig. Det slutgiltiga resultatet i bedömningen blev sju, vilket betyder att man ska undersöka och förändra omedelbart. Lite mer ingående i själva bedömandet av varje punkt i RULA, så är ingen hänsyn tagen till variation i arbetet, vilket gör att det egentligen är acceptabelt att man svetsar i konstig ställning så länge man varierar ställning och inte bara svetsar. Åter till bedömningen, den största påfrestningen ansågs ligga på armar och axlar. Inte för att rygg och nacke var speciellt bra heller. Det var nära att det blev högsta(värsta) betyg på den delen, men eftersom det inte är tunga viket inblandade i just svetsningen så höll det ner betyget en aning. Sammanfattningsvis är det inte ergonomiskt att svetsa i den positionen. Ljus Vad gäller svetslågan så är den väldigt stark, ungefär cd/m 2. Eftersom svetsaren använder ett skydd som minimerar ljusstyrkan avsevärt blir inte det för starkt och personen kan därmed se var han svetsar, vilket kan vara en fördel. Men man bör ändå peka på att det är väldigt farligt att titta på svetsning utan skydd för ögonen. Speciellt också för att svetsloppor kan träffa ögonen om man har otur med sig. Ljuset från lamporna i taket var inte speciellt starkt nere vid arbetsplatsen, endast 290 lux, vilket kan vara för lite då man behöver se detaljer i svetsningen, när man kontrollerar svetsfogen.

15 Framtidsbeskrivning Troligtvis kommer det inte att förändras speciellt mycket på denna arbetsplats. Kombinationen av den klassiska arbetar-attityden (var glad över det jobb du har och klaga inte) och mängden saker man kan förbättra gör att det kommer att ta ett bra tag innan några radikala förändringar sker. Mindre förändringar som t.ex. bättre och nyare säkerhetsutrustning kommer inskaffas efter hand. Kanske kommer man till och med börja skärma av svetsarbetsplatsen för att skydda de övriga personerna på arbetsplatsen. De större förändringarna man skulle kunna göra för att förbättra arbetsmiljön kommer nog att dröja ett bra tag.

16 Analys och problembestämning Genom att analysera och jämföra våra olika metoder har vi kommit fram till de huvudsakliga orsakerna till skador. Arbetsställningen Visserligen är svetsyrket ett relativt varierande yrke där man har fler arbetsuppgifter än att bara sitta och svetsa. Dock så när man lägger en svetsfog brukar man låsa kroppen i en viss ställning och endast arbeta med sin arm. Det är ofta mindre bekväma ställningar där man t.ex. sitter böjd över objektet eller står på knä på golvet. Detta belastar kroppen oerhört mycket, dels det statiska arbetet i kroppen, såväl som den vickande rörelsen i handleden. Ofta har man inget stöd för armen, och har även armen höjd när man arbetar. Påverkan på rygg, axlar och armar är väldigt vanlig.

17 5. Diskussion Många förändringar måste genomföras för att arbetsmiljön ska bli någorlunda acceptabel. Det största problemet är bordet man svetsar på, det borde gå att höja respektive sänka så man slipper lyfta föremålen så högt upp samtidigt som man kan få bordet i en önskad höjd när man ska börja svetsa. Det skulle vara bra att kunna vicka på bordet så man slipper böja sig för att komma åt att svetsa på ovansidan av föremålet. Men då skulle det behövas en kant på bordet som förhindrar föremålet att glida av bordet. Vi konstaterade att belysningen i lokalen var väldigt dålig därför bör man skaffa bättre belysning i taket. Svetslågan kan som sagt skada ögonen om man tittar in i den, men det är inte bara den som svetsar som är i farozonen då även medarbetare kan råka titta in i lågan. Därför bör svetsområdet vara avskärmat från personal som inte har något skydd för ögonen. I intervjun påpekade arbetaren att hans handskar inte skyddade nog bra mot svetslågans värme, han hade bara vanliga skyddshandskar och vi tycker att han borde ha handskar som skyddar bättre mot värme istället.

18 l_mars2009.pdf

19 Bilaga 1(4) Ljus Allmänbelysning i lokalen: 290 lux Rekommenderad arbetsbelysning(kontor): 500 lux Ljusstyrka: Testades på tre olika punkter vid arbetsplatsen 1) I svetslågan: cd/m 2 2) Ca 30 cm från svetslågan: 147 cd/m 2 3) Ca 70 cm från svetslågan: 132 cd/m 2 Jämförelse: Solen: cd/m 2

20 Bilaga 2(4) Ljud NR=90 Ljud uppmätt 1 m från arbetsplatsen Frekvens (Hz) Ljudnivå (dba) 31,5 <50 63 < < , , , ,