Konsekvensbeskrivningar av styrmedel i strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter, EET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvensbeskrivningar av styrmedel i strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter, EET"

Transkript

1 Konsekvensbeskrivningar av styrmedel i strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter, EET Banverket Energimyndigheten Luftfartsstyrelsen Naturvårdsverket Sjöfartsverket Vägverket RAPPORT 5778 DECEMBER 2007

2 Konsekvensbeskrivning av styrmedel i strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter EET Författare: Matts Andersson, Kristina Birath, Margot Bratt, Erik Bransell, Sten-Ivan Bylund, Johanna Farelius, Jarl Hammarqvist, Elisabet Idar Angelov och Joakim Johansson NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2007 Endast elektronisk publikation

4 Förord Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket har haft i regeringsuppdrag att tillsammans vidareutveckla strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter, EET. Strategin beskrivs i rapporten Strategin för effektivare energianvändning och transporter, EET - Underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen 2008 NV-rapport I denna rapport sammanställs konsekvensbeskrivningarna av de styrmedel som föreslås i EET-strategin. Rapporten utgör en slags databas och är inte tänkt att stå för sig själv utan vara ett underlag till strategirapporten. Den har dessutom karaktären av arbetsmaterial och har varit en del i diskussionerna kring strategin. Formuleringarna kan därför skilja sig något åt mellan rapporterna. Problemanalyser och motiveringar till de lagda förslagen finns i huvudrapporten liksom de samlade konsekvenserna av dessa förslag. Sammanställningen har tagits fram i nära samarbete med de sex myndigheterna men författarna WSP ansvarar för innehållet. De på WSP som arbetat med projektet har varit Matts Andersson (projektledare), Kristina Birath, Margot Bratt, Erik Bransell, Sten-Ivan Bylund, Johanna Farelius, Jarl Hammarqvist, Elisabet Idar Angelov och Joakim Johansson. Sven Hunhammar och Erika Budh har varit kontaktpersoner på Naturvårdsverket. Stockholm i november 2007 Naturvårdsverket 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 BAKGRUND OCH SYFTE 9 Beskrivning av konsekvensbeskrivnings-mallen 9 FAKTABLAD OM RESPEKTIVE STYRMEDEL 11 Energieffektivisering inom Industrin 11 EU:s handel med utsläppsrätter, ETS 11 Skattehöjning för industri utanför EU:s handelssystem 12 Frivilliga avtal med inriktning mot bränsleanvändning 14 Utvidgad tillämpning av miljöbalken 15 Direkta investeringsstöd inom ramen för ett nytt system för klimatinvesteringsstöd 16 Energieffektivisering inom bostäder och service 17 Miljömärkning, byggnader - energideklarationer 17 Energieffektivisering genom ett transporteffektivt samhällsbyggande och infrastruktur 18 Regional samordning av samhällets miljömål med kommunens planering 18 Utvidgat lagutrymme för kommunala styrmedel 19 Stöd till framtagande av integrerade trafikplaner för städer 20 Uppbyggnad av kunskap om transportsnål samhällsplanering 21 Standardiserad bedömningsmetod för beräkning av effekter av transportintensiv verksamhet 21 Infrastrukturplanering för att nå miljömålen 22 Kapacitetsförstärkning av järnvägsinfrastruktur 23 Statsbidrag till det kapillära järnvägsnätet 24 Statlig satsning på kollektivtrafik 25 Bidrag till belysningseffektivisering på det kommunala vägnätet 27 Energieffektivisering för personresor på väg 28 Höj bensinskatten med 75 öre och räkna upp skatten med BNP 28 Höj dieselskatten med 75 öre och räkna upp skatten med BNP 29 CO 2 -baserad fordonsskatt 30 CO 2 -baserat förmånsvärde 31 Bindande koldioxidkrav på nya bilar 33 Kampanj för efterlevnad av hastighetsgränser 35 5

7 Reseavdrag 36 Vidareutveckling av konsumentinformation till nybilsköpare. 37 Energieffektivisering för godstransporter på väg 38 Kilometerskatt 38 Mätmetod energi tunga fordon för att nå en standardisering av bränsleförbrukningsmätning 41 Energieffektivisering för luft- och sjöfart 42 Handel med utsläppsrätter - anslut flyget 42 Handel med utsläppsrätter - anslut sjöfarten 43 Energieffektivisering för arbetsmaskiner och på järnvägen 44 Regeringsdirektiv till myndigheter om sparsam körning för arbetsmaskiner/fordon 44 Bidrag för införande av system som stimulerar energieffektiv körning på järnväg 46 Mer förnybar energi inom tillförsel av el och värme 46 Förenklad tillståndsgivning för vindkraft 46 Förläng stödet till solvärme 47 Sektorsspecialiserade klimatinvesteringsbidrag 48 Mer förnybara drivmedel till transportsektorn 49 Ta bort EU:s importtull för etanol 49 Stötta EU:s arbete med ett system för certifiering av biodrivmedel 50 Kvotpliktsystem för biodrivmedel för att uppfylla EG-direktivet 51 Demoanläggningar för biobränslen ur den 2:a generationen 56 Minskade kväveoxidutsläpp från stationära källor 57 Breddning och höjning av NO x -avgiften för stationära källor 57 Minskade kväveoxidutsläpp från dieselbilar och arbetsmaskiner 58 Stimulera rena arbetsmaskiner genom upphandlingskrav 58 Skattestyrmedel för förtida introduktion av EURO6-dieslar 59 Minskade kväve- och svaveloxidutsläpp från sjöfarten 60 Skärp IMO-kraven för svavelhalt i bränsle och reglerna för kväveoxidutsläpp från fartygen 61 Skärp EU-kraven för svavelhalt i bränsle och inför regler för kväveoxidutsläpp från fartygen 63 Skapa överenskommelser inom östersjöområdet för gemensamma emissionskrav 64 Skärp miljödifferentieringen av hamn- och farledsavgifterna i Sverige ytterligare 65 Utred ett handelssystem med utsläppsrätter för SO X och NO X för sjöfarten 67 a) Slutet system för handel med utsläppsrätter från sjöfart 67 b) Sektorsövergripande handelssystem med utsläppsrätter, SO x & NO x 69 Utred avgiftssystem för kväveoxider som ett substitut till ett handelssystem 71 Utred möjligheterna att miljödifferentiera statliga stöd och skatter för sjöfarten 72 6

8 Friskare luft genom minskade utsläpp från småskalig vedeldning 72 Förbättring av småskalig vedeldning 72 Friskare luft genom minskade utsläpp från transportsektorn 73 Dubbdäcksskatt och mönsterdjupskrav 73 NO x -differentierad startavgift regionala flygplatser 75 Miljöklassning av snöskotrar och andra arbetsmaskiner 76 Minskat trafikbuller 77 Verka för skärpta EU-regelverk för att styra fordons- och däcksindustrin mot mindre bullrande fordon och däck. 77 Informativa styrmedel för att öka användningen av fordon och däck som bullrar mindre (vägtrafik) 78 Ändrade regler och bättre information om statliga bidrag till kommuner för bulleråtgärder 79 Skärpta bullerkrav för godkännande av järnvägsfordon 81 Utveckling och införande av bullerkomponent i banavgift 81 Utveckling av bidragssystem för åtgärder på befintliga järnvägsfordon 82 Utveckla de samhällsekonomiska värderingarna för buller 82 Ändrade regler och bättre information om statliga bidrag till kommuner för bulleråtgärder 82 Statsbidrag till lågbullrande beläggningar och tystare standardbeläggning 82 Kompletterande styrmedel 84 FoU-satsningar 84 Klimatinformation 84 Stimulans av miljöteknik och dess riskkapitalförsörjning 85 Samma miljöbilsdefinition för alla statliga initiativ 87 Ej prioriterade alternativt omformulerade förslag 88 Sektorsinsatser för kommuner och företag 88 Anpassning av vägmiljöer för sparsamt körsätt 89 Energieffektivisering vid byggande och drift av infrastruktur 90 Däckskrav 91 Samarbete mellan drivmedels- och fordonssektorn 91 Uppföljning av Boverkets byggregler 92 Hushåll och energibeteende 93 Energirådgivning/Samverkan 93 Dubbdäcksdifferentierad p-avgift 95 Stimulera planeringsverktyg 96 Transportsnål samhällsplanering 97 Kunskapsutvecklingsprogram KUP för fysisk planering 98 7

9 Finansiering av kunskapsunderlag till offentliga aktörer för offentliga ändamål 99 Tydliggöra ansvaret för miljömålen i de statliga bolagens ägardirektiv och myndigheternas verksinstruktioner 100 Utveckla metoder för att miljömål bättre ska beaktas i konsekvensbeskrivningar 101 Förstärk och öka förutsättningarna för en bra PBL-tillämpning 101 Nationellt Centrum för miljöanpassat transportsystem 102 Bilda kunskapscentrum för bullerfrågor 103 Ta fram kunskapsunderlag riktad till konsumenterna om bl.a. buller från fordon och däck 104 Uppdrag till centrala myndigheter att ta fram kunskapsunderlag riktad till kommuner och länsstyrelser om bl.a. buller 104 Bullerskyddsåtgärder där de gör mest nytta 105 Krav på avgasrening för passagerarfärjor som angör svensk hamn 106 Statligt stöd för emissionsbegränsande åtgärder på fartyg 108 Riktade miljökrav vid upphandling av transporter 109 Ekonomiska incitament inom HELCOM för att minska emissioner 110 Skärp avgaskraven för fritidsbåtsmotorer 111 Information om fritidsbåtsmotorers miljöegenskaper 111 Konverteringsstöd från direktverkande eluppvärmning för hushåll med stor energianvändning 112 Miljöbilspremie för energieffektiva och tysta tunga fordon 113 Utred miljödifferentierat sjöfartsstöd inom EU 114 Påverka EUs arbete med bullerkrav i interoperabilitetsdirektivet 115 TABELLSAMMANSTÄLLNING 116 8

10 Bakgrund och syfte Syftet med EET-strategin är att minska transport- och energisektorernas klimatpåverkan, skadliga utsläpp till luft, buller och övrig miljöpåverkan samt att öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Strategin bidrar därmed till att nå miljökvalitetsmålen samt transport- och energipolitiska mål. EETstrategin tas fram av Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket på uppdrag av regeringen. EETstrategin utgör underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen som i sin tur utgör underlag för den miljömålsproposition som planeras till EET-strategin beskrivs i rapporten Strategin för effektivare energianvändning och transporter, EET - Underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen NV-rapport Denna rapport har fungerat som ett stöd i processen för att ta fram EET-strategin och den har karaktären av arbetsmaterial. I denna rapport sammanställs konsekvensbeskrivningar för samtliga styrmedel som funnits med i arbetsprocessen med att precisera och välja ut de styrmedel som föreslås. Konsekvensbeskrivningarna har gjorts i två steg, där det första steget genomförts för samtliga förslag som bearbetats och ett något fördjupat andra steg för ett urval av de styrmedel som ingår i det slutliga förslaget till strategi. Sammanställningarna görs kortfattat och i en majoritet av fallen är analysen enbart baserad på redan existerande material. Problemanalyser och motiveringar till de lagda förslagen finns i huvudrapporten liksom de samlade konsekvenserna av strategin. Motiveringar till varför vissa förslag sorterats bort finns i denna rapport. I kapitel 2 är konsekvensbeskrivningarna av alla styrmedlen sammanställda. Sammanställningarna är gjorda enligt en mall som diskuterats fram av Naturvårdsverket och WSP, mallen beskrivs i kapitel 1.2. Längst bak i kapitel 2 finns de styrmedel som varit uppe till diskussion under processen med EET-strategin, men som sedan valts bort. I kapitel 3 sammanställs de prioriterade styrmedelsförslagen ännu mer kondenserat i en tabell. Beskrivning av konsekvensbeskrivningsmallen Del I som har genomförts så långt möjligt för samtliga förslag som funnits med i processen med att ta fram en strategi: 1) Namn. Namnen på styrmedlen är samma som i huvudrapporten för EETstrategin. 2) Kortfattad beskrivning. Ca 3-5 rader (mer detaljerade förklaringar står i underlagsdokumenten som det hänvisas till under Källor ). Vissa styrmedel har prioriterats för mer ingående beskrivningar, varför mer text har tillåtits. 9

11 3) Källor. Vem har föreslagit, var står eventuella konsekvensbeskrivningar? 4) Typ. Något av följande grupper: ekonomiskt, regler/avtal, information/kunskapsuppbyggnad, fysiskt. Här kommenteras även huruvida styrmedlet är definierat (det vill säga om det är klart vem som uppmanas göra vad och om det är möjligt att konsekvensbeskriva). 5) Relation till andra styrmedel. Finns det andra som syftar till att uppnå samma effekt (och är de i så fall komplement eller substitut?). Syftet med denna rubrik har varit att kunna gå från styrmedelsförslag till strategi. 6) Ägare (Internationella organ, EU, stat, kommun): vem kan implementera styrmedlet? 7) Påverkan på energianvändning till år ) Påverkan på CO 2 -utsläpp till år ) Påverkan på NO x -utsläpp till år ) Påverkan på SO X -utsläpp till år ) Påverkan på partikelutsläpp till år ) Implementeringskostnad: vad kostar det att införa styrmedlet, inklusive driftskostnad för ägaren av styrmedlet? 13) Anpassningskostnad: vad kostar de anpassningar som individerna/företagen förväntas göra på grund av styrmedlet? Del II som har genomförts för vissa styrmedel: 14) Långsiktiga effekter. Effekter som inte kommer direkt, exempelvis incitament till teknikutveckling. 15) Samhällsekonomisk bedömning. När nyttor (tex. minskade utsläpp) vägs mot onyttor (tex minskat konsumentöverskott), blir det då plus eller minus? 16) Fördelningseffekter. Vilka grupper i samhället drabbas/gynnas av styrmedlet? 17) Statsfinansiella effekter. Vad blir effekten på statens finanser, utöver implementeringskostnaden? 18) Effekter på industrins konkurrenskraft. 10

12 Faktablad om respektive styrmedel Energieffektivisering inom Industrin EU:s handel med utsläppsrätter, ETS Beskrivning: 1) Utsläppsutrymmet i handelssystemet bör fastställas direkt på EUnivå (top-down) istället för som idag med utgångspunkt i ländernas fördelningsplaner (bottom-up). 2) Skapa brist på utsläppsrätter så att styreffekter uppstår. 3) Auktionera ut el- och fjärrvärmeutsläppsrätter. Källor: Denna beskrivning är gjord av Naturvårdsverket utifrån delrapporterna i kontrollstation 2008, Styrmedel i klimatpolitiken Åtgärdsmöjligheter i Sverige en sektorsvis genomgång och Konsekvensanalys av klimatmål samt underlagsrapporterna Scenarier för kontrollstation 2008 Utsläppsrätter och tillverkningsindustrin (Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS) och Tilldelning av utsläppsrätter för utsläppsmålet 2020 (Konjunkturinstitutet). Typ: Ekonomiskt Relation till andra styrmedel: Substitut till skatter Ägare: EU Påverkan på energianvändning: Påverkan på CO 2 -utsläpp: 6 10 Mton CO 2 år 2020 analyseras i kontrollstation 2008 Påverkan på NO x -utsläpp: Effekten på svenska NO X -utsläpp beror av var åtgärderna genomförs (beräkningar baserat på en analys från IIASA görs i huvudrapporten). Påverkan på SO X -utsläpp: Se NOx Påverkan på partikelutsläpp: Se NOx Implementeringskostnad: WSP: Administrationskostnaden blir lägre än nuvarande system Anpassningskostnad: I de genomförda modellanalyserna värderas utsläppsrätterna enligt alternativkostnaden, som i grundscenariot är 20 Euro/ton ( 200 kr/ton) Långsiktiga effekter: Nuvarande tilldelningssystem, dvs tom 2012 bidrar till viss energieffektvisering och bränslekonvertering men inte till teknikutveckling. Däremot bör ett handelssystem med signifikant restriktion på utsläppen till år 2020 kunna bidra till teknikutveckling. Samhällsekonomisk effektivitet: Kostnadseffektiv fördelning av utsläppsreduktionerna inom handelssystemet. Givet att utsläppen för Sverige ska begränsas kan effekterna begränsas genom en välavvägd fördelning mellan handlande och ickehandlande sektorer. Fördelningseffekter: Statsfinansiella effekter: I förslaget ingår att utsläppsrätterna för el- och värme ska auktioneras. Med ett pris på 20 Euro per ton blir intäkten från en sådan auktionering 11

13 minst 1 miljard kronor (prognosen är 5,5 Mton om restgaser från järn och stål (3,5 Mton) exkluderas). Effekter på industrins konkurrenskraft: På kort sikt sker anpassningen för handlande sektorer genom effektivisering och substitution till inom enskilda anläggningar. På längre sikt sker en förskjutning från tung industri till mindre fossilberoende industri. De långsiktiga effekterna på tillverkningsindustrin av EU:s system för handel med utsläppsrätter är enligt modellberäkningar sänkta bruttovinstandelar för handlande anläggningar som grupp, men små förändringar i total produktionsvolym och vinster. Därutöver ökar efterfrågan på arbetskraft betydande. Handelssystemet har störst påverkan på produktion och sysselsättning inom jord- och stenvaruindustrin. Därefter är det gruvor, järn- och stålindustrin samt massa- och pappersindustrin som påverkas mest. Minst påverkas metallvaru-, gummi- och plastindustrin samt gruppen övrig industri. Skattehöjning för industri utanför EU:s handelssystem Beskrivning: En utredning föreslås om huruvida koldioxidskatten för industrisektorerna utanför EU:s handelssystem ska höjas. Industrins användning av fossila bränslen har i dag nedsatt koldioxidskatt (med 79%) och ingen energiskatt, vilket betyder att det sannolikt finns kostnadseffektivare åtgärder i dessa sektorer än i hushållssektorn. Förslaget behöver specificeras till vilken skattesats som är lämplig för att kunna kvantifiera effekterna. Källor: Styrmedel i klimatpolitiken (delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008). En variant av styrmedlet (hela skattelättnaden tas bort) har översiktligt konsekvensanalyserats i Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den icke handlande delen av industrin, Ångpanneföreningen, Typ: Ekonomiskt. Styrmedlet kan konsekvensbedömas, men bedömningen underlättas naturligtvis om skattenivå och inkluderade branscher specificeras. Relation till andra styrmedel: Föreslaget som komplement till en utvidgning av PFE. Komplement eller substitut (beroende på utformning) till en utökad tillämpning av miljöbalken liksom till olika investeringsstöd. Ägare: Stat Påverkan på energianvändning: Går ej att uppskatta utan vidare specificering. De berörda företagen är i allmänhet inte lika energiintensiva som företagen i handelssystemet och den sektor som har störst energianvändning och användning av fossila bränslen av de idag icke-handlande den kemiska industrin kommer att ingå i handelssystemet från och med Det finns dessutom relativt stora skillnader i potentialen att minska utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande industrin. Det beror bland annat på hur internationellt konkurrensutsatta de är. Energianvändning år 2004 för de största energianvändarna efter kemiindustrin: Livsmedelsindustri ca 6 TWh/år, varav nästan 3 TWh/år fossilt Verkstadsindustri knappt 6 TWh/år varav ca 2 TWh/år fossilt Metallverk knappt 5 TWh/år, varav ca 1 TWh/år fossilt Gummi- och plast ca 2,5 TWh/år, varav drygt 1 TWh/år fossilt 12

14 Trävaruindustri drygt 8 TWh/år, varav knappt 0,25 TWh/år fossilt Påverkan på CO 2 -utsläpp: De största utsläppen härrör från metallverk, följt av livsmedel- och verkstadsindustrin. Av dessa bedömer Ångpanneföreningen att verkstadsindustrin har störst potential att minska utsläppen av koldioxid. Bränslen som används i metallurgiska processer kommer att befrias från energi- och koldioxidskatt från 1 januari 2008 (prop. 2006/07:13, bet. 2006/07:SkU5, rskr. 2006/07:43). Tidigare gällde skattebefrielsen endast kolbränslen. En slopad nedsättning av koldioxidskatten inom tillverkningsindustrin skulle därför endast beröra en mycket liten andel av användningen av fossila bränslen inom denna bransch. Koldioxidutsläpp från industrin som ligger utanför handelssystemet härrör framförallt från arbetsmaskiner samt förbränningspannor i mindre och medelstora industrier. I sektorn finns oljepannor för uppvärmning av lokaler som kan ersättas med fjärrvärme, värmepumpar och i viss utsträckning biobränslepannor. Koldioxidutsläppen från förbränning år 2004 (exkl. arbetsmaskiner) var totalt 2,3 Mton, varav för de största aktörerna i denna kategori: Livsmedelsindustri drygt 500 kton CO 2 Metallverk ca 600 kton CO 2 Verkstadsindustri ca 400 kton CO 2 Byggindustrin (jord och sten) ca 250 kton CO 2 Kemiindustri drygt 150 kton CO 2 Påverkan på NO x -utsläpp: Se ovan. Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan. Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan. Implementeringskostnad: I första hand administrativ. Anpassningskostnad: Beror på skattens storlek anpassningskostnaden blir i proportion till skattenivån, d v s företagen kommer att anpassa sig (energieffektivisera) i första hand om anpassningskostnaden ligger under skattenivån. Skatten utgör är dock en ringa andel av produktionskostnaderna för icke-energiintensiv industri. Långsiktiga effekter: Ger incitament till ny teknik. Kan också leda till att företag flyttar eller att delar av sektorer slås ut, med negativ påverkan på sysselsättningen som följd. Effekterna beror dock på styrmedlets utformning. Enligt Naturvårdsverket och STEM kan en total slopning av skattereduceringen inte förordas p g a de negativa effekter som tros uppstå, dock kan andra kompensationsformer övervägas. Samhällsekonomisk effektivitet: Går ej att uppskatta utan vidare specificering. Fördelningseffekter: Förmodligen. Enligt Ångpanneföreningens konsekvensanalys (av en total slopning av dagens skattelättnad) skulle de minsta företagen drabbas mest. Detta eftersom de är mindre flexibla än större företag. Även livsmedelsindustrin skulle bli drabbad. Statsfinansiella effekter: WSP: Går ej att uppskatta utan vidare specificering. Ökade skatteintäkter förvisso, men om industrins konkurrenskraft försämras kan nettoeffekten på längre sikt vara negativ. Effekter på industrins konkurrenskraft: Effekterna på industrin av en slopad nedsättning av koldioxidskatten beror på företagens koldioxidintensitet, på möjligheterna att reducera utsläppen och på i vilken grad de är utsatta för internationell konkurrens. ÅF lyfter särskilt fram att metallvaruindustrin kan få minskad konkurrenskraft. I rapporten Miljöpolitik utan kostnader? En kritisk granskning av 13

15 Porterhypotesen, Finansdepartementet 2007, hävdas att industrins kostnader för miljöpolitiken inte uppvägs av de innovationer etc. som miljöskatter indirekt kan framtvinga. Däremot menas att företagens nettokostnader delvis kan mildras på detta sätt. Frivilliga avtal med inriktning mot bränsleanvändning Beskrivning: Avtal för de delar av industrisektorn som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Exempelvis en utvidgning av PFE (program för energieffektivisering inom energiintensiv industri) till att även omfatta bränslen och fler företag, i kombination med undantag från höjd koldioxidskatt. Källor: Styrmedel i klimatpolitiken. Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation Typ: Regler/avtal. Kan konsekvensbedömas, men bedömningen underlättas om det specificeras vilka effektiviseringar och branscher som föreslås ingå i avtalet/avtalen, samt vilket undantag i koldioxidskatt som ingående företag kan. Utformningen av krav på effektivare energianvändning inom industrin behandlas i bl.a. det uppdrag till Energimyndigheten om en samordning av PFE och miljöbalkens krav på området som regeringen nyligen har tagit initiativ till. Relation till andra styrmedel: Föreslås som komplement till en skattehöjning för icke-handlande industri. Substitut eller komplement (beroende på utformning) till en utökad tillämpning av miljöbalken respektive till olika investeringsstöd. Ägare: Stat. Påverkan på energianvändning: Kan inte bedömas i dagsläget. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Se ovan. Påverkan på NO x -utsläpp: Se ovan. Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan. Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan. Implementeringskostnad: En överenskommelse kräver enligt tidigare erfarenheter en omfattande administration för att fungera. Ju dyrare åtgärder som programmet ska omfatta, desto mera administration kommer att krävas på myndighetsnivå. Anpassningskostnad: Kan endast realisera åtgärder med en låg kostnad med nuvarande upplägg, en fortsatt utredning skulle behöva analysera hur höga åtgärdskostnader som skulle kunna drivas igenom med detta styrmedel. Långsiktiga effekter: Se ovan. Samhällsekonomisk effektivitet: Större flexibilitet i valet av åtgärder jämfört med t.ex. tillståndsgivning enligt miljöbalken, å andra sidan en större osäkerhet i uppfyllandet. Det finns exempel både på överenskommelser som inte alls har fungerat, på dem som har fungerat men där målen har varit lågt satta 1 och på överenskommelser som bevisligen har snabbat på introduktion av bästa möjliga teknik. 2 Vissa åtgärder som företagen åläggs att genomföra inom ramen för dagens utformning av PFE går utöver vad som hade kommit till stånd med företagens konventionella avkastnings- 1 Naturvårdsverket, Miljööverenskommelser - en möjlighet i miljöarbetet?, Rapport AR WG3, Mitigation of Climate Change. 14

16 krav. Företag där potentialen till kostnadseffektiva åtgärder för el-effektivisering tros vara liten avkrävs inte att genomföra effektiviseringsåtgärder. Denna flexibilitet bidrar till att åtgärder genomförs där de kan vidtas till lägst kostnad vilket skapar förutsättningar för kostnadseffektiv styrning. Dock krävs stora utredningar för kartläggningar och beräkningar för att genomdriva åtgärder som inte är direkt företagsekonomiskt lönsamma, vilket sannolikt betyder att de administrativa kostnaderna stiger med åtgärdskostnaderna. Fördelningseffekter: WSP: Sannolikt små fördelningseffekter. Dock kan större företag förmodas ha bättre förutsättningar till att följa de krav som skulle ingå i ett frivilligt avtal, och därmed gynnas av eventuella förmåner. Statsfinansiella effekter: WSP: Sannolikt relativt små dagens utformning av PFE bygger på att företag som uppfyller åtagandet får en reduktion av energiskatten (från 0,5 öre/kwh till 0 öre). Effekter på industrins konkurrenskraft: Ett uttalat syfte med PFE är att åstadkomma el-besparingar utan att försämra den energiintensiva industrins internationella konkurrenskraft. WSP: PFE i kombination med minskad skattesubvention (höjd skatt) borde kunna mildra de negativa konsekvenserna av en minskad skattesubvention. Utvidgad tillämpning av miljöbalken Beskrivning: En utvidgad tillämpning av miljöbalken mot energieffektivisering. Källor: Kontrollstation 2008 (delrapport 2 Styrmedel i klimatpolitiken ). Typ: Regler. Kan konsekvensbedömas om det specificeras. Utformningen av krav på effektivare energianvändning inom industrin behandlas i bl.a. det uppdrag till Energimyndigheten om en samordning av PFE och miljöbalkens krav på området som regeringen nyligen har tagit initiativ till. Relation till andra styrmedel: Substitut eller komplement (beroende på utformning) till en skattehöjning för icke-handlande industri, en utökad tillämpning av PFE respektive till olika investeringsstöd. Ägare: Stat Påverkan på energianvändning: Kan inte bedömas i dagsläget. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Se ovan. Påverkan på NO x -utsläpp: Se ovan. Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan. Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan. Implementeringskostnad: WSP: Relativt liten. (Kostnader för administration och uppföljning/kontroll.) Anpassningskostnad: Administration samt åtgärder för regelefterlevnad. Långsiktiga effekter: Se ovan. Samhällsekonomisk effektivitet: Med sträng miljölagstiftning går det att nå längre än med de åtgärder som blir följden av rent företagsekonomiska kalkyler. Det är dock i nuläget svårt att bedöma miljöbalkens effektivitet vad gäller krav på att hushålla med energi och råvaror, liksom att i första hand använda förnyelsebara energikällor. WSP: Mindre flexibilitet och samhällsekonomisk effektivitet i 15

17 genomförandet av åtgärder jämfört med t.ex. minskade skatteavdrag. Å andra sidan en större säkerhet i uppfyllandet. Fördelningseffekter: Går ej att uttala sig om i dagsläget. Statsfinansiella effekter: Går ej att uttala sig om i dagsläget. Effekter på industrins konkurrenskraft: Beror på utformning. Direkta investeringsstöd inom ramen för ett nytt system för klimatinvesteringsstöd Beskrivning: Direkta investeringsstöd till industrisektorerna utanför EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Stödet inriktas mot åtgärder av betydelse på lång sikt, inriktas mot områden där andra klimatpolitiska styrmedel är svaga och områden där en skärpning av andra generellt verkande ekonomiska styrmedel bedöms som svåra att genomföra t.ex. på grund av negativa effekter på industrins konkurrensförhållanden. Källor: Föreslås i Styrmedel i klimatpolitiken som en utvidgad tillämpning av KLIMP (svenska statens stöd till klimatinvesteringsprogram) Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation Typ: Ekonomiskt. Kan konsekvensbeskrivas om storleken på stöden och ingående åtgärdsområden specificeras. Relation till andra styrmedel: Substitut eller komplement (beroende på utformning) till en skattehöjning för icke-handlande industri, en utökad tillämpning av PFE respektive till en utökad tillämpning av miljöbalken. Ägare: Stat Påverkan på energianvändning: Kan inte bedömas i dagsläget. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Se ovan. Påverkan på NO x -utsläpp: Se ovan. Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan. Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan. Implementeringskostnad: Administrationskostnaderna för perioden har uppskattats till ca 10 procent av fördelade bidrag. Genom att fokusera bidragen till tydligt utpekade åtgärder och sektorer kan dessa kostnader minska i jämförelse med i befintligt system. Anpassningskostnad: Genom att fokusera bidragen till tydligt utpekade åtgärder och sektorer kan dessa kostnader minska i jämförelse med i befintligt system.. Långsiktiga effekter: WSP: Stöden har potential att leda till teknikutveckling och arbetstillfällen. Samhällsekonomisk effektivitet: Genom att fokusera på tydligt utpekade åtgärder och sektorer inom områden där andra klimatstyrmedel är svaga kan styrmedlet göras effektivare än med dagens utformning. Fördelningseffekter: Statsfinansiella effekter: Effekter på industrins konkurrenskraft: 16

18 Energieffektivisering inom bostäder och service Miljömärkning, byggnader - energideklarationer Beskrivning: En miljömärkning av byggnader med indelning i klasser (A, B, C + ev. D ) föreslås av Energimyndigheten kopplas till de nyligen införda energideklarationerna, med byggreglerna som miniminivå i miljöklassningen. Vid nyproduktion kan energinivåerna A, B och C ligga till grund för miljömärkningen, där A är bästa klass och C nivån innebär att Boverkets byggregler klaras. Eventuellt en D-nivå för de som inte klarar byggreglerna. För befintlig bebyggelse kan energideklarationerna vara utgångspunkt och förbättringsmöjlighet av miljömärkningsklasserna kopplas till de åtgärder som föreslås. Nivåerna A till E tillämpas, där A till C ligger på samma nivå som nyproduktion Källor: Energimyndighetens sektorsrapport, ByggaBoDialogens hemsida, Kontrollstation Se även rapport från Chalmers, Uppvärmning av byggnader, Analys av hur styrmedel som påverkar uppvärmning av byggnader kan bidra till olika miljömål, för information om ekonomiska incitament. Typ: Regler Relation till andra styrmedel: Direkt koppling till Boverkets byggregler och till lagen om införande av energideklarationer. Möjlig koppling till fastighetsskatt. Genom att kombinera byggregler och energideklarationen samt befintlig energiskatt med miljömärkning drivs utvecklingen mot mer energisnåla bostäder och lokaler. Miljömärkningen blir ett komplement till byggreglerna och kan liksom dessa skärpas efter hand. I ByggaBoDialogens miljömärkningsprojekt har regeringen, försäkringsbolag, kreditinstitut och banker åtagit sig att verka för att bidra med incitament. Dessa är tänkta att ges i form av lägre fastighetsskatter, bättre försäkringsvillkor och förmånligare fastighetskrediter till dem som uppfyller vissa kravnivåer i klassningssystemet över dem som normalt utgör samhällets grundkrav. Ägare: Stat samt kommuner (via ByggaBoDialogen). Påverkan på energianvändning: Ej kvantifierat En utredning föreslås av Energimyndigheten att tillsättas för att närmare utreda nämnda styrmedel (byggregler, energideklarationer och miljömärkning). Utredningen bör ta tillvara erfarenheter och rekommendationer från ByggaBoDialogens projekt om miljöklassning av byggnader som redovisas i december Påverkan på CO 2 -utsläpp: Se ovan Påverkan på NO x -utsläpp: Nej (ej relevant, storskalig energiproduktion) Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan Implementeringskostnad: Ej beräknad, rimligtvis ganska låg Anpassningskostnad: Ej beräknad, rimligtvis ganska låg Långsiktiga effekter: Förslaget ger ekonomiska incitament till såväl fastighetsägare som fastighetsköpare och hyresgäster som kan kommuniceras på ett tydligt och 17

19 enkelt sätt, vilket kan få en avgörande roll för att uppnå det långsiktiga energimålet. Samhällsekonomisk effektivitet: Fördelningseffekter: Statsfinansiella effekter: Effekter på industrins konkurrenskraft: Energieffektivisering genom ett transporteffektivt samhällsbyggande och infrastruktur Om konsekvensbeskrivningarna av samhällsbyggnadsstyrmedlen Det är svårt att peka ut effekten av styrmedel inom samhällsplaneringen var för sig, däremot kan man bedöma potentialen för alla styrmedel tillsammans. Huvudkällan för dessa bedömningar är Vägverkets klimatstrategi (Vägverket publikation 2004:102). Påverkan på energianvändning beror på i vilken utsträckning en transportseffektiv samhällsplanering kan kombineras med andra styrmedel. Effekten är långsiktigt (10-50 år) och kan växa med tiden. Uppskattningsvis en energieffektivisering kring 5-10% jämfört med Även påverkan på CO2-utsläpp är långsiktig (10-50 år) och kan växa med tiden. I Vägverkets klimatstrategi uppskattas minskningspotentialen genom transporteffektiv samhällsplanering till 0,2 Mton år 2020 och 1,5 Mton år En rad trender som kan leda till utsläppsminskningar förutsätter en transporteffektiv samhällsplanering: Cykling tar marknadsandelar från bilen i kortväga persontransporter, virtuella resor ersätter fysiska och en ökad användning av bilpooler. Regional samordning av samhällets miljömål med kommunens planering Beskrivning: Ändring av Plan och Bygglagen för att göra översiktsplanerna legalt bindande samt ändring i instruktionen till den regionala planeringsnivån. Översiktsplanerna blir bindande på liknande sätt som detaljplanen är idag och samtidigt ges länsstyrelserna en lagstadgad skyldighet att granska översiktsplaner så att de ej strider mot nationella miljömål. Åtgärden förhindrar genomförandet av åtgärder som motverkar transportsnål samhällsplanering hos lokala myndigheter och den privata sektorn. Styrmedlet kan också utformas enligt följande. Genom att ge den regionala planeringsnivån en stärkt roll i planeringsprocessen och ett tydligt uppdrag att beakta miljömålen kan en samordnad planering i linje med miljömålen främjas. En förändrad uppgiftsfördelning i planeringsprocessen kan kräva justeringar i PBL samt att översiktsplanens funktion stärks. 18

20 Källor: Vägverkets sektorsrapport och underlagsrapport Styrmedel för transportsnål samhällsplanering av Koucky & Partners AB Typ: Regler Relation till andra styrmedel: Komplement (förstärker) många andra miljöinriktade styrmedel inom transportsektorn. Den effekt som samhällsplanering kan ha på trafikens utveckling bör ses som en multiplikator som förstärker eller dämpar effekten av andra trafikrelaterade styrmedel. Ägare: Stat Påverkan på energianvändning: Beroende på i vilken utsträckning den kan kombineras med andra styrmedel, eftersom den har en förstärkande effekt. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Effekten är långsiktig (10-50 år) och kan växa med tiden. Effekten är av samma storleksordning som för energianvändningen. Effekten beror på i vilken utsträckning den kombineras med andra styrmedel, eftersom den främst har en förstärkande effekt. Påverkan på NO x -utsläpp: Ej beräknat, minskar NO x -utsläpp. Påverkan på SO X -utsläpp: Ingen påverkan Påverkan på partikelutsläpp: Ej beräknat, minskar partikelutsläpp. Implementeringskostnad: Låg, endast administrativa kostnader samt kostnad för att förstärka Länsstyrelsernas kapacitet, uppskattningsvis tjänster. Anpassningskostnad: Ej beräknad, ringa Långsiktiga effekter: Lejonparten av effekterna är långsiktigt, år. Samhällsekonomisk effektivitet: Bedöms som hög, eftersom styrmedlet har en förstärkande effekt på andra styrmedel samt för att framtida problem kan undvikas genom förbättrad regional planering. Fördelningseffekter: Ej bedömd. Statsfinansiella effekter: Ej bedömd, sannolikt ringa. Effekter på industrins konkurrenskraft: Ej bedömd, sannolikt ringa. Utvidgat lagutrymme för kommunala styrmedel Beskrivning: Genom att ändra lagstiftningen (främst PBL) tydliggörs vad som är tillåtet eller till och med önskvärt i vissa planfrågor och kommuner ges ett större handlingsutrymme att införa lokala styrmedel för transportsnål samhällsutveckling. Lagändringarna bör utvecklas i dialog med berörda kommuner. Källor: Vägverkets sektorsrapport och underlagsrapport Styrmedel för transportsnål samhällsplanering av Koucky & Partners AB Typ: Regler Relation till andra styrmedel: Stöd till implementering av andra styrmedel inom transportsnål samhällsplanering. Ägare: Stat, kommuner Påverkan på energianvändning: Ingen direkt påverkan, men öppnar för lokala styrmedel som kan påverka energianvändningen i trafiken. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Ingen direkt påverkan, men öppnar för lokala styrmedel som kan påverka CO 2 -utsläppen från trafiken. Påverkan på NO x -utsläpp: Ingen direkt påverkan, men öppnar för lokala styrmedel som kan påverka NO x -utsläppen från trafiken. 19

Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov

Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov Kristina Feldhusen Enheten för energi och transporter Naturvårdsverket 1 Miljöns behov, vad pågår? Pågående översyn Sveriges

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Utredningen ett energieffektivare Sverige

Utredningen ett energieffektivare Sverige YTTRANDE 1(9) Datum: 2009-01-26 Beteckning: Ert datum: 2008-11-19 Er beteckning: N2008/2573/E Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utredningen ett energieffektivare Sverige Sammanfattning

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Naturvårdsverket anser att en ökad samordning med tillsyn enligt miljöbalken är önskvärd.

Naturvårdsverket anser att en ökad samordning med tillsyn enligt miljöbalken är önskvärd. 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2013-05-02 Ärendenr: NV-03015-13 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över remiss av Energimyndighetens

Läs mer

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 2013-06-14 Sweco har på uppdrag av Näringsdepartementet kvantifierat hinder som gör att energieffektivisering inte kommer till stånd samt energieffektiviseringspotentialen i olika sektorer. Analysen visar

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Mål för energieffektivisering och ökad förnybarhet ökar kostnaden att uppnå mål för minskade utsläpp av växthusgaser till 2020. För att vara motiverade

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

REMISSVAR. Inledning. 2 maj 2013. I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt:

REMISSVAR. Inledning. 2 maj 2013. I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt: 2 maj 2013 REMISSVAR IVAs synpunkter på Energimyndightens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar, samt av

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Bättre luft. Mindre buller. Klimat

Bättre luft. Mindre buller. Klimat Klimat Bättre luft Mindre buller Tyst sida avsteg från bullerriktvärden Områden med stadskaraktär, kvartersstruktur och god kollektivtrafik 65 db(a) bullrig sida - < 50 db(a) tyst sida 1 Koldioxidminskning

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder som reducerar transportsektorns beroende av fossila bränslen i linje med målet en fossiloberoende fordonsflotta

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer