Konsekvensbeskrivningar av styrmedel i strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter, EET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvensbeskrivningar av styrmedel i strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter, EET"

Transkript

1 Konsekvensbeskrivningar av styrmedel i strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter, EET Banverket Energimyndigheten Luftfartsstyrelsen Naturvårdsverket Sjöfartsverket Vägverket RAPPORT 5778 DECEMBER 2007

2 Konsekvensbeskrivning av styrmedel i strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter EET Författare: Matts Andersson, Kristina Birath, Margot Bratt, Erik Bransell, Sten-Ivan Bylund, Johanna Farelius, Jarl Hammarqvist, Elisabet Idar Angelov och Joakim Johansson NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2007 Endast elektronisk publikation

4 Förord Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket har haft i regeringsuppdrag att tillsammans vidareutveckla strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter, EET. Strategin beskrivs i rapporten Strategin för effektivare energianvändning och transporter, EET - Underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen 2008 NV-rapport I denna rapport sammanställs konsekvensbeskrivningarna av de styrmedel som föreslås i EET-strategin. Rapporten utgör en slags databas och är inte tänkt att stå för sig själv utan vara ett underlag till strategirapporten. Den har dessutom karaktären av arbetsmaterial och har varit en del i diskussionerna kring strategin. Formuleringarna kan därför skilja sig något åt mellan rapporterna. Problemanalyser och motiveringar till de lagda förslagen finns i huvudrapporten liksom de samlade konsekvenserna av dessa förslag. Sammanställningen har tagits fram i nära samarbete med de sex myndigheterna men författarna WSP ansvarar för innehållet. De på WSP som arbetat med projektet har varit Matts Andersson (projektledare), Kristina Birath, Margot Bratt, Erik Bransell, Sten-Ivan Bylund, Johanna Farelius, Jarl Hammarqvist, Elisabet Idar Angelov och Joakim Johansson. Sven Hunhammar och Erika Budh har varit kontaktpersoner på Naturvårdsverket. Stockholm i november 2007 Naturvårdsverket 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 BAKGRUND OCH SYFTE 9 Beskrivning av konsekvensbeskrivnings-mallen 9 FAKTABLAD OM RESPEKTIVE STYRMEDEL 11 Energieffektivisering inom Industrin 11 EU:s handel med utsläppsrätter, ETS 11 Skattehöjning för industri utanför EU:s handelssystem 12 Frivilliga avtal med inriktning mot bränsleanvändning 14 Utvidgad tillämpning av miljöbalken 15 Direkta investeringsstöd inom ramen för ett nytt system för klimatinvesteringsstöd 16 Energieffektivisering inom bostäder och service 17 Miljömärkning, byggnader - energideklarationer 17 Energieffektivisering genom ett transporteffektivt samhällsbyggande och infrastruktur 18 Regional samordning av samhällets miljömål med kommunens planering 18 Utvidgat lagutrymme för kommunala styrmedel 19 Stöd till framtagande av integrerade trafikplaner för städer 20 Uppbyggnad av kunskap om transportsnål samhällsplanering 21 Standardiserad bedömningsmetod för beräkning av effekter av transportintensiv verksamhet 21 Infrastrukturplanering för att nå miljömålen 22 Kapacitetsförstärkning av järnvägsinfrastruktur 23 Statsbidrag till det kapillära järnvägsnätet 24 Statlig satsning på kollektivtrafik 25 Bidrag till belysningseffektivisering på det kommunala vägnätet 27 Energieffektivisering för personresor på väg 28 Höj bensinskatten med 75 öre och räkna upp skatten med BNP 28 Höj dieselskatten med 75 öre och räkna upp skatten med BNP 29 CO 2 -baserad fordonsskatt 30 CO 2 -baserat förmånsvärde 31 Bindande koldioxidkrav på nya bilar 33 Kampanj för efterlevnad av hastighetsgränser 35 5

7 Reseavdrag 36 Vidareutveckling av konsumentinformation till nybilsköpare. 37 Energieffektivisering för godstransporter på väg 38 Kilometerskatt 38 Mätmetod energi tunga fordon för att nå en standardisering av bränsleförbrukningsmätning 41 Energieffektivisering för luft- och sjöfart 42 Handel med utsläppsrätter - anslut flyget 42 Handel med utsläppsrätter - anslut sjöfarten 43 Energieffektivisering för arbetsmaskiner och på järnvägen 44 Regeringsdirektiv till myndigheter om sparsam körning för arbetsmaskiner/fordon 44 Bidrag för införande av system som stimulerar energieffektiv körning på järnväg 46 Mer förnybar energi inom tillförsel av el och värme 46 Förenklad tillståndsgivning för vindkraft 46 Förläng stödet till solvärme 47 Sektorsspecialiserade klimatinvesteringsbidrag 48 Mer förnybara drivmedel till transportsektorn 49 Ta bort EU:s importtull för etanol 49 Stötta EU:s arbete med ett system för certifiering av biodrivmedel 50 Kvotpliktsystem för biodrivmedel för att uppfylla EG-direktivet 51 Demoanläggningar för biobränslen ur den 2:a generationen 56 Minskade kväveoxidutsläpp från stationära källor 57 Breddning och höjning av NO x -avgiften för stationära källor 57 Minskade kväveoxidutsläpp från dieselbilar och arbetsmaskiner 58 Stimulera rena arbetsmaskiner genom upphandlingskrav 58 Skattestyrmedel för förtida introduktion av EURO6-dieslar 59 Minskade kväve- och svaveloxidutsläpp från sjöfarten 60 Skärp IMO-kraven för svavelhalt i bränsle och reglerna för kväveoxidutsläpp från fartygen 61 Skärp EU-kraven för svavelhalt i bränsle och inför regler för kväveoxidutsläpp från fartygen 63 Skapa överenskommelser inom östersjöområdet för gemensamma emissionskrav 64 Skärp miljödifferentieringen av hamn- och farledsavgifterna i Sverige ytterligare 65 Utred ett handelssystem med utsläppsrätter för SO X och NO X för sjöfarten 67 a) Slutet system för handel med utsläppsrätter från sjöfart 67 b) Sektorsövergripande handelssystem med utsläppsrätter, SO x & NO x 69 Utred avgiftssystem för kväveoxider som ett substitut till ett handelssystem 71 Utred möjligheterna att miljödifferentiera statliga stöd och skatter för sjöfarten 72 6

8 Friskare luft genom minskade utsläpp från småskalig vedeldning 72 Förbättring av småskalig vedeldning 72 Friskare luft genom minskade utsläpp från transportsektorn 73 Dubbdäcksskatt och mönsterdjupskrav 73 NO x -differentierad startavgift regionala flygplatser 75 Miljöklassning av snöskotrar och andra arbetsmaskiner 76 Minskat trafikbuller 77 Verka för skärpta EU-regelverk för att styra fordons- och däcksindustrin mot mindre bullrande fordon och däck. 77 Informativa styrmedel för att öka användningen av fordon och däck som bullrar mindre (vägtrafik) 78 Ändrade regler och bättre information om statliga bidrag till kommuner för bulleråtgärder 79 Skärpta bullerkrav för godkännande av järnvägsfordon 81 Utveckling och införande av bullerkomponent i banavgift 81 Utveckling av bidragssystem för åtgärder på befintliga järnvägsfordon 82 Utveckla de samhällsekonomiska värderingarna för buller 82 Ändrade regler och bättre information om statliga bidrag till kommuner för bulleråtgärder 82 Statsbidrag till lågbullrande beläggningar och tystare standardbeläggning 82 Kompletterande styrmedel 84 FoU-satsningar 84 Klimatinformation 84 Stimulans av miljöteknik och dess riskkapitalförsörjning 85 Samma miljöbilsdefinition för alla statliga initiativ 87 Ej prioriterade alternativt omformulerade förslag 88 Sektorsinsatser för kommuner och företag 88 Anpassning av vägmiljöer för sparsamt körsätt 89 Energieffektivisering vid byggande och drift av infrastruktur 90 Däckskrav 91 Samarbete mellan drivmedels- och fordonssektorn 91 Uppföljning av Boverkets byggregler 92 Hushåll och energibeteende 93 Energirådgivning/Samverkan 93 Dubbdäcksdifferentierad p-avgift 95 Stimulera planeringsverktyg 96 Transportsnål samhällsplanering 97 Kunskapsutvecklingsprogram KUP för fysisk planering 98 7

9 Finansiering av kunskapsunderlag till offentliga aktörer för offentliga ändamål 99 Tydliggöra ansvaret för miljömålen i de statliga bolagens ägardirektiv och myndigheternas verksinstruktioner 100 Utveckla metoder för att miljömål bättre ska beaktas i konsekvensbeskrivningar 101 Förstärk och öka förutsättningarna för en bra PBL-tillämpning 101 Nationellt Centrum för miljöanpassat transportsystem 102 Bilda kunskapscentrum för bullerfrågor 103 Ta fram kunskapsunderlag riktad till konsumenterna om bl.a. buller från fordon och däck 104 Uppdrag till centrala myndigheter att ta fram kunskapsunderlag riktad till kommuner och länsstyrelser om bl.a. buller 104 Bullerskyddsåtgärder där de gör mest nytta 105 Krav på avgasrening för passagerarfärjor som angör svensk hamn 106 Statligt stöd för emissionsbegränsande åtgärder på fartyg 108 Riktade miljökrav vid upphandling av transporter 109 Ekonomiska incitament inom HELCOM för att minska emissioner 110 Skärp avgaskraven för fritidsbåtsmotorer 111 Information om fritidsbåtsmotorers miljöegenskaper 111 Konverteringsstöd från direktverkande eluppvärmning för hushåll med stor energianvändning 112 Miljöbilspremie för energieffektiva och tysta tunga fordon 113 Utred miljödifferentierat sjöfartsstöd inom EU 114 Påverka EUs arbete med bullerkrav i interoperabilitetsdirektivet 115 TABELLSAMMANSTÄLLNING 116 8

10 Bakgrund och syfte Syftet med EET-strategin är att minska transport- och energisektorernas klimatpåverkan, skadliga utsläpp till luft, buller och övrig miljöpåverkan samt att öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Strategin bidrar därmed till att nå miljökvalitetsmålen samt transport- och energipolitiska mål. EETstrategin tas fram av Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket på uppdrag av regeringen. EETstrategin utgör underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen som i sin tur utgör underlag för den miljömålsproposition som planeras till EET-strategin beskrivs i rapporten Strategin för effektivare energianvändning och transporter, EET - Underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen NV-rapport Denna rapport har fungerat som ett stöd i processen för att ta fram EET-strategin och den har karaktären av arbetsmaterial. I denna rapport sammanställs konsekvensbeskrivningar för samtliga styrmedel som funnits med i arbetsprocessen med att precisera och välja ut de styrmedel som föreslås. Konsekvensbeskrivningarna har gjorts i två steg, där det första steget genomförts för samtliga förslag som bearbetats och ett något fördjupat andra steg för ett urval av de styrmedel som ingår i det slutliga förslaget till strategi. Sammanställningarna görs kortfattat och i en majoritet av fallen är analysen enbart baserad på redan existerande material. Problemanalyser och motiveringar till de lagda förslagen finns i huvudrapporten liksom de samlade konsekvenserna av strategin. Motiveringar till varför vissa förslag sorterats bort finns i denna rapport. I kapitel 2 är konsekvensbeskrivningarna av alla styrmedlen sammanställda. Sammanställningarna är gjorda enligt en mall som diskuterats fram av Naturvårdsverket och WSP, mallen beskrivs i kapitel 1.2. Längst bak i kapitel 2 finns de styrmedel som varit uppe till diskussion under processen med EET-strategin, men som sedan valts bort. I kapitel 3 sammanställs de prioriterade styrmedelsförslagen ännu mer kondenserat i en tabell. Beskrivning av konsekvensbeskrivningsmallen Del I som har genomförts så långt möjligt för samtliga förslag som funnits med i processen med att ta fram en strategi: 1) Namn. Namnen på styrmedlen är samma som i huvudrapporten för EETstrategin. 2) Kortfattad beskrivning. Ca 3-5 rader (mer detaljerade förklaringar står i underlagsdokumenten som det hänvisas till under Källor ). Vissa styrmedel har prioriterats för mer ingående beskrivningar, varför mer text har tillåtits. 9

11 3) Källor. Vem har föreslagit, var står eventuella konsekvensbeskrivningar? 4) Typ. Något av följande grupper: ekonomiskt, regler/avtal, information/kunskapsuppbyggnad, fysiskt. Här kommenteras även huruvida styrmedlet är definierat (det vill säga om det är klart vem som uppmanas göra vad och om det är möjligt att konsekvensbeskriva). 5) Relation till andra styrmedel. Finns det andra som syftar till att uppnå samma effekt (och är de i så fall komplement eller substitut?). Syftet med denna rubrik har varit att kunna gå från styrmedelsförslag till strategi. 6) Ägare (Internationella organ, EU, stat, kommun): vem kan implementera styrmedlet? 7) Påverkan på energianvändning till år ) Påverkan på CO 2 -utsläpp till år ) Påverkan på NO x -utsläpp till år ) Påverkan på SO X -utsläpp till år ) Påverkan på partikelutsläpp till år ) Implementeringskostnad: vad kostar det att införa styrmedlet, inklusive driftskostnad för ägaren av styrmedlet? 13) Anpassningskostnad: vad kostar de anpassningar som individerna/företagen förväntas göra på grund av styrmedlet? Del II som har genomförts för vissa styrmedel: 14) Långsiktiga effekter. Effekter som inte kommer direkt, exempelvis incitament till teknikutveckling. 15) Samhällsekonomisk bedömning. När nyttor (tex. minskade utsläpp) vägs mot onyttor (tex minskat konsumentöverskott), blir det då plus eller minus? 16) Fördelningseffekter. Vilka grupper i samhället drabbas/gynnas av styrmedlet? 17) Statsfinansiella effekter. Vad blir effekten på statens finanser, utöver implementeringskostnaden? 18) Effekter på industrins konkurrenskraft. 10

12 Faktablad om respektive styrmedel Energieffektivisering inom Industrin EU:s handel med utsläppsrätter, ETS Beskrivning: 1) Utsläppsutrymmet i handelssystemet bör fastställas direkt på EUnivå (top-down) istället för som idag med utgångspunkt i ländernas fördelningsplaner (bottom-up). 2) Skapa brist på utsläppsrätter så att styreffekter uppstår. 3) Auktionera ut el- och fjärrvärmeutsläppsrätter. Källor: Denna beskrivning är gjord av Naturvårdsverket utifrån delrapporterna i kontrollstation 2008, Styrmedel i klimatpolitiken Åtgärdsmöjligheter i Sverige en sektorsvis genomgång och Konsekvensanalys av klimatmål samt underlagsrapporterna Scenarier för kontrollstation 2008 Utsläppsrätter och tillverkningsindustrin (Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS) och Tilldelning av utsläppsrätter för utsläppsmålet 2020 (Konjunkturinstitutet). Typ: Ekonomiskt Relation till andra styrmedel: Substitut till skatter Ägare: EU Påverkan på energianvändning: Påverkan på CO 2 -utsläpp: 6 10 Mton CO 2 år 2020 analyseras i kontrollstation 2008 Påverkan på NO x -utsläpp: Effekten på svenska NO X -utsläpp beror av var åtgärderna genomförs (beräkningar baserat på en analys från IIASA görs i huvudrapporten). Påverkan på SO X -utsläpp: Se NOx Påverkan på partikelutsläpp: Se NOx Implementeringskostnad: WSP: Administrationskostnaden blir lägre än nuvarande system Anpassningskostnad: I de genomförda modellanalyserna värderas utsläppsrätterna enligt alternativkostnaden, som i grundscenariot är 20 Euro/ton ( 200 kr/ton) Långsiktiga effekter: Nuvarande tilldelningssystem, dvs tom 2012 bidrar till viss energieffektvisering och bränslekonvertering men inte till teknikutveckling. Däremot bör ett handelssystem med signifikant restriktion på utsläppen till år 2020 kunna bidra till teknikutveckling. Samhällsekonomisk effektivitet: Kostnadseffektiv fördelning av utsläppsreduktionerna inom handelssystemet. Givet att utsläppen för Sverige ska begränsas kan effekterna begränsas genom en välavvägd fördelning mellan handlande och ickehandlande sektorer. Fördelningseffekter: Statsfinansiella effekter: I förslaget ingår att utsläppsrätterna för el- och värme ska auktioneras. Med ett pris på 20 Euro per ton blir intäkten från en sådan auktionering 11

13 minst 1 miljard kronor (prognosen är 5,5 Mton om restgaser från järn och stål (3,5 Mton) exkluderas). Effekter på industrins konkurrenskraft: På kort sikt sker anpassningen för handlande sektorer genom effektivisering och substitution till inom enskilda anläggningar. På längre sikt sker en förskjutning från tung industri till mindre fossilberoende industri. De långsiktiga effekterna på tillverkningsindustrin av EU:s system för handel med utsläppsrätter är enligt modellberäkningar sänkta bruttovinstandelar för handlande anläggningar som grupp, men små förändringar i total produktionsvolym och vinster. Därutöver ökar efterfrågan på arbetskraft betydande. Handelssystemet har störst påverkan på produktion och sysselsättning inom jord- och stenvaruindustrin. Därefter är det gruvor, järn- och stålindustrin samt massa- och pappersindustrin som påverkas mest. Minst påverkas metallvaru-, gummi- och plastindustrin samt gruppen övrig industri. Skattehöjning för industri utanför EU:s handelssystem Beskrivning: En utredning föreslås om huruvida koldioxidskatten för industrisektorerna utanför EU:s handelssystem ska höjas. Industrins användning av fossila bränslen har i dag nedsatt koldioxidskatt (med 79%) och ingen energiskatt, vilket betyder att det sannolikt finns kostnadseffektivare åtgärder i dessa sektorer än i hushållssektorn. Förslaget behöver specificeras till vilken skattesats som är lämplig för att kunna kvantifiera effekterna. Källor: Styrmedel i klimatpolitiken (delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008). En variant av styrmedlet (hela skattelättnaden tas bort) har översiktligt konsekvensanalyserats i Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den icke handlande delen av industrin, Ångpanneföreningen, Typ: Ekonomiskt. Styrmedlet kan konsekvensbedömas, men bedömningen underlättas naturligtvis om skattenivå och inkluderade branscher specificeras. Relation till andra styrmedel: Föreslaget som komplement till en utvidgning av PFE. Komplement eller substitut (beroende på utformning) till en utökad tillämpning av miljöbalken liksom till olika investeringsstöd. Ägare: Stat Påverkan på energianvändning: Går ej att uppskatta utan vidare specificering. De berörda företagen är i allmänhet inte lika energiintensiva som företagen i handelssystemet och den sektor som har störst energianvändning och användning av fossila bränslen av de idag icke-handlande den kemiska industrin kommer att ingå i handelssystemet från och med Det finns dessutom relativt stora skillnader i potentialen att minska utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande industrin. Det beror bland annat på hur internationellt konkurrensutsatta de är. Energianvändning år 2004 för de största energianvändarna efter kemiindustrin: Livsmedelsindustri ca 6 TWh/år, varav nästan 3 TWh/år fossilt Verkstadsindustri knappt 6 TWh/år varav ca 2 TWh/år fossilt Metallverk knappt 5 TWh/år, varav ca 1 TWh/år fossilt Gummi- och plast ca 2,5 TWh/år, varav drygt 1 TWh/år fossilt 12

14 Trävaruindustri drygt 8 TWh/år, varav knappt 0,25 TWh/år fossilt Påverkan på CO 2 -utsläpp: De största utsläppen härrör från metallverk, följt av livsmedel- och verkstadsindustrin. Av dessa bedömer Ångpanneföreningen att verkstadsindustrin har störst potential att minska utsläppen av koldioxid. Bränslen som används i metallurgiska processer kommer att befrias från energi- och koldioxidskatt från 1 januari 2008 (prop. 2006/07:13, bet. 2006/07:SkU5, rskr. 2006/07:43). Tidigare gällde skattebefrielsen endast kolbränslen. En slopad nedsättning av koldioxidskatten inom tillverkningsindustrin skulle därför endast beröra en mycket liten andel av användningen av fossila bränslen inom denna bransch. Koldioxidutsläpp från industrin som ligger utanför handelssystemet härrör framförallt från arbetsmaskiner samt förbränningspannor i mindre och medelstora industrier. I sektorn finns oljepannor för uppvärmning av lokaler som kan ersättas med fjärrvärme, värmepumpar och i viss utsträckning biobränslepannor. Koldioxidutsläppen från förbränning år 2004 (exkl. arbetsmaskiner) var totalt 2,3 Mton, varav för de största aktörerna i denna kategori: Livsmedelsindustri drygt 500 kton CO 2 Metallverk ca 600 kton CO 2 Verkstadsindustri ca 400 kton CO 2 Byggindustrin (jord och sten) ca 250 kton CO 2 Kemiindustri drygt 150 kton CO 2 Påverkan på NO x -utsläpp: Se ovan. Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan. Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan. Implementeringskostnad: I första hand administrativ. Anpassningskostnad: Beror på skattens storlek anpassningskostnaden blir i proportion till skattenivån, d v s företagen kommer att anpassa sig (energieffektivisera) i första hand om anpassningskostnaden ligger under skattenivån. Skatten utgör är dock en ringa andel av produktionskostnaderna för icke-energiintensiv industri. Långsiktiga effekter: Ger incitament till ny teknik. Kan också leda till att företag flyttar eller att delar av sektorer slås ut, med negativ påverkan på sysselsättningen som följd. Effekterna beror dock på styrmedlets utformning. Enligt Naturvårdsverket och STEM kan en total slopning av skattereduceringen inte förordas p g a de negativa effekter som tros uppstå, dock kan andra kompensationsformer övervägas. Samhällsekonomisk effektivitet: Går ej att uppskatta utan vidare specificering. Fördelningseffekter: Förmodligen. Enligt Ångpanneföreningens konsekvensanalys (av en total slopning av dagens skattelättnad) skulle de minsta företagen drabbas mest. Detta eftersom de är mindre flexibla än större företag. Även livsmedelsindustrin skulle bli drabbad. Statsfinansiella effekter: WSP: Går ej att uppskatta utan vidare specificering. Ökade skatteintäkter förvisso, men om industrins konkurrenskraft försämras kan nettoeffekten på längre sikt vara negativ. Effekter på industrins konkurrenskraft: Effekterna på industrin av en slopad nedsättning av koldioxidskatten beror på företagens koldioxidintensitet, på möjligheterna att reducera utsläppen och på i vilken grad de är utsatta för internationell konkurrens. ÅF lyfter särskilt fram att metallvaruindustrin kan få minskad konkurrenskraft. I rapporten Miljöpolitik utan kostnader? En kritisk granskning av 13

15 Porterhypotesen, Finansdepartementet 2007, hävdas att industrins kostnader för miljöpolitiken inte uppvägs av de innovationer etc. som miljöskatter indirekt kan framtvinga. Däremot menas att företagens nettokostnader delvis kan mildras på detta sätt. Frivilliga avtal med inriktning mot bränsleanvändning Beskrivning: Avtal för de delar av industrisektorn som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Exempelvis en utvidgning av PFE (program för energieffektivisering inom energiintensiv industri) till att även omfatta bränslen och fler företag, i kombination med undantag från höjd koldioxidskatt. Källor: Styrmedel i klimatpolitiken. Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation Typ: Regler/avtal. Kan konsekvensbedömas, men bedömningen underlättas om det specificeras vilka effektiviseringar och branscher som föreslås ingå i avtalet/avtalen, samt vilket undantag i koldioxidskatt som ingående företag kan. Utformningen av krav på effektivare energianvändning inom industrin behandlas i bl.a. det uppdrag till Energimyndigheten om en samordning av PFE och miljöbalkens krav på området som regeringen nyligen har tagit initiativ till. Relation till andra styrmedel: Föreslås som komplement till en skattehöjning för icke-handlande industri. Substitut eller komplement (beroende på utformning) till en utökad tillämpning av miljöbalken respektive till olika investeringsstöd. Ägare: Stat. Påverkan på energianvändning: Kan inte bedömas i dagsläget. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Se ovan. Påverkan på NO x -utsläpp: Se ovan. Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan. Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan. Implementeringskostnad: En överenskommelse kräver enligt tidigare erfarenheter en omfattande administration för att fungera. Ju dyrare åtgärder som programmet ska omfatta, desto mera administration kommer att krävas på myndighetsnivå. Anpassningskostnad: Kan endast realisera åtgärder med en låg kostnad med nuvarande upplägg, en fortsatt utredning skulle behöva analysera hur höga åtgärdskostnader som skulle kunna drivas igenom med detta styrmedel. Långsiktiga effekter: Se ovan. Samhällsekonomisk effektivitet: Större flexibilitet i valet av åtgärder jämfört med t.ex. tillståndsgivning enligt miljöbalken, å andra sidan en större osäkerhet i uppfyllandet. Det finns exempel både på överenskommelser som inte alls har fungerat, på dem som har fungerat men där målen har varit lågt satta 1 och på överenskommelser som bevisligen har snabbat på introduktion av bästa möjliga teknik. 2 Vissa åtgärder som företagen åläggs att genomföra inom ramen för dagens utformning av PFE går utöver vad som hade kommit till stånd med företagens konventionella avkastnings- 1 Naturvårdsverket, Miljööverenskommelser - en möjlighet i miljöarbetet?, Rapport AR WG3, Mitigation of Climate Change. 14

16 krav. Företag där potentialen till kostnadseffektiva åtgärder för el-effektivisering tros vara liten avkrävs inte att genomföra effektiviseringsåtgärder. Denna flexibilitet bidrar till att åtgärder genomförs där de kan vidtas till lägst kostnad vilket skapar förutsättningar för kostnadseffektiv styrning. Dock krävs stora utredningar för kartläggningar och beräkningar för att genomdriva åtgärder som inte är direkt företagsekonomiskt lönsamma, vilket sannolikt betyder att de administrativa kostnaderna stiger med åtgärdskostnaderna. Fördelningseffekter: WSP: Sannolikt små fördelningseffekter. Dock kan större företag förmodas ha bättre förutsättningar till att följa de krav som skulle ingå i ett frivilligt avtal, och därmed gynnas av eventuella förmåner. Statsfinansiella effekter: WSP: Sannolikt relativt små dagens utformning av PFE bygger på att företag som uppfyller åtagandet får en reduktion av energiskatten (från 0,5 öre/kwh till 0 öre). Effekter på industrins konkurrenskraft: Ett uttalat syfte med PFE är att åstadkomma el-besparingar utan att försämra den energiintensiva industrins internationella konkurrenskraft. WSP: PFE i kombination med minskad skattesubvention (höjd skatt) borde kunna mildra de negativa konsekvenserna av en minskad skattesubvention. Utvidgad tillämpning av miljöbalken Beskrivning: En utvidgad tillämpning av miljöbalken mot energieffektivisering. Källor: Kontrollstation 2008 (delrapport 2 Styrmedel i klimatpolitiken ). Typ: Regler. Kan konsekvensbedömas om det specificeras. Utformningen av krav på effektivare energianvändning inom industrin behandlas i bl.a. det uppdrag till Energimyndigheten om en samordning av PFE och miljöbalkens krav på området som regeringen nyligen har tagit initiativ till. Relation till andra styrmedel: Substitut eller komplement (beroende på utformning) till en skattehöjning för icke-handlande industri, en utökad tillämpning av PFE respektive till olika investeringsstöd. Ägare: Stat Påverkan på energianvändning: Kan inte bedömas i dagsläget. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Se ovan. Påverkan på NO x -utsläpp: Se ovan. Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan. Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan. Implementeringskostnad: WSP: Relativt liten. (Kostnader för administration och uppföljning/kontroll.) Anpassningskostnad: Administration samt åtgärder för regelefterlevnad. Långsiktiga effekter: Se ovan. Samhällsekonomisk effektivitet: Med sträng miljölagstiftning går det att nå längre än med de åtgärder som blir följden av rent företagsekonomiska kalkyler. Det är dock i nuläget svårt att bedöma miljöbalkens effektivitet vad gäller krav på att hushålla med energi och råvaror, liksom att i första hand använda förnyelsebara energikällor. WSP: Mindre flexibilitet och samhällsekonomisk effektivitet i 15

17 genomförandet av åtgärder jämfört med t.ex. minskade skatteavdrag. Å andra sidan en större säkerhet i uppfyllandet. Fördelningseffekter: Går ej att uttala sig om i dagsläget. Statsfinansiella effekter: Går ej att uttala sig om i dagsläget. Effekter på industrins konkurrenskraft: Beror på utformning. Direkta investeringsstöd inom ramen för ett nytt system för klimatinvesteringsstöd Beskrivning: Direkta investeringsstöd till industrisektorerna utanför EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Stödet inriktas mot åtgärder av betydelse på lång sikt, inriktas mot områden där andra klimatpolitiska styrmedel är svaga och områden där en skärpning av andra generellt verkande ekonomiska styrmedel bedöms som svåra att genomföra t.ex. på grund av negativa effekter på industrins konkurrensförhållanden. Källor: Föreslås i Styrmedel i klimatpolitiken som en utvidgad tillämpning av KLIMP (svenska statens stöd till klimatinvesteringsprogram) Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation Typ: Ekonomiskt. Kan konsekvensbeskrivas om storleken på stöden och ingående åtgärdsområden specificeras. Relation till andra styrmedel: Substitut eller komplement (beroende på utformning) till en skattehöjning för icke-handlande industri, en utökad tillämpning av PFE respektive till en utökad tillämpning av miljöbalken. Ägare: Stat Påverkan på energianvändning: Kan inte bedömas i dagsläget. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Se ovan. Påverkan på NO x -utsläpp: Se ovan. Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan. Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan. Implementeringskostnad: Administrationskostnaderna för perioden har uppskattats till ca 10 procent av fördelade bidrag. Genom att fokusera bidragen till tydligt utpekade åtgärder och sektorer kan dessa kostnader minska i jämförelse med i befintligt system. Anpassningskostnad: Genom att fokusera bidragen till tydligt utpekade åtgärder och sektorer kan dessa kostnader minska i jämförelse med i befintligt system.. Långsiktiga effekter: WSP: Stöden har potential att leda till teknikutveckling och arbetstillfällen. Samhällsekonomisk effektivitet: Genom att fokusera på tydligt utpekade åtgärder och sektorer inom områden där andra klimatstyrmedel är svaga kan styrmedlet göras effektivare än med dagens utformning. Fördelningseffekter: Statsfinansiella effekter: Effekter på industrins konkurrenskraft: 16

18 Energieffektivisering inom bostäder och service Miljömärkning, byggnader - energideklarationer Beskrivning: En miljömärkning av byggnader med indelning i klasser (A, B, C + ev. D ) föreslås av Energimyndigheten kopplas till de nyligen införda energideklarationerna, med byggreglerna som miniminivå i miljöklassningen. Vid nyproduktion kan energinivåerna A, B och C ligga till grund för miljömärkningen, där A är bästa klass och C nivån innebär att Boverkets byggregler klaras. Eventuellt en D-nivå för de som inte klarar byggreglerna. För befintlig bebyggelse kan energideklarationerna vara utgångspunkt och förbättringsmöjlighet av miljömärkningsklasserna kopplas till de åtgärder som föreslås. Nivåerna A till E tillämpas, där A till C ligger på samma nivå som nyproduktion Källor: Energimyndighetens sektorsrapport, ByggaBoDialogens hemsida, Kontrollstation Se även rapport från Chalmers, Uppvärmning av byggnader, Analys av hur styrmedel som påverkar uppvärmning av byggnader kan bidra till olika miljömål, för information om ekonomiska incitament. Typ: Regler Relation till andra styrmedel: Direkt koppling till Boverkets byggregler och till lagen om införande av energideklarationer. Möjlig koppling till fastighetsskatt. Genom att kombinera byggregler och energideklarationen samt befintlig energiskatt med miljömärkning drivs utvecklingen mot mer energisnåla bostäder och lokaler. Miljömärkningen blir ett komplement till byggreglerna och kan liksom dessa skärpas efter hand. I ByggaBoDialogens miljömärkningsprojekt har regeringen, försäkringsbolag, kreditinstitut och banker åtagit sig att verka för att bidra med incitament. Dessa är tänkta att ges i form av lägre fastighetsskatter, bättre försäkringsvillkor och förmånligare fastighetskrediter till dem som uppfyller vissa kravnivåer i klassningssystemet över dem som normalt utgör samhällets grundkrav. Ägare: Stat samt kommuner (via ByggaBoDialogen). Påverkan på energianvändning: Ej kvantifierat En utredning föreslås av Energimyndigheten att tillsättas för att närmare utreda nämnda styrmedel (byggregler, energideklarationer och miljömärkning). Utredningen bör ta tillvara erfarenheter och rekommendationer från ByggaBoDialogens projekt om miljöklassning av byggnader som redovisas i december Påverkan på CO 2 -utsläpp: Se ovan Påverkan på NO x -utsläpp: Nej (ej relevant, storskalig energiproduktion) Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan Implementeringskostnad: Ej beräknad, rimligtvis ganska låg Anpassningskostnad: Ej beräknad, rimligtvis ganska låg Långsiktiga effekter: Förslaget ger ekonomiska incitament till såväl fastighetsägare som fastighetsköpare och hyresgäster som kan kommuniceras på ett tydligt och 17

19 enkelt sätt, vilket kan få en avgörande roll för att uppnå det långsiktiga energimålet. Samhällsekonomisk effektivitet: Fördelningseffekter: Statsfinansiella effekter: Effekter på industrins konkurrenskraft: Energieffektivisering genom ett transporteffektivt samhällsbyggande och infrastruktur Om konsekvensbeskrivningarna av samhällsbyggnadsstyrmedlen Det är svårt att peka ut effekten av styrmedel inom samhällsplaneringen var för sig, däremot kan man bedöma potentialen för alla styrmedel tillsammans. Huvudkällan för dessa bedömningar är Vägverkets klimatstrategi (Vägverket publikation 2004:102). Påverkan på energianvändning beror på i vilken utsträckning en transportseffektiv samhällsplanering kan kombineras med andra styrmedel. Effekten är långsiktigt (10-50 år) och kan växa med tiden. Uppskattningsvis en energieffektivisering kring 5-10% jämfört med Även påverkan på CO2-utsläpp är långsiktig (10-50 år) och kan växa med tiden. I Vägverkets klimatstrategi uppskattas minskningspotentialen genom transporteffektiv samhällsplanering till 0,2 Mton år 2020 och 1,5 Mton år En rad trender som kan leda till utsläppsminskningar förutsätter en transporteffektiv samhällsplanering: Cykling tar marknadsandelar från bilen i kortväga persontransporter, virtuella resor ersätter fysiska och en ökad användning av bilpooler. Regional samordning av samhällets miljömål med kommunens planering Beskrivning: Ändring av Plan och Bygglagen för att göra översiktsplanerna legalt bindande samt ändring i instruktionen till den regionala planeringsnivån. Översiktsplanerna blir bindande på liknande sätt som detaljplanen är idag och samtidigt ges länsstyrelserna en lagstadgad skyldighet att granska översiktsplaner så att de ej strider mot nationella miljömål. Åtgärden förhindrar genomförandet av åtgärder som motverkar transportsnål samhällsplanering hos lokala myndigheter och den privata sektorn. Styrmedlet kan också utformas enligt följande. Genom att ge den regionala planeringsnivån en stärkt roll i planeringsprocessen och ett tydligt uppdrag att beakta miljömålen kan en samordnad planering i linje med miljömålen främjas. En förändrad uppgiftsfördelning i planeringsprocessen kan kräva justeringar i PBL samt att översiktsplanens funktion stärks. 18

20 Källor: Vägverkets sektorsrapport och underlagsrapport Styrmedel för transportsnål samhällsplanering av Koucky & Partners AB Typ: Regler Relation till andra styrmedel: Komplement (förstärker) många andra miljöinriktade styrmedel inom transportsektorn. Den effekt som samhällsplanering kan ha på trafikens utveckling bör ses som en multiplikator som förstärker eller dämpar effekten av andra trafikrelaterade styrmedel. Ägare: Stat Påverkan på energianvändning: Beroende på i vilken utsträckning den kan kombineras med andra styrmedel, eftersom den har en förstärkande effekt. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Effekten är långsiktig (10-50 år) och kan växa med tiden. Effekten är av samma storleksordning som för energianvändningen. Effekten beror på i vilken utsträckning den kombineras med andra styrmedel, eftersom den främst har en förstärkande effekt. Påverkan på NO x -utsläpp: Ej beräknat, minskar NO x -utsläpp. Påverkan på SO X -utsläpp: Ingen påverkan Påverkan på partikelutsläpp: Ej beräknat, minskar partikelutsläpp. Implementeringskostnad: Låg, endast administrativa kostnader samt kostnad för att förstärka Länsstyrelsernas kapacitet, uppskattningsvis tjänster. Anpassningskostnad: Ej beräknad, ringa Långsiktiga effekter: Lejonparten av effekterna är långsiktigt, år. Samhällsekonomisk effektivitet: Bedöms som hög, eftersom styrmedlet har en förstärkande effekt på andra styrmedel samt för att framtida problem kan undvikas genom förbättrad regional planering. Fördelningseffekter: Ej bedömd. Statsfinansiella effekter: Ej bedömd, sannolikt ringa. Effekter på industrins konkurrenskraft: Ej bedömd, sannolikt ringa. Utvidgat lagutrymme för kommunala styrmedel Beskrivning: Genom att ändra lagstiftningen (främst PBL) tydliggörs vad som är tillåtet eller till och med önskvärt i vissa planfrågor och kommuner ges ett större handlingsutrymme att införa lokala styrmedel för transportsnål samhällsutveckling. Lagändringarna bör utvecklas i dialog med berörda kommuner. Källor: Vägverkets sektorsrapport och underlagsrapport Styrmedel för transportsnål samhällsplanering av Koucky & Partners AB Typ: Regler Relation till andra styrmedel: Stöd till implementering av andra styrmedel inom transportsnål samhällsplanering. Ägare: Stat, kommuner Påverkan på energianvändning: Ingen direkt påverkan, men öppnar för lokala styrmedel som kan påverka energianvändningen i trafiken. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Ingen direkt påverkan, men öppnar för lokala styrmedel som kan påverka CO 2 -utsläppen från trafiken. Påverkan på NO x -utsläpp: Ingen direkt påverkan, men öppnar för lokala styrmedel som kan påverka NO x -utsläppen från trafiken. 19

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska

Läs mer

Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov

Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov Kristina Feldhusen Enheten för energi och transporter Naturvårdsverket 1 Miljöns behov, vad pågår? Pågående översyn Sveriges

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06

Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06 Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06 Naturskyddsföreningen 221 000 270 1909 2 IPCC : Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 3 Stora möjligheter i städerna Energieffektivisera 100% förnybar

Läs mer

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-03-28 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

Omställning till fossilfri transportsektor

Omställning till fossilfri transportsektor Omställning till fossilfri transportsektor Välkomna! 10.30 Om uppdraget och syftet med dagen 10.45 Principer för omställningen 11.00 Transporteffektivt samhälle (gods och person) 11.20 Rundabordssamtal

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Bakgrund Genomförande, mål, sektorns utveckling Vart är vi på väg Referensbana, hinder och incitament Målbilder och scenarier 6 scenarier, ett beskrivet genom

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan

energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan Trafikverkets arbete för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan Begränsad klimatpåverkan 2 Arbetet med energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan hjälper en målgrupp som har svårt att

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR 303-4332/2007

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR 303-4332/2007 SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2007-12-10\dagordning\tjänsteutlåtande\23 Konsekvenser av Sveriges genomförande av EUs utsläppstakdirektiv no NOx.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet

Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet Ett samordningsuppdrag Alesia Israilava Energimyndigheten 31 maj 2017 Båstad Agenda Samordning: Vilka? Hur? Omställning: Principer?

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Mindre buller 2008-2017

Mindre buller 2008-2017 Publikation 2007:47 Fördjupningsdokument miljö Mindre buller 2008-2017 Titel: Fördjupningsdokument miljö Mindre buller Publikation: 2007:47 Utgivningsdatum: 2007-05 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Kjell

Läs mer

Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Ett samordningsuppdrag

Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Ett samordningsuppdrag Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet Ett samordningsuppdrag Agenda Samordning Vilka har varit med? Hur har vi arbetat? Vilka lärdomar har vi dragit av arbetet hittills?

Läs mer

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige - kommentarer av Anders Wijkman vid möte på KNEG måndagen 17 oktober, 2016 16 månader av intensivt arbete: Uppdraget att utveckla en strategi för ett klimatneutralt

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg,

Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg, Politisk omväldsspaning - hösten 2015 Lars Sandberg, 2015-11-24 Proposition resenärsrättigheter Resenärer måste hålla reda på hur lång linjen är Linjer som är kortare än 15 mil ersättning efter 20 minuter,

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Remissvar angående Trafikverkets regeringsuppdrag angående åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser (Rapport 2016:111)

Remissvar angående Trafikverkets regeringsuppdrag angående åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser (Rapport 2016:111) Ert dnr: Vårt dnr: Li146/2016 Handläggare: Lars Sandberg Anna Johansson, Infrastrukturminister Ola Nordlander, Näringsdepartementet Anna T Johansson, Näringsdepartementet Sten Hammarlund, Trafikverket

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050). Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för

Läs mer

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Upplägg Bakgrund Inriktning Utgångsläget för energigaserna Vårt arbete Åtgärdspotentialer

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

Miljödepartementet Stockholm

Miljödepartementet Stockholm Miljödepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2008-02-11 Ert dnr M2007/840/Mk Vårt dnr 270/2007 Naturskyddsföreningens yttrande över Naturvårdsverkets skrivelse Konsekvenser av Sveriges genomförande av

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-07-03 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen om fossilfri

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket KNEG..? Bildades 2006 med den gemensamma målsättningen att: Halvera utsläppen

Läs mer

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs Fossilfria godstransporter idag och i morgon Urban Wästljung Public and Environmental Affairs Tanktransportdagarna 2015 Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer