Miljökonsekvensbeskrivning för verksamheten vid Höganäs Sweden AB i Höganäs

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning för verksamheten vid Höganäs Sweden AB i Höganäs Ebba Löfblad Gun Löfblad Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström Svensk MKB AB

2 ii

3 Icke-teknisk sammanfattning Höganäs AB och Höganäs Sweden AB tillsammans med Höganäs Hamnbyggnads AB (Höganäs) planerar en förändring och utökning av produktionen vid anläggningarna i Höganäs och ansöker därmed om nytt tillstånd. Denna miljökonsekvensbeskrivning har gjorts för att beskriva anläggningarnas miljöpåverkan vid nuvarande (nuläge) och utökad produktion (sökt alternativ) samt i alternativet att nuvarande tillstånd skulle utnyttjas fullt ut (nollalternativet). Höganäs är marknadsledande i världen inom tillverkning av metallpulver, liksom vad gäller utveckling av nya produkter och applikationer av metallpulver. Höganäs har sina rötter i stenkolsfyndigheterna i nordvästra Skåne och är ett av Sveriges äldsta företag som fortfarande är i drift. Företaget är beläget i Höganäs kommun invid Öresund och har en egen hamn, vars verksamhet nu planeras att utökas för utskeppning av produkter. Någon alternativ lokalisering, som kan vara miljömässigt lämplig och teknisk-ekonomiskt möjlig i relation till den nuvarande, bedöms inte finnas, varken för verksamheten eller för deponin för inert (reaktionsobenäget) avfall. Alternativa processutformningar finns och diskuteras i miljökonsekvensbeskrivningen. Samråd har hållits med myndigheter och närboende vid två tillfällen för att informera om de planerade förändringarna. De synpunkter som framkommit har sammanställts i bilaga F till ansökan. I huvudsak har synpunkterna rört transporterna och alternativa lösningar av logistiken. Verksamheten vid Höganäs är unik i världen. Processerna beskrivs därför inte i något av de referensdokument som utarbetats inom EU för att beskriva bästa teknik inom järn- och stålindustrin. Verksamheten omfattas därför enbart till viss del av de generella slutsatserna för branschen. Med de reningstekniker som används och de åtgärder som vidtagits och planeras bedömer Höganäs att man arbetar med bästa teknik. Pulverteknologin innebär fördelar jämfört med traditionell järn- och stålframställning på så sätt att den vidare bearbetningen av pulvret till produkter både är mer resurssnål och energieffektiv än traditionell gjutning, smidning och metallbearbetning. UTSLÄPPEN TILL LUFT av svaveloxider, kväveoxider och stoft från verksamheten beräknas bli något lägre vid den sökta produktionsnivån än vad som är fallet om företaget skulle producera enligt dagens gällande tillstånd (nollalternativet). Däremot är utsläppen i nuläget lägre till följd av att produktionen inte uppgår till den maximalt tillåtna. Detta beror på flera faktorer. Dels har efterfrågan på den globala fordonsmarknaden inte hunnit utvecklas efter den senaste lågkonjunkturen. Dels pågår en utveckling av pulverteknologin mot olika specialiserade metallpulvertyper. I grunden ligger också en metodik för att beräkna utsläpp som ger lägre utsläpp i dagsläget då man baserar dessa på verkliga mätningar, jämfört med utsläppsuppskattningarna för framtidsfallen då man behöver utgå från leverantörsgarantier för tillkommande reningsutrustning. Förutom de ovan nämnda utsläppen till luft sker även utsläpp av mindre mängder stabila organiska ämnen och metaller till luft. Förutom utsläpp via punktkällor sker också diffusa utsläpp av stoft från verksamheten. Diffusa bidrag uppkommer i samband med lastnings och lossning i hamnen, genom transporterna till och från hamnen samt även från deponiverksamheten. Genom olika åtgärder har man kunnat begränsa den diffusa spridningen av stoft. Stoftspridningen från verksamheten kvantifieras med hjälp av stoftnedfallsmätningar. iii

4 På motsvarande sätt som för processutsläppen är UTSLÄPPEN FRÅN TRANSPORTERNA lägre i sökt alternativ än i nollalternativet, men högre än i nuläget. Detta på grund av att transportbehovet är större vid en ökad produktion. Samtidigt kommer en uppskattad ökning av transportbehovet under kommande år att motverkas av den utveckling som sker på fordonsmotorerna till följd av strängare utsläppskrav. Den bedömning som görs i miljökonsekvensbeskrivningen är att utsläppen från transporterna efter 2015 därför kommer att vara på ungefär samma nivå i nollalternativ och sökt alternativ som de är i dagens situation. UTSLÄPPEN TILL VATTEN är små eftersom processerna vid Höganäs till huvuddelen är torra. Endast mindre mängder kommunalt vatten används i processerna och leds till det kommunala reningsverket. Mindre läckage av metaller sker till Öresund från deponin och med dagvatten. Den utökade produktionen bedöms inte innebära några ökade utsläpp till vatten. Processerna behöver tillgång till relativt stora mängder kylvatten, som tas från Öresund och släpps tillbaka i uppvärmd form i angränsande havsområden. Behovet av kylvatten kommer att öka vid en produktionsökning. INDUSTRIBULLRET från Höganäs kontrolleras regelbundet och de högsta ljudnivåerna som uppmätts vid bostäder under de senaste fem åren, har inte vid något mättillfälle överskridit bullervillkoret nattetid. För att klara gällande bullervillkor vid utökad produktion kommer lämpliga åtgärder vidtas. TRAFIK- BULLRET har utretts för de olika lösningar som finns för logistiken till och från företaget och hamnen i det framtida fallet. Med de bullerdämpande åtgärder som planeras att anläggas som skydd för närliggande bostäder längs hamnleden, beräknas bullerkraven komma att uppfyllas efter utökad produktion, såväl dagtid, då de huvudsakliga transporterna sker, som under kvälls- och nattetid. Verksamheten är energiintensiv. Stora ansträngningar görs därför fortlöpande för att effektivisera och optimera ENERGIANVÄNDNINGEN. Detta har resulterat i en minskning av den specifika energianvändningen med omkring 40 % sedan Till följd av de genomförda energieffektiviseringarna har det blivit allt svårare att finna möjligheter till ytterligare förbättringar. Fortsatt minskning av den specifika energianvändningen kräver i ökande utsträckning processutveckling och nyinvesteringar, vilket är möjligt i samband med större kapacitetsökningar. Möjligheten att expandera produktionen i Höganäs är därför avgörande för att på längre sikt kunna genomföra ytterligare betydande energieffektiviseringar. Vid produktionen erhålls såväl produkter som restprodukter. Av vissa RESTPRODUKTER skapas biprodukter som avyttras till kund, medan stora mängder restprodukter återförs till processerna. En viss kvantitet utgör material som vare sig kan återanvändas eller avyttras, utan deponeras som avfall. Företagets DEPONI Invallningen ligger väster om industriområdet där processrelaterat inert (reaktionströgt) avfall deponeras. Deponeringen sker idag med eget tillstånd enligt miljöbalken och i enlighet med fastställd detaljplan. Företaget söker förnyat tillstånd för deponin vid den nu aktuella prövningen. Vid den sökta produktionsnivån förväntas deponin vara fylld omkring år Fabriksområdet i Höganäs har använts för industriell verksamhet under lång tid. FÖRORENINGS- FÖREKOMSTEN I MARK i området har studerats med sedvanlig metodik och är relativt väl känd. Ett antal delområden har pekats ut och klassas som förorenade. Höganäs avser att fortsätta arbetet med inventeringar och genomför fortlöpande kontroller i enlighet med vad som framkommer av tillsynsä- iv

5 renden. Vid framtida arbeten i mark kommer interna tillstånd inhämtas och nödvändiga försiktighetsmått vidtas. VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ OMGIVANDE MILJÖ har värderats med utgångspunkt från utsläppen och i relation till miljökvalitetsnormer, miljömål och andra bedömningsgrunder. Luftkvaliteten i Höganäs är jämförbar med den i andra mindre och medelstora svenska tätorter. Inga överskridanden sker av miljökvalitetsnormer och inte heller av de miljömål som ställts upp för att styra miljöarbetet inom alla verksamheter i samhället. Påverkan på luftkvaliteten från Höganäs punktkällor är generellt liten jämfört med den totala föroreningsförekomsten och bidragen från andra källor, inte minst jämfört med de samlade bidragen från trafik och transporter i samhället samt genom långdistanstransport med luft. Detta gäller i såväl nuvarande situation som i sökt alternativ och nollalternativ. Störst påverkan från punktkällorna uppskattas uppkomma i närområdet omedelbart öster om industriområdet, Sandflygsområdet, i den förhärskande vindriktningen. Detta gäller såväl gasformiga ämnen som svaveloxider och kväveoxider, som stoft och partikelbundna ämnen inklusive metaller. Transporternas bidrag beräknas vara störst i området söder om fabriksområdet nära hamnen. I ett framtida läge vid sökt produktion uppskattas utsläppen genom strängare utsläppskrav inte bidra till någon ökning av NO 2 -halterna jämfört med nuläget, trots ett ökat transportbehov. De föroreningar som släpps ut till luft deponeras så småningom till mark och vatten. Hur snabbt detta sker beror på förhållandena i atmosfären. Vissa luftföroreningar, som svaveldioxid och kväveoxider samt fina partiklar kan transporteras hundratals mil, medan grövre stoftpartiklar och metaller i huvudsak deponeras nära utsläppspunkterna inom någon kilometer från utsläppskällan och till stor del inom fabriksområdet. Ingen nämnvärd försurande påverkan bedöms uppkomma av Höganäs utsläpp eftersom nedfallet är relativt litet och regionens marker relativt okänsliga för surt nedfall. Nedfallet av svavel har under senare år minskat väsentligt, och prognoserna för kväveutsläppen till luft anger att även nedfallet av kväve kan förväntas minska på sikt. Övergödning utgör i dagsläget ett betydande problem i Skåne. Främst är det den lokala påverkan från jordbruket och nedfallsbidraget från långväga kvävetransporter med luft som bidrar. Ingen nämnvärd gödande effekt av Höganäs utsläpp bedöms uppkomma, vare sig i nuläget eller efter utökad produktion. Genom de åtgärder som planeras i Sverige och i Europa för att minska utsläpp till luft av kväve uppskattas nedfallet på sikt komma att minska. Nedfallet av stoft och metaller kring Höganäs mäts med en metod som används generellt för att studera stoftnedfall. Resultaten påverkas av allt stoft som virvlar runt i luften inom tätorter och varierar mellan mätpunkterna och mellan åren beroende på lokala förhållanden och på väder. Metoden är inte helt kvantitativ men ger ofta en god indikation på resultat av åtgärder mot damning. De senaste åren har nedfallet varit högst i Sandflygsområdet öster om verksamhetsområdet och lägre vid övriga mätpunkter. Provtagningen vid Sandflygsområdet verkar dock ha innehållit vissa osäkerheter. Stoftnedfallet omedelbart söder om verksamhetsområdet (Tånggatan och Stora Nygatan) ligger i stort sett på samma nivå som på referensstationen Brännan i Viken. Metallnedfallet är något högre kring v

6 Höganäs. För de flesta metaller är nedfallet dock inte förhöjt med mer än en faktor två till tre gånger jämfört med referensstationen. För alla nämnda parametrar gäller att utsläppen i sökt alternativ är något lägre än det skulle ha varit i nollalternativet, men samtidigt högre än i nuvarande situation. Slutsatsen är att utsläppen av svavel, kväveoxider, stoft och metaller till luft från Höganäs påverkar omgivande miljö i begränsad omfattning, vilket gäller såväl i nuläget som vid sökt produktionsnivå. HÖGANÄS PÅVERKAN PÅ VATTENKVALITETEN i det angränsande havsområdet är försumbar. En produktionsökning kommer inte nämnvärt att påverka förhållandena i detta avseende eftersom de begränsade utsläppen av i första hand metaller endast sker via dagvatten och från deponin, och därmed inte påverkas av produktionsnivån. Däremot finns det anledning att anta att utsläppen av varmt kylvatten i någon mån påverkar växt- och djurlivet i havet inom ett begränsat område på upp till 5 meters avstånd från utsläppsmynningarna. En produktionsökning till dagens tillståndsgivna nivå kan förväntas öka påverkansområdet med några meter, i likhet med vad som gäller vid den sökta produktionsnivån. Verksamheten vid Höganäs omfattas idag av den lägre kravnivån enligt SEVESOLAGSTIFTNINGEN. Genom utökad produktion och därmed behov av att lagra större mängder av olika råvaror, kommer verksamheten att uppgraderas till att omfattas av den högre kravnivån. Generellt sett visar genomförda analyser att riskerna i verksamheten är relativt sett små. Huvudanledningen till klassningen är lagrade mängder av miljöfarliga ämnen, i detta fall metallpulver. Flera av de använda pulvren har dammexplosiva egenskaper, men dessa kräver speciella förhållanden för att antändas. Mest lättantändliga är pulver med smörjmedel, men åtgärder har vidtagits för att undvika att antändning av sådana pulver sker. Genom att de lagrade kemikalierna i övrigt inte är brandfarliga och eftersom pulvren inte heller är lösliga i vatten, bedöms riskerna för att miljöfarliga och giftiga ämnen ska spridas till omgivningarna som relativt små. Säkerhetsarbetet vid företaget är omfattande och styrs av verksamhetens ledningssystem. Även kemikaliehanteringen och hanteringen av avfall bestäms av rutiner i ledningssystemet. Sammanfattningsvis bedöms den planerade verksamheten i sökt alternativ även om den innebär en utökning jämfört med idag inte motverka något av de miljömål som ställts upp nationellt och inte heller de strategiskt viktiga åtgärder som planeras för miljömålsuppfyllelsen i Skåne. vi

7 Miljökonsekvensbeskrivning för verksamheten vid Höganäs Sweden AB i Höganäs Innehållsförteckning ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING... III 1 ORIENTERING ÖVERSIKTLIGT OM DAGENS VERKSAMHET VID HÖGANÄS SWEDEN AB:S ANLÄGGNINGAR I HÖGANÄS ANSÖKAN OM FÖRÄNDRAD VERKSAMHET MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGENS INNEHÅLL Scenarier i MKB nuläge, sökt alternativ och nollalternativ Alternativ lokalisering Alternativa processutformningar Avgränsningar i miljökonsekvensbeskrivningen Läsanvisningar MKB-PROCESSEN SAMRÅD MED MYNDIGHETER OCH BERÖRDA Synpunkter från kommunen Synpunkter från Länsstyrelsen Synpunkter från övriga myndigheter Synpunkter från närboende INDUSTRIOMRÅDETS LOKALISERING I FÖRHÅLLANDE TILL OMGIVNINGARNA VERKSAMHETENS HISTORISKA UTVECKLING INDUSTRIOMRÅDETS LOKALISERING ASPEKTER SOM RÖR PLANFÖRHÅLLANDEN Planförhållanden i Höganäs kommun Annan intilliggande verksamhet Anslutande transportvägar och farleder Anläggningarnas placering ur perspektivet ett förändrat klimat ÖVERSIKTLIGT OM DRIFT OCH PRODUKTION DRIFT VERKSAMHETENS OLIKA PRODUKTIONS- OCH PROCESSDELAR Svampverket Pulververket Verken för Distaloy och Astaloy Fabrik XII (f.d. Kopierverket) Produktion av tillsatsmaterial Produktion av vätgas ENHETER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING SAMT TILLKOMMANDE KOMPONENTTILLVERKNING ENERGIANVÄNDNING OCH ARBETE MED ENERGIFRÅGOR Tillförsel av energi till verksamheten Energikartläggningar ger kunskap för vidare effektivisering Energiledningssystem och arbete med energieffektiviseringar Återvinning av energi och leverans av spillvärme Användning av energi samt spillvärmeleveranser i sökt alternativ ANVÄNDNING OCH HANTERING AV RÅVAROR, MEDIA, VATTEN OCH KEMIKALIER vii

8 3.5.1 Råvaror Media Vattenanvändning Kemikalier och kemikaliehantering UPPKOMST OCH HANTERING AV RESTPRODUKTER - BIPRODUKTER OCH AVFALL Biprodukter Processavfall och deponering, samt en beskrivning av deponin Invallningen Verksamhetsavfall och farligt avfall TRANSPORT- OCH HAMNVERKSAMHET En beskrivning av dagens transporter till och från Höganäs Hamnverksamhet VERKSAMHETSSTYRNING OCH EGENKONTROLL Verksamhetsstyrning, ledningssystem och egenkontroll Reningsanläggningar och vidtagna åtgärder mot oavsiktliga utsläpp Bästa tillgängliga teknik (BAT) Produktvalsprincipen Produkters miljöpåverkan Hantering av synpunkter/klagomål RISKER OCH SÄKERHET Säkerhetsarbete vid företaget Riskkällor Identifiering och analys av olycksrisker Identifierade risker i nuläget Dimensionerande skadehändelser Skyddsåtgärder Risker med Höganäs lastbilstransporter Risk och säkerhet i hamnen Risker i nuläge och i sökt alternativ HÖGANÄS UTSLÄPP OCH ANNAN MILJÖPÅVERKAN I NULÄGET UTSLÄPP TILL LUFT FRÅN PROCESSERNA Utsläpp till luft från processerna i de olika alternativen Diffusa utsläpp av stoft samt nedfall av stoft och metaller UTSLÄPP TILL LUFT FRÅN TRANSPORTER Utsläppen från transporterna i relation till utsläppen från anläggningarna UTSLÄPP TILL VATTEN BULLER Gällande bullervillkor Genomförda bullerstudier vid Höganäs Uppmätta bullernivåer kring Höganäs Kartläggning av bullret inom industriområdet genom beräkningar Uppskattat åtgärdsbehov Trafikbuller MARKSTATUS FÖRORENADE OMRÅDEN viii

9 5 OMGIVNINGAR OCH MILJÖFÖRHÅLLANDEN I NORDVÄSTRA SKÅNE SAMT BEDÖMNING AV HÖGANÄS PÅVERKAN PÅ OMGIVANDE MILJÖ OMGIVNINGSBESKRIVNING Geologiska förhållanden Bostadsbebyggelse Meteorologiska förhållanden Skyddsvärda områden för natur, kultur, rekreation och friluftsliv Angränsande havsområde - Öresund BEDÖMNINGSGRUNDER Miljömål nationella, regionala och lokala Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Kritiska belastningsgränser för nedfall av svavel och kväve Vattendirektivet och miljökvalitetsnormer för vatten LUFTMILJÖ Utsläpp till luft i kommunen Halter av svaveldioxid Halter av kvävedioxid Halter av partiklar i luft Halter av metaller i luft Halter av flyktiga organiska ämnen i luft Halter av stabila organiska ämnen (polycykliska aromatiska kolväten) Beräknade haltbidrag från Höganäs punktutsläpp Transporternas bidrag till förekommande haltnivåer STOFTNEDFALL TILL FÖLJD AV DIFFUS DAMNING LANDMILJÖ OCH PÅVERKAN GENOM SVAVEL- OCH KVÄVENEDFALL Svavelnedfallet i Skåne och försurningssituationen Nedfall av kväve, försurning och övergödning Nedfall av svavel och kväve i Höganäsområdet Värdering av försurnings- och övergödningssituationen kring Höganäs Depositionsbidrag av svavel och kväve till följd av utsläppen från Höganäs Nedfall av metaller VATTENMILJÖ Miljöförhållanden i närområdet till Höganäs Vattenområdets miljöstatus och gällande miljökvalitetsnormer Bedömning av Höganäs påverkan på vattenmiljön DEN PLANERADE FÖRÄNDRINGEN AV HÖGANÄS VERKSAMHET I RELATION TILL NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL Mål som berör verksamheten främst ur luftmiljösynpunkt Mål som berör verksamheten främst ur vattenmiljösynpunkt Mål som berör verksamheten ur bullersynpunkt Mål som berör verksamheten indirekt Strategiskt viktiga åtgärder i handlingsplanen för Skånes regionala miljömål REFERENSER ix

10 Bilagor Bilaga C:1 Överensstämmelseprovning av interndeponerat avfall Bilaga C:2 Utredning av lastbils- och fartygstransporter inom Höganäs Bilaga C:3 Riksintressen och skyddade naturområden Bilaga C:4 Utdrag ur miljörapport för verksamhetsåret 2012 x

11 1 Orientering I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av verksamheten vid Höganäs och de förändringar som planeras. Desssutom beskrivs utformningen av MKB-dokumentet inklusive läsanvisningar, scenarier, lokaliseringsalternativ samt begränsningar, liksom samrådsprocessen och de huvudsakliga yttranden som framkommit vid samråden. 1.1 Översiktligt om dagens verksamhet vid Höganäs Sweden AB:s anläggningar i Höganäs Höganäs AB och Höganäs Sweden AB, tillsammans med Höganäs Hamnbyggnads AB, söker gemensamt nya produktionstillstånd för fortsatt och utökad verksamhet enligt miljöbalken. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör en del av denna ansökan. Höganäs AB är en börsnoterad global koncern inom metallpulverbranschen. Med ca 35 % av världsmarknaden är koncernen marknadsledande både inom tillverkning av metallpulver liksom utveckling av nya produkter och applikationer av metallpulver. I Sverige har koncernen tillverkningsanläggningar i Höganäs respektive Halmstad, övriga anläggningar finns i Europa, Asien och Nord- och Sydamerika. Företaget har sitt ursprung i orten Höganäs, och verksamheten har bedrivits under lång tid på samma område. Höganäs AB räknar sin historia från 1797 då Höganäs Stenkolsverk bildades, vilket gör det till ett av Sveriges äldsta företag som fortfarande är i drift. Tillverkning av järnsvamp och järnbaserade metallpulver vid anläggningen i Höganäs har pågått sedan KONCERNEN HÖGANÄS AB är en internationell koncern med 12 produktionscentra och flera försäljningsbolag, har drygt anställda inom koncernen varav hälften i Sverige, har kunder i 75 olika länder, erbjuder mer än metallpulverprodukter, varav övervägande delen är kundspecifika. I Sverige drivs anläggningarna i Höganäs och Halmstad av Höganäs Sweden AB, hädanefter benämnt Höganäs eller företaget, som är ett helägt dotterbolag till Höganäs AB. Anläggningarna drivs med separata miljötillstånd. Vid anläggningen i Höganäs tillverkas och processas olika typer av dels baspulver i form av olegerade eller legerade järnpulver, dels tillsatsmaterial och färdiga blandningar direkt anpassade åt olika kunder, samt andra specialpulver. Inom verksamheten ryms även ett omfattande utvecklingsarbete i laboratorie- och försöksskala, inklusive produktion i pilotskala. Denna miljökonsekvensbeskrivning (hädanefter MKB) avser enbart verksamheten och anläggningen i Höganäs. Halmstadsanläggningen har, som framgått, eget tillstånd för sin verksamhet och ingår inte i denna ansökan. Vid anläggningen i Halmstad tillverkas, med skrot och andra järnråvaror, atomiserat järnpulver som går in i processerna i Höganäs. I föreliggande MKB beskrivs därför de transporter som sker med material mellan de båda anläggningarna. Verksamheten i Höganäs beskrivs i detalj i den tekniska beskrivningen till ansökan (bilaga B) och sammanfattas översiktligt i denna MKB (bilaga C). 1

12 Företaget har idag ett befintligt tillstånd enligt miljöskyddslagen för den totala verksamheten i Höganäs genom en deldom från samt ytterligare ett antal domar avseende olika frågor. Slutlig dom avseende den totala verksamheten erhölls Fler detaljer rörande nuvarande tillstånd framgår av ansökan. Den interna deponin Invallningen har idag ett separat tillstånd i en dom från I dom fastställdes beslut om färdigställande av utbyggnad etapp 1 av Invallningen. NÅGOT OM HÖGANÄSKONCERNENS METALLPULVER OCH DESS ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Det största användningsområdet för de metallpulver som tillverkas av Höganäskoncernen globalt är inom komponenttillverkning, då pulvret pressas till olika komponenter för användning inom t.ex. fordonsindustrin och vid tillverkning av elektriska delar till maskiner som handverktyg, tvättmaskiner och pumpar m.m. Den stora fördelen med metallpulver är att man kan tillverka komponenter som ligger mycket nära den slutliga formen. Eftersom metallpulvret kan pressas till komponenter leder det till mycket litet spill jämfört med konkurrerande tekniker där man gjuter t.ex. kugghjul eller vevstakar ur solitt stål. I regel är dessutom processtiden kortare och energiåtgången mindre. Komponenter tillverkade av metallpulver har vanligtvis lägre vikt än om de tillverkats med andra tekniker, vilket leder till att exempelvis bilar som innehåller pulverkomponenter får en lägre totalvikt och därmed även en minskad drivmedelsanvändning. Metallpulvren används även vid underhålls- och förstärkningsarbeten, genom att t.ex. sprutas på ytor i syfte att skapa ett slitstarkt och korrosionsbeständigt ytskikt. Genom att metallpulvret kan begränsas till ett ytskikt i stället för att hela detaljer tillverkas i den komplexa legeringen, minskar det totala behovet av komplexa legeringar. Pulvret används vidare i olika reningsprocesser för vatten- och luftrening. Den stora ytan hos metallpulvret lämpar sig väl i katalytiska reaktioner, till exempel för avgasrening. Metallpulvret används även inom livsmedelsindustrin. Höganäskoncernens järnpulver NutraFine används t.ex. för att berika bl.a. frukostflingor, mjöl och pasta med järn. 2

13 1.2 Ansökan om förändrad verksamhet Höganäs ansöker nu om ett nytt miljötillstånd för verksamheten i Höganäs. Bakgrunden är att det nu gällande grundtillståndet som erhölls år 2000 enligt miljöskyddslagen nu behöver uppdateras till att gälla enligt miljöbalken och anpassas till den verksamhet som planeras att drivas framöver. För att förse samhället med efterfrågade produkter måste Höganäs skapa utrymme för en utökad produktion inklusive tillverkning av komponenter och elektriska artiklar. Ansökan avser tillstånd för en årlig produktion av högst: ton järnbaserat metallpulver (råpulver, olegerade och legerade baspulver, blandade pulver och ytbelagda pulver). Denna mängd avser produktionsvolymen av metallpulver, dvs. den volym som framställts av råvarorna och som avses levereras till kund. Tillverkningen av metallpulver sker dock i flera processteg varför den sammantagna processvolymen överstiger den verkliga produktionsvolymen; ton tillsatsmaterial i form av mangansulfid, ferrofosfor m.m., varav ton utgör färdiga produkter och återstoden intermediärer; ton färdiga produkter i form av metallkomponenter och/eller elektriska artiklar; samt årligen genom avskiljning tillverka högst ton tunnelugnskalk. Vidare söks tillstånd för att: vidta de om- och tillbyggnader som behövs för den planerade produktionen, inom den s.k. Invallningen bedriva fortsatt deponiverksamhet om maximalt m 3 inert avfall från verksamheten ovan nivån +6,9 meter, bedriva fortsatt och utökad hamnverksamhet omfattande godshantering upptill ton per år, bedriva nödvändig forskning, utveckling och tillverkning inom pulvermetallurgi upp till pilotskala. Verksamheten omfattas idag av den lägre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen, men kommer i och med ansökan att omfattas av den högre kravnivån. Till ansökan bifogas därför en säkerhetsrapport (bilaga D till ansökan). I tabellen nedan visas översiktligt de planerade förändringarna i de olika anläggningarna enligt sökt alternativ. Dagens verksamhet och de planerade förändringarna beskrivs därefter översiktligt i efterföljande kapitel 3. För detaljbeskrivningar hänvisas till den tekniska beskrivningen (bilaga B till ansökan). Notera alltså att tabellen visar de olika verkens processvolymer, vilka om de läggs samman når en högre summa än vad som utgör den faktiska produktionsvolymen. I denna MKB beskrivs processvolymerna genomgående, och så långt möjligt görs skillnad på tillverkning/produktion och process/bearbetning i dessa avseenden (dock inte i så strikt mening som i ansökans huvuddokument och den tekniska beskrivningen). För mer om dessa definitioner, se ansökans huvuddokument avsnitt

14 Tabell 1 Anläggningsdel och/eller produkttyp Svampverket (tillverkning av svampbaserat råpulver från järnslig) Pulververket (processande av huvudsakligen svampbaserade och atomiserade råpulver till baspulver) Verken för Distaloy och Astaloy (förädling av baspulvrens egenskaper) Tillsatsmaterial Komponenttillverkning Forskning och utveckling Hamnverksamhet Fabrik XII (tidigare Kopierverket med produktion av kopierpulver; idag kvalitetssäkring av inkommande råmaterial) Planerade kapacitetsökningar i de olika anläggningsdelarna (processvolymerna för respektive anläggningsdel). Planerade förändringar i kapacitet jämfört med dagens situation (så som det anges i TB, bilaga B till ansökan) Kapaciteten för svampbaserat råpulver avser öka från ton till ton. Tillkommande produktion av högst ton tunnelugnskalk (TU-kalk) genom avskiljning från restprodukten tunnelugnsslagg. Kapaciteten för baspulver avser öka från ton till ton. Kapaciteten för värmebehandlade baspulver avser öka från ton till ton. Kapaciteten för blandade pulver* avser öka från ton till ton, varav kapaciteten för ytbelagda pulver** avser öka från ton till ton. Kapaciteten för ferrofosfor avser öka från till ton. Kapaciteten för mangansulfid avser öka från 700 till ton. Kapaciteten för kvalitetssäkring av andra (inköpta) tillsatsmaterial inklusive smörjmedel ökar från 30 ton till ton genom att ytterligare mal- och siktutrustning installeras. Tillverkning av komponenter i liten skala i befintliga försöksanläggningar upptill ton per år. Grundläggande utveckling i laboratorieskala samt pilotproduktion för att utveckla produkter och processer, även för kunder. En utökad hamnverksamhet omfattande en godshantering upptill ton per år (dagens tillstånd tillåter en årlig hanterad godsmängd i hamnen på totalt ton). Forskning och utvecklingsverksamhet upp till pilotskala. * Blandade pulver avser så kallade kundblandningar, dvs. pulverprodukter som tillverkas direkt på kundspecifikation. En del kundblandningar utgörs av s.k. klistrade pulver (som tillverkas med eller utan hjälp av lösningsmedel) för att minska segregering av pulverkornen. ** Ytbelagda pulver avser pulver där ytan på pulverkornen ges en teknisk funktion genom att pulverkornen yta beläggs med ett funktionsskikt. Skiktet tillförs pulverkornen med hjälp av lösningsmedel (i dagsläget aceton). 4

15 1.3 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Scenarier i MKB nuläge, sökt alternativ och nollalternativ I föreliggande miljökonsekvensbeskrivning beskrivs miljöpåverkan för tre fall: Nuläge vilket motsvarar verksamheten under Till utsläppsberäkningarna har använts ett medel för åren 2008, Sökt alternativ vilket motsvarar produktionen av sökta mängder enligt angivet yrkande ovan. Nollalternativ vilket motsvarar full produktion och fortsatt deponering enligt nu gällande tillstånd Alternativ lokalisering PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR När det gäller verksamheten i Höganäs, och eventuellt tillkommande anläggningar, finns inga alternativa lokaliseringar utanför orten Höganäs än den nu aktuella. Lokaliseringen av företaget är historiskt betingat av närheten till de råmaterial som företaget använde när det startade brytning av stenkol och upptag av leror. Höganäs etablerades på sin nuvarande plats 1797, och staden har i hög grad formats av verksamheten. Även om något beroende av de ursprungligen lokala råvarorna numera inte finns, så är idag ett betydande kapital samt en betydande kompetens hos befintlig personal bundet till de befintliga anläggningarna. Dessutom finns närheten till en egen hamn där dagens råvaror kan tas in. De befintliga anläggningarna utgör därmed grunden för utvecklingen av den framtida verksamhet som man nu söker tillstånd för. Området där den huvudsakliga industriverksamheten bedrivs (kvarteret Svampen) är klassat som industrimark enligt gällande detaljplaner, och den utvidgade verksamheten ryms väl inom området. Företaget har även verksamhet i Halmstad, men någon flytt av hela eller delar av verksamheten hit är inget alternativ eftersom industriområdet vid Halmstadsanläggningen är platsmässigt maximalt utnyttjat. Det föreligger inte heller några miljömässigt fördelaktiga aspekter att vinna på en sådan flytt. Vad gäller lokaliseringen av eventuella utbyggnader och nya anläggningar inom industriområdet väljs dessa utifrån ekonomiska och processtekniska/-flödesmässiga kriterier samt utifrån miljö- och arbetsmiljöaspekter inklusive risker. INTERN DEPONI - INVALLNINGEN Alternativa lokaliseringar av deponin Invallningen presenterades vid den tidigare prövningen av verksamheten år 2000 (Bilaga 20.2 till den tidigare ansökan), och beaktades även vid den särskilda prövningen av deponin år Förutom den påbyggnad som pågår av den befintliga deponin Invallningen (1), utvärderades följande alternativa lokaliseringar av en ny deponi: 2. Fortsatt deponering genom ny invallning av Öresund i anslutning till den befintliga. 3. Fortsatt deponering vid Rögla genom utfyllnad över marknivån. 5

16 4. Ny deponi i anslutning till det kommunala avfallsupplaget vid Tjörröd. 5. Ny deponi på helt annan plats inom Höganäs Kommun. 6. Deponering på den regionala avfallsdeponin vid Filborna i Helsingborg. Utredningen ledde fram till att en fortsatt deponering på Invallningen till högre höjd befanns vara den lämpligaste lösningen av både miljömässiga och företagsekonomiska skäl. Enligt påbyggnadstillståndet från 2004 har företaget tillstånd att bygga på Invallningen till +6,9 m samt tillföra ytterligare m 3 inert avfall ovan denna nivå. Vid sökt produktionsnivå beräknas detta ske tidigast år På längre sikt bortom denna tidpunkt bedöms i första hand alternativen 4 och 6 ovan vara möjliga deponilösningar Alternativa processutformningar Företaget planerar att expandera den verksamhet inom vilket företaget idag är världsledande, både vad gäller produktion och processutveckling. I flertalet processer används unik egenutvecklad teknik, som är mycket specifik för just verksamheten i Höganäs, t.ex. tunnelugnar (för tillverkningen av svampbaserat råpulver), bandugnar (för glödgning och värmebehandling av pulver) samt lagrings-, transport- och packmaskinssystem för metallpulver. I Höganäs pågår också utvecklingsarbete för att ta fram nya produkter och nya tekniker för framtida pulveranvändning. De förändringar som planeras att genomföras i befintliga anläggningar utgörs i huvudsak av idag känd teknik. Höganäs uppfattning är att bästa tillgängliga teknik används i hela verksamheten. För mer om BAT, se avsnitt samt bilaga E till ansökan. På sikt kan både inriktning och produkt- och produktionsutformning vid Höganäs ändras, men detta kommer då att bli föremål för en förnyad ansökan Avgränsningar i miljökonsekvensbeskrivningen Verksamhetsutsläppen bidrar främst till miljöpåverkan i närområdet, inom ett område som är mindre än 5-10 km från utsläppspunkterna. Verksamhetens potentiella miljöpåverkan omfattar främst utsläpp av olika luftföroreningar samt buller. I MKB:n beskrivs miljöpåverkan i omgivningarna av företagets utsläpp av kväveoxider, partiklar, svaveloxider och metaller. Spridningen av utsläppen och deras bidrag till de totala haltnivåerna inom närområdet uppskattas liksom även deras bidrag till depositionen av svavel och kväve. På grund av att utsläppen av växthusgaser inte påverkar miljön ur ett lokalt perspektiv utan har en global påverkan, samt att Höganäs dessutom omfattas av handeln med utsläppsrätter för koldioxid, beskrivs dessa utsläpp inte mer än översiktligt i MKB:n. Eftersom Höganäs inte har några processutsläpp till vatten beskrivs även vattensituationen i området endast översiktligt. 6

17 Beskrivningen av miljöpåverkan från verksamheten gäller, förutom produktionsanläggningarna i Höganäs, även påverkan från de transporter som behövs för verksamheten. Transporterna bidrar med buller och avgaser, främst inom Höganäs tätort och i anslutning till de vägar som används fram till närmaste större led, i detta fall E4 och E6. I huvudsak avgränsas redovisningen i MKB:n vad gäller utsläpp från transporter till dessa närbelägna vägar. På E4:an och E6:an är trafiken omfattande, och de transporter som kommer till eller avgår från Höganäsanläggningarna bedöms därför endast stå för en mindre del av det totala trafikflödet där. Ett undantag görs emellertid för transporterna mellan Halmstad och Höganäs (som dock regleras via villkor i Halmstads tillstånd) samt de mellan Höganäs och Helsingborgs hamn, där utsläppen för hela sträckan beskrivs. Mer om detta redogörs för under kapitel 4.2 samt bilaga C:2 till MKB:n Läsanvisningar I syfte att försöka underlätta för läsaren har olika textrutor i MKB:n getts olika färger för att markera att de innehåller olika slags information. I löpande text redogörs i huvudsak för rådande förhållanden och genomförda utredningar, i övrigt används följande färgkoder: Allmän fördjupad information presenteras i blå textrutor. Läsanvisningar presenteras i gula textrutor. Information om miljöpåverkan presenteras i gröna textrutor. Förändringar vid sökt produktionsökning summeras i rosa textrutor. Nollalternativet beskrivs i vita textrutor. Genomgående förklaras vissa begrepp i fotnoter, och hänvisningar till vissa webbadresser sker i slutkommentarer (anges med romerska siffror) som redovisas sist i MKB:n. 1.4 MKB-processen samråd med myndigheter och berörda Inför tillståndsansökan har ett första samråd hållits med myndigheter respektive närboende den 24 respektive 25 januari Som en följd av de uppgifter och synpunkter som lämnades till Höganäs efter dessa samråd har Höganäs utrett olika transportlösningar för företagets försörjning och utfrakt av färdiga produkter. Den 26 april respektive 15 maj 2013 hölls därför kompletterande samråd för myndigheter respektive närboende gällande resultaten från dessa transportutredningar. Under samråden beskrev Höganäs, förutom resultatet av de olika transportutredningarna, en möjlig utbyggnad av industrihamnen för utfrakt av färdigt gods i container. Underlag inför samråden samt inkomna synpunkter från både närboende och myndigheter har sammanställts i bilaga F till ansökan. 7

18 1.4.1 Synpunkter från kommunen I det första yttrandet hade kommunen inga synpunkter på vad de ville skulle särskilt beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. Däremot framfördes ett önskemål om att Höganäs bör vara med och finansiera en ombyggnad av befintliga vägar samt byggande av helt nya vägsträckningar med motiveringen att företaget avser att öka antalet tunga transporter i området vid sökt alternativ. Kommunen framförde även ett önskemål om att företaget uppdaterar gällande detaljplaner för sitt industriområde. I yttrandena över det kompletterade samrådet säger sig kommunen se positivt på Höganäs förslag till framtida nya transportlösningar med fartyg. Däremot anser kommunen att det på kort sikt är viktigt att man tittar på de alternativa transportvägar för lastbilstransporter som föreslås i fördjupningen av översiktsplanen för Höganäs och Väsby. Vidare anser man att det är viktigt att detaljutformningen av hamnpiren och placeringen av den nya kranen genomförs på ett sätt som minimerar omgivningspåverkan. Kommunen bedömer vidare att en ny detaljplan krävs för genomförande av föreslagna förändringar i anslutning till hamnen, i första hand för planläggning av en ny angöringsväg förbi reningsverket Synpunkter från Länsstyrelsen Inga skriftliga synpunkter på samråden har inkommit från Länsstyrelsen med undantag av beslut Beslutet innebär att planerad utbyggnad av del av kaj i Höganäs industrihamn inte är av sådan omfattning att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan, varför något ytterligare samråd om denna utbyggnad inte behöver genomföras. Vid samrådsmötena har Länsstyrelsen främst tryckt på att miljökonsekvensbeskrivningen skall innehålla tillräckliga uppgifter om bl.a.: Eventuellt tillkommande processvatten, mängder, kvalitet och omhändertagande. Föroreningsrisker vid brandbekämpning med vatten (vattenutsläpp). Effekter av allmän havsnivåhöjning som förutses av förändrat klimat. Förväntade nivåer på utsläpp och påverkan på luftkvalitet. Genomförbarhet av ökad användning av hamnen om bullerkraven skärps jämfört med dagens villkor Synpunkter från övriga myndigheter Övriga myndigheter som har inkommit med skriftliga synpunkter är: Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) Trafikverket Energimyndigheten Naturvårdsverket, Havs- & Vattenmyndigheten och Sjöfartsverket, som också har fått förfrågan om att inkomma med synpunkter, har avstått från att yttra sig. 8

19 MSB påpekade att företagets ansökningshandlingar ska innehålla en säkerhetsrapport i enlighet med Sevesolagstiftningen, och att denna ska beskriva såväl den befintliga som den utvidgade hanteringen vid verksamheten. MSB anser även att företaget ska genomföra en riskanalys som redovisar identifierade risker och scenarier för allvarliga kemikalieolyckor som kan relateras till verksamheten. MSB framhöll särskilt vikten av att i MKB:n beskriva de direkta och indirekta effekterna hos de olika kemiska produkternas specifika egenskaper, hur mycket som lagerhålls samt hur kemikalierna hanteras. Utöver dessa synpunkter framhöll MSB vid det kompletterande samrådet att transporter, liksom övrig hantering som är relaterad till Höganäs verksamhet, ska ingå och beskrivas i ansökan, miljökonsekvensbeskrivningen, säkerhetsrapporten och riskbedömningen. Trafikverket framhöll i sina synpunkter på det första samrådet särskilt vikten av att beskriva transporternas miljö- och bullerpåverkan i MKB:n. I sitt yttrande på det andra samrådet hade Trafikverket många synpunkter rörande generella trafikutredningar och påverkan från transporter regionalt, men den mest betydande synpunkten rörde ett förordande att företagets transporter bör förläggas till dagtid för att minska bullerstörningar från lastbilstransporter hos boende längs med transportvägarna. Energimyndigheten ansåg i sina synpunkter att det pågående energiarbetet inom företaget bör tydliggöras i ansökan. Vidare ansåg myndigheten att företaget årligen, tillsammans med miljörapporten, ska redovisa en energihushållningsplan där planerade energieffektiviseringsåtgärder samt resultat av genomförda åtgärder beskrivs. Myndigheternas synpunkter framgår i detalj i samrådsredogörelserna i bilaga F Synpunkter från närboende Flera närboende framförde vid det första samrådet farhågor om att en ökad produktion kommer att leda till ökade störningar, främst i form av trafikbuller och damning i närområdet. Synpunkter med förslag om fysisk gestaltning, främst i och runt industrihamnen har också lämnats. Synpunkter kring pågående verksamhet har också lämnats, bland annat kring tillfälligt buller såsom motortrafik nattetid, befintliga bullervallars sträckning och nedsmutsning (damm) från hamntrafik och deponi. Vid det andra öppna samrådet inkom främst synpunkter kring effekter av ökad trafik längs hamnleden för de närmast boende. Även frågor kring utformning av eventuellt tillkommande bullervall och överfart för cykelbana över Hamnleden framkom. I några fall handlade frågorna om utsikt från fastigheter över Öresund. Frågor kring trafik och körvägar inom Höganäs tätort ställdes också vid samrådet. De samlade synpunkterna från de kringboende redovisas i samrådsredogörelserna för de båda samråden i bilaga F till ansökan. 9

20 2 Industriområdets lokalisering i förhållande till omgivningarna Kapitel 2 beskriver industrianläggningarnas lokalisering, intilliggande verksamheter, transportvägar och farleder inklusive planfrågor. Höganäs AB har bedrivit verksamhet inom eget industriområde i Höganäs under mycket lång tid. Utvecklingen har gått från att ursprungligen handla om stenkolsbrytning via keramik till dagens metallpulverproduktion. En kortfattad historik för företaget ges i avsnitt 2.1 nedan. Därefter beskrivs i efterföljande kapitel 3 den nuvarande verksamheten och dess olika delar på ett översiktligt sätt. 2.1 Verksamhetens historiska utveckling Höganäs som företag har sina rötter i stenkolsfyndigheterna i nordvästra Skåne och den keramiktillverkning som startade i spåren av stenkolsbrytningen. Brytning av stenkol i Höganäsområdet har förekommit sedan 1500-talet. Höganäs AB räknar sin historia från 1797 då Höganäs Stenkolsverk bildades. Från början var leran som hittades i samband med brytningen av kol endast en biprodukt. Det var först när försäljningen av kol började gå dåligt som företaget beslöt att satsa på lerprodukter. Ett tegelbruk anlades på 1820-talet och runt 1830 startade tillverkningen av blyglaserade bruksföremål i keramik. Några år senare påbörjades produktionen av saltglaserat stengods, med vilket orten Höganäs därefter kommit att förknippas. En viktig produkt var keramiska ledningsrör. Tillverkningen av sådana kom igång kring 1870-talet för användning i de avloppssystem, som vid denna tid började anläggas i Europas städer. I början av 1900-talet exporterades saltglaserat gods från Höganäs över hela Europa. Produktionen av järnsvamp enligt den s.k. Höganäs-metoden, som startade 1910, blev början på företagets utveckling till att bli världens största tillverkare av metallpulver öppnade den första metallpulveranläggningen och 1966 tar företaget namnet Höganäs AB. Keramiktillverkning liksom annan tillverkning har successivt avvecklats och ingen sådan tillverkning sker idag inom Höganäs. Tillverkning av metallpulver är idag den huvudsakliga verksamheten. 2.2 Industriområdets lokalisering aspekter som rör planförhållanden Höganäs industriområde är beläget i Höganäs tätort i Höganäs kommun, se Figur 1 nedan. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs inom kvarteren Svampen 1 och Höganäs 32:4 (nordväst/norr om Bruksgatan, där industrianläggningarna är placerade), Höganäs 35:1 med industrihamn och tillhörande vattenområden samt kvarteret Röret 2 (sydöst om Bruksgatan, där huvudkontor m.m. är placerade), utmed Öresund och nordväst om Höganäs tätort. Bostadsbebyggelse finns norr, öster och söder om anläggningen. På området öster om väg 111 mot Mölle finns NSR AB:s (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) återvinningsgård och även en skjutbana. Söder härom planeras ett område för industri. Ytterligare söderut finns ett småindustriområde samt ett område för handel, ett så kallat outlet-område. Närmaste bostadsfastigheter ligger ca 150 meter från anläggningarna. 10

21 Området är till stora delar omgärdat av skyddsområden. Jordvallar, murar och vegetation förstärker skyddet för omgivningarna mot buller och diffus damning. Mot Öresund skyddar en vall den befintliga deponin (Invallningen). Öresund är recipient för de utsläpp som sker från verksamheten via dagvatten och från Invallningen. Figur 1 Lokalisering av Höganäs anläggningar inklusive hamnen (blå respektive rosa markeringar i kartan, streckat område utgör skyddsområde mot bebyggelse) i Höganäs tätort. Karta från Eniro Planförhållanden i Höganäs kommun ÖVERSIKTSPLAN Gällande översiktsplan för Höganäs kommun (Översiktsplan 2002) antogs den 17 oktober Sedan planen antogs har ett tematiskt tillägg för vindkraft och en fördjupning av planen gjorts. Aktualitetsförklaringar av planen gjordes under 2005 respektive 2010, bland annat för att anpassa planen till nya anspråk och förutsättningar i kommunen. I de nya förutsättningarna ingår bl.a. förändrat strandskydd, 11

22 nya miljökvalitetsnormer, samt utförda utredningar vad gäller trafiksituation, handel och turism. I Figur 2 syns tätorten Höganäs läge på Kullahalvön. Figur 2 Till vänster en flygbild över Kullahalvön med Höganäs tätort inringat. Till höger en kartbild som visar tätortsområden inom Höganäs kommun med möjligheter till utbyggnad enligt Översiktsplan En fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby antogs den 19 juni 2012, och vann laga kraft den 24 juli Planen ersätter den kommunomfattande översiktsplanen i de delar som ingår i fördjupningen. Syftet med fördjupningen är att skapa en framtidsbild för Höganäs tätort med omnejd. Fördjupningen av översiktsplanen innehåller delar som påverkar omgivningarna till Höganäs anläggningar, bl.a. lämnas möjligheter för en ny tillfartsled till företaget. Planen omfattar även förtätningar av befintlig bostadsbebyggelse. Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny kommunomfattande översiktsplan. Enligt tidplanen kommer utställningshandlingar rörande den nya planen att ställas ut under hösten 2013 och ett antagande av översiktsplanen sker i kommunfullmäktige någon gång under februari-mars

23 DETALJPLANER Höganäs industrianläggningar i Höganäs ligger huvudsakligen inom kvarteret Svampen. Huvudkontoret ligger inom kvarteret Röret i direkt anslutning till industriområdet. Området är detaljplanerat för industriell verksamhet, och gällande detaljplaner finns för alla av företagets områden, förutom några mindre delar av hamnområdet och det f.d. cisternområdet i hamnen samt de tomter som företaget äger på Tjörrödsområdet. Även Invallningen omfattas av detaljplaner. Området där Invallningen ligger är tänkt att till stora delar bli ett grönt skyddsområde, dit allmänheten till stora delar kommer ha tillträde, efter att deponin avslutas, någon gång under perioden Annan intilliggande verksamhet Företaget har ursprungligen haft sin tyngdpunkt i kvarteret Röret där numera huvudkontoret ligger. Stegvis har sedan delar av verksamheten flyttats ut mot väst och nordväst till kvarteret Svampen. Flertalet av de ursprungliga byggnaderna i kvarteret Röret har efterhand sålts, och där återfinns nu andra verksamheter som Höganäs Verkstads AB, Räddningstjänsten, Bravida Prenad, Magneklints Måleri, NCC Construction, Linde Materialhantering med flera. I södra delen av kvarteret Röret tillverkar Nordic Waterproofing takpapp och därintill finns några äldre industribyggnader, som utnyttjas för mindre förenings- och affärsverksamhet. Delar av det nuvarande industriområdet är avstyckat, och används av det kommunala reningsverket samt av Calderys Nordic AB (se Figur 3), som båda har egna miljötillstånd. Calderys Nordic AB tillverkar eldfasta massor, och levererar bland annat de kiselkarbidkapslar som Höganäs använder i Svampverkets tunnelugnar (mer om detta i avsnitt 3.2.1). Inne på företagets nuvarande industriområde ligger Höganäs Specialsnickeri samt fjärrvärmeverket (markerat i Figur 3), som drivs av Höganäs Energi AB, där restvärme från Höganäs industriprocesser tas till vara för kommunal fjärrvärmeanvändning. Utöver detta äger och driver AGA en anläggning för produktion av kvävgas som levereras till Höganäs processer (se anläggning inom gul ring i Figur 3). Höganäs industrihamn är belägen söder om industriområdet på fastigheten Höganäs 35:1, markerat i Figur 3 nedan. För mer om industrihamnen och hamnverksamheten, se kapitel nedan. 13

24 Figur 3 Höganäs industriområde och närbelägna verksamheter. 14

25 2.2.3 Anslutande transportvägar och farleder TRANSPORTVÄGAR Transporterna med lastbil till och från Höganäs går i stor utsträckning via väg 111 söderut och väg 112 österut till E4 och E6. I Figur 4 visas Kullahalvön med Höganäs inklusive dessa närbelägna större transportvägar. Figur 4 Karta över Höganäsområdet inklusive närbelägna större vägar. I nord-sydlig riktning går väg 111 från Helsingborg genom Höganäs och längs kusten upp mot Mölle. Den största delen av företagets lastbilstransporter går denna väg söderut mellan Höganäs och Helsingborg (den s.k. containertrafiken till/från Helsingborgs hamn), men en betydande del går även österut till/från E6:an via väg 112 (även kallad Europa-trafiken ). I kommunens fördjupade översiktsplan (som vann laga kraft i juli 2012) föreslås en möjlighet till en ny tillfartsväg till Höganäs för att minska olägenheter från tung trafik på väg 111 genom samhället. UTREDNINGAR OM MÖJLIGA FÖRÄNDRINGAR I TRANSPORTVÄGARNA TILL/FRÅN HÖGANÄS ANLÄGGNINGAR Höganäs har, till följd av kommunens yttranden vid det första samrådet, låtit utreda möjligheterna till alternativa transportvägar för transporterna mellan Höganäs anläggning och Helsingborgs hamn. De utredda alternativen framgår av Figur 5 nedan. 15

26 Figur 5 Översikt över de utredda alternativa till- och utförselvägarna för godstransporter genom Höganäs tätort som Höganäs har låtit utreda. Källa: Trivector. Förutom nuvarande sträckning på transportvägen (JA) har sex alternativ utretts; UA1 (transportväg österifrån via väg 112 vidare till Kullagatan, med infart via befintlig entré), UA2 (transportväg söderifrån med omledning öster om Höganäs via en ny nordlig förbifart till ny nordlig infart och ny nordlig entré), UA3 (transportväg söderifrån med omledning öster om Höganäs, men med anslutning till väg 16

27 112, vidare Kullagatan och infart till befintlig entré), UA4 (transportväg österifrån via väg 112 via ny nordlig förbifart till ny nordlig entré), UA5 (transportväg söderifrån med omledning öster om Höganäs via Gamla Plöningevägen, Måarpsvägen, Smältaregatan och Industrigatan) samt UA6 (transportväg österifrån via väg 112 via Gamla Plöningevägen, Måarpsvägen, Smältaregatan och Industrigatan). Studien visar att dagens transportlösning ur många aspekter ter sig som ett bra alternativ jämfört med de övriga studerade alternativen. Alternativen UA2, UA3 och UA5 ter sig relativt jämbördiga med dagens trafikering avseende emissioner, transportkostnader och olycksrisker men de kommer att kräva stora investeringar för att kunna trafikera Prästavägen och kommer då samtidigt ge märkbara ökningar av buller längs denna väg. UA2 och UA4 kräver dessutom investeringar i Norra Länken, och UA5 och UA6 kräver investeringar i förstärkning och breddning av Gamla Plöningevägen. UA1, UA4 och UA6 ger större trafikarbete med större emissioner och ökade trafikeringskostnader som följd. Trafikarbete och emissioner Dagens transportväg beräknas ge minst trafikarbete. Med UA2, UA3 och UA5 skulle trafikarbetet öka med 6, 4 respektive 7 %. Trafikering via E6 som i UA1, UA4 och UA6 skulle ge en kraftig ökning av trafikarbetet med cirka 50 %. Det ökade trafikarbetet med UA1, UA4 och UA6 medför också att emissionerna av luftföroreningar ökar kraftigt med dessa alternativ. Den samhällsekonomiska värderingen av emissionerna ökar med ca 40 % för dessa alternativ jämfört med dagens trafikering och UA2, UA3 och UA5. Olycksrisker Generellt bedöms trafiksäkerheten utmed dagens transportväg som god, med hög grad av separering för oskyddade trafikanter från övrig trafik. Olycksstatistik från STRADA har inte kunnat visa att lastbilar till/från Höganäs varit inblandade i några olyckor. Teoretiska beräkningar visar att alla alternativ ger ungefär samma risker, eventuellt med något ökad risk med alternativ UA1 och UA6. Vill man öka den generella säkerheten utmed dagens transportväg föreslås att två cirkulationsplatser byggs så att hastigheten genom dessa säkras till 30 km/h. Buller När det gäller buller bidrar Höganäs lastbilstransporter i mycket liten utsträckning till den totala bullernivån utmed det vägnät i Höganäs som man trafikerar idag. Likaså skulle en förväntad ökning av transporterna inverka endast marginellt på den totala bullernivån. Skulle man i enlighet med UA2 och UA3 börja trafikera Prästavägen, som idag har lite trafik, skulle ökningen av buller längs denna väg bli mer märkbar för de personer som bor utmed vägen. Detsamma gäller om man skulle börja trafikera Gamla Plöningevägen så som i UA5 och UA6. TRAFIKFLÖDEN PÅ VÄGARNA I HÖGANÄS TÄTORT Trafikverkets kartor (Figur 5) visar trafikflödet på de idag aktuella vägarna i centrala Höganäs. Under ett årsmedeldygn går drygt fordon in till respektive ut från Höganäs tätort på väg 111 och väg 112 norr- respektive österifrån. Söderifrån, på väg 111, går under ett årsmedeldygn omkring fordon in till respektive ut från Höganäs tätort. 17

28 Av den trafik som går/kommer norr- och österifrån in/ut från tätorten är under ett årsmedeldygn drygt 400 tunga transporter (dvs. bussar och tunga lastbilar), vilket motsvarar ca 7 % av det totala trafikflödet. På väg 111 söderifrån/söderut utgör den tunga trafiken omkring 6 % av det totala trafikflödet (motsvarande drygt 600 bussar och lastbilar). De lastbilstransporter som kan kopplas till Höganäs verksamhet utgör som mest omkring 15 % av det totala trafikflödet av tung trafik på väg 112 och omkring 10 % på väg 111. Figur 6 Trafikflödeskartor över Höganäs (antal fordon per årsmedeldygn). Till vänster tung trafik (grönt) till höger total trafik (rosa). i FARLEDER Väster om anläggningen ligger Öresund, som är ett av världens mest trafikerade sund. Sundet utgör den kortaste vägen mellan Östersjön och Nordsjön/Atlanten och är därför en mycket viktig farled för sjöfarten. I genomsnitt passerar under ett år mellan fartyg i Öresund, vilket syns i kartorna nedan (Figur 7) som är hämtade från Sjöfartsverkets trafikflödesstatistik ii. Den täta fartygstrafiken påverkar i viss utsträckning luftkvaliteten i kommunen. 18

29 Figur 7 Fartygstrafiken genom Öresund enligt Sjöfartsverkets mätningar. Kartan till vänster visar 2007 års trafik, dvs. året innan första finanskrisen bröt ut, i snittet mellan Helsinborg och Helsingör (37 351). Kartan till höger visar de senaste mätningarna (år 2011). Som framgår har fartygstrafiken sjunkit markant i samma snitt (till ) sedan innan finanskrisen. En liknande trend syns i andra mätpunkter, medan fartygstrafiken totalt sett tvärtom har ökat, t.ex. på Skagerack och i Nordsjön, sedan Närheten till Öresund är viktig för Höganäs. I Figur 8 syns inseglingsfarleden till Höganäs hamn i relation till farleden genom Öresund. I genomsnitt passerar omkring fartyg per dag genom sundet. Höganäs fartygstransporter (totalt omkring fartygsanlöp till Höganäs egen hamn per år, samt ca 30 fartygsanlöp per år via Helsingborg) utgör i dagsläget sålunda mindre än 1 % av det totala antalet fartygspassager per dag genom sundet. 19

30 Figur 8 Inseglingsfarleden (smalt blått stråk) mot Höganäs hamn samt farleden ute i Öresund. Karta hämtat från Trafikverkets riksintressekarttjänst iii Anläggningarnas placering ur perspektivet ett förändrat klimat FÖRHÖJDA HAVSVATTENNIVÅER En viktig planeringsfråga i många kommuner rör de risker som föreligger för eventuella översvämningar till följd av en förväntad framtida höjning av havsytan på grund av ett förändrat klimat. Ett förändrat klimat med en förhöjd medeltemperatur på jorden, vilket även leder till en förhöjd temperatur i haven, medför att havsvolymen ökar och havsytan stiger. På sikt kan en förhöjd medeltemperatur på jorden även leda till att områden med inlandsis på norra och södra halvklotet smälter av i allt snabbare takt, vilket leder till ytterligare höjning av havsytan. Under 2011 genomförde Samhällsbyggnadsförvaltningen inom Höganäs kommun ett projekt för att öka kunskapen och medvetenheten kring hur klimatförändringar kan komma att påverka kommunen i framtiden. Inom projektet har bland annat planeringsunderlag tagits fram för att kunna hantera framtida konsekvenser av stigande havsnivåer, erosion och stigande grundvattennivåer i kommunen (Samhällsbyggnadsförvaltningen, 2012). I Figur 9 redovisas en beräkning av vilken effekt på kommunen som kan förväntas vid havsnivåförhöjningar av olika omfattning. 20

31 Figur 9 Konsekvenser för Höganäs kommun av en förhöjd havsnivå till följd av klimatförändringarna (inom ett hundraårsperspektiv, dvs. fram till år 2100) enligt modellberäkningar (+1, +2,5 samt +3,5 m högre än idag). Källa: Höganäs kommun. Kartorna visar att vid ett konstant högre vattenstånd på 3,5 meter (de kommande 100 åren fram till år 2100) beräknas ett sund bildas som delar kommunen i två delar. De senaste bedömningarna som har gjorts inom ramen för FN:s klimatpanel (IPCC, 2007 sammanfattas i Naturvårdsverket, 2007a) indikerar att på 100 års sikt kan havsytan stiga med omkring en halvmeter (0,18-0,59 cm) 1. SMHI:s beräkningar över hur medelvattenståndet i norra Öresund (relativt medelvattenståendet år 2010) förväntas stiga pekar på en höjning med 10 cm fram till år 2035, med 21 cm fram till år 2050 och med 84 cm fram till år Det är i dagens läge alltså mycket osäkert vilka förhöjningar av havsnivån som faktiskt kan förväntas på olika tidshorisonter i olika områden. Höganäs verksamhetsområde i Höganäs ligger på omkring +7 m över havet. Närmast omgivande landskap ligger på ca +10 m över havet. En möjlig höjning av havsnivån kan öka risken för påverkan på industriområdet och dess anläggningar, även om det i dagsläget inte verkar föreligga någon direkt fara för översvämning av industriområdet. Höganäs har därför låtit utreda en eventuell påverkan på grundvattennivåerna inom industriområdet just till följd av stigande havsnivåer. De naturliga jordlagren inom industriområdet består till största delen av sand på fast lera eller fast lagrad moränlera, som vilar på en botten av den s.k. hallen, som består av lerskiffer och sandsten i växellagring. Stora delar av industriområdet är utfyllt till nivån +7 m över havet. Utredningen visar att grundvattennivåerna i de östra delarna av området ligger på ca +6 m över havet medan nivåerna mot havet i väster ligger på ca +1 m. Grundvattengradienten lutar därmed kraftigt mot havet, och det antas att grundvattennivåerna följer den naturliga topografin som rådde innan området fylldes ut. 1 IPCC gjorde en försiktig bedömning år 2007, och en nyligen publicerad studie talar om en risk för ännu kraftigare höjning av havsytan inom en 100-årsperiod eftersom havsytan enligt mätningar de senaste 20 åren har stigit med 3,2 mm per år, inte max 2 mm per år som IPCC räknade med Källa: Ingen bedömning av IPCC:s senaste slutsatser (publiceringsdatum i slutet av september 2013) har gjorts då de har legat så nära inpå denna tillståndsansökans inlämningsdatum. 21

32 Grundvattennivåerna varierar måttfullt under året, som mest med ca 0,5 meter. De högsta nivåerna förekommer som regel under tidig vår. Grundvattennivåerna nära kusten verkar styras av havsvattenståndet, medan grundvattennivåerna i de östra delarna av området tycks styras mer av variationen i nederbörden. Enligt grundvattennivåutredningen bedöms det område som kommer påverkas av stigande havsvattennivåer vara begränsat till det område där gradienten idag är som flackast, dvs. som mest omkring 500 meter från strandlinjen, se gulmarkerat område i Figur 10 nedan. Höjningen inom ett hundraårsperspektiv inom detta område bedöms som minst motsvara havsytehöjningen som angavs av SMHI Inkluderar man en säkerhetsfaktor om 0,5 meter förväntas grundvattennivåerna år 2100 enligt utredningen ligga på ca 1,3 meter över dagens grundvattennivåer inom det markerade området. Bedömningen som Höganäs gör av detta är att de egna kulvertar som finns inom området inte kommer att påverkas av en sådan höjning. Däremot finns det risk att en grundvattennivåhöjning av detta slag kan komma att orsaka problem för kommunens ledningar. Figur 10 Området i gult är det område som, enligt den utredning Höganäs har låtit utföra, bedöms påverkas av höjda grundvattennivåer till följd av en stigande medelhavsnivå. Inom ett hundraårsperspektiv (till år 2100) bedöms nivåerna stiga i storleksordningen 1,3 meter i förhållande till dagens grundvattennivåer. Källa: Ramböll. 22

33 De största riskerna med ett förändrat klimat bedömer Höganäs annars föreligger för hamnen, framförallt på grund av att risken för extremväder ökar som kan ställa till det för fartygstrafiken och hamnens infrastruktur, men även ur ett översvämningsperspektiv. KUSTEROSION En annan vanligt förekommande risk i Skåne, som kan komma att öka på grund ett förändrat klimat, är risken för kusterosion och effekter av detta. I Länsstyrelsens i Skåne Handbok för klimatanpassad vattenplanering pekas Höganäs tätort ut som ett riskområde, inte bara vad gäller kusterosion utan även i aspekten förhöjda havsvattennivåer. Kusten utanför Höganäs består främst av mellansand-grovsand, vilket är en erosionsbenägen jordart. Detta gör att det föreligger en risk för mer omfattande erosion. Risken för skred och ras längs med kusten i Höganäs kommun anses dock vara låg. Enligt kommunens fördjupade översiktsplan är kustlinjen längs Höganäs stad i stort sett oförändrad sedan 1940-talet, troligtvis på grund av att den till stora delar består av utfyllnadsmaterial. En kortare sträcka längs den södra delen av kommunens kust eroderar dock något och på Långören pågår en viss påbyggnad av finare material. I anslutning till deponin Invallningen har Höganäs skapat ett erosionsskydd längs havet med hjälp av fyllnadsmassor, som har säkrats med fiberduk, natursten och en gång- och cykelväg, vilket tillsammans utgör en skyddsbarriär för Höganäs anläggningar i förhållande till Öresund. Det finns även strandområden i kommunen som man har förstärkt med plantering av strandråg för att förhindra sandspridning inåt land. Enligt kommunens fördjupade översiktsplan kan utfyllnaden vid Höganäs hamn ha påverkat strömmar och erosionsprocesser, men det är svårt att tyda omfattningen av denna påverkan. Vid sydvästlig vind bedöms dock utfyllnaden kunna ha en dämpande effekt på strömmar och vågor. 23

34 3 Översiktligt om drift och produktion I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av drift och produktion vid Höganäs anläggningar. Dessutom beskrivs verksamhetens energianvändning, användning och hantering av råvaror och kemikalier, uppkomsten av restprodukter, transporter, verksamhetsstyrning och egenkontroll samt risker och säkerhetsaspekter. I avsnitt beskrivs varje anläggningsdel översiktligt. Beskrivningen är baserad på den tekniska beskrivningen (bilaga B) där de olika processerna redovisas i mer detalj. Till den tekniska beskrivningen finns även en bilagd lista med begreppsförklaringar. I de gröna rutorna jämförs utsläppen från de olika anläggningarna med de totala utsläppen från produktionen vid Höganäs, inklusive reformeranläggningar men exklusive transporternas utsläpp (som beskrivs i ett eget avsnitt). I de rosa respektive vita rutorna beskrivs förändringar i sökt alternativ respektive nollalternativ. 3.1 Drift Driften vid företaget sker normalt kontinuerligt, dygnet runt och alla dagar på året. Vissa variationer förekommer mellan olika anläggningar inom verksamheten. 3.2 Verksamhetens olika produktions- och processdelar Metallpulvertillverkning vid Höganäs anläggningar sker genom tillverkning av råpulver genom reduktion av järnslig med hjälp av koks som reduktionsmedel (vid anläggningen i Höganäs) alternativt genom smältning och atomisering (vid anläggningen i Halmstad). Beroende på vilka slutliga egenskaper som sedan efterfrågas processas därefter råpulvren vidare genom bl.a. värmebehandling, siktning, krossning, blandning med flera processteg som kan kombineras på många olika sätt. I tillägg till huvudsakligt produktions- och processflöde finns även processer för tillverkning av tillsatsmaterial, forskning och utveckling samt för upparbetning av restprodukter. Under 2012 tillverkades totalt omkring ca ton metallpulver som försåldes externt. Som framgår av avsnitt 1.2 ovan skiljer ansökan på produktionsvolymen (dvs. den mängd som försäljs och levereras externt) och den sammantagna processvolymen i de olika verken. I nedanstående anläggningsbeskrivningar avses genomgående processvolymerna för respektive verk, vilka om de läggs samman alltså överstiger den sökta produktionsvolymen på ton. Tillverkningen och färdigställande av metallpulvren sker huvudsakligen vid fyra anläggningar; Svampverket, Pulververket samt verken för Distaloy och Astaloy (Tabell 2). Utöver de pulverproducerande och -bearbetande anläggningarna finns även olika stödjande verksamheter. Tillverkningen av atomiserat råpulver vid anläggningen i Halmstad omfattas av ett eget miljötillstånd och ingår inte i denna ansökan. 24

35 Tabell 2 Anläggning Produktions- och processanläggningar liksom övriga anläggningar inom verksamheten. Produkt Svampverket Pulververket Verken för Distaloy & Astaloy Fabrik XII (tidigare Kopierverket) Övriga anläggningar Centrallaboratorium och Experimenthall (PoP Centre) Pilot Center (f d Sprayverket, Ex-hall 2) Reformrar Industrihamn Intern deponi (Invallningen) Intern deponi (avslutad) Svampbaserat råpulver (även kallat järnsvamp och krossgods) Svampbaserade och atomiserade baspulver (olegerade pulver samt mindre volymer (svavel)legerat pulver och andra blandade pulver) Diffusionslegerat s.k. Distaloypulver och atomiserat s.k. Astaloypulver (även kallat legerade pulver) Blandade & ytbelagda pulver Tillsatsmaterial i form av ferrofosfor och mangansulfid Kvalitetssäkring av inkommande råmaterial i form av malning och siktning, tidigare även tillverkning av kopierpulver (Carrier Cores), men befintlig utrustning i form av bandugn och siktningsutrustning m.m. används inom den FoU-verksamhet som nu ryms inom anläggningen. Forskning och utveckling av produkter, komponenter, tillsatsmaterial och processer samt kombinerad försöks- och produktionsanläggning av ytbelagda pulver. Forskning och utveckling av produkter, tillsatsmaterial och processer samt produktion i mindre skala. Produktion av vätgas för eget industriellt bruk. Införsel av järnslig, koks- och antracitgrus för egen användning samt vissa andra material (lera, bauxit och andra aluminiumoxider) för externa intressenter. Omhändertagande av vissa inerta branschspecifika avfall. Ett tidigare dagbrott för lera (Rögla, ca 5 km öster om Höganäs) utnyttjades för deponering av industriavfall. Denna deponi avslutades, i enlighet med avslutningsplanen, år I Figur 11 visas de olika anläggningarnas placering inom industriområdet. 25

36 Figur 11 Översikt över de huvudsakliga anläggningarna (inkl. större lager, reformrar och FoUverksamhet) vid Höganäs. Av Figur 12 framgår det huvudsakliga flödet genom anläggningarna, vilka beskrivs närmare i nedanstående avsnitt. 26

37 Figur 12 Skiss över huvudsakliga materialflöden inom Höganäs Sweden AB Svampverket NULÄGE I Svampverket tillverkas ett svampbaserat råpulver (även kallat järnsvamp eller krossgods) som utgör råmaterial för den vidare processen i Pulververket. En liten kvantitet råpulver, för närvarande ca ton per år, mals, siktas och levereras som färdig produkt per år. I Svampverket avskiljs även s.k. TU-kalk från restprodukten tunnelugnsslagg som bildas i tunnelugnarna. Tillverkningen av svampbaserat råpulver sker enligt den s.k. Höganäsmetoden, som uppfanns av Höganäs för drygt 100 år sedan. Råvaran utgörs av järnslig, dvs. krossad och anrikad järnmalm från bl.a. LKAB, som ankommer med fartyg till Höganäs. På plats i Höganäs torkas järnsligen i rotertorka (med hetluft från tunnelugnarna, samt ett litet tillskott av naturgas) varefter järnsligen anrikas ytterligare med hjälp av magnetseparatorer. Tillsammans med en reduktionsblandning av returkoks, koks, antracit och kalk (som blandats och torkats i rotertorka) packas sedan järnsligen i cylindriska kapslar av keramiskt gods (kiselkarbidkapslar, som tillverkas av Calderys Nordic AB) på s.k. tunnelugnsvagnar (se Figur 13 nedan). Vagnarna skjuts sedan med viss hastighet genom de naturgaseldade tunnelugnarna, där materialet upphettas till ca 27

38 1 200 C. Under processen reduceras järnsligen till järn, genom att reduktionsblandningens kol avlägsnar järnsligens innehåll av syre varvid s.k. järnsvamp bildas. JÄRNSVAMP är ett poröst material med en järnhalt på ca 98 % som erhålls då järnslig reduceras vid temperaturer som är lägre än sligen och järnets smälttemperatur. Det kallas järnsvamp eftersom dess mikrostruktur med sina många ihåligheter liknar en tvättsvamp. Figur 13 Processflöde för svampbaserat råpulver i Svampverket. Efter att vagnarna kylts med luft i tunnelugnarnas kylzon sker tömning av kapslarna. Därefter krossas och mals den färdiga järnsvampen (varefter produkten nu benämns krossgods), innan den går vidare till Pulververket (eller levereras ut till kund). Mellanlagring av krossgods sker i silos. Vid tömningen av kapslarna erhålls även tunnelugnsslagg. Grovfraktionen av tunnelugnsslaggen återförs till processen som returkoks (till reduktionsblandningen) medan finandelen går vidare till avskiljning av tunnelugnskalk (TU-kalk) alternativt omhändertas som avfall. Totalt finns fyra tunnelugnar i Svampverket, varav en är avställd. Under 2011 och 2012 tillverkades ca respektive ton svampbaserat råpulver (dvs. järnsvamp) i Svampverket. Produktionskapaciteten i verket ligger för närvarande på ca ton svampbaserat råpulver per år. Utöver den TU-kalk som avskiljs från restprodukten tunnelugnsslagg under produktionen (90 ton under 2012) så siktas dessutom en mindre mängd järnslig för extern försäljning (för närvarande ca ton per år). 28

39 Planerade förändringar i Svampverket SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ avses tillverkningen av svampbaserat råpulver (järnsvamp) öka med ca 20 %, från dagens ton till ca ton per år. För att klara detta planeras modifieringar i de befintliga tunnelugnarna och vid behov installation av ytterligare en tunnelugn i, eller i anslutning till, det befintliga verket. Kapacitetsökningen kommer även att kräva utbyggnad av dagens befintliga råmateriallager (det s.k. sliglagret) samt ökad kapacitet för beredning, packning, tömning, krossning och silolagring, allt eftersom behoven uppstår. Tillkommande anläggningar planeras att placeras i, eller i anslutning till, befintligt Svampverk. NOLLALTERNATIV För att uppnå dagens tillåtna produktionsmängd (vilket motsvarar nollalternativet) på ton svampbaserat råpulver (järnsvamp) per år behöver kapaciteten i Svampverket öka med drygt 40 % jämfört med dagens ton. Utöver det som krävs i sökt alternativ, dvs. modifieringar av befintliga tunnelugnar och utbyggnad av dagens befintliga råmateriallager och kapacitet för omhändertagande av svampbaserat råpulver, krävs en installation av ytterligare två tunnelugnar samt ytterligare stoftrening (utökad filterkapacitet). Miljöpåverkan från Svampverket NULÄGE Reduktionsprocessen i tunnelugnarna i Svampverket, vid produktionen av svampbaserat råpulver, ger upphov till en stor del (omkring %) av de totala utsläppen av koldioxid, kväveoxider samt svaveloxider från Höganäs produktionsanläggningar. Vid tillverkningen av svampbaserat råpulver emitteras även partiklar till luft. Dagens utsläpp av stoft från Svampverket utgör omkring 20 % av det totala partikelutsläppet från verksamheten i Höganäs. SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ beräknas utsläppen av stoft från Svampverket öka med omkring ca 90 % jämfört med dagens utsläppsnivå. Utsläppen av både kväveoxider och svaveloxider beräknas öka med ca % jämfört med nuläget. NOLLALTERNATIV Nollalternativet innebär en ökning av utsläppen av NO X och SO 2 från Svampverket med ca % jämfört med nuvarande situation. Utsläppen av stoft från Svampverket bedöms öka med omkring en faktor 3,4. 29

40 3.2.2 Pulververket NULÄGE I Pulververket processas huvudsakligen svampbaserade (krossgods/järnsvamp) och atomiserade råpulver till baspulver. Det svampbaserade råpulvret kommer från Svampverket (via underjordstransportör) medan det atomiserade råpulvret levereras till Höganäs i bulkbil från Höganäs anläggning i Halmstad. Dessutom används vid Pulververket även svavel och aktivt kol som tillsatsmaterial. Tillverkningsprocessen för svampbaserat baspulver sker i flera steg (se Figur 14). Det svampbaserade råpulvret, som malts och siktats efter tillverkningen i Svampverket, går igenom ytterligare malningsoch siktningssteg (beroende på de specifikationer som eftersträvas i avsedd slutprodukt) innan det matas in på ugnsbandet i de s.k. bandugnarna. I bandugnarna glödgas pulvret vid C under en skyddsgasatmosfär bestående av kvävgas/vätgas. Efter glödgning kyls pulverkakan i ugnens kylzon, varefter det mals, kontrollsiktas och egaliseras 2 före utpackning och utleverans eller direkttransport på transportband till Distaloyverket. Bandugnarna i Pulververket är naturgaseldade. Figur 14 Processflöde för svampbaserat respektive atomiserat baspulver i Pulververket. 2 Egalisera avser utjämning av kvalitén, vilket sker i egalisatorer. 30

41 Råvaran för det atomiserade pulvret är redan vid ankomsten från Halmstad siktat och magnetseparerat, och kan därför matas direkt på bandugnarna utan någon annan förbehandling än egalisering. I övrigt är processen densamma som den för svampbaserat baspulver. Förutom bearbetning till svampbaserat baspulver och atomiserat baspulver processas även en mindre mängd svavellegerat pulver samt andra blandade pulver i Pulververket. Det svavellegerade pulvret framställs genom att svavel blandas med färdigglödgat baspulver i blandningsavdelningen, varefter det transporteras till bandugn för ytterligare värmebehandling. Efter värmebehandlingen mals, kontrollsiktas och egaliseras pulvret innan det slutligen förpackas och transporteras till lager för utleverans. De pulver som blandas i övrigt i Pulververket erhålls genom att olika tillsatsmaterial doseras tillsammans med glödgade järnpulver, varefter blandningen homogeniseras i en blandare. Materialet töms därefter i en bask och transporteras med truck till packningsavdelningen. Kapaciteten i Pulververket är idag ca ton per år. Antalet bandugnar uppgår till 17 stycken. Under 2011 och 2012 färdigställdes drygt respektive knappt ton svampbaserat och atomiserat baspulver. Planerade förändringar i Pulververket SÖKT ALTERNATIV Kapaciteten i Pulververket planeras i sökt alternativ att öka från dagens ton till ca ton per år. Detta planeras att ske genom en successiv modernisering och utbyte av de befintliga bandugnslinjerna samt installation av nya bandugnslinjer. Därutöver planeras en ny mottagningsstation för atomiserat råpulver, en utbyggd anläggning för mottagning av svampbaserat råpulver liksom utbyggnad av mal- och valsningsutrustning samt tillhörande siktar, egalisatorer och transportutrustningar. Dessutom planeras installation av ny homogeniseringsoch utpackningsutrustning för att öka utpackningskapaciteten. Ytterligare tillkommande bandugnslinjer kan eventuellt komma att placeras i en ny byggnad i anslutning till nuvarande Distaloyverk. Ovanstående planerade förändringar kommer även att kräva en utökad filterkapacitet för utgående luft. NOLLALTERNATIV Nollalternativet innebär att kapaciteten för att färdigställa svampbaserade och atomiserade baspulver i Pulververket ökar med knappt 20 % genom att man går från dagens kapacitet på ca ton till en kapacitet för dagens tillståndsgivna mängd baspulver på ton. För att åstadkomma denna kapacitetsökning krävs inga andra förändringar jämfört med idag annat än en utbyggd krosshall (för mottagning av svampbaserat råpulver) samt utökad filterkapacitet. 31

42 Miljöpåverkan från Pulververket NULÄGE Stoftutsläppet från Pulververket utgör ca 65 % av Höganäs totala utsläpp av stoft. Vad gäller stoftets sammansättning så står Pulververket för den absolut största andelen zink (ca 85 %) från Höganäs. Även en stor andel av utsläppen av järn och svavel härrör från Pulververket (knappt omkring 60 respektive 75 %). Här kan tilläggas att mer än 80 % av de produkter som lämnar Höganäs har processats i Pulververket. Jämfört med Svampverket står Pulververkets ugnsprocesser för en mindre del av de totala utsläppen av NO X och SO 2 från företaget, omkring 10 %. Knappt 15 % av de totala koldioxidutsläppen härrör från Pulververket. SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ ökar utsläppet av stoft från Pulververket med en faktor på ca 2,8 jämfört med dagens nivå. Även utsläppen av NO X och SO 2 ökar jämfört med dagens situation, med en faktor på ca 2,2 respektive ca 2. NOLLALTERNATIV Stoftutsläppet från Pulververket beräknas i nollalternativet öka med omkring 90 % jämfört med nuläget. Utsläppen av kväveoxider bedöms öka med knappt 60 %, medan utsläppen av svaveloxider bedöms öka med ca 50 % Verken för Distaloy och Astaloy NULÄGE Vid verken för Distaloy och Astaloy sker färdigställande av Astaloypulver (i det s.k. Astaloyverket) samt diffusionslegerade baspulver, s.k. Distaloypulver, liksom bearbetning av blandade samt ytbelagda pulver (i det s.k. Distaloyverket). DISTALOY och ASTALOY är två varumärken för järnpulverprodukter med specifik sammansättning. Distaloy är en förkortning av diffusion steel alloy vilket betyder att järnkornen diffusionslegeras med andra metaller genom värmebehandling (dvs. utan att järnkornen och legeringarna helt smälter samman). Dessa pulver kallas därför även för diffusionslegerade järnpulver/baspulver. Med Astaloy avses förlegerade och atomiserade, värmebehandlade järnpulver/baspulver, dvs. legeringsämnena är sedan tidigare processteg redan ingående i råpulvret. Distaloy färdigställs av antingen svampbaserade eller atomiserade baspulver från Pulververket samt legerade baspulver från Astaloyprocessen tillsammans med legeringsämnen (i form av t.ex. nickel-, koppar och molybdenföreningar). Det huvudsakliga processflödet av Distaloy i Distaloyverket framgår av Figur 15 nedan. 32

43 Figur 15 Processflöde för diffusionslegerat baspulver, s.k. Distaloy, i Distaloyverket. De ingående pulvren ugnsbehandlas i naturgaseldade bandugnar där processtemperaturen ligger på ca C, varvid legeringsämnena fäster och diffusionslegeras med pulverkornen. Slutresultatet är Distaloy, som därefter mals och siktas innan pulvret antingen färdigställs som material till kund eller mellanlagras som ingående komponent till blandade pulver. Färdigställande av Astaloy (förlegerade järnpulver) sker i Astaloyverket. Det huvudsakliga processflödet framgår av Figur 16 nedan. Figur 16 Processflöde för förlegerat baspulver, s.k. Astaloy, i Astaloyverket. 33

44 Atomiserat, förlegerat råpulver ankommer från Höganäs anläggning i Halmstad och går direkt in i bandugnar (elektriskt uppvärmda), där det ugnsbehandlas vid en processtemperatur på ca C. Som skyddsgas i ugnarna används kvävgas och vätgas. Under processen slutreduceras det atomiserade råpulvret till ett färdigt Astaloy-pulver. Därefter mals och siktas pulvret och läggs i baskar som transporteras till blandningsavdelningen, där pulvret antingen färdigställs för utleverans till kund, eller används som ingående komponent i blandade pulver eller som ingående komponent vid Distaloyprocessen. Förutom färdigställande av Distaloy och Astaloy sker i Distaloyverket även färdigställande av mekaniskt blandade pulver samt ytbelagda pulver. Processflödet för blandade pulver framgår av Figur 17 nedan. Ett eller flera baspulver blandas mekaniskt med olika egenskapsbestämmande tillsatsmaterial, varefter produkten siktas och packas för utleverans till kund. För att minska segregering och damning tillsätts i vissa produkter även små tillsatser av bindemedel till pulvret. Bindemedlet är antingen en viskös tillsats eller en i blandningen ingående komponent som smälts genom uppvärmning till <200 C. Figur 17 Processflöde för (mekaniskt) blandade pulver. Ytbelagda pulver tillverkas genom att de ingående baspulverkornen beläggs med ett ytskikt av organiskt eller oorganiskt material. De organiska och oorganiska tillsatsmaterialen tillsätts blandarkärlet som en suspension i vätskeform. I efterbehandlingen avlägsnas eventuella vätskor med hjälp av vakuum. För närvarande används aceton som bärare av ytbeläggningsmaterial vid våt ytbeläggning, och efter ytbeläggning kondenseras acetonet ut ur pulvret och återanvänds i dagsläget externt. Det färdiga ytbelagda pulvret siktas och packas därefter för antingen utleverans till kund eller för vidare produktion av blandade pulver. Produktionen av ytbelagda pulver sker för närvarande i en pilotanläggning placerad i Centrallaboratoriet på Bruksgatan. Processflödet framgår av Figur 18 nedan. 34

45 Figur 18 Processflöde för ytbelagda pulver och lösningsmedelsklistrade blandningar. Kapaciteten i verken för Distaloy och Astaloy ligger idag på totalt ton per år för värmebehandlat pulver samt ca ton per år för blandade pulver. Nuvarande kapacitet för ytbelagda pulver och lösningsmedelsklistrade blandade pulver uppgår idag till ton per år i kombinerad pilot- och produktionslinje i Centrallaboratoriet. Planerade förändringar i verken för Distaloy och Astaloy SÖKT ALTERNATIV Kapaciteten för värmebehandlat baspulver planeras öka med nästan 40 % från ton till ca ton per år, medan kapaciteten för blandade pulver avses öka till mer än dubbelt så mycket som idag, från ton till ca ton per år. Av mängden blandade pulver planeras ca ton utgöras av ytbelagda pulver och lösningsmedelsklistrade blandningar (dagens kapacitet är ton). Kapacitetsökningen för de värmebehandlade baspulvren planeras ske genom installation av ytterligare ugnslinjer för värmebehandling, en ny mottagningsstation för legerade baspulver samt utökning av kapacitet för uppvägning och förblandning. Volymökningen för blandade pulver planeras ske genom en optimering och tillbyggnad av befintlig doserings- och blandningskapacitet. För att uppnå sökt volym av ytbelagda pulver och lösningsmedelsklistrade blandningar planeras dels åtgärder för att öka kapaciteten i befintlig anläggning till en maximal kapacitet om ton genom optimering av blandnings-, efterbehandlings- samt färdigställningssteg, dels uppförande av en ny anläggning i anslutning till Distaloyverket (där synergieffekter med kundblandningskapacitet och interna transporter av ingående material kan nyttjas). 35

46 NOLLALTERNATIV I nollalternativet (dvs. dagens tillståndsgivna mängd) ökar kapaciteten för värmebehandlade pulver i verken för Distaloy och Astaloy från dagens ton till ton, vilket innebär en ökning med ca 10 %. Dagens kapacitet för blandade pulver på ton överstiger redan dagens tillståndsgivna mängd på ton, varför inga ytterligare installationer krävs för blandade pulver i nollalternativet. I nollalternativet ökar mängden ytbelagda pulver till ton. För att uppnå tillståndsgiven produktionsnivå av ytbelagda pulver och lösningsmedelsklistrade blandningar krävs i stort sett motsvarande förändringar som i sökt alternativ. Miljöpåverkan från verken för Distaloy och Astaloy NULÄGE Miljöpåverkan vid verken för Distaloy och Astaloy är jämförelsevis liten. Tillsammans står verken för mindre än 5 % av de totala utsläppen av kväveoxider, svaveloxider och stoft från Höganäs. Utsläppen är i jämförelse med Svampverket och Pulververket därför marginella. SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ bedöms utsläppen av stoft öka med omkring en faktor 3 jämfört med idag. Vad gäller utsläppen av NO X och SO 2 ökar utsläppen med drygt ca 50 % jämfört med nuvarande situation. Fortfarande kvarstår dock att utsläppen är små i förhållande till Svamp- och Pulververken. NOLLALTERNATIV Utsläppen av stoft beräknas i nollalternativet öka med omkring en faktor 2 jämfört med idag. Vad gäller utsläppen av NO X och SO 2 bedöms dessa öka med omkring drygt 10 respektive knappt 20 % jämfört med dagens nivå Fabrik XII (f.d. Kopierverket) I Fabrik XII, f.d. Kopierverket, skedde tidigare tillverkningen av kopierpulver (s.k. Carrier Cores). Produktionen av kopierpulver har under de senaste åren successivt avvecklats, på grund av förändrade marknadsförutsättningar, och avvecklades helt under 2012 (det tillverkades dock en relativt liten mängd under året, ca ton). För uppgifter om dagens verksamhet i anläggningen, se nedan under avsnitt (Produktion av tillsatsmaterial) och avsnitt 3.3 (Enheter för forskning och utveckling samt tillkommande komponenttillverkning) Produktion av tillsatsmaterial I Höganäs tillverkas även några av de tillsatsmaterial som behövs inom verksamheten, med vilka det även sker extern försäljning. Tillsatsmaterialen som produceras vid Höganäs är ferrofosfor och mangansulfid, vilka båda används för inblandning i blandade pulver. Tillverkningen sker i en del av Astaloyverket. Kvalitetssäkring genom malning och siktning av andra inkommande råmaterial/tillsatsmaterial sker dels i en del av Astaloyverket, dels i Fabrik XII (Kopierverket). 36

47 NULÄGE Ferrofosfor tillverkas genom att inköpt ferrofosforgranulat grovmals, siktas och transporteras med vakuumtransportör till vidare malning, som sker med hjälp av tryckluft (se Figur 19). Därefter transporteras materialet i en mekanisk transportör via en homogeniseringsficka till utpackning. Figur 19 Processflöde för tillsatsmaterialet ferrofosfor från ferrofosforgranulat. Mangansulfid produceras genom att en blandning av mangan och svavel placeras i ett reaktionskärl i en sluten kammare där reaktion mellan ämnena sker efter antändning. Efter reaktionen står kärlet kvar i kammaren tills det har kylts, varefter materialet mals och går vidare till utpackning, se Figur 20 nedan. Figur 20 Processflöde för mangansulfid. 37

48 Förutom produktion av ferrofosfor och mangansulfid utförs vid behov siktning och/eller malning av ytterligare inköpta tillsatsmaterial i speciella mal- och siktstationer. Detta görs av kvalitetssäkringsskäl. Kapaciteten för produktion av ferrofosfor ligger idag på ca ton per år och för mangansulfid på ca 700 ton per år. Totalt producerades sammanlagt omkring ton ferrofosfor och mangansulfid vid Höganäs under 2011 och Nuvarande kapacitet för kvalitetssäkring av andra tillsatsmaterial inklusive smörjmedel ligger idag på 30 ton. Planerade förändringar i produktionen av tillsatsmaterial SÖKT ALTERNATIV Produktionen av ferrofosfor avses fördubblas, från dagens ca ton till ca ton per år, genom installation av ytterligare en produktionslinje. Även produktionen av mangansulfid planeras öka i motsvarande grad, från ca 700 ton till ton per år. Detta är tänkt att ske främst genom utökad produktionstid, eventuellt även installation av ytterligare en reaktionskammare samt dubblering av malutrustningen. I föreliggande ansökan planerar Höganäs att öka mängden inköpt tillsatsmaterial, i form av smörjmedel, som kvalitetssäkras på plats till upp till ton årligen (från dagens kapacitet på 30 ton per år). För detta kommer ytterligare utrustning för malning och siktning att behöva installeras. All tillkommande utrustning som planeras att installeras kommer att placeras i befintliga lokaler för tillverkning av tillsatsmaterial eller i fabrik XII. NOLLALTERNATIV I nollalternativet ökar produktionen av tillsatsmaterial till totalt ton ferrofosfor och mangansulfid. Förutom det som krävs för att öka kapaciteten från dagens mängd på omkring ton till sökt alternativ (totalt ton ferrofosfor och mangansulfid, resten utgör kvalitetssäkring av inköpta tillsatsmaterial), så krävs inga förändringar jämfört med idag. Miljöpåverkan från produktion av tillsatsmaterial Utsläppen till luft från tillverkningen av tillsatsmaterial är mycket små. Mindre än 1 % av stoft- och metallutsläppen samt ca 1 % av svavelutsläppen härrör härifrån. Även om produktionen av tillsatsmaterial framöver planeras att öka kraftigt jämfört med idag så kommer utsläppen till luft från denna tillverkning fortsatt att vara försumbar framöver jämfört med utsläppen från övriga anläggningsdelar Produktion av vätgas NULÄGE Vätgas används vid Höganäs som skyddsgas och reduktions gas i ugnsprocesser inom produktion och forskning- och utvecklingsenheter. För detta ändamål har Höganäs inom industriområdet en anlägg- 38

49 ning för tillverkning av vätgas genom reformering av naturgas. Anläggningen, som består av två separata naturgasreformrar samt lagringstankar, är placerad på Invallningen, se Figur 11 ovan. Processen innebär att naturgasen komprimeras och renas från sitt svavelinnehåll innan den blandas med vattenånga och upphettas för att i kontakt med en katalysator omvandlas till kolmonoxid och vätgas. I ett efterföljande steg reagerar kolmonoxiden med överskott på vattenånga och bildar koldioxid och vätgas, varefter vätgasen separeras ut. Kapaciteten på reformeranläggningarna ligger idag på ca 24 miljoner m 3 vätgas per år. Planerade förändringar i reformeranläggningen SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ bedöms behovet av vätgas vid Höganäs anläggningar att öka från 11 miljoner m 3 till omkring 30 miljoner m 3. Kapaciteten i befintliga reformeranläggningar kommer därför inte att räcka till för att täcka behovet för produktion och forsknings- och utvecklingsenheter. En ökning av kapaciteten planeras därför ske genom antingen installation av ytterligare reformer eller ombyggnad/ersättning av befintliga reformrar till sådana med större kapacitet. En möjlighet är dock att istället täcka det ökande behovet av vätgas genom installation av en elektrolysanläggning där vatten sönderdelas med el. Vad gäller biogasanvändning vid vätgastillverkningen förutses den ökas med 0,5 GWh i sökt alternativ, från dagens 2 GWh till 2,5 GWh vid sökt alternativ. Se mer under avsnitt samt avsnitt nedan. Tillkommande anläggningar är tänkta att i första hand placeras i anslutning till existerande anläggningar vid Invallningen. Efter hand som behov uppstår kommer det interna rörledningsnätet för vätgas att även att behöva expanderas till de tillkommande verksamheter som planeras. NOLLALTERNATIV I nollalternativet kan, beroende på vilken produktmix man väljer inom befintligt tillstånd, eventuellt behövas en utökning av kapaciteten med ytterligare en reformer. Miljöpåverkan från produktion av vätgas NULÄGE Reformeranläggningen står idag för mindre än 10 % av de totala utsläppen av kväveoxid och ca 5 % av utsläppen av koldioxid från Höganäs. Utsläppen av svavel och stoft från anläggningen är försumbara. SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ bedöms kväveoxidutsläppen från reformeranläggningen att öka med drygt 70 % jämfört med idag. NOLLALTERNATIV I nollalternativet bedöms kväveoxidutsläppen från reformeranläggningen att öka med drygt 50 % jämfört med idag. 39

50 3.3 Enheter för Forskning och Utveckling samt tillkommande komponenttillverkning NULÄGE Höganäs Forsknings- och Utvecklingsenheter är dels belägna i den sydöstra delen av industriområdet (Centrallaboratoriet och PoP-Center), dels i experimenthallar i anslutning till Pulververket (Pilot Center) samt Fabrik XII (nordväst om PoP-Center), se Figur 11 ovan. Verksamheten utgörs huvudsakligen av utveckling av nya produkter och processer, tillverkning i pilotskala av nya produkter och kundapplikationer samt materialprovning. Utvecklingsarbetet vid Höganäs startar i normalfallet i laboratorieskala, med provtillverkning av små mängder, i storleksordningen från ett par gram till några kilo. Nästa steg är normalt att verifiera tekniken i produktions- och kundmiljö tillsammans med kund, varefter tillverkning i pilotskala påbörjas. Pilotproduktion är en inte fullt utvecklad, småskalig kopia av den tänkta fullskaliga produktionsprocessen. I stort sett finns de flesta av de viktigaste utrustningarna vid Höganäs representerade i pilot- och laboratorieskala, inklusive ett antal alternativa utrustningar. Produktion i pilotskala görs för att kunna utveckla och optimera den tänkta processen med hänsyn till såväl miljö-, kapacitets-, energiåtgångs- och kostnadsaspekter. I pilotskala tillverkas mindre volymer, från hundra kilo till ett antal tusen ton per år, med syfte att kunderna ska kunna testa och anpassa sin produktion till att nå rätt egenskaper hos slutprodukten. Det tar ofta lång tid, ibland tio år eller mer, innan kunderna har byggt upp sin produktion och innan det finns en etablerad marknad för en ny produkt. Efter avslutat utvecklingsarbete överförs tillverkningen av de nya produkterna och/eller processerna till den reguljära produktionen, antingen till produktionsenheterna i Sverige eller till produktionsenheter i övriga delar av världen. Då har man också utrett eventuell miljöpåverkan, investeringsbehov och om produktionen ryms inom gällande tillstånd. Planerade förändringar i FoU-verksamheten och tillkommande komponenttillverkning SÖKT ALTERNATIV Eftersom forsknings- och utvecklingsverksamhet går ut på att utveckla nya produkter och processer är det svårt att i förväg beskriva i detalj vad som kommer att göras. Tillverkningen av komponenter, som närmast kan liknas lätt verkstadsindustri, planeras i ett första skede troligtvis ske i befintliga lokaler för FoU-verksamheten. Tillverkningen avser omfatta en produktion av högst ton. Exempel på tillverkningsprocesser som skulle kunna komma att användas är formning av detaljer genom pressning eller 3D-printning, slutjustering av geometri och andra egenskaper genom exempelvis ugnsbehandling, härdning, mekanisk bearbetning samt montering av komponenter genom lödning, ytbehandling, limning och/eller andra metoder. I första hand kommer befintliga utrymmen och utrustningar att användas för den framtida forskningoch utvecklingsverksamheten, detta gäller även tillverkningen av komponenter och elektriska artiklar. 40

51 NOLLALTERNATIV I nollalternativet sker inga förändringar av FoU-verksamheten jämfört med i nuläget. Miljöpåverkan från FoU-verksamhet och tillkommande komponenttillverkning Miljöpåverkan från FoU-verksamheten är mycket liten, i dagsläget försumbart i förhållande till övrig verksamhet. Även framöver, med planerade förändringar, kommer miljöpåverkan att vara fortsatt mycket begränsad. 3.4 Energianvändning och arbete med energifrågor Produktionen vid Höganäs anläggningar är energiintensiv, och för företaget är tillgången på leveranssäker, konkurrenskraftig och stabil energi nödvändig. I vissa sammanhang används naturgas och andra energirika material som råvara i processen, i andra fall som bränsle för drift av processer etc. Inom produktionen används också tekniska gaser och vätskor media i betydande omfattning. Användningen av media är starkt kopplad till energianvändningen. Kostnaden för energi utgör en betydande andel av företagets produktionskostnader, och företaget har därför under många år arbetat med att effektivisera energianvändningen, och har certifierade ledningssystem avseende energi, miljö och kvalitet som stöd i detta arbete. NÅGOT OM KEMISKT BUNDEN ENERGI Inom Höganäs, liksom inom den övriga järn- och stålindustrin, förekommer energi inte bara i form av energibärare utan även som råvara i processerna. Framställning av järn sker genom att järnmalmen, i form av slig, reduceras med hjälp av en koksbaserad s.k. reduktionsblandning. Reduktionsblandningen är alltså nödvändig för att ta bort det syre som finns bundet i järnmalmen (dvs. järnoxid) och omvandla järnmalmen till järn (i detta fall s.k. järnsvamp), men den innehåller på samma gång kemiskt bunden energi som frigörs och delvis utnyttjas i processen. En stor del av den ingående energin till järn- och stålindustrin, liksom till Höganäs, är därför råvarubunden, kemisk energi. På motsvarande sätt används naturgas som råvara vid vätgasframställning. Ett viktigt, men ofta förbisett, faktum är att av den utgående energin från järn- och stålindustrin är en betydande del kemiskt bunden i slutprodukten. Energin som finns bunden i slutprodukterna kan återvinnas ett flertal gånger som råvara i skrotbaserade stålverk. Detta gäller även Höganäs produkter. Höganäs genomför regelbundet energikartläggningar av verksamheten och arbetar med att kontinuerligt ta fram underlag som kan beskriva energisituationen och undersöka vilka möjligheter som finns för att effektivisera och återvinna energi. Den senaste karteringen är gjord Energianvändningen vid Höganäs redovisas i den tekniska beskrivningen (bilaga B till ansökan) för nuläget och för en framtida produktionsökning. 41

52 3.4.1 Tillförsel av energi till verksamheten Naturgas används både som råvara för vätgastillverkningen och som energiråvara för drift av processer. El används för drift av processer, maskiner och hjälpsystem. Under 2011/2012 användes totalt ca 290 GWh naturgas per år, medan elanvändningen uppgick till drygt 70 GWh. Inom anläggningen produceras idag ca 50 GWh fjärrvärme årligen genom att ta tillvara spillvärme. Av detta används ca 20 % för egen räkning, medan resten exporterades till användning inom kommunens fjärrvärmenät, se vidare under avsnitt Energianvändningen mäts och följs upp månadsvis som ett led i arbetet enligt ledningssystemet. Av Tabell 3 nedan framgår dagens användning av energi vid Höganäs. Tabell 3 Dagens användning av energi till produktion/processer vid Höganäs. Energianvändning till Höganäs El GWh Naturgas GWh Biogas GWh Årligen ( ) ca 70 ca 290 ca 2* *från det kommunala reningsverket Av Figur 21 framgår den totala energibalansen vid Höganäs. Som synes är den interna energiåtervinningen betydande. Figur 21 Total energibalans över Höganäs verksamhet. 42

53 ANVÄNDNING AV ELENERGI Under 2011 och 2012 användes totalt ca 70 GWh elenergi årligen. Figur 22 visar användningen av elenergi fördelad på olika användare som ugnar, fläktar, belysning etc. inom industriområdet. Som framgår finns inget enskilt helt dominerande användningsområde. Nästan en tredjedel av elanvändningen ( övrigt ) åtgår till olika slags pulvertransporter (via skakar, elevatorer, skruvar, etc.), men även till pulverhantering i siktar, till valsning, samt användning inom Pilot Center och PoP-center etc. Den gemensamma nämnaren för den största delen (> 80 %) av elanvändningen är att den används till motordrift. Om man ser till elanvändningen inom de olika anläggningarna går ca 75 % av den totala användningen till tre av de större anläggningarna; Svampverket, Pulververket och verken för Distaloy och Astaloy, till ungefär lika delar vardera. Figur 22 Elanvändningen inom Höganäs fördelat på olika typer av användningsområden inom verksamheten (2012). Elenergi till industriområdet köps in från det svenska elnätet. Som reserv vid elavbrott finns i dagsläget tre mindre dieseldrivna kraftverk som säkerställer att man på ett säkert sätt kan stoppa pågående processer och försörja säkerhetskritiska funktioner som nödbelysning m.m. ANVÄNDNING AV NATURGAS Det dominerande bränslet inom verksamheten är naturgas, som levereras till anläggningen via E.ON Gas Sveriges ledningsnät. Naturgas täcker i nuläget hela bränslebehovet inom verksamheten. Huvudsakligen används gasen som bränsle i produktionsugnar, men även som råvara för vätgastillverkningen. Totalt har de senaste åren använts omkring 290 GWh naturgas årligen. Sedan 2012 har Höganäs etablerat ett samarbete med det kommunala avloppsreningsverket i Höganäs. Den biogas (rötgas) som produceras inom reningsverket kan därigenom användas inom företagets 43

54 vätgasproduktion. I gengäld levererar Höganäs spillvärme från vätgasproduktionen till kommunens reningsverk. ANVÄNDNING AV ÖVRIGA BRÄNSLEN Förhållandevis små volymer gasol används inom verksamheten. År 2012 användes omkring 110 ton. Huvuddelen används till fordonsbränsle i truckar. Även diesel används som bränsle till tyngre fordon (hjullastare, traktorer, truckar) samt som bränsle i reservkraftverk (ca 10 %). Den årliga förbrukningen uppgår till ca m 3. Användningen är i hög grad kopplad till omfattningen av de interna transporterna. Sammanlagt används i storleksordningen 2 GWh gasol och diesel årligen. Användningen av dessa bränslen är således mindre än en procent av den totalt tillförda energin som används vid Höganäs (se Tabell 3 ovan). ANVÄNDNING AV VÄTGAS Vätgas används som skyddsgas och reduktionsmedel i ugnsprocesser i Pulververket och Distaloyverket samt i mindre mängder inom utvecklings- och försöksverksamheten. Vätgas produceras lokalt på industriområdet genom reformering av naturgas. Produktionen av vätgas omsatte ca 60 GWh naturgas per år under Processen kyls med vatten. En del av energin kan återanvändas genom export av spillvärme till det kommunala reningsverket och en del värmeväxlas med havsvatten. SPECIFIK ENERGIANVÄNDNING Under de senaste två decennierna har energianvändningen per producerat ton pulver minskat med nästan 40 %. I Figur 23 visas utvecklingen under den senaste tioårsperioden. Samtidigt har man under denna tid haft en ökande efterfrågan och därför ökad tillverkning av produkter som kräver fler processteg och mer energi per ton, se faktarutan nedan. NÅGOT OM FAKTORER SOM PÅVERKAR ENERGIANVÄNDNINGEN Ökade krav på reningsutrustningar och bullerdämpningar leder till ökad energianvändning, varför det ofta inte är möjligt att samtidigt maximera energieffektivitet och minimera utsläppen. Även marknadens krav på ökande prestanda hos Höganäs produkter, vilket kan medföra införande av fler processteg, leder till en högre energianvändning i Höganäs anläggningar. Prestandaökningar hos produkterna medför dock normalt lägre energianvändning och högre resurseffektivitet hos kunder och slutanvändning, vilket gör utvecklingen positiv sett ur ett systemperspektiv. 44

55 Figur 23 Specifik energianvändning (kwh/producerat ton) för anläggningarna i Höganäs under åren Huvuddelen av energieffektiviseringarna ligger i tillverkningsprocessen, även om besparingar också gjorts i media- och hjälpsystem. Energibesparingar har vidare uppnåtts genom en kombination av tekniska åtgärder, förbättrade rutiner för drift och underhåll, samt processoptimering, liksom ett ökande anläggningsutnyttjande och förbättringar vid nyinvesteringar samt nya anläggningar. Höganäs lägger mycket arbete på att utbilda personal och medvetandegöra vikten av energifrågor inom företaget. Resultaten av minskad energianvändning av naturgas respektive el i förhållande till processade och producerade mängder i Pulververket respektive Svampverket mellan åren framgår av Figur 24 och Figur 25 nedan. Naturgasförbrukningen per ton har minskat med över 25 %, något som uppnåtts genom en kombination av olika åtgärder; som exempelvis injustering av utrustning, processoptimering och genom optimering av råmaterialet. 45

56 Figur 24 Specifik naturgasanvändning i Pulververket Den specifika elanvändningen per ton i Svampverket under perioden har minskat med mer än 20 %. Effektiviseringen har åstadkommits genom åtgärder på ett antal utrustningar där varvtalsreglering av fläktar och driftstidsstyrning har spelat en viktig roll. Figur 25 Specifik elanvändning i Svampverket under Energikartläggningar ger kunskap för vidare effektivisering Energikartläggningar genomförs regelbundet inom Höganäs verksamheter. Man har funnit att ett lämpligt tidsintervall för upprepade karteringar kan vara 3-4 år. Intervallet är anpassat för att hinna värdera gjorda mätningar och omsätta resultaten i verksamheten. Vid kartläggningarna tas underlag fram för att möjliggöra och utarbeta totala energibalanser över de olika delarna av verksamheten. 46

57 Bland annat har man kunnat konstatera vad olika driftförhållanden betyder för energianvändningen i olika delar av företaget. Genom de energikartläggningar som genomförts, har det framkommit en rad samband som varit nyttiga för att få kunskap om såväl förhållanden som lett till minskad som förhållanden som lett till ökad energianvändning. Främst används dock energikartläggningar som ett verktyg för att identifiera möjligheter till och behov av energieffektiviseringar Energiledningssystem och arbete med energieffektiviseringar Som redan nämnts är arbetet med energifrågor en viktig del i verksamheten inom Höganäs. Sedan 2006 har företaget arbetat med ett certifierat energiledningssystem, vilket gjort företagets energiarbete till en strukturerad, ständigt pågående verksamhet. Införandet av ett sådant system har resulterat i sänkt specifik energianvändning totalt sett, trots ökande efterfrågan på produkter som kräver fler processteg och därmed högre energianvändning per ton. Företaget följer utveckling av de nya möjligheter som framkommer inom området i syfte att på olika sätt energieffektivisera och kunna få till stånd ytterligare processintegration, liksom även att finna tillämpningar och avsättningar för oundviklig spillvärme. Detta gäller t.ex. teknikutvecklingen vad gäller energilagring och energiproduktion ur spillvärme. Ledningssystemet är ett av de viktigaste verktygen när det gäller att hålla kontroll över energianvändningen. I ledningssystemet anges företagets ambitioner och mål med energieffektiviseringsarbetet, och jämförs med de åtaganden som gjorts och de direktiv som utarbetats för hur arbetet ska bedrivas. Bl.a. anges företagets mål för hur långt man ska nå vad gäller olika nyckeltal. Uppföljningen av energimålen sker månadsvis. Företagets ambition på sikt är att fördjupa övervakningen av energianvändningen genom att ansluta alla större energianvändare inom verksamheten till ett övergripande energimätsystem med upplösning på timbasis. På så sätt förväntas användningen kunna optimeras och avvikelser kunna följas upp. I ledningssystemet anges även arbetssätt, ansvar och organisation av arbetet. En stor del av effektiviseringsarbetet har genomförts inom ramen för Energimyndighetens Program för Energieffektivisering (PFE), där Höganäs har medverkat sedan starten Den effekt detta haft har kvantifierats och framgår av Höganäs redogörelser av arbetet inom PFE. Totalt sett har man under perioden uppnått en besparing på drygt 100 GWh per år, varav ca 40 GWh per år genom genomförda investeringar. De senaste årens energieffektivisering har inneburit att det blir allt svårare att finna möjligheter till ytterligare förbättringar som är någorlunda enkla och inte alltför kostsamma. Fortsatt minskning av den specifika energianvändningen kräver i ökande utsträckning processutveckling och nyinvesteringar, vilket i regel enbart är möjligt i samband med större kapacitetsökningar. Möjligheten att expandera produktionen i Höganäs är därför avgörande för att på längre sikt kunna genomföra ytterligare betydande energieffektiviseringar. 47

58 För att sammanfatta företagets ambition så är minskad energianvändning genom effektivisering och processintegration första prioritet. I andra hand söker man finna tillämpningar och få avsättning för den spillvärme som uppkommer Återvinning av energi och leverans av spillvärme De sekundära energiflöden som uppkommer i verksamheten i form av varma produkter, heta gaser, kylvatten, etc. vill man så långt möjligt återvinna för att uppnå effektiviseringsvinster. Återvunnen energi används redan i nuläget i betydande omfattning inom Höganäs anläggningar och sedan lång tid har spillvärme via ett internt fjärrvärmenät använts för uppvärmning och varmvatten i kontor, personalutrymmen och produktionslokaler. Sedan 2006 har återvinningen av spillvärme från rökgaser och ugnsprocesser byggts ut avsevärt och överskottet levereras nu som hetvatten till Höganäs Energi AB, där spillvärme står för den absoluta merparten av energileveransen till fjärrvärmekunderna. Överskottsvärme från tunnelugnarna i Svampverket används dessutom som huvudsaklig energikälla för torkning av järnslig, koks och antracit. I Pulververket och verken för Distaloy och Astaloy återanvänds en del av den tillförda skydds-/processgasen som bränsle i ugnarna. Inom vätgasproduktionen används restprodukter som huvudsakligt bränsle för att värma processen, samtidigt som förbränningsluften förvärms med avgående rökgaser. Under uppgick spillvärmeleveranserna (i form av hetvatten) vid Höganäs till totalt ca 50 GWh årligen. Av dessa användes ca 10 GWh internt och ca 40 GWh levererades till Höganäs Energi AB. Mängden separat spillvärme från vätgastillverkningen till kommunens avloppsreningsverk uppgick till knappt 1 GWh Användning av energi samt spillvärmeleveranser i sökt alternativ I sökt alternativ bedöms, trots ovan nämnda ambitioner och trots den energieffektivisering som pågår och planeras fortsätta, energianvändningen mer än fördubblas jämfört med nuläget, se Tabell 4. Tabell 4 Uppskattad energianvändning i sökt alternativ (GWh/år för elanvändning samt MNm 3 /år för gasanvändning) i jämförelse med nuläget (avrundade siffror). Energianvändning vid Höganäs El GWh/år Naturgas GWh/år Biogas GWh/år Nuläget * Sökt alternativ * *biogas från reningsverket Tabellen visar att den utökade produktionen kräver ökade insatser av energi. Ingående energi samt recirkulerad energi kommer grovt sett öka proportionerligt mot produktionsökningen. El- och naturgasanvändningen i sökt alternativ bedöms därför vara mer än dubbelt så stor jämfört med nuläget, vilket 48

59 även gäller användningen av vätgas. Av Figur 26 framgår hur energianvändningen fördelar sig mellan de olika anläggningarna/enheterna i nuläget samt i sökt alternativ. Figur 26 Energianvändningen av el och naturgas i nuläge och sökt alternativ fördelat på de olika anläggningarna/enheterna. En fördubblad tillförsel kommer även att innebära att energiförlusterna kommer att öka, och bli något större sett till produktionsökningen jämfört med idag. Någon kvantifiering av energiförlusterna i sökt alternativ har dock ej varit möjlig att göra. Höganäs ambition är att där det är kommersiellt möjligt kommer man medverka till en ökad användning/avsättning av spillvärme, både internt och externt. Framtiden på energimarknaderna är mycket svår att förutse och utgör betydande osäkerheter för den energiintensiva industrin. Höganäs ambition på energisidan är att ligga i framkant och följa den teknikutveckling som sker. Företaget bevakar hela tiden vilka hållbara och förnybara alternativ som finns till nuvarande energiförsörjning. Det gäller i nuläget, men kommer att bli än viktigare i samband med en utökad produktion. Höganäs söker också aktivt samarbeten kring energiråvaror, energiproduktion och energiintegration med omgivande samhälle. Mer om detta och pågående utvecklingsprojekt med tydlig koppling till framtida energianvändning inom produktionen framgår av kapitel 14 i den tekniska beskrivningen, bilaga B till ansökan. 49

60 Energianvändning och spillvärmeleveranser SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ kommer en ökad produktion att leda till mer än en dubblering av energianvändningen vid anläggningarna jämfört med idag. Den specifika energianvändningen (per producerad mängd) bedöms dock inte komma att öka. Uppskattade mängder framgår av Tabell 4 ovan. En utökad verksamhet ger dock möjligheter att öka energieffektiviteten på befintliga processer i samband med utbyggnader, omställningar och anpassningar. Höganäs bevakar även utvecklingen på energiområdet för att på sikt t.ex. finna förnybara alternativ till sin energiförsörjning och man söker också aktivt samarbeten kring energiråvaror, energiproduktion och energiintegration med omgivande samhälle. Med en kommande produktionsökning uppskattas den totala mängden spillvärme öka. Någon volymindikation på spillvärmeproduktionen och spillvärmeleveransen i sökt alternativ är dock svår att göra. En framtida extern leverans av spillvärme är i allt väsentligt beroende av den framtida avsättningen hos Höganäs Energi AB. Ambitionen hos Höganäs är att minska mängden spillvärme per producerat ton och att effektivisera den interna användningen av spillvärme. Där det är kommersiellt möjligt kommer företaget att medverka till en ökad användning/avsättning av spillvärme, både internt och externt. Förhoppningen är att en ökande andel kommer att kunna återvinnas vid en högre temperaturnivå. 3.5 Användning och hantering av råvaror, media, vatten och kemikalier Inom Höganäs används och hanteras en stor mängd råvaror och kemikalier. Förbrukning och utbyte av råmaterial följs upp och utgör viktiga nyckeltal vid tillverkningen, inte minst för att få största möjliga utbyte av insatt råmaterial och för att så långt det är möjligt minska spill. Hushållning med material sker genom återföring från stoftavskiljare till process. Reduktionsmaterial återförs i stor utsträckning till processerna, varigenom användningen av jungfruliga material minskas. Totalt utgörs ca 45 % av det tillförda reduktionsmaterialet av recirkulerat material Råvaror NULÄGE De viktigaste råvarorna för produktionen vid Höganäs utgörs av järnslig, järnbaserade metallpulver (råoch baspulver), reduktionsmaterial i form av koks, antracit och kalk i form av kalkstensmjöl, samt olika legerings- och tillsatsmaterial. De vanligaste legeringsämnena utgörs av koppar-, nickel- och kiselföreningar. Som tillsatsmaterial används främst smörjmedel i form av grafit, vaxer, zinkstearat och andra zinkföreningar men även t.ex. flusspat. Aceton används som hjälpkemikalie vid tillverkning av vissa ytbelagda pulver. Eldfasta tegel, massor och murbruk används för infodring i ugnar, som packmaterial vid reduktion av järnslig samt som värmeskydd på tunnelugnsvagnarna i Svampverket. För underhåll av ugnar och annan utrustning används olika underhållskemikalier som till exempel smörjoljor och fetter, mineraloljor och lösningsmedel. 50

61 Som råvara för vätgastillverkning används, som tidigare nämnts, naturgas, samt i mindre utsträckning biogas från det kommunala reningsverket. I miljörapporten redovisas årligen hur stora mängder av råvaror som används i verksamheten. Av Tabell 5 nedan framgår mängderna råvaror samt de kemikalier som användes under Tabell 5 Huvudsakliga råvaror och kemikalier som används inom verksamheten. Källa: Miljörapporter. Råvaru-/Produktnamn Sammansättning Användning Förbrukning, medel 5 år (exkl. 2009) ton/år Förbrukning 2012 (ton) Järnslig Fe3O4 98% Järnpulverråvara Metallpulver, järnbaserade Fe 95-98% Järnpulverråvara Naturgas CH4 >90% Vätgasråvara m 3 * m 3 Koks och antracit C 90-95% Reduktionsmaterial Kalkstensmjöl CaCO2 Reduktionsmaterial Aluminium och aluminiumföreningar (som Al) Produktbunden 0 0,2 Bor och borföreningar (som B) FeB Legeringsmetall Ferrofosfor FeP P 16-24% Legeringsmetall Flusspat CaF2 Tillsatsmaterial Fosforsyra H3PO4 Hjälpkemikalie 2 2 Koppar- och kopparföreningar Cu 86-98% Legeringsmetall Krom- och kromföreningar Cr 70-99% Legeringsmetall Mangan- och manganföreningar Mn 65-90% Legeringsmetall Molybden- och molybdenföreningar Mo 65-90% Legeringsmetall Nickel- och nickelföreningar Ni % Legeringsmetall Svavel- och svavelföreningar S 100% Legeringsämne Övriga legeringsämnen** Legeringsmetaller 29 3 Grafit C 97% Pulversmörjmedel Smörjmedel Vaxer och Pulversmörjmedel stearater Bindemedel Talloljeester m.fl. Bindemedel Aceton C3H6O Hjälpkemikalie Ammoniak NH4 Hjälpkemikalie 0,1 0,1 * Förbrukning av naturgas avser 2011 och 2012 p.g.a. installation av ytterligare reformer skedde 2011 och att tidigare anläggning för vätgasframställning via elektrolys av vatten upphörde ** Titan- och titanföreningar, kisel- och kiselföreningar, tenn, m.fl. För mer om lagring och hantering av råvaror, samt mängden momentant lagrade mängder av ämnen som omfattas av Sevesolagstiftningen, hänvisas till säkerhetsrapporten (bilaga D till ansökan) och avsnitt nedan. Användning av råvaror SÖKT ALTERNATIV Som en självklar följd av de ökningar av produktionen vid Höganäs som planeras i sökt alternativ kommer även användningen av råvaror att öka. 51

62 Användningen av järnslig och reduktionsmaterial följer produktionsökningen och bedöms därför öka med omkring 40 % jämfört med dagens situation. Även användningen av atomiserat råpulver kommer öka. Användningen av legeringsämnen planeras däremot att fördubblas, främst på grund en förändrad efterfrågan och nya produkter. Användningen av smörjmedel bedöms öka med drygt 80 %. Höganäs arbetar med att ständigt öka återvinningsgraden av råvaror i produktionen, t.ex. genom att försöka öka återförandegraden av filterstoft till produktionen. Pulvermetallurgi är dessutom oerhört resurseffektivt jämfört med andra tillverkningsmetoder inom metallindustrin. NOLLALTERNATIV I nollalternativet ökar användningen av råvaror i motsvarande takt som krävs för att öka av produktionen upp till nivåerna enligt idag befintligt tillstånd. Användningen av järnslig och reduktionsmaterial skulle därmed öka med omkring 70 % jämfört med idag. Även användningen av atomiserat råpulver ökar. Övriga råvarumängder, som t.ex. legeringsmetaller, är delvis beroende av den produktmix som utlevereras enligt befintligt tillstånd Media NULÄGE Inom produktionen används tekniska gaser och vätskor (media). Mediaanvändning är i hög grad förknippat med användningen av energi, se även kapitel 3.4. Gaser som används i dag är vätgas, kvävgas och tryckluft. Vätgas produceras som nämns i avsnitt samt genom reformering av naturgas i anläggningarna på Invallningen, och används som skydds- och reduktionsgas i ugnsprocesser inom produktionen i Pulververket och Distaloyverket samt inom utvecklingsverksamheten. Idag används vid Höganäs totalt drygt 10 MNm 3 vätgas årligen. Kvävgas används som skyddsgas i ugnsprocesser i Pulververket och Distaloyverket samt vid vätgastillverkning. Kvävgas produceras på industriområdet genom kryogen destillation av luft. Nuvarande anläggning ägs och drivs av AGA. Som reserv används tankar med flytande kvävgas som levereras i lastbil av AGA. Under användes totalt drygt 4 MNm 3 kvävgas per år. Egenproducerad tryckluft används för olika ändamål inom alla delar av verksamheten. Tryckluft för anläggningarnas behov produceras huvudsakligen i kompressorcentralen. Under användes drygt 30 MNm 3 tryckluft per år. 52

63 Mediaanvändning SÖKT ALTERNATIV Användningen av, liksom produktionen av, vätgas, kvävgas och tryckluft inom företaget kommer att behöva expanderas i sökt alternativ. Tillkommande produkter inom pilotproduktionen kommer också att ställa nya krav på media. Till exempel är det troligt att för pilotproduktionsverksamheten återinföra användning av argon, något som tidigare användes som skyddsgas på industriområdet, men som idag endast används i laboratorieverksamheten. En ökande användning argon skulle kunna motivera en anpassad hantering med argon som sker i flytande form samt installation av rörledningar. Även syrgas för metallurgi kan framledes komma att användas vid Höganäs, t.ex. för pilotprocesser. Syrgas används normalt inom metallurgiska processer. Den planerade utökningen av vätgasproduktionen vid Höganäs i sökt alternativ framgår av avsnitt ovan. Användningen i sökt alternativ bedöms öka från dagens dryga 10 MNm 3 per år till knappt 30 MNm 3. När det gäller kvävgas kommer kapaciteten i befintliga anläggningar inte att räcka till för att täcka behovet varför man planerar en utökning av kvävgasproduktionen. Detta kan ske genom utökad leverans av flytande kvävgas alternativt genom en utökning av kapaciteten på nuvarande produktionsanläggning. Den totala användningen vid anläggningarna kommer att öka från dagens dryga 4 MNm 3 per år till omkring 10 MNm 3 per år. Tryckluftsanvändningen bedöms i sökt alternativ behöva öka från dagens 30 MNm 3 50 MNm 3. per år till ca NOLLALTERNATIV I nollalternativet ökar användningen av media i form av tryckluft och gaser linjärt i takt med att produktionen ökar jämfört med dagens nivå Vattenanvändning NULÄGE Vatten används huvudsakligen som kylvatten för kylning av produktions- och processutrustning, för sanitära ändamål samt i mindre mängd som processvatten. Det finns två system för vattenförsörjning, ett med havsvatten och ett med kommunalt vatten. Kommunalt vatten används främst för sanitära ändamål, men i mindre mängder även som processvatten, för inblandning i tunnelugnsslagg och som spolvatten. Kommunalt vatten tas från kommunens huvudledning. Den totala förbrukningen av kommunalt vatten har under senare år uppgått till m 3. Sanitärt vatten och processvatten avleds till spillvattensystemet som är anslutet till det kommunala reningsverket. Havsvatten används för indirekt kylning av ugnar, kompressorer och vätgasanläggningen, samt sommartid för det interna hetvattensystemet. En delström med använt havsvatten utnyttjas för bekämp- 53

64 ning av damning. Havsvattnet tas in via pumpstationen i den inre delen av industrihamnen och pumpas vidare till kylanläggningarna. Kylvattnet går i ett slutet system som aldrig kommer i direkt kontakt med processerna/produkterna. Efter kylning leds det uppvärmda vattnet tillbaka till Öresund via dagvattenavlopp C och D (se karta i Figur 27). Kylvattnet håller då en temperatur på mellan 13 och 25 C beroende på årstid (ΔT 12 C). Användningen av havsvatten har under senare år uppgått till drygt 5 miljoner m 3 per år (Mm 3 ). Dagvatten avleds via eget och kommunalt dagvattensystem till Öresund via avlopp A-E, varav merparten via B, C och D. Den årliga avrinningen från verksamhetsområdet kan uppskattas till ca m 3. I Figur 27 syns avrinningsområdena med respektive avlopp. Figur 27 Dagvattenavlopp (A-D) samt avrinningsområden inom industriområdet. 54

65 Användning av vatten SÖKT ALTERNATIV Behovet av kylvatten och kommunalt vatten förväntas öka baserat på ökande produktionsvolymer. Användningen av kommunalt vatten genom inblandning i tunnelugnsslagg och för produktion av vätgas bedöms öka från dagens mängd på ca m 3 per år till drygt m 3 i sökt alternativ. Även användningen av havsvatten bedöms komma öka i sökt alternativ på grund av ett ökat behov av kylning i samband med att produktionen ökar. Ökningen är mycket svårbedömd eftersom behovet av kylvatten beror på en rad olika faktorer som avsättning av spillvärme externt, utveckling av processteknik och behov av att kyla bort fjärrvärme sommartid. Behovet av havsvatten för kylning beräknas grovt komma att öka från dagens dryga 5 Mm 3 per år till ca 12 Mm 3 och temperaturen vara ungefär densamma som vid aktuell produktion. Möjligen kan ett ökat inslag av våta processer ge upphov till nya anläggningar för hantering av processavloppsvatten. NOLLALTERNATIV I nollalternativet ökar behovet av kylvatten linjärt med volymökningarna i Pulver-, Distaloy- och Astaloyverken Kemikalier och kemikaliehantering NULÄGE Den totala mängden använda kemikalier i verksamheten är relativt begränsad. Den största mängden utgörs av hjälpkemikalier i produktionen. En viss mängd kemikalier används även för underhåll samt för analysverksamhet i laboratorieverksamheten. Den viktigaste hjälpkemikalien som används inom verksamheten i Höganäs utgörs av aceton, som används som bärare av lim vid ytbeläggning av pulver. Under 2012 användes totalt ca 80 ton aceton vid Höganäs. I miljörapporten redovisas årligen hur stora mängder av kemikalier som används i verksamheten. Av Tabell 5 ovan framgår mängderna för några av de kemikalier som användes Användning av kemikalier SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ bedöms mängden använd aceton vid Höganäs att komma att öka kraftigt, från omkring 100 ton till omkring ton per år. Tillkommande anläggning i anslutning till Distaloyverket byggs så att acetonet kan recirkuleras internt, även om viss avblödning från systemet kommer att ske. I övrigt ökar användandet av kemikalier i stort sett proportionerligt mot produktionsökningen. 55

66 Vad gäller användning av underhålls- och laboratoriekemikalier kan även denna komma att öka något till följd av tillkommande utrustning och ökade provtagning som krävs för en utökad produktionsnivå. NOLLALTERNATIV Kemikalieanvändningen ökar i stort sett proportionerligt mot produktionsökningen. Aceton bedöms komma att öka från ca 100 till 140 ton för produktionen av ytbelagda pulver i Centrallaboratoriet. RUTINER FÖR KEMIKALIEHANTERING Inköp av kemikalier samt säkerställande av kraven från kemikalieförordningarna REACH och CLP styrs av rutiner i Höganäs ledningssystem. Ett digitalt kemikaliehanteringssystem används som stöd för att kontrollera och riskbedöma de kemiska produkter som hanteras på företaget. För att underlätta att produktvalsprincipen efterföljs finns i företagets kemikalieregister även redskap för hur produktval ska göras. Nya kemikalier måste bedömas och godkännas, och innan en kemikalie godkänns måste den ha gått igenom vissa kriterier, bl.a. genom kontroll av eventuell förekomst i olika begränsningslistor t.ex. Kandidatlistan, Annex XIV i REACH samt Kemikalieinspektionens PRIO- och begränsningsdatabas. Därutöver görs sökningar i det digitala kemikaliehanteringssystemet när det läggs till nya ämnen i ovanstående begränsnings- och tillståndslistor. 3.6 Uppkomst och hantering av restprodukter - biprodukter och avfall Vid produktionen erhålls såväl produkter som restprodukter. Restprodukter är material som har producerats i en tillverkningskedja, men som inte utgör huvudprodukt. Restprodukterna hanteras antingen som biprodukt eller avfall. Av praktiska skäl skiljer man på branschspecifika och icke branschspecifika restprodukter. Till de branschspecifika restprodukterna, dvs. de restprodukter som faller och får sina egenskaper som en direkt följd av företagets tillverkningsprocesser, räknas exempelvis slagger, filterstoft, förbrukade infordringstegel och kasserade, sekunda produkter. Dessa kan oftast klassas som biprodukter och/eller sekundärprodukter. De icke branschspecifika restprodukterna handlar oftast om rena avfall, för vilka det finns etablerade vägar för källsortering, insamling, återvinning inklusive avfallshantering. Exempel på icke branschspecifika restprodukter är förbrukade smörjoljor, köldmedia, lysrör, metallskrot och överskottsmassor (jord). 56

67 HÖGANÄS GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR HANTERING AV RESTPRODUKTER Eftersom Höganäs arbetar med att få största möjliga utbyte av insatt råmaterial, samt att minska spill så långt det är möjligt, arbetar företaget aktivt för att antingen utveckla så kallade sekundärprodukter eller finna avsättning för andra restprodukter. De grundläggande principer som Höganäs arbetar efter vad gäller restprodukter följer följande prioriteringsordning: - Minska eller hindra deponering av restprodukter. Vid alla produktionsenheter är nyckeltal för materialutbyte en viktig parameter att styra efter. Det praktiska arbetet sker huvudsakligen i produktionslinjen. - Återanvänd internt (dvs. oberoende av externa resurser). Restprodukter kan antingen återföras till något processteg eller användas för andra ändamål. Den mätbara interna återanvändningen inom företaget ligger på omkring 65 %, där det största flödet är återföring av restprodukter från tunnelugnsprocessen till samma process. - Avyttra till kund. Idag finns flera restprodukter från processerna som kan avyttras till externa kunder inom användningsområden som energi, konstruktion, insatsmaterial för produktion, jordförbättrare osv Biprodukter Biprodukter som erhålls ur processerna kan antingen ha ett värde internt i egna processer eller försäljas externt om de har ett värde inom andra användningsområden. Vid reduktionen av järnsligen i Svampverket behövs ett överskott av reduktionsmaterial och oförbrukat reduktionsmaterial (returkoks) recirkuleras därför internt. Drygt 70 % återanvänds inom processen. Omkring % av ingående reduktionsblandning utgörs av returkoks, som ifall materialet inte hade recirkulerats istället hade behövts deponeras. Under 2012 användes ca ton returkoks. Denna återanvändning har nu blivit så omfattande att man idag inte några möjligheter till ytterligare ökad recirkulering. Man arbetar istället för att få annan avsättning av denna typ av biprodukt. Exempel på restprodukter med befintliga och möjliga användningsområden framgår nedan. Dessa försäljs i viss utsträckning redan idag till externa kunder, men uppskattas kunna säljas i större omfattning. TU-kalk (eller tunnelugnskalk) är en rest från tillverkningen av järnpulver i tunnelugnarna, som kan användas som konstruktionsmaterial för väg- och anläggningsarbeten, som råmaterial vid betong- och minerallullstillverkning, för ph-justeringar i försurade eller instabila jordar, till jordförbättring m.m. Skrotpulver, försäljs externt som en produkt av lägre värde, som råvara för tillverkning av exempelvis ferrolegeringar eller som råvara för tillverkning av tillsatsmaterial avsett för aluminiumindustri. Aceton, som används som bärare av ytbeläggningsmaterial vid tillverkning av ytbelagda pulver, kan försäljas externt. Filterstoft, kan försäljas som produkt med användning inom pulvermetallurgi, som råvara för tillverkning av ferrolegeringar eller som processreningskemikalie. 57

68 Tegelskrot, som insatsvara vid tillverkning av eldfasta- och andra tegelmassor, som konstruktionsmaterial inom väg och anläggning samt som konstruktionsmaterial vid anläggande av deponier Processavfall och deponering, samt en beskrivning av deponin Invallningen Som avfall räknas sådana material som inte har något värde i en given situation och som därför ska omhändertas enligt gällande regelverk för avfall. Hit hör olika slagger och stofter. Trots att Höganäs återanvänder drygt 70 % av de slaggmängder som uppkommer i den egna produktionen, måste ett antal tusen ton slagg deponeras varje år på den interna deponin Invallningen. DEPONIN INVALLNINGEN Deponin Invallningen togs i bruk 1977 och omfattar ett markområde på ca 10 ha. Deponin har i huvudsak använts för uppläggning av slagg, stoft och keramiskt skrot från verksamheten. I början deponerades även annat avfall såsom papper, plast och trä. Från mitten av 1980-talet har dock användningen renodlats och numera deponeras endast processrelaterat inert avfall på Invallningen. Den valda lokaliseringen av deponin innebär bl.a. en optimering ur transportsynpunkt beroende på det korta avståndet från processanläggningarna. Transport med material till deponin sker med lastfordon. För att förhindra diffus damning från Invallningen täcks dammande material etappvis och besås med gräs. Körvägar saltas och kan vid behov vattenbegjutas. Deponin Invallningen har ett eget tillstånd som förnyades Enligt fastställd detaljplan (se nedan) utformas deponin för att fylla ca m 3 ovan höjdnivån +6,9 meter. Deponins livslängd bestäms av mängden fallande material, som i sin tur helt styrs av produktionen. Med dagens produktionsnivå beräknas deponin vara fylld kring år 2030 och med den sökta produktionsnivån ca 5 år tidigare. En ny detaljplan för deponiområdet har utarbetats tillsammans med kommunen. Den trädde i kraft i december Planen medger utfyllnad till som mest 25 m över havsytans nivå. Efter att deponin avslutas är området enligt detaljplanen tänkt att bli ett grönt skyddsområde, där stora delar kommer att vara tillgängligt för allmänheten. Området ska fyllas och färdigställas etappvis. Det ska utformas som tre kullar i fyra huvudetapper. Varje etapp täcks med material som möjliggör plantering av gräs, buskar och träd. En anpassningsplan för deponin gavs in till Länsstyrelsen i Skåne län år 2002 och godkändes 2004, efter att miljöbalkstillståndet trätt i kraft. Denna ansökan för utökad produktion vid Höganäs inbegriper även fortsatt drift av deponin Invallningen i enlighet med vad som anges i gällande tillstånd för deponin. DEPONERAT MATERIAL - MÄNGDER OCH HANTERING Deponerat material utgörs av kalk, kol, järn och järnoxid från råmaterial och produkter samt aluminiumoxid och kiseldioxid från keramiskt skrot. Dessutom deponeras små mängder uppsopat material från vägar och planer. Innehållet av potentiellt toxiska ämnen är lågt. 58

69 Det avfall som läggs på deponin bedömdes av Miljödomstolen vid prövningen 2004 vara inert, dvs. materialet genomgår inga väsentliga förändringar eller ger upphov till halter i lakvatten som överskrider fastställda gränsvärden för inert material enligt NFS 2004:10. De deponerade mängderna (inom respektive EWC-kod) under 2012 samt uppskattade mängder i sökt alternativ och tillåtna mängder enligt gällande tillstånd (nollalternativ) framgår av Tabell 6. Tabell 6 Deponerade avfallstyper och -mängder (m 3 ) på Invallningen i nuläget (2012) samt i sökt alternativ och nollalternativet. Material EWC-kod Mängder medel per år [m 3 ] Slagg och stoft / från Svampverket Materialspill från Svampverket Filterstoft och materialspill från Pulververket *) Keramiskt skrot **) / Uppsop vägar och planer Mängder per år i sökt alternativ [m 3 ] Mängder per år i nollalternativ [m 3 ] ~ ~ ~3 500 ~ ~4 100 ~ ~2 500 ~ ~2 500 ~3 000 * Endast från material från bearbetning av oglödgat svampbaserat råpulver. ** När möjlighet finns så kan detta material återanvändas internt eller externt som konstruktionsmaterial. Före deponering hanteras materialet enligt följande: Ugnsslagg, avskilt filterstoft och finkornigt materialspill från Svampverket blandas med vatten i mekanisk blandare och mellanlagras inomhus, alternativt lastas direkt på fordon. Därefter transporteras materialet till Invallningen och läggs direkt på plats. Avskilt stoft och finkornigt materialspill från Pulververket samlas i en central ficka. Materialet fuktas och transporteras med fordon till Invallningen. Grovkornigt materialspill och keramiskt skrot från Svampverket samlas i containrar som töms på Invallningen. Dammande material bevattnas före transport och tömning. Uppsop från vägar och planer transporteras direkt med sopbil till Invallningen. Sammansättningen hos det deponerade materialet analyserades senast Jämfört med tidigare analyser är sammansättningen relativt konstant. Det har bedömts som rimligt och troligt att det material som förväntas bli deponerat har ungefär samma sammansättning som det som anges Tabell 7. Det bör betonas att förekomsten av de spårmetaller som uttrycks i mg/kg härrör från föroreningar i rå- och reduktionsmaterial och är således inte avsiktligt tillsatta. 59

70 Tabell 7 Beräknad sammansättning av det deponerade materialet 2011 enligt utförd fastfasanalys. Halter baserat på torrt material (Ts). Halter % Ts Kalk (Ca) 19 Kol (C) 19 Järn (Fe) 14 Aluminium (Al) 5 Kisel (Si) 9 mg/kg Ts (ppm) Zink (Zn) 10 Nickel (Ni) 40 Koppar (Cu) 20 Krom (Cr) 40 Kadmium (Cd) 0,2 Bly (Pb) <1 Kvicksilver (Hg) <0,05 Arsenik (As) 10 Under har analyser utförts av SGI av de två huvudkomponenterna i det deponerade materialet, slagg från Svampverkets tunnelugn (PS) och stoft/spill från Pulververket (PP). Undersökningarna har omfattat analys av sammanlagt 37 element. En redovisning av undersökningsresultaten för 2010 ges i bilaga C:1. Uppföljande undersökningar genomfördes 2012 av Höganäs med liknande resultat, vilka redovisats i företagets miljörapport. Sammansättningen hos inert avfall omfattas inte av några gränsvärden för oorganiska ämnen. Däremot får innehållet av totalt organiskt kol (TOC) inte överskrida 3 % (baserat på torrsubstans) enligt NFS 2004:10, 23. Det har under senare år blivit uppenbart att även elementärt kol i form av exempelvis antracit, koks och grafit ger utslag vid TOC-bestämning enligt den angivna metoden SS-EN Dessa ämnen utgör en betydande del av PS-slaggen (TU-slagg). Då elementärt kol inte innebär samma risk för negativ miljöpåverkan i en deponi som organiskt kol har Naturvårdsverket öppnat upp för möjlighet att använda andra TOC-metoder. I Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd, 2007:1 står följande att läsa om TOC: För bestämning av TOC hänvisas i föreskriften till analysmetoden EN I praktiken är gränsen mellan organiskt kol och elementärt kol flytande och är beroende av de analysmetoder som används. Definitionsmässigt ingår inte elementärt kol i organiskt kol, men analysen enligt standardmetoden som anges i bilagan till föreskriften inkluderar elementärt kol i summan av TOC. Vid den senaste mätningen utförd av SGI år 2010 var TOC-halten lägre än 1 % i PP-stoft, medan TOChalten uppgick till 10 % i PS-slagg samma år (detta trots att inget organiskt kol används i processen). Resultaten överensstämmer med Höganäs egna mätningar

71 För att få bekräftat att huvudparten av TOC-analysen återspeglar innehållet av oorganiskt kol snarare än organiskt, har företaget låtit utföra analyser på materialet med en modifierad metod av SS-EN 13137, dels vid det egna laboratoriet, dels vid två externa laboratorier varav Luleå universitet utgjorde det ena (se faktaruta). Samtliga laboratorier kom till resultatet att PS-slaggen inte innehåller organiskt kol. BESTÄMNING AV ORGANISK OCH OORGANISK KOL I TUNNELUGNSSLAGG MED MODIFIERAD METOD Bestämningen utfördes 2009 av Luleå tekniska universitet med hjälp av termogravimetrisk analys, kopplad till differentiell termisk analys och kvadrospole massa spektrometri gasanalys (TG-DTA-QMS). Analysen visade ingen viktsminskning eller gasutveckling då provet hölls isotermt vid 500 C i inert atmosfär. En viktminskning skulle ha registrerats under dessa förhållanden om materialet innehållit organiskt kol. När ugnens atmosfär ändrades till luft påbörjades istället förbränning av det oorganiska kolet, vilket kunde registreras som en viktsminskning. Enligt analysen förelåg således 100 % av kolet i materialet i oorganisk form. I omgångar har dessutom analys gjorts av löst organiskt kol, DOC, i lakvatten från lakförsök (se nedan). Halten DOC i lakvatten från perkolationstest (L/S 10) uppmättes 2010 till 46 mg/kg för PS-slaggen, respektive beräknades till 43 mg/kg som genomsnitt för allt deponerat avfall. Gränsvärdet för inert avfall, 500 mg/kg, underskrids därmed med bred marginal. Enligt NFS 2004:10, 35 b får dessutom dispens medges för TOC om DOC inte överskrider mg/l vid perkolationstest (L/S 10). Med hänvisning till vad som redovisas ovan görs bedömningen att sammansättningen hos det deponerade materialet uppfyller kravet för inert avfall. KARAKTERISERING AV DET DEPONERADE MATERIALETS LAKBARHET Undersökningar av lakegenskaperna hos deponerat material har utförts regelbundet från 1991 och fram till senast 2010 (Bilaga C:1). Försöken har gjorts med olika metoder, eftersom ingen enhetlig standard tidigare varit fastslagen samt att metodutveckling skett kontinuerligt. Den senaste karakteriseringen gjordes av SGI 2010 med bl.a. standardmetod enligt NFS 2004:10 (perkolationstest) på de två material som huvudsakligen läggs på deponin; PP-stoft och PS-slagg (se ovan). I NFS 2004:10 anges gränsvärden för utlakning vid perkolationstest. Karaktäriseringen av PP-stoft på samlingsprov visade att avfallet underskrider gränsvärden enligt NFS 2004:10 för utlakning från avfall som får läggas på deponi för inert avfall. Däremot överskreds nämnda gränsvärden för elementen klorid och fluorid i lakvatten från PS-slaggen. Halten klorid uppgick 2007 och 2010 till mellan och mg/l att jämföra med gränsvärdet 460 mg/l (L/S 0,1). Halten fluorid uppmättes 2010 till knappt 30 mg/l att jämföra med gränsvärdet 10 mg/l (L/S 10). Övriga gränsvärden har underskridits vid senare års tester. Enligt NFS 2004:10, 35 b får dispens medges för att deponera avfall som överskrider angivna gränsvärden för utlakning och därvid får upp till tre gånger högre gränsvärden föreskrivas. För klorid och fluorid skulle detta innebära gränsvärden på nivån mg/l (klorid, L/S 0,1) respektive 30 mg/l (fluorid, L/S 10). Dessa värden har således innehållits vid genomförda laktester. Dispens får dock medges 61

72 endast under förutsättning att det kan visas att ett högre gränsvärde inte medför någon ytterligare risk för människors hälsa eller miljön ( 35 c). Deponin Invallningen ligger i direkt anslutning till Öresund med en underliggande grundvattenström som riktar sig från land ut i havet. Ingen risk föreligger således att utlakade klorid- och fluoridjoner ska kunna förorena dricksvattentäkter eller enskilda brunnar. Vattnets saltinnehåll i Öresund varierar beroende på förekommande strömmar. Den genomsnittliga salthalten kan uppskattas till ca 1,5 %, vilket innebär en kloridhalt på knappt 1 % ( mg/l). Jämfört med motsvarande halt i lakvattnet från genomförda tester kan konstateras att lakvattnet håller en lägre kloridhalt än det mottagande havsvattnet, och orsakar därmed ingen haltförhöjning. Vattnets fluoridhalt i recipienten kan grovt uppskattas till ca 0,5 mg/l på basis av uppgifter om världshavens fluoridhalt (WHO, 2006) och salthalten i det bräckta Öresundsvattnet. Fluoridhalten är ca 50 gånger högre i lakvattnet än i havsrecipienten. Inga internationella vattenkvalitetskriterier finns veterligen för fluoridhalt i bräckt eller salt vatten. För den skull finns samlade uppgifter att tillgå om risker för toxicitet av fluorid för vattenorganismer (Camargo, 2003). I mjuka saltfattiga inlandsvatten föreligger risk för toxicitet vid fluoridhalter så låga som 0,5 mg/l. Emellertid visar studier att risken för toxicitet av fluorid minskar påtagligt med ökad salthalt och hårdhet hos vattnet. Utläckage från deponin uppgår i genomsnitt till ca 1,5 l/s (se nedan). Det är därmed rimligt att anta att utspädningen i den mottagande havsrecipienten relativt omgående kommer att bli gånger. Ett lakvatten med en fluoridhalt på ca 30 mg/l kommer därmed att orsaka en haltförhöjning på ca 0,3-1,5 mg/l i detta närområde. Av tillgängliga litteraturuppgifter görs bedömningen att detta inte riskerar att orsaka negativ påverkan på de förekommande vattenorganismerna. Sammanfattningsvis görs bedömningen att upp till tre gånger högre gränsvärden än de som föreskrivs i NFS 2004:10 kan tillåtas för deponin Invallningen avseende klorid- och fluoridhalter i lakvatten från perkolationstest utan ytterligare risk för människors hälsa eller miljön. UTLÄCKAGE FRÅN DEPONIN TILL ÖRESUND Enligt tidigare utredningar är grundvattnets huvudsakliga strömningsriktning genom deponin mot väst och sydväst, från industriområdet till Öresund. Öresund är enda recipienten för lakvatten. Flödet genom Invallningen har beräknats till drygt m 3 per år (eller ca 1,5 l/s i genomsnitt). Mängden lakvatten bedöms bli av samma storleksordning under hela uppbyggnadsfasen. För att beräkna utläckaget av olika ämnen från deponin görs fortlöpande provtagningar och analyser av grundvatten/lakvatten i Invallningen. Provtagning sker vid provtagningspunkterna i Figur 28. Beräknat utläckage under 2012 framgår av Tabell 8. 62

73 Figur 28 Provtagningspunkter på Invallningen. 63

74 Tabell 8 Beräknat utläckage av metaller och halvmetaller [kg/år] från deponin Invallningen Ämne Aktuellt utläckage Utläckage efter sluttäckning Koppar (Cu) 0,1 0,05 Järn (Fe) 7 4 Molybden (Mo) 2 1 Kobolt (Co) 0,01 <0,01 Nickel (Ni) 0,5 0,3 Zink (Zn) 0,3 0,2 Kadmium (Cd) 0,01 <0,01 Bly (Pb) 0,01 <0,01 Krom (Cr) 0,04 0,02 Kvicksilver (Hg) 0,01 <0,01 Arsenik (As) 0,1 0,05 Barium (Ba) Vanadin (V) 1 0,7 Efter sluttäckning beräknas utläckaget ungefär halveras till ca m 3 (ca 0,8 l/s) tack vare att mindre mängd regnvatten tränger in i materialet. I Tabell 8 har mängderna utlakade metaller uppskattats efter det att deponin efterbehandlats genom omformning av släntlutningar och etablering av gräs samt busk- och trädvegetation. Avfallsmängder SÖKT ALTERNATIV Avfallsmängderna kommer generellt sett att öka med en ökad produktion. Med nuvarande möjligheter att omhänderta restprodukter beräknas deponeringsbehovet öka proportionellt med produktionsökningen i enlighet med Tabell 6. Företagets målsättning är dock att avfallsmängderna för slutligt omhändertagande genom deponering ska minska relativt sett, och helst även reellt sett. Detta bedöms kunna uppnås genom åtgärder i processerna, men också genom att hitta alternativa användningsområden för stora delar av de processrelaterade restprodukterna. Höganäs avser att fortsatt utnyttja den befintliga deponin Invallningen till dess nu gällande villkor uppfyllts, dvs. att deponin fyllts med ca m 3 ovan höjdnivån +6,9 meter till en slutlig höjd högst 25 meter över havsnivån. Under den fortsatta påfyllnaden bedöms det aktuella utläckaget förbli på oförändrad nivå, eftersom deponins exponerbara yta inte kommer att ändras nämnvärt. Under avslutningsskedet av respektive etapp kommer utläckaget att minska i takt med att en ökad lutning skapas för avrinning. NOLLALTERNATIV I nollalternativet kommer på sikt ungefär samma avfallsmängder att produceras som i sökt alternativ, men fördelat under en längre tidsperiod. 64

75 3.6.3 Verksamhetsavfall och farligt avfall Utöver de processrelaterade restprodukter som klassas som avfall och deponeras internt uppkommer även andra avfall som omhändertas externt. Höganäs har väl inarbetade rutiner för omhändertagande och källsortering av olika avfallsslag. Anvisningar över var de olika fraktionerna samlas in finns anslagna på respektive verk. Farligt avfall hämtas löpande och inga större mängder avfall lagras inom området. Mängden farligt avfall som uppkommer vid verksamheten i Höganäs, och hur det tas om hand framgår av Tabell 9. Den övervägande mängden farligt avfall (under 2012 drygt ton) går till återvinning. Den totala mängden farligt avfall som skickades till destruktion under 2012 uppgick till knappt 90 ton. Tabell 9 Mängder av farligt avfall som uppkommer vid Höganäs och hur det tas om hand. EWC-Kod Typ av avfall samt ursprung Sammansättning Mängd (ton) 2012 Transportör Mottagare Färgavfall med lösningsmedel, burkar m.m. - 4,9 Sita, NSR SAKAB Filterstoft och filtermaterial från Svampverkets rökgasrening Zink ~15%, bly 2-5% 18 Sita/GDL NSR Avfettningsavfall, underhåll Avfettningsavfall innehållande farliga ämnen 1,1 Sita SAKAB Spillolja, fat Mineraloljor, ej klorerade 3,6 Sita Reci Halmstad, Ragnsells Sludge från fartyg Vatten + mineraloljor 27 Sita Reci Halmstad Slam från slamavskiljare Slam från slamavskiljare, sedimenthalt > 50 % 13,8 Sydspot NSR Blandning av avfall från sandfång och Avfall från sandfång och oljeavskiljare oljeavskiljare 11,2 Sydspot NSR Förpackningar med rester av farliga ämnen - 0,1 NSR NSR Oljehaltigt avfall och filtermaterial förorenade med farliga ämnen - 6,0 Sita SAKAB Oorganiskt avfall (metallpulver), produktionsrester Fe >80%, Cu, Ni, Mo, Cr, Zn 954 NSR/GDL NSR, SAKAB Organiskt avfall med farliga ämnen (lab. o prod.) Vaxer och stearater 37,5 NSR SAKAB Småkemikalier ospec. o lab.kemikalier - 0,15 NSR SAKAB Kasserat organiskt avfall Aceton och annat org. avf. 96 Sita, NSR, Stena SAKAB, Stena Blybatterier - 0,6 Sita/Stena Boliden Bergsöe Förbrukade katalysatorer - 0,6 NSR SAKAB Laboratorieavfall, andra oxid. Medel - 0,12 NSR SAKAB, Ragnsells Byggmaterial med asbest 3,4 NSR NSR Riskavfall (smitt, stick, skär) - 0,01 NSR SAKAB Övriga syror, lab. o vattenrening - 0,65 NSR SAKAB, Ragnsells Basiskt avfall, lab. o vattenrening - 0,66 NSR SAKAB Lysrör och annat Hg-haltigt avfall - 0,004 NSR SAKAB Småbatterier, osorterat 0,01 NSR NSR, Elkretsen 65

76 3.7 Transport- och hamnverksamhet En beskrivning av dagens transporter till och från Höganäs NULÄGE Höganäs verksamhet är beroende av såväl interna som externa transporter för att försörja de producerande enheterna med material, samt att transportera ut de färdiga produkterna. Då järnvägsanslutning saknas sker in- och uttransporter till Höganäs med antingen fartyg eller lastbil. Fartyg med råmaterial som järnslig, koks och antracit anlöper och lossas i Höganäs hamn, varefter materialet transporteras på lastbilar med täckta flak till råmateriallagret på industriområdet (det s.k. Sliglagret). Utskeppning från industrihamnen förekommer i mindre utsträckning och omfattar färdigprodukter, svampbaserat råpulver samt eldfasta massor (för externa intressenter) men även järnslig, koks och antracit. För mer information om hamnverksamheten, se avsnitt nedan. Inom industriområdet sker interna transporter med diverse material mellan de olika anläggningarna och de olika lager som Höganäs använder sig av. Dessa transporter sker huvudsakligen med transportband, gasoldrivna truckar och/eller dieseldrivna lastare och traktorer. Interna lastbilstransporter med atomiserat råpulver från Halmstadsverken, liksom övrigt råmaterial och förnödenheter som transporteras med lastbil, ankommer Höganäs via Industrivakten i anknytning till Bruksgatan, se Figur 11. Det inkommande materialet lossas antingen i direkt anknytning till produktions- och processenheterna eller vid företagets färdigvarulager. Det atomiserade råpulvret kan ankomma under alla veckans dagar och dygnets alla timmar. Övrigt inkommande gods lossas på vardagar mellan kl. 07:00 och 16:00. Den absoluta merparten av de färdiga produkterna (ca ton årligen) från verksamheten transporteras idag på lastbil från färdigvarulagret, som ligger i direkt anslutning till Pulververket, för uttransport antingen direkt till kund eller för omlastning till järnväg eller till fartyg. Mer än 95 % av allt som produceras vid Höganäs anläggningar exporteras. Omkring 20 % av försäljningen är s.k. fritt Höganäs, det vill säga kunden bestämmer själv transportsätt och väg för transporterna av produkterna. Uttransporter med lastbil kan delas in i två huvudflöden: Europatrafiken, det vill säga lastbilstrafik för marknaderna inom Europa, som står för ca 35 %. Containertrafiken, det vill säga transporter till kunder utanför Europa och som huvudsakligen lastas ut från Helsingborgs hamn, som står för ca 65 %. I Helsingborgs hamn, som idag alltså används som exporthamn för Höganäs, lastas materialet på fartyg för vidare transport via nordeuropeiska oceanhamnar, ut till kunder världen över. Mängden transporter som krävs inom verksamheten är kopplat till produktionen vid anläggningarna. I Tabell 10 redovisas en uppskattning av ungefärliga godsmängder i nuläget, sökt alternativ samt nollalternativ. Observera att mängderna i tabellen är ungefärliga och avrundade. 66

77 Tabell 10 Transportvolymer i nuläget, sökt alternativ samt nollalternativet. Transportvolymer Nuläget Sökt alternativ Nollalternativ (ton per år) Ankommande via väg Ankommande via egen hamn Utgående via väg Utgående via egen ** 0 hamn* Totalt (+80 %) (+75 %) Varav på väg (70 %) (40 %) (70 %) * Utöver detta går fartyg för Höganäs räkning från Helsingborgs hamn. Mer om dessa transporter återfinns i avsnitt samt i bilaga C:2. ** Förutsätter att hamnen är utbyggd. Innan utbyggnad sker dessa uttransporter med lastbil från Höganäs. I det fall hamnen inte byggs ut i sökt alternativ kommer transportvolymerna på väg att vara i samma storleksordning som i nollalternativet. En uppskattning har gjorts av de utsläpp till luft som sker från transporterna som kan kopplas till verksamheten vid Höganäs. Beräkningarna och resultaten redovisas översiktligt i avsnitt 4.2 nedan och i detalj i Bilaga C:2. För ytterligare detaljer om transporterna hänvisas till kapitel 13 i den tekniska beskrivningen, bilaga B. Planerade förändringar vad gäller transportslag och transportvägar SÖKT ALTERNATIV Behovet av interna och externa transporter kommer att följa utvecklingen av företagets förväntade produktionsökning. En ökad produktion kommer därför att öka behovet av transporter, både externt och internt. Förväntade transportvolymer i sökt alternativ framgår av Tabell 10 ovan. Inga förändringar i transportvägar planeras, eftersom de utredningar som Höganäs har gjort visar att dagens transportvägar är jämbördiga eller bättre jämfört med de hittills studerade, idag delvis ickeexisterande, alternativa transportvägarna (se vidare avsnitt 2.2.3). Något alternativ med järnvägstransporter från området är inte heller aktuellt eftersom Höganäs idag saknar järnvägsförbindelse. Däremot planeras en utökad användning av den egna hamnen för export, mer om det beskrivs i avsnitt nedan om hamnverksamheten. NOLLALTERNATIV Även i nollalternativet kommer transporterna att öka i takt med en ökad produktion upp till nivåerna vid idag befintligt tillstånd. I nollalternativet sker dock ingen utbyggnad av den egna industrihamnen, utan detta alternativ förutsätter ökade lastbilstransporter längs idag befintliga transportvägar liksom en ökad utlastning i Helsingborgs hamn. 67

78 Miljöpåverkan från transporter Utsläppen från transporterna i nuläget, nollalternativet och det sökta alternativet beskrivs i avsnitt 4.2 nedan. ÅTGÄRDER INOM TRANSPORTOMRÅDET Höganäs arbetar fortlöpande med att så långt möjligt minska miljöpåverkan från sina transporter, och under 2010 och 2011 genomfördes kartläggningar av koldioxidutsläppen från företagets alla transporter på såväl regional som global skala. Sjöfrakt står för merparten av utsläppen, men är också det mest energieffektiva sättet att transportera långväga gods med. Under 2008 infördes användning av s.k. tridembilar vilka kan ta betydligt större last än tidigare, vilket har gjort att antalet transporter till och från hamnen minskade med ca 15 %. Transporterna mellan Halmstad och Höganäs är reglerat i villkor som är kopplat till det separata miljötillstånd som finns för Höganäs anläggning i Halmstad, vari framgår att: 10. Bolaget skall ta fram en handlingsplan för att minimera miljöpåverkan av transporter och årligen i miljörapporten redovisa de åtgärder som vidtagits för att minska miljöpåverkan av transporter. Under 2011 påbörjades bl.a. ett arbete med att utreda möjligheterna till att använda FAME 3 för lastbilstransporterna med råpulver mellan Halmstadsverken och Höganäs. Under 2012 började ett av fordonen att använda FAME som drivmedel, och under 2013 planeras ytterligare ett fordon börja använda drivmedlet Hamnverksamhet Utöver vad som beskrivs i avsnittet nedan kring hamnverksamheten, hänvisas till de specialutredningar som har gjorts avseende förändrad hamnverksamhet. Planerade åtgärder beskrivs i mer detalj i den tekniska beskrivningen (Bilaga B, TB 16) och i den särskilda miljökonsekvensbeskrivning som utarbetats av Ramböll för de förändringar som planeras i hamnen (Bilaga G). NULÄGE Höganäs industrihamn ligger söder om industriområdet på fastigheten Höganäs 35:1, i omedelbar anslutning till Höganäs kommuns fritidshamn, se Figur 29. Hamnen drivs av Höganäs Hamnbyggnads AB, med Höganäs AB som dominerande ägare (Höganäs äger 94 % medan resterande 6 % av aktierna ägs av kommunen samt några ytterligare, okända ägare). Hamnanläggningen består av en bassäng med muddrad inseglingsränna, två kajer samt byggnader för kontor, personalutrymmen och en mindre verkstad. Endast den västra kajen används idag för lossning och lastning, medan den östra (den så kallade Malmbryggan) hålls i reserv. Hamnområdet ligger inte inom strandskyddat område. 3 Fatty Acid Methyl Ester (fettsyrametylester), biodiesel från vegetabiliska oljor. 68

79 Figur 29 Höganäs industrihamn med omgivningar. På den västra kajen finns en nyligen uppförd hamnkran som har ersatt den tidigare kranen. Den nya kranen har högre kapacitet och är betydligt mer energieffektiv jämfört med den kran som pensionerades under Kranens energianvändning är halverad jämfört med den tidigare kranen, vilket beror på att den nya kranen innefattar energiåterföringsteknik. Diffus damning bedöms minska då tratten på kranen har en delvis ny skyddskonstruktion och förses med bl.a. vindskydd vid såväl intag (trattens övre del) som vid uttag (trattens nedre del). För att ytterligare minska damningsrisken kommer lastbilarna vid uttag att köra in i en sluss, och samtliga skopor kommer ha en mer sluten design än tidigare. Buller bedöms minska på grund av att all bullergenererande utrustning på kranen byggts in i isolerade utrymmen, samt på grund av steglös drift. Fler uppgifter om åtgärder för att minska diffus damning och bullerstörningar i hamnen framgår av avsnitt

80 Lossning och lastning i hamnen, som även kan göras med mobilkran, sker huvudsakligen mellan kl. 07:00 och 18:00 på vardagar. Endast i undantagsfall pågår hamnarbete även under övrig tid. Nyttjandemöjligheten i hamnen begränsas främst av nattidsvärde för buller. Hamnen används idag främst för intag av järnråvara, koks- och antracit för Höganäs egen användning samt för införsel av gods för externa intressenter. I dagsläget anlöper omkring fartyg per år Höganäs hamn, resterande fartygstransporter som Höganäs använder sker idag till/från Helsingborgs hamn. Mer om detta återfinns i bilaga C:2. Under hösten 2012 avvecklades den cisternverksamhet som Perstorp Speciality Chemicals AB bedrivit i hamnen sedan 1940-talet på mark som arrenderats ut av Höganäs AB. Verksamheten omfattade lossning och lagring av metanol och vinylacetat. Arbetet med att montera ner cisternerna och återställa marken har slutförts under Även de tidigare fasta rörledningarna som var anslutna till Perstorp Speciality Chemicals cisterner är nu borttagna. Provtagningar som gjorts har visat att det inte finns några föroreningar i marken som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning. För verksamheten i hamnen finns en hanteringsordning upprättad, med trafikbestämmelser, förtöjningsregler, anmälningsplikt, regler för lastning, lossning och uppläggning av gods. Man har även anvisningar för avfallsmottagning. Vidare finns ett speciellt regelverk för ankommande fartyg med farligt gods. Rutinerna inom hamnen är inkluderade i ledningssystemet. Avfall från hamnverksamheten hanteras åtskilt från övrigt avfall. Avfallet utgörs av: Hushållsavfall Toalettavfall, hämtas direkt från fartyg med slamsug och lämnas till godkänd mottagare. Oljeblandat vatten från ballasttankar m.m. (s.k. sludge), hämtas kostnadsfritt direkt från fartyg och lämnas till godkänd mottagare. Planerade förändringar i hamnverksamheten SÖKT ALTERNATIV Höganäs ser att det framöver kan bli aktuellt att använda industrihamnen i större utsträckning. Förväntade transportvolymer i sökt alternativ, jämfört med dagens situation, framgår av Tabell 10 ovan. Planen är att på sikt utöka hamnverksamheten och skeppa ut färdigt metallpulver i containrar. På detta sätt skulle antalet fartyg och lastbilar i industrihamnen öka, medan antalet lastbilar som körs genom tätorten minskar. En ökad export från den egna industrihamnen kan vara möjlig under förutsättning att efterfrågan på exportmarknaderna utvecklas enligt företagets prognoser, att rederier är beredda att garantera tillräcklig kapacitet och service med anlöp så att Höganäs kan säkra leveranstiderna till kunderna (en förutsättning är ca 2 anlöp per vecka, året runt), samt att den inbördes prisbilden för olika transporttjänster inte ändras avsevärt. Idag finns inte dessa försutsättningar fullt ut, men Höganäs kommer att verka för att nå de långsiktiga och stabila lösningar som möjliggör denna utveckling. Med en utbyggd hamn finns även möjligheten till att TU-kalk kan skeppas ut till kunder inom ett större geografiskt upptagningsområde jämfört med idag, vilket ökar möjligheterna till resursutnyttjande. 70

81 I sökt alternativ bedöms antalet årliga anlöp till hamnen ligga på ca 140 fartyg, vilket kan jämföras med dagens anlöp på omkring årligen. Detta alternativ innebär dock att de fartygstransporter som idag går till/från Helsingborgs hamn för Höganäs räkning flyttas till den egna industrihamnen (och i samband med detta försvinner även lastbilstransporterna till/från Helsingborgs hamn). För att kunna lasta ut från den egna hamnen kommer det att krävas en rad åtgärder i och i anslutning till hamnområdet, liksom på industriområdet. För att klara lossning och lastning i hamnanläggningen planerar man att utöka kajbredden på den yttre delen av den västra kajen (mot insidan av hamnbassängen), genomföra muddring utmed den nya kajlinjen samt installera ytterligare en hamnkran för containerhantering samtidigt som man flyttar den nuvarande hamnkranen. Även drifttiderna för arbete i hamnen planeras bli utökat. För mer om de planerade förändringarna samt konceptuella bilder på den framtida piren och containerupplagen hänvisas till TB 16 i den tekniska beskrivningen (bilaga B till ansökan) samt den separata miljökonsekvensbeskrivning som Ramböll har tagit fram för vattenverksamheten (bilaga G). Enligt den separata MKB:n för hamnen så är den sammantagna bedömningen att de planerade arbetena för anpassningen av hamnen inte kommer orsaka någon betydande miljöpåverkan, varken i den marina miljön eller i omgivande landmiljö. De planerade åtgärderna kommer att utföras inom områden som är undantagna från strandskyddsbestämmelserna. Höganäs planerar även att bygga en containerdepå i anknytning till dagens färdigvarulager vid Pulververket inne på industriområdet. För att minimera bullerpåverkan på omgivningen kommer Höganäs även att vidta vissa bullerbekämpande åtgärder som t.ex. en bullervall eller motsvarande längs med nuvarande hamnled samt delvis lägga om hamnleden så att risken för buller minskas för de närmaste bostadsfastigheterna. Vid en utökad användning av industrihamnen planeras även för möjligheten till att erbjuda landströmsanslutning för de fartyg som har möjlighet till detta. NOLLALTERNATIV I nollalternativet förutses inga förändringar vad gäller hamnverksamheten jämfört med idag mer än att volymerna med inkommande material ökar i takt med produktionsökningen. Antalet anlöp till Höganäs egna hamn i nollalternativet uppskattas till omkring 90 per år. Miljöpåverkan från hamnverksamheten Utsläppen till luft från fartygstransporterna i nuläget, nollalternativet och det sökta alternativet beskrivs i avsnitt 4.2 nedan. Den utredning som gjorts av Ramböll (bilaga G) med avseende på miljökonsekvenser i samband med planerade åtgärder i hamnen anger att vissa mindre störningar kan uppkomma. Påverkansområdet för vattenverksamheten kommer att vara mycket begränsad och enbart omfatta fastigheten Höganäs 35:1. Anläggningsarbetena kan under begränsad tid ge ett visst bidrag till bullernivåerna i området. Mindre störningar kan även uppkomma i den marina miljön genom grumling av vattenmassan. Miljöpåverkan 71

82 bedöms kunna minskas genom att styra tiden för när arbetet utförs. Sammantaget görs dock bedömningen att de planerade arbetena för anpassningen av hamnen inte kommer orsaka någon betydande miljöpåverkan, varken i den marina miljön eller i omgivande landmiljö. För mer detaljer kring miljöpåverkan vid planerade arbeten i hamnverksamheten hänvisas till bilaga G. 3.8 Verksamhetsstyrning och egenkontroll Verksamhetsstyrning, ledningssystem och egenkontroll Verksamhetsstyrningen vid Höganäs bygger på ett antal principer vilka beskrivs i mer detalj i den tekniska beskrivningen, bilaga B till ansökan. I verksamhetsstyrningssystemet finns riktlinjer för linjeansvar, funktionsansvar och processägaransvar. Ledningssystemet är ett verktyg för att dels styra och utveckla verksamheten så att den bedrivs inom befintliga tillstånd och villkor och övriga relevanta ramverk, dels styra företagets arbete mot uppsatta mål och vara drivande i arbetet med ständiga förbättringar med avseende på miljö, energi, säkerhet och kvalitet. Höganäs är certifierat i enlighet med kvalitetsstandarderna ISO 9001:2008, ISO/TS 16949:2004 samt miljöledningsstandarden ISO :2004 och energiledningsstandarden ISO Miljöorganisationen vid Höganäs ansvarar för egenkontrollen vid företaget. I egenkontrollen ingår att tillse att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera och underhålla utrustning för drift och kontroll samt att systematiskt undersöka och bedöma risker vid verksamheten. En central del utgörs av ett kontrollmätprogram för utsläpp m.m. och vars resultat redovisas i bl.a. miljörapporten. Utöver detta ingår i egenkontrollen ett system för att lista, märka och klassificera de kemiska produkter som används inom Höganäs och som kan innebära risker (mer om detta i avsnitt 3.5.4) Reningsanläggningar och vidtagna åtgärder mot oavsiktliga utsläpp Förutom de reningsanläggningar som finns vid anläggningarna vidtas en rad åtgärder mot oavsiktliga utsläpp, dels i de olika anläggningar, dels i hamnen och i samband med transporter. Inom produktionen arbetar personalen med att uppnå god driftstabilitet och högt kvalitetsutfall. Ökade utsläpp, onödig energiomsättning, spill, slitage m.m. med sekundär miljöpåverkan undviks därmed så långt möjligt. T.ex. har golvbrunnar tagits bort i alla produktionslokaler för att undvika föroreningsvägar. Löpande utbildning och fortbildning av all personal genomförs för att öka förståelsen mellan arbetets utförande och miljöpåverkan. Vid utbildningen diskuteras allt från processtyrning (slå av utrustning som inte används) till källsortering (bra källsortering skapar resurser, avsaknad av källsortering skapar avfall). LUFT 72

83 Vid Höganäs renas alla stora processluftflöden i filter innan utsläpp till omgivningen. Utrustningen är huvudsakligen utformad för att möjliggöra direktåterföring lokalt av avskilt material till respektive processteg. I Svamp- och Pulververket används dock även centrala system. I Distaloyverket sker avskiljning främst genom tvåstegsspärrfilter, med återluft till arbetslokalerna eller omgivningen. Mer om utsläpp till luft från Höganäs finns i avsnitt 4 nedan. DIFFUS DAMNING Företaget genomför en rad dammbekämpande åtgärder i syfte att minska diffus damning till omgivningen. Diffus damning via lanterniner förebyggs genom renhållning inomhus, samt att lanterninerna hålls stängda så långt möjligt. I Svampverket finns ett omfattande avsugnings- och reningssystem. Vägar och planer sopas regelbundet. Man planterar även gräs, buskar och träd inom och runt om verksamhetsområdet i syfte att ytterligare minska diffus damning till omgivningen. På den egna deponin Invallningen förebyggs diffus damning på ett likartat sätt, dvs. genom att körvägar sopas regelbundet. Dessutom finns ett automatiskt bevattningssystem på området. 73

84 BLAND ÖVRIGA DAMMBEKÄMPANDE ÅTGÄRDER INOM HÖGANÄS VERKSAMHET KAN NÄMNAS: 1. Eftersom det har hänt att stoft från deponin på Invallningen blåst iväg in över land, finns bevattningssystem med syfte att dammet ska bindas effektivare. 2. Boende längs vägen mellan industrihamnen och råmateriallagret har vid ett antal tillfällen klagat på damning. Därför har alla lastbilar ett krav på sig att, så långt det är möjligt, köra med täckta flak. 3. Gräsbevuxna vallar har gjorts i ordning runt deponiområdet. Efterhand som deponin fylls, avslutas den etappvis genom sluttäckning. VATTEN Vatten används i ringa utsträckning i processerna inom företaget, varför utsläpp av processvatten inte förekommer. För mer om vattenanvändningen och de system som finns för dessa beskrivs i avsnitt ovan. BULLER Ett flertal åtgärder har gjorts för att minska störningar till följd av buller. Åtgärdsarbetet beskrivs mer detaljerat i avsnitt 4.4. BLAND DE ÅTGÄRDER SOM VARIT VIKTIGA I SAMMANHANGET KAN NÄMNAS: 1. Varvtalsreglering har installerats på fläktarna i Svampverket, så att varvtalet numera ökar eller minskar efter behov. Detta sparar främst energi, men ger som bonuseffekt även mindre buller. 2. Pulververkets två gamla skorstenar har ersatts av en ny skorsten med ljuddämpning. En annan befintlig skorsten har också försetts med ljuddämpning. Härigenom har bullret minskat radikalt. HAMNVERKSAMHET Med hänsyn till industrihamnens omedelbara närhet till den kommunala småbåtshamnen samt bostäder så lägger Höganäs stor vikt vid att begränsa diffus damning från hamnverksamheten. Höganäs rutiner vid hantering av råmaterial i industrihamnen omfattar bland annat att man innan lossning påbörjas bedömer faktorer som vindstyrka, vindriktning, typ av material samt materialets fukthalt för att minimera risken för spill och diffus damning. Vid otjänlig väderlek lossas inte bulkmateral i hamnen. Merparten av det ankommande bulkmaterialet har sådan fukthalt att damning sällan uppstår, men vid behov kan bevattning av materialet ske direkt i lastrummen på fartygen. Under och efter lossnings- och lastningsarbete vidtas ytterligare åtgärder i syfte att minska diffus damning, bland annat sopas kaj, transportvägar och upplagsplats. Transporterna som går till/från kajen ska i normalfallet vara täckta, och i de fall transporter sker efter kl. 18:00 på vardagar samt på helger så kör man med reducerad hastighet på vissa sträckor för att minska eventuell bullerstörning Bästa tillgängliga teknik (BAT) Tillverkningen av järnpulver på det sätt som sker i Höganäs är i stort sett unik i världen. Processerna vid Höganäs täcks därför inte in av de BREF-dokument med BAT-slutsatser som tagits fram inom ramen 74

85 för EU:s IPPC-direktiv och Industriutsläppsdirektivet. Dessa BREF-dokument beskriver vad som kan anses vara bästa tillgängliga teknik. Höganäs räknas som tillverkare av järn och stål och omfattas därför av de av EU fastställda BAT-slutsatserna för järn- och ståltillverkning. 77 av de 95 BAT-slutsatser som beskrivs för järn- och ståltillverkning relateras till specifika, definierade processer som till exempel masugnsprocessen, som saknas vid Höganäs. Därför omfattas verksamheten vid Höganäs inte heller av dessa 77 slutsatser. Däremot omfattas Höganäs i viss utsträckning av de 18 generella slutsatserna. Med de reningstekniker som används och de åtgärder som vidtagits, bedömer Höganäs att man arbetar med bästa tillgängliga teknik. Vid nyinstallation av reningsutrustning väljs där så är möjligt tvåstegsfilter där avskilt material direkt kan återföras till processen. Vid upphandling av utrustning används speciella anvisningar för att dels säkerställa att företagets bullerkrav kommer att innehållas, dels att den uppfyller företagets krav ur energisynpunkt genom studier av livscykelkostnad eller helt enkelt genom att välja högsta energiklass. I den dagliga verksamheten vidtas försiktighetsmått för att undvika spridning till omgivningarna genom lagring och hantering av råvaror. Särskilda åtgärder vidtas för att förhindra diffus damning via lanterniner, genom stoftuppvirvling från deponi, vägar och planer eller genom lastning och lossning i hamnen. Rutinerna inkluderas i miljöledningssystemet. I IPPC-bilagan till Höganäs miljörapport för år 2004 (bilaga 11 till miljörapporten) beskrivs de åtgärder som vidtagits under senare år för att minska miljöpåverkan. I bilaga E till föreliggande ansökan ges en sammanfattning av hur Höganäs verksamhet står sig i jämförelse med tillämpliga BREF-dokument och med BAT-slutsatserna för järn- och stålindustrin Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen innebär att produkter som åstadkommer minst skada för människors hälsa eller miljön väljs i första hand. Som ett led i Höganäs miljöarbete görs vid varje nytt projekt en miljöbedömning för att värdera och besluta ifall projektet är genomförbart, som planerat eller med restriktioner, eller ej genomförbart med hänsyn tagen till tillstånd, lagar, miljö- och hälsopåverkan. Vid miljöbedömningen av ett projekt ingår även att beställaren anger eventuella miljöfördelar, som t.ex. att mängden avfall hos slutkunden minskar. En utgångspunkt för Höganäs arbete är att nya produkter ska ge en mindre påverkan på miljön än befintliga produkter. Höganäs digitala kemikaliehanteringssystem används som stöd för att undersöka möjligheterna till substitution och för att jämföra kemiska produkter ur ett produktvalsperspektiv. För mer information om kemikaliehantering, se avsnitt

86 3.8.5 Produkters miljöpåverkan När man värderar miljöpåverkan från tillverkningsprocesser är det även befogat att studera produktens miljöpåverkan under dess hela livslängd. En utgångspunkt för Höganäs arbete är att nya produkter ska påverka miljön mindre än gamla och befintliga produkter, bl.a. kan nämnas att Höganäs tillsammans med kunder kunnat utveckla järnpulver med lägre halter av legeringsmetaller och i vissa produkter helt kunna eliminera användning av dessa. Stål och järnhaltiga produkter har egenskapen att de kan återvinnas ett oändligt antal gånger utan att det påverkar kvaliteten. Järnatomerna är eviga och genom att smälta om skrot kan de återanvändas i nya processer och produkter. Idag är skrot en mycket viktig och eftertraktad råvara för stålindustrin. Andra medföljande atomer via legeringsämnen, ytbeläggningar etc., innebär oftast inga problem för användningen av skrotet. Järnpulver av olika slag som tillverkas hos Höganäs används i olika produkter ute hos kunderna och kommer när de tjänat ut, att kunna återvinnas ett stort antal gånger. Pulvermetallurgin är ofta betydligt mer resurseffektiv än mer traditionell tillverkning av maskindetaljer, både vad gäller utnyttjande av råmaterial och energi (Figur 30). I varje rullande bil i världen uppskattas finnas ca 6-10 kg metallpulver. Om dessa produkter istället tillverkats med andra metoder skulle både energiåtgången och resursanvändningen varit större. Figur 30 Utnyttjande av material samt energiåtgång vid olika tekniker för bearbetning av järnråvara. Källa: Höganäs/Chalmers, Hantering av synpunkter/klagomål De synpunkter på störningar som inkommer från kringboende tas om hand enligt rutiner i miljöledningssystemet. De diarieförs, och företaget försöker finna orsaken till störningen samt vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att de upprepas. 76

87 Erhållna synpunkter sedan 2005 redovisas i Figur 31. Av figuren framgår att under perioden 2005 till 2010 mottogs sammanlagt åtta synpunkter rörande nedfall, i huvudsak från boende söder om verksamheten och från båtägare i småbåtshamnen. Nedfallet bedöms främst härröra från lossning och transporter av järnslig från hamnen in till företaget och från deponiverksamheten. Buller från fasta anläggningar kommer ifrån ett stort antal fläktar (med varierande storlek). Ett kort avstånd till bostadsbebyggelse medför risker för att bullerstörningar ska kunna uppstå. Bullerstörningar har rapporterats dels från området direkt öster om processanläggningarna (4 stycken synpunkter), dels från området öster till nordost om hamnen (2 st synpunkter). Synpunkterna gällde i samtliga fall slammer med sopcontainrar och motorljud från fordon. För att minimera störningar finns interna riktlinjer med krav på bulleremissioner. Portar som vetter ut mot bostadsbebyggelse ska i huvudsak hållas stängda. Tung trafik till och från området och hamnverksamheten sker i huvudsak under dagtid, men förekommer även under andra tider inkom sammanlagt fem klagomål till Höganäs, två av dessa gällde nedfall utanför fabriksområdet och där visade stoftanalyser vid ett av dessa att klagomålet troligtvis inte hade med Höganäs verksamhet att göra. De resterande klagomålen rörde synpunkter på att vissa lastbilstransporter med råmaterial från hamnen inte har varit täckta. Under 2012 inkom ett klagomål till företaget. Det framfördes av en närboende och gällde företagets arbete med röjning och föryngring av växtlighet längs Plastvägen. Som en följd av detta skickade företaget ut ett allmänt utskick till de närboende med information om arbetets genomförande och syfte, vilket gett positiv respons. Lukt bedöms inte utgöra något problem, men i vissa situationer kan uppvärmda smörjmedel ge upphov till en viss stearinliknande doft, som kan förnimmas endast i omedelbar närhet till det uppvärmda materialet. Aceton används som lösningsmedel vid ytbeläggning av pulver, men ingen risk för luktstörningar föreligger i dagsläget, och bedöms inte heller föreligga vid sökt alternativ under normal produktion. 77

88 Figur 31 Erhållna synpunkter på störningar i omgivningen; nedfall, buller och andra störningar under sex år För att informera närboende och allmänhet om processen med att ta fram föreliggande tillståndsansökan, som startade redan 2010, har företaget använt sig av en offentlig webbsida, Insikt, som kontinuerligt uppdaterats med nyheter rörande företagets verksamheter och MKB-processen. 78

89 3.9 Risker och säkerhet Företagets verksamhet i Höganäs lyder i dagsläget under den lägre kravnivån inom Sevesodirektivet. I och med en utökad produktion i sökt alternativ kommer Höganäs att klassas om till att lyda under den högre kravnivån. Säkerhetsarbetet är en viktig fråga för företaget som bedrivs inom ramen för det integrerade ledningssystemet. En mer detaljerad redovisning av riskerna förknippade med verksamheten samt en beskrivning av det arbete som sker inom företaget med risker och säkerhet finns i säkerhetsrapporten (bilaga D till ansökan) Säkerhetsarbete vid företaget Säkerhetsarbetet är harmoniserat inom Höganäskoncernen. Arbetet genomsyrar företaget på alla nivåer, och rutiner för hur arbetet bedrivs ingår även i Höganäs integrerade ledningssystem. En koncerngemensam manual finns för säkerhetsarbetet, där det även anges hur ansvaret är fördelat inom organisationen vad gäller olika säkerhetsaspekter. Inom organisationen har ansvaret för olika arbetsuppgifter rörande arbetsmiljö, yttre miljö och brandskydd delegerats till produktionschefen och därefter vidare till ansvariga vid de olika produktionsenheterna. Som hjälp i det systematiska arbetet finns olika kommittéer och organisationer tillsatta. Säkerhetsinstruktionerna är inkluderade i det integrerade ledningssystemet. Där beskrivs även kompetenskrav, rutiner för introduktion av nyanställda i de krav som ställs i arbetet utifrån miljö- och energiaspekter, liksom rutiner för regelbunden utbildning av befintlig personal i olika aspekter inklusive säkerhet Riskkällor I ledningssystemet finns också särskilda rutiner för att identifiera potentiella risker. Inom alla verksamheter vid företaget har genomförts grovriskanalyser. Dessa fokuserar på att identifiera verksamheter där konsekvenser av en händelse kan bli allvarlig, dels på ett tidigt stadium i ett projekt, dels på ett övergripande sätt i befintliga anläggningar. En riskmatris används för att kvantifiera riskerna. Höganäs hanterar både brandfarliga och explosiva ämnen, giftiga och miljöfarliga ämnen som omfattas av Sevesolagstiftningen. Det är framförallt momentant lagrad mängd nickel ( giftiga ) samt dikopparoxid (Cu 2 O) och koppar ( miljöfarliga ) som bestämmer kravnivån och som gör att anläggningen i sökt alternativ kommer att klassas enligt den högre kravnivån. I nuläget uppgår de momentant lagrade mängderna av nickel, dikopparoxid och koppar till 150, 140 respektive 30 ton. Motsvarande mängder i sökt alternativ är 300, 400 respektive 120 ton. Bland riskerna vid verksamheten som särskilt omnämns i säkerhetsredovisningen är kemikalieanvändning med tillhörande hantering och lagring, dammexplosioner samt risker som hänger samman med en eventuell höjning av havsytan och tillhörande risker för verksamheten och dess omgivningar. Betydande mängder pulver med dammexplosiva egenskaper hanteras vid Höganäs. Bland annat har de flesta järnpulver sådana egenskaper. Dock krävs i många fall hög antändningsenergi för att en explos- 79

90 ion ska inträffa. Pulver som innehåller smörjmedel är mer lättantändliga. Detta gäller olika blandade pulver, s.k. kundblandningar. En genomgång av hela anläggningen är gjord med avseende på möjliga dammexplosiva miljöer. Klassningsplaner är framtagna och åtgärder vidtagna för alla produktionsanläggningar. En generell ökning av havsvattennivåerna i världshaven förutses som en följd av ett allt varmare globalt klimat (se avsnitt 2.2.4). Bedömningen är att den allmänna havsvattenhöjningen fram till 2050 inte kommer att påverka Höganäs verksamheter annat än möjligen marginellt. Extrema havsytehöjningar skulle, särskilt i framtiden, kunna uppstå i samband med stormar och högvatten. Då kan kustområdet komma att påverkas genom tidvis dämning av mynningar till dagvattensystem etc. Verksamheten i Höganäs hamn, som idag har ett arbetsområde ca 2,4 meter över medelvattennivå, kommer i högre grad än idag att kunna påverkas vid sådana extrema höjningar av havsnivån. Höganäs industriområde ligger på en höjd av ca +7 m över havet. Extremt höga vattennivåer vid en allmän havsvattennivåhöjning bedöms dock inte kunna översvämma industriområdet. För mer om detta se avsnitt Identifiering och analys av olycksrisker För att göra en gemensam värdering av miljö- och arbetsmiljöriskerna används en kalibrerad riskmatris inom företaget. Riskmatrisen, som framgår av Figur 32, utgör en riktlinje för hur olika identifierade risker ska uppskattas i låg, mellan och hög risknivå. Risknivåerna förklaras i den blå faktarutan. RISKNIVÅERNA 1-4 INNEBÄR FÖLJANDE BEDÖMNING för risknivån och för behovet av fördjupat arbete: Lågrisk 1. Genomförd grovanalys är tillräcklig. Åtgärder enligt analysen skall genomföras. Mellanrisk 2. Mer detaljerade grovanalyser eller enklare arbetssäkerhetsanalyser kan vara aktuella att genomföra för området. Mellanrisk 3. Mer detaljerade analyser skall vara genomförda eller planeras in. Högrisk 4. Mer detaljerade analyser skall vara genomförda eller genomföras omgående. Klassas anläggningen eller arbetsområdet som lågrisk (1) eller mellanrisk (2) behöver ingen detaljerad riskbedömning genomföras. Tillämpliga myndighetskrav ska dock följas även för lågriskområden vilket medför att det kan finnas behov av utförande av kompletterande riskanalyser, såsom arbetssäkerhetsanalyser. 80

91 Figur 32 Riskmatris som använts i grovriskanalysen vid Höganäs. 81

92 3.9.4 Identifierade risker i nuläget Vid den riskgenomgång som gjordes för verksamheten under 2012 erhölls följande risknivåvärdering för de olika anläggningsdelarna och processerna (Tabell 11). Tabell 11 Värdering av risknivåerna i de olika delarna av anläggningen. Avdelning Risknivå* Risken bedöms främst gälla Svampverk 1. Råmaterialanläggning 2-3 Hälsa 2. Krosshall samt siktning och malning 2 Hälsa (SMAS) 3. Ugnar 2-3 Hälsa och Egendom 4. Vagnsunderhåll 1-2 Hälsa 5. Avfallssanläggning 1-2 Hälsa Pulververk 6. Råpulverhantering 1-2 Hälsa och Miljö 7. Ugnar 2-3 Hälsa och Egendom 8. Media 2-3 Hälsa och Egendom 9. POF (finpulver) / Packning 2 Hälsa Distaloy/Astaloyverk 10. Godsmottagning 2 Hälsa och Miljö 11. Kundblandning 2 Hälsa 12. Ugnar 2-3 Hälsa och Egendom 13. LÖK (ytbeläggning) 2-3 Hälsa Avdelning Tillsats Avdelning Tillsats 2 Liv och Hälsa Ex-hall - C-lab Pilot Ex-hall och C-lab 2 Hälsa och Egendom Pilot Centre 2 Hälsa och Egendom Utlastning SLW SLW (lager och utlastning) 2 Hälsa och Miljö Ytterområden Ytterområden 2-3 Egendom * Risknivåerna beskrivs i riskmatrisen (Figur 32) och tillhörande blå faktaruta ovan. Värdering med avseende på egendom beskrivs inte vidare, eftersom riskvärderingen i detta sammanhang avser hälsa och miljö. Som framgår av tabellen är risknivåerna i de olika anläggningarna vid Höganäs genomgående på lågtill mellannivå. 82

93 3.9.5 Dimensionerande skadehändelser Ett antal, i riskhänseende, dimensionerande skadefall har identifierats för verksamheten med avseende på storskalig kemikalieolycka. Dessa redovisas i säkerhetsrapporten (bilaga D) där de beskrivs i mer detalj, men de beskrivs även kortfattat nedan. De dimensionerande skadefall som har identifierats för verksamheten med avseende på storskalig kemikalieolycka är: Brand i svavellager Vätgas- eller naturgasläckage vid reformer Explosionsmöjlighet i bandugn Pulverbrand och pulver till recipient med släckvatten BRAND I SVAVELLAGER En konservativ beräkning har gjorts för att uppskatta utsläpp och haltnivåer av svaveldioxid vid en eventuell svavelbrand. Maximala haltnivåer om 100 ppm SO 2 (IDLH-värde 4 ) bedöms kunna uppstå ca 150 meter bort från lagret, då man fortfarande befinner sig inom industriområdet. Närmaste bebyggelse utanför Höganäs fabriksområde ligger ungefär 300 meter från svavellagrets placering. Vid dessa avstånd uppskattas SO 2 -halten som mest bli ppm. Riskerna för omgivningen är sålunda begränsade även vid ett konservativt antagande om möjlig brandutbredning. VÄTGAS- ELLER NATURGASLÄCKAGE VID REFORMER En beräkning har gjorts för ett eventuellt fall med utströmning av vätgas som antänds. Beräkningen baseras på ett dimensionerande hål med 25 mm:s diameter på en tank eller rörledning i vätgasbufferten vid reformeranläggningen. En beräkning med samma förutsättningar har även gjorts för ett naturgasläckage. Värmestrålningen från en brand visar enligt de gjorda beräkningarna att någon allvarlig påverkan på omgivande installationer eller personer utanför industriområdet inte skulle kunna ske. EXPLOSION I BANDUGN För att utreda hur avlastningen av en eventuell explosion i en bandugn sker vid olika scenario har en simulering utförts för olika fall av vätgas/luftblandningar. För de fall som bedöms som dimensionerande har åtgärder vidtagits för att begränsa följderna av en explosion. PULVERBRAND OCH RISK FÖR PULVER TILL RECIPIENT MED SLÄCKVATTEN Vid en eventuell brand i ett lager för klassat råmaterial föreligger risk för att pulver kan följa med släckvattnet ut i dagvattensystemet och vidare till recipienten (Öresund). Ett antal faktorer medverkar till att påverkan på recipienten på detta sätt inte är ett sannolikt scenario; faktorerna omfattar både Höganäs förebyggande åtgärder liksom materialets fysiska egenskaper samt dess låga lakbenägenhet. 4 IDHL = Immediately Dangerous to Life and Health 83

94 3.9.6 Skyddsåtgärder BRANDBEKÄMPNINGSUTRUSTNING Höganäs är väl utrustat vad gäller brandbekämpningsutrustning. Brandlarm finns som skyddar anläggningarna. Ett flertal utrymmen är utrustade med automatiska gassläckanläggningar, främst datarum, serverrum och ställverk. Handbrandsläckare finns utplacerade över området; i form av CO 2, pulver och släckvätskor. Kontorsmiljöer är på flera ställen försedda med vattensprinkler. Detta gäller även för reformerns vätgaslager. Vidare finns brandcellsindelning i alla lokaler. Produktionslokalerna är försedda med s.k. punktskydd som stänger brandportar vid brandlarm. Brandportar testas kontinuerligt, och rökluckor, som testas årligen, finns i produktionslokalerna. BRUNNSTÄTNINGAR Där det finns risk för pulverspill eller kemikalier till avlopp, finns inom området utplacerat tätningsanordningar (s.k. Tättingar) som läggs över brunnar för att förhindra spridning till dagvatten- eller spillvattennät. OLJESPILLSANERING För att ta hand om eventuellt oljespill finns Sygol-granulat utplacerat på strategiska platser. INTERN PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER En beredskap finns för det fall en allvarlig olycka skulle ske. Det finns en nödlägesplan finns för hur organisationen skall agera vid plötsligt och oförutsett nödläge orsakat av brand/explosion, allvarliga olycksfall eller utsläpp av vätskor, gaser eller andra ämnen till omgivningen. Brandskyddsområdesansvariga är utsedda för leda ett förebyggande brandskyddsarbete, med delegerat ansvar för både det tekniska och organisatoriska brandskyddet inom respektive brandskyddsområde. Höganäs har ingen egen industribrandkår eftersom den kommunala räddningstjänsten är stationerad endast ca 500 meter från industriområdet, och företaget för en kontinuerlig dialog med Räddningstjänsten. Under 2012 genomfördes en gemensam övning tillsammans med Räddningstjänsten. Övningen föll väl ut och liknande övningar kommer kontinuerligt att genomföras framöver Risker med Höganäs lastbilstransporter När det gäller riskerna kring Höganäs verksamhet måste även riskerna för trafikolyckor där transportfordonen är inblandade beaktas. Särskilt viktigt är det vid omläggning av transporterna. En studie av möjligheterna till vägalternativ för lastbilstransporterna mellan Höganäs och Helsingborgs hamn har gjorts, vilken även omfattat olycksrisker på de olika alternativa vägarna (se mer i avsnitt 2.2.3) inklusive olycksrisker i dagsläget. Generellt bedöms trafiksäkerheten utmed dagens transportväg som god. I 84

95 den olycksfallsstatistik som studerats har inte kunnat påvisas att transporter till och från Höganäs varit inblandade i några olyckor Risk och säkerhet i hamnen Risknivån i hamnen bedöms av Höganäs vara låg. Inga kemikalier hanteras i verksamheten. Detta gäller i nuläget och även i ett sökt alternativ Risker i nuläge och i sökt alternativ Risknivån på Höganäs är som framgår av gjorda riskanalyser förhållandevis begränsad. Riskerna ligger genomgående på låg- till mellannivå. Säkerhetsarbetet vid företaget är omfattande och genomsyrar alla verksamheter. Åtgärder har vidtagits för att begränsa såväl riskerna som en begränsning av omfattningen i det fall en olycka skulle uppstå. NULÄGE Höganäs lyder i nuläget under den lägre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen. Risknivån inom företaget är förhållandevis låg. Identifierade risker är klassade som låg- till medelrisk. Ett antal dimensionerande skadefall har identifierats för verksamheten med avseende på storskalig kemikalieolycka. Inget av dessa fall har bedömts kunna bidra till en storskalig olycka, som i nämnvärd grad påverkar omgivningarna utanför Höganäs fabriksområde. Beräkningar finns utförda för de olika fallen och åtgärder är vidtagna för att förebygga och begränsa effekterna av händelserna. Förändrad risksituation SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ kommer risksituationen att öka något vad gäller kemikaliehantering. Genom att de maximala momentant lagrade mängderna av ämnen som omfattas av Sevesolagstiftningen planeras öka, kommer verksamheten i det sökta alternativet därmed att regleras av kraven på den högre nivån i Sevesolagstiftningen. Inte heller med de utökade lagringsmängderna, som föranleder uppgradering av anläggningen enligt Sevesolagstiftningen, bedöms riskerna att förändras i någon nämnvärd grad, vare sig vad gäller sannolikheten för tillbud eller storleken på konsekvenserna. 85

96 4 Höganäs utsläpp och annan miljöpåverkan i nuläget I kapitlet redovisas utsläpp till luft och vatten, samt övrig miljöpåverkan från Höganäs i nuläge, sökt alternativ och nollalternativ. 4.1 Utsläpp till luft från processerna I kapitlen om luftutsläpp nedan redovisas utsläppen enligt tre olika alternativ. Grundscenariot för beskrivningen av påverkan på luftmiljön bedöms vara utsläppen som de skulle varit med maximalt utnyttjande av nuvarande tillstånd (nollalternativet). Utsläppen i sökt alternativ jämförs därför med nollalternativet. För att dessutom länka utsläppen till förhållandena i omgivande miljö utifrån aktuella mätdata redovisas även utsläppsmängderna för de senaste åren. Detta förfarande används ofta vid utarbetande av miljökonsekvensbeskrivningar. Vanligtvis är dock skillnaden mellan nollalternativ och nuvarande utsläpp relativt litet. Skillnaden i produktion i nollalternativ och nuläge vid Höganäs beror på flera faktorer. Förutom att efterfrågan på den globala fordonsmarknaden inte har hunnit utvecklas efter den senaste lågkonjunkturen, pågår också en utveckling av pulverteknologin. Denna är i dagsläget inte är helt förutsägbar, men går mot allt mer specialiserade typer av metallpulver. För att inte underskatta produktion och utsläpp får man göra konservativa antaganden för de osäkerheter som finns. Skillnaden i utsläpp mellan nuläge och nollalternativ är också delvis fiktiv och förklaras till viss del av metodiken att uppskatta utsläpp. Uppskattningarna för nuläget baseras på verkliga mätningar. För nollalternativ och för sökt alternativ baseras uppskattningarna bl.a. på de leverantörsgarantier som kan lämnas på reningsutrustningar med mera Utsläpp till luft från processerna i de olika alternativen Utsläppen till luft från processerna vid Höganäs verksamhet framgår av Tabell 12, som visar en sammanställning över utsläppen under perioden Tabellen visar att utsläppen av stoft, koldioxid, svaveloxider, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC) under de senaste åren, från 2005 och framåt, har varierat något mellan de olika åren, men i huvudsak har de varit relativt konstanta. Tabell 12 År Totalt levererad mängd pulver (kton) Utsläpp till luft , avrundade till två siffrors noggrannhet. Stoft (t/år) CO 2 (kt/år) SO 2 (t/år) NOx (t/år) VOC (kg/år) , , , , , , , ,

97 UTSLÄPP AV SVAVELOXIDER, SO 2 Utsläppen av SO 2 härrör i huvudsak från Svampverkets reduktion av järnslig. Mindre mängder SO 2 emitteras från övriga delar av produktionen, se Tabell 13. Tabell 13 Utsläpp av svaveloxider från olika delar av anläggningen (ton/år) år 2012 enligt Miljörapport samt en uppskattning av de totala utsläppen i sökt alternativ respektive nollalternativ. Utsläpp av SO 2 i olika alternativ (ton/år) Reduktion av järnslig Gasförbränning Tillsatsmaterial Summa utsläpp Höganäs Nuvarande (2012) 34 4,5 1,3 40 Nollalternativ 72 Sökt alternativ 65 Utsläppsvariationerna beror i huvudsak av hur stora mängder pulver som producerats under året. Utsläppens storlek i relation till producerade mängder har varit relativt konstant och framgår av Figur 33. Figur 33 Utsläpp av SO 2 från Höganäs i relation till producerade mängder (kg SO 2 per ton producerat). Utsläpp till luft av svaveloxider Med den lägre produktion man haft under de senaste åren jämfört med gällande tillstånd har utsläppen i NULÄGET uppgått till mellan 35 och 45 ton/år. Utsläppen i NOLLALTERNATIVET ligger på drygt 70 ton per år. I SÖKT ALTERNATIV uppskattas utsläppen av svaveloxider bli något lägre, ca 65 ton/år. UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER, NO X Även vad gäller utsläpp av kväveoxider dominerar Svampverket de totala utsläppsmängderna, se Tabell 14. Ugnarna i de övriga verken ger också utsläpp av kväveoxider. 87

98 Tabell 14 Utsläpp av NO X i olika alternativ ton/år Utsläpp av kväveoxider från olika delar av anläggningen (ton/år) år 2012 enligt Miljörapport samt en uppskattning av de totala utsläppen i sökt alternativ respektive nollalternativ. Tunnelugnar i Svampverket Torkor i Svampverket Ugnar i Pulververk, Distaloyverk och reformrar Spraytorkor i Fabrik XII Lokaluppvärmning Summa utsläpp Höganäs Nuvarande (2012) 54 1,5 15 0,1 0,07 71 Nollalternativ 110 Sökt alternativ 100 Liksom för SO 2 beror utsläppen av NO X av producerade mängder. Utsläppens storlek i relation till producerade mängder redovisas i Figur 34. Figur 34 Utsläpp av NO X från Höganäs i relation till producerade mängder (kg NO X /ton producerat). Utsläpp till luft av kväveoxider Med den lägre produktion man haft under de senaste åren jämfört med gällande tillstånd har utsläppen i NULÄGET uppgått till mellan 60 och 80 ton per år. Utsläppen i NOLLALTERNATIVET uppskattas till ca 110 ton per år. Utsläppen i SÖKT ALTERNATIV uppskattas bli något lägre, ca 100 ton/år. UTSLÄPP AV STOFT OCH METALLER Pulververket är den dominerande utsläppskällan för stoft (partiklar). Totalt sett är stoftutsläppen små. Partikelfiltren i anläggningarna är effektiva och många av filtren har garantier från leverantören att klara 5 mg/m 3. När det gäller stoftutsläpp är det som framgår av Tabell 15 Pulververket som står för de största utsläppen. 88

99 Tabell 15 Utsläpp av stoft och metaller från olika delar av verksamheten enligt Miljörapporten år 2012, avrundade till två siffrors noggrannhet. Utsläpp i kg/år Svampverk Pulververk Distaloyverk Fabrik XII Tillsats- Summa material Stoft totalt Järn Kalcium ,6-0, Zink <0,01 0, Nickel 6, <0,008 <0,02 39 Nickel (gasfas) 0, ,5 Koppar 3 1,2 15 <0,005 <0,03 19 Krom ,9 <0,06 <0,04 22 Bly <0,007 <0, Kadmium <0,2 <0,07 <0,5 <0,0004 <0,002 <0,8 Svavel (partikulärt) ,4 310 Arsenik <4,9 <0,3 <0,07 <0,0003 <0,01 <5,3 Kvicksilver (partik.) <1,2 <0,05 <0,01 <0,0003 <0,002 <1,3 Kvicksilver (gasfas) <1, <1,1 Utsläppen av metaller varierar mellan de olika anläggningarna i Höganäs. Pulververket är den viktigaste källan för stoftutsläpp och är därmed generellt sett även den viktigaste för metaller. Pulververket är av betydelse för utsläppen av järn och zink men även viktigt för bly. Pulververket ger också de största utsläppen av partikelformigt svavel, trots att Svampverket ger de största gasformiga utsläppen av svavel. Pulververket ger även de största utsläppen av kalcium och krom, medan Distaloyverket är den viktigaste källan till nickel, koppar och bly. Emissionerna av arsenik, kvicksilver och kadmium är genomgående låga från Höganäs. De exakta utsläppsmängderna har dock inte kunnat kvantifieras med använd mätmetodik, endast de maximala utsläppen enligt detektionsgränsen för metoden redovisas. Uppskattade utsläpp av stoft och metaller i de olika alternativen framgår av Tabell 16 och Tabell 17 nedan. Tabell 16 Utsläpp av stoft i olika alternativ ton/år Utsläpp av stoft från olika delar av anläggningen (ton/år) år 2012 samt en uppskattning av de totala utsläppen i sökt alternativ respektive nollalternativ. Svampverket Pulververket Distaloy/ Astaloy Summa utsläpp Höganäs Nuvarande ,1 3,4 0,8 5,4 Nollalternativ ca 12 Sökt alternativ <15 89

100 Tabell 17 Utsläpp av stoft och metaller från olika delar av anläggningen (kg/år). Utsläpp i kg Nuvarande Nollalternativ Sökt alternativ Verksamhet* Stoft totalt Fe Ca Zn Ni Cu Cr Pb Cd 0,8 1,9 2,3 As 2,8 6,4 7,6 Hg** 0,5 1,2 1,4 * Nuvarande verksamhet avser medelutsläpp de senaste åren. ** Till detta kommer gasformigt kvicksilver <1 kg/år i nuläget, osäkert vilken nivå i nollalternativ och sökt alternativ. Som framgår av Figur 35 har utsläppen av stoft i förhållande till producerade mängder pulver minskat något under senaste tio till elva åren. Figur 35 Stoftutsläpp från Höganäs i relation till producerade mängder (ton/år). Utsläpp till luft av stoft och metaller Utsläppen i NULÄGET uppgår till drygt 5 ton/år, vilket förklaras av effektiva stoftfilter som väl underskrider leverantörernas garantier. 90

101 Att utsläppen i NOLLALTERNATIVET blir ungefär en faktor två högre beror på att utsläppsuppskattningen baseras på leverantörsgarantier (ca 12 ton/år). Detsamma gäller utsläppen i SÖKT ALTERNATIV, utsläppet uppskattas till < 15 ton/år. Utsläppen av metaller i NULÄGET är genomgående små. De beräknas i NOLLALTERNATIV och SÖKT ALTERNATIV att komma förändras på ett likartat sätt som stoftet, även om det förekommer vissa skillnader mellan olika metaller. UTSLÄPP AV FLYKTIGA ORGANISKA ÄMNEN, VOC Verksamheten vid Höganäs ger inte upphov till några betydande utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC, volatile organic compounds). Vid tillverkningen av vissa ytbelagda och lösningsmedelsklistrade pulver används aceton som lösningsmedel. Lösningsmedel som används vid ytbeläggningsprocessen, avskiljs och omhändertas separat. Från denna verksamhet sker dock ett mindre utsläpp av aceton. Baserat på årliga mätningar i pilotanläggningen har det årliga utsläppet av aceton under de tre senaste åren ( ) uppgått till mellan ca 250 och kg. Produktionen av ytbelagda och klistrade pulver, där aceton används som bärare av tillsatsmaterial, var år 2012 ca ton ytbelagda och ca ton lösningsmedelsklistrade blandningar, dvs. totalt ca ton. Ytbeläggningen sker idag i Centrallaboratoriet (den s.k. LÖKEN ). DEFINITION YTBELAGDA PULVER Ytbelagda pulver avser pulver där ytan på pulverkornet ges en teknisk funktion genom att pulverkornens yta beläggs med ett funktionsskikt. Skiktet tillförs pulverkornen med hjälp av lösningsmedel (i dagsläget aceton). Prognosen är att efterfrågan på denna typ av ytbelagda och lösningsmedelsklistrade pulver på sikt kommer att öka, från i nuläget ton till som mest ton årligen i sökt alternativ. Nuvarande, befintliga anläggningslokaler har en kapacitet på ca ton per år, men rymmer en framtida ökning av kapaciteten upp till ton. En kapacitetsökning utöver detta, vilket ingår i sökt alternativ, kommer att ske i nya lokaler. Utsläppet av aceton vid en ökad framtida maximal produktion kan därmed komma att öka till som mest ca 16 ton per år om processen sker enligt dagens teknik. Tillkommande planerad anläggning som uppförs i anslutning till Distaloyverket byggs så att acetonet kan recirkuleras internt, även om viss avblödning kommer att ske. Inga andra utsläpp av flyktiga organiska ämnen av betydelse utöver dessa bedöms ske från Höganäs. Utsläpp till luft av flyktiga organiska ämnen I NULÄGET emitteras i storleksordningen kg aceton per år beroende på produktionsvolym. Det genomsnittliga utsläppet per år ligger på ca 0,13 kg VOC per ton producerade ytbelagda och lösningsmedelsklistrade pulver. 91

102 I NOLLALTERNATIVET uppskattas kg aceton släppas ut årligen. Det högre beräknade värdet baseras på nuvarande villkor på 0,20 respektive 0,25 kg/ton. I SÖKT ALTERNATIV uppskattas acetonutsläppet kunna uppgå till i storleksordningen kg per år, med samma teknik som idag. Det högre beräknade utsläppet baseras på en uppskattning av den utsläppsnivå som kan komma att gälla i framtiden, 0,20 kg VOC per producerat ton pulver. UTSLÄPP AV KOLMONOXID, CO Utsläppen av kolmonoxid från Höganäs anläggningar uppskattas vara små. Mätningar som gjorts vid de olika anläggningarna inom Höganäs uppvisar i huvudsak låga halter i utgående gaser. De högsta halterna har uppmätts i Svampverket (max ca 250 mg/m 3 normal torr gas vid 6 % O 2 ). I övrigt är halterna i utgående gas vid många anläggningar < 10 mg/m 3 normal torr gas vid 6 %). Processerna vid Höganäs sker i huvudsak vid syreöverskott som undertrycker bildandet av kolmonoxid och därmed även bildandet av kolväten. UTSLÄPP AV STABILA ORGANISKA ÄMNEN TILL LUFT Stabila organiska ämnen av olika slag släpps ut bl.a. vid olika förbränningsprocesser och högtemperaturprocesser inom industrin. Utsläppen av dessa ämnen är av betydelse att kartlägga eftersom de är långlivade i miljön och kan anrikas i näringskedjor. Ett antal av dessa ämnen inkluderas i den s.k. POPsförordningens bestämmelser om utsläppsminskningar iv. Resultaten nedan redovisas så långt möjligt för att vara jämförbara med rapporteringen enligt denna. Mätningar har gjorts vid Höganäs, dels som separata mätningar vid vissa processer under åren 1995 och 2012, dels som ett led i en branschspecifik studie. Branschgemensam studie av utsläppen av stabila organiska ämnen från Järn- och stålindustrin Den branschspecifika studien genomfördes för att kartlägga utsläppen av stabila organiska ämnen från de svenska järn- och stålverken (Öberg, 2006). Även halter i restprodukter och avfall studerades. Resultaten redovisades som specifika utsläpp från anläggningarna (Tabell 18). Som framgår av tabellen ligger utsläppen från Höganäs generellt under medianen av alla de studerade anläggningarnas resultat. Tabell 18 Höganäs Specifika utsläpp till luft av olika stabila organiska ämnen (polycykliska aromatiska kolväten/pah, hexaklorbensen/hcb och pentaklorfenoler/pcb) från Höganäs (Öberg, 2006) i jämförelse med övriga svenska järn- och stålverk. Summa PAH-15 (PAH-4)* 57 mg/ton (1-86 µg/ton) HCB Dioxiner PCB 2,1 µg/ton 0,0045-0,0053 µg TEQ/ton 0,001 µg TEQ/ton Övriga svenska anläggningar mg/ton µg /ton 0,0049-3,7 µg TEQ/ton 0,0009-0,56 µg TEQ/ton Median av alla anläggningar Ca 80 Ca 200 Ca 0,06 Ca 0,02 * PAH-15 anger summa analyserade PAH-kolväten. Naftalen redovisas inte. PAH-4 är summan av de som ingår i POPsförordningen (benso(a)pyren, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, indeno(1,2,3,cd)pyren). 92

103 Mätningar av dessa ämnen är komplicerade och kostnadskrävande. Därför har förhållandevis få mätningar gjorts, och dessa har skett under en begränsad tid av driften. Detta medför osäkerheter i uppskattningarna, inte minst till följd av de variationer i bildningen som man vet kan förekomma för dessa ämnen. Bildningen är starkt temperatur- och driftsberoende. Ett försök att minska osäkerheterna gjordes vid de branschvisa mätningarna genom att man mätte under längre tid än vad standardmetoden föreskriver. Sådan metodik har använts i andra sammanhang och man har anledning att förmoda att den fungerar relativt väl. Fördelen med längre provtagningstid är att man erhåller större provmängder för analys och att man täcker in tidsvariationen under en längre period. Nackdelen är att det finns risk för nedbrytning i provet. I samband med mätningen har dock tillsatts interna standarder för att möjliggöra studier av eventuell nedbrytning. Återvinningsgraden för de lättare föreningarna (lätta PAH-kolväten och hexaklorbensen) var i den branschgemensamma studien tidvis dålig, vilket innebär att de uppskattade utsläppsmängderna av dessa komponenter är osäkra, men kan enligt utvärderingen anses vara indikativa för utsläppets storlek. De tyngre komponenterna (bl.a. de som anges som PAH-4 5 och som är de ur miljösynpunkt mest intressanta) anses vara relativt tillförlitliga. Totalt angavs järn- och stålbranschens utsläpp till mg WHO-TEQ (enl års viktningsförfarande) och inkluderar både dioxiner (PCDD/PCDF) och dioxinlika PCB. Även om det föreligger vissa osäkerheter i mätningarna och att de endast är representativa för en viss period, bedöms säkerheten i utsläppsuppskattningarna stärkas av att storleksordningen totalt sett är samma som i tidigare mätningar. Inom ramen för den branschspecifika studien har även utvärderats hur utsläpp av olika stabila organiska ämnen samvarierar. Slutsatsen är att det föreligger en nära samvariation mellan PCB- och PCDD/PCDF-kongener i utsläppen. Det är konstaterat att PCDD/PCDF bildas vid högtemperaturprocesserna. Det förefaller därför sannolikt att även PCB bildats i processerna och inte finns med i utsläppen till följd av PCB-förorenade råvaror och skrot. Man ser även en viss samvariation med PAH, något som indikerar att alla tre ämnesgrupperna har sitt ursprung i högtemperaturprocesser. Men utsläppen styrs inte enbart av bildningen utan även av hur effektivt gasreningssystemen förmår att rena utgående gaser. Mätningar vid Höganäs inom ordinarie utsläppskontroll Mätningar 1995 och 2012 vid Höganäs har också använts för uppskattningarna av utsläpp av dessa ämnen. De har utförts enligt standardförfarande, under en tid av sex timmar, vilket innebär att risken för nedbrytningsreaktioner under provtagningen är liten. Samtidigt blir, som nämnts, den totalt provtagna mängden liten och det är därför inte alltid möjlig att kvantifiera utsläppen eftersom mängden underskrider detektionsgränsen. Utsläppen av polycykliska aromatiska ämnen (PAH) vid Höganäs härrör från Svampverkets tunnelugnar. PAH-utsläppet i Tabell 19 är beräknat som ett medelvärde av mätresultaten från 1995, 2005 och 5 (summan av bens(a)pyren + bens(b)- och bens(k)fluoranten+indeno(1,2,3-cd)pyren) 93

104 2012, samt enbart för året Dels redovisas summan av 16 olika PAH-föreningar och summan av 15 olika (exkl. naftalen), dels redovisas PAH-4 och benso(a)pyren separat. Tabell 19 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) PAH-16 varav PAH-15 (exkl. naftalen) varav PAH-4 g/år varav bens(a)pyren g/år Uppskattade utsläpp till luft av PAH från Höganäs. Nuläge Mv ,7 kg/år 4,4 kg/år 2,7 g/år 0,8 g/år Nuläge Enbart ,0 kg/år 0,78 kg/år 2,3 g/år 1,6 g/år Svampverkets tunnelugnar emitterar även mindre mängder klorerade, oavsiktligt bildade, ämnen som dioxiner-furaner (PCDD/F), polyklorerade bifenyler (PCB) och liknande. Utsläppen har uppskattats, dels som medelvärdet av mätningar under 2005 och 2012, dels enbart från mätningarna 2012 (Tabell 20). Tabell 20 Uppskattade utsläpp till luft av klorerade oavsiktligt bildade organiska ämnen från Höganäs. Klorerade ämnen Enhet Nuläge Nuläge Mv Enbart 2012 PCB-12 I-TEQ mg/år 0,9 mg/år 1,6 mg/år Dioxin PCDD/F I-TEQ, mg/år 1,8 mg/år 2,8 mg/år Utsläpp till luft av stabila organiska ämnen NULÄGET Mindre mängder stabila organiska ämnen emitteras från Svampverkets tunnelugnar: 2-3 g PAH-4 per år, 2-3 mg dioxiner (PCDD/F) per år, respektive 1-2 mg PCB-12 per år. NOLLALTERNATIV OCH SÖKT ALTERNATIV Att uppskatta utsläppen av dessa ämnen i nollalternativ och i sökt alternativ är inte särskilt meningsfullt, genom att underlaget är relativt begränsat, variationerna mellan åren stora och det är svårt att bedöma hur gynnsamma/ogynnsamma förhållandena blir i de framtida processerna med annan genomströmning etc. Det kan vara så att utsläppet ökar med produktionen, men det skulle också kunna minska relativt sett genom högre genomströmning och möjliga förändringar i driftsförhållandena. UTSLÄPP AV KOLDIOXID CO 2 Koldioxidutsläppen härrör i stor utsträckning från användningen av koks som reduktionsmedel i processen, men även från användningen av naturgas som råvara. Utsläppen kan därmed inte i någon betydande grad begränsas genom energiåtgärder, utan kommer i stort sett att fortsätta bero på mängden metallpulver som produceras. I takt med att produktionen ökar kommer därför utsläppen av koldioxid att öka. 94

105 Utsläppen av koldioxid från Höganäs ingår i utsläppshandeln. Utsläppen har under de senaste åren varierat mellan och ton per år, beroende av hur stora mängder som producerats årligen. Lägst utsläpp registrerades under lågkonjunkturåret Koldioxidutsläppens effekter sker inte på lokal skala. Det har ingen betydelse var på jorden utsläppen sker för dess bidrag till den globala växthuseffekten. Koldioxidutsläppens effekter på miljön kommer därför inte vidare att beskriva i denna miljökonsekvensbeskrivning Diffusa utsläpp av stoft samt nedfall av stoft och metaller Stoftspridning förekommer kring företagets anläggningar. De mängder som emitteras till omgivningarna kan inte på ett enkelt sätt kvantifieras och särskiljas från annan stoftspridning. Det sätt man normalt tillämpar för att beskriva damning är genom mätningar av stoftnedfall, se vidare avsnitt 5.4. Arbetet med stoftspridning fokuseras i stället på att genom olika åtgärder kunna begränsa uppvirvling och vidarespridning. En viktig källa till stoftspridning i Höganäs är, som tidigare nämnts, lastbilstransporter. Transporterna som går via lastbil täcks för att material inte ska blåsa kring. På så sätt har damningen till en del kunnat begränsas. Trots detta förorsakas då och då störningar i omgivande miljö (se avsnitt om rapporterade störningar från verksamheten). För att studera trender och effekter av vidtagna åtgärder har mätningar av stoftnedfall utförts i ett antal punkter kring anläggningen och i en referenspunkt på betydande avstånd från företagets verksamhet. Dessa mätresultat redovisas i avsnitt Utsläpp till luft från transporter En utredning av utsläppen från de transporterna som kan kopplas till Höganäs verksamhet har genomförts och resultaten redovisas översiktligt i följande avsnitt. För mer detaljer, inklusive merparten av de antaganden som gjorts, hänvisas till transportutredningen, bilaga C:2. I transportutredningen redogörs även för ett framtida fall med LNG-transporter. Man kan översiktligt dela in de transporter som är kopplade till Höganäs verksamhet i Höganäs (som har en påverkan på den lokala miljön) i följande grupper: Interna transporter (arbetsmaskiner eller lastbilar som används inom/mellan anläggningar och/ eller till och från hamnområdet) Lastbilstransporter (lastbilar som går till/från Höganäs anläggning) Fartygstransporter (fartyg som går till och från Höganäs industrihamn) Personbilstransporter (personalens transporter till och från verksamheten med personbilar) Eftersom de interna transporterna, liksom personbilstransporterna, står för en relativt liten andel av de totala transportutsläppen i närmiljön (se mer i bilaga C:2), beskrivs här endast utsläppen från lastbils- respektive fartygstransporterna. 95

106 SYSTEMGRÄNSER & BERÄKNINGSFALL Utsläppen från transporterna kopplade till Höganäs verksamhetsområde har beaktats ur ett lokalt miljöperspektiv, inom de geografiska avgränsningar som redogörs för i bilaga C:2. I ett lokalt perspektiv har fordon (och maskiner) som drivs med el inga lokala utsläpp. Det är dock viktigt att ha i åtanke att, sett i ett större perspektiv, så genererar all elanvändning utsläpp som uppkommer vid produktionen av el. Storleken på dessa utsläpp kan i dagsläget, beroende på hur man ser till miljövärderingen av elanvändning (och vilka systemgränser man använder), till och med överstiga de från produktion och användning av fossila drivmedel. Beskrivningen av utsläppen och energianvändningen görs för transportmängderna i följande alternativ: Nuläge, benämnt NU avser de transporter som krävs vid de genomsnittliga produktionsnivåerna för åren Sökt alternativ, benämnt FRAMTID A avser de transporter som krävs vid produktionsnivån enligt sökt alternativ inklusive utfrakt med containerfartyg från Höganäs egna industrihamn (s.k. feederanlöp). Nollalternativ, benämnt NOLL avser de transporter som krävs vid produktionsnivån enligt nuvarande befintligt tillstånd. För att visa på hur stora möjligheter det finns till lägre utsläpp jämfört med om dagens tekniker används (vad gäller typ av drivmedel, avgaskrav på fordon osv.), har ett s.k. BAT-scenario för respektive beräkningsfall inkluderats i utredningen. Beräkningsresultaten för BAT-scenarierna ska dock endast ses som en indikativ uppskattning för att peka på vilka utsläppsnivåer som (teoretiskt) kan nås ifall nuvarande mål om en mer effektiv transportsektor genomförs. Det verkliga utfallet kommer (beroende på vilken tidshorisont vi talar om) snarare att ligga någonstans mellan dessa scenarier och huvudalternativen med konventionella tekniker. För mer om vad BAT-scenarierna innebär hänvisas till bilaga C:2. RESULTAT I nedanstående Tabell 21 jämförs utsläpp och energianvändning i de olika beräkningsfallen. Tabell 21 Jämförelse vad gäller utsläpp (ton) och energianvändning (MWh) från transporterna mellan de tre beräkningsfallen. Observera att värdena i tabellen är avrundade. Jämförelse NO X PM** SO 2 CO 2 Energi ton ton ton ton MWh Nuläget (NU) 20 0,60 1, Sökt alternativ (FRAMTID A)* 30 1,0 0, Nollalternativet (NOLL) 35 1,0 0, * I det fall hamnen inte byggs ut i sökt alternativ kommer transportvolymerna på väg att vara i samma storleksordning som i nollalternativet, detsamma gäller följaktligen utsläppen. ** PM avser partiklar, i detta fall avgaspartiklar. Som framgår av tabellen så är utsläppen från transporterna som kan kopplas till Höganäs verksamhet störst i nollalternativet (dvs. de transporter som krävs för en produktionsnivå enligt dagens tillstånd), främst på grund av att lastbilstransporterna ökar så kraftigt i detta alternativ jämfört med idag. Utav 96

107 de olika utsläppsparametrarna är det kväveoxider som är de mest betydande med avseende på omgivningspåverkan, övriga utsläpp är förhållandevis små, speciellt i jämförelse med utsläppen från anläggningarna. Resultatdiskussionen fokuserar därför främst på utsläppen av NO X. I sökt alternativ ökar utsläppen av NO X från transporterna med ca 50 % jämfört med dagens nivå, medan utsläppen är ca % lägre jämfört med NO X -utsläppen i nollalternativet. Motsvarande situation gäller utsläppen av koldioxid och partiklar liksom användningen av energi om man jämför sökt alternativ med dagens situation respektive nollalternativet. I det fall hamnen inte skulle komma att byggas ut i sökt alternativ, kommer transportvolymerna på väg att vara i samma storleksordning som nollalternativet (se Tabell 10 i avsnitt ovan). Utsläppen i sökt alternativ kommer i sådana fall således att ligga i samma storleksordning som nollalternativets. I Figur 36 nedan jämförs utsläppen av NO X från de olika alternativen. Figur 36 Jämförelse av utsläppen av NO X (ton) från transporter i nuläget (NU), sökt alternativ (FRAMTID A) samt nollalternativet (NOLL). Om man istället ser till BAT-scenarierna för sökt alternativ så blir resultatet ett helt annat, vilket framgår av Figur 37, där utsläppen av NO X från transporterna visas för de tre alternativen med dagens teknik (blå staplar) respektive BAT-scenarierna (gröna staplar). I BAT-scenarierna minskar istället utsläppen från transporterna mycket kraftigt i både sökt alternativ och i nollalternativet, detta trots ökade transportvolymer jämfört med idag. Som tidigare nämnts är det dock inte troligt att det verkligen går att åstadkomma BAT-scenarierna fullt ut, inte ens på riktigt lång sikt. Det mest troliga utfallet är att de verkliga utsläppsnivåerna i sökt alternativ och nollalternativ kommer ligga någonstans i spannet mellan BAT-scenarierna och huvudalternativen med mer konventionell teknik. BAT-scenarierna är i stort avhängigt hur transportsystemet som helhet och förutsättningarna för detta faktiskt utvecklas på sikt. För mer om detta hänvisas till bilaga C:2. 97

108 Figur 37 Jämförelse av utsläppen av NO X (ton) från transporter i nuläget (NU), sökt alternativ (FRAMTID A) samt nollalternativet (NOLL) i ett fall med dagens teknik (blåa staplar) och ett med BAT (gröna staplar). Röda streckade linjer indikerar en trolig nivå på utsläppen framöver, baserad på bedömd trolig utveckling av fordonsflottan och transportsystemet i stort. Utsläpp till luft av kväveoxider från transporter I NULÄGET uppgår utsläppen till luft från lastbils- och fartygstransporter kopplade till Höganäs till ca 20 ton. Utsläppen i NOLLALTERNATIVET bedöms uppgå till omkring 25 ton. Utsläppen i SÖKT ALTERNATIV bedöms kunna komma att ligga på ungefär samma nivå som idag, dvs. omkring 20 ton Utsläppen från transporterna i relation till utsläppen från anläggningarna I Tabell 22 nedan jämförs utsläppen av NO X från transporterna med utsläppen från anläggningarna vid Höganäs i nuläget (NU), sökt alternativ (FRAMTID A) samt nollalternativet (NOLL). Tabell 22 Jämförelse av utsläppen av NO X (ton/år) från anläggningarna och transporterna i de tre beräkningsfallen (OBS! Avrundade siffror). Utsläpp av NOx Från anläggningar Från transporter Totalt Höganäs Andel transporter Nuläget (NU) % Sökt alternativ (FRAMTID A) % Nollalternativet (NOLL) % 98

109 Som framgår av tabellen kommer transporternas andel av de totala utsläppen av NO X från Höganäs verksamhet i sökt alternativ att ligga på ungefär samma nivå som idag, dvs. de kommer utgöra ca % av utsläppen. Motsvarande siffra för transporterna om man jämför med de totala utsläppen av svavel från Höganäs (anläggningar och transporter) ligger på mellan ca 5-10 % i nuläget, och omkring 1 % i sökt alternativ samt nollalternativ (p.g.a. skärpta svavelgränser i framtiden, se mer i bilaga C:2). I Figur 38 visas de totala utsläppen av NO X (ej BAT) från Höganäs uppdelat på anläggningarna (blå del av staplarna) respektive transporterna (grön del av staplarna) i de tre beräkningsfallen. Figur 38 De totala utsläppen av NO X (ton/år) från verksamheten vid Höganäs uppdelat på transporter och anläggningar i de tre beräkningsfallen. 4.3 Utsläpp till vatten Verksamheten vid Höganäs bedrivs huvudsakligen med torra processer, varför inget utsläpp förekommer av processavloppsvatten till recipient. Smärre mängder kommunalt vatten används som processvatten, vilket tillsammans med sanitärt vatten leds till kommunens reningsverk för rening. Som nämnts i avsnitt går kylvatten i ett slutet system som aldrig kommer i direkt kontakt med processerna. Utsläpp till recipienten Öresund av föroreningar från verksamheten sker därmed endast med det dagvatten som avvattnar industriområdet, samt med lakvatten från deponin Invallningen. Aktuella utsläppsmängder framgår av Tabell

110 Tabell 23 Totala utsläpp i kg från verksamheten till Öresund år Utsläpp med dagvatten har beräknats efter reduktion av uppskattat intag med kylvatten. Läckaget från invallningen är detsamma som tidigare redovisats i Tabell 8. Uppskattningarna är relativt grova och förmodligen överskattade eftersom de grundar sig på många värden under analysmetodens detektionsgräns. Ämnen Läckage från Invallningen Utsläpp med dagvatten Totala utsläpp till Öresund Koppar (Cu) 0,1 4 4 Järn (Fe) Molybden (Mo) Kobolt (Co) 0,01 0,1 0,1 Nickel (Ni) 0,5 4 5 Zink (Zn) 0, Kadmium (Cd) 0,01 <0,01 0,01 Bly (Pb) 0, Krom (Cr) 0,04 0,3 0,3 Kvicksilver (Hg) 0,01 0,01 0,02 Arsenik (As) 0,1 0 0,1 Barium (Ba) Vanadin (V) Utsläpp till vatten SÖKT ALTERNATIV Eftersom utsläppen till Öresund endast utgörs av dagvatten och lakvatten från deponin, och vare sig verksamhetsytan eller deponiytan kommer att förändras nämnvärt, bedöms utsläppen bli ungefär desamma vid sökt produktion som idag i enlighet med Tabell 23. NOLLALTERNATIV Även i nollalternativet bedöms utsläppen till vatten bli ungefär desamma som idag. 100

111 4.4 Buller Gällande bullervillkor Bullervillkoren för Höganäs som ska uppfyllas vid närmaste bostäder, fastställdes av miljödomstolen år 2000 (Dnr ). Dessa är i linje med Naturvårdsverkets, fram till och med juni 2013 gällande, riktlinjer för externt industribuller från befintlig industri. Eftersom företaget har kontinuerlig drift gäller 45 db(a) ekvivalent buller nattetid, vilket är dimensionerande för bullret från företaget. Den maximala momentana ljudnivån får nattetid inte överstiga 55 db(a). Bullervillkoren anges som ekvivalent ljudnivå, vilket innebär den genomsnittliga ljudnivån under en viss tidsperiod, för industribuller ofta 10 minuter. Den högsta momentana ljudnivån är den högsta ljudnivån som uppmäts under samma tidsperiod. Enligt den bullerstudie som gjordes 2011 är dock bullret kring Höganäs oftast konstant utan större nivåvariationer, varför de maximala ljudnivåerna endast är marginellt högre än de ekvivalenta ljudnivåerna. Tabell 24 Bullervillkor för Höganäs. Bullervillkor* Ekvivalent ljudnivå Momentan ljudnivå Dag (kl 07-18) 55 dba - Kväll (kl 18-22) 50 dba - Natt (kl 22-07) 45 dba 55 dba *NVs tidigare riktlinjer för befintlig industri. Riktlinjerna upphävdes 1 juli 2013, och en ny vägledning planeras komma under För mer gällande Höganäs syn på de övergångsregler som nu finns presenteras i ansökans huvuddokument. 101

112 4.4.2 Genomförda bullerstudier vid Höganäs Bullerkontroller i omgivningarna nattetid (som stickprovsmätningar och/eller beräkningar) utförs årligen, och har så gjorts sedan slutet på 1980-talet (Figur 39) som en del av företagets kontrollprogram. Utöver detta har Höganäs regelbundet låtit utföra externbullerkartläggningar. De senaste gjordes 2007 och Alla bullerutredningar är utförda av ÅF Infrastructure (Ingemanssons). Avsikten med utredningarna har varit att kartlägga bullerkällorna inom företaget och att beräkna bullernivåerna i omgivningarna, med och utan åtgärder på olika källor. Efter åtgärder i delar av processanläggningarna har man även låtit göra ljudmätningar. Mätningarna visar vilka bullerminskningar som uppnåtts via tidigare utförda åtgärder. De ligger också till grund för jämförelser med beräknade data. Mätningarna ger de verkliga förekommande bullernivåerna, medan beräkningarna ger individuella källors bidrag till bullerutbredningen. Figur 39 Uppmätta högsta ekvivalenta ljudnivåer vid bostäder nattetid under åren Det blå strecket indikerar när betydande åtgärder vidtogs varigenom riskerna för överskridanden av bullervillkoren minskade. Ljudutredningarna har använts som underlag för åtgärder. Efter genomförda åtgärder har mätningar gjorts för att studera om åtgärdsarbetet haft avsedd effekt, o.s.v. Mätningarna i omgivningarna har visat på betydande bullerminskningar från 2007 till 2010, från 47 till 40 dba (Figur 39). Detta förklaras enligt ÅF med de vidtagna åtgärder som utförts under denna tid. Till exempel försågs rökgasfläktarna vid Svampverket med frekvensomriktare vilket innebär att de kan köras med lägre varvtal. Figur 39 visar att ljudnivåerna, vid omgivningsmätningar, sedan 2008 inte har överstigit nattkravet 45 dba. Variationer förekommer normalt mellan åren eftersom väderförhållanden (även om de är godkända enligt mätanvisningarna) och driftsförhållanden (bl.a. andel öppna portar etc.) inte är identiska mellan mättillfällena. De två senaste mätningarna 2011 och 2012 visar på något högre bullerni- 102

113 våer än de två föregående åren, 2009 och 2010, vilket förklaras av att mätningarna de senaste åren (till skillnad från de mätningarna 2009 och 2010) utförts under sommarhalvåret när ventilationsbehovet är som störst (vilket ger högre bullernivåer från fläktar) Uppmätta bullernivåer kring Höganäs De senast uppmätta bullernivåerna nattetid (2012 års mätningar) framgår av Tabell 25. Mätpunkternas läge framgår av Figur 40. Tabell 25 Uppmätta bullernivåer i Höganäs omgivningar Mätpunkt Adress Uppmätt ljudnivå db(a) ekv 1 Smergelgatan 38 2 Sandflygsgatan Sågaregatan Långörsgatan Stormgatan 39 6 Kopparslagaregatan Sturegatan Lilla Nygatan 4 42 Mätningarna visade att det momentana ljudkravet på 55 dba nattetid innehölls med marginal i samtliga mätpunkter. Även det hittills gällande villkoret nattetid på 45 dba ekvivalent ljudnivå innehölls i samtliga mätpunkter. Eftersom driften är kontinuerlig kan ungefär samma ljudnivåer förväntas under både dag- och kvällstid. Vid mätningarna kunde inga enskilda bullerkällor uppfattas. En subjektiv uppskattning gjordes att det dominerande bullret uppfattades från Svampverket i punkterna 1-4. I punkten 12 var det Calderys verksamhet som gav upphov till det dominerande bullret. I övriga mätpunkter kunde endast ett diffust fläktbuller uppfattas. Inte i någon mätpunkt kunde impulsartat buller eller hörbara tonkomponenter uppfattas. Mätningarna utfördes under normala driftbetingelser, där bakgrundsbullret (som inte bedömts ha påverkat mätresultatet) härrör från vägtrafiken från främst väg 111. Sandflygsområdet (punkterna 2-6), öster om anläggningarna, har under åren genomgående haft de högsta uppmätta ekvivalenta bullernivåerna, vilket är naturligt eftersom de ligger nära och i förhärskande vindriktning från industrin. Även under 2012 års mätning låg dessa punkter bland de med högst uppmätt ekvivalenta bullernivåer. 103

114 Figur 40 Mätpunkternas läge (från ÅF Ingemanssons utredning 2012) Kartläggning av bullret inom industriområdet genom beräkningar 2011 Den senaste externbullerkartläggningen inom industriområdet genomfördes 2011 och omfattade att identifiera bullerkällorna, att beräkna ljudbidraget från de enskilda bullerkällorna samt de totala ljudnivåerna i mätpunkterna. Vidare omfattade studien att beräkna bullerdämpningsbehovet och att ge principiella förslag och kostnadsuppskattningar för bullerdämpande åtgärder i syfte att minska bullret i omgivningen. 104

115 Beräkning av ljudnivån har utförts i åtta punkter (Figur 55) som överensstämmer med de fastställda mätpunkterna i kontrollprogrammet. Tabell 26 Beräknade ekvivalenta ljudnivåer i beräkningspunkterna från externbullerkartläggningen Beräkningarna är baserade på en gemensam nordisk modell för beräkning av externt industribuller, DAL32. Här utgår man från de olika bullerkällornas ljudeffekt i dba. Dessa bestäms med närfältsmätningar kring varje källa. Ljudmätningar utfördes inom anläggningarna i maj 2011 vid alla bullerkällor som bedömdes kunna påverka bullret i omgivningen. Med uppgifter även om bullerkällornas lägen, eventuella avskärmningar etc., kan varje bullerkällas teoretiska bidrag samt den totala ljudnivån till mätpunkterna i omgivningen beräknas. På detta sätt kan en gradering göras av bullerkällornas betydelse för ljudnivån i respektive mätpunkt. Beräkningarna avser ett så kallat medvindsfall, det vill säga vindriktning från källa till mottagare (± 45 grader). Beräkningsnoggrannheten bedöms ligga inom intervallet +/- 2 dba. De beräknade bullernivåerna framgår av Figur 41. Kartläggningen visar att den ekvivalenta ljudnivån teoretiskt kunde beräknas till som mest ca 47 dba vid närliggande bostäder, dvs. 2 dba högre än nattkravet. Beräkningar baseras dock på en situation med maximala förhållanden vid alla bullerkällor, något som inte inträffar i verkligheten. 105

116 Figur 41 Beräknade ekvivalenta ljudnivåer i omgivningen Uppskattat åtgärdsbehov Åtgärdsbehovet i dagsläget bedöms inte vara stort eftersom gällande bullervillkor klaras i nuläget. I takt med att många åtgärder vidtagits har det dock blivit svårare och allt mer kostsamt att ytterligare minska ljudnivåerna. Vid framtida utbyggnader och med ökade interna transporter måste bulleråtgärder vidtas så att bullervillkoren fortsatt kan innehållas. Nödvändiga åtgärder kan gälla såväl nya som befintliga källor liksom generella åtgärder som bullervallar eller motsvarande bullerskydd Trafikbuller Trafikbullerutredningarna som gjorts under de senaste åren har även innefattat att uppskatta bullernivåer för den framtida situationen efter utökad produktion (sökt alternativ) och med de transportök- 106

117 ningar som detta innebär. Det framtida trafikbullret har beräknats för flera scenarier. Av dessa finns ett scenario som beskriver hur det kommer att bli då hamnen byggs ut för utskeppning av containrar och en bullervall anläggs. Ett annat scenario beskriver situationen i sökt alternativ om hamnen inte byggs ut. Båda dessa scenarier redovisas i samrådsunderlaget för kompletterande samråd (bilaga F till ansökan). De båda framtidsscenarierna kan jämföras med nulägessituationen (Figur 42). Figur 42 Beräknad utbredning av trafikbuller i dagens situation. Transportvägarna varpå bullerberäkningarna baseras framgår av Figur 43. Europalastbilar innebär uttransport av färdigt material på lastbil med släp. Med containrar sker uttransport av färdigt material på lastbil eller s.k. feederfartyg. Med sliglastbilar sker intransport av råmaterial till Svampverket från hamnen. Halmstadstransporterna innefattar intransport av atomiserat pulver från Halmstad. 107

118 Röd linje. Visar transporter av slig från hamnen till Svampverket i fall utan containerutlastning. I de båda alternativen med utlastning av containrar från Pulververket ansluter gul linje till den röda linjen. Gul linje. Visar den nuvarande uttransporten av Europa- och containerlastbilar. Lila linje. Visar transportvägen för lastbilar från Halmstad. Blå linje. Visar transportvägen från den alternativa norra infarten. Denna ansluter till de gula och lila linjerna. Figur 43 Transportvägar i de olika beräkningsfallen. Beräkningsresultaten för de två scenarierna i sökt alternativ framgår av Figur 44 och Figur

119 Figur 44 Beräknad bullerutbredning från trafik dagtid kl vid sökt produktion och med bibehållet transportmönster. Figur 45 Beräknad bullerutbredning från trafik dagtid (kl ) vid sökt produktion med utskeppning av containrar från hamnen. I beräkningarna har inkluderats skyddseffekten av en bullervall/bullerplank längs hamnleden. 109

120 Beräkningarna visar att de nu gällande bullervillkoren för transporterna kan innehållas såväl dagtid, som kvällar och helger. För att klara villkoren när det gäller transporter av containrar mellan utlastningen och hamnen krävs en bullervall eller motsvarande bullerskydd. En 7 m hög bullervall anlagd utmed vägen mellan hamnen och industriområdet, beräknas innebära att bullret från lastbilstransporterna minskar med 10 dba vid de närmaste bostäderna. I figurerna anges alla bullervallar med blåa streck. Hamnleden är också flyttad in mot det kommunala reningsverket, och bort från de närmaste bostäderna ovanför hamnplanen. En eventuellt ny utformning av hamnleden framöver inklusive överfart till gång- och cykelbana samt bullerskydd kommer att ske i samråd med Samhällsbyggnadsförvaltningen i Höganäs kommun. Under kvälls- och nattetid med inkommande transporter enbart från Halmstad och ett fåtal personbilar beräknas ljudnivåerna i beräkningsalternativen (Figur 44 och Figur 45) generellt vara låga, utom lokalt nära en eventuell ny infart till området i norr (punkt 1). I denna punkt beräknas trafikbullret förhöja de totala ljudnivåerna med 1-2 dba. Den beräknade maximala ljudnivån nattetid vid norra infarten (punkt 1) kan med ny infart kunna överstiga 55 dba. Buller Höganäs verksamhet klarar i NULÄGET de bullervillkor som hittills har gällt. I SÖKT ALTERNATIV, vid utbyggnader och ökade interna transporter måste bulleråtgärder vidtas så att bullervillkoren fortsatt kan innehållas. Nödvändiga åtgärder kan gälla såväl nya som befintliga källor liksom generella åtgärder som bullervallar eller motsvarande bullerskydd. Liksom i nuläget kommer bulleraspekter beaktas i samband med inköp av ny utrustning. I sökt alternativ kommer transportbehovet att öka och därmed även bullret från trafiken till och från hamnen. Med ett bullerskydd längs hamnleden uppskattas nuvarande bullerkrav kunna uppfyllas. Tillkommande hantering av containergods i hamn kan dock ge andra typer av bullerproblem; en ny typ av momentana ljud samt en förflyttning av det maximala trafikbullret under 2-3 dagar i veckan. 110

121 4.5 Markstatus förorenade områden I nedanstående karta (Figur 46) framgår en inventering av förorenad mark i Höganäs tätort från kommunens fördjupade översiktsplan. Tillsynsmyndigheten driver tillsammans med Höganäs en MIFO-utredning för Höganäs egna industriområde. Det aktuella kunskapsläget redovisas översiktligt i detta avsnitt. Figur 46 Markstatus i Höganäs tätort. Källa: Fördjupad översiktsplan (Höganäs kommun, 2012). 111

122 ÖVERSIKTLIG HISTORISK BESKRIVNING AV DE INDUSTRIELLA VERKSAMHETER SOM BEDRIVITS INOM OMRÅDET Höganäs har, som nämnts i avsnitt 2.1 ovan, bedrivit industriell verksamhet under mycket lång tid inom det område som företaget idag äger. Utöver det som beskrivits i tidigare avsnitt så påbörjades 1917 i liten skala tillverkning av olika aluminiumoxider för främst användning inom slipmaterialindustrin. Denna pågick i olika anläggningar fram till ca 1967 då den avvecklades. Under andra världskriget med start 1941 påbörjades framställning av kemiska produkter baserade på stenkolstjära som erhölls från då nyuppfört gasgeneratorbatteri. Användning av stenkolstjära som utgångsmaterial upphörde omkring 1950, men tillverkningen fortsattes med inköpta råmaterial. Den största delen av verksamheten avvecklades 1961 i samband med större brand upphörde tillverkningen av färg och syntetiska garvämnen. Tillverkning av furanhartser avvecklades i mitten av 1970-talet uppfördes en ny anläggning för tillverkning av polyesterbaserade plaströr för bl.a. byggsektorn (sop- och tvättnedkast m.m.) och från 1969 för tillverkning av främst tryckhållfasta rör för avlopps- och vattenledningar m.m. Tillverkningen upphörde 1977 då utrustningen flyttades till annan ort. Stenkol var länge det dominerande bränslet i ugnsprocesserna och ångpannorna (för maskindrift och uppvärmning). Uppvärmning av ugnarna skedde dels genom direktinmatning, dels via generatorgas som först producerades i lokala batterier men från 1941 i ett centralt batteri där gasen distribuerades i ledningsnät ovan mark anlades också ett koleldat värmekraftverk (Ångcentralen) för elproduktion och med fjärrvärmenät för lokaluppvärmning installerades de första oljecisternerna i Industrihamnen och successivt ersattes generatorgas med olja som bränsle. Det centrala gasgeneratorbatteriet ställdes slutligen av ersatte naturgas olja som bränsle och sedan dess har med mindre undantag endast naturgas använts för uppvärmning inom produktionsanläggningarna. BEDÖMNING AV EVENTUELLA MARKFÖRORENINGAR Genom åren har en rad utredningar och undersökningar pågått gällande markföroreningsstatusen på industriområdet, och för närvarande pågår ett tillsynsärende enligt MIFO tillsammans med Länsstyrelsen. Utredningarna har resulterat i en uppdelning av industriområdet i 5 delområden, A-E, beroende på historisk verksamhet och därtill förknippade risker för att marken förorenats. A Norra delen av industriområdet. Länsstyrelsens preliminära riskklassning enligt MIFO är riskklass 3 i utredningsfas 2. B Södra delen av industriområdet inklusive Calderys Nordic AB:s fastighet Argus 3 men exklusive delområden C, D och E. Länsstyrelsens preliminära riskklassning enligt MIFO är riskklass 3 i utredningsfas 1. C Gasgeneratortomten. Länsstyrelsens preliminära riskklassning enligt MIFO är riskklass 1 i utredningsfas 1. D Kemiska fabriksområdet. Länsstyrelsens preliminära riskklassning enligt MIFO är riskklass 1 i utredningsfas 1. E Deponiområdet. Länsstyrelsens preliminära riskklassning enligt MIFO är riskklass 2 i utredningsfas

123 Dessutom finns på angränsande fastighet Argus 3 en konstaterad markförorening där kontrollprogram har upprättats sedan Föroreningen tros härröra från läckage från cistern från tiden innan Höganäs AB avyttrade tomten. I Figur 47 nedan illustreras områdesindelningen. Figur 47 Områdesindelning som resultat av genomförd inventering enligt MIFO. Område A Norra industriområdet (grönt), område B Södra industriområdet (orange), område C Gasgeneratortomt (mörkt blå), område D Kemiska fabriksområdet (röd) och område E Interndeponi (turkos). 113

124 HÖGANÄS HANDLINGSPLAN VAD GÄLLER MARKFÖRORENINGAR Översiktligt kan situationen sammanfattas som att markstatusen vid Höganäs verksamhetsområde är relativt väl känd. Höganäs fortsätter arbetet med inventering enligt MIFO samt genomför kontroller i enlighet med vad som framkommer av tillsynsärendet gentemot tillsynsmyndigheten. Genomförda utredningar och provtagningar dokumenteras och redovisas därvid löpande. I samband med arbete i mark måste ett särskilt internt tillstånd inhämtas innan arbetena påbörjas. Beroende på situationen utfärdar tillståndslämnaren anvisningar för de försiktighetsmått som krävs, inklusive eventuell föregående kontroll av förekomst av förorening i mark eller grundvatten. Om förorening upptäcks vid markarbete anmäls det till miljöavdelningen som då upprättar närmare anvisningar om fortsatt förfarande beroende på situation. Tillsynsmyndigheten underrättas alltid vid sådan händelse när förorening konstaterats. 114

125 5 Omgivningar och miljöförhållanden i nordvästra Skåne samt bedömning av Höganäs påverkan på omgivande miljö I detta kapitel ges inledningsvis en beskrivning av omgivningarna i nordvästra Skåne inklusive geologiska och meteorologiska förhållanden. Därefter ges en beskrivning av de bedömningsgrunder som ligger till grund för värderingen av Höganäs påverkan på omgivande luft-, land och vattenmiljö. Slutligen görs en bedömning av Höganäs påverkan, idag och vid sökt produktion. För en mer detaljerad beskrivning av riksintressen, natur- och kulturområden samt områden för rekreation och friluftsliv hänvisas till bilaga C: Omgivningsbeskrivning Höganäs bedriver sin verksamhet i Höganäs kommun på Kullahalvön i Skåne län. Omgivningarna till Höganäs utgörs i huvudsak av tätortsbebyggelse, och väster om anläggningarna ligger Öresund. Som framgår av Figur 2 är området, särskilt längs kusten, tättbebyggt. Markanvändningen i övrigt domineras av jordbruksmark Geologiska förhållanden Kullahalvön, där Höganäs ligger, är en halvö som i norr präglas av urbergshorsten Kullaberg, vilken står i stark kontrast mot det stora slättområdet mellan Höganäs och Ängelholm. Utöver Kullaberg, som i huvudsak består av gnejs med visst inslag av diabas och amfibolit, förekommer främst sedimentära bergarter inom kommunen. Till de senare hör t.ex. den stenkol 6 som företaget har sin historia i, vilket nämns i avsnitt 2.1 ovan. De naturliga jordlagren inom Höganäs industriområde består till största delen av fast lagrad sand på fast lera eller fast lagrad moränlera, som vilar på den s.k. hallen, som består av lerskiffer och sandsten i växellagring. I Figur 48 visas jordarterna på Kullahalvön. Leran vid Höganäs var ursprungligen den resurs som medförde att Höganäs blev ett centrum för keramiktillverkning. De sedimentära bergarternas innehåll av förkolnade växtdelar (stenkol) bröts vid Höganäs och utgjorde tidigt både en lokal resurs för keramiktillverkningen och en vara för export, bl.a. som bränsle i fyrar längs kusten. 6 Stenkol finns endast på några få platser i Sverige. Mest känt är just området i nordvästra Skåne, kring Höganäs, där kol brutits under lång tid. 115

126 Figur 48 Jordarter i Höganäs och omgivande del av Kullahalvön. Källa: SGU:s jordartsvisare v Bostadsbebyggelse uppgick folkmängden i kommunen till personer. Industriverksamheten ligger öster till nordost om Höganäs tätort. Bebyggelsen i Höganäs har gradvis utvecklats kring industriverksamheten, under de sekel man bedrivit verksamhet där. De närmaste bostadsfastigheterna ligger endast ca 150 m öster om industriområdet (Figur 49). 116

127 Höganäs anläggningar Figur 49 Industriområdet i relation till bostäder och andra verksamheter. Höganäs Hamn I norr ligger bostadsområdet Strandbaden bestående huvudsakligen av villabebyggelse. I öster finns bostadsområden av främst enfamiljshus längs Sandflygsgatan och Kullagatan med flera gator. Höganäs tätort har expanderat så att de centrala delarna numera ligger mot söder och sydost i relation till industrin. Höganäs Centrum, Höganäs Nedre, består av en blandning av bostäder, främst villor, men även flerfamiljshus. Längs Bruksgatan, Köpmansgatan, Centralgatan och flera gator söderut i förhållande till industriområdet finns också inslag av småskalig handel, skolor, offentliga byggnader med mera (Figur 49) Meteorologiska förhållanden Väderförhållandena i området präglas av närheten till havet Öresund. Den förhärskande vindriktningen är västlig. Vindrosen i Figur 50 visar vindriktningsförhållandena fördelat på 12 vindriktningar och 9 vindhastighetsklasser förutom lugnt (0-0.5 m/s). Underlaget till vindrosen är observationer var tredje timme i Helsingborg under en 10-årsperiod ( ). Vinden som anges är 10-minuters medelvind och gäller på 10 meters höjd över mark. Vindriktningen anger den riktning varifrån vinden kommer. Vindhastigheten är under ca 40 % av tiden mellan 2,5 och 4,5 m/s, och under ca 30 % av tiden mellan 0,5 och 2,5 m/s. 117

128 Figur 50 Vindros Helsingborg (SMHI). Årsnederbörden i Kullabygden är mm och årsmedeltemperaturen är ca 7 o C Skyddsvärda områden för natur, kultur, rekreation och friluftsliv En genomgång har gjorts av skyddsvärda områden i omgivningarna kring Höganäs, vilka beskrivs översiktligt i bilaga C:3. Syftet har varit att studera om det finns några områden med betydande skyddsvärden som på något sätt påverkas av Höganäs verksamhet och som skulle missgynnas eller ta skada av en utökad verksamhet vid Höganäs. Området kring Höganäs tätort är naturskönt och håller stora rekreationsvärden samt värden för friluftlivet. I kommunen finns områden med höga naturvärden och bland annat flera Natura områden som specifikt utpekats av EU till skydd för den biologiska mångfalden. Det gäller både växtoch djurlivet och baseras på två direktiv; habitatdirektivet och fågeldirektivet. Natura 2000-nätverket är EU:s viktigaste strategi för att bevara den biologiska mångfalden inom unionen. Höganäsområdet med Kullaberg har varit bebott sedan länge och utgör en kulturbygd med många bevaransvärda miljöer från stenålder, medeltid och framåt. Många av dessa miljöer är knutna till sjöfart och fiskenäring. Ett stort antal av de skyddsvärda områdena är även klassade som riksintressanta att bevara Angränsande havsområde - Öresund Öresund är det vattenområde mellan Sverige och Danmark som förbinder Östersjön med Kattegatt. Sundet är ca 120 km långt och mellan 4 och 28 km brett. Det sträcker sig från en linje i norr mellan 118

129 Kullen på den svenska sidan och Gilleleje på den danska sidan, till en linje i söder mellan Falsterbo till Stevns fyr på Själland. Höganäs och Helsingborgs kommuners kustvatten hör till Norra Öresunds kustvattenförekomst inom Sveriges Södra Östersjö-distriktet (Figur 51). Norra Öresunds kustvattenförekomst (SE ) sträcker sig från Kullabergs spets ner till norra Helsingborg. Norra Öresunds kust består av svagt lutande, steniga sandstränder och klippor som övergår till mjukbotten med skalgrus vid ungefär meters djup. Hela kuststräckan är estetiskt tilltalande och har stor betydelse för rekreation och friluftsliv, särskilt bad. I den södra delen av vattenförekomsten dominerar stenstränder, som norrut övergår i sand. Botten domineras i vissa delar av sand på klipphäll med mer eller mindre block och sten och i andra delar av grus- och grov sandbotten. De kustnära steniga bottnarna är ganska långgrunda, men större delen av vattenförekomsten är djupare än 20 m och består av ler- och sandbottnar. Det största djupet på 43 m finns utanför Domsten. Vegetationen består av alger och zoneringen är välutvecklad. En del arter har här sin sydligaste utbredning då de är beroende av saltare vatten. Inget större vattendrag mynnar i vattenförekomsten. Vattenområdet, som utgör recipient för Höganäs verksamhet, påverkas av starka strömmar och skiftande salthalt. Liksom hela Öresund präglas området av den norrgående baltiska ytströmmen med bräckt vatten från Östersjön. Från Nordsjön och genom Kattegatt trycks salt, tungt bottenvatten ner i Öresunds djupområden. Vattnet är skiktat kring 10 meters djup, och i ytvattnet varierar salthalten mellan 8 och 25 promille, medan det undre skiktet har en salthalt på ca 25 till 35 promille. Figur 51 Vattenförekomsten N. Öresunds kustvatten. 119

130 5.2 Bedömningsgrunder Miljömål nationella, regionala och lokala För att värdera föroreningssituationen i ett område finns en rad kriterier som kan användas. Det finns bedömningsgrunder som är mer eller mindre juridiskt bindande och sådana som enbart är vägledande. NATIONELLA MILJÖMÅL Sveriges riksdag har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Totalt omfattar det svenska miljömålssystemet idag ett generationsmål, 18 etappmål 7 och 16 miljökvalitetsmål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Syftet med miljömålen är att de ska styra hela samhällets miljöinriktning mot ett ekologiskt hållbart samhälle, oavsett var och av vem arbete bedrivs. Miljömålen ska t.ex. styra myndigheternas arbete med att ge tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Ett miljömålsråd har inrättats för att ansvara för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Tabell 27 Mål som inte eller i liten grad är relevanta för verksamheten vid Höganäs De 16 nationella miljömålen i relation till hur viktig företagets verksamhet är för att klara målen (se vidare på Miljömålsportalen vi ). Mål som direkt berör Höganäs verksamhet främst ur luftmiljösynpunkt Mål som berör Höganäs ur vattenmiljösynpunkt Skyddande ozonskikt Frisk luft Hav i balans samt levande kust och skärgård Säker strålmiljö Bara naturlig försurning Grundvatten av god kvalitet Ett rikt odlingslandskap Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Storslagen fjällmiljö Giftfri miljö Bara naturlig försurning God bebyggd kvalitet Ingen övergödning Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Mål som berör Höganäs verksamhet indirekt Levande skogar Myllrande våtmarker Ett rikt växt- och djurliv Skåne län hade tidigare en anpassning av de nationella miljömålen till regionens specifika förutsättningar för att beskriva det tillstånd i miljön som miljöarbetet ska sikta mot, dvs. den kvalitet miljön ska ha. Den första versionen av dessa s.k. regionala miljömålen tillkom 2003, därefter har mindre revideringar gjorts genom åren. Den 2 juli 2013 fattade Länsstyrelsen i Skåne det senaste beslutet gällande miljömålen genom att revidera miljömålssystemet och införa nya miljömål, som ersättning av de gamla som gällt sedan Bakgrunden till denna revidering är de övergripande förändringar som gjorts nationellt genom den nationella översynen av miljömålen. 7 Innan den nationella översynen gjordes av miljömålssystemet fanns istället s.k. delmål. 120

131 Beslutet innebär att det nationella generationsmålet liksom etappmålen och miljökvalitetsmålen nu ska vara vägledande för miljöarbetet i Skåne och det tillstånd i miljön som ska uppnås i länet. Med undantag för det regionala klimatmål som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser avförs de tidigare gällande regionala delmålen. En ambition med förändringarna av miljömålssystemet är att arbetet ska bli mer åtgärdsinriktat. Länsstyrelsen har därför tagit fram ett nytt åtgärdsprogram, Skånska åtgärder för miljömålen. Programmet innehåller ett 70-tal åtgärder som är prioriterade att genomföras till fram till 2016, se faktaruta nedan. STRATEGISKT VIKTIGA ÅTGÄRDER I SKÅNE HÅLLBARA TRANSPORTER I SKÅNE Ökad andel kollektivtrafikresande Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiktsplanering Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter HÄNSYN TILL SKÅNES HAV, SJÖAR OCH VATTENDRAG Hänsyn till klimatförändringar i fysisk planering Minskat näringsläckage och utsläpp av miljögifter till vatten HUSHÅLLNING MED SKÅNES MARK- OCH VATTENRESURSER Begränsad exploatering av åkermark Framtagande av vatten- och avloppsvattenplaner Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter SKYDD AV SKÅNES NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer Värdetrakter och landskapsperspektiv i fokus Kompensationsåtgärder för att ersätta förlorade natur- och kulturvärden Säkerställande av tillgången till allemansrättslig mark HÅLLBAR KONSUMTION I SKÅNE Miljö- och sociala krav i offentlig upphandling Information för en giftfri vardag Minskning av avfallsmängden Bland de specifika åtgärder som redovisas inom åtgärdsprogrammet som kan ha viss påverkan för industriella verksamheter och då bl.a. verksamheten vid Höganäs är krav på ökad andel fossilfri uppvärmning, el samt transporter. I anknytning till detta har man även en inriktning för att öka produktionen av biogas i länet samt att minska godstransporterna, något som också kan komma att ha betydelse för Höganäs verksamhet. Kraven på energikartläggningar och energibesparingar samt på förnybar energiproduktion i länet kan förväntas öka. Detta kommer sannolikt även att gälla industriella anläggningar. Här ligger dock Höganäs väl till genom sitt arbete inom ramen för programmet för energieffektivisering (PFE). Behov av ökat utnyttjande av spillvärme för fjärr- och närvärmeproduktion i länet kan även vara av intresse för Höganäs som redan idag lämnar en hel del spillvärme till kommunens fjärrvärmenät. Genom miljötillsynen planeras vidare kraven att öka på kartläggning av kemikaliean- 121

132 vändningen inom olika verksamheter, för att få fram en mer tydlig bild av vad som används och kan komma ut i miljön Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Miljökvalitetsnormer har införts som rättsligt bindande instrument för att genomföra EU-lagstiftning i svenska miljöbalken. OM MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer kan meddelas för yt- och grundvatten, luft, mark eller övrig miljö (t.ex. buller, skakningar, ljus). En miljökvalitetsnorm beskrivs ofta med en halt eller ett värde som inte får överskridas eller underskridas men de kan även utformas på andra sätt. När det gäller vatten kan de t.ex. anges med hänvisning till förekomst av olika organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av vattenområdet. En miljökvalitetsnorm ska beakta vad den känsligaste delen av befolkningen och de känsligaste ekosystemen inte bör utsättas för. Verksamheter ska bedrivas så att miljökvalitetsnormerna inte överträds. Myndigheter och kommuner ska säkerställa att gällande miljökvalitetsnormer uppfylls när de prövar tillstånd, utövar tillsyn och meddelar föreskrifter. Ett åtgärdsprogram ska upprättas om det behövs för att en miljökvalitetsnorm ska kunna uppfyllas. Programmet ska omfatta alla typer av verksamheter som påverkar de förorenings- eller störningsnivåer som miljökvalitetsnormen avser. Det ska alltså även innefatta verksamheter som inte är tillståndspliktiga. Om en miljökvalitetsnorm för ett geografiskt område överträds därför att miljön påverkas av en verksamhet utanför området skall ett åtgärdsprogram upprättas som gäller samtliga verksamheter som bidrar till att normen inte uppfylls. Miljökvalitetsnormer kan användas för att styra t.ex. luftkvaliteten i ett område. I den mån miljökvalitetsnormerna överskrids kommer utbyggnadsplaner för vägar, industrier och energianläggningar att försvåras avsevärt om inte långtgående åtgärder vidtas. För utomhusluft finns miljökvalitetsnormer för en rad parametrar: kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och partiklar (i form av PM 10 och PM 2,5 ), PAH (med nyckelparametern bens(a)pyren), metallerna arsenik, kadmium och nickel, samt ozon. Miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet har sammanställts i Tabell

133 Tabell 28 Miljökvalitetsnormer och miljömål för luftföroreningar i Sverige. Miljökvalitetsnorm Långsiktigt miljömål Kolmonoxid (CO) 8-timmarsmedel (rullande) Kväveoxider (NO 2 och NO x ) NO 2 Timme (98-percentil) NO 2 Dygn NO 2 År NO x År (ekosystem) μg/m 3 90 μg/m 3 60 μg/m 3 40 μg/m 3 30 μg/m 3 60 μg/m 3 20 μg/m 3 Svaveldioxid (SO 2 ) Timme (98-percentil) Dygn (98-percentil) Vinterhalvår (ekosystem) År (ekosystem) År (kulturvärden) 200 μg/m μg/m 3 20 μg/m 3 20 μg/m 3 5 μg/m 3 Ozon (O 3 ) Timme 8-timmarsmedel (rullande medelv.) Sommarhalvår (växtlighet) Partiklar (PM 10, PM 2,5 ) PM 10 Dygn (90-percentil) PM 10 År PM 2,5 År 120 μg/m AOT40* AOT40* (2020) 50 μg/m 3 40 μg/m 3 25 µg/m 3 ** 80 µg/m 3 70 μg/m 3 30 μg/m 3 15 μg/m 3 Tungmetaller (As, Pb, Cd, Ni) Pb År As År Cd År Ni År 0,5 μg/m 3 0,006 µg/m 3 (2013) 0,005 µg/m 3 (2013) 0,02 µg/m 3 (2013) Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bens(a)pyren År 0,001 µg/m 3 (2013) 0,0001 μg/m 3 Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen År Butadien År Formaldehyd År 5 μg/m 3 1 µg/m 3 0,0002 µg/m 3 *** 10 µg/m 3 *AOT 40 = uttryckt i µg/m 3 *timme beräknas för varje timme som ev. överskridande av 40 ppb (80 µg/m 3 ) och summeras för alla timmar mellan 08 och 20 dagligen fr. 1 maj till 31 juli. **Bör eftersträvas till 31 dec 2014 ***Miljömålet för eten som mått på förekomst av cancerogena ämnen i luft har numera ersatts av ett mål för butadien. 123

134 5.2.3 Kritiska belastningsgränser för nedfall av svavel och kväve Ett annat begrepp för att värdera risker för effekter av bl.a. svavel och kvävenedfall är kritisk belastning (Bertills & Lövblad, 2002). Begreppet har tagits fram för att ställa det atmosfäriska nedfallet i relation till vad naturen tål. Kritisk belastning för ett område bestäms utifrån massbalansberäkningar i en eller flera punkter/delområden baserade på tillförsel av ämnen från atmosfären ställt i relation till andra tillförsel och bortförselprocesser som beror av t.ex. markförhållanden och markanvändning. Beräkningarna görs med hänsyn till att undvika olika effekter i miljön. För att undvika försurning och övergörning bör nedfallet av svavel och kväve (försurande ämnen) respektive kväve (gödande ämne) inte vara större än att det kan tas om hand av ekosystemen genom buffring med alkalinitet eller genom upptag av näring (kväve). I de mest försurningskänsliga områdena, skogsmarker med tunna jordar, kan den kritiska belastningen av surt nedfall (främst nedfall av svavel) ligga kring 0,3 g/m 2 och år eller till och med lägre. Den kritiska gränsen ökar med t.ex. kalkinnehåll i jordarna, och annat som bidrar till markens ökande vittringsförmåga. Skånes marker är generellt mindre känsliga än markerna i många andra delar av landet. För kväve finns två kritiska gränser. En är generellt relativt låg, kring 0,5 g/m 2 och år, och gäller för att undvika att sammansättningen av markfloran förändras (Pihl Karlsson m.fl., 2012). En annan gräns hänför sig till att undvika utläckage av kväve ur mark och därmed den försurande inverkan detta har (Pihl Karlsson m.fl., 2012). Beräknade massbalanser visar att den svenska skogsmarken ofta kan ta emot mellan ca 1 och 2 g kväve per m 2 och år, vid låg respektive hög produktivitet, utan att kväveläckaget från systemet ökar. Den kritiska belastningen i ett område är dock en specifik egenskap som bestäms av den summerade effekten av olika lokala förhållanden Vattendirektivet och miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer finns även fastställda för vissa värdefulla fisk- och musselvatten. Dessa omfattar av Naturvårdsverket föreskrivna fiskvatten, samt musselvatten i Västra Götalands län föreskrivna av länsstyrelsen. Vattenområdet utanför Höganäs berörs inte av dessa miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormen god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus respektive god kemisk och hög eller god ekologisk ytvattenstatus ska uppnås i landets vattenförekomster senast december 2015 (med tidsfrist till december 2021 i de fall god status inte uppnåddes 2009). I vissa fall kan även permanenta undantag komma att medges. Vattenområdets miljöstatus redovisas i avsnitt

135 5.3 Luftmiljö Sydvästra Sverige är i flera avseenden bland de mest utsatta områdena i Sverige vad gäller befolkningens exponering för långväga luftföroreningar. Länet är dessutom tättbefolkat med en ökande grad av urbanisering. Här finns ett omfattande transportnät med tung lastbilstrafik, inklusive en mycket betydande genomfartstrafik med gods till och från Sverige samt omfattande personbilstransporter. Transporter till lands och till sjöss, industriell verksamhet och uppvärmning av bostäder bidrar på olika sätt och i olika grad till att belasta luften med föroreningar. Genom sitt läge nära Danmark och kontinenten påverkas luftkvaliteten i Öresundsregionen i betydande utsträckning av mer storskaliga lufttransporter. Även den omfattande sjöfarten i Öresund bidrar med betydande mängder luftföroreningar. För de lokala halterna av partiklar och ozon, liksom för nedfallet från atmosfären av svavel och kväve, är långdistanstransport av föroreningar av stor betydelse. För att bedöma hur enskilda källor påverkar luftkvaliteten i omgivningarna används mätdata från olika närliggande miljöer som kan visa på lokala och mer storskaliga föroreningsbidrag. MÄTNINGAR AV LUFTKVALITET Mätningar i utomhusluft görs traditionellt i olika miljöer, vilket delvis inverkar på de haltnivåer som mäts upp. Gaturum i tätorter Mätningar på några få meters höjd invid gator och vägar. Här förekommer de högsta halterna för trafikrelaterade föroreningar. Urban bakgrund i tätorter Mätningar i taknivå och på platser i centrum av en tätort, men där inga direkta utsläpp sker, redovisar de haltnivåer som flest människor exponeras för. Regional bakgrundsluft Mätningar på landsbygden på långt avstånd från större vägar och utsläppskällor redovisar de haltnivåer som i störst utsträckning påverkas av långväga föroreningstransport. En rad mätningar som görs i Skåne är användbara för att visa hur luftkvaliteten påverkas. Data för luftkvalitet återfinns i stor utsträckning på datavärden IVL Svenska Miljöinstitutets hemsida Utsläpp till luft i kommunen Höganäs kommun redovisar utsläppen till luft i kommunen och deras ursprung för kväveoxider (Figur 52) och för partiklar (Figur 53). För båda dessa parametrar är det vägtrafiken som utgör en dominerande källa. Absolut viktigast för partiklar är utsläppen från småskalig eldning. 125

136 Figur 52 Ursprunget till de samlade utsläppen av kväveoxider, NO X, i Höganäs kommun (2011). Figur 53 Ursprunget till de samlade utsläppen av partiklar i Höganäs kommun (2011) Halter av svaveldioxid Det underlag som använts för att värdera luftkvaliteten i Höganäs redovisas i Tabell 29. Bakgrundsluften kring Höganäs påverkas i viss utsträckning även av fartygstrafiken i Öresund. Det saknas i dagsläget en mätstation som är representativ för bakgrundsluften vid Skånes västra kust. Tidigare mätningar på Kullaberg ( ), visade att halterna av svaveldioxid var något högre (+0,3 µg/m 3 ) där än vad de var under samma tid på Söderåsen (mätstationen Vavihill). I centrala Höganäs mäts numera inte svaveldioxidhalten, beroende på att haltnivåerna minskat kraftigt och numera knappast utgör något betydande luftföroreningsproblem i svenska tätorter. Haltnivåerna bedöms vara obetydligt högre än i bakgrundsluft. Skillnaden mellan bakgrundsluft och tätortsluft var vid tiden då mätningarna skedde bara 0,3 µg/m 3. Halten av SO 2 i Höganäs kan vid jämförelse med haltnivåer i övriga Sverige sägas vara på en typisk nivå för en sydsvensk tätort (exkl. hamn). Halterna är något högre än i bakgrundsluft men lägre än i tätorter med omfattande färjetrafik i hamn och med betydande industriell verksamhet. 126

137 Tabell 29 Uppmätta halter av svaveldioxid i Höganäsområdet. Mätplats År Halt av SO 2 µg/m 3 Höganäs Tivolihuset * ,9 *tätortsluft (urban bakgrund) **bakgrundsluft Inga data Vavihill** , Ca 0,6 Kullaberg** , Inga data Miljökvalitetsnorm (årsmedel) 20 Miljömål 5 Höganäs bidrag till halterna i centrala tätorten uppskattas i nuläget uppgå till i storleksordningen 0,2 µg/m 3 (ca 10 %). Tabell 30 Haltnivåer (årsmedelvärden) i centrala Höganäs. Halter i µg/m 3 SO 2 årsmedelvärde Totalt uppmätt vid Tivolihuset Ca 2 Beräknat bidrag från Höganäs vid Posten i nuläge 0,2 Bakgrundsbidrag Kullaberg/Vavihill Ca 1,5 Skillnaden anger övriga lokala bidrag Ca 0,3 I närområdet, strax öster om anläggningarna kommer haltbidragen att vara större, 1-2 µg/m 3 för SO 2. HÖGANÄS PÅVERKAN PÅ LUFTKVALITETEN Halter av SO 2 NULÄGE Haltnivåerna i Höganäs ligger betydligt lägre än miljökvalitetsnormen och även lägre än det långsiktiga miljömålet (5 µg/m 3 ). Halterna bedöms inte ge upphov till några effekter på hälsa och miljö. Trots större haltbidrag från Höganäs i närområdet, och därmed sannolikt något högre totala halter, kommer dessa inte att bidra till några överskridanden av miljökvalitetsnormer. SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ uppskattas Höganäs bidrag öka med i storleksordningen 50 %. Inte heller i detta fall bedöms SO 2 -halterna överskrida miljökvalitetsnormer respektive miljömål. Haltnivåerna bedöms inte påverka hälsa och miljö i tätorten. 127

138 5.3.3 Halter av kvävedioxid Kväveoxider bildas vid förbränning och släpps ut både från fasta anläggningar och mobila källor. Kvävemonoxid (NO), som är den kväveoxid som i huvudsak släpps ut, oxideras i luften till kvävedioxid (NO 2 ). I Höganäs tätort övervakas luftkvaliteten med avseende på kväveoxider genom regelbundna mätningar i kommunal regi på en mätstation mitt emot det centralt belägna Tivolihuset, Figur 54. Resultat kan hämtas från kommunens hemsida vii och från den nationella datavärden för luft, IVL Svenska Miljöinstitutet AB (där finns även data från mätningar av NO 2 i bakgrundsluft vid Vavihill samt tidigare på Kullaberg). Mätresultaten framgår av Tabell 31. Tabellen visar att haltnivåerna är ungefär 50 % högre i tätorten än vad de är i bakgrundsluft. Liksom för svaveldioxid var halterna vid Kullaberg högre än vid den nationella mätstationen på Söderåsen (Vavihill), sannolikt beroende på utsläppen från fartygstrafiken i Öresund, och kanske även till följd av närheten till Danmark. Figur 54 Mätstationen Tivolihuset (röd ring), centralt belägen i Höganäs. Tabell 31 Uppmätta halter av kvävedioxid i Höganäsområdet. Mätplats År Halt av NO 2 µg/m 3 Höganäs Tivolihuset * Vavihill** Ca Kullaberg** Inga data Miljökvalitetsnorm (årsmedel) 40 Miljömål 20 *tätortsluft (urban bakgrund) **bakgrundsluft 128

139 Haltnivåerna i Höganäs är förhållandevis låga om man jämför med haltnivåer i urban bakgrund i andra svenska tätorter (se Figur 55 från Persson & Potter, 2012 viii ). Mätningarna vid Tivolihuset sker i vad som benämns urban bakgrundsmiljö. Mätningar i gatumiljö skulle gett högre halter. Tar man hänsyn till detta kan man anta att halterna av NO 2 i Höganäs befinner sig på ungefär samma nivå som eller något lägre än de som förekommer i andra mindre till medelstora svenska tätorter. Trafiken kring mätplatsen styr i stor utsträckning vilka halter av kvävedioxid som mäts upp. Figur 55 Halter av kvävedioxid i svenska tätorter i gaturum (röda staplar) och urban bakgrund (blå staplar) under 2011 och vinterhalvåret 2011/2012. Mätningarna i Höganäs gjordes i urban bakgrund vid Tivolihuset. (Persson & Potter, 2012). Utsläppen till luft från Höganäs bidrar till de halter av luftföroreningar som förekommer i tätortsluften. Bidragen är dock relativt begränsade. I centrala Höganäs uppgår haltbidragen till ca 5 % av de totala NO 2 -halterna. Tabell 32 Haltnivåer av NO 2 i centrala Höganäs. Halter i µg/m 3 NO 2 årsmedelvärden Totalt uppmätt vid Tivolihuset 9-10 Beräknat bidrag från Höganäs vid Posten 0,3 Bakgrundsbidrag (Kullaberg/Vavihill) Ca 6 Skillnaden anger övriga lokala bidrag Ca 4 I närområdet, strax öster om anläggningarna kommer haltbidragen från Höganäs att vara större, ca 0,5 µg/m 3. Här kommer den allmänna trafiken i området och i tätorten i stort sett att bestämma vilka NO 2 -halter som förekommer. 129

140 HÖGANÄS PÅVERKAN PÅ LUFTKVALITETEN Halter av NO 2 NULÄGE Generellt gäller att luftkvaliteten i Höganäs totalt sett är god. Till viss del har man det geografiska läget, invid havet och med platt topografi, att tacka för detta. Inga överskridanden av miljökvalitetsnormer förekommer i tätorten. Höganäs bidrag till de totala haltnivåerna uppgår till ca 5 % i de centrala delarna och något högre i närområdet till verksamheten. SÖKT ALTERNATIV Haltbidragen från Höganäs av NO 2 bedöms i sökt alternativ komma att öka med i storleksordningen 50 % jämfört med idag. I centrala Höganäs kommer detta att ha en marginell betydelse. De totala halterna kommer fortsatt att vara på en medelnivå för en mindre tätort. Några överskridanden av miljökvalitetsnormer bedöms inte ske och halterna bedöms inte påverka miljö och hälsa i kommunen. Inte heller i Höganäs närområde kommer haltbidragen att ge upphov till halter som överskrider miljökvalitetsnormerna. De kommer inte heller att påverka miljö och hälsa. I närområdet får man dock även ta hänsyn till vad ett ökat transportbehov kan komma att leda till, se nedan under avsnitt Halter av partiklar i luft Partiklar i luft är olika stora och har olika egenskaper vad gäller effekter i miljön, se vidare faktaruta om partiklar i luft nedan. I centrala Höganäs och på Vavihill mäts partiklar både som PM 10 och som PM 2,5. Kommunens mätningar av partiklar sker på samma ställe som för NO 2, vid Tivolihuset. Som ett komplement till kommunens mätningar av partikelhalter i centrala Höganäs har Höganäs låtit utföra partikelmätningar på en plats som ligger söder om industriområdet och norr om hamnen, på fältet nordväst om Nygatan. Luftintaget var placerat 2 m över mark. Figur 56 Mätpunkt för Höganäs mätningar av PM 10 vid Stora Nygatan mellan hamnen och industriområdet

141 PARTIKLAR I LUFT Partiklar i luft har olika ursprung, är olika stora och har olika sammansättning. Partiklarna förekommer grovt sett i tre huvudsakliga storleksgrupper; en mellan 0,001 0ch 0,1 µm, en mellan 0,1 och 1 µm samt en mellan ca 2,5 upp till µm, se figur: Massfördelning PARTIKLAR I LUFT, TYPISK MASSFÖRDELNING SOM FUNKTION AV STORLEK, BILDNING OCH BORTTRANSPORT UR ATMOSFÄREN Fina partiklar, har en aerodynamisk diameter mindre än 2,5 µm (PM 2,5 ) och bildas vid förbränning eller genom reaktioner i atmosfären. De försvinner ur atmosfären i huvudsak genom uttvättning med nederbörden. De har dock relativt lång uppehållstid i atmosfären. Fina partiklar kan tränga långt ner i lungorna och associeras med effekter på hjärt- och kärlsystemet. Höga halter av fina partiklar kan ge hälsoeffekter som kan kvantifieras i form av ökat antal sjukhusinläggningar per dag och även förhöjd dödlighet. De litet grövre inandningsbara partiklarna, med en aerodynamisk diameter mellan 2,5 och 10 µm, härrör från förbränning och industriprocesser samt genom uppvirvling från mark. Uppvirvlingen från mark styrs av processer där vind och fuktighet spelar en viktig roll. En betydande källa till PM 10 -partiklar i svensk tätortsluft är vägdamm. Vid inandning fastnar dessa partiklar främst i de övre luftvägarna, där de kan bidra till sjuklighet i astma. De grövre partiklarna försvinner ur atmosfären i stor utsträckning via sedimentering. Med PM 10 -instrument mäts både fina och lite grövre partiklar. Med PM 2,5 -instrument mäts endast de fina partiklarna. PM 10 -halter i gatunivå är oftast som högst mellan februari och maj, beroende på att de partiklar som samlas under vintern p.g.a. vägslitage och sandning virvlas upp av trafiken när vägarna torkar upp under våren. Halterna av PM 2,5 är inte lika starkt årstidsberoende. Partiklar är den luftföroreningsparameter som idag mest associeras med hälsoeffekter. Förhöjda partikelhalter uppskattas årligen kosta samhället åtskilliga miljarder kronor, genom att förorsaka ca förtida dödsfall, ett tusental fall av kronisk bronkit samt drygt inläggningar på sjukhus till följd av andnings- och hjärtbesvär. Känsliga personer kan även uppleva olika slags besvär som gör att de inte mår bra, och sammanlagt bedöms dessa besvär bidra till ett arbetsbortfall som motsvarar strax över 0,1 procent (4,5-5 miljoner persondagar per år) av den totala mängden arbetade dagar i Sverige. Källa: Naturvårdsverkets hemsida. 131

142 Haltnivåerna av PM 10 i urban bakgrund i Höganäs ligger i nivåer som liknar övriga mindre sydsvenska tätorter, vilket framgår av Figur 57. Årsmedelvärdet av PM 10 i centrala Höganäs under har varierat mellan 16 och 17 μg/m 3. Haltnivåerna i hamnen under året feb feb 2009 har legat på samma nivå (16,3 µg/m 3 ). Det förekommer sålunda sannolikt inte några förhöjda haltnivåer där. Figur 57 Halter av partiklar (PM10) i svenska tätorter - i gatunivå (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar) - under 2011 och vinterhalvåret 2011/2012. Mätningarna i Höganäs gjordes i urban bakgrund vid Tivolihuset. (Persson & Potter, 2012). Totalt sett ligger haltnivåerna av partiklar i Höganäs betydligt under miljökvalitetsnormen (40 µg/m 3 ). Under 2010 var halten även lägre än det långsiktiga miljömålet för PM 10 (15 µg/m 3 ). Likaså låg korttidshalterna (uppskattat som 90-percentilen 8 av uppmätta dygnsvärden) under motsvarande miljökvalitetsnorm (50 µg/m 3 ). Under 2008 och 2009 låg nivåerna strax under 30 µg/m 3, och under 2010 drygt 20 µg/m 3. I hamnen finns inte samma statistik, men högsta uppmätta dygnsmedelvärde hittills är 47 µg/m 3. Det långsiktiga miljömålet anger vidare att 90-percentilen av dygnsvärde inte ska vara högre än 30 µg/m 3. Inte heller detta miljömål överskrids i Höganäs. I Skåne ger trafik och intransporterade luftmassor från avlägsna källor upphov till betydande bidrag till halterna av partiklar, se Tabell 33. Påverkan från långdistanstransport, har visats bl.a. genom de mätningar inom den nationella miljöövervakning som sker på Vavihill (Söderåsen). Här var årsmedelvärdet 8 90-percentilen av dygnsvärden under ett år innebär att det finns 37 värden som är högre än det angivna, men huvuddelen - 90 % (328 värden) - är lägre. 132

143 µg/m 3. År 2010 var det 16 µg/m 3. Det lokala bidraget till haltnivåerna av PM 10 i Höganäs är sålunda litet, 2009 var det mellan 1 och 2 µg/m 3. Tabell 33 Haltnivåer av PM 10 i centrala Höganäs. Halter i µg/m 3 PM 10 PM 2,5 årsmedelvärde årsmedelvärde Totalt uppmätt vid Tivolihuset Ca 8 Beräknat bidrag från Höganäs vid Posten i nuläge 0,1 -* Bakgrundsbidrag Kullaberg/Vavihill Ca Skillnaden anger övriga lokala bidrag Ca 1-2 Ca 0,7 * Ej uppskattat genom att underlag saknas i utgående gaser. Som framgår av tabellen mättes under också de fina partiklarna, PM 2,5 -halterna, vid Tivolihuset i Höganäs, (i urban bakgrund). PM 2,5 -halten uppgick under dessa år som årsmedelvärde till ca 8 µg/m 3, dvs. de fina partiklarna uppgick till nästan hälften av PM 10 -halten. Halterna var även lägre än miljömålet. 90-percentilen av uppmätta dygnsvärden för den fina fraktionen i Höganäs var ca 15 µg/m 3. Under motsvarande tidsperiod var halterna i Vavihill (bakgrundsluft) inte särskilt mycket lägre än i Höganäs, 7-10 µg/m 3. Det lokala bidraget till PM 2,5 -nivåerna i Höganäs var litet; år 2009 uppgick det till 0,7 µg/m 3. HÖGANÄS PÅVERKAN PÅ LUFTKVALITETEN Halter av partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) NULÄGE Haltnivåerna i Höganäs ligger på samma nivå som i de flesta andra mindre och medelstora svenska tätorterna. Det lokala bidraget är relativt litet. Av de lokala källorna är dock trafiken en viktig källa för uppmätta halter. Höganäs bidrag till de totala halterna i centrala Höganäs är relativt marginellt. Generellt sett är halterna låga och några överskridanden av miljökvalitetsnormer bedöms inte ske i tätorten. Även om partikelhalterna i dagens situation anses vara de som är av störst intresse med avseende på hälsoeffekter, bedöms förekommande haltnivåer inte ge några betydande effektbidrag. Höganäs bidrag till detta är relativt marginellt. SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ uppskattas Höganäs bidrag öka till det dubbla jämfört med idag. Trots det uppskattas inte de totala halterna att öka i någon betydande grad och därmed inte heller förändra situationen vad gäller omgivningspåverkan. 9 Under 2010 var mätdataunderlaget inte tillräckligt omfattande för att beräkna ett troligt medelvärde. 133

144 5.3.5 Halter av metaller i luft Analyser har gjorts av PM 10 -prover som tagits vid Tivolihuset i centrala Höganäs (urban bakgrundsmätning) med syftet att ta reda på den kemiska sammansättningen hos de luftburna partiklarna i tätortluften. Beräknade metallhalterna framgår av Tabell 34. Tabell 34 Metallhalter i luft vid Tivolihuset i Höganäs (Ferm, 2010) som medelvärden i jämförelse med miljökvalitetsnorm (MKN) och halt i bakgrundsluft (vid mätstationen Vavihill år 2009). I tabellen redovisas också uppskattade haltbidrag från Höganäs. ng/m 3 As Ca Cd Cu Fe Mg Mn Ni Pb Zn Tivolihuset 0, <0, MKN Bakgrundsluft* 0,26-0,05 1, , Uppskattat bidrag från 0,03 0,008 0,5 0,4 Höganäs * analysen av metaller i bakgrundsluft sker dock med annan metodik än i tätortsmiljön. HÖGANÄS PÅVERKAN PÅ LUFTKVALITETEN Halter av metaller NULÄGE Halterna av metaller i centrala Höganäs är låga. För de metaller för vilka miljökvalitetsnormer har fastställts; arsenik, kadmium, nickel och bly, är de betydligt lägre än miljökvalitetsnormerna. De är något högre eller i nivå med halterna i bakgrundsluft (Vavihill på Söderåsen). En osäkerhet vid jämförelsen är skillnader i analysmetodik. Mätningarna i Höganäs är gjord med den metodik som rekommenderas för kontroll av miljökvalitetsnormerna medan mätningarna vid Vavihill sker med samma metodik som används där sedan länge. Haltbidragen av metaller kan uppskattas vara en faktor 10 högre i närområdet till Höganäs än i de centrala delarna av tätorten. Även där bedöms dock haltnivåerna genomgående vara lägre än angivna miljökvalitetsnormer. SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ uppskattas metallutsläppen öka jämfört med i dagsläget. För de flesta av metallerna innebär ökningen ungefär en ökning med en faktor två till tre. Trots en sådan ökning uppskattas haltnivåerna av metaller klara miljökvalitetsnormerna både i närområdet och centralt i Höganäs tätort Halter av flyktiga organiska ämnen i luft Endast ett fåtal mätningar har gjorts av flyktiga organiska ämnen i luft i Höganäs kommun under talet. Bensen är ett ämne som mätts i halter som är lägre än miljökvalitetsnormen. Det härrör främst 134

145 från trafikutsläpp. Inga utsläpp till luft av bensen sker från Höganäs verksamhet. Inte heller släpps några andra flyktiga organiska ämnen ut, bortsett från aceton. Inga mätningar har skett av acetonhalter varken i Höganäs eller i några andra områden i Sverige. Sannolikt beror detta på att aceton är ett förhållandevis oskadligt lösningsmedel (se t.ex. förekommande säkerhetsdatablad för en beskrivning av ämnet). Lukttröskeln för aceton anges i säkerhetsdatablad till ca 19 ppm (ca 45 mg/m 3 ). Någon acetonlukt känns i nuvarande situation inte kring utsläppspunkten eller i närområdet. Det är inte heller sannolikt att lukt kan komma att kännas i närområdet i sökt alternativ. HÖGANÄS PÅVERKAN PÅ LUFTKVALITETEN Halter av aceton NULÄGE Inga data finns om acetonhalter i luft. Aceton kan delta i de fotokemiska processer som sker i luft och ger upphov till ozonbildning, men ger sannolikt inte upphov till några effekter på hälsa och miljö i de haltnivåer i luft som aceton i dagsläget kan förekomma. SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ uppskattas acetonutsläppen kunna komma att öka med omkring en faktor 16. En överslagsberäkning indikerar att haltnivåerna av planerad maximal utsläppsökning i söktalternativ kommer att ligga mer än en faktor lägre än vad som anges som korttidsvärde för arbetsmiljön (ca mg/m 3 ). Förväntade haltnivåer bedöms inte komma att ge upphov till hälsoeffekter i omgivande miljö Halter av stabila organiska ämnen (polycykliska aromatiska kolväten) Inga mätningar har gjorts av halten polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i luft i Höganäsområdet. Mätdata finns dock i bakgrundsluft vid mätstationen Vavihill på Söderåsen. För ämnesgrupperna dioxiner och PCB saknas så vitt vi kunnat finna mätdata för luft från Skåne under senare år. Stabila organiska ämnen bildas oavsiktligt vid olika högtemperaturprocesser och specifika driftbetingelser. Utsläppen av stabila (svårnedbrytbara) organiska ämnen från Höganäs ger ett mindre tillskott till de totala utsläppen av sådana ämnen i Sverige (se Tabell 35). Tabell 35 Utsläpp av stabila organiska ämnen från Höganäs och totalt i Sverige. Parameter Utsläpp från Höganäs Utsläpp totalt i Sverige 2011 PAH g/år 13,5 ton/år Benso(a)pyren 1-2 g/år 4,7 ton/år Dioxiner (PCDD/F) 2-3 mg I-TEQ/år 39 g I-TEQ/år PCB 1-2 mg/år 83 g/år *enligt internationella rapporteringen PAH ix, PCB x etc. De största utsläppen av PAH-4 (10 av 14 ton/år) anges komma från småskalig vedeldning. 135

146 HÖGANÄS PÅVERKAN PÅ LUFTKVALITETEN Utsläpp av stabila organiska ämnen NULÄGE Höganäs tunnelugnar ger i nuläget upphov till mindre utsläpp till luft av polycykliska aromatiska kolväten inklusive benso(a)pyren samt klorerade ämnen som dioxiner och polyklorerade bifenyler. Ämnena bildas oavsiktligt. Utsläppen är små och eventuell miljöpåverkan från de enskilda utsläppen kan inte uppskattas. Dock bidrar de, om än i liten grad, till de samlade utsläppen av sådana ämnen i landet och till en oönskad spridning av stabila ämnen till miljön. När det gäller benso(a)pyren kan haltbidragen kring Höganäs uppskattas underskrida 0,001 ng/m 3, vilket är avsevärt lägre än miljökvalitetsnormen 1 ng/m 3 (0,001 µg/m 3 ) och miljömålet 0,1 ng/m 3 (0,0001 µg/m 3 ). SÖKT ALTERNATIV Utsläppen i sökt alternativ bedöms inte möjliga att uppskatta. De kan komma att öka med ökad produktion, men det är osäkert hur den framtida driften och genomströmningen kommer att påverka de förhållanden som gynnar alternativt missgynnar bildningen av dessa ämnen Beräknade haltbidrag från Höganäs punktutsläpp För att uppskatta hur utsläppen från Höganäs sprids och i vilken grad utsläppen från Höganäs bidrar till uppmätta haltnivåer, har haltbidragen från verksamheten uppskattats. Uppskattningarna har baserats på de spridningsberäkningar som gjordes i samband med den senaste tillståndsansökan vid Höganäs Beräkningarna gjordes då med hjälp av SMHI:s beräkningsmodell Dispersion, och för två fall; ett med nuvarande utsläpp (1997) och ett enligt då sökt alternativ. Utsläppen av NO x och SO 2 från punktkällor och utsläpp från lastbilstransporter ingick i beräkningsunderlaget. För stoft inkluderades inte några transportutsläpp. För SO 2 erhölls mycket små tillskott via transporterna i jämförelse med de fasta källornas utsläpp. För kväveoxider gav lastbilstransporterna ett relativt sett mer betydande bidrag än vad som skulle erhållits idag. Utsläppen från lastbilstransporter var då generellt sett betydligt högre än idag. Tack vare den utveckling som skett på motorerna till följd av allt strängare utsläppskrav har utsläppen från den tunga trafiken minskat betydligt. För att enbart uppskatta haltbidragen av NO x från de fasta utsläppspunkterna, kan man ta hjälp av resultaten från SO 2 -beräkningarna. Tidigare beräknade haltnivåerna har sålunda viktats om i proportion till utsläppta mängder i nuläge, nollalternativ och sökt alternativ. Haltbidragen av kväveoxider (NO x är summan av främst NO och NO 2 ) beräknades med modellen. För att enbart uppskatta haltbidragen av NO 2 (som är den kväveoxidförening som primärt är viktig ur luftkvalitetssynpunkt och den kväveoxid som det fastställts miljökvalitetsnormer för) behöver antaganden göras om hur stor andel av NO som hinner oxideras till NO 2 inom närområdet. För beräkningarna har antagits att när det gäller medelhalterna har som mest hälften oxiderats inom det absoluta närområdet (inom 1 km) och när det gäller extremhalterna (98-percentiler av timvärden) antas som mest en 136

147 tredjedel av NO oxiderats till NO 2. Bakgrunden till detta antagande är att de högsta halterna antas uppkomma vintertid då samtidigt halterna av oxidanter (ozon) i atmosfären är lägre. Beräkningar har även gjorts för stofthalter. En del av stoftet kan definieras som PM 10. Inga mätningar av PM 10 -andelen i stoftet har gjorts på Höganäs. På anläggningar där mätningar har gjorts är normalt ca % av det totala stoftet PM 10. För beräkningarna har därför antagits att 80 % av stoftet är PM 10. Uppskattade haltbidrag av kväveoxider, svaveloxider och partiklar har sammanställts i Tabell 36. Tabell 36 Uppskattade haltbidrag i några områden kring Höganäs anläggning i de olika utsläppsfallen medelhalter under året och extremhalter (98-percentiler av timvärden (SO 2 och NO 2 ) samt 98- percentiler av dygnsvärden för partiklar). Bidragen anges totalt samt exklusive transporter. Haltbidrag från Höganäs (µg/m 3 NO ) x tot (exkl. transporter) NO 2 SO 2 Stoft PM 10 Årsmedelvärden Nuläge Sandflygsområdet 0,6 0,3 Ca 1 0,4 0,3 Margreteberg 0,4 0,2 0,3 0,2 0,2 Söder om företaget 1,4 (0,7) 0,4 0,4 0,2 0,2 Posten, Storgatan 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 Nollalternativ Sandflygsområdet Ca 1 0,5 Ca 2 0,8 0,6 Margreteberg 0,7 0,4 0,5 0,5 0,4 Söder om företaget ca 2 (ca 1) 0,5 0,7 0,3 0,2 Posten, Storgatan 0,4 0,2 0,3 0,1 0,1 Sökt alternativ Sandflygsområdet 0,9 0,5 1-2 Ca 1 0,8 Margreteberg 0,7 0,4 0,5 0,6 0,5 Söder om företaget Ca 2 (ca 1) 0,5 0,6 0,4 0,3 Posten, Storgatan 0,4 0,2 0,2 0,2 0,2 Jfr MKN/MM* - 40/20 20/5-40/15** 98-percentiler av timvärden (SO 2 och NO 2 ) respektive dygnsvärden (PM 10 ) Nuläge Sandflygsområdet Ca Ca 3 0,2 Margreteberg Ca 1 0,8 Söder om företaget 15 (ca 8) ,8 Posten, Storgatan ,8 Nollalternativ Sandflygsområdet Ca ,4 Margreteberg Ca ,2 Söder om företaget 20 (10) ,2 Posten, Storgatan 5 2 2,5 2,5 0,2 Sökt alternativ Sandflygsområdet ,6 Margreteberg ,2 Söder om företaget 20 (10) 3 9 2,5 0,2 Posten, Storgatan ,2 Jfr MKN/MM* - 90/60 200/- 50/30** *miljökvalitetsnorm respektive miljömål anges för jämförelse **inte helt jämförbart; miljökvalitetsnormen ges som 90- percentil av dygnsvärden ***exklusive transporter. Haltbidragen av SO 2 från Höganäs beräknas som förväntat vara högst några hundratal meter öster om anläggningen (Sandflygsområdet). De klingar därefter av med avståndet från utsläppskällorna. Haltbidragen av NO 2 från processutsläppen är som högst öster om (Sandflygsområdet) och söder om företaget. Söder om företaget erhålls dock även bidrag från trafik som (enligt förhållandena 1998) kan 137

148 uppskattas vara ca 1 µg/m 3 som högst. Denna uppskattning är relativt grov men bedöms trots detta vara användbart för att värdera Höganäs bidrag till omgivningarna. Man får också hålla i minnet den utveckling som har skett och allt jämnt sker på lastbilarnas motorer och deras utsläpp. Utsläppet av NO x från en ny lastbil år 2000 låg i storleksordningen tre gånger högre än en ny lastbil och därefter kommer utsläppen att vara en faktor fem lägre än år Även haltbidragen av partiklar är högst i Sandflygsområdet. De beräknade haltbidragen inkluderar endast utsläpp från punktkällorna (diffusa utsläpp ingår ej) Transporternas bidrag till förekommande haltnivåer Även transporterna bidrar med utsläpp till luft och till förekommande haltnivåer i närområdet. Av störst betydelse i omgivningarna är kväveoxidutsläppen från transporterna. Avgasutsläppen av partiklar är små jämfört med den partikelgenerering som sker genom uppvirvlade partiklar från vägslitage. Detta utsläpp är knappast möjligt att uppskatta med något rutinförfarande. Utsläppen till luft från transporter av kväveoxider beror som nämnts i transportutredningen (bilaga C:2) på vilka motorer som används i lastbilsflottan och i fartygsflottan (inkl. ev. reningsåtgärder på fartygen). En kontinuerlig minskning av utsläppen från de tunga fordonen har skett sedan 1990-talets slut och fram till idag. Utvecklingen kommer också att fortsätta genom de beslut som tagits om ytterligare skärpta krav. I beräkningarna av transportutsläppen har beräkningar gjorts för två fall utifrån antaganden om vilka Euro-klasser som förekommer i nuvarande lastbilsflotta. Beräkningarna redovisar ett referensfall baserat på dagens teknik och ett bästa-teknikfall där man antar att motorer av Euro 6-klass används genomgående. Det verkliga framtida utsläppet kommer att ligga någonstans mitt emellan det som gäller nuvarande lastbilsflotta (och fartygsflotta) och bästa teknikfallet då beslutade åtgärder hunnit slå igenom, se vidare avsnitt 4.2 ovan samt transportutredningen (bilaga C:2). Utsläppen kommer då sannolikt att vara något högre eller på ungefär samma nivå som de är idag, trots ett betydligt ökat transportbehov. HÖGANÄS PÅVERKAN PÅ LUFTKVALITETEN Halter av kväveoxider genom transporternas utsläpp NULÄGE I nuläget ger transporterna till och från hamnen samt övriga transporter till och från Höganäs uppskattningsvis ett haltbidrag på som mest något µg/m 3. SÖKT ALTERNATIV Bedömningen som görs för sökt alternativ är att haltbidragen från transporterna i stort sett kommer att vara i samma storleksordning som i nuläget upp till ca 2 µg/m 3, trots ett ökat transportbehov. 138

149 5.4 Stoftnedfall till följd av diffus damning Stoftnedfall förekommer i området som en följd av damning kring vägar och fält genom vindens inverkan och till följd av fordonsrörelser. Som framgår av figuren i faktarutan i avsnitt ovan om partiklar ovan är damningspartiklarna i huvudsak stora och har relativt kort uppehållstid i luften. Därför deponeras de oftast inom några hundra meter upp till någon kilometer ifrån utsläppskällan. Man räknar dock med att ett visst bidrag till mätdata för PM 10 kommer från damning. Det finns dock i dagens läge inte någon rutinmetod att kvantifiera detta. Mätningar har gjorts under en längre period på ett antal platser kring Höganäs (Figur 59) med en särskild utrustning, s.k. Standard deposit gauge (Figur 58). Av de fem mätplatserna ligger fyra nära och i olika riktningar från företaget. En punkt som ligger söder om Lerberget (Brännan, Viken) utgör referensstation. Det nedfallna stoftet har kvantifierats och analyserats med avseende på metallinnehåll. Plastfabriken Sandflygsgatan St Nygatan Tånggatan Figur 58 Stoftnedfallet fångas upp i trattar (s.k. Standard deposit gauge) under en månads tid, varefter det vägs och analyseras. Figur 59 Karta över platser för nedfallsmätning Brännan 139

150 Resultat från mätningarna av stoft- och metallnedfall under 2011 och 2012 framgår av Tabell 37. Tabell 37 Nedfall av stoft och metaller kring Höganäs under 2012 och 2011). Brännan i Viken utgör referensstation på relativt betydande avstånd från Höganäs stoft Fe SiO2 Al Ni Cu Cr Pb V Zn Mo Mn Ca Sandflygsgatan* ,4 0,09 1,6 0,07 1,9 0,06 0,27 0,02 0,18 2,8 Tånggatan 291 6,6 16 0,27 0,04 0,04 0,02 0,02 0,03 0,24 0,01 0,09 4 Plastfabriken ,36 0,04 0,04 0,02 0,02 0,02 0,33 0,01 0,12 3,5 Brännan (ref) 273 3,4 19 0,11 0,03 0,03 0,02 0,05 0,01 0,1 0,01 0,07 2,3 Stora Nygatan 215 4,5 19 1,2 0,04 0,04 0,02 0,01 0,03 0,16 0,01 0,07 2, stoft Fe SiO2 Al Ni Cu Cr Pb V Zn Mo Mn Ca Sandflygsgatan 342 7,1 33 1,1 0,09 0,30 0,027 0,06 0,04 0,16 0,02 0,13 3,8 Tånggatan 633 7,7 20 0,35 0,03 0,03 0,024 0,018 0,05 0,37 0,02 0,15 7,6 Plastfabriken 605 4,8 27 1,3 0,04 0,03 0,044 0,008 0,03 0,30 0,02 0,12 5,2 Brännan (ref) 455 3,6 17 0,91 0,03 0,02 0,012 0,010 0,02 0,13 0,01 0,065 2,7 Stora Nygatan 400 5,7 24 0,58 0,05 0,07 0,03 0,097 0,03 0,43 0,02 0,21 4,8 * Nedfallsdata vid Sandflygsgatan under 2012 innehåller sannolikt betydande osäkerheter, se diskussion nedan. Som framgår av tabellen är nedfallet vid Sandflygsgatan 2012 ungefär 50 % högre än tidigare. I laboratorieprotokollen för flera utav månaderna anges dessutom att det förekom stora mängder insekter och organiskt material i de insamlade proverna. Dessutom var nedfallet av vissa metaller förhöjt under Kopparnedfallet vid Sandflygsgatan uppgick till betydligt högre nivåer ca 400 gånger högre vid Sandflygsgatan än vid övriga stationer. Även nedfallsmängderna av bly och aluminium var kraftigt förhöjda. Vanligtvis är metallnedfallet på mätstationerna kring Höganäs ungefär i samma storleksordning. Förklaringen till detta diskuteras nedan. I Figur 60 nedan redovisas stoftnedfallet mellan åren 1997 och Figuren visar att det förekommer en hel del variationer mellan åren, sannolikt mest beroende på faktorer som vind- och fuktighetsförhållanden. 140

151 Figur 60 Nedfall mellan 1997 och 2011 vid de fem mätpunkterna i Höganäs. Mätpunkten Brännan (streckad) utgör referens. Figuren indikerar också en eventuell ökning av nedfallet vid Sandflygsgatan från Från att ha varit den mätstation som i stort sett under hela perioden haft det lägsta nedfallet, ligger nedfallet nu högst under 2010 och Det har visat sig att proverna under vissa månader innehållit betydande mängder organiskt material. Dessutom upptäcktes under 2012 ett sabotage på provtagningsutrustningen, då uppsamlingskärlet använts som en avfyrningsramp för fyrverkerier vilket förorenat kärlet på ett sådant sätt att det ej gick att rengöra på sedvanligt sätt. Efter att kärlet bytts ut mot ett nytt så har kopparhalterna sjunkit. Nedfallsökningen bedöms därför inte bero på några förändrade förhållanden inom industriområdet. Bly, aluminium och koppar emitteras inte i någon betydande omfattning från Höganäs, varför detta nedfall sannolikt har ett annat ursprung. Sammantaget gör detta att nedfallsdata vid Sandflygsgatan under 2012 sannolikt innehåller betydande osäkerheter. Nedfallet av totalt stoft har varit förhållandevis högt i referenspunkten Brännan, där tidvis det näst högsta nedfallet uppmätts. Även om stoftnedfallet varit stort där så har metallinnehållet genomgående varit lägst där. Vid tolkning av data måste man hålla i minnet att det totala nedfallet är en summa av allt stoftpartiklar som virvlar runt i Höganäs tätort. Det innehåller såväl mineralpartiklar från sand och jord som virvlas upp av blåst och från lokal trafik i samhället som saltpartiklar från havet, långdistanstransporterade salter, lokalt nedfallet stoft och metaller från Höganäs processer och materialhantering, m.m. Om man enbart ser till nedfallet av järn, som man antar är högst kring Höganäs eftersom metallen till viss del härrör från denna verksamhet, kan man notera skillnaden mellan de närbelägna punkterna och 141

152 referenspunkten (Figur 61). Referenspunkten har t.ex. ett betydligt lägre nedfall av järn än övriga mätpunkter. Figuren visar också hur stoftnedfallet och sannolikt även den diffusa damningen utvecklats under perioden Nedåtgående trender ses särskilt vid Tånggatan och Stora Nygatan. På övriga platser har nedfallsnivåerna varit relativt konstanta med en viss tendens till minskning. Vid Brännan (som utgör referenspunkt för nedfallsmätningarna) ses ungefär konstanta värden under hela den aktuella perioden. Figur 61 Nedfall av järn kring Höganäs (g/100 m 2 och månad). När det gäller det nedfallna stoftets sammansättning förfaller den vara relativt likartad på alla mätplatserna (Figur 62). Då 2012 års data vid Sandflygsgatan bedöms innehålla osäkerheter har 2011 års data använts. Som framgår är huvudbeståndsdelen SiO 2, dvs. sand. Några skillnader förekommer dock. T.ex. är andelen järn (Fe) och kalcium (Ca) är störst vid Tånggatan, medan aluminiumandelen (Al) är störst vid Plastfabriken. 142

153 Figur 62 Innehållet av olika analyserade grundämnen i det nedfallna stoftet (2011 års mätning). HÖGANÄS PÅVERKAN GENOM DIFFUS DAMNING Stoftnedfall NULÄGET Ett visst stoft- och metallnedfall sker i nuläget i området till följd av diffus damning. Att minimera den diffusa damningen är något som företaget kontinuerligt arbetar med genom åtgärder som vattenbegjutning, att lossning sker inte vid ogynnsam väderlek, att man kör med täckta lastbilar för transport av material från hamn. Genom åren har man sett en viss minskning av den diffusa damningen i området, t.ex. indikerar mätningarna en nedåtgående trend för järn. För stoftnedfall saknas bedömningsgrunder som kan antas vara representativa för nuläget. Mätningar görs enbart i industriområden. Mätdata från Höganäs är i samma storleksordning som kring andra metallindustrier. 143

154 SÖKT ALTERNATIV Eftersom stoftnedfallet inte är möjligt att kvantifiera annat än via mätningar i omgivningen är det svårt att göra uppskattningar vad gäller diffus damning i sökt alternativ. Sannolikt kommer stoftnedfallet inte att öka i sökt alternativ. Genom de rutiner man har för att hålla kontroll på stoftspridningen kommer det troligtvis trots ökande aktiviteter och antalet transporter att kunna hållas på liknande nivåer som i nuläget. 5.5 Landmiljö och påverkan genom svavel- och kvävenedfall Svavelnedfallet i Skåne och försurningssituationen De svaveloxider som emitteras till luft oxideras, tvättas ut av nederbörden och deponeras på mark och vatten. I mark kan svavelnedfallet ge upphov till försurning. I vilken utsträckning ett område påverkas beror på egenskaperna hos marken att motstå sur nederbörd. Avrinnande försurat markvatten kan i sin tur försura ytvatten. Tillförseln av försurande ämnen medför dock alltid förluster av näringsämnen (i form av baskatjoner) ur mark. Marken i Skåne har under lång tid påverkats av nedfall av försurande ämnen, gödande ämnen och även metaller och stabila organiska ämnen. Sydvästra Sverige (Skåne och Halland) är den del av landet som är mest påverkat, genom dess läge i förhållande till de storskaliga föroreningstransporterna. I viss utsträckning har förhållandena förbättrats under senare år genom kraftigt minskade svavelutsläpp, lokalt, regionalt och generellt i Europa. Svavelutsläpp i Europa har minskat med mer än 80 % sedan 1990, vilket resulterat i lägre halter av svaveldioxid i luft och lägre halter av svavel i nederbörden (och därmed mindre sur nederbörd). Data över försurningssituationen i länet återfinns hos datavärden IVL samt i olika rapporter som utarbetats för Skånes luftvårdsförbund. Figur 63 Mätningar av svavelhalten i nederbörd vid mätstationen Vavihill (från Länsstyrelsens utvärdering xi ). 144

155 Figur 64 Resultat från krondroppsnätet: Nederbördsmängder, svavelnedfall (exkl. havssalt) och ph i nederbörd på en av de skånska provytorna med längst mätserie, V Torup, mellan Perstorp och Tyringe. Denna station är numera nedlagd och ersatt av Hissmossa. Nedfallet anges som kg/ha. För att få g/m 2 divideras värdena med 10. Trenderna visar dels totalnedfallet genom krondropp, dvs. regn som silats genom trädkronorna och därför även innehåller svavel som torrdeponerats (blå markeringar), dels nedfallet endast med nederbörden (svarta markeringar). Att trenderna inte är en slump har beräknats statistiskt. Trenderna för svavelnedfall och ph anges genomgående med tre stjärnor, vilket innebär stor säkerhet för att trenden är statistiskt säkerställd. Trots en kraftig minskning av svavelnedfallet är markerna försurade genom tidigare stora utsläpp, och ph-värdet är fortfarande lågt i den skånska skogsmarken. En återhämtning har skett i många av länets sjöar, men fortfarande finns försurade sjöar med ett fortsatt behov av kalkning (se Pihl-Karlsson m.fl. 2012, som beskriver försurningssituationen i skånsk skogsmark). Försurningseffekten på mark ses bl.a. genom att oorganiskt aluminium frigörs, vilket kan vara skadligt för växter och djur. En kritisk gräns (0,4 mg/l) har ansatts och denna gräns överskrids i de flesta skogsytorna i Skåne. Genom att svavelutsläppen och svavelnedfallet minskat samtidigt som trycket på biomassauttag ur skogen har ökat, har också skogsbrukets försurningsbidrag ökat. En uppskattning som gjorts indikerar att skogsbrukets försurningsbidrag i Skåne kan uppgå till mer än 50 %. Även skogsbruket försurar genom att markerna utarmas på baskatjoner, framförallt då man tar ut ved, men särskilt då man även tar ut grenar och toppar (s.k. GROT) ur skogen. Skogsbrukets försurningsbidrag är något som behöver tas hänsyn till i strategier för att klara försurningen. Länsstyrelsen har också med detta i sin strategi för att klara miljömålet Bara naturlig försurning. Främst är det de nordöstra delarna upp mot Smålandsgränsen som är känsliga för försurning. Det är också där som mätningar görs av surt nedfall och dess effekter. 145

156 5.5.2 Nedfall av kväve, försurning och övergödning De kväveoxider som emitteras till luft oxideras i atmosfären till salpetersyra och nitratpartiklar, som liksom svavelsyra och sulfat tvättas ut med nederbörden. Kväve är ett näringsämne som tas upp av vegetation på mark, gröda och skog, och alger i vatten. Ju mer kväve som tillförs desto större produktion av biomassa. Genom ökande kvävenedfall förändras ofta sammansättningen i markfloran eftersom olika växtarter gynnas i olika grad av näringstillförseln. Kvävetillförseln i Skåne har både genom lokala källor och genom långdistanstransport, varit - och är fortfarande - den högsta i landet. Förändringar i markflorans sammansättning till mer kvävegynnade växtarter påbörjades redan för flera decennier sedan. Att kvävetillförseln är god i södra Sverige kan också ses, t.ex. genom algpåväxt på trädstammar och byggnader. När kvävetillförseln är mycket hög kan den växande grödan och skogen inte ta upp och tillgodogöra sig allt. Överskottskvävet kommer då att läcka ut med avrinnande markvatten och kan då ge upphov till gödande effekter i sötvatten, men framförallt i havet. Övergödningen av kustvatten är ett stort problem i södra Sveriges kustvatten och i Östersjön. Kväveläckaget innebär också en försurning av markerna. Att utsläppen av kväveföreningar till luft inte minskat i samma grad som utsläppen av svavel är en faktor som motverkat den positiva utveckling som annars kunde förväntas. Ammoniakutsläppen (där den huvudsakligan källan är jordbruket) har endast minskat med ca 25 % och kväveoxidutsläppen med knappt 50 %. Det framgår av mätningar att halterna av kväveföreningar i luft minskar, medan nedfallstrender är svåra att se. Kvävenedfallet bedöms överskrida den kritiska belastningsgränsen för kväve, främst den lägre gränsen i intervallet 5-10 kg per ha och år 10, men på vissa ställen även den högre gränsen. Den kväveupplagring som har skett i markerna under många år av betydande kvävenedfall, kan ses som en förhöjd nitratutlakning på många skogsytor i länet. Detta bidrar till såväl försurning som övergödning. Nedfallet av kväve mäts på samma mätstationer som nedfallet av svavel inom regional (Skånes Luftvårdsförbund) och nationell miljöövervakning. Data återfinns hos datavärden IVL. För kväve är krondroppet inte lika lättolkat som för svavel. Interncirkulationen i trädkronorna gör det svårt att ur krondroppsdata uppskatta det totala kvävenedfallet. 10 Om man dividerar med 10 får man nedfallet i g/m 2 och år, vilket är den enhet som används i denna rapport. 146

157 Figur 65 Halten av oorganiskt kväve i nederbörd uppmätt vid mätstationen Vavihill på Söderåsen xii. Kritisk belastning för kväve, dvs. det nedfall som ekosystemen uppskattas klara utan negativa effekter, ligger i området kring 0,5-1 g/m 2 och år (Pihl-Karlsson, 2012). Kvävenedfallet i Skåne är i nuläget förhållandevis högt i relation till dessa värden. Utläckage av kväve till havet är fortsatt ett problem som bidrar till övergödningen i kustområden. Med åtgärder fram till 2020 uppskattas dock det långväga nedfallet minska med mer än hälften jämfört med idag Nedfall av svavel och kväve i Höganäsområdet Nedfallet av svavel och kväve mäts på uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund. Det senaste analyserade resultaten, fram till och med det hydrologiska året (oktober till september) beskrivs i Pihl- Karlsson m.fl., I utvärderingsprogrammet ingår att nedfallet för varje kommun ska uppskattas. För Höganäs kommun beräknas det totala svavelnedfallet i barrskog i nuläget till ca 0,5 g/m 2 och år. Svavelnedfallet med nederbörden (nedfallet över öppen mark) är något lägre och uppskattas till 0,4 g/m 2 och år, vilket innebär att det torra nedfallet är relativt litet. Beräkningar har också gjorts av nedfallet i framtiden, år 2020 (Karlsson m.fl., 2010). Nedfallet år 2020 uppskattas uppgå till ungefär hälften av nuvarande mängd, 0,24 g/m 2 och år 11. Härigenom kan man förvänta att försurningssituationen till följd av både svavel och kväve kan komma att förbättras i framtiden. Kvävenedfallet på öppen mark, dvs. med nederbörden, i Höganäs kommun uppskattas till drygt 1,3 g/m 2 och år. Kvävenedfallet i skog beräknas uppgå till 1,5 g/m 2 och år. I detta ingår det totala kvävenedfallet, det som härrör från utsläppta kväveoxider (normalt ca 50 %) och det som härrör från am- 11 Beroende på pågående och planerade åtgärder bl.a. inom ramen för EUs regelverk på miljösidan. 147

158 moniakutsläpp (normalt ca 50 %). En viss minskande nedfallstrend för kväve har observerats, även om den inte är lika betydande som för svavel. Beräkningar av det framtida kvävenedfallet, år 2020, indikerar dock mer än en halvering av nuvarande nedfall till 0,5 g/m 2 och år Värdering av försurnings- och övergödningssituationen kring Höganäs Bedömningen som görs av Pihl-Karlsson m.fl rör skogsmarken i Skåne. När det gäller förhållandena lokalt kring Höganäs är andel produktiv skogsmark liten. Stor del av omgivningarna utgörs av jordbruksmark som regelbundet bearbetas och göds. Markerna har totalt sett inte samma försurningskänslighet i detta område som i nordöstra Skånes skogsområden. Kring Höganäs saknas dessutom i stort sett sjöar, och försurningen till följd av lokala svavelutsläpp utgör sannolik ett underordnat miljöproblem. Mätningarna i markvatten i nordvästra Skåne indikerar att det finns områden även där med utläckage av oorganiskt aluminium (försurningseffekt). Sannolikt beror detta dock i högre grad på kvävesituationen till följd av jordbruket än av försurning genom svavel. Genom det betydande kvävenedfall som förekommer i Skåne är ekosystemen övergödda och betydande minskningar av kvävenedfallet skulle behöva ske. Detta är något som kan åstadkommas enbart genom omfattande åtgärder för att minska utsläpp till luft från såväl mobila källor som från fasta anläggningar. Hittills har kraftfulla åtgärder resulterat i minskade kväveoxidutsläpp från energiproduktion och industrier, både i Sverige och i Europa. Även tunga transporters utsläpp av kväveoxider har minskat och fler åtgärder för dessa är på gång. En viktig utsläppskälla som sannolikt blir föremål för åtgärder under kommande år är fartygsutsläppen. Här arbetar man inom EU med utformning av nya regelverk. För det lokala kvävenedfallet betyder i många områden utsläppen av ammoniak från jordbruket mest. Även här vidtas åtgärder Depositionsbidrag av svavel och kväve till följd av utsläppen från Höganäs Utsläppt svavel och kväve sprids som nämnts med väder och vindar och deponeras till mark och vatten. En mindre del deponeras i närområdet, medan en dominerande andel faller ner på längre avstånd än 5 km. Inga direkta beräkningar har gjorts för depositionen av svavel- och kväveutsläppen från Höganäs, men deponerade mängder har nedan uppskattats i analogi med beräkningar gjorda för andra anläggningar (se faktaruta nedan). 148

159 UPPSKATTNING AV SVAVEL- OCH KVÄVEDEPOSITIONEN FRÅN HÖGANÄS Beräkningar av svavel- och kvävenedfall som gjorts som underlag vid olika tillståndsärenden har använts som underlag för att uppskatta nedfallet av svavel och kväve från Höganäs. Beräkningarna har gjorts på varierande sätt. Dels har olika modeller tillämpats, dels är anläggningarna olika med varierande storlek på svavel- och kväveoxidutsläppen (liksom variationer i förhållandena vid de enskilda anläggningarna vad gäller utsläppshöjd samt olika läge i landet med olika nederbörds- och vindförhållanden, etc.). Trots detta är resultaten förhållandelvis konsistenta, vilket indikerar att de kan användas för att göra en grov uppskattning av storleken på bidragen till svavel- och kvävenedfall även från andra anläggningar. Det använda underlaget visar att vid ett årligt haltbidrag för SO 2 från Höganäs på i storleksordningen 0,5 µg/m 3 kan depositionsbidraget av svavel i södra och västra Sverige vara ca mg/m 2. På någon kilometers avstånd från Höganäs är haltbidraget mindre än 0,5 µg/m 3. Då är nedfallsbidraget något mindre än ca 50 mg S/m 2 och år. På motsvarande sätt kan depositionsbidraget av kväve vid ett årligt haltbidrag för NO X /NO 2 på 0,5 µg/m 3 uppskatttas vara ca 5 mg/m 2 och år. På någon kilometers avstånd från Höganäs uppskattas haltbidraget av NO X uppgå till 0,5-0,6 µg/m 3. Detta skulle, med uppskattningarna baserade på andra beräkningar, ge ett depositionsbidrag på 0,005-0,01 g/m 2 och år. Det uppskattade framtida nedfallet har sammanställts i Tabell 38 tillsammans med befintligt nedfallsmängder samt uppskattat bidrag från Höganäs under år Tabell 38 Uppskattat nedfall av svavel och kväve i Höganäs kommun. g/m 2 och år Svavel (exkl. havssalt) Kväve (NO 3 -N + NH 4 -N) 2) Barrskog 0,44 0,51 0,24 1) 1,3 1,5 0,49 1) Åkermark 0,34 0,40 1,0 1,3 Bidrag från Höganäs Ca 0,1 0,005-0,01 3) 1) gäller blandad markanvändning 2) Ca hälften utgör oxiderat, ca hälften utgör reducerat kväve 3) enbart oxiderat kväve Det totala svavelnedfallet uppskattas till 0,5 g/m 2 och år, och bidraget från Höganäs kan uppskattas uppgå till i storleksordningen 0,1 g/m 2 och år. Inom närområdet är riskerna för att svavelnedfallet ska orsaka en försurningseffekt liten. Området består av bebyggd mark och jordbruksmark, och en mycket liten andel är naturmark. Vidare är motståndskraften i marken i denna del av landet hög. På längre avstånd minskar nedfallet. Det totala kvävenedfallet i området uppgår till drygt 1 g/m 2 och år. Höganäs bidrag till depositionen inom detta område skulle därmed uppgå till mindre än 1 %. På längre avstånd kommer bidraget att minska ytterligare. Utsläppen från Höganäs bidrar till kvävedepositionen, över land och ut över Öresund, men bidraget från Höganäs är litet. 149

160 HÖGANÄS PÅVERKAN PÅ LANDMILJÖN Nedfall av svavel och kväve NULÄGE Höganäs svavelutsläpp bidrar med nedfall av svavel i närområdet som uppgår till i storleksordningen 20 % av det totala nedfallet. Utsläppen från Höganäs av kväveoxider bidrar till små nedfallsmängder. Tillskottet bedöms utgöra ca 1 % av det totala kvävenedfallet. Effekterna av detta nedfall på omgivande miljö bedöms vara små eftersom det största nedfallet sker över markområden som inte tillhör känsliga ekosystem. Nedfallet sker i stor utsträckning över tätortsmiljön och över jordbruksmark. Skyddsvärda naturområden och produktiv skogsmark bedöms ligga på så långt avstånd att endast mindre mängder försurande och gödande ämnen deponeras där. SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ uppskattas utsläppen och därmed nedfallsmängderna öka. I förhållande till det totala nedfallet är dock Höganäs bidrag relativt begränsat även efter ökad produktion. Det totala nedfallet och dess effekter i ekosystemen uppskattas inte bli särskilt mycket större än det är idag Nedfall av metaller När det gäller nedfall av metaller kring Höganäs finns underlag från mätningar av stoft och metaller dels lokalt kring Höganäs (stoftnedfallsmätningar), dels finns resultat från den nationella miljöövervakningen, som mäter nedfallet med nederbörd och analyserar metallhalter i mossa. Mosskarteringar grundar sig på det faktum att mossor effektivt tar upp och håller kvar föroreningar som tillförs med nederbörden eller genom direkt nedfall från luften. Mossan har inga rötter för att ta upp näring utan får all sin näring och övrig tillförsel från luften. De metaller som återfinns i mossan har därför deponerats från luften och utgör ett mått på det allmänna metallnedfallet från atmosfären. Resultaten redovisas som halt i mossa. Direktöversättning till nedfall per ytenhet är dock inte möjlig. Mosskarteringar görs på olika skalor; nationellt vart femte år och utöver detta med mer lokal upplösning. För att studera nedfallet kring Höganäs krävs dock bättre upplösning. Sådana karteringar har gjorts i flera omgångar (Rühling 1998 & 2010) på uppdrag av Höganäs. Vid den senaste undersökningen insamlades prover på 13 platser (nr 1-13) med ungefär samma läge som vid föregående undersökning som gjordes Resultaten från 2010 redovisas i Tabell 39 nedan. Platserna 3-5 representerar landsbygd och 6-9 representerar strandnära områden med småhusbebyggelse. Övriga platser utgörs av mer eller mindre industrinära områden. De högsta halterna av de flesta grundämnena hittades som kunde förväntas på de platser som ligger närmast industriområdet samt deponin nordost om tätorten. Undantag från detta utgörs av krom och kvicksilver. De högsta halterna av koppar, järn, nickel, vanadin och zink uppmättes på de provplatser som förlagts inom industriområdets nordöstra del. 150

161 Slutsatserna som dras från rapporten är att de maximihalter som uppmätts inte är anmärkningsvärt mycket högre än medianhalterna. I regel uppgår de till högst dubbla medianhalten. Endast för nickel och bly uppvisades maximihalter på ca 3 respektive 4 gånger medianvärdet. Resultaten från undersökningen 2010 (Tabell 39) kan jämföras med de från den rikstäckande undersökningen 2005 (Rühling, 2006), även om de båda studierna inte är helt likformigt utförda. Skånes västra och södra delar är underrepresenterade i den rikstäckande karteringen på grund av svårigheten att finna lämpliga mossor där. De båda undersökningarna har också olika syften, vilket styr strategin för provtagning. Den nationella avser att belysa storskalig variation varför prover inte samlas in i närheten av bebyggelse och kring vägar. De lokala studierna i Höganäs har istället haft som syfte att studera just de lokala bidragen. Undersökningen kring Höganäs belyser alltså förhållandena i miljöer där tungmetallhalterna av många skäl kan förväntas vara högre på grund av mänsklig aktivitet, som industri men även trafik och bostadsuppvärmning. Tabell 39 Resultat av analyser av metaller i mossa (Rühling, 2010). Gröna rutor markerar mer eller mindre industrinära platser, bruna markerar landsbygd, och gula strandnära områden med småhus bebyggelse. Plats As Cd Cr Cu Fe Hg Ni Pb V Zn 1 0,28 0,45 3, ,041 7,4 9,4 4, ,40 0,41 2, ,054 8,5 3,0 4, ,37 0,13 3,3 7, ,035 4,3 8,4 4, ,10 0,21 0, ,048 2,4 2,1 1, ,39 0,32 2,6 9, ,082 2,7 3,2 4, ,09 0,19 0,82 8, ,030 1, , ,09 0,13 0,60 6, ,034 2,1 1,6 1, ,09 0,13 0,55 4, ,031 1,2 1,6 1, ,07 0,15 0,70 6, ,026 1,0 1,4 1, ,29 0,31 2, ,036 3,7 5,2 3, ,57 0,26 1, ,044 4,9 2,2 3, ,16 0,17 1, , ,9 4, ,22 0,25 2, , ,9 7,1 77 Medel 0,24 0,24 1, ,042 4,8 3,4 3,2 54 Median 0,22 0,21 1, ,036 3,7 2,2 3,7 56 Max 0,57 0,45 3, , ,4 7,1 77 Min 0,07 0,13 0,55 4, ,026 1,0 1,4 1,

162 HÖGANÄS PÅVERKAN PÅ LANDMILJÖN Nedfall av metaller (genom mosskartering) NULÄGE Mätningar av nedfallet i Höganäsområdet visar att nedfallet av ett flertal metaller under en längre tid varit som störst i norr (mätning vid f.d. Plastfabriken norr om Höganäs nuvarande industrianläggningar). Under 2010 och 2012 var dock nedfallet vid Sandflygsgatan avsevärt större än vid andra mätpunkter, samtidigt är mätningarna här i viss mån osäkrare, se avsnitt 5.4 ovan. Generellt sett gäller att skillnaderna i nedfall mellan mätpunkterna i Höganäs och referenspunkten är förhållandevis små. Detta indikerar att metallnedfallet inte enbart är av lokalt ursprung. Mosskarteringar som gjorts indikerar att nedfallet är som störst i de punkter i närområdet som klassas som industrinära. Men även andra mätpunkter i de tätortsnära punkterna har ett förhöjt nedfall. Metallnedfallet i närområdet till Höganäs bedöms dock inte vara av någon betydande omfattning. De maximala halterna i mossa i de industrinära punkterna är inte anmärkningsvärt förhöjda i relation till medianhalterna. Kring Höganäs var halterna av kadmium, kvicksilver, bly och zink år 2010 av ungefär samma storleksordning som i hela Skåne län år Medianhalterna av arsenik, koppar och vanadin var ungefär dubbelt så höga som för länet som helhet, medan medianhalterna för krom, järn och nickel var förhöjda upp till fem gånger. Generellt bedöms Höganäs inte påverka landmiljön i någon betydande omfattning vad gäller nedfall av metaller. SÖKT ALTERNATIV I sökt alternativ uppskattas utsläppen av metaller komma att öka. Ett något ökat nedfall av metaller kan sannolikt förväntas, även om Höganäs bidrag endast utgör ett av många till de totala nedfallsnivåerna. Inga effekter i mark kan förväntas av vare sig det nuvarande eller det framtida metallnedfallet. 152

163 5.6 Vattenmiljö Miljöförhållanden i närområdet till Höganäs BOTTNARNAS SEDIMENTLAGER Provtagning och analys görs av de ytliga sedimentlagren utanför Invallningen vid Höganäs hamn med ett antal års mellanrum, den senaste Medelhalter för några olika lokaler framgår av Tabell 40. Jämförelse kan i tabellen även göras med andra delar av Öresund och med haltnivåer över vilka effekter riskerar att förekomma på sedimentlevande organismer. Tabell 40 Metallhalter i sediment utanför Höganäs jämfört med medianhalter för Öresund, troliga bakgrundshalter samt halter som bedöms kunna orsaka effekter på sedimentlevande organismer. µg/g Ts As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Zn Anm Utanför Invallningen ,3 0,4 1,3 2,5 1,6 0,01 2,4 1,7 12 A Höganäs (ÖVF1:3) ,5 0,1 3,9 12 6,0 0, B Medianhalter Öresund 9,8 0, , C Jämförvärden NV 1999, bg 10 0, , D PEL probable effect level 17 3, E A Examensarbete Marie Petersson, Ekologihuset (Lunds universitet), stn 4, ca 7 meters djup B Mätningar av Öresunds vattenvårdsförbund på 23 meters djup utanför Höganäs C Miljötillståndet i svenska kust- och havsområden, SCB Medianhalt av 142 lokaler D Bedömningsgrunder för miljökvalitet, kust & hav. NV Trolig bakgrundshalt E Trolig nedre gräns för risk för effekter enligt CCME Ref. i NV rapport 5886, 2008 Av Tabell 40 kan utläsas att koncentrationsnivån för i stort sett alla metaller år 2007 var lägre eller betydligt lägre på bottnarna utanför Invallningen än de jämförelseuppgifter som funnits att tillgå. Emellertid var sedimentets organiska halt låg (GF = 1,1 %), vilket reducerar materialets förmåga att binda metaller och därmed även påverkar metallkoncentrationerna. En relativt normal koncentration registrerades utanför Invallningen för kadmium, 0,4 µg/g Ts. Med tanke på den låga organiska halten tyder detta på en viss haltförhöjning för denna metall. Samtidiga mätningar 2007 av metallförekomsten i Höganäs hamn visar dock på väsentligt högre halter här av bl.a. kadmium (2,6-3,3 µg/g Ts). Bottnarna i hamnen kan därmed vara en källa och förklaring till en eventuell haltförhöjning av kadmium på bottnarna utanför Invallningen. Bottnarna i hamnen är de djupaste i området och påverkan från bl.a. fritidsbåtshamnen på sedimentens sammansättning kan därför vara betydande. Av Tabell 40 framgår vidare att halten för samtliga analyserade metaller på bottnarna utanför invallningen med bred marginal understiger de haltnivåer där risk för effekter kan befaras på sedimentlevande organismer. 153

164 Inom den samordnade recipientkontrollen (Öresunds vattenvårdsförbund, ÖVF) analyseras även förekomsten av PAH:er och PCB:er i sediment. År 2011 registrerades måttliga till medelhöga halter av dessa föreningar på lokalen Höganäs (1:3). DJUR OCH VÄXTER För att få en uppfattning om metallernas biologiska tillgänglighet provtas och analyseras blåmusslor inom den samordnade recipientkontrollen. Mätresultat för stationen Höganäs (ÖVF 1:5) framgår av Figur 66. Jämfört med de bakgrundshalter som anges i bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket, 1999) uppvisade metallhalterna i blåmusslor vid Höganäs endast ingen/obetydlig eller liten avvikelse vid den senaste undersökningen Figur 66 Metallhalter i blåmussla vid station ÖVF 1:5, Höganäs år Jämförelsedata från tidigare undersökningar inom Öresunds vattenförbund, ÖVF, samt danska undersökningar presenteras. Källa: ÖVF (2011). Inom den samordnade recipientkontrollen studeras även de bottenlevande djursamhällenas sammansättning på 23 meter djup utanför Höganäs (ÖVF 1:3) och ålgräsets förekomst och utbredning på strandnära bottnar söder om samhället (ÖVF 1:4). År 2012 års undersökning av bottenfaunasamhället visade sammanfattningsvis på en positiv utveckling över det senaste året och en god status hos fau- 154