Miljötillsyn på fordonstvättar

Transkript

1 SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen RAPPORT 2/2008 Miljötillsyn på fordonstvättar MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN JANUARI 2008

2 Rapport 2/2008 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Annelie Lindahl Camilla Olofsson Postadress Solna stad Solna E-post Besöksadress Stadshusgången 2, 10 tr Telefon Telefax Organisationsnr Webbplats

3 Sid 3(13) Sammanfattning... 4 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 5 Lagstiftning... 5 Utförande och metod... 7 Objekt... 7 Resultat... 8 Fordonstvättar... 8 Reningsutrustning... 9 Provtagning Hantering av kemikalier och farligt avfall Förnybara drivmedel Diskussion/slutsatser Anmälningspliktiga anläggningar Ej anmälningspliktiga anläggningar Bilaga 1 Käppalaverket Policy för fordonstvättar Bilaga 2 Checklista miljötillsyn på fordonstvättar

4 Sid 4(13) Sammanfattning Under 2006 och 2007 har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen genomfört tillsynsbesök hos samtliga nio, enligt miljöbalken (MB), anmälningspliktiga fordonstvättar samt elva ej anmälningspliktiga fordonstvättar. Målet med projektet har varit att utsläpp av metaller och olja till avloppsvattnet från Solnas fordonstvättar ska minska och att samtliga besökta verksamheter ska få större kunskap om vikten av att ha en väl fungerande reningsanläggning kopplad till sin fordonstvätt Projektet har lett fram till att alla de anmälningspliktiga verksamheterna har fått krav på att genomföra utökad provtagning, dvs. genomföra två veckosamlingsprover per år. Några av de ej anmälningspliktiga anläggningarna som tidigare inte genomfört någon provtagning alls har fått krav på att genomföra ett dygnssamlingsprov per år. Målet med projektet kan anses vara uppfyllt då samtliga anmälningspliktiga verksamheter samt flertalet av de mindre fordonstvättar som finns i Solna har inspekterats. Samtliga verksamhetsutövare har också informerats om Käppalaförbundets policy samt vikten av att den reningsutrustning som är kopplad till verksamheten fungerar. Resultatet av miljö- och hälsoskyddsförvaltningens krav på reningsutrustning, skötselrutiner och i vissa fall provtagning har troligen resulterat i att mängden olja och metaller som tillförs till avloppsledningsnätet från fordonstvättarna har minskat. Bakgrund Fordonstvättars verksamhet bidrar till att öka mängden metaller och olja i avloppsvattnet. Det är viktigt att minska utsläpp av tungmetaller och skadliga ämnen till avloppsreningsverken och efterföljande recipient. Det slam som blir en restprodukt vid reningsverket ska återföras till jordbruket och får av den anledningen inte innehålla för höga metallhalter. Naturvårdsverkets Allmänna råd 96:1 - Fordonstvätt mål och riktvärden - har tidigare varit utgångspunkt för miljö- och hälsoskyddsförvaltningens tillsyn av fordonstvättar. Efter upphävandet av de allmänna råden har Käppalaförbundet tillsammans med kommunerna i upptagningsområdet (Solna, Sigtuna, Vallentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Täby, Sollentuna, Danderyd, Lidingö, Nacka och Järfälla) sammanställt en policy med riktlinjer för fordonstvättar. Underlaget är den policy för fordonstvättar som utarbetats av Miljöförvaltningen i Stockholm stad och Stockholm Vatten. I riktlinjerna ställs inte längre krav på recirkulation av tvättvatten. Syftet med tillsynen har varit att informera verksamhetsutövarna om policyn och de utökade kraven för provtagning som anges i policyn. I samband med tillsynen har även lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel kontrollerats för de verksamheter som även säljer drivmedel. I Käppalaförbundets policy har en indelning av fordonstvättarna gjorts efter hur många tvättar som sker årligen av personbilar eller andra typer av fordon (se tabell 1). Anläggningar för tvättning av tåg har inte ingått i projektet. Tabell 1: Indelning av fordonstvättar efter antalet tvättar per år. Personbilar per år Andra fordon/år (lastbilar el traktorer) Järnvägståg per år Anmälningspliktiga anläggningar > 5000 Mer än 1000 > 100 Mellanstora anläggning > 1000 Mer än 200 < 100 Övrig fordonstvätt < 1000 Mindre än 200 < 100

5 Sid 5(13) Kraven i Käppalaförbundets policy på rening och provtagning av utgående tvättvatten skiljer sig åt beroende på hur stor anläggningen är. Anmälningspliktiga anläggningar ska senast 2008 ha försetts med kompletterande rening. Mellanstora anläggningar ska senast 2010 ha försetts med kompletterande rening och en tidsplan för genomförandet ska ha upprättats senast år För de minsta anläggningarna ställs det i policyn inga krav på kompletterande reningsutrustning men samtliga fordonstvättar ska vara försedda med oljeavskiljare. Enligt Käppalaförbundets policy ska provtagning av utgående tvättvatten ske under vinterhalvåret (november-april) och analyseras på bly, kadmium, krom, nickel, zink samt oljeindex. När det gäller provtagning av utgående tvättvatten från anläggningen ska de anmälningspliktiga anläggningarna enligt policyn under en tvåmånaders period ta minst två veckosamlingsprover, d v s provtagning minst sju dagar i följd, undantaget oljeindex där det räcker med ett dygnssamlingsprov. Provtagning av tvättvatten från en mellanstor anläggning ska ske genom minst ett dygnssamlingsprov per år. För övriga anläggningar ställs inte krav på provtagning. Syfte och mål Syfte: Att utföra miljötillsyn på samtliga fordonstvättar i Solna samt informera verksamheterna om gällande lagstiftning och Käppalaförbundets policy för fordonstvättar. Mål: Efter utfört projekt ska utsläpp av metaller och olja till avloppsvattnet från Solnas fordonstvättar minska och samtliga besökta verksamheter ska ha större kunskap om vikten av att ha en väl fungerande reningsanläggning kopplad till sin fordonstvätt. Lagstiftning Av 2 kap 1 miljöbalken, MB, (1998:808), framgår bl.a. att vid frågor om tillsyn enligt MB är alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av hänsynsreglerna i 2 kap. MB iakttas (s.k. bevisbörderegeln). Enligt den allmänna hänsynsregeln i 2 kap 3 första stycket MB, ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt andra stycket samma paragraf ska dessa försiktighetsmått vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt i 2 kap 7 MB gäller kraven i 2 kap MB i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem (s.k. skälighetsregeln).

6 Sid 6(13) Av 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet utan anmälan enligt MB att bl.a. bedriva annan miljöfarlig verksamhet som i bilagan till denna förordning har beteckningen C. En anläggning för tvättning av mer än 5000 personbilar per år eller mer än 1000 tvättar per år av andra fordon såsom lastbilar eller traktorer eller tvätt av mer än 100 järnvägståg per år, är en anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet med beteckning C enligt ovannämnda förordning, s.k. C-verksamhet Enligt 26 kap 9 första stycket MB får miljö- och hälsoskyddsnämnden meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska efterlevas. I andra stycket föreskrivs att mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet inte får tillgripas. Av 26 kap 19 framgår att den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön, ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Det framgår också att den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd ska hålla sig underrättad om verksamheten eller åtgärdens påverkan på miljön, samt lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. Utsläpp av avloppsvatten från en fordonstvättanläggning utgör sådan miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 1 MB som kan medföra olägenhet för människors hälsa och miljön. Det kan därför ställas krav enligt 26 kap. 19 MB på att anläggningen kontrolleras för att motverka eller förebygga att verksamheten medför olägenheter för människors hälsa eller miljön. För en anmälningspliktig verksamhet gäller dessutom mer preciserade krav på egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901). Enligt 26 kap 21 får tillsynsmyndigheten förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd, gällande bestämmelser i MB eller föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Förutom miljöbalkens krav har även Käppalaförbundet tagit fram en policy (se bilaga 1) för fordonstvättar som ligger till grund för anslutna kommuners tillsynsarbete. I policyn anges bl.a. utökade krav för provtagning på fordonstvättens utgående spillvatten. Fordonstvättar förekommer ofta i anslutning till bensinstationer. Genom lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel ställs krav på att näringsidkare, som i sin verksamhet på bensinstation eller annat försäljningsställe tillhandahåller bensin eller diesel, även ska tillhandahålla förnybara drivmedel som t.ex. biogas eller etanol. Utbyggnaden av pumpar med sådant bränsle ska ske successivt mellan den 1 april 2006 och den 1 januari Vägverket är central tillsynsmyndighet för den nya lagen. Nämnderna för miljö- och hälsa i varje kommun ansvarar för den lokala tillsynen och kan meddela förelägganden med eller utan viten för att se till att lagen efterlevs.

7 Utförande och metod Sid 7(13) År 2006 besöktes samtliga anmälningspliktiga fordonstvättar som är klassade som C-verksamheter enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. År 2007 besöktes de övriga fordonstvättar som inte är anmälningspliktiga (Uverksamheter) och som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har kännedom om. Samtliga berörda verksamheter fick till en början ett informationsbrev angående den planerade tillsynen, till brevet bifogades Käppalaförbundets policy för fordonstvättar. Informationsbrevet följdes av telefonkontakt för att bestämma tidpunkt för inspektion. Miljöbalken och Käppalaförbundets policy (se bilaga 1) har använts som bedömningsunderlag vid tillsynen. En checklista för fordonstvättar togs fram utifrån Käppalas policy och har använts vid inspektionerna (se bilaga 2). Tillsynen på C- verksamheterna respektive U-verksamheterna har haft olika fokus. De anmälningspliktiga verksamheterna har inspekterats med avseende på fordonstvättanläggningen med tillhörande reningsutrustning samt rutiner enligt kraven på egenkontroll. Även efterlevnaden av lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel kontrollerades. Vid tillsynsbesöken av de ej anmälningspliktiga verksamheterna har tillsynen fokuserats på skötsel av oljeavskiljare och tillhörande larmutrustning. Få av de ej anmälningspliktiga verksamheterna har installerat eller behöver installera kompletterande reningsutrustning. De mindre verksamheterna har inte besökts av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen lika ofta som de anmälningspliktiga verksamheterna. Tillsynen har därför inte enbart inriktats mot reningsutrustning och provtagning utan också mot hantering och förvaring av de kemikalier som används i verksamheten samt det farliga avfall som uppstår. Bland annat har det kontrollerats att kemikalier och farligt avfall förvaras invallat och att säkerhetsdatablad finns för de kemikalier som används i verksamheten. Efter tillsynsbesöket skickade miljö- och hälsoskyddsförvaltningen förelägganden (utan vite) till de anmälningspliktiga fordonstvättarna med utökade krav på provtagning på utgående vatten efter reningsanläggning. I föreläggandena ställdes krav på två veckosamlingsprov per år istället för en dygnsprovtagning en gång per år. Av de mellanstora anläggningarna har tillsynsbesöken medfört krav (föreläggande utan vite) på provtagning på två av anläggningarna. Krav kommer också att ställas på den tredje anläggningen då ansvarsfördelningen är utredd. Det är oklart om provtagning hinner genomföras på denna anläggning under säsongen 2007/2008. Övriga anläggningar har i dagsläget inte fått några krav på provtagning. Förvaltningen har efter tillsynsbesöken hos de ej anmälningspliktiga verksamheterna skrivit inspektionsrapporter där verksamhetsutövarna uppmanats att vidta åtgärder för att åtgärda de brister som påträffats. Objekt Totalt har 20 verksamheter ingått i förvaltningens tillsynsprojekt av fordonstvättar, dessa listas här nedan.

8 Tabell 2: Verksamheter med fordonstvätt som besöktes 2006 samt 2007 för miljötillsyn. Sid 8(13) Nr Namn Adress Diarienr Anmälningspliktiga verksamheter (C-verksamheter) 1 Boréns Biltillsyn/ Aberdeen Property Investors AB Terminalvägen :164 2 OK Detaljhandel AB, OKQ8 Hagalund Solnavägen :327 3 OK Detaljhandel AB, OKQ8 Kungshamra Kungshamravägen :208 4 OK Detaljhandel AB, OKQ8 Vreten Hemvärnsgatan :210 5 Metador AB, Shell Västra vägen :211 6 Statoil Detaljist AB, Statoil Järva Vallgatan :173 7 Statoil Detaljist AB, Statoil Råsunda Centrumslingan :213 8 Bilia Personbilar AB Frösundaleden :556 9 Come in Scandinavia AB, LAVO Carwash Solnavägen :487 Ej anmälningspliktiga verksamheter (U-verksamheter) 10 Örgüns Komfort Taxi Kruthusbacken : Welkept AB Englundsvägen 2-4 bv 2003: BMW Sverige AB Gårdsvägen : Solna Sundbyberg brandförsvar Ekenbergsvägen : Rikskriminalpolisen Sörentorp Sörentorp 2003: Polishögskolan Sörentorp Sörentorp 2001: S:t Martins Gymnasium Svetsarvägen : Rodamco Sverige AB P-garaget Solna centrum 2002: Huvudsta Car Wash Krysshammarvägen : Auto Wash Express AB Brommavägen : Gränsgaraget AB Hagbyvägen :574 Resultat Fordonstvättar Anmälningspliktiga anläggningar Under hösten 2006 besöktes de anmälningspliktiga fordonstvättanläggningar som finns i Solna, totalt nio anläggningar (se tabell 2). En av anläggningarna hade sen tidigare varit noterad som ej anmälningspliktig men konstaterades vara anmälningspliktig i samband med tillsynsbesöket. Det är enbart en anläggning, Boréns Biltillsyn, som tvättar lastbilar, övriga anläggningar tvättar enbart personbilar. Den typ av fordonstvätt som påträffats är automattvätt, manuell tvätt eller s.k. GDS-hall (Gör-det-själv-hall) där kunden själv tvättar sitt fordon (se tabell 3). Automattvätt är den vanligaste typen av tvättanläggning. En anläggning, LAVO Carwash, är Svanenmärkt. Vid sex stycken anläggningar recirkuleras tvättvattnet, men i många fall var verksamhetsutövaren osäker på återcirkulationsgraden eller om det fanns återcirkulation alls. Mängden spillvatten som tillförs avloppsnätet varierar stort. Ej anmälningspliktiga anläggningar Under hösten 2007 besöktes de ej anmälningspliktiga fordonstvättanläggningar som finns i Solna och som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har kännedom om (se tabell 2). Totalt besöktes elva anläggningar. Flertalet av anläggningarna är manuella, enbart två stycken är automattvättar. De flesta har även annan verksamhet i form av exempelvis fordonsverkstad. Tvättning sker i samband med att privatpersoner lämnar in sin bil för tvätt, reparation eller recond. Några av fordonstvättarna är enbart till för företagets/verksamhetsutövarens egna fordon. Flertalet tvättar enbart personbilar, förutom Solna-Sundbybergs brandförsvar som även tvättar sina brandbilar.

9 Tabell 3: Översikt på vilken typ av fordonstvätt de olika verksamheterna har. Fordonstvätt Sid 9(13) Verksamhet Typ av tvätthall Antal tvättar per år Anmälningspliktiga verksamheter Recirk. (%) Mängd t. avlopp (lit/fordon) Boréns Biltillsyn Manuell 2400 lastbilar Nej Oklart 500 pers.bilar OKQ8 Hagalund Automat Nej 96 OKQ8 Kungshamra Automat/GDS* (9 st) 8000/18600 Nej 177 OKQ8 Vreten Automat/GDS* (2 st) Metador AB (Shell) Automat Statoil Järva Automat Oklart 60 Statoil Råsunda Automat Bilia Personbilar AB Automat (2 st)/ Manuell 38000/8500/ /Nej/Nej 320/87/160 LAVO Carwash Automat/GDS (4 st) 15000/ /Nej 0/64 Ej anmälningspliktiga verksamheter Örgüns Komfort Taxi Manuell 700 Oklart Oklart Welkept AB Manuell Oklart Oklart BMW Group AB Automat Oklart Solna-Sundbyberg Manuell Oklart Oklart brandförsvar Rikskriminalpolisen, Manuell Viss del Oklart Sörentorp Polishögskolan, Automat Oklart Oklart Sörentorp S:t Martins Gymnasium Manuell 780 Oklart Oklart Rodamco Sverige AB Manuell Oklart Oklart Huvudsta Car Wash Manuell Oklart Oklart Auto Wash Express Manuell 500 Oklart Oklart Gränsgaraget AB Manuell 3000 Oklart Oklart *GDS = Gör det själv Reningsutrustning Anmälningspliktiga anläggningar Av de anmälningspliktiga anläggningarna var det vanligast med reningsverk med kemisk fällning, då fem av nio anläggningar hade detta som reningssteg efter slamoch oljeavskiljare. En anläggning använder sig av en anläggning med ozonrening. Ytterligare en har en ultrafilteranläggning med ultramembran. Den Svanenmärkta anläggningen använder sig av ett slutet system med biologisk rening för automattvätten men för de manuella tvättarna på anläggningen finns ingen kompletterande rening efter slam- och oljeavskiljaren. Boréns Biltillsyn hade inte heller någon kompletterande rening efter slam- och oljeavskiljare, d v s totalt två tvättanläggningar i Solna som inte hade kompletterande rening efter slam- och oljeavskiljare. Se tabell 3 för resultat. Ej anmälningspliktiga anläggningar När det gäller de ej anmälningspliktiga fordonstvättarna var kompletterande rening ovanligt. De allra flesta hade enbart oljeavskiljare anslutna till anläggningen. I flera fall visade det sig att fordonstvätten och intilliggande fordonsverkstad var anslutna till samma oljeavskiljare. Detta kan medföra att reningsgraden hos avskiljaren försämras. Det krävs olika avskiljare för verksamheter som har olika flöden med olika föroreningsgrad. Två verksamheter hade kompletterande reningsutrustning. Den ena bestod av ett reningsverk med kemisk fällning och den andra tvättanläggningen hade en reningsutrustning med elektrodplattor. Samtliga verksamheter som är mellanstora kommer dock enligt Käppalaförbundets policy att

10 Sid 10(13) behöva installera kompletterande rening senast Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har vid tillsynsbesöken informerat om detta. Se tabell 4 för resultat. Provtagning Anmälningspliktiga anläggningar Samtliga anmälningspliktiga anläggningar utom två hade, innan miljö- och hälsoskyddsförvaltningens tillsynsbesök, som rutin att ta ett dygnsprov per år för att kontrollera kvalitén på utgående vatten. Två verksamheter hade inte tagit några prover alls. Den ena verksamheten har då denna rapport skrivs fortfarande inte gjort någon provtagning trots miljö- och hälsoskyddsnämndens föreläggande. Den andra verksamheten genomförde två veckosamlingsprover efter miljö- och hälsoskyddsförvaltningens besök och föreläggande. Av övriga sju verksamheter var det tre som genomförde två veckosamlingsprover enligt miljö- och hälsoskyddsförvaltningens krav. De övriga fyra anläggningarna (de stora bensinbolagen) överklagade miljö- och hälsoskyddsförvaltningens föreläggande till länsstyrelsen då de bl.a. anser att det inte är ekonomiskt försvarbart med avseende på den begränsade miljönyttan. Dessa verksamhetsutövare har därför avvaktat med utökad provtagning. En anläggning har inte gjort någon provtagning alls sedan år Länsstyrelsen avslog överklagandena men de stora bensinbolagen har överklagat länsstyrelsens beslut vidare till Miljödomstolen. Prövning i Miljödomstolen har ännu ej skett. Se tabell 4 för resultat om reningsutrustning och provtagning. Ej anmälningspliktiga anläggningar Ingen av de ej anmälningspliktiga fordonstvättarna har tidigare tagit några prover på utgående tvättvatten. Se tabell 4 för resultat. Förvaltningen inväntar provtagningsresultat från säsongen 2007/2008 för de två anläggningar som fått förelägganden att genomföra provtagning (dygnsprovtagning). Hantering av kemikalier och farligt avfall Anmälningspliktiga anläggningar Syftet med tillsynsbesöken på de anmälningspliktiga anläggningarna har inte varit att kontrollera hantering av kemikalier och farligt avfall. På vissa anläggningar har dock brister vid förvaring och hantering ändå noterats, t.ex. att tvättkemikalier utan invallning förvarats i rum med avlopp. Dessutom har egenkontrollen diskuterats och hanteringen av kemikalier och farligt avfall utgör en del av egenkontrollen. Ej anmälningspliktiga anläggningar Det finns stora brister gällande förvaring av kemikalier, t.ex. avfettningsmedel som används i fordonstvätten samt när det gäller förvaring av farligt avfall hos de ej anmälningspliktiga verksamheterna. Tvättkemikalier och farligt avfall, t.ex. spillolja, förvaras ofta utan invallning intill golvbrunnar. Säkerhetsdatablad fanns sällan för de miljö- och hälsoskadliga kemikalier som används. Kunskapen om vilket avfall som ska hanteras som farligt avfall, var ofta bristfällig.

11 Sid 11(13) Tabell 4: Översikt på vilken typ av reningsutrustning samt vilka provtagningsrutiner som fanns. Rening och provtagning av utgående vatten från fordonstvätt Verksamhet Reningsutrustning Provtagn.rutin innan besök Anmälningspliktiga verksamheter Boréns Biltillsyn Endast oljeavskiljare. Ingen kompl. rening Rutiner för provtagning saknas OKQ8 Hagalund Reningsverk med Dygnsprovtagning kemisk fällning 1 gång/år OKQ8 Kungshamra Reningsverk med Dygnsprovtagning kemisk fällning 1 gång/år OKQ8 Vreten Reningsverk med Dygnsprovtagning kemisk fällning 1 gång/år Metador AB (Shell) Reningsverk med Rutiner för kemisk fällning provtagning saknas Statoil Järva Reningsverk med Dygnsprovtagning kemisk fällning 1 gång/år Statoil Råsunda Reningsverk med Dygnsprovtagning ozonrening 1 gång/år Bilia Personbilar AB Ultrafilteranläggning Dygnsprovtagning med ultramembran. 1 gång/år LAVO Carwash Biologisk rening/ingen Dygnsprovtagning kompletterande rening 1 gång/år Ej anmälningspliktiga verksamheter Örgüns Komfort Taxi Endast oljeavskiljare. Ingen kompl. rening Provtagn,rutin efter beslut 2 veckosamlingsprov 2 ggr/år Dygnsprov 1 gång/år** Dygnsprov 1 gång/år** Dygnsprov 1 gång/år** Något prov har ej tagits Dygnsprov 1 gång/år** 2 veckosamlingsprov 2 ggr/år 2veckosamlingsprov 2 ggr/år 2 veckosamlingsprov 2 ggr/år Saknades Inga krav ställda - Senaste provtagn. 2-9/ / / / / / / / / /1-5/ / / /4-07 Welkept AB BMW Group AB Solna Sundbyberg brandförsvar Rikskriminalpolisen, Sörentorp Polishögskolan, Sörentorp S:t Martins Gymnasium Rodamco Sverige AB Endast oljeavskiljare. Ingen kompl. rening Reningsverk med kemisk fällning Endast oljeavskiljare. Ingen kompl. rening Reningsverk med elektroder Endast oljeavskiljare. Ingen kompl. rening Endast oljeavskiljare. Ingen kompl. rening Endast oljeavskiljare. Ingen kompl. rening Saknades 1 dygnsamlingsprov 1 ggr/år - Saknades 1 dygnsamlingsprov - 1 ggr/år Saknades Inga krav ställda - Saknades Inga krav ställda - Saknades Inga krav ställda - Saknades Inga krav ställda - Saknades Inga krav ställda - Huvudsta Car Wash Endast oljeavskiljare. Saknades Inga krav ställda - Ingen kompl. rening Auto Wash Express Endast oljeavskiljare. Saknades Inga krav ställda - Ingen kompl. rening Gränsgaraget AB Endast oljeavskiljare. Saknades Krav kommer att - Ingen kompl. rening ställas ** Beslut om nya rutiner för provtagning överklagades till länsstyrelsen och vidare till miljödomstolen. Förnybara drivmedel Anmälningspliktiga anläggningar Samtliga av de besökta verksamheterna som förutom fordonstvätt även tillhandahåller drivmedel, hade ett eller flera förnybara drivmedel i sortimentet. Samtliga tillhandahåller etanol (E85), Bilia tillhandahåller även biogas och Statoil Råsunda har biodiesel till försäljning. Samtliga verksamheter uppfyller därmed lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel. Efterfrågan på etanol är stor och har ökat enligt några av kontaktpersonerna.

12 Sid 12(13) Ej anmälningspliktiga anläggningar Ingen av de ej anmälningspliktiga anläggningarna har försäljning av drivmedel. En verksamhet har drivmedel men detta är enbart till för företagets egna fordonspark. Diskussion/slutsatser Målet med projektet kan anses vara uppfyllt då samtliga anmälningspliktiga verksamheter samt flertalet av de mindre fordonstvättar som finns inom Solna har inspekterats. Samtliga verksamhetsutövare har också informerats om Käppalaförbundets policy samt vikten av att den reningsutrustning som är kopplad till verksamheten fungerar. Resultatet av miljö- och hälsoskyddsförvaltningens krav på reningsutrustning, skötselrutiner och ev. provtagning har troligen resulterat i att mängden olja och metaller som tillförs till avloppsledningsnätet från fordonstvättarna har minskat. Anmälningspliktiga anläggningar Vid tillsynsbesöken var provtagningsrutinerna en viktig fråga som diskuterades. Kontaktpersonerna informerades om Käppalaförbundets policy med ambitionen om utökad provtagning. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens bedömning är att det krävs analys av veckosamlingsprov för de anmälningspliktiga anläggningarna för att ge en bättre bild av hur effektivt reningsanläggningen fungerar samt för att veta vilka nivåer av föroreningar som verkligen lämnar anläggningen ut till avloppsledningsnätet. Ett veckosamlingsprov är mer representativt då det inkluderar även kvällar och helger, då det är troligt att flest tvättar sina bilar då samt att resultatet inte blir lika väderberoende som för ett dygnssamlingsprov. Ett dygnsprov på utgående renat tvättvatten ger inte tillräcklig information om vilka utsläpp som verkligen sker och är starkt beroende av det antal bilar som tvättas den aktuella dagen. Om analysresultatet framöver visar att reningsanläggningen fungerar tillfredsställande, utsläppsvärdena inte överskrider de angivna riktvärdena under flera provtagningsperioder och utsläppsnivån är stabil, kan det finnas anledning att ev. minska provtagningsfrekvensen. Provtagningen är en del av verksamhetens egenkontroll. För en god egenkontroll anser miljö- och hälsoskyddsförvaltningen alltså att det krävs veckoprovtagningar. Att det fanns verksamheter som inte ens gjort någon dygnsprovtagning är naturligtvis inte hållbart. Det fanns dock även andra brister i egenkontrollen, t.ex. att det saknas riskbedömning eller nedskriven ansvarsfördelning för miljöfrågorna. Vissa kontaktpersoner hade bristande kunskaper om miljölagstiftningens krav på egenkontroll. På en anläggning visste stationsansvarig inte om tvättanläggningen stängs av automatiskt vid fel på reningsanläggningen. De flesta stationer har dock lämnat över till ett serviceföretag att sköta reningsanläggning och kemikaliehantering. Ej anmälningspliktiga anläggningar Vid miljö- och hälsoskyddsförvaltningens tillsynsbesök noterades att samtliga av de ej anmälningspliktiga anläggningarna saknade rutiner för provtagning, även de som enligt Käppalaförbundets policy ska påbörja provtagning säsongen 2007/2008. Även för dessa mindre anläggningar är det viktigt att veta vilken mängd föroreningar som

13 Sid 13(13) följer med spillvattnet ut i ledningsnätet. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har därför gjort bedömningen att det åtminstone krävs ett dygnssamlingsprov hos de anläggningar som är mellanstora. Det förekom att fordonstvättar och fordonsverkstäder var kopplade till en och samma oljeavskiljare. Detta kan medföra att reningsgraden hos avskiljaren försämras. Det krävs olika avskiljare för verksamheter som har olika flöden med olika föroreningsgrad. Från en fordonstvätt uppstår spillvatten med stora mängder vatten och tvättkemikalier medan det i fordonsverkstaden uppstår spillvatten med mindre mängder vatten och mer koncentrerad mängd olja. Om dessa olika typer av spillvatten blandas i en oljeavskiljare kan oljerester emulgera med kemikalier och bilda oljedroppar som inte avskiljs så som det var avsett. Tvättanläggningar där även avlopp från fordonsverkstad behandlas i samma reningsanläggning har noterats ha ett högre oljeutsläpp enligt Naturvårdsverkets branschfaktablad om fordonstvättar. Krav på separat oljeavskiljare för fordonstvätt och verkstad finns också nämnt i Käppalas policy för fordonstvättar. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har därför ansett att det är viktigt att fordonstvättarna är utrustade med en separat oljeavskiljare för fordonstvätt och verkstad. Kunskapsnivån hos verksamhetsutövarna var i regel låg, ibland visste de inte ens var oljeavskiljaren fanns. Rutiner för kontroll av oljeavskiljaren och tillhörande larm saknades i de allra flesta fall. Tömning av oljeavskiljarna sker enligt verksamhetsutövarna regelbundet, men hos många saknades dokumentation från tömningarna. På några anläggningar saknades larm till oljeavskiljaren. Hanteringen och förvaringen av kemikalier, främst de som användes i tvättanläggningen, var också bristande. Flera verksamhetsutövare förvarade kemikalierna på så sätt att det fanns risk för spridning till omgivande mark och vattenområden eller risk för att behållarna med kemikalier skulle köras på av fordon. Eftersom det är vanligt förekommande med någon form av fordonsverkstad i anslutning till tvättanläggningen uppstod hos de flesta verksamheterna även farligt avfall. Detta omhändertogs ibland på fel sätt och förvarades hos flera av verksamhetsutövarna också på så sätt att det fanns risk för spridning till avloppsledningsnätet eller omgivande mark och vatten. Förståelsen för varför kemikalier och farligt avfall måste förvaras invallat var hos vissa liten. Verksamhetsutövarna har därför i inspektionsrapporter uppmanats att förändra sina rutiner eller vidta åtgärder för att få en kontroll över anläggningen samt minimera risker för exempelvis kemikalieläckage till avloppsledningsnätet. Att säkerhetsdatablad ofta saknades medför en risk då dessa innehåller information bland annat om kemikaliens skadlighet. Om ett utsläpp till omgivande mark, vatten eller till ledningsnätet sker är det viktigt att snabbt kunna få fram information om den produkt som läckt ut. Av den anledningen ska säkerhetsdatablad finnas tillgängligt vid verksamheten. Förvaltningen har också ägnat en stor del av tillsynsbesöken till att informera om gällande lagstiftning samt Käppalas policy. Då egenkontrollen enligt MB inte behöver vara lika omfattande hos ej anmälningspliktiga verksamheter som hos anmälningspliktiga verksamheter har förvaltningen inte kunnat ställa lika höga krav på egenkontrollprogram hos de mindre verksamheterna.

14 Bilaga 1 Käppalaförbundets policy för fordonstvättar Sid 1(7) Policy för fordonstvättar För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Käppalaförbundet tillsammans med kommunerna i upptagningsområdet sammanställt en policy. Underlaget är de riktlinjer som utarbetats av Miljöförvaltningen i Stockholm stad samt Stockholm Vatten. Policyn ligger till grund för tillsynsarbetet i kommunen då Naturvårdsverkets tidigare Allmänna Råd, Fordonstvätt Mål och riktvärden, 96:1 upphört att gälla.

15 Definitioner Anläggningar Med anläggning resp. anmälningspliktig anläggning menas följande: Sid 2(7) Mellanstor anläggning: Anmälningspliktig anläggning: Fordon Manuell eller automatisk tvätt av minst 1000 personbilar eller >200 lastbilar, bussar eller andra vägfordon per år. Anläggning för tvätt av mer än 5000 personbilar per år eller mer än 1000 tvättar per år av andra fordon såsom lastbilar eller traktorer eller tvätt av mer än 100 järnvägståg per år (enligt punkt C i bilagan till Förordning SFS 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Personbilar Andra fordon taxibilar, tjänstebilar, servicebilar etc. Hit räknas även mc. lastbilar, bussar, traktorer, arbetsmaskiner och liknande fordon. Om- och tillbyggnad Som ombyggnad räknas genomgripande förändring eller utbyte av tvätt- eller reningsutrustning. Dessa förändringar eller utbyten kan exempelvis vara byte av portaltvätt, byte av tvättmetod eller ombyggnad av befintlig oljeavskiljare. Normalt underhåll eller service av tvätt- eller reningsutrustning omfattas inte. Bakgrund Det är viktigt att både det vatten som släpps ut från avloppsreningsverken och det slam som bildas under reningen innehåller så låga halter av miljöskadliga ämnen som möjligt. Ett sätt att klara detta är att minska utsläppsmängderna från olika källor i samhället. En av dessa källor är fordonstvättarna. Många tvättanläggningar i upptagningsområdet är endast utrustade med oljeavskiljare. Detta är mycket otillfredsställande från miljösynpunkt. Oljeavskiljarna fungerar ofta bristfälligt p.g.a. låg kapacitet eller dålig skötsel. Dessa anläggningar bör så snart som möjligt installera kompletterande rening. Idag är c:a en tredjedel av landets fordonstvättar utrustade för att uppfylla de krav på recirkulation och utsläppta föroreningsmängder som fanns i Naturvårdsverkets tidigare Allmänna Råd, Fordonstvätt Mål och riktvärden, 96:1. En del av den teknik som idag finns inom området har visat sig ge problem med driftsstörningar, ökad korrosion på anläggningen m.m., vilket medför att många fordonstvättar inte klarar utsläppskraven trots utbyggd reningsteknik. Av detta skäl redovisas i denna policy två alternativ för kompletterande rening. Två valmöjligheter till kompletterande rening Alternativ 1 - Verksamhetsutövaren kan, som tidigare, välja att följa Naturvårdsverkets tidigare riktlinjer. Utsläppskraven kommer dock på sikt att skärpas. Alternativ 2 - Verksamhetsutövaren behöver inte uppfylla kraven på 80 % recirkulation av tvättvattnet men måste klara skärpta utsläppskrav jämfört med de allmänna råden.

16 Sid 3(7) För båda alternativen gäller följande: Hänsyn bör tas till framtida utrymmesbehov för ytterligare reningsutrustning. Möjlighet till provtagning på utgående vatten skall finnas. Tvättanläggningen får inte användas då reningsanläggningen inte fungerar. Bräddavlopp får inte förekomma. Fordonstvätten skall utrustas med en separat vattenmätare för att möjliggöra en uträkning av vattenförbrukningen per fordon. Vatten- och kemikaliemängd bör minimeras så mycket som möjligt Alternativ 1 - Kompletterande rening enligt de tidigare allmänna råden Recirkulationen av tvättvatten vid fordonstvätt skall uppgå till minst 80 %. Tillskottet till avloppsnätet skall per tvätt och som månadsmedelvärde inte överstiga 50 liter per personbil och 150 liter per lastbil, buss eller annat vägfordon. Fordonets meddrag av vatten är inte medräknat. Föroreningsmängderna per tvättat fordon bör inte överstiga värdena i tabell 1 nedan. fr.o.m skärps kraven till att gälla värdena i tabell 2, sid.4. Tabell 1. Maximal mängd förorening per tvättat fordon Analysparameter Personbil Lastbil, buss eller annat vägfordon Samlingsparameter: Bly, krom, nickel 10 mg/fordon 30 mg/fordon Kadmium 0,25 mg/fordon 0,75 mg/fordon Zink 50 mg/fordon 150 mg/fordon Oljeindex 5 g/fordon 15 g/fordon Alternativ 2 - Kompletterande rening utan recirkulation, men med skärpta utsläppskrav Kommunerna i upptagningsområdet har tillsammans med Käppalaförbundet utarbetat ett alternativ som frångår kravet på recirkulation, men innebär skärpta utsläppskrav enligt tabell 2. Vid anläggningarna bör man naturligtvis ändå försöka att minimera kemikalie- och vattenanvändningen. Avloppsvatten från en eventuell Gör-det-själv-hall ska avledas till anläggningens reningsanläggning (enbart oljeavskiljare är inte tillräckligt). Föroreningsmängderna per tvättat fordon bör i genomsnitt, under den mest belastade månaden, inte överstiga värdena i tabell 2.

17 Tabell 2. Maximal mängd förorening per tvättat fordon. Sid 4(7) Analysparameter Personbil Lastbil, buss eller annat vägfordon Samlingsparameter: Bly, krom, nickel 5 mg/fordon 15 mg/fordon Kadmium 0,10 mg/fordon 0,30 mg/fordon Zink 50 mg/fordon 150 mg/fordon Oljeindex 2,5 g/fordon 7,5 g/fordon När och för vilka fordonstvättar ska kompletterande rening införas? Ny-, om- eller tillbyggnad - Med omedelbar verkan ska kompletterande rening införas vid all ny-, om- eller tillbyggnad av anmälningspliktiga anläggningar (stora), samt vid all nybyggnad av mellanstora anläggningar. För små anläggningar se övrig fordonstvätt. Stora anläggningar (>5000 tvättar/år) - Anmälningspliktiga anläggningar ska senast 2008 ha försetts med kompletterande rening. En tidsplan för genomförande ska upprättas senast år Mellanstora anläggningar ( tvättar/år) - Sådana anläggningar ska senast 2010 ha försetts med kompletterande rening. En tidsplan för genomförandet ska ha upprättats senast år År < 1000 tvättar (små) tvättar (mellanstora) >5000 tvättar (stora) 2005 Se Övrig fordonstvätt Skärpta provtagningskrav Skärpta provtagningskrav Tidplan för genomförande av kompletterande rening Kompletterande rening införd 2009 Tidplan för genomförande av kompletterande rening 2010 Kompletterande rening införd

18 Provtagning Sid 5(7) Provtagning ska ske regelbundet med automatisk provtagare på renat tvättvatten för kontroll av metallhalter och oljeindex. Samtliga prover ska tas flödesproportionellt eller vara tidstyrt under den tid som vattnet lämnar reningsanläggningen av behörig provtagare. Rutiner för provtagning ska dokumenteras i anläggningens egenkontroll. För närvarande finns det krav på att ett dygnssamlingsprov ska tas varje vinterhalvår. En utökad provtagning är dock nödvändig för att få bättre kunskap om de större fordonstvättarnas utsläpp till avloppsnätet. Provtagningsresultaten kommer att ligga till grund för bedömning av huruvida respektive biltvättsanläggning följer gällande utsläppskrav. Fr.o.m.vintersäsongen 2006/2007 utökas provtagningskraven för anmälningspliktiga anläggningar och from vintersäsongen 2007/2008 för anläggningar med tvättar/år. Anmälningspliktiga anläggningar (>5000) Under minst 2 månader ska minst ett veckosamlingsprov tas per månad. Provtagningen ska ske varje vinterhalvår under november till april. På samtliga prov ska bly, kadmium, krom, nickel samt zink analyseras. Minst ett av proverna under säsongen analyseras även på oljeindex. Oljeprovet ska till skillnad från metallproverna vara ett dygnssamlingsprov. Med veckosamlingsprov menas provtagning under sju dygn i följd. Vid tillfället då analysprov för oljeindex ska tas ut ska det ske vid det första dygnet. Därefter tas samlingsprov över resterande sex dygnen för metallanalys. Mellanstora anläggningar ( tvättar/år) - Minst ett dygnssamlingsprov ska tas per år. Provtagningen ska ske under vinterhalvåret (november till april) och analyseras på bly, kadmium, krom, nickel, zink, samt oljeindex. Nedbrytningstest genom kontroll av kemisk syreförbrukning (CODCr) behöver endast utföras på direkt begäran av Tillsynsmyndigheten eller Käppalaförbundet. För samtliga anläggningar ovan gäller att: Senast 31 maj varje år (efter avslutad provtagningsperiod) ska analysresultat, antalet tvättade fordon samt förbrukad vattenmängd under respektive provtagningsperiod och kalenderår redovisas till tillsynsmyndigheten. Kopia på redovisningen ska förvaras på anläggningen och kunna visas upp vid tillsynsbesök. Skötsel av fordonstvättanläggning För samtliga fordonstvättanläggning ska det finnas en skötselinstruktion och en särskilt utsedd person med ansvar för anläggningens skötsel. Alla tvättanläggningar med kompletterande rening kräver daglig tillsyn. Detta ska dokumenteras i en skötseljournal eller dylikt. Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga för samtliga kemikalier och kemiska produkter som används till tvättprocessen. En förteckning ska även upprättas över de kemikalier/produkter som har miljöfarliga egenskaper.

19 Sid 6(7) Övrig fordonstvätt Tvättanläggningar med <1000 personbilstvättar eller <200 lastbilar, bussar eller andra vägfordon per år berörs inte av ovanstående krav. För sådana fordonstvättar gäller följande krav: - Samtliga bilvårdsanläggningar ska vara utrustade med larmförsedd oljeavskiljare. Oljeavskiljaren ska vara dimensionerad för de aktuella flödena och släppa ut maximalt 50 mg mineralolja/liter mätt som oljeindex. Tömning av oljeavskiljaren ska ske minst 2 gång varje år. Bedömning av annan tömningsfrekvens kan ske i det enskilda fallet. Både avskiljare och larm skall kontrolleras varje månad. - I verkstadsdel där även fordonstvätt förekommer bör verkstadsdelen vara avloppslös, alternativt ha en separat oljeavskiljare skild från fordonstvätten. Tvätt av fordon ska ej förekomma i verkstadsdelen, i sådant fall ska vatten från detalj- och motortvätt omhändertas som farligt avfall. - Vatten och kemikaliemängd bör minimeras så mycket som möjligt. De produkter som används vid tvätt får inte vara belastande för miljön. - Vid all nyinstallation ska oljeavskiljare av klass 1 väljas, för om- eller tillbyggnation ska senast år 2015 en oljeavskiljare av klass 1 ha installerats. Den ska klara en utsläppsnivå på minst 50 mg mineralolja per liter mätt som oljeindex, se särskild kravlista (bilaga 1) för mer information. Fordonstvätt på gatan Fordonstvätt på gatan är inte tillåten för dem som bedriver yrkesmässig verksamhet eftersom de då inte uppfyller kravet i miljöbalken (MB 2:3) om användande av bästa möjliga teknik. Fordonstvätt på gatan är olämpligt från miljösynpunkt eftersom tvättvattnet orenat når reningsverk eller närmaste vattendrag. Inte heller privata fordon ska tvättas på gatan. Det miljömässigt bästa alternativet är att tvätta bilen i en anläggning med bra rening. Denna policy anger de krav som generellt kommer att ställas. Fortfarande gäller dock att en individuell prövning alltid sker för varje objekt. Den prövning som görs av tillsynsmyndigheten utgår från Miljöbalken (SFS 1998:808), medan Käppalaförbundet utgår från VA-lagen (1970:244) och ABVA 2003 (Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Nacka kommun, Sigtuna kommun, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs kommun, Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Upplands-Bro kommun, Vallentuna kommun). Käppalaförbundet Analysavdelningen Lidingö Tel

20 Sid 7(7) Bilaga 1 KRAV PÅ MILJÖSKYDDSÅTGÄRDER VID BILVÅRDSANLÄGGNINGAR Till bilvårdsanläggningar räknas biltvättanläggningar, bensinstationer, GDS-anläggningar (Gör Det Självanläggningar), bilverkstäder, rostskyddsanläggningar, bilplåtverkstäder, billackeringsanläggningar, m.fl. som har anknytning till bilvård. Alla bilvårdsanläggningar ska vara utrustade med oljeavskiljare. Alternativt ska lokalerna vara avloppslösa. För garage större än 50 m 2 görs en bedömning i varje enskilt fall om oljeavskiljare krävs. Spillvatten från golvbrunnar i bilvårdsanläggningar ska ledas via oljeavskiljaren till spillvattennätet. I verkstäder där även fordonstvätt förekommer bör verkstadsdelen vara avloppslös, alternativt ha separat oljeavskiljare skilt från fordonstvätten. Tömning av oljeavskiljaren ska ske minst 2 gånger varje år. Bedömning av annan tömningsfrekvens kan ske i det enskilda fallet. Larm ska finnas till oljeavskiljaren (både optiskt och akustiskt). Larmet och avskiljaren ska kontrolleras varje månad. Utgående vatten till spillvattennätet från oljeavskiljaren/reningsanläggningen får maximalt innehålla 50 mg olja per litermätt som oljeindex. Tanköar och distributionsytor ska vara försedda med tak samt anslutna till oljeavskiljare. För anläggning som tvättar minst 1000 personbilar eller 200 lastbilar, bussar eller andra vägfordon per år ska, förutom oljeavskiljare, kompletterande rening av spillvattnet installeras vid ny-, om- och tillbyggnad. Utloppet från reningsanläggningen ska förses med en provtagningsbrunn. Oljefat och övriga kemikalier ska vara invallade eller placerade i lokal där läckage inte kan nå avloppet. Invallningen ska kunna rymma största behållaren plus 10 % av den totala volymen. Golvavlopp i smörjgrop, under fordonslyft, eller på annan uppställningsplats avsedd för reparation av fordon ska vara ansluta till spilloljetank alt. sättas igen. Förbindelse till spill/dagvattennät får inte finnas. Vatten från detalj- och motortvätt får inte avledas till oljeavskiljaren utan ska tas omhand som farligt avfall. Använd kylarglykol får, på grund av sin giftighet mot mikroorganismerna vid reningsverken, inte tillföras avloppsnätet. Produkter som används vid biltvätt ska antingen uppfylla kraven för miljömärkning med Svanen eller Bra miljöval eller ingå i Kemikaliesvepets listor över godkända fordonstvättmedel eller särskilda avfettningsmedel (se http// : ). Säkerhetsdatablad för kemiska produkter ska finnas tillgängliga på anläggningen. Städmetoder som inte ger upphov till avloppsvattnen bör i första hand användas vid golvtvätt. Boken BRA MILJÖVAL Version 2, 1998, är framtagen för dig som yrkesmässigt köper in tvättoch rengöringsmedel. Boken kan beställas, mot portoavgift, av Stockholm Vatten AB på telefon

21 Bilaga 2 Checklista miljötillsyn på fordonstvättar Sid 1(4) SOLNA STAD Miljökontoret Datum: Inspektör: Diarienummer: Checklista Fordonstvättar Verksamheten Företagets namn Organisationsnummer Kontaktperson Telefonnummer E-post Beskrivning av verksamheten? Fordonstvätt Hur många fordon tvättas per år? Vilken typ av fordon tvättas? Anmälningspliktig anläggning: Anläggning för tvättning av mer än 5000 personbilar per år eller mer än 1000 tvättar per år av andra fordon såsom lastbilar eller traktorer eller tvätt av mer än 100 järnvägståg per år -> Mellanstor anläggning: Manuell eller automatisk tvätt av minst 1000 personbilar eller > 200 lastbilar, busar eller andra vägfordon. Övrig fordonstvätt: Tvättanläggning med < 1000 personbilstvättar eller < 200 lastbilar, bussar eller andra vägfordon per år ska vara utrustade med larmförsedd oljeavskiljare Vilken typ av tvättanläggning? Teknisk utrustning? GDS-hall? Separat vattenmätare? Recirkulation Ja..% Nej Tillskott av tvättvatten till avloppsnätet? Ja. l/fordon Nej

22 Reningsutrustning Hur gammal är tvättanläggningen? Sid 2(4) Har kompletterande rening installerats? Bytts ut? Om nej, tidsplan? Finns oljeavskiljare? Vilken typ? Kompletterande rening: Ny-, om- eller tillbyggnad: Med omedelbar verkan ska kompletterande rening införas vid all ny-, om- eller tillbyggnad av anmälningspliktiga anläggningar, samt vid all nybyggnad av mellanstora anläggningar. Stora anläggningar: Anmälningspliktiga anläggningar ska senast 2008 ha försetts med kompletterande rening. En tidsplan för genomförande ska upprättas senast Mellanstora anläggningar: Sådana anläggningar ska senast 2010 ha försetts med kompletterande rening. En tidsplan ska ha upprättats senast år Provtagning Provtagningsrutiner? (tidpunkt, veckosamlingsprov, parametrar, oljeindex) Provtagning utgående vatten? Bräddavlopp? Egenkontroll? Skötselrutiner? Ansvarig person? Skötselrutin? Säkerhetsdatablad? Hur hanteras provtagningsresultaten? Hur har tidigare resultat varit? Senaste provtagningstillfälle? Inkommet till MK? Anmälningspliktig anläggning: Anläggning för tvättning av mer än 5000 personbilar per år eller mer än 1000 tvättar per år av andra fordon såsom lastbilar eller traktorer eller tvätt av mer än 100 järnvägståg per år -> Krav på provtagning under minst 2 månader ska minst ett veckosamlingsprov tas per månad. Provtagning ska ske varje vinterhalvår under november till april. På samtliga prov ska bly, kadmium, krom, nickel samt zink analyseras. Minst ett av proverna under säsongen analyseras även på oljeindex. Oljeprovet ska till skillnaden från metallproverna vara ett dygnsamlingsprov. Mellanstor anläggning: Manuell eller automatisk tvätt av minst 1000 personbilar eller > 200 lastbilar, busar eller andra vägfordon. Krav på provtagning minst ett dygnsamlingsprov ska tas per år. Provtagningen ska ske under vinterhalvåret (november april) och analyseras på bly, kadmium, krom, nickel, zink samt oljeindex. Övrig fordonstvätt: Tvättanläggning med < 1000 personbilstvättar eller < 200 lastbilar, bussar eller andra vägfordon per år ska vara utrustade med larmförsedd oljeavskiljare. Oljeavskiljaren ska vara dimensionerad för de aktuella flödena och släppa ut maximalt 50 mg mineralolja/liter mätt som oljeindex

23 Förnybara drivmedel (Lag 2005:1248 om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel) Försäljningsvolym? m 3 /år Sid 3(4) Tillhandahåller ni förnybara drivmedel i dagsläget? Planerar ni för installation för förnybara bränslen? Information om nya lagen? Kommentarer? En bränslesäljare skall på säljställe som ingår i bränslesäljarens verksamhet genom en eller flera bränslepumpar eller på annat likvärdigt sätt tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel: 1. från och med den 1 april 2006 till och med den 28 februari 2007, om säljstället under kalenderåret 2004 haft en försäljningsvolym överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle, 2. från och med den 1 mars 2007 till och med den 29 februari 2008, om säljstället under kalenderåret 2005 haft en försäljningsvolym överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle, 3. från och med den 1 mars 2008 till och med den 28 februari 2009, om säljstället under kalenderåret 2006 haft en försäljningsvolym överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle, och 4. från och med den 1 mars till och med den 31 december 2009, om säljstället under kalenderåret 2007 haft en försäljningsvolym överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle, samt 5. från och med den 1 januari 2010 och varje därpå följande kalenderår, om säljstället under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Klassning Hur är verksamheten klassad i dagsläget? Flera verksamheter (drivmedel, verkstad osv?) Har någon förändring skett av verksamheten sedan klassningen? Ökad försäljning/fler biltvättar? Klassning Anläggning för tvättning av mer än av personbilar per år eller mer än C tvättar av andra fordon såsom lastbilar eller traktorer eller tvätt av mer än 100 järnvägståg per år - mer än personbilar per år eller mer än 2000 tvättar per år av andra fordon såsom lastbilar eller traktorer - mer är personbilar men högst personbilar per år eller mer än tvättar men högst tvättar per år av andra fordon såsom lastbilar eller traktorer, eller tvätt av mer än 100 järnvägståg per år Anläggning för tvättning av mer än personbilar men högst U 3119 personbilar per år eller tvättning av mer än 500 men högst 1000 andra fordon såsom lastbilar eller traktorer Anläggning där mer än kubikmeter flytande motorbränslen eller 1 miljon C 7797 normalkubikmeter gas avsett som motorbränsle hanteras per år - mer än kubikmeter flytande motorbränsle hanteras per år - mer än m högst kubikmeter flytande motorbränsle hanteras per år mer än m högst kubikmeter flytande motorbränsle hanteras per år mer än 1 miljon normalkubikmeter gas hanteras per år 3898 Fordonsverkstäder vars yta uppgår till U mer än kvadratmeter - mer än 500 men högst kvadratmeter 3119