Miljökrav för fordonstvättar förslag till länspolicy

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljökrav för fordonstvättar förslag till länspolicy"

Transkript

1 Miljökrav för fordonstvättar förslag till länspolicy December 2005

2 LÄNSSTYRELSEN PM 2(19) Miljökrav för fordonstvättar - policy för Bakgrund och syfte Denna policy har tagits fram för att utgöra ett stöd för miljökontorens tillsyn av fordonstvättar. Bakgrunden till arbetet är dels att Naturvårdsverket i april 2004 upphävde sina Allmänna råd 96:1 Fordonstvätt, mål och riktvärden (AR 96:1) respektive allmänna råd 1975:10 om Avloppsvattenbehandling vid bensinstationer och bilverkstäder, och dels att arbetsgruppen har velat klargöra vilka krav som är skäliga att ställa också för mindre verksamheter. Eftersom AR 96:1 tidigare har varit grunden för tillsynsarbetet, gjorde upphävandet av rådet att det uppstod en osäkerhet för var kravnivån bör läggas vid nyetablering och för befintlig verksamhet. Arbetsgruppens förhoppning är att länets tillsynsmyndigheter skall finna stöd i den framtagna policyn och välja att tillämpa den, så att likartade bedömningar kan göras inom länet. Policydokumentet har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av Karin Samuelsson (miljöoch hälsoskyddsförvaltningen i Västerås), Kristina Storfors (miljökontoret i Köping) samt Daniel Johansson och Mikael Wulff (miljöenheten, Länsstyrelsen). Arbetet påbörjades under hösten Underlag har hämtats från AR 96:1, Naturvårdsverkets nya branschfaktablad, policydokument från Miljösamverkan Västra Götaland och Stockholm Vatten, samtal med Naturvårdsverkets branschexpert och leverantörer av olika reningstekniker samt med VAhuvudmannen (VA) i kommunerna. Arbetet har vid några tillfällen förankrats med övriga kommuner i länet, vilka också har haft möjlighet att lämna synpunkter. Definitioner Fordonstvätt I begreppet fordonstvätt ingår manuella och automatiska anläggningar för fordonstvätt. Även t.ex. bilrekonditionering, rostskyddsbehandling med föregående tvätt, åkerier och tvättplattor för privatpersoner ingår i denna kategori. Övriga fordon som exempelvis tåg och båtar omfattas inte av policyn men resonemanget kan säkert användas även för dessa. När det gäller verksamheter som enbart tvättar fälgar och/eller däck anser arbetsgruppen inte att de räknas till fordonstvättar. Små tvättar Anläggningar som tvättar mindre än fem personbilar eller mindre än ett tungt fordon (lastbilar, bussar, traktorer eller annat vägfordon) per dygn, räknat i snitt per år. Hit hör bland annat många tvättar som inte är öppna för utomstående, t.ex tvätthallar, spolplattor och tvättplatser i garage på företag, förvaltningar och i bostadsområden.

3 LÄNSSTYRELSEN PM 3(19) Mellanstora tvättar Anläggningar där tvättning sker av fem personbilar eller mer respektive ett tungt fordon (lastbilar, bussar, traktorer eller annat vägfordon) eller mer per arbetsdag, vilket motsvarar cirka 1250 personbilar eller 250 tunga fordon per år. Arbetsgruppens bedömning är att relativt få tvättar kan räknas som mellanstora. I gruppen återfinns en del tidigare anmälningspliktiga verksamheter som, genom att minska antalet tvättar/år eller noggrannare följa upp antalet utförda tvättar, har hamnat under anmälningsnivån. I dessa fall förutsätts att verksamhetsutövaren trovärdigt kan visa att antalet tvättar underskrider anmälningsnivån. Stora tvättar Anmälningspliktiga anläggningar där antalet faktiska tvättar är minst 5000 personbilar eller 1000 tunga fordon (lastbilar, bussar, traktorer eller annat vägfordon) per år. Arbetsgruppen anser att bedömningen av om anmälningsplikt gäller eller inte kan göras utifrån de uppgifter som verksamhetsutövaren lämnar. Om- och tillbyggnad Som ombyggnad räknas genomgripande förändring eller utbyte av tvätt- eller reningsutrustning. Normalt underhåll eller service omfattas inte. Som tillbyggnad räknas utökning av tvätthallsstorlek, tillägg av fler tvättplatser och liknande. Om endast andra delar av byggnaden, t ex bensinstationen, byggs om/byggs till så räknas det inte som om- eller tillbyggnad av tvätthall. Åtgärdskrav Utgående från vad som är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt anser arbetsgruppen att nedanstående tidplan, utsläppsnivåer och försiktighetsmått är skäliga att kräva. Beroende på de faktiska förutsättningarna kan det i enstaka fall finnas anledning att göra avsteg från angivna krav. Likaså kan det i vissa fall vara motiverat att tidigarelägga utsläppskrav för tvättar som har stora föroreningsutsläpp eller som avleder avloppsvattnet till en känslig recipient. Det kan också tänkas att en kommun väljer att skärpa och/eller tidigarelägga utsläppskrav för att minska belastningen på det kommunala avloppsreningsverket. Utöver de riktvärden som anges här kan VA (VA-huvudmannen i kommunen) ha utarbetat lokala riktlinjer för vilka föroreningshalter som kan godtas vid anslutning till det kommunala avloppsnätet. Om policyn och de lokala riktlinjerna inte överensstämmer bör miljöoch hälsoskyddskontoret och VA komma överens om vilka värden som skall tillämpas och hur man kan samarbeta för att minska fordonstvättarnas miljöpåverkan. För små tvättar anges utsläppskrav endast vid ny-, om- eller tillbyggnad av tvättanläggningen. För befintliga små tvättar anser arbetsgruppen att det som minimum skall finnas någon form av oljeavskiljare. I övrigt anser gruppen att det i dagsläget inte är miljömässigt motiverat eller ekonomiskt rimligt att generellt skärpa kraven ytterligare. På några års sikt

4 LÄNSSTYRELSEN PM 4(19) bedöms dock att situationen kan komma att förändras, och arbetsgruppen anser att det om cirka 5 år finns anledning att se över policyn för de små tvättarna. Om inget annat framkommer då, ser arbetsgruppen det som en rimlig målsättning att miljökontoren fr. om år 2015 begär att även befintliga små tvättar skall uppfylla de krav som länspolicyn anger för ny-, om- eller tillbyggnad. Eftersom avloppsutsläppen (föroreningsmängd och vattenvolym) från större verksamheter har minskat och sannolikt fortsätter att minska genom utsläppsbegränsande åtgärder, får utsläppen från små verksamheter och hushåll allt större betydelse för avloppsreningsverk och recipienter. Detta motiverar att de små verksamheternas avloppsutsläpp blir mer uppmärksammade i tillsynen. I vilken takt detta skall ske måste bedömas utifrån de lokala förutsättningar man har i varje kommun. Recipientens känslighet samt avloppsreningsverkets driftsäkerhet och slamkvalitet är viktiga utgångspunkter för denna bedömning. Redan nu bör miljökontoren vid tillsyn informera om och motivera tänkbara lösningar som minskar avloppsutsläppen. Det kan t.ex handla om att verksamhetsutövaren bör välja en extern anläggning för fordonstvätt eller att flera verksamheter kan gå ihop om en tvätt med rening. Miljökontoren bör följa teknikutvecklingen av reningsutrustning m.m. och samarbeta med övriga kommunala förvaltningar. Tidplan för utsläppskrav Stora tvättar Mellanstora tvättar Fr.o.m 1 januari 2006 Utsläppskrav 2 skall uppfyllas vid ny-, om- eller tillbyggnad. För befintliga tvättar (installerade före 31 december 2005) skall utsläppskrav 1 uppfyllas om tillsynsmyndigheten inte har meddelat något annat. Utsläppskrav 2 skall uppfyllas vid ny-, om- eller tillbyggnad. För befintliga tvättar (installerade före 31 december 2005) bör utsläppskrav 1 Senast 31 december 2010 Utsläppskrav 1 skall uppfyllas vid samtliga. uppfyllas. Små tvättar Samtliga befintliga tvättar skall ha en oljeavskiljare 3. Utsläppskrav 4 skall uppfyllas vid ny-, om- eller tillbyggnad. 1) Se utsläppskrav i tabell 1. 2) Se utsläppskrav i tabell 2. 3) Oljeavskiljaren skall minst vara dimensionerad enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 1975:10 Avloppsvattenbehandling vid bensinstationer och bilverkstäder. 4) Oljeavskiljaren skall uppfylla Svensk Standard SS EN 858. Oljeindex får som riktvärde inte överskrida 5 mg/liter i utgående avloppsvatten.

5 LÄNSSTYRELSEN PM 5(19) Policyn anger inget krav på att alla fordonstvättar skall ha recirkulation av tvättvatten. Däremot kan det ur verksamhetsutövarens synpunkt vara en fördelaktig lösning. Studier visar att recirkulation leder till lägre utsläpp av olja och metaller, mindre risk för driftstörningar, viss återvinning av kemikalier samt vattenbesparing. Utsläppskraven anges som riktvärden. Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids mer än tillfälligt skall göra att åtgärder vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas. Provtagning skall göras av en sakkunnig provtagare och analys ske vid ett ackrediterat laboratorium (se bilaga 1). Tabell 1 Utsläppskrav Personbil Tyngre fordon Samlingsparameter (bly, krom, nickel) 10 mg/bil 30 mg/fordon Kadmium 0,25 mg/bil 0,75 mg/fordon Zink 50 mg/bil 150 mg/fordon Oljeindex 5 g/bil 15 g/fordon Kvot BOD/COD (nedbrytbarhet) >0,3 >0,3 Utsläppskraven i tabell 1 innebär ingen egentlig förändring jämfört med de riktvärden som tidigare angavs i Naturvårdsverkets allmänna råd 1996:1. Den enda skillnaden är oljevärdet som på grund av förändrad analys nu anges som oljeindex istället för mineralolja. Tabell 2 Utsläppskrav Personbil Tyngre fordon Samlingsparameter (bly, krom, nickel) 5 mg/bil 15 mg/fordon Kadmium 0,10 mg/bil 0,3 mg/fordon Zink 50 mg/bil 150 mg/fordon Oljeindex 2,5 g/bil 7,5 g/fordon Kvot BOD/COD (nedbrytbarhet) >0,3 >0,3 Utöver angivna utsläppskrav anser arbetsgruppen att följande generella krav skall ställas vid de tidpunkter då skall-krav anges i tidplanen ovan. För små tvättar gäller alla nedanstående krav bara vid ny-, om- eller tillbyggnad. För befintliga små tvättar gäller bara de punkter som är försedda med *: Separat vattenmätare för kontroll av all vattenförbrukning i tvättanläggningen skall finnas. Vattenmätarna skall vara plomberade. Provtagningsbrunn eller annan anordning som möjliggör anslutning av automatisk provtagare skall finnas på utgående avloppsledning efter reningsanläggningens bufferttank.

6 LÄNSSTYRELSEN PM 6(19) För att förhindra bräddning av otillräckligt renat avloppsvatten från en pumpbrunn, skall tvättanläggningen vara försedd med automatik som stoppar tvättmaskin och vattentillförsel om pumpen upphör att fungera. Tvättkemikalier som kan påverka oljeavskiljarens eller reningsanläggningens funktion negativt genom sämre avskiljningsförmåga får ej användas. För tvätt i en manuell tvätthall skall kunderna informeras om vilka tvättkemikalier som kan användas utan att driftstörningar riskeras i reningsverket.* Nivålarm skall finnas i både olje- och slamavskiljare. Olje- och slamavskiljare skall tömmas vid behov, dock minst en gång per år. Efter tömning skall oljeavskiljaren återfyllas med vatten. Om oljeavskiljaren är av klass 1-typ (dvs försedd med lamell-, rör- eller skumgummifilter) bör man ha som rutin att backspola filtret varje gång tömning sker.* Avlopp från verkstadslokal skall vara separerat från tvätthallens avloppssystem och istället anslutas till separat oljeavskiljare.* Lagring av kemiska produkter (t ex tvättkemikalier) och farligt avfall skall ske på tät och invallad yta som är beständig mot de produkter och avfall som lagras. Vid förvaring utomhus skall invallningen vara försedd med nederbördsskydd. Invallningen skall rymma det största kärlets volym plus 10 % av övriga behållares volym.* Arbetsgruppen har diskuterat om avloppsutsläpp skall ske till dag- eller spillvatten. Traditionellt har industriellt avloppsvatten kopplats till det kommunala spillvattennätet. Idag verkar VA ofta för att anslutning av industriellt avloppsvatten istället skall ske till dagvattennätet. Ett exempel är Västerås där VA vid nyetablering eller ombyggnation av industriell verksamhet generellt bara tar emot spillvatten som är behandlingsbart i verket eller om det inte är tekniskt möjligt att koppla om avloppsvattnet från spillvatten- till dagvattennätet. En bedömning görs i varje enskilt fall. Anslutning till dagvattennätet förutsätter naturligtvis att verksamhetens avloppsvatten renas lokalt. En arbetsgrupp, bestående av Mälarenergi AB (VA-huvudman), Länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås diskuterar vilka krav som skall ställas vid anslutning till dagvattennätet. Resultatet av dessa diskussioner kommer att redovisas separat. Skälighetsavvägning När tillsynsmyndigheten bedömer vilka krav som skall ställas vid befintliga verksamheter respektive nyetablering, utgår man från miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Innan krav ställs mot verksamhetsutövaren skall myndigheten göra en skälighetsavvägning. Utgångspunkter är då om åtgärden är miljömässigt motiverad, ekonomiskt rimlig och tekniskt möjlig. Avvägning skall göras i varje enskilt fall, men som stöd för miljökontoren gör arbetsgruppen följande generella bedömning.

7 LÄNSSTYRELSEN PM 7(19) Miljömässiga motiv Utgångspunkt för miljöarbetet är de nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen beslutade om 1999 och de regionala mål som Länsstyrelsen har utarbetat. Målen syftar till att inom en generation göra Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Giftfri miljö är det miljökvalitetsmål som bäst tar upp den miljöpåverkan som en fordonstvätt ger. Ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och god bebyggd miljö är andra miljömål som berörs. Regeringen anser att fosfor från organiskt avfall och avloppsslam bör ingå i ett kretslopp och Naturvårdsverket har därför utarbetat en aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Naturvårdsverket 2002). Det långsiktiga målet i aktionsplanen är att näring i avlopp återförs till mark där näringen behövs, utan risk för hälsa eller miljö. Det innebär att avloppsfraktioner måste ha sådan kvalitet (reningsgrad) att de kan återföras till åkermark eller annan mark utan att risk uppstår för människors hälsa och miljön. Ett förslag till delmål är att till år 2015 skall minst 60 % av fosforn i avloppsvatten återföras till produktiv mark, varav minst hälften till åkermark. Aktionsplanen anger dock att det i dagsläget inte är långsiktigt förenligt med miljömålet Giftfri miljö att använda avloppsfraktioner på åkermark på grund av nuvarande föroreningsinnehåll. Det krävs väsentliga kvalitetsförbättringar för att merparten av dagens slam skall kunna hanteras enligt aktionsplanens mål. Svenska Petroleuminstitutet (SPI) anser att stabila organiska ämnen eller metaller inte får tillföras i sådan mängd att slammet i avloppsreningsverken inte kan användas för jordbruksändamål (SPI och Svensk Bensinhandel, 2005). Fordonstvättar ger utsläpp av metaller, oljeprodukter och andra organiska och oorganiska ämnen. Föroreningarna härrör från tvättkemikalier, smuts från vägbeläggning, fordon och däck. Allmänt kan sägas att utsläppen är som störst under vinterhalvåret då mera tvättkemikalier används och fordonen är mer nedsmutsade. Undersökningar som har gjorts visar att föroreningshalter och mängder kan variera kraftigt mellan olika anläggningar. Variationer kan bero på val av tvättkemikalier, skötsel av slam/oljeavskiljare och andra reningsanläggningar samt om det finns andra delverksamheter anslutna (t.ex. verkstadsavlopp). Att uppskatta fordonstvättars totala belastning på kommunala reningsverk eller recipient är därför mycket svårt. (Naturvårdsverket 2004) I nedanstående tabell visas exempel på utsläpp som förekommer från fordonstvättar i Karlstads kommun (SPI rapport Utvärdering av 10 bilvårdsanläggningar tvättsäsongen 2002/2003 ). Studien gäller personbilar och innehåller både tvättanläggningar med enbart oljeavskiljare och anläggningar med kompletterande rening.

8 LÄNSSTYRELSEN PM 8(19) Parameter Medelvärde (mg/fordon) Anläggningar med enbart oljeavskiljare Bly, krom och nickel (samlingsparameter) 13 Kadmium 0,12 Zink 129 Opolära alifatiska kolväten Anläggningar med oljeavskiljare och kompletterande rening Bly, krom och nickel (samlingsparameter) 7,5 Kadmium 0,04 Zink 95 Opolära alifatiska kolväten Vidtagna åtgärder vid större tillståndspliktiga verksamheter har genom åren gjort att utsläppen till spillvattennät totalt minskat, både när det gäller flöde och föroreningsmängd. Detta har delvis skett vid tillståndsprövning där Länsstyrelsen sedan lång tid tillbaka har begärt att utsläpp av processavloppsvatten skall renas lokalt och sedan avledas till dagvattennätet. Tillsynen har också drivit på utvecklingen mot avloppslösa verksamheter med slutna system. Av detta kan man dra slutsatsen att påverkan på de kommunala avloppsreningsverken från större verksamheter, främst B-objekt men också de C-objekt där rening finns, inte längre dominerar. Istället härrör en allt större andel av de föroreningar (metaller och olja) som belastar avloppsreningsverken, från mindre verksamheter och hushåll. Ekonomisk rimlighet Beroende på hur mycket av den befintliga utrustningen som kan utnyttjas och vilka förutsättningar verksamheten har kommer installationskostnaderna för kompletterande rening att variera. Det är därför svårt för tillfrågade leverantörer att ange en exakt kostnad. Arbetsgruppen har fått följande ungefärliga prisuppgifter (exklusive moms) för själva utrustningen; Labko - oljeavskiljare klass 1 från cirka kronor (hösten 2004). bia HÄRDPLAST AB - oljeavskiljare NS 6 ( kr), NS 15 ( kr) och NS 30 ( kr), hösten Reningsutrustning kostar från strax under kronor och uppåt (MCP Vattenrening, hösten 2004). Till detta tillkommer kostnader för markarbeten, rördragning och eventuell elinstallation. För bia HÄRDPLAST AB:s oljeavskiljare beräknas denna kostnad vara kr beroende på avskiljarens storlek och olika markförhållanden (ej sprängning). För små tvättar anser arbetsgruppen att det i dagsläget inte är miljömässigt motiverat eller ekonomiskt rimligt att generellt skärpa kraven. Därför anges utsläppskrav endast vid ny-, om- eller tillbyggnad av tvättanläggningen. För befintliga små tvättar skall det som mini-

9 LÄNSSTYRELSEN PM 9(19) mum finnas någon form av oljeavskiljare. På några års sikt bedöms dock att situationen kan komma att förändras, och arbetsgruppen anser att det om cirka 5 år finns anledning att se över policyn för de små tvättarna. Tekniskt möjligt För oljeavskiljare finns en Europanorm, som har antagits som svensk standard, SS-EN 858, del 1 och 2: SS-EN Avlopp separationssystem för lätta vätskor (t ex olja och bensin). Del 1: Principer för produktutformning, provning, märkning och kvalitetskontroll. SS-EN Avlopp separationssystem för lätta vätskor (t ex olja och bensin) Del 2: Val av nominell storlek, installation, drift och underhåll. Arbetsgruppen anser att vid nyinstallation samt om- eller tillbyggnad skall oljeavskiljaren uppfylla svensk standard. När tillsynsmyndigheten ställer krav bör man ange just att standarden skall uppfyllas, inte att en klass 1-avskiljare skall installeras. Detta på grund av att verksamhetsutövaren i vissa fall kan behöva installera både en klass 1-avskiljare och en klass 2-avskiljare (i serie) för att få tillräcklig reningseffekt. Ett exempel på en klass 1- avskiljare är koalescensavskiljaren, i vilken små oljedroppar binds till varandra och formar större droppar som kan avskiljas (koalescens = sammanslagning). Tillsynsmyndigheten bör också begära att verksamhetsutövaren före installation redovisar hur dimensioneringen har beräknats. Enligt Peter Björklund (bia HÄRDPLAST AB) bör en oljeavskiljare som enbart belastas med avloppsvatten från en manuell högtryckstvätt vara dimensionerad för minst 6 l/sekund och liters slamvolym. Av alla nyinstallationer som företaget utför är % av denna typ. När oljeavskiljaren dimensioneras behöver man ta hänsyn till vilken verksamhet som kommer att bedrivas (t.ex högtryckstvätt), inkommande flöde samt vilken typ av olja (dess densitet) som skall avskiljas. Om det förekommer flera olika slags oljor i avloppsvattnet, bör man utgå från den som finns i störst mängd. För automattvättar tillkommer, utöver själva avskiljardelen, en slamlagringsvolym om minst 5 m 3. Ser man till dagens föroreningsbelastning ger en gravimetrisk oljeavskiljare sällan tillräcklig reningseffekt. Detta framförallt på grund av att om man använder en handhållen högtryckstvätt (och det görs i regel), så gör det höga vattentrycket att oljan blir väldigt finfördelad. Det i sin tur medför att det blir betydligt svårare att avskilja olja. En gravimetrisk oljeavskiljare (enligt den äldre dimensioneringen) är normalt dimensionerad för två timmars uppehållstid, och det räcker inte till för att de finfördelade oljedropparna skall hinna avskiljas. En ytterligare komplikation för alla oljeavskiljare (även koalescensavskiljare) är att vissa miljövänliga avfettningsmedel skapar väldigt stabila emulsioner, vilket försvårar avskiljningen och kan ge sämre reningsresultat. Om verksamheten i övrigt har en oljeavskiljare som är rätt dimensionerad och anpassad för den aktuella verksamheten kan det därför vara bättre att använda ett självspaltande kallavfettningsmedel (det finns miljöanpassade medel), vilket ger en bättre avskiljning. (bia HÄRDPLAST AB)

10 LÄNSSTYRELSEN PM 10(19) En fordonstvätt med oljeavskiljare av klass 1-typ renar olja, men ger obetydlig avskiljning av metaller (Labko). För rening av metaller behövs någon form filtrering och/eller kemisk fällning. Det finns idag reningsteknik framtagen som passar de små tvättarna. Några exempel är filterteknik och kemisk flockning. Leverantörer som vi har talat med uppger att reningsutrustningen klarar utsläppsvärdena i de upphävda AR 96:1 och att utgående oljehalt inte överstiger 5 mg/l (MCP Vattenrening och Kärcher). Naturvårdsverkets AR 96:1 togs fram med utgångspunkt från att det redan 1996 var tekniskt möjligt att komma ner till vissa föroreningsmängder per fordon. Sedan dess har tekniken utvecklats ytterligare och idag finns reningsanläggningar för stora tvättar som uppges klara policyns hårdare utsläppskrav, enligt tabell 2 (miljöförvaltningen i Stockholms stad). Arbetsgruppen ser det dock inte som rimligt att generellt skärpa kraven för de stora tvättar som redan har installerat reningsteknik eller har meddelats åtgärdskrav enligt förutsättningarna i AR 96:1. Men om anläggningarna ändå klarar utsläppskraven enligt tabell 2, bör naturligtvis den skärpta kravnivån tillämpas också för dessa. De skärpta kraven enligt tabell 2 skall alltid uppfyllas vid ny- om- och tillbyggnad av stora och mellanstora anläggningar. Egenkontroll För stora tvättar (=anmälningspliktiga) anges krav om egenkontroll både i 26 kap 19 miljöbalken och förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll. Egenkontrollen vid små och mellanstora tvättar regleras däremot bara i 26 kap 19 miljöbalken. Läs mer i bilaga 1. Samarbete med andra kommunala förvaltningar Arbetsgruppen anser att ett väl fungerande samarbete mellan kommunens miljökontor, VA och stadsbyggnadskontor eller motsvarande (SBK) väsentligt underlättar arbetet med att minska verksamhetsutövarnas avloppsutsläpp. SBK har möjlighet att påverka när man upprättar detaljplaner eller handlägger bygglov/bygganmälan för nyetablering eller ombyggnad av verksamheter med avloppsutsläpp. Det är önskvärt att miljökontoret och VA ges möjlighet att lämna synpunkter i dessa fall. Likaså skall miljökontoret låta VA få yttra sig när man handlägger anmälningsärenden där utsläpp till vatten förekommer. VA kan som utförare ställa krav på sina kunder och ange vilka föroreningsnivåer som högst får förekomma i det avloppsvatten som ansluts till kommunens avloppsnät. De tre aktörerna arbetar enligt olika lagstiftning (se bilaga 4) och med olika angreppssätt. VA arbetar inte branschvis utan går uppströms i ledningsnätet sett från avloppsreningsverket, medan miljökontoret besöker enskilda verksamheter. Samarbetet med VA kan i vissa fall kompliceras av att de också är en verksamhetsutövare för vilken miljökontoret är tillsynsmyndighet. Samarbete kan handla om att:

11 LÄNSSTYRELSEN PM 11(19) VA och miljökontoret tillsammans utarbetar riktlinjer för maximal föroreningsnivå vid anslutning till det allmänna avloppsnätet och vid utsläpp till dagvattennätet. Utarbeta informationsmaterial om riktlinjer, oljeavskiljare och tvätt utanför anläggning mm. Se över tömnings- och skötselrutiner för oljeavskiljare. Se över att dimensionering av oljeavskiljare överensstämmer med faktisk belastning. Ta fram rutiner kring samråd vid bygglov/bygganmälan. Samarbeta med andra kommuner. Referenser Muntliga referenser bia HÄRDPLAST AB, Peter Björklund, 10 november 2005 (föredrag vid länsträffen i Köping). Kärcher Göteborg, Lars-Erik, 14 december Labko, Koponen Helge, 16 november MCP Vattenrening, Larsson Sune, november Miljöförvaltningen i Stockholm, Lundin Anders, 16 mars Naturvårdsverket branschexpert, Andersson Jan, 8 november 2004 och 21 december Litteratur Naturvårdsverket 2004, Branschfaktablad för fordonstvättar ( remissutgåva). Naturvårdsverket 2002, Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (rapport 5214). Stockholm Vatten och Miljöförvaltningen i Stockholms stad. Policy för fordonstvättar i Stockholms stad 18 februari Svenska Petroleum Institutet och Svensk Bensinhandel, Biltvättanläggningar februari Bilagor 1. Egenkontroll. 2. Tvätt utanför anläggning. 3. Naturvårdsverkets motiv till att upphäva AR 96:1 och AR 1975: Lagstiftning som huvudmannen för vatten och avlopp (VA) och stadsbyggnadskontoret (SBK) tillämpar för fordonstvättar.

12 LÄNSSTYRELSEN PM 12(19) BILAGA 1 Egenkontroll Enligt 26 kap 19 miljöbalken skall alla verksamhetsutövare kontrollera sin verksamhets påverkan på hälsa och miljö. För anmälningspliktiga fordonstvättar finns ytterligare bestämmelser i förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Denna beskrivs inte i nedanstående text. Arbetsgruppen bedömer att skillnaden mellan MB 26:19 och egenkontrollförordningen framförallt är att man med stöd av den sistnämnda i större utsträckning kan begära att rutiner och ansvarsfördelning är dokumenterade. Verksamhetsutövaren skall genomföra och upprätthålla de krav som ställs genom miljöbalken och myndighetsbeslut. Genom egenkontroll skall verksamhetsutövaren styra, kontrollera, följa upp och ha kunskap så att kraven uppfylls. (Naturvårdsverket, Branschfakta fordonstvättar, 2004 remissutgåva). Egenkontrollen kan t.ex innebära att man tar prov på utgående vatten, bedömer resultaten och vidtar de åtgärder som eventuellt behövs. Skötsel av reningsanläggningar För att uppnå avsedd reningseffekt är det viktigt att följa leverantörens instruktioner för drift och underhåll av tvätt- och reningsanläggningar. Verksamhetsutövaren bör från leverantören begära att få utbildning, instruktioner för drift och underhåll (allmän skötsel, tömningsfrekvens av oljeavskiljare, kalibrering av styr- och mätinstrument osv.) samt journaler. (Naturvårdsverket 2005, SPI och Svensk Bensinhandel 2005) SPI rekommenderar att minst två anställda har utbildning på tvättanläggningen och dess reningsutrustning. En av dem skall ha huvudansvaret. Ett serviceavtal bör även finnas mellan leverantören och verksamhetsutövaren för att säkerställa anläggningens funktion. (Svenska Petroleum Institutet och Svensk Bensinhandel) Provtagning För att kontrollera reningsanläggningens eller oljeavskiljarens reningseffekt är det nödvändigt att provtagning görs regelbundet. Beroende på verksamhetens omfattning varierar policyns krav för provtagningsfrekvens, utförande och analysparametrar. Provtagning skall utföras under representativa förhållanden (=normalbelastning) av en sakkunnig provtagare. Analys skall ske vid ett ackrediterat laboratorium. Analysresultat skall redovisas till tillsynsmyndigheten tillsammans med uppgift om antal tvättade fordon och vattenförbrukning under provtagningsperioden. Om angivna riktvärden/villkor inte uppfylls bör verksamhetsutövaren också redovisa förslag till förbättringsåtgärder. Kopia av redovisade uppgifter skall finnas tillgängliga hos verksamhetsutövaren.

13 LÄNSSTYRELSEN PM 13(19) Om tillsynsmyndigheten bedömer att verksamhetsutövaren har en god egenkontroll och utförd provtagning under en längre period visar låga utsläppsvärden, kan övervägas om provtagningsfrekvensen kan minskas. Nedan anges hur provtagning skall ske för stora, mellanstora och små fordonstvättar. För att avsnitten skall kunna läsas var för sig återkommer samma text på flera ställen. Stora tvättar Provtagning av utgående avloppsvatten efter reningsanläggning skall utföras en gång varje vinterhalvår (november-april månad). Analys skall göras av bly, krom och nickel (samlingsparameter), kadmium, zink, oljeindex, BOD och COD. Metaller och olja skall provtas som veckosamlingsprov, där en tids- eller flödesstyrd provtagare placerad i provtagningsbrunnen tar ut delprover under en vecka (sju dagar). För BOD och COD uttas istället ett dygnssamlingsprov från de delprover som har tagits under ett dygn. Anledningen till att veckosamlingsprov krävs här är att erfarenheter från provtagning på fordonstvättar i Stockholm, visar stora dygnsvariationer i föroreningsinnehåll samt att aktuellt väder (nederbörd) har stor betydelse. (Stockholm Vatten och Miljöförvaltningen i Stockholms stad) Mellanstora tvättar För de mellanstora tvättar som omfattas av skall-krav i tidplanen för utsläppskrav, skall provtagning av utgående avloppsvatten efter reningsanläggning utföras en gång varje vinterhalvår (november-april månad). Analys skall göras av bly, krom och nickel (samlingsparameter), kadmium, zink, oljeindex, BOD och COD. Prov skall uttas som dygnssamlingsprov, där en tids- eller flödesstyrd provtagare placerad i provtagningsbrunnen tar ut delprover under ett dygn. För övriga mellanstora tvättar (anläggningar som fanns när denna policy trädde i kraft) skall provtagning ske på samma sätt, men det räcker med att göra analys på oljeindex. Observera att riktvärdet för oljeindex i det här fallet anges som halt och inte mängd. Det gör att provtagning endast bör ske under tvättanläggningens öppettider. Eftersom verksamheten bara har en oljeavskiljare, blir eftersläpningen i systemet liten. Provtagningen bör avslutas några timmar efter att den sista tvätten har skett oljeavskiljarens uppehållstid får styra detta (t.ex. två timmar för en gravimetrisk avskiljare). Som noterats ovan har provtagning vid fordonstvättar i Stockholm visat att det kan förekomma stora dygnsvariationer i föroreningsinnehåll samt att aktuellt väder (nederbörd) har stor betydelse. Detta innebär att man vid dygnssamlingsprov måste lägga stor vikt vid att provtagning görs under representativa förhållanden. Råder osäkerhet bör man också för dessa objekt begära att provtagning görs som veckosamlingsprov.

14 LÄNSSTYRELSEN PM 14(19) Små tvättar För små tvättar som skall uppfylla utsläppskrav (dvs. är ny-, om- eller tillbyggda efter policyns ikraftträdande) skall provtagning av utgående avloppsvatten efter oljeavskiljare utföras en gång varje vinterhalvår (november-april månad). Analys skall göras av oljeindex. Prov skall uttas som dygnssamlingsprov, där en tids- eller flödesstyrd provtagare placerad i provtagningsbrunnen tar ut delprover under ett dygn. För övriga små tvättar avgör tillsynsmyndigheten om/när krav om provtagning skall ställas. En förutsättning för att få representativa prover är att provtagning sker i samma punkt varje gång. För små tvättar som skall uppfylla utsläppskrav skall det finnas en förberedd provtagningspunkt i form av en provtagningsbrunn placerad direkt efter reningsanläggning eller oljeavskiljare. Observera att riktvärdet för oljeindex i det här fallet anges som halt och inte mängd. Det gör att provtagning endast bör ske under tvättanläggningens öppettider. Eftersom verksamheten bara har en oljeavskiljare, blir eftersläpningen i systemet liten. Provtagningen bör avslutas några timmar efter att den sista tvätten har skett oljeavskiljarens uppehållstid får styra detta (t.ex. 2 timmar för en gravimetrisk avskiljare). Som noterats ovan har provtagning vid fordonstvättar i Stockholm visat att det kan förekomma stora dygnsvariationer i föroreningsinnehåll samt att aktuellt väder (nederbörd) har stor betydelse. Detta innebär att man vid dygnssamlingsprov måste lägga stor vikt vid att provtagning görs under representativa förhållanden. Råder osäkerhet bör man också för dessa objekt begära att provtagning görs som veckosamlingsprov. Kemikalier Arbetsgruppen bedömer att valet av tvättkemikalier är mycket viktigt för reningsresultatet, speciellt för de tvättar där reningen endast består av en oljeavskiljare. Enligt Naturvårdsverket och företrädare för branschen är det endast alkaliska självspaltande tvättmedel som kan säkerställa god avskiljning i oljeavskiljaren, oavsett vilken typ av oljeavskiljare som används. (Naturvårdsverkets branschexpert och Labko) Ett hjälpmedel för att finna miljöanpassade tvättmedel är listorna som miljöförvaltningen i Göteborg har tagit fram, se vidare på Det finns listor för fordonstvättmedel och produkter för särskild avfettning. Listorna är framtagna efter principen ej starkare är nöden kräver och för att underlätta valet finns beteckningar för användningsområde och vilken typ av medel det är. I Naturvårdsverkets branschfaktablad finns det även en översiktlig beskrivning av vad avfettnings-, tvätt- och avrinnings- samt sköljmedel innehåller. Välj endast kemikalier som enligt leverantören fungerar i reningsanläggningen.

15 LÄNSSTYRELSEN PM 15(19) BILAGA 2 Tvätt utanför anläggning Olja, metaller och tvättkemikalier från fordon som tvättas utanför anläggning, t ex på gatan i villaområdet, och som leds till dagvattnet utan rening är ett problem. Arbetsgruppen anser inte att detta är bästa möjliga teknik (BAT) utan att alla som tvättar yrkesmässigt skall ha rening och en anordnad tvättplats. För privatpersoner finns inget krav på BAT. Dock skall övriga allmänna hänsynsreglerna tillämpas, t.ex. vid val av tvättkemikalier. Det är tveksamt om man kan förbjuda privatpersoners tvätt utanför anläggning. För att nå resultat är informationsinsatser ett beprövat angreppssätt. Miljösamverkan Västra Götaland väljer dock att gå ett steg längre med sin policy se nedan. Utdrag ur Miljösamverkan Västra Götalands policy för tvätt utanför anläggning: Fordonstvätt på gatan är inte tillåten för dem som bedriver yrkesmässig verksamhet eftersom de då inte uppfyller kravet i 2 kap 3 miljöbalken om att använda bästa möjliga teknik. Fordonstvätt på gatan är olämpligt från miljösynpunkt eftersom tvättvattnet orenat når reningsverk eller närmaste vattendrag. Det miljömässigt bästa alternativet är att tvätta bilen vid en tvättanläggning med egen reningsutrustning. Följande kan godtas både för egna privatfordon och för fordon som används i yrkesmässig verksamhet: Avspolning av lera, grus, damm sker utan användande av tvättkemikalier. Fordonet skall stå på mark utan avrinning till dagvattenbrunn, öppet dike, vattendrag, sjö eller dylikt och det får heller inte finnas vattentäkter som kan påverkas. Plan gräsbevuxen mark är att föredra, men grusplan är också godtagbart. Markägarens tillstånd krävs. Kommunal mark bör inte upplåtas generellt för detta ändamål. Följande godtas för egna privatfordon vid enstaka tillfällen, men godtas inte för fordon som används i yrkesmässig verksamhet: Tvätt med såpa, diskmedel eller miljöanpassat schampo (ej avfettningsmedel) på mark enligt föregående punkt. Det är dock önskvärt att även privatfordon tvättas i tvättanläggning som klarar etapp- eller slutmålen. Följande godtas varken för egna privatfordon eller fordon som används i yrkesmässig verksamhet: Tvätt med avfettningsmedel. Tvätt/avspolning på gata, asfalterad parkeringsyta el. dyl, så att avrinning kan ske till dagvattenbrunn, dike el. dyl. Tvätt/avspolning i garage med golvavlopp.

16 LÄNSSTYRELSEN PM 16(19) BILAGA 3 Naturvårdsverkets motiv till att upphäva allmänna råd 1975:10 och 1996:1. Naturvårdsverket upphävde 2004 sina allmänna råd AR 96:1 Fordonstvätt och AR 1975:10 Avloppsvattenbehandling vid bensinstationer och bilverkstäder. I Naturvårdsverkets skrivelse daterad 7 april 2004 redovisas orsakerna till upphävandet och verket ger sin syn på vad som gäller nu. Nedan återges texten i skrivelsen: Orsakerna 1. Formella uppbyggnaden Båda allmänna råden är uppbyggda på ett sätt som inte är helt i överrensstämmelse med krav på hur sådana skall/får vara uppbyggda. Verket har av samma skäl under senare år upphävt ett flertal andra äldre allmänna råd. Råden skall vara en uttolkning av innehållet i specifik lagtext, verkets åsikt om tolkningen av denna. Många äldre allmänna råd, som dessa, har karaktären av teknisk rådgivning, metodbeskrivningar, som snarare hör hemma i en handbok. 2. Sakinnehållets aktualitet Tekniska beskrivningar förlorar aktualitet med åren. Teknik och metoder förändras, nya standarder kommer. Detta varierar beroende på sakområdet. Mycket av texten i de aktuella råden är enligt verkets mening fortfarande relevant. Upphävandet av råden innebär alltså inte att verket nu tagit avstånd i sak från allt som står där, men allmänna råd är inte rätt plats. 3. Särskilt för AR 96:1 Fordonstvättar: Målen för recirkulation och slutning av reningssystemen Företrädare för branschen (SPI och Petroleumhandelns Riksförbund) har begärt att verket skall ändra i AR 96:1 och ta bort recirkulationsmålen. Argumentet är att målen för recirkulation i AR 96:1 är kontraproduktiva vad gäller miljönyttan. Anläggningarna slutar att fungera och reningen försämras eller upphör pga. recirkulationen av vatten. Det bör framhållas att det finns andra inom branschen, så som vissa verksamhetsutövare och utrustningstillverkare, som inte instämmer i denna uppfattning. Ett bidragande skäl är att man upplever att ofta, men inte lika överallt, blir råden lag genom att målen i dem föreläggs som bindande krav på lokal nivå. Det huvudsakliga skälet för att ändra i AR 96:1 på denna punkt skulle för verkets del vara om recirkulationsmålet i råden i praktiken leder till ökade utsläpp. Enligt verkets mening är vattenhushållningen som mål i sig underordnad mål för högsta acceptabla utsläpp av föroreningar. Recirkulationen (slutningen) skall i första hand vara ett medel för att minska föroreningsutsläppet.

17 LÄNSSTYRELSEN PM 17(19) Verket har, för att alls överväga ändring av råden, begärt mer underlag i sin sak. Branschen lät i fjol genomföra en undersökning genom ett uppdrag till SWECO-VIAK. Rapportens huvudsakliga budskap var nedslående resultat vad gäller de undersökta anläggningarnas funktion. Även om detaljer i rapporten kan, och har, diskuterats finner verket inte anledning att avfärda den huvudsakliga slutsatsen. Tillsammans med andra omständigheter som lyfts fram som skäl (som också är omdiskuterade) till ändrade råd, finner verket att finns fog för branschens beskrivning av läget. Vid en sammanvägd bedömning av för- och nackdelar med att behålla recirkulationsmålet, har verket kommit till slutsatsen att inte behålla det i allmänna råd. Diskussioner har också förts med företrädare för kommunala reningsverk (Stockholm Vatten) som tar emot avloppsvatten från anläggningar. Dessa motsätter sig inte att recirkulationsmålet stryks. Man bedömer att tillskottet av föroreningar med avloppsvatten från biltvättar är mindre än vad som tidigare uppskattats. Att kostnaderna för reningsanläggningar enligt branschen numera vida överstiger de som förutsågs i AR 96:1 har inte varit avgörande för verkets bedömning. Skälen under punkterna 1 3 har lett till att upphäva de båda allmänna råden. Vad gäller nu? Det första som skall sägas är att allmänna råd inte är något än just råd. Det står tillsynsmyndigheter fritt att tillämpa dem eller använda sig av annat underlag i sin myndighetsutövning. Dessutom bör alltid omständigheter i enskilda fallet/fallen vägas in. Naturligtvis är avsikten med verkets allmänna råd att de skall tillämpas och få brett genomslag, vilket de aktuella råden har fått. Verket planerar f n inte att ersätta råden med nya. Ett sådant arbete, även mot bakgrund av skälen under punkt 1 och t ovan, är resurskrävande och verket ser inte att det finns anledning att prioritera omarbetning av dessa allmänna råd framför andra. Vad gäller AR 96:1 bör sägas att verket naturligtvis inte är principiell motståndare till recirkulation av vatten, särskilt om det leder till minskade föroreningsutsläpp. Upphävande av råden innebär inte ett förbud mot recirkulation i fordonstvättar. Tvärtom önskar verket se en fortsatt teknisk utveckling, där cirkulation på ett driftsäkert sätt leder till minskade utsläpp, samtidigt som man hushåller med vatten. Även andra styrmedel än verkets allmänna råd, så som vattentaxor, verkar i den riktningen. Branschen har åtagit sig att klara det mål om reningsgrader (utsläpp av vissa föroreningar per tvättat fordon) som finns i AR 96:1. Detta anser verket vara en förutsättning för upphävandet. Det är i detta sammanhang också viktigt att poängtera att anläggningar kan vara dimensionerade för ett vattenflöde som förutsätter recirkulation, och att ökat tillflöde med slopad recirkulation skulle kunna leda till föroreningsmålet inte klaras pga. överbelastning.

18 LÄNSSTYRELSEN PM 18(19) Det är alltså en förutsättning att detta beaktas och kontrolleras inom ramen för egenkontrollen. Eventuella frågor riktas lämpligen till naturvårdsverkets branschexpert, Jan Andersson, på Miljökontoret i Karlstad kommun, För Naturvårdsverket Tor Borinder

19 LÄNSSTYRELSEN PM 19(19) BILAGA 4 Lagstiftning som huvudmannen för vatten och avlopp (VA) och stadsbyggnadskontoret (SBK) tillämpar för fordonstvättar Lag (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (VA-lagen) reglerar ansvaret för vattenförsörjningen och avloppshanteringen inom fastställda verksamhetsområden. I ABVA, Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten och avloppsanläggningen finns bland annat bestämmelser om avledning av spill- och dagvatten och vad som får tillföras avloppsvattnet. Den som vill avleda spillvatten är skyldig att informera om sin verksamhet så att huvudmannen kan bedöma om utsläppen är acceptabla för ledningsnät och avloppsreningsverk. Huvudmannen kan begära att brukaren utför egenkontroll av sin verksamhet i form av provtagning och journalföring. Finns det behov har huvudmannen rätt att låta undersöka VA-installationen och utföra den provtagning som anses nödvändig. Provtagningspunkt för representativ provtagning bör finnas. Nödvändig provtagning och analys bekostas av brukaren. (Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier eller annan yrkesmässig verksamhet, Sala kommun juli 2004) I Boverkets byggregler (BBR) skrivs följande under avsnitt 6:6211 Behandling av spillvatten. I spillvatteninstallationer där vattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av skadliga ämnen, skall behandling av spillvattnet utföras eller avskiljare installeras. Avlopp från vattenklosetter får inte anslutas till bensin-, olje- eller fettavskiljare. Råd: Avskiljare bör finnas om spillvattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av - slam eller fasta partiklar som ger påtaglig risk för avsättningar, - fett eller andra ämnen som avskiljs vid spillvattnets avkylning, - bensin eller andra brand- och explosionsfarliga vätskor eller - olja och andra i vatten olösliga ämnen. (Boverkets hemsida För oljeavskiljare finns numera en europeisk norm som också har blivit svensk standard. (två delar): SS-EN Avlopp separationssystem för lätta vätskor (t ex olja och bensin) Del 1: Principer för produktutformning, provning, märkning och kvalitetskontroll. SS-EN Avlopp separationssystem för lätta vätskor (t ex olja och bensin) Del 2: Val av nominell storlek, installation, drift och underhåll

Miljökrav för fordonstvättar. Riktlinjer för miljö- och konsumentnämnden i Västerås stad

Miljökrav för fordonstvättar. Riktlinjer för miljö- och konsumentnämnden i Västerås stad Miljökrav för fordonstvättar Riktlinjer för miljö- och konsumentnämnden i Västerås stad POLICY 1 (10) Dnr 05:3317-Mhf88 Miljökrav för fordonstvättar - policy för Västmanlands län Bakgrund och syfte Denna

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Tranås kommun

Policy för fordonstvättar i Tranås kommun Policy för fordonstvättar i Tranås kommun Antagen av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1998-03-26, 65 Reviderad av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1999-08-26, 180 Reviderad av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-02-27,

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län Riktlinjerna är en vägledning i tillsynsarbetet med syfte att nå ett gemensamt förhållningssätt i länet. Riktlinjerna är inte bindande. Omständigheterna

Läs mer

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Denna policy gäller för samtliga fordonstvättar i Tranemo kommun. För fordonstvättar som tvättar mer än 1000 personbilstvättar eller mer än 200 lastbilar, bussar

Läs mer

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Policy för fordonstvätt i Ängelholms kommun Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller en rad miljöfarliga ämnen, så som olja och tungmetaller. Dessa ämnen belastar

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Värmlands län

Riktlinjer för fordonstvättar i Värmlands län Riktlinjer för fordonstvättar i Värmlands län Spillvatten från fordonstvättar innehåller olika sorters metaller, oljor och andra organiska och oorganiska ämnen. Spillvattnet behöver därför renas och behandlas

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Riktlinjer beslutade av myndighetsnämnden Nybro kommun 2014-0 -0,

Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Riktlinjer beslutade av myndighetsnämnden Nybro kommun 2014-0 -0, Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Riktlinjer beslutade av myndighetsnämnden Nybro kommun 2014-0 -0, Nybro-logga Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Spillvatten från fordonstvättar innehåller

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Christian Sandholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelnings tillsyn Miljöbalken med förordningar, Allmänna hänsynsreglerna, förordning om miljöstörande

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Kumla kommun

Riktlinjer för fordonstvättar i Kumla kommun 1(6) Januari 2012 MBN 2011/1317 Miljö- och byggnadsnämnd Riktlinjer för fordonstvättar i Kumla kommun Antagna av miljö- och byggnadsnämnden 2012-03-14, 19 Definitioner Fordon Fordon som används i yrkesmässig

Läs mer

Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT

Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT Fordonstvättar En fordonstvätt är en anläggning där den huvudsakliga verksamheten är att tvätta fordon. Det omfattar såväl manuella GDS-hallar

Läs mer

Vi klarlägger anläggningsstorlek och fordonsstorlek under rubriken Ordförklaringar, i slutet av detta dokument

Vi klarlägger anläggningsstorlek och fordonsstorlek under rubriken Ordförklaringar, i slutet av detta dokument 1 (5) Fordonstvätt Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Miljö- och byggnämnden (2015-04-07 81 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-05-01 Dokumentansvarig: Mats Adolfsson, miljöinspektör

Läs mer

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun Beslutade av Miljönämnden 2011-03-16 Dnr: Mn 04/2011 1 (7) Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun Definitioner Fordon Fordon som används i yrkesmässig verksamhet: Lastbilar, taxibilar, tjänstebilar,

Läs mer

Inledning. Anmälningsplikt. Bakgrund

Inledning. Anmälningsplikt. Bakgrund Sida: 1 (5) Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller olika metaller, oljor och andra organiska och oorganiska ämnen som är skadliga för växter och djur. Vattnet behöver därför renas innan det

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Vaggeryds kommun

Policy för fordonstvättar i Vaggeryds kommun Policy för fordonstvättar i Vaggeryds kommun Antagen av miljö- och byggnämnden 2012-11-27 Innehåll 2 INLEDNING 3 Miljökvalitetsmål 3 DEFINITIONER 4 Fordon 4 Fordonstvätt 4 Anläggningsstorlek 4 Om- och

Läs mer

Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt

Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt November 2003 Några mindre revideringar februari 2004 Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt Miljösamverkan Västra Götaland november 2003 Med några

Läs mer

Nämndriktlinje för miljökrav på fordonstvätt i Falköping, Skövde och Tibro kommuner

Nämndriktlinje för miljökrav på fordonstvätt i Falköping, Skövde och Tibro kommuner Nämndriktlinje för miljökrav på fordonstvätt i Falköping, Skövde och Tibro kommuner Februari 2009 MN 2009-02-25 25 2 (9) Innehållsförteckning Definitioner... 3 Fordon... 3 Fordonstvätt... 3 Anläggningsstorlek...

Läs mer

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun Mjölby Kommun Miljönämnden Policy för miljökrav på fordonstvättar i Mjölby kommun Antagen av miljönämnden 2004-08-25, 93 1 Inledning... 3 2 Definitioner... 4 Små... 4 Mellanstora... 4 Stora... 4 3. Övergripande

Läs mer

Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt

Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt Uppdaterad december 2008 Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt Uppdaterad december 2008 Fastställd av MVG:s styrgrupp på sammanträde den 1 oktober

Läs mer

Policy för miljökrav på fordonstvättar i Värnamo kommun

Policy för miljökrav på fordonstvättar i Värnamo kommun Policy för miljökrav på fordonstvättar i Värnamo kommun Augusti 2010 Jörgen Jonasson Miljöinspektör B E S Ö K S A D R E S S Stadshuset P O S T A D R E S S 331 83 Värnamo T E L E F ON 0370-37 70 00 vx O

Läs mer

Fordonstvätt. Riktlinjer inom Jönköpings län

Fordonstvätt. Riktlinjer inom Jönköpings län Fordonstvätt Riktlinjer inom Jönköpings län Innehåll Inledning... 3 Krav på utsläpp till vatten... 4 Spillvatten... 4 Stora anläggningar... 4 Små anläggningar... 5 Tvätt utanför anläggning... 5 Reningsteknik...

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvätt

Riktlinjer för fordonstvätt Riktlinjer för fordonstvätt i Alvesta kommun Antagen av Nämnden för myndighetsutövning 2013-08-19 37 Riktlinjer för fordonstvätt i Alvesta kommun Antagen av Nämnden för myndighetsutövning, 2013-08-19,

Läs mer

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer

Läs mer

Miljökrav på Fordonstvätt

Miljökrav på Fordonstvätt 2009-03-05 Riktlinjer för Miljökrav på Fordonstvätt i Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner MILJÖ- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN POSTADRESS 542 86 MARIESTAD BESÖKSADRESS Stadshuset, Kyrkogatan 2, MARIESTAD

Läs mer

Policy Miljökrav för fordonstvätt i Söderhamns kommun. Antagen av bygg-, miljö- och räddningsnämnden 2006-06-20, 150.

Policy Miljökrav för fordonstvätt i Söderhamns kommun. Antagen av bygg-, miljö- och räddningsnämnden 2006-06-20, 150. Policy Miljökrav för fordonstvätt i Söderhamns kommun. Antagen av bygg-, miljö- och räddningsnämnden 2006-06-20, 150. Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller många miljöfarliga ämnen. Dessa

Läs mer

Miljökrav på fordonstvätt Mariestad Töreboda Gullspång

Miljökrav på fordonstvätt Mariestad Töreboda Gullspång Miljökrav på fordonstvätt Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2013-09-25 Datum: Dnr:2013.Ma0194 Sida: 2 (12) Innehållsförteckning Definitioner... 3 Fordon... 3 Fordonstvätt...

Läs mer

Miljökrav på fordonstvätt. Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09

Miljökrav på fordonstvätt. Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09 Miljökrav på fordonstvätt Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09 Dessa riktlinjer bygger till stora delar på den policy som Miljösamverkan Västra Götaland i oktober 2008 tog fram

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Antagen av: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2005-06-02, 91 1. Inledning 2 2. Oljeavskiljare 3 2.1. VERKSAMHETER DÄR OLJEAVSKILJARE

Läs mer

FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR

FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR Riktlinjer för FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR RIKTLINJER FÖR FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR Inledning Vatten från tvätt av fordon innehåller föroreningar i form av metaller, organiska ämnen (t.ex. olja)

Läs mer

Miljökrav på Fordonstvätt

Miljökrav på Fordonstvätt 2003-12-11 Dnr 2003.1164 Policy för Miljökrav på Fordonstvätt i Mariestads kommun MILJÖKONTORET POSTADRESS 542 86 MARIESTAD BESÖKSADRESS Torghuset, Esplanaden 5, MARIESTAD TELEFON 0501-634 30 FAX 0501-633

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

POLICY FÖR FORDONSTVÄTT

POLICY FÖR FORDONSTVÄTT POLICY FÖR FORDONSTVÄTT Antagen av direktionen för Söderåsens miljöförbund 2014-08-14 77 Ändrad av direktionen för Söderåsens miljöförbund 2014-09-30 88 2 Innehållsförteckning: INLEDNING... 4 FASTSTÄLLDA

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvätt i Kalmar kommun

Riktlinjer för fordonstvätt i Kalmar kommun Riktlinjer för fordonstvätt i Kalmar kommun Rev 2015-10-21 Dessa riktlinjer bygger i stora delar på den policy som Miljösamverkan Västra Götaland i oktober 2008 tog fram för fordonstvättar. Innehållet

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvätt i Kalmar kommun. Rev 2011-11-14

Riktlinjer för fordonstvätt i Kalmar kommun. Rev 2011-11-14 Riktlinjer för fordonstvätt i Kalmar kommun Rev 2011-11-14 Policy för miljökrav på fordonstvätt Fastställd av samhällsbyggnadsnämnden på sammanträde den 22 dec 2011 Dessa riktlinjer bygger i stora delar

Läs mer

Information om oljeavskiljare

Information om oljeavskiljare Information om oljeavskiljare Sammanfattning Grundprincipen för en oljeavskiljare är enkel. Den arbetar enligt gravimetrisk princip. Olja flyter upp till ytan och tyngre partiklar sjunker till botten.

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar Riktlinjer Diarienummer KF2015-286 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar Antagen av Ledningsgruppen 2015-11-19 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (10) Sammanfattning För att

Läs mer

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Riktlinjer för tvätt av fordon Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Miljö- och hälsoskyddskontoret december 2015 Riktlinjer för tvätt av fordon Fordonstvättens avlopp efter oljeavskiljare

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt

Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt 1. Inledning Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare, fettavskiljare samt fordonstvätt i Katrineholms kommun. Riktlinjerna är framtagna i

Läs mer

Oljeavskiljare. Tekniska förvaltningen informerar om gällande regler och krav för installation och skötsel av oljeavskiljare

Oljeavskiljare. Tekniska förvaltningen informerar om gällande regler och krav för installation och skötsel av oljeavskiljare Oljeavskiljare Tekniska förvaltningen informerar om gällande regler och krav för installation och skötsel av oljeavskiljare November 2006 Varför behövs oljeavskiljare Olja som släpps ut via spillvattennätet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Huddinge Botkyrka Salem

RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Huddinge Botkyrka Salem RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Huddinge Botkyrka Salem Foto: www.fotoakuten.se SYDVÄSTRA STOCKHOLMSREGIONENS VA-VERKSAKTIEBOLAG VARFÖR OLJEAVSKILJARE? Utsläpp av oljeprodukter orsakar

Läs mer

Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar. Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012

Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar. Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012 Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande aspekter

Läs mer

Policy för slam- och oljeavskiljare i Håbo kommun. Antagen av Miljö- och tekniknämnden 2012-04-24, 42

Policy för slam- och oljeavskiljare i Håbo kommun. Antagen av Miljö- och tekniknämnden 2012-04-24, 42 Policy för slam- och oljeavskiljare i Håbo kommun Antagen av Miljö- och tekniknämnden 2012-04-24, 42 2 Syfte Denna policy har tagits fram i syfte att vanligt förekommande verksamheter ska få en enhetlig

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Botkyrka Salem

RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Botkyrka Salem RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Botkyrka Salem Foto: www.fotoakuten.se SYDVÄSTRA STOCKHOLMSREGIONENS VA-VERKSAKTIEBOLAG VARFÖR OLJEAVSKILJARE? Utsläpp av oljeprodukter kan orsaka problem

Läs mer

Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun

Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun Fastställda i Bygg- och miljönämnden 2008-09-01 Reviderade 2011-06-20 Reviderade 2015-02-23 Reviderade 2015-10-19 1. Inledning Dessa riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Miljösäker hantering av oljeavfall

Miljösäker hantering av oljeavfall Miljösäker hantering av oljeavfall Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare Varför ska man ha en oljeavskiljare? Kommunala reningsverk är till för att ta emot och rena spillvatten

Läs mer

Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt i Älvsborgs län

Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt i Älvsborgs län Gemensam policy för miljökrav på fordonstvätt i Älvsborgs län juni 1997 (med bilaga reviderad mars 1999) Miljösamverkan Älvsborg I samverkan mellan Länsstyrelsen, kommunernas miljökontor, Älvsborgs Kommunförbund

Läs mer

riktlinjer för utsläpp från fordonstvättar Rent vatten. Ett jobb för livet.

riktlinjer för utsläpp från fordonstvättar Rent vatten. Ett jobb för livet. riktlinjer för utsläpp från fordonstvättar inom NSVA N O R D V Ä S T R A S K Å N E S V AT T E N O C H A V L O P P Rent vatten. Ett jobb för livet. 1 Rent vatten är en självklarhet i vårt samhälle - och

Läs mer

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Bakgrund Tekniker och exempel för slutning Riktvärden Kemikalier Egenkontroll Bakgrund Bakgrund Tungmetaller från biltvättar i Karlstad Tekniker Slutning av vattendelen

Läs mer

Vägledning- tillsyn fordonstvättar

Vägledning- tillsyn fordonstvättar Vägledning- tillsyn fordonstvättar Innehåll Inledning... 3 Mallar... 3 Krav på utsläpp till vatten... 4 Spillvatten... 4 Stora anläggningar... 4 Små anläggningar... 5 Tvätt utanför anläggning... 5 Reningsteknik...

Läs mer

Inga utsläpp. Riktlinjer för bilvårdsanläggningar och p-platser

Inga utsläpp. Riktlinjer för bilvårdsanläggningar och p-platser Inga utsläpp Riktlinjer för bilvårdsanläggningar och p-platser 1 Verksamheten vid bilvårdsanläggningar ger upphov till förorenat spillvatten. Vanliga föroreningar är olja och metaller från bilarna samt

Läs mer

Oljeavskiljare AVSKILJNING AV OLJA UR SPILLVATTEN FRÅN VERKSAMHETER

Oljeavskiljare AVSKILJNING AV OLJA UR SPILLVATTEN FRÅN VERKSAMHETER Oljeavskiljare AVSKILJNING AV OLJA UR SPILLVATTEN FRÅN VERKSAMHETER När krävs en oljeavskiljare? Verksamheter där det finns risk för att olja eller oljeförorenat vatten kan nå spilleller dagvattennätet

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare

Riktlinjer för oljeavskiljare Riktlinjer för oljeavskiljare i Skellefteå kommun Riktlinjerna är antagna i Skellefteå kommuns bygg- och miljönämnd 2012-02-06 Innehållsförteckning 1. VARFÖR RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE?... 2 2. FÖR

Läs mer

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri Allmänna bestämmelser För vatten- och avloppsanläggningar ABVA 2009 Industri INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1-2. Avloppsvatten som är av annan typ än hushållsavlopp 3. Industrier måste samråda med Karlskoga Miljö

Läs mer

Fordonstvättar. Anders Westerfors

Fordonstvättar. Anders Westerfors miljö RAPPORT 2002:2 MILJÖKONTORET Fordonstvättar Anders Westerfors Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 LULEÅ Besök oss: Stadshuset vån 4 Telefon: 0920-29 30 00 E-post: Miljokontoret@lulea.se

Läs mer

Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare

Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare 2014-12-15 Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare Innehållsförteckning Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare... 1 Innehållsförteckning... 1 1 Inledning... 2 1.1 Svensk och Europeisk

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar Reviderad 2012-11-01 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Käppalaförbundet

Läs mer

Riktlinjer för Oljeavskiljare i Västernorrland

Riktlinjer för Oljeavskiljare i Västernorrland Innehållsförteckning 1. VARFÖR RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE?... 2 2. VAD GÄLLER?... 3 2.1 LAGSTIFTNING. 3 2.2 STANDARDER... 3 3. FÖR VILKA VERKSAMHETER?... 4 3.1 DIMENSIONERING 4 3.2 LARM OCH PROVTAGNINGSBRUNN

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Kalmar kommun

Riktlinjer för oljeavskiljare i Kalmar kommun Riktlinjer för oljeavskiljare i Kalmar kommun Syfte och inledning Dessa riktlinjer har tagits fram i syfte att vanligt förekommande verksamheter ska få en enhetlig bedömning kring vad som gäller för slam/oljeavskiljare.

Läs mer

Information om miljöbalkens krav på slam-/oljeavskiljning

Information om miljöbalkens krav på slam-/oljeavskiljning Information om miljöbalkens krav på slam-/oljeavskiljning En verksamhet som hanterar spillvatten med olja och slam ska enligt miljöbalken tillse att det avskiljs/renas innan det släpps till kommunalt spill-

Läs mer

Årsrapport för fordonsbranschen 26 kap 9 miljöbalken och 27 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)

Årsrapport för fordonsbranschen 26 kap 9 miljöbalken och 27 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Årsrapport för fordonsbranschen 26 kap 9 miljöbalken och 27 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) 1(5) Företag i fordonsbranschen skall lämna årsrapport över sin verksamhet.

Läs mer

Information om regler och krav för installation och skötsel av oljeavskiljare i Västerås stad

Information om regler och krav för installation och skötsel av oljeavskiljare i Västerås stad Information om regler och krav för installation och skötsel av oljeavskiljare i Västerås stad Mälarenergi AB Box 14, 721 03 Västerås Besöksadress: Sjöhagsvägen 3 Kundcenter: 021-39 50 50 E-post: post@malarenergi.se

Läs mer

HANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version 1-2014-11-06

HANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version 1-2014-11-06 HANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version 1 - Allmänt Denna handledning finns som ett stöd för tillsyn av fordonstvättar. Varje avsnitt i checklistan följs av anvisningar och detaljerade förklaringar mm.

Läs mer

riktlinjer för slam- & oljeavskil jare inom NSVA Rent vatten. Ett jobb för livet.

riktlinjer för slam- & oljeavskil jare inom NSVA Rent vatten. Ett jobb för livet. riktlinjer för slam- & oljeavskil jare inom NSVA N O R D V Ä S T R A S K Å N E S V AT T E N O C H A V L O P P Rent vatten. Ett jobb för livet. 1 Rent vatten är en självklarhet i vårt samhälle - och målet

Läs mer

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007 FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT Augusti 2007 Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 74 75 Fax 0520-49 79 94 miljo@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 SAMMANFATTNING Under vinterhalvåret

Läs mer

MILJÖKRAV FÖR FORDONSTVÄTTAR

MILJÖKRAV FÖR FORDONSTVÄTTAR Miljökontoret informerar om MILJÖKRAV FÖR FORDONSTVÄTTAR Miljöråd och krav för verksamheter med fordonstvätt i Borlänge kommun Information från miljökontoret våren 2009, reviderad hösten 2011 Inledning

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Information om fettavskiljare.

Information om fettavskiljare. Information om fettavskiljare. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör Västerås stad tar genom Mälarenergi hand om och renar avloppsvatten från hushåll och företag. De senaste åren har fettavlagringar

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad

Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ Bilaga 1 SID 1 (6) 2009-09-14 Dnr: 2009-009894-206 Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad En Rapport från Miljöförvaltningen Mari Yoda September 2009 1 Beskrivning

Läs mer

Så här fyller ni i blanketterna

Så här fyller ni i blanketterna Så här fyller ni i blanketterna Det finns två blanketter avsedda för ansvarig för avskiljaren, samt en bilaga avsedd för entreprenören. Blankett A - Information om avskiljare : här fyller ni i information

Läs mer

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter

Läs mer

www.svanen.se Miljömärkning Sverige AB - En ledande miljömärkning

www.svanen.se Miljömärkning Sverige AB - En ledande miljömärkning Miljömärkning Sverige AB - En ledande miljömärkning Agenda 1. Övergripande om Svanen 2. Vad är en Svanenmärkt tvätt? Och varför? Nordens officiella miljömärke Marknadskännedom Känner du igen denna symbol?

Läs mer

Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare Innehållsförteckning

Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare Innehållsförteckning Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Svensk och Europeisk standard SS-EN-858... 2 2 Verksamhet som ska installera avskiljare för olja och slam... 2

Läs mer

Seminarium den 30:e november 2012. Oljeavskiljare.

Seminarium den 30:e november 2012. Oljeavskiljare. Seminarium den 30:e november 2012 Oljeavskiljare. Kemilänken Kemilänken med representanter från Länsstyrelsen, kommunerna och VA-verken är ett forum för att sprida kunskap om kemiska produkter och dess

Läs mer

Allmän information om oljeavskiljare till inspektörer

Allmän information om oljeavskiljare till inspektörer Allmän information om oljeavskiljare till inspektörer Varför behövs oljeavskiljare? Spill- och dagvatten från verksamheter som hanterar oljor, såsom verkstäder, bensinstationer, industrier med flera innehåller

Läs mer

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter 2 Förord Detta dokument har tagits fram genom ett samarbete mellan

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att adressaten har helt klart för sig det som tillsynsmyndigheten förväntar sig att denne ska göra. Rättspraxis är

Läs mer

Oljeavskiljare Material från Miljösamverkan Västernorrland aug 2014. Inbjudan till kurs nov 2013. Riktlinjer för Oljeavskiljare i Västernorrland

Oljeavskiljare Material från Miljösamverkan Västernorrland aug 2014. Inbjudan till kurs nov 2013. Riktlinjer för Oljeavskiljare i Västernorrland Oljeavskiljare Material från Miljösamverkan Västernorrland aug 2014 Inbjudan till kurs nov 2013 Utvärdering av kurs (diagram) Riktlinjer för Oljeavskiljare i Västernorrland ÖKA DIN KUNSKAP OM OLJEAVSKILJARE

Läs mer

RAPPORT FRÅN TILLSYN ÖVER BILTVÄTTSAN- LÄGGNINGAR, HÖSTEN 2010

RAPPORT FRÅN TILLSYN ÖVER BILTVÄTTSAN- LÄGGNINGAR, HÖSTEN 2010 SHMF101 v 1.0 2007-03-19, Dokument1 MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Christer Edvardsson Chef företagsenheten Telefon 08-508 28 977 christer.edvardsson@stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Norrköpings kommun. Fettavskiljare och vegetabilisk olja Fastigheter med livsmedelsverksamhet ska ha en

Läs mer

OLJEAVSKILJARE förhindrar miljöfarliga utsläpp

OLJEAVSKILJARE förhindrar miljöfarliga utsläpp sid 1(7) KALIX KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen VA OLJEAVSKILJARE förhindrar miljöfarliga utsläpp OLJA I AVLOPPET Miljöbalken, SFS 1998:808. I miljöbalkens första kapitel finns två paragrafer som handlar

Läs mer

Båtbottentvättning av fritidsbåtar

Båtbottentvättning av fritidsbåtar Båtbottentvättning av fritidsbåtar Riktlinjer augusti 2012 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:10 Båtbottentvättning av fritidsbåtar Riktlinjer augusti 2012 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:10

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Fordonstvättar i Skellefteå kommun

Fordonstvättar i Skellefteå kommun Fordonstvättar i Skellefteå kommun Tillsynsprojekt 2010 Gabriella Andersson och Anna Bodén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Material och metod... 3 2.3

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002 Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter November 2002 2 3 Förord Skriften du håller i din hand är en samlad presentation av riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Utvärdering av kampanj fordonstvättar 2003/2004 samt rekommendationer och upplysningar inför fortsatt arbete

Utvärdering av kampanj fordonstvättar 2003/2004 samt rekommendationer och upplysningar inför fortsatt arbete 2004-06-22 Utvärdering av kampanj fordonstvättar 2003/2004 samt rekommendationer och upplysningar inför fortsatt arbete Inledning Under hösten 2003 och våren 2004 har Miljösamverkan arbetat med ett delprojekt

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe

Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe 2013-07-23 2013-07-23 Tillsyn vid avloppsreningsverk, 200-2000 pe. Avloppsreningsverk med mellan 200-2000 anslutna pe. Reningsverk av denna storlek uppvisar

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter 1(7) 1(7) Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Finspångs Tekniska Verk AB 612 80 Finspång Besök: Norrköpingsvägen 32 Telefon 0122-851 80 Fax 0122-851 17 info@finspangstekniskaverk.se

Läs mer