SMS-lån Snabba cash genom ny teknik eller ett textmeddelande rakt in i skuldfällan?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SMS-lån Snabba cash genom ny teknik eller ett textmeddelande rakt in i skuldfällan?"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt SMS-lån Snabba cash genom ny teknik eller ett textmeddelande rakt in i skuldfällan? Datum: Kandidatuppsats HT 2014 Författare: Kristin Johansson Handledare: Universitetslektor Kjell Adolfsson

2 Sammanfattning Denna uppsats skildrar det omdebatterade och relativt nya institutet SMS-lån. Texten skall ses som en diskussion kring huruvida tjänsten är att betrakta som ocker eller ej samt till vilken grad kreditgivarna efterlever de regler och riktlinjer som finns. Syftet med uppsatsen är att påvisa föreliggande och potentiella problem, dels vad gäller tjänstens utformning och dels vad åtagandet till följd av tjänsten kan leda till för kredittagaren. I takt med att marknaden för SMS-lånen vuxit sig stor, har verksamheten kommit att bli mycket omdiskuterad i massmedia. Kritik har riktats mot låneföretagens verksamhet eftersom affärsidén på många sätt bygger på möjliggörandet för personer med dålig ekonomi, tidigare skuldsättningar, låg inkomst eller betalningsanmärkningar att fortsätta kunna låna pengar, samtidigt som kreditgivaren profiterar. Eftersom kreditgivarna till ett SMS-lån således tar en stor risk genom att låna ut pengar till personer med svag ekonomi utan att någon säkerhet ställs, väljer de att kompensera detta med en hög kreditkostnad. I uppsatsen diskuteras således huruvida risken att låna ut pengar är att anse vara tillräckligt stor för att stå i proportion till dessa höga kreditkostnader eller om ett ockerförhållande föreligger mellan kreditgivaren och kredittagaren. Ämnesbehandlingen sker genom en inledande beskrivning av SMS-lån och hur marknaden ser ut, varpå vissa uttryck och definitioner förklaras i syfte att hjälpa läsaren att tillgodogöra sig innehållet. Därefter studeras nu gällande lagstiftning där de rättsregler som är aktuella för detta område avhandlas. Ämnesbehandlingen avslutas med en sammanfattande diskussion där bland annat de tidigare ställda frågorna diskuteras och besvaras i enlighet med den tidigare avhandlade lagstiftningen. Sidan 2 av 29

3 Förkortningar AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Bet Betänkande BrB Brottsbalk (1962:700) DHL Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler Ds Departementsserien EG Europeiska Gemenskapen FFFS Finansinspektionens författningssamling FI Finansinspektionen FiU Finansutskottet HD Högsta Domstolen IL Inkomstskattelag (1999:1229) KFM Kronofogdemyndigheten KkrL Konsumentkreditlagen (2010:1846) KO Konsumentombudsmannen KOVFS Konsumentverkets författningssamling LBH Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning MD Marknadsdomstolen Mot Motion NJA Nytt Juridiskt Arkiv Prop Proposition SCB Statistiska Centralbyrån SEKKI Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation SFS Svensk författningssamling S.K.E.F Svenska Konsumentkreditföretagen SMS Short Message Service SOU Statens offentliga utredningar Sidan 3 av 29

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Vad är ett SMS-lån? Hur ser kreditprocessen ut och vad krävs av låntagaren? SMS-lånemarknaden Definitioner av uttryck och begrepp Kreditkostnad Effektiv ränta Uppläggningsavgift Gällande rätt Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter och dess tillämplighet Konsumentkreditlagen och dess tillämplighet God kreditgivningssed Kreditprövning Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler Information före avtalsslut Ångerrätt Brottsbalken och Avtalslagen ocker BrB 9 kap AvtL Sammanfattande diskussion Källförteckning Offentligt tryck Litteratur Publicerade rättsfall Artiklar och rapporter Övrigt Webbsidor Årsredovisningar Sidan 4 av 29

5 1. Inledning Snabblån, även kallade SMS-lån till följd av den SMS-teknik 1 som gjort tjänsten tillgänglig för allmänheten, är ett relativt nytt fenomen som uppkom på den svenska lånemarknaden i mars Företagen som stod bakom denna affärsidé marknadsförde sig som substitut till vanliga banker och lockade med billiga snabblån, helt utan krav på säkerhet. I takt med att marknaden för SMS-lån vuxit sig stor, har verksamheten kommit att bli mycket omdiskuterad i media. Kritik har riktats mot företagens verksamhet eftersom affärsidén på många sätt bygger på möjliggörandet för personer med dålig ekonomi, tidigare skuldsättningar, låg inkomst eller betalningsanmärkningar att fortsätta kunna låna pengar. Dessa personer skulle, till följd av förfaranden kring exempelvis kreditprövningar, i vanliga fall inte ha varit potentiella låntagare då de traditionella låneinstituten nekar dem lån. Kritiken har vidare riktats mot de ockerförhållanden som anses föreligga mellan kreditgivare och kredittagare, då snabblånen många gånger används av personer med dålig ekonomi som en möjlig tillfällig lösning på mycket trängda situationer. Då avgifterna som uppställs för SMS-lån är mycket höga, blir resultatet lätt att låntagaren tvingas försätta sig i en ännu svårare ekonomisk situation, vilket kreditgivaren profiterar på. Kronofogdemyndigheten har konstaterat att antalet beviljade krediter successivt har ökat sedan år 2006, vilket i sin tur har resulterat i att antalet konsumenter som inte kan betala sina skulder har ökat drastiskt och därmed hamnat i Kronofogdemyndighetens register. Det har även förts löpande statistik med tillhörande analys av inkomna ansökningar till betalningsföreläggande på grund av obetalda SMS-lån. Trenden som kunnat skönjas är att nivån på antalet ansökningar har ökat markant, varav första halvåret av 2014 innebar den högsta nivån någonsin. 3 Slutsatser har därför dragits att det föreligger samband mellan SMSlån och överskuldsättning. Då kreditgivarna till ett snabblån dessutom tar en stor risk genom att låna ut pengar till personer med svag ekonomi utan att någon säkerhet ställs, blir det relevant att diskutera huruvida risken är att anse som tillräckligt stor för att stå i proportion till de höga kreditkostnader som tas ut istället. Mot denna bakgrund blir det relevant att diskutera huruvida ett ockerförhållande mellan kreditgivaren och kredittagaren föreligger. Detta kommer att göras genom att studera hur den gällande lagstiftningen på det aktuella området ser ut kopplat till kreditkostnaden och den effektiva räntan. Genom att belysa dessa aspekter utreds till vilken grad kredittagaren anses vara den svagare parten och således innebörden av detta, varför en diskussion sett ur ett konsumentperspektiv kan anses vara motiverad. Eftersom denna situation, enligt massmedia och allmän folkopinion, ofta betraktas som ett ockerförhållande vars nuvarande utformning kan ifrågasättas med hänsyn till konsumenternas bästa, uppstår frågorna som skall diskuteras i denna uppsats; är SMS-lån att jämställa med ocker och till vilken grad efterlever kreditgivarna egentligen de regler och riktlinjer som finns? Syftet med uppsatsen är således att väcka läsarens uppmärksamhet avseende förekommande argument samt slutsatser i den allmänna diskussionen och därmed frammana välbehövlig reflektion kring den omtalade tjänsten. Då SMS-lån numera är en del av många människors vardag och dess bakomliggande problematik ligger till grund för tudelade åsikter och betydande skuldsättning hos nyttjare av tjänsten är behovet av medvetenhet hos allmänheten stort särskilt med tanke på den framträdande roll som snabb tillgång till pengar har i dagens konsumtionssamhälle. 1 Short Message Service, Nationalencyklopedin, hämtad 25 januari Se KFM Rapport 2007:2, s Se KFM Halvårsrapport 1:2014, s. 3. Sidan 5 av 29

6 2. Vad är ett SMS-lån? Den mest karaktäristiska egenskapen för SMS-lånen 4 är snabbheten i ansöknings-, beviljnings- och utbetalningsprocessen, en egenskap som ofta framhålls vid marknadsföring och således som säljargument vid denna typ av lån. 5 Andra egenskaper som kännetecknar dessa lån är den korta lånetiden och de låga lånebeloppen som utlånas helt utan någon säkerhet eller borgen, s.k. blancolån 6, vanligen med hjälp av ett mobiltelefonabonnemang eller SMS-kommunikation med kreditinstitutet. Både kredittiden och lånebeloppen ser generellt sett olika ut hos olika kreditgivare, men med snabblån avses krediter som omfattar belopp upp till kronor med kort återbetalningstid från 30 till 90 dagar. 7 Detta kan jämföras med att även traditionella låneinstitut, dvs. vanliga banker, ger mindre lån utan säkerhet under kortare löptider. Skillnaderna mellan bankernas och snabblånekreditgivarnas utlåningskrav är relativt stora, exempelvis skiljer sig kraven åt både vad det gäller årsinkomst och återbetalningstid markant åt vid en jämförelse med varandra. De konsumenter som inte uppfyller de traditionella låneinstitutens högre krav för blancolån ställs utanför kreditmarknaden och har därmed betydligt färre kreditinstitut att vända sig till, vilket torde kunna innebära att SMS-lån således blir ett enkelt alternativ för dessa konsumenter. 8 Det skall dock poängteras att vid vissa kreditgivningstillfällen kan det vara svårt att bedöma den potentiella kredittagarens framtida betalningsförmåga, då arbetslöshet, sjukdom och dylikt inte kan förutses, men likväl inträffa. Mot denna bakgrund blir det naturligt att kreditgivaren kräver att en högre kreditkostnad, vid avsaknad av annan säkerhet, ställs mot krediten och på det viset uppväga de risker som finns att inte få tillbaka det utlånade kapitalet. 9 Det blir således intressant att diskutera vad rimlig säkerhet innebär och hur begreppet skall definieras. Eftersom konsumenten inte ställer någon säkerhet för att få ta ett SMS-lån, har snabblånekreditgivarna istället valt att uppväga de tagna riskerna vid utlåning med att ta ut höga kreditkostnader 10. Mycket kritik har riktats mot snabblånekreditgivarna, varav anledningarna till varför låneformen skulle vara negativ är flera. Exempel på detta, enligt Konsumentombudsmannen 11 (hädanefter benämnd KO) Gunnar Larsson, är att pengarna lånas ut relativt lättvindigt och många gånger till ockerräntor. När aktörerna lånar ut pengar till konsumenter med svag ekonomi som många gånger befinner sig i en trängd situation, blir effekten att de hamnar i skuldfällor och får betalningsanmärkningar. Om en konsument inte har möjlighet att betala tillbaka sitt lån, borde denne inte ha blivit beviljad ett lån från första början enligt KO. 12 I enlighet med KO menar Ardalan Shekarabi att giriga företag tjänar stora pengar på att fattiga människor tvingas låna småsummor till höga räntor och avgifter. 13 Dock hävdar branschorganisationen Svenska Konsumentkreditföretagen 14 (hädanefter benämnt S.K.E.F) att denna kritik är obefogad; SMS-lån har i själva verket flera fördelar och det kan till och med löna sig att låna mindre summor på kortare tid. Processen 15 4 Denna typ av lån har flera benämningar, exempelvis mobillån och korttidskredit, dock kommer endast begreppen SMS-lån och snabblån att användas i denna uppsats. 5 Se KFM Rapport 2007:2, s Finansinspektionen, Ordlista, hämtad 25 januari Se KFM Halvårsrapport 1:2014, s Det skall dock tilläggas att blancolån hos ett traditionellt låneinstitut inte alltid är aktuellt då det handlar om mindre summor. 9 Johansson och Wärnsund, God kreditgivningssed i konsumentförhållanden (Uppsala; Iustus Förlag, 1998), s. 33 ff. 10 Se avsnitt 3. Definitioner av uttryck och begrepp. 11 Konsumentombudsmannens uppgift är att driva konsumenternas intressen gentemot företag i domstol. 12 Konsumentverket, KO har ordet: överskuldsättningen på grund av snabblån är oacceptabel, hämtad 25 januari Aftonbladet, Man kan tala om ockrets återkomst, hämtad 25 januari Vars syfte är att upprätta branschregler, styra undan de oseriösa företagen från marknaden och vara en diskussionspartner gentemot Kronofogdemyndigheten (hädanefter benämnd KFM). 15 Se avsnitt 2.1 Hur ser kreditprocessen ut och vad krävs av låntagaren? Sidan 6 av 29

7 att genomföra ett snabblån sker online med hjälp av modern teknologi, vilket i sin tur ger en effektiv handledning för varje enskild konsument och kredittagaren får därmed tillgång till lånesumman relativt fort, vilket är ett av de argument som används. Vidare menar S.K.E.F att eftersom korta löptider på lån leder till att amorteringskravet är högre så kan den sammanlagda kostnaden för lånet i slutändan bli lägre jämfört med traditionella banklån som löper under längre tid. Att det skulle vara lönsamt att ta ett SMS-lån, jämfört med att ta ett traditionellt banklån, motiveras av att lånesumman skall återbetalas inom högst ett år. Eftersom löptiderna för ett SMS-lån jämförelsevis blir betydligt kortare, resulterar det alltså i att kostnaderna blir lägre. 16 S.K.E.F hävdar således att ett SMS-lån från en av branschorganisationens medlemmar är ett bra alternativ vid exempelvis oförutsedda händelser eftersom en snabb kredit löser akuta ekonomiska problem, men även att lånen är lätta att förstå och kontrollera ur ett konsumentperspektiv då villkoren och prissättningen är tydliga. Att de traditionella låneinstituten kritiserar snabblån och dess kreditgivare förklaras genom att bankerna förlorar kunder då konsumenterna väljer att ta snabblån istället. 17 Dessa påståenden går stick i stäv med vad flertalet kritiker frågar sig; om personen ifråga inte har det nödvändiga kapitalet i nuläget, är det då verkligen sannolikt att personen kommer att ha pengar att återbetala skulden inklusive ränta, inom loppet av en månads tid? Ytterligare motargument är att både avtalsvillkoren och väsentlig information kring SMS-lån är relativt otydliga 18 och att det inte alltid är helt klart vad den exakta kreditkostnaden 19 faktiskt blir. Trots det stora behovet av klargöranden för konsumenterna är dock antalet domstolsavgöranden som berör omständigheter avseende denna typ av lån tämligen begränsat till antalet. En möjlig anledning till detta är att kärnan i problematiken utgörs av uttryck och begrepp som svårligen låter sig ha generella definitioner, vilket innebär att dessa måste prövas från fall till fall. Ytterligare en möjlig anledning till att domstolsavgöranden är få är att personer som möjligen utsätts för denna typ av brott sällan anmäler detta, då dessa personer ofta är beroende av att kunna låna pengar av kreditgivaren i framtiden 20. Värt att nämna är dock att Marknadsdomstolen (hädanefter benämnd MD) i målet MD 2007:17, konstaterar att uppgifter om bl.a. kreditkostnaden saknades i den då aktuella kreditgivarens påtalade radioreklam, samt framstod som otydlig i motsvarande TV-reklam. MD menade i målet att med hänsyn till den snabba låneprocessen, där svarande part uppgav att pengarna kunde betalas ut redan inom loppet av 15 minuter efter det att låneansökan beviljats, är det väsentligt att konsumenten får tydlig information om kreditkostnaden redan då denne konfronteras med marknadsföringen. Utan detta förtydligande är det oklart huruvida konsumenten uppfattar vad kostnaden för respektive kredit uppgår till. Trots detta konstaterande lämnades kärandes yrkande utan bifall, då svarande parts kreditutlåning bestod av s.k. fristående krediter, alltså krediter som inte har ett direkt samband med köp, vilket därmed inte kunde stödjas genom konsumentkreditlagen (2010:1846) (hädanefter benämnd KkrL). Dock konstaterade MD att det kan finnas behov att utvidga informationsdelen i framtiden, vid beaktande av den teknikutveckling som förekommer på området Svenska konsumentkreditföretagen, Fakta och Myter, hämtad 25 januari Allasnabblån, SMS-lånens historia, hämtad 25 januari samt Dagens Nyheter, SMS-låneföretag till motattack, hämtad 25 januari Se SOU 2013:78, s Se avsnitt 3.1 Kreditkostnad. 20 Se SOU 1983:50, s Sedan detta avgörande från 2007 har ytterligare utvidgningar gjort, bl.a. genom en förnyelse av KkrL genom SFS 2014:276. Sidan 7 av 29

8 2.1 Hur ser kreditprocessen ut och vad krävs av låntagaren? Processen för att ta ett SMS-lån är relativt enkel 22 och ser i princip likadan ut hos alla kreditgivare som erbjuder snabblån (se Figur 1). Första steget för låntagaren är att antingen skicka iväg ett SMS till kreditgivaren där den aktuella lånesumman, låneperioden och personoch mobilnummer anges, eller att ansöka via Internet. Därefter skall låntagaren, antingen via SMS-kommunikation eller via kreditgivarens hemsida, ange hur den ekonomiska situationen ser ut, där bruttolön, boendekostnad och månatliga fasta utgifter skall uppges. Ytterligare ett steg i processen är att ange kontakt- och personuppgifter, samt kontonummer där lånesumman skall sättas in. För att lånet sedan skall godkännas krävs en elektronisk identifiering, exempelvis med hjälp av e-legitimation. Då SMS-lånet är utbetalat skickas ett SMS till det angivna mobilnumret, vilket vanligtvis sker samma dag som låneansökan godkänts, dock aldrig senare än nästkommande vardag. Denna process behöver låntagaren endast genomgå vid ansökan om det första lånet, vilket innebär att när återkommande kunder vill låna krävs i princip ingenting mer än ett SMS med den önskade lånesumman. 23 Kreditgivning Ansökan Kreditprövning Kredittid Amortering Figur 1. Kraven för att bli beviljad ett SMS-lån varierar något hos olika kreditgivare, dock finns det generella krav som i princip ser likadana ut som exempelvis att kredittagaren måste vara folkbokförd i Sverige sedan en viss tid tillbaka, vara myndig och ha en stabil inkomst. 24 Kreditinstituten har flertalet sätt att kringgå en exakt definition av den sistnämnda variabeln genom att fastslå att för att beviljas lån måste låntagaren dessutom uppfylla av långivaren uppställda krav på återbetalningsförmåga 25. Kreditgivaren kan sedan välja på vilken nivå dessa krav skall ställas, vilket i sin tur innebär att i princip vem som helst kan låna pengar om kravet på återbetalningsförmågan sätts för lågt. 26 De flesta snabblånekreditinstituten fastslår även på sina hemsidor att konsumenter som redan har en betalningsanmärkning inte är potentiella låntagare, eftersom de måste kunna förvissa sig om att den som lånar pengar kommer att kunna betala tillbaka lånet enligt avtalets villkor. Stick i stäv mot detta påstående finns detta att läsa på kreditinstitutet Ferratums hemsida: Hos Ferratum är dock alla välkomna att ansöka om ett snabblån trots betalningsanmärkning, så länge låntagaren uppfyller vissa kriterier. Dessa är att låntagaren inte har fått en ny betalningsanmärkning under de senaste 6 månaderna samt att denne inte har fler än 6 anmärkningar totalt. 27 Detta torde innebära att kreditinstitutet Ferratum öppnar upp dörren för de konsumenter som redan är skuldsatta och (förmodligen) befinner sig i en trängd situation tvärtemot vad 22 Sveriges Konsumenter, Att kränga krediter till utsatta en studie om snabblån, 2009, s Mobillån, Såhär fungerar våra SMS-lån, hämtad 25 januari Se exempelvis Mobillån, Allmänna villkor för Mobillån och Easycredit, Så ansöker du om SMS-lån, hämtade 25 januari Mobillån, Allmänna villkor för Mobillån, hämtad 25 januari Jmf avsnitt Kreditprövning. 27 Ferratum, Möjlighet att ta snabblån trots betalningsanmärkning, hämtad 25 januari Sidan 8 av 29

9 S.K.E.F deklarerar på sin hemsida där Ferratum är en av medlemmarna 28. Trots dessa stadganden verkar det alltså vara möjligt att ta ett SMS-lån även om personen i fråga har en betalningsanmärkning. 29 I Allmänna Råd för kreditverksamhet, som är framtagen av S.K.E.F, redogörs det för allmänna råd och etiska riktlinjer som medlemmarna har åtagit sig att följa och innehåller även föreningens övergripande ändamål vilket är att verka för en sund och seriös konsumentkreditgivning samt branschens goda anseende. 30 Där står även stadgat att medlemmen alltid skall bemöta en kund med respekt, ärlighet och hänsyn. Medlemmen skall även se till vad som är den bästa lösningen för kundens ekonomiska situation, vilket innefattar att i förekommande fall neka en kreditansökan alternativt hänvisa kunden vidare till en s.k. skuldrådgivare. 31 Stadgandet att konsumenten alltid skall bemötas med respekt, ärlighet och hänsyn kan jämföras med att många snabblåneföretag säljer de obetalda SMS-lånen vidare till olika inkassobolag, 32 vars vinster har ökat markant under de senaste åren. Inkassobolagen kan därmed tjäna pengar på de köpta fordringarna genom dröjsmålsräntor och ärenden som skickas vidare till kronofogden i form av avgifter. 33 Det blir således möjligt för snabblånekreditgivarna att profitera genom att utlova lån till personer med betalningsanmärkningar i och med att KFM enligt rådande lag 34 skall indriva skulder, oavsett vem eller vilka som är borgenär eller hur skulden har uppkommit. 2.2 SMS-lånemarknaden Fenomenet SMS-lån introducerades på den svenska marknaden i mars 2006 av företaget Mobillån Sverige AB och i oktober 2006 var antalet SMS-låneföretag sex stycken. 35 Därefter har ytterligare aktörer, dvs. kreditgivare, tillkommit och idag finns ett trettiotal företag som agerar på den svenska marknaden. 36 Antalet kreditgivare har ökat markant under åren, dock finns det ingen statistik över hur många SMS-lån som dagligen beviljas. Massproduktion av konsumtionsvaror, modern informationsteknik, finansiella innovationer och olika marknadsföringstekniker har bidragit till att konsumenter kan, med hjälp av olika slags krediter, konsumera när behovet uppstår istället för att spara i förväg. En väntad effekt av detta i samband med en generös kreditgivning är således att risken för att en individ konsumerar över sina tillgångar och därmed blir överskuldsatt, ökar. 37 Den massmediala bilden som målats upp av SMS-lånebranschen är generellt sett relativt negativ. 38 Kritiker hävdar att de agerande kreditgivarna är oseriösa och utnyttjar personer med små marginaler, 39 företrädelsevis unga vuxna (18-25 år), genom att erbjuda lättillgängliga krediter. Statistiska Centralbyrån (hädanefter benämnt SCB) har fört statistik kring hur många obetalda snabblån, SMS-lån inräknat, som hamnat hos kronofogden. 40 Under 2013 minskade antalet inkomna ärenden till kronofogden på grund av obetalda snabblån, vilket innebar en minskning på drygt 8 procent jämfört med 2012, där unga vuxna står för 28 Svenska konsumentkreditföretagen, Medlemmar, hämtad 25 januari Se även Ds 2013:26, s För ytterligare hänvisning, se bifogat mail från Linus Löfgren, Svenska konsumentkreditföretagen EF. 31 Allmänna råd för kreditverksamhet, S.K.E.F. 32 Aftonbladet, De tjänar på dina skulder, hämtad 25 januari Proletären, Nytt svart rekord för skuldsättning, hämtad 25 januari Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (hädanefter benämnd LBH) Se KFM Rapport 2007:2, s Easycredit, Fakta om SMS-lån och snabblån, hämtad 25 januari Se SOU 2013:78, s Se exempelvis Sveriges television, Skulder för SMS-lån fortsätter att skena och Dagens Nyheter, Bolagen som lockat i skuldfällan, hämtade 25 januari Dagens Nyheter, Bolagen som lockat i skuldfällan, hämtad 25 januari Statistiska Centralbyrån, Statistik för alla 2014, hämtad 25 januari Sidan 9 av 29

10 drygt vart femte ärende. 41 KFM konstaterar, trots denna minskning av antal inkomna ärenden, att det är oroande att den totala minskningen av obetalda lån inte går snabbare. 42 I syfte att skärpa upp snabblånemarknaden gavs Finansinspektionen 43 (hädanefter benämnd FI) i uppdrag att fr.o.m. den 1 juli 2014 utöva tillsyn över alla företag som lämnar eller förmedlar krediter till konsumenter 44 och kreditinstituten måste dessutom ha speciellt tillstånd från FI för att få bedriva finansiell verksamhet av denna sort. 45 Det pågår dessutom ett samarbete mellan KFM och S.K.E.F i syfte att motverka all onödig överskuldsättning på grund av SMSlån. 46 Dock finns det inget framtaget material kring detta samarbete, utan istället förs det en dialog mellan parterna som berör bl.a. statistikinsamling och hur branschorganisationens medlemmars indrivningsrutiner kan/bör förändras för att minska all onödig överskuldsättning. 47 Löfgren förklarar vidare att det finns en ambition från båda parter att fördjupa denna dialog ytterligare i syfte att öka transparensen och hänvisar till branschorganisationens etiska regler som stadgar att varje medlemsföretag i sin indrivningsprocess skall betrakta KFM som den sista utvägen för att återfå en skuld. Då SMS-lånebranschen numera har existerat i närmare tio år blir det relevant att beakta snabblånekreditgivarnas årsredovisningar 48. Den totala nettoomsättningen inom branschen har under de senaste fem åren, mellan , ökat med 99,7 % vilket är en fördubbling av verksamheten. 49 Även vinsterna har, mellan samma år, ökat med 55,5 % och SVT:s granskning konstaterar att snabblånen är en succé för den som lånar ut. 50 Förklaringen till detta anser Magnus Sjögren, VD för Folkia tillika ordförande för S.K.E.F, är att kreditgivarna har ett produktutbud som tilltalar kunderna och att branschen möter den efterfrågan som marknaden har Nettoomsättning Nettoomsättning Figur Kronofogdemyndigheten, Antalet obetalda snabblån minskar, hämtad 25 januari KFM kommer därför att fortsätta studera skuldsättningen kring snabblån och en rapport gällande detta utkommer Finansinspektionens uppgift innefattar bland annat att utfärda tillstånd, utforma regler och utöva tillsyn. 44 Genom bet. 2013/14:FiU Detta tillstånd kommer att diskuteras senare i lag (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. 46 Se bifogat mail från Lars Bodin, Kronofogdemyndigheten. 47 Se bifogat mail från Linus Löfgren, Svenska konsumentkreditföretagen EF. 48 Årsredovisningar för 2013 från Ferratum Sweden AB, Folkia AS Norge Filial Sverige, Mobillån Sverige AB och Northmill AB har granskats och är slumpvis utvalda. 49 SVT play, Snabbt ökande vinster i snabblåneföretagen, sändes 8 oktober. 50 A a. Sidan 10 av 29

11 Diagrammet ovan visar en summering av de tidigare nämnda bolagens nettoomsättningar, vilket stämmer väl överens med vad SVT:s granskning konstaterade, nämligen att den totala nettoomsättningen inom branschen har ökat för varje år. Dock ser nettoomsättningen olika ut beroende på vilken årsredovisning som beaktas. Northmill och Ferratum har för varje år ökat sin omsättning, medan Folkia ökar sin omsättning 2012 och minskar 2013 och Mobillåns omsättning minskar för varje år som går. Generellt sett kan det konstateras att omsättningen i branschen skiftar, där vissa bolag ökar sin nettoomsättning markant medan andras minskar. Det sker en kraftig förflyttning av kunderna och därmed skiftar även omsättningen mellan bolagen från år till år, exempelvis redovisar Folkia ett totalresultat på kronor 2012, medan de året därpå redovisar ett negativt resultat på kronor. 51 Detta kan jämföras med Northmill som redovisar en ökad nettoomsättning från år till år, där företaget ökat sin omsättning med cirka tio miljoner kronor från 2012 till Då det kan konstateras att den totala nettoomsättningen i branschen ökar för varje år som går, 53 bör det samtidigt noteras att även antalet kreditgivare på marknaden har ökat, vilket stämmer väl överens med Sjögrens tidigare resonemang om att snabblånekreditgivarna erbjuder den produkt som marknaden efterfrågar. Likväl pågår en kamp mellan de konkurrerande kreditgivarna om vilket bolag som skall få ge lånen och därmed öka sin omsättning. I anknytning till denna kamp kan även problematiken kring huruvida god kreditgivningssed och kreditprövning följs eller inte kopplas, vilket kommer att diskuteras senare i uppsatsen Definitioner av uttryck och begrepp 3.1 Kreditkostnad En av de viktigaste aspekterna för en konsument vid ett kredittagande är kreditkostnaden, dvs. priset som konsumenten får betala för tjänsten. Eftersom SMS-lån löper utan ränta blir det relevant att beröra begreppet kreditkostnad. Enligt KkrL definieras kreditkostnad som det sammanlagda beloppet av räntor, avgifter och andra kostnader som konsumenten ska betala 55 med anledning av krediten, dock med undantag för notariatsavgifter. Det marknadsmässiga priset på tjänsten avspeglar förutom tillgång och efterfrågan på pengar, alltså den aktuella konkurrenssituationen, den enskilde kreditgivarens kostnader för kreditgivningsprocessen. 56 Krediträntan sätts vid avtalstillfället fritt av kreditgivaren, bortsett från att denne exempelvis inte får utnyttja den potentiella låntagarens eventuella trångmål eller lättsinne. 57 Kreditgivaren får heller inte skaffa sig en ekonomisk förmån som står i uppenbart missförhållande till motprestationen, vilket kommer att utvecklas och diskuteras senare i uppsatsen. 58 Vid marknadsföring av ett SMS-lån är det lagstadgat att kreditgivaren måste ge kredittagaren information kring avgifter och andra kostnader som utgör en del av kreditkostnaden. 59 Informationen skall dessutom lämnas på ett klart, kortfattat och framträdande sätt tillsammans med ett representativt exempel. Nedanstående text finns att läsa på Mobillåns hemsida: 51 Se Årsbokslut 2013, Folkia AS Norge, Filial Sverige. 52 Se Årsredovisning 2013, Northmill AB. 53 Se Figur Jmf även avsnitt God kreditgivningssed och Kreditprövning. 55 KkrL 2 9 p. 56 Johansson och Wärnsund, s. 54 ff. 57 A a, s. 54 ff. 58 Se avsnitt AvtL KkrL 7 2 p. Sidan 11 av 29

12 Kreditavgiften avser att täcka kostnader för personkontroll, uppläggning, avisering, kreditprövning, utskick av upplysningskopia/omfrågandekopia, kontroller samt andra kostnader för handläggning av krediten. 60 Vid beräkning av det totala vederlaget räknas alla avgifter som kreditgivaren begär samman, oavsett om kreditgivaren har haft en motsvarande kostnad eller inte, vilket skulle kunna vara en avgift till exempelvis ett kreditupplysningsföretag. Det totala vederlaget som näringsidkaren tillgodogör sig är således detsamma som konsumentens kreditkostnad Effektiv ränta Effektiv ränta är ett nyckeltal och utgör enligt KkrL kreditkostnaden angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, se formel nedan. Den totala kostnaden för ett lån, alltså en kredit, skall anges med effektiv ränta. Där ingår ränta och avgifter såsom aviavgifter, uppläggningskostnader och andra eventuella kostnader. Den effektiva räntan anges i procent och syftet med den utvidgade informationen är att konsumenten skall kunna jämföra olika krediter med varandra. 62 Därmed beräknas räntesatsen som om räntan betalas en gång per år. Det är numera lagstadgat 63 att varje enskilt låneinstitut måste redogöra för den effektiva räntan i rimlig tid 64 innan ett kreditavtal ingås genom att ange ett representativt exempel samt det sammanlagda belopp som skall betalas av konsumenten. Då ett snabblån löper under en kort period hävdar S.K.E.F, tvärtemot många kritikers åsikt, att den effektiva räntan blir missvisande. Snabblån skall återbetalas i en eller två omgångar, ofta inom en till tre månader, vilket innebär att den angivna effektiva räntan för dessa lån blir väldigt hög eftersom begreppet bygger på en fiktiv tolvmånadersperiod. Eftersom den effektiva räntan därmed visar vad lånet skulle ha kostat kredittagaren om låneperioden var tolv månader, blir den, enligt S.K.E.F, missvisande eftersom att SMS-lån endast löper under betydligt kortare låneperioder och att den fiktiva bild som målas upp inte alls går att jämföra med hur det går till i verkligheten. 65 Denna åsikt delas även av flera andra snabblånekreditinstitut 66, då de menar att konsumenterna inte alls skall se till den effektiva räntan, utan till den faktiska totalkostnaden. Kreditinstituten menar vidare att den effektiva räntan, som i vissa fall kan uppnå flera tusentals procent, 67 blir missvisande och inte alls motsvarar den kostnad som kreditinstituten tar för att låna ut pengar. Det blir således möjligt att argumentera för att en mycket hög effektiv ränta inte per automatik är att betrakta som oskälig. 68 Extra missvisande blir den effektiva räntan vid granskning av lån med kort kredittid vid låga kreditbelopp, då den skall jämföras med vad det hade kostat om lånet hade varat i ett år Mobillån, Allmänna villkor för Mobillån, hämtad 25 januari Se NJA 1995 s Lennart Grobgeld, Anders Norin, Konsumenträtt (Vällingby: Norstedts Juridik, 2013), s KkrL 8 7 p. 64 Se prop. 2009/10:242, s. 46 ff. 65 Svenska konsumentkreditföretagen, Fakta och Myter, hämtad 25 januari Se exempelvis Ferratum, Vad är effektiv ränta? och Easycredit, Priser på SMS-lån, hämtade 25 januari Svenska Dagbladet, SMS-lånets effektiva ränta: %, hämtad 25 januari Se Johansson och Wärnsund, s. 56 ff. och prop. 1985/86:65, s Folkia, Priser för Folkialånet, hämtad 25 januari Sidan 12 av 29

13 Beräkning av effektiv ränta 70 (i/n + 1)^n 1 + ( A / t) / (K x 0,5) x 100 = effektiva räntan i % i= nominell ränta n= antal betalningstillfällen per år A= summa avgifter t= kredittid angivet i antal år K= kreditbeloppet 3.3 Uppläggningsavgift Uppläggningsavgift är en engångsavgift som debiteras för att täcka kostnaderna för det initiala administrativa arbetet som krävs för att lägga upp ett lån. Denna avgift är generellt sett lika stor oavsett lånets storlek, då det administrativa arbetet ser i princip likadant ut vid varje nytt lån. Kredittagaren debiteras denna avgift vid tecknandet av olika slags avtal och tjänster och kan gälla exempelvis vid uppstartandet av mobiltelefonabonnemang eller vid någon form av lån. Värt att betona är att då ett lån skall tecknas med ett traditionellt låneinstitut brukar uppläggningsavgiften och räntan i normalfall vara uppdelade i olika poster, medan snabblånekreditgivarna motsatsvis summerar alla avgifter till en enda post. Detta får betydelse vid nästkommande deklaration då det är möjligt att göra avdrag för de räntor som har betalats under inkomståret. 71 Detta gäller dock endast för den erlagda räntan vilket faller bort om alla avgifter istället är summerade. 4. Gällande rätt För att kunna analysera SMS-lån i enlighet med nu gällande svensk rätt, görs först en genomgång av lag (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter, KkrL och innebörden av god kreditgivningssed och kreditprövning, lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (hädanefter benämnd DHL) samt information före avtalsslut och konsumentens ångerrätt. Slutligen kommer en genomgång att ske av lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (hädanefter benämnd AvtL) och Brottsbalken (1962:700) (hädanefter benämnd BrB) där begreppet ocker samt kreditocker förklaras och diskuteras. 4.1 Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter och dess tillämplighet Bestämmelserna i lagen trädde i kraft den 1 juli och innehåller regleringar om viss yrkesmässig verksamhet med konsumentkrediter som består i att lämna eller förmedla krediter till konsumenter. Syftet med lagen är att stärka konsumentskyddet vid kreditgivning och därmed bidra till att minska risken för överskuldsättning. 73 Enligt FI fanns det flera bakomliggande orsaker till varför företag som ägnar sig åt kreditgivning riktad till konsumenter borde stå under tillsyn och en lag som denna var nödvändig. FI:s tidigare erfarenhet av snabblåneföretag visade på konsumenternas utsatthet och därmed betydelsen av 70 Se 2008/48/EG, bilaga I del I. 71 Inkomstskattelagen (1999:1229) (hädanefter benämnd IL) 67 kap Genom 2013/14:FiU Se prop. 2013/14:107, s. 1. Sidan 13 av 29

14 kontroll över företag som ägnade sig åt denna typ av verksamhet. 74 Lagen fastslår även kreditgivarens ansvar att inom sin verksamhet vidta effektiva åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. 75 Kreditinstituten står därmed både under Konsumentverkets och FI:s tillsyn och det krävs tillstånd 76 för att få bedriva verksamhet med konsumentkrediter, ett tillstånd som vid behov kan återkallas av FI. FI utger även allmänna råd 77 som kreditgivarna bör följa, men är inte tvingade att göra. Lagen stadgar även att ett företag som bedriver verksamhet enligt denna lag skall driva den på ett sätt som är sunt, 78 vilket innebär att kreditinstituten förpliktas att hålla sig inom mer tydliga ramar än tidigare då FI har möjlighet att fastslå hur kravet på sundhet skall uppfyllas. 79 Ett företag som bedriver verksamhet enligt denna lag är även skyldig att lämna upplysningar om sin verksamhet till FI, men även de omständigheter som kan vara sammankopplade med viss information om inspektionen begär detta. FI får även, när inspektionen anser det nödvändigt, genomföra undersökningar hos ett företag som faller inom ramen för denna lag. FI får besluta om en sanktionsavgift om inte kreditinstitutet följer de regler som angivits och därmed fått en anmärkning eller varning enligt lagens Syftet med sanktionsavgiften är att skapa ett mer kraftfullt incitament till att företagen skall följa de regler som finns jämfört med de regler som tidigare gällde med föreläggande om rättelse. 4.2 Konsumentkreditlagen och dess tillämplighet KkrL är tillämplig på krediter som en näringsidkare, exempelvis en bank, lämnar eller erbjuder en konsument och är dessutom tvingade 81 till konsumentens fördel. Lagen gäller även om krediten lämnas eller erbjuds av någon annan än näringsidkaren, exempelvis om krediten förmedlas av en näringsidkare som är ombud för en kreditgivare. 82 KkrL omfattar i princip alla slags konsumentkrediter; köp av varor och tjänster på kredit och avbetalning. Det finns dock några typer av krediter som undantas från lagens tillämpningsområde, exempelvis studielån och lån som lämnats av pantbanker God kreditgivningssed Vid kreditgivning skall näringsidkaren iaktta god kreditgivningssed i förhållande till konsumenten samt ta tillvara konsumentens intressen med tillbörlig omsorg. 84 Det betyder främst att kreditgivaren skall vara omsorgsfull 85 då det gäller konsumentens intressen. Varje enskild konsument skall bland annat få de förklaringar 86 som är nödvändiga för att till fullo förstå vad avtalet innebär och vad kostnaderna kommer att bli. Regeln som reglerar god kreditgivningssed blir därmed en viktig grund för näringsidkares skyldigheter och konsumenters rättigheter och skall träda in som en utfyllande norm i sådana situationer som 74 Se FI rapport, Risker i det finansiella systemet, 2011, s. 32 f. 75 Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter Se FFFS 2014:8. 78 Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter Se SFS 2014: st. 80 Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter KkrL KkrL KkrL KkrL Se prop. 2009/10:242, s. 52 ff. och 90 ff. 86 Förklaringsskyldigheten innebär dock inte någon rådgivning, utan endast en skyldighet att förklara den informationen som konsumenten får. Sidan 14 av 29

15 inte har reglerats närmare i lagen eller i avtalet mellan parterna. 87 Denna skyldighet har till stor del sin grund i att krediter ofta har stor inverkan på konsumenters privatekonomi, dessutom har näringsidkaren allt som oftast ett informationsövertag och anses därmed vara den starkare parten. Detta innebär i sin tur att kreditgivaren måste inta en restriktiv ställning och i vissa fall avråda en konsument från att låna, dock har konsumenten rätt att få reda på anledningen till varför denne nekas 88. God kreditgivningssed skall betraktas som ett övergripande förhållningssätt, där den aktuella branschpraxisen skall följas. Vid kreditköp följer även av god kreditgivningssed att återbetalningens längd inte bör överstiga varans livslängd och att näringsidkaren skall ta hänsyn till att ett kreditavtal kan ha stor påverkan för den enskildes ekonomiska förhållanden. 89 Då återbetalningstiden skall bestämmas bör hänsyn tas till kreditbeloppets storlek, där lägre belopp motsvaras av kortare kredittid och vice versa. Gränsen för vad god kreditgivningssed 90 egentligen innebär är i dagsläget relativt otydlig, dock ger Konsumentverket vägledning hur begreppet skall tolkas i deras allmänna råd 91 och FI hänvisar i sina råd till KkrL Genom en motion till Riksdagen poängterar Jonas Sjöstedt att det är viktigt att Konsumentverket bland annat ges möjlighet till att snabbt och effektivt stoppa sådan marknadsföring som strider mot god kreditgivningssed samt göra denna gräns mer tydlig. 93 Sjöstedt menar vidare att den otydlighet som råder kring god kreditgivningssed leder till att behovet av domstolsavgöranden i frågor som rör god sed därmed bör anses som stort Kreditprövning Alla kreditgivare måste genomföra en kreditprövning, en bedömning av en potentiell låntagares möjligheter att betala tillbaka det sökta lånet, innan ett kreditavtal ingås. 94 Det innebär att kreditgivaren måste undersöka huruvida konsumenten har ekonomiska möjligheter att fullgöra vad denne åtar sig enligt kreditavtalet, vilket bör syfta till att uppskatta dennes framtida återbetalningsförmåga. 95 Kreditgivaren är dessutom i allmänhet skyldig att skaffa sig en helhetsbild av den potentiella låntagarens ekonomiska situation, där konsumentens inkomster, tillgångar, utgifter och skulder (vilket även inkluderar eventuella borgensåtaganden) blir av särskild betydelse. 96 Om låntagaren blir nekad kredit efter en kreditprövning har denne även rätt till att få veta orsaken till detta, dock förbehåller flertalet kreditgivare sig rätten att inte behöva ange någon orsak om denna situation skulle uppstå. Näringsidkaren är även skyldig att göra en ny kreditprövning om en tidigare kredit har ökats väsentligt. 97 Sedan den 1 april 2014 är det lagstadgat 98 att Konsumentverket får meddela näringsidkaren en varning om denne inte följer reglerna i KkrL 12, en varning som dessutom är förenad med en sanktionsavgift såvida överträdelsen inte är ringa. 99 Att en rimlig kreditprövning skall göras i syfte att inte förvärra situationen ytterligare för utsatta personer står stadgat i KkrL, men kritiker hävdar att den prövning som faktiskt görs av potentiella låntagare kan vara både oseriös och till karaktären enkel, vilket innebär att det ofta finns 87 Grobgeld och Norin, s KkrL Se KOFVS 2011:1. 90 Se prop. 1991/92:83, s. 106 ff. 91 Se KOVFS 2011:1, s. 1 ff. 92 Se FFFS 2014:11 2 kap. 93 Se mot. 2014/15: KkrL Se FFFS 2014:11 2 kap. 96 Gertrud Lennander, Kredit och säkerhet (Uppsala: Iustus Förlag, 2011), s KkrL 12 2 st. 98 Genom SFS 2014: KkrL 51. Sidan 15 av 29

16 brister i kreditgivarnas kreditprövningar. 100 Innebörden av en oseriös och enkel kreditprövning kan således resultera i att kreditgivarna godkänner kredittagare som inte har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sina åtaganden enligt kreditavtalet, vilket i sin tur kan resultera i att personen i fråga får en betalningsanmärkning och i slutändan blir ett fall för KFM Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler Denna lag innehåller bestämmelser om konsumentskydd vid distansavtal och avtal utanför affärslokaler och reglerar varor och icke finansiella tjänster, distansavtal om finansiella tjänster samt hemförsäljning. Syftet 102 med denna lag är att skydda konsumenten och lagen är således tvingande 103 till konsumentens fördel och det tredje kapitlet reglerar distansavtal mellan en näringsidkare och konsumenter som handlar om kredit, försäkring, betalning eller andra finansiella tjänster. Med distansavtal avses avtal som ingås inom ramen för ett av näringsidkaren organiserat system för att träffa avtal på distans 104, exempelvis med hjälp av e- post, telefon eller via Internet. För att lagen skall vara tillämplig krävs således att båda rekvisiten är uppfyllda, dels att avtalet ingåtts inom ramen för ett av näringsidkaren organiserat system för att träffa avtal på distans och dels att kommunikationen uteslutande skett på distans fram tills det att avtalet träffas. Det räcker alltså inte med att avtalet ingås på distans för att konsumenten skall kunna använda sig av denna lag Information före avtalsslut Innan ett avtal ingås skall kreditgivaren, i rimlig tid 105, lämna omfattande information till konsumenten som tar sikte på bl.a. näringsidkaren, tjänsten, ansvarig tillsynsmyndighet, villkor, pris samt reklamations- och klagomöjligheter. 106 Innan avtalet ingås skall kreditgivaren även ge konsumenten de fullständiga avtalsvillkoren vilka skall lämnas i pappersform eller i någon annan läsbar och varaktig form. Lagen stadgar även att informationen skall ges i formuläret Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation 107, även kallad SEKKI-blanketten, som bland annat innehåller information om namn på kreditgivaren, typ av kredit, effektiv ränta, kreditbelopp och löptid. Där skall det även finnas information om vad som händer om konsumenten av någon anledning är försenad med en betalning. Informationen är standardiserad, vilket innebär att alla kreditgivare måste lämna just den informationen i detta formulär Ångerrätt Även vid distansavtal som berör finansiella tjänster finns det en ångerrätt att tillgå, vilket innebär att konsumenten kan ångra ett ingående av ett kreditavtal inom 14 dagar. 109 Enligt tidigare nämnda lagrum har konsumenten alltså rätt att ångra avtalet inom 14 dagar från den 100 Se SOU 2013:78, s Jmf avsnitt 2.1 Hur ser kreditprocessen ut och vad krävs av låntagaren? 102 Se prop. 1999/00:89, s DHL 1 kap DHL 1 kap. 2 1 st. 105 Se prop. 1999/00:89, s DHL 3 kap KkrL 8 2 st. 108 KkrL 8 2 st. 109 DHL 3 kap. 7. Sidan 16 av 29

17 dag som ångerfristen börjar löpa, dvs. som huvudregel den dagen som avtalet ingåtts. Om konsumenten väljer att nyttja sin ångerrätt skall hela beloppet betalas tillbaka till kreditgivaren inom 30 dagar, 110 dock kan kreditgivaren kräva att konsumenten betalar för den del av tjänsten som har tillhandahållits enligt avtalet. Innebörden av detta blir att kredittagaren av ett SMS-lån måste betala ränta för den tid och det kapital som denne erhållit för tiden innan ångerrätten åberopas. Skälet till att ångerrätten existerar och därmed särskilda krav på informationslämnande vid distanshandel är bl.a. att konsumenten inte har möjlighet att titta på och undersöka varan vid sådana köp, vilket skulle kunna innebära att varan inte motsvarar konsumentens förväntningar. 111 Det är även lätt hänt att en konsument gör förhastade köp av ren impuls, vilket denne sedan ångrar. Detta skulle kunna jämföras med att en konsument missförstår ett eller flera avtalsvillkor vid ingåendet av ett SMS-lån, eftersom det är just avtalsvillkoren och inte själva tjänsten som konsumenten kan undersöka. 4.4 Brottsbalken och Avtalslagen ocker Med ocker menas att vid avtal eller någon annan rättshandling utnyttja någon annans utsatta ställning i syfte att bereda sig otillbörlig förmån. Bestämmelser som reglerar ocker återfinns på två ställen i svensk rätt å ena sidan den civilrättsliga i AvtL och å andra sidan den straffrättsliga i BrB. Kopplingen mellan de båda bestämmelserna om ocker är stark, men stämmer inte helt överens med varandra och skall därför tolkas var och en för sig. Avsnitten som följer kommer att beröra båda paragraferna och beskriva bestämmelsernas olika innebörd, vilka skillnader som finns och huruvida de är tillämpliga eller ej då det gäller SMSlån BrB 9 kap. 5 I första stycket stadgas att den som vid avtal eller någon annan rättshandling begagnar sig av någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till att bereda sig en förmån, som står i uppenbart missförhållande till vederlaget eller för vilken vederlag inte ska utgå, döms för ocker till böter eller fängelse i högst två år. 112 Jämfört med grundformen av bedrägeri 113 är skillnaden att vid en ockersituation vilseleder inte gärningsmannen (i detta fall kreditgivaren) den som blir utsatt för brottet, utan utnyttjar istället ett redan föreliggande förhållande till att bereda sig en ekonomisk fördel på något sätt. I detta stycke finns en huvudregel med två rekvisit: 1) kreditgivaren skall utnyttja kredittagarens trångmål 114, oförstånd 115, lättsinne 116 eller beroendeställning 117 och 2) kreditgivarens vinst skall stå i uppenbart missförhållande till vederlaget. För att kreditgivaren skall anses ha begagnat sig av någon annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning i förhållande till denne och således uppfylla det första rekvisitet, krävs att det är kreditgivarens utnyttjande av den minskade motståndskraften hos den andra parten som föranleder att rättshandlingen vidtas DHL 3 kap Grobgeld och Norin, s Är brottet att anse som grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år enligt BrB 9 kap. 5 3 st. 113 BrB 9 kap Med trångmål menas i första hand ekonomiskt utsatt läge. 115 Oförstånd avser bristande omdömesförmåga i allmänhet och intellektuell kapacitet, exempelvis enfald, oerfarenhet och berusning. 116 Med lättsinne avses i första hand ett ekonomiskt lättsinne, men kan enligt SOU 2013:78 även innefatta lånade pengar som används till exempelvis semesterresor eller hasardspel. 117 Med beroendeställning menas att någon form av personligt beroendeförhållande missbrukas, se prop. 1985/86:65, s Se NJA 1942 s. 403 respektive NJA 2013 s Sidan 17 av 29

18 Vad som krävs för att rekvisit nummer två skall anses vara uppfyllt, nämligen att förmånen står i uppenbart missförhållande till vederlaget, kräver ett djupare resonemang då det inte finns något generellt svar. En diskussion måste alltså föras kring varje enskilt fall, utifrån praxis och doktrin. Andra stycket tar sin utgångspunkt i den klassiska ockersituationen kreditocker, vilket innebär att kredittagaren befinner sig i en trängd situation och är därmed i behov av pengar omgående varpå kreditgivaren utnyttjar detta genom att låna ut pengar till en oskäligt hög ränta. 119 Räntans oskälighet kan framgå genom en jämförelse med marknadsräntor i olika typsituationer som varierar beroende på olika variabler 120. Andra stycket består i att i de fall kreditgivningen sker inom ramarna för näringsverksamhet (eller liknande) räcker det således med att endast det andra rekvisitet uppfylls för att ocker skall anses föreligga. 121 Det andra stycket stadgar alltså att ocker anses föreligga om 1) en näringsidkare lånar ut pengar till 2) en ränta som står i uppenbart missförhållande till motprestationen. Eftersom SMS-lån är en kreditgivningstjänst och därmed en näringsverksamhet, kommer diskussionen fortsättningsvis fokusera på vad som krävs för att vederlaget skall stå i uppenbart missförhållande till motprestationen då det första rekvisitet som berör trångmål, oförstånd, lättsinne och beroendeställning således faller bort. Då en bedömning skall göras huruvida det vid kreditgivning föreligger ett uppenbart missförhållande mellan prestation och motprestation är en utgångspunkt att jämföra hur de aktuella kreditvillkoren förhåller sig till de tänkta villkoren för ett motsvarande lån hos ett traditionellt låneinstitut. 122 Ämnet har även behandlats i rättsfallet NJA 1995 s. 430 där Högsta Domstolen (hädanefter benämnd HD) konstaterar att den åtalade skall dömas för ocker, efter att ha berett sig ränta och annan ekonomisk förmån som stått i uppenbart missförhållande till motprestationen. Den åtalade, som företrädde ett bolag som bedrev kreditgivningsverksamhet, hade i sin näringsverksamhet erbjudit och beviljat lån utan säkerhet där den effektiva räntan för de aktuella lånen uppgick till en bra bit över 100 %, vilket innebär att HD:s resonemang direkt kan appliceras på situationen vid SMS-lån. HD har i sin dom beaktat omständigheter som den effektiva räntan i förhållande till andra kreditgivares räntor på marknaden samt kreditrisken, vilken berörs eftersom det dels saknas säkerhet för lånet och dels med tanke på låntagarens ekonomiska situation. Dock bör inte den effektiva räntan läggas till grund för bedömningen av förhållandet mellan kredit och vederlag, utan istället bör en samlad bedömning, som också gjordes i tidigare nämnda rättsfall, göras av räntan och lånevillkoren i övrigt där även kreditbeloppet, kredittiden och konstruktionen beaktas. 123 Eftersom detta rättsfall numera har några år på nacken blir det relevant att ha i åtanke att lagreglerna har uppdaterats sedan HD:s domslut, vilket innebär att det inte går att göra en jämförelse rakt av. Som tidigare nämnt är det numera exempelvis lagstadgat att kreditgivarna är tvungna att försäkra sig om att den effektiva räntan för varje lån syns tydligt, vilket inte var fallet då tidigare nämnt rättsfall avgjordes AvtL 31 För att denna paragraf skall vara tillämplig krävs att en av parterna redan befinner sig i ett oförmånligt läge och den andra parten sedan utnyttjar det till sin fördel. Denna ockerparagraf är dock inte tillämplig i de fall då det inte föreligger något utnyttjande av oförstånd vid tiden för avtalet, men ändå uppstår någon form av disproportion mellan prestationerna vilket 119 Christina Ramberg, Jan Ramberg, Avtalsrätten en introduktion (Vällingby: Norstedts Juridik, 2010), s Exempel på variabler är kreditrisk, lånets löptid och uppsägbarhet. 121 Lena Holmqvist, Madeleine Leijonhufvud, Per Ole Träskman, Suzanne Wennberg, Brottsbalken, En kommentar Del I (Vällingby: Norstedts Juridik, 2009), s. 9: Holmqvist, Leijonhufvud, Träskman, Wennberg, Brottsbalken, s. 9: Holmqvist, Leijonhufvud, Träskman och Wennberg, s. 9:58. Sidan 18 av 29

19 innebär att det faktiskt föreligger ett underläge som inte motparten kände till då avtalet slöts, utan fick reda på det först senare. 124 Det bakomliggande syftet med paragrafen är att förhindra att någon bereder sig uppenbart orimliga ekonomiska förmåner av någon annan genom att utnyttja att denne befinner sig i någon form av underläge. 125 Rättsföljden av ocker är att avtalet mellan parterna är ogiltigt, dvs. att båda parter är förpliktigad att återföra vad de erhållit på grund av avtalet. Den som utsatts för ocker har enligt allmänna regler även rätt till skadestånd. Som nämnts tidigare är kopplingen mellan de båda bestämmelserna om ocker stark, men det som främst skiljer dem åt är påföljderna. Den civilrättsliga bestämmelsen i AvtL saknar även motsvarighet till den straffrättsliga bestämmelsen BrB:s 2 st. som reglerar kreditocker. För att ett ansvar skall föreligga enligt AvtL krävs alltså att en part har utnyttjat motpartens trångmål, lättsinne, oförstånd eller beroendeställning samt att samma part betingar sig förmåner som står i uppenbart missförhållande till vederlaget, vilket även resulterar i att det ställs högre krav på bevisningen. Vidare skiljer sig bestämmelserna åt även vid missförhållandena mellan prestation och vederlag för straff, då de enligt BrB skall vara något större än vad som krävs för att avtalet ska vara ogiltigt enligt AvtL. 126 Det skall därmed poängteras att det ställs betydligt högre beviskrav då det gäller den straffrättsliga bestämmelsen i BrB jämfört med den civilrättsliga i AvtL. 5. Sammanfattande diskussion För att kunna besvara frågorna som ställdes i inledningen, dels huruvida SMS-lån är att jämställa med ocker och dels till vilken grad kreditgivarna egentligen efterlever de regler och riktlinjer som finns, har jag granskat och förklarat nu gällande svensk rätt lag om viss verksamhet med konsumentkrediter, KkrL och innebörden av god kreditgivningssed och kreditprövning, DHL och innebörden av information före avtalsslut samt konsumentens ångerrätt. Även ockerparagraferna i BrB respektive AvtL har diskuterats. Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter är, som tidigare nämnt, ny inom svensk rätt då en lag som reglerade denna typ av kreditgivning ansågs nödvändig för att förhindra bl.a. överskuldsättning. Trots att lagen medförde att alla snabblånekreditgivningsinstitut numera står under FI:s uppsikt och att det krävs både registrering och ett godkännande från FI för att få bedriva denna typ av verksamhet, är det svårt att avgöra huruvida det har skett några större förändringar av lånemarknaden eftersom lagen fortfarande är förhållandevis ny. Den bild som hittills gått att skönja tyder dock på att marknaden har påverkats i positiv riktning, med tanke på att några utav marknadens största aktörer gemensamt har gått samman och bildat en branschorganisation som till viss del samarbetar med KFM. Denna lag får därför anses vara ett steg i rätt riktning i avseendet att minska förekomsten av överskuldsättning och betalningsanmärkningar hos den svenska befolkningen. Dock kommer det sannolikt att krävas betydligt strängare och mer återhållande lagregler på sikt för att hinna ikapp det försprång som branschen har skaffat sig inom såväl teknologianvändning som informationsinflytande. Snabblånekreditföretagen har under en längre tid framgångsrikt utnyttjat ett tills nyligen relativt oreglerat område för att bereda sig betydande ekonomiska fördelar och vinster och utnyttjat att efterfrågan varit stor, samtidigt som alternativen för de utsatta varit få. Framtiden får utvisa huruvida denna lag uppfyller sitt syfte att stärka konsumentskyddet vid kreditgivning och därmed bidra till att risken för överskuldsättning minskar på ett tillfredsställande sätt. 124 Ramberg och Ramberg, s SOU 2013:78, s SOU 2013:78, s Sidan 19 av 29

20 Eftersom SMS-lån till sina upplägg är så starkt förknippade med höga effektiva räntor, finns det stor anledning att betrakta dess utformning som ett argument i sig för att denna tjänst är att anse som ett dåligt, eller i vart fall otillfredsställande, alternativ sett utifrån svaga konsumenters perspektiv. Inslagen i diskussionen kring huruvida den effektiva räntan skall anses som oskälig eller till och med oetisk eller ej, kan ses som användbara utgångspunkter för en helhetsbedömning, men samtidigt utmynnar diskussionen i olika svar beroende på ur vilket perspektiv som problemet beaktas. Å ena sidan finns kreditgivaren som måste ta betalt för att göra vinst i sin verksamhet (utan en hög effektiv ränta skulle det behövas en extrem kundvolym för att uppnå samma resultat) och å andra sidan konsumenten, ofta en person med svag ekonomi, som utsätts för en hög kreditkostnad. Jag menar att problematiken kring den effektiva räntan är att olika typer av lån, som dessutom har väldigt varierande löptid, jämförs med varandra på sådana sätt där jämförelser inte låter sig göras. Eftersom SMS-lån oftast löper under en betydligt kortare låneperiod än exempelvis ett bostadslån, anser jag att det till viss del blir irrelevant att jämföra dessa lån med den effektiva räntan som måttstock. I enlighet med vad Johansson och Wärnsund skriver så är det inte givet att den effektiva räntan är oskälig per automatik, just för att den är väldigt hög. Det bör tas i beaktande att löptiden på SMS-lån är väldigt kort och att den effektiva räntan beräknas på en fiktiv tolvmånadersperiod, vilket till viss del blir missvisande eftersom det inte är avsikten att ett SMS-lån skall löpa under en längre period. Givetvis kan den effektiva räntan fortfarande anses vara väldigt hög och även om lånen är avsedda att betalas efter kort tid, blir det med hänsyn till låntagarnas svaga ekonomi ofta fördröjt. Det väsentliga, sett ur ett konsumentperspektiv, är vad den faktiska effekten för låntagarna blir. Det blir därmed relevant att försöka konstatera var gränsen går för att den effektiva räntan skall betraktas som ocker. Sett ur kreditgivarens perspektiv bör den effektiva räntan inte ses som oskälig just därför att den är hög, med tanke på att deras verksamhet dels har som syfte att gå med vinst och dels att den effektiva räntan under vissa omständigheter är att betrakta som missvisande, särskilt då SMS-lånen löper under en kort låneperiod. Motsatsvis bör den effektiva räntan ses som ett oskäligt avtalsvillkor ur ett konsumentperspektiv, då den många gånger är oskäligt hög i jämförelse med andra lån. Den totala kreditkostnaden för att få låna pengar hos ett snabblånekreditinstitut är vanligen relativt hög i förhållande till själva lånesumman och är dessutom ofta oskäligt hög jämfört med kreditkostnaden vid lån hos traditionella låneinstitut. Vid en sådan jämförelse anser jag att det blir relevant att ytterligare poängtera att ett SMS-lån bara till viss del kan jämföras med ett lån hos ett traditionellt låneinstitut. Skillnaderna mellan SMS-lån och ett traditionellt banklån är relativt stora, då det dels krävs någon form av säkerhet för att få ett banklån och dels att bankerna ställer betydligt högre ekonomiska krav på en potentiell låntagare. Detta mynnar ut i att snabblånekreditföretagen och de traditionella låneinstituten egentligen inte är konkurrenter, eftersom många av de konsumenter som blir beviljade lån hos snabblånekreditgivare oftast aldrig varit aktuella för ett lån hos bankerna överhuvudtaget. Genom den massmediala bild som målats upp att kortfristiga lån är mycket dyra och innebär ockerräntor, vilket S.K.E.F i sin tur avfärdar som endast en myt, skapas ytterligare utrymme för diskussion. I likhet med den massmediala uppfattningen, där SMS-lån är förknippade med höga kostnader, blir frågan således huruvida SMS-lånen är för dyra i förhållande till vad som är en rimlig ersättning för att erbjuda en sådan tjänst, vilket syftar till BrB 9:5 2 st. då kreditgivaren bereder sig ränta eller annan ekonomisk förmån som står i uppenbart missförhållande till motprestationen, tillika kreditocker. Enligt min mening finns det en grundläggande variabel som talar för ocker, nämligen den tidigare diskuterade effektiva räntan. Det är dock viktigt att ha i åtanke att en hög effektiv ränta inte per automatik är att betrakta som oskälig, vilket försvårar argumentationen för att den är att betrakta som ocker. Då flertalet låntagare ofta har en låg kreditvärdighet genom exempelvis tidigare Sidan 20 av 29

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Vänersborg 2014-04-03 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i Kommunal tjänst Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2008:3 2008-01-30 Dnr B 2/06 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Mobillån Sverige AB, Box 618, 101 32 STOCKHOLM Ombud: advokaten G. B., W. Advokatbyrå,

Läs mer

Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet

Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet Medlem i Konsumentkreditföretagen är företag som erbjuder personer möjligheten att klara oförutsedda händelser i sin vardag genom en tidsmässigt kort ekonomisk

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon E-post Webbadress Cakewalk Capital AB, org nr. 556886-6007 Ejdervägen 2, 47132

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.11.2008

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.11.2008 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för snabbkrediter ordf. Katri Kummoinen sekr. Sofia Aspelund

Läs mer

Konsumentverkets författningssamling

Konsumentverkets författningssamling Konsumentverkets författningssamling ISSN 0347-8041 Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter beslutade den 25 januari 2011. KOVFS 2011:1 Utkom från trycket den 1 februari 2011 Konsumentverket

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon (*) E-post (*) Fax (*) Webbadress (*) Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige Kreditförmedlare

Läs mer

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen gäller när du för privat syfte lånar pengar av exempelvis en bank eller får skjuta på betalningen för att kunna köpa en vara, fastighet eller tjänst.

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation

Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:17 2007-07-25 Dnr B 1/06. KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:17 2007-07-25 Dnr B 1/06. KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:17 2007-07-25 Dnr B 1/06 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Mobillån Sverige AB, Box 618, 101 32 STOCKHOLM Ombud: advokaten G. B., W. Advokatbyrå,

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

Nr 789. Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter

Nr 789. Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter 2640 Nr 789 Bilaga 1 Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Kreditfömedlare * Denna information är frivillig

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Upp till 5 000 kr

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Upp till 5 000 kr STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon E-post Webbadress Paxo Finans AB, org.nr. 556902-7344 Kungsgatan 37, 111 56 Stockholm

Läs mer

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846)

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Datum 2013-12-18 Dnr 2012/1336 McGreg Invest Box 1187 432 36 Varberg Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsumentverkets beslut Konsumentverket meddelar McGreg Invest AB (org.nr. 556756

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga.

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga. Allmänna villkor Kreditgivare är SMS Pengar Norden AB, 556221-6902 (hädanefter Kundfinans), som bedriver verksamhet under varumärket Kundfinans. Kundfinans tillhandhåller konsumentkrediter (hädanefter

Läs mer

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Lånevillkor S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren)

Läs mer

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Lånevillkor S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren)

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Promemoria samt rekommendation avseende kreditkortsavtal till konsument

Promemoria samt rekommendation avseende kreditkortsavtal till konsument 1 Svenska Bankföreningen 2010-10-22 Promemoria samt rekommendation avseende kreditkortsavtal till konsument Den 1 januari 2011 kommer en ny konsumentkreditlag att träda ikraft. Eftersom Bankföreningen

Läs mer

Villkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015

Villkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Villkor S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren) som

Läs mer

TORBJÖRN INGVARSSON. Lån i telefon dags att reglera? 2009-10 NR 2

TORBJÖRN INGVARSSON. Lån i telefon dags att reglera? 2009-10 NR 2 TORBJÖRN INGVARSSON Lån i telefon dags att reglera? 2009-10 NR 2 384 DEBATT Lån i telefon dags att reglera? Marknaden för finansiella tjänster förändras oupphörligen och lagstiftaren måste ständigt förhålla

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten. Förhandsinformation om konsumentkrediter 2014-09-01 Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

Låna 1 = SAMMANFATTNING. Hushållens skuldsättning 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Källa: SCB. Miljarder kronor. Skulder / Disp.

Låna 1 = SAMMANFATTNING. Hushållens skuldsättning 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Källa: SCB. Miljarder kronor. Skulder / Disp. Låna SAMMANFATTNING Hushållens skulder fortsätter att öka. Framförallt utgörs skulderna av bolån, men även övriga lån ökar. Nya förutsättningar för att ta snabba lån via internet, i butikerna, via mobiltelefonen

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Sida 1 (5) STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Webbadress 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Typ av kredit Det

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om viss verksamhet med konsumentkrediter; Utkom

Läs mer

D-UPPSATS. Regleringen av snabblån mot bakgrund av klassiska krediter

D-UPPSATS. Regleringen av snabblån mot bakgrund av klassiska krediter D-UPPSATS 2008:064 Regleringen av snabblån mot bakgrund av klassiska krediter Stefanie Friberg Luleå tekniska universitet D-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN

EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN Detta avtal har förhandlats fram mellan och antagits av europeiska konsumentorganisationer och europeiska föreningar av kreditinstitutioner

Läs mer

EXAMENSARBETE. Vårdslös kreditprövning och dess effekt på konsumentens återbetalningsskyldighet

EXAMENSARBETE. Vårdslös kreditprövning och dess effekt på konsumentens återbetalningsskyldighet EXAMENSARBETE Vårdslös kreditprövning och dess effekt på konsumentens återbetalningsskyldighet Möjligheten till jämkning av återbetalningsskyldigheten vid vårdslös kreditprövning Annelie Marklund Filosofie

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF1 Etiska Riktlinjer FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en sund utveckling

Läs mer

Rättsligt skydd för sms-låntagare

Rättsligt skydd för sms-låntagare Rättsligt skydd för sms-låntagare John Sandvall Kandidatuppsats i handelsrätt HT2012 Handledare Mari Olander Sammanfattning Sverige behöver ett förbättrat konsumentkreditskydd. Fler sms-lån än någonsin

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:39 2008: Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Marknadsföring av konsumentkrediter

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:39 2008: Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Marknadsföring av konsumentkrediter MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:39 2008: 2009-12-18 Datum Dnr B 6/09 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE IKANO Bank SE, Box 717, 343 81 ÄLMHULT Ombud: advokaten C. A. S. och

Läs mer

INK. 2012-11- 27. KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2012:7a Processrådet Gunnar Wikström 2012-11-08 Dnr 2011/2167

INK. 2012-11- 27. KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2012:7a Processrådet Gunnar Wikström 2012-11-08 Dnr 2011/2167 KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2012:7a Processrådet Gunnar Wikström 2012-11-08 Dnr 2011/2167 KONSUMENTVERKET KONSUMENTOMBUDSMANNEN INK. 2012-11- 27 nn, Ordn.nr /S20 Adressat Anna Cecilia Nilsson

Läs mer

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 %

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 % Allmänna villkor Expresskredit Norden AB (hädanefter långivaren) förmedlar blancolån via SMS och på webben (sammanfattas hädanefter som mikrolån) till privatpersoner (hädanefter låntagaren) som uppfyller

Läs mer

Blancokrediter till konsumenter

Blancokrediter till konsumenter RAPPORT DEN 31 MARS 2005 DNR 05-1842-600 2005 : 4 Blancokrediter till konsumenter INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 4 Reglering av kreditgivning 4 Beskrivning av undersökta företag 5 KOSTNADER FÖR

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Konsumentkreditlag; utfärdad den 9 december 2010. SFS 2010:1846 Utkom från trycket den 17 december 2010 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tfn 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare 1 Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Många gode män upplever ett ganska stort problem med telefonförsäljning och försäljning på stan

Läs mer

OSKARI nummer OM 17/41/2011 HARE nummer OM035:00/2011

OSKARI nummer OM 17/41/2011 HARE nummer OM035:00/2011 11.4.2012 Publikationens titel Ändring av lagstiftningen om snabblån Författare Arbetsgruppen Snabblån 2011 ordförande Katri Kummoinen sekreterare Sofia Rajamäki Justitieministeriets publikation 17/2012

Läs mer

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Ny konsumentkreditlag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Strategi mot överskuldsättning

Strategi mot överskuldsättning Promemoria 2015-09-16 Finansdepartementet Finansmarknads- och konsumentministern Strategi mot överskuldsättning En växande kreditmarknad har ökat människors tillgång till krediter, och därmed också ökat

Läs mer

Presentation av Tord Gransbo, Finansdepartementet

Presentation av Tord Gransbo, Finansdepartementet Försäkringsförmedling Presentation av Tord Gransbo, Aktörer Försäkringsbolagen - anställda säljare Ombud enbolagsombud flerbolagsombud specialombud franchisetagare fritidsombud bancassurance Försäkringsmäklare

Läs mer

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer Konsument verket KO PROTOKOLL Dnr Datum 2012/273 2012-12-17 Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer

Läs mer

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

Strategi för att motverka överskuldsättning

Strategi för att motverka överskuldsättning Ur budgetpropositionen för 2016 2015-09-21 Finansdepartementet Strategi för att motverka överskuldsättning Tillgång till krediter ökar människors möjligheter att planera och ordna sin ekonomi och anpassa

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:34 2008: Datum 2009-11-16 Dnr B 7/08 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Ferratum Sweden AB, Karlavägen 18, 114 31 STOCKHOLM Ombud: advokaten

Läs mer

Konsumentverkets författningssamling

Konsumentverkets författningssamling Konsumentverkets författningssamling ISSN 0347-8041 Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter beslutade den 25 januari 2011. KOVFS 2011:1 Utkom från trycket den 1 februari 2011 Konsumentverket

Läs mer

Snabba Pengar. En Helhetssyn över Tjänsten SMS Lån. Handelsrätt C. Uppsats HT 2008. Författare: Daniel Mikaelsson Handledare: Stephan Alm

Snabba Pengar. En Helhetssyn över Tjänsten SMS Lån. Handelsrätt C. Uppsats HT 2008. Författare: Daniel Mikaelsson Handledare: Stephan Alm Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2008 Snabba Pengar En Helhetssyn över Tjänsten SMS Lån Författare: Daniel Mikaelsson Handledare: Stephan Alm Sammanfattning

Läs mer

KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad. SVARANDE Northmill AB, Box 1045, 164 21 Stockholm. Marknadsföring av krediter

KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad. SVARANDE Northmill AB, Box 1045, 164 21 Stockholm. Marknadsföring av krediter MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2010:30 2008: Datum 2010-12-21 Dnr B 1/10 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad SVARANDE Northmill AB, Box 1045, 164 21 Stockholm SAKEN Marknadsföring av krediter

Läs mer

Snabba cash En kritisk granskning av snabblån

Snabba cash En kritisk granskning av snabblån JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Evelina Magnusson Snabba cash En kritisk granskning av snabblån LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng Handledare: Sacharias

Läs mer

Tillsyn och sanktioner av kreditgivare vid snabblån

Tillsyn och sanktioner av kreditgivare vid snabblån Tillsyn och sanktioner av kreditgivare vid snabblån Ett fastställande av gällande rätt och Konsumentkreditlag 2014:83. Kandidatuppsats i affärsjuridik inom krediträtt Författare: Handledare: Tomas Demirel

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gemensamt konsumentskydd i EU Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:242

Regeringens proposition 2009/10:242 Regeringens proposition 2009/10:242 Ny konsumentkreditlag Prop. 2009/10:242 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt Tobias Billström (Justitiedepartementet)

Läs mer

God försäkringsförmedlingssed

God försäkringsförmedlingssed sida 1 God försäkringsförmedlingssed En försäkringsförmedlare är skyldig att i sin verksamhet iaktta god försäkringsförmedlingssed. Ett handlande i strid med god försäkringsförmedlingssed kan medföra en

Läs mer

Konsumentkreditlag (1992:830) Författningen har upphävts / ska upphävas 2011-01-01 genom SFS 2010:1846 Rättelseblad 2004:312 har iakttagits.

Konsumentkreditlag (1992:830) Författningen har upphävts / ska upphävas 2011-01-01 genom SFS 2010:1846 Rättelseblad 2004:312 har iakttagits. Konsumentkreditlag (1992:830) Författningen har upphävts / ska upphävas 2011-01-01 genom SFS 2010:1846 Rättelseblad 2004:312 har iakttagits. Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller kredit som är avsedd

Läs mer

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges.

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges. KONSUMENTOMBUDSMANNEN STÄMNINGSANSÖKAN Verksjuristen Patrik Havermann 2015-02-20 2013/414 Marknadsdomstolen SÖKANDE Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Eniro 118 118 AB, 556476-5294 Gustav

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning Borgensåtaganden är ingen obligatorisk kommunal verksamhet. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen, eftersom kommunen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

Informations- och förbudsförelägganden

Informations- och förbudsförelägganden KONSUMENTOMBUDSMANNEN [ KONSUMENTVERKET*""""" KONSUMENTOMBUDSMANNEN 'NK. 2015-09m f FÖRELÄGGANDE 2015-09-08 FF 2015:4 b IF 2015:3 b Dnr 2014/1211 uy 2* ^. ^.l.^...isjvedfonenet AB ""Björkgatan 77 753 23

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Telefon E-post Webbadress Stockmann Oyj Abp Aleksanterinkatu 52, 00100

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2013:455 Utkom från trycket den 12 juni 2013 utfärdad den 30 maj 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr B 6/14 Föredragning i Stockholm

MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr B 6/14 Föredragning i Stockholm MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr B 6/14 Föredragning i Stockholm Aktbilaga 86 MARKNADSDOMSTOLEN Karin Lindell, ordförande, Anders Stenlund, Lars Borg och Astri Muren PROTOKOLLFÖRARE OCH FÖREDRAGANDE

Läs mer

SMS-lån En kartläggning av unga vuxnas erfarenheter

SMS-lån En kartläggning av unga vuxnas erfarenheter Rapport 2007:17 SMS-lån En kartläggning av unga vuxnas erfarenheter Förord Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket har under det senaste året noga följt utvecklingen samt uppmärksammat olika problem

Läs mer

BESLUT. (org. nr 556746-6189) tillstånd att bedriva enskild verksamhet avseende personlig assistans enligt 9 2 LSS.

BESLUT. (org. nr 556746-6189) tillstånd att bedriva enskild verksamhet avseende personlig assistans enligt 9 2 LSS. '" 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-12-02 Avdelning mitt Gustav Grek gustav.grek@ivo.se BESLUT Dnr 8.7.3-33481/2014-1 1(6) Personlig Brukareassistans i Skandinavien AB Köpmangatan 7, 1 tr 702 10 Örebro

Läs mer

Rubrik: Konsumentkreditlag (1992:830)

Rubrik: Konsumentkreditlag (1992:830) Rubrik: Konsumentkreditlag (1992:830) Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. - SFS

Läs mer

Allmänna villkor Paxo Finans AB

Allmänna villkor Paxo Finans AB Innehåll Allmänna villkor Paxo Finans AB... 2 1. Allmänt... 2 2. Kreditprövning... 2 3. Lånet... 2 4. Ränta och avgifter... 2 5. Återbetalning och avbetalning... 3 6. Kredittagarens rätt till förtidsbetalning...

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Konsumentskyddet på låneområdet är tillfredsställande, men några problem växer i omfattning.

Konsumentskyddet på låneområdet är tillfredsställande, men några problem växer i omfattning. Låna SAMMANFATTNING Konsumentskyddet på låneområdet är tillfredsställande, men några problem växer i omfattning. Antalet betalningsförelägganden hos Kronofogden med anledning av snabbkrediter har ökat

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0222(COD) 21 november 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Promemoria samt rekommendation avseende krediter som är förenade med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt m.m.

Promemoria samt rekommendation avseende krediter som är förenade med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt m.m. 1 Svenska Bankföreningen 2010-10-22 Promemoria samt rekommendation avseende krediter som är förenade med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt m.m. (bolån) I den nya konsumentkreditlagen

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av 4T Sverige AB

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av 4T Sverige AB Datum Diarienr 2014-06-09 1823-2013 4T Sverige AB Box 6343 102 35 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av 4T Sverige AB Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen konstaterar att 4T

Läs mer

Överskuldsättningsproblem på marknaden för sms-lån

Överskuldsättningsproblem på marknaden för sms-lån Överskuldsättningsproblem på marknaden för sms-lån Är lagändringarna i proposition 2013/14:34 en god väg till att minska överskuldsättningen eller behövs ytterligare rättsliga åtgärder? Masteruppsats:

Läs mer

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/7 BESLUT 2012-12-20 Dnr: 12/01996 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2012-09-05 och 2012-09-06, kl. 21.00, inslag om lån till höga räntor; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Datum 2011-10-06 FI Dnr 10-4628

Datum 2011-10-06 FI Dnr 10-4628 B E S L U T S P R O M E M O R I A Datum 2011-10-06 FI Dnr 10-4628 Allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om utgivning av säkerställda obligationer; SFS 2003:1223 Utkom från trycket den 14 januari 2004 utfärdad den 18 december 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

2014-04-07 Justitiedepartementet Konsumentenheten 103 33 STOCKHOLM

2014-04-07 Justitiedepartementet Konsumentenheten 103 33 STOCKHOLM REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/002 Er referens: Ju2014/125/KO 1 (6) 2014-04-07 Justitiedepartementet Konsumentenheten 103 33 STOCKHOLM e-post: ju.ko@regeringskansliet.se Överskuldsättning i kreditsamhället?

Läs mer

MONEY 24MONEY PRIVATLÅNET ANSÖKAN/AVTAL. 24Money Payments AB (Publ) Box 2078, 750 02 Uppsala T: +46 10 150 1600 E: info@24money.se www.24money.

MONEY 24MONEY PRIVATLÅNET ANSÖKAN/AVTAL. 24Money Payments AB (Publ) Box 2078, 750 02 Uppsala T: +46 10 150 1600 E: info@24money.se www.24money. ANSÖKAN/AVTAL Du kan ansöka om 24Money Privatlånet upp till 25 000. Beviljas din ansökan kommer pengarna att utbetalas till ditt bankkonto. Vänligen observera att du måste vara minst 20 år för att ansöka

Läs mer

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun Plan för hantering av kommunal borgen för Götene kommun Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2011-10-24, KF 224 Diarienummer: 07/KS232 1) Utgångspunkt och syfte Ingåendet av borgen är ingen

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

Sammanfattning... 3 1 Lagförslag... 4 1.1 Förslag till lag om viss verksamhet med konsumentkrediter

Sammanfattning... 3 1 Lagförslag... 4 1.1 Förslag till lag om viss verksamhet med konsumentkrediter Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Lagförslag... 4 1.1 Förslag till lag om viss verksamhet med konsumentkrediter... 4 1.2 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)... 11

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Frågor och svar om Custodia Credit AB

Frågor och svar om Custodia Credit AB Frågor och svar om Custodia Credit AB Uppdaterat 2006-06-16 Innehåll (länkar) 1. Om beslutet den 27 januari 2006 (Uppdaterad 2006-06-16) 2. Vad var skälet till FI:s beslut? 3. Överklagan till Kammarrätten

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån

Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån DELRAPPORT Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån AUGUSTI 2013 Augusti 2013 Dnr 13-6490 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Information som kan öka insynen i hur bolåneräntan bestäms 6 Bankspecifika

Läs mer

Snabblån. De lege lata och de lege ferenda. Kandidatuppsats inom affärsjuridik

Snabblån. De lege lata och de lege ferenda. Kandidatuppsats inom affärsjuridik Snabblån De lege lata och de lege ferenda Kandidatuppsats inom affärsjuridik Författare: Handledare: Framläggningsdatum Jönköping maj 2014 Dejan Pucar, Jacob Russell Roger Sandberg 12 maj Förord Med denna

Läs mer

Sms-lån Kreditgivning med bristande konsumentskydd

Sms-lån Kreditgivning med bristande konsumentskydd MITTUNIVERSITETET Campus Östersund Institutionen för samhällsvetenskap Linn Mårtensson/Maria Hjalmarsson Rättsvetenskap C - Examensarbete 15 hp HT 2009 Sms-lån Kreditgivning med bristande konsumentskydd

Läs mer

Skuldsättningsproblematiken på marknaden för snabblån

Skuldsättningsproblematiken på marknaden för snabblån Skuldsättningsproblematiken på marknaden för snabblån En granskning av proposition 2009/10:242 och dess motverkande av skuldsättningsproblematiken kring snabblån Magisteruppsats i affärsrätt (konsumentkrediträtt)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2014:798 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer