Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Transkript

1 Prognos för arbetsmarknaden 2014

2 Text Annelie Almérus, Analysavdelningen

3 Sida: 3 av 42 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 5 Sammanfattning... 7 Optimismen inför 2014 är stor... 7 Antalet sysselsatta ökar under 2013 och Arbetslösheten sjunker svagt under 2013 och Svårigheter att hitta kompetent personal hindrar utvecklingen... 7 Utbildningsutbudet behöver bättre spegla arbetsmarknadens behov... 8 Arbetsgivarna i regionen behöver marknadsföra sig bättre... 8 Sammansättningen av arbetslösheten har förändrats radikalt... 8 Integrationen den viktigaste frågan de närmaste åren... 8 Sysselsättning och efterfrågan... 9 Sysselsättningen i länet stiger Antalet nyanmälda lediga platser stiger Kapacitetsutnyttjandet är lågt Antalet lagda varsel har stabiliserats Rekryteringsproblemen i länet i nivå med riket Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Utbudet av arbetskraft Ökningen av utbudet av arbetskraft stagnerar Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslösheten sjunker under Arbetslöshetens struktur Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Kopplingen mellan skola och näringsliv behöver bli bättre Marknadsför regionens kvaliteter Integrationen är mycket viktig Om prognosen Tabell- och diagrambilaga Rekryteringsproblem... 40

4 Sida: 4 av 42 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.

5 Sida: 5 av 42 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Notera att den arbetslöshetsstatistik som Arbetsförmedlingen redovisar inte är den officiella arbetslösheten utan att den redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år.

6 Sida: 6 av 42 Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. id säsongrensning beräknas även seriens trend.

7 Sida: 7 av 42 Sammanfattning Östergötlands arbetsmarknad är till stora delar beroende av omvärlden. Delar av industrin är exportberoende och påverkas snabbt av konjunkturen i främst Europa. Den inhemska efterfrågan och den allt mer växande tjänstesektorn utgör därför en allt viktigare del av arbetsmarknaden för att få stabilitet. Flera branscher sänder ut positiva signaler om utvecklingen under Byggnadsverksamheterna och den privata tjänstesektorn med innovativa teknik- och It-företag tillhör de mest positiva. Optimismen inför 2014 är stor Alltsedan krisåren har signalerna om vart konjunkturen är på väg svängt snabbt. Optimismen våren 2012 byttes snabbt till pessimism hösten Under våren 2013 var optimismen åter stor och denna gång har optimismen hållt i sig. Förväntningarna på 2014 är överlag optimistiska och den ängslan som har präglat arbetsmarknaden under några år har dämpats. Antalet sysselsatta ökar under 2013 och 2014 Arbetsförmedlingens bedömning utifrån arbetsgivarnas svar i höstens undersökning är att antalet sysselsatta ökar med personer under 2013 och med ytterligare personer under Det motsvarar 0,6 respektive 1,1 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. I riket som helhet är ökningen något större vilket beror på de starkt växande storstadslänen, främst Stockholm, som har en stor del privata tjänster. Arbetslösheten sjunker svagt under 2013 och 2014 Antalet arbetslösa bedöms minska med 290 personer från slutet av 2012 till slutet av Under 2014 bedöms antalet arbetslösa minska med ytterligare 760 personer för att under kvartal fyra 2014 uppgå till personer. Att arbetslösheten inte sjunker lika kraftigt som antalet sysselsatta stiger beror på att antalet personer i arbetskraften ökar. Tillskotten till arbetskraften beror till största delen av inflyttning av och ökat arbetskraftsdeltagande bland utrikes födda personer. Svårigheter att hitta kompetent personal hindrar utvecklingen I takt med att konjunkturen förbättras blir det också mer påtagligt att kompetensbristen utgör ett hinder för företagen att växa. När inte rätt kompetens hittas försvåras produktionen och företag kan tvingas tacka nej till order. Det gäller inom bygg, industri, IT och andra tjänsteföretag. Den offentliga sidan har också svårt att hitta kompetenser. Det gäller inte bara de traditionellt kända bristyrkena som läkare och specialistsjuksköterskor, utan även planarkitekter och lantmätare. Den typen av brister stoppar upp planprocesser i kommuner och försenar bygglovsärenden vilket kan utgöra hinder för kommuner att växa och locka till sig nya företag.

8 Sida: 8 av 42 Utbildningsutbudet behöver bättre spegla arbetsmarknadens behov Antalet platser på de olika programmen på länets gymnasieskolor speglar inte arbetsmarknadens behov. Fler platser, så att fler elever kan välja dessa utbildningar, behövs på teknikutbildningarna och färre på omsorgsprogrammet barn- och fritid. Samma problematik finns på universitets- och högskolenivå där fler platser behövs till läkare, specialistsjuksköterskor, ingenjörer och civilingenjörer samt framför allt förskollärare. Sökandetrycket är högt till dessa utbildningar, men universiteten och högskolorna svarar inte upp till behoven. Arbetsgivarna i regionen behöver marknadsföra sig bättre Mycket kompetent arbetskraft utbildas i regionen men delar av den väljer att arbeta på annat håll. Dels kan arbetsgivarna bättre marknadsföra vad de har att erbjuda, dels kan kommunerna bättre marknadsföra boendemiljöer, sitt rika kulturliv och goda service för att locka fler att stanna i regionen. Marknadsföringen bör utgå från att erbjuda ett helhetskoncept. Sammansättningen av arbetslösheten har förändrats radikalt Ett antal år tillbaka i tiden stod den stora merparten av de inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen förhållandevis nära arbetsmarknaden. Idag har Arbetsförmedlingens uppdrag utökats och fler som står längre från arbetsmarknaden finns nu inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Det är positivt eftersom de kommer närmare arbetsmarknaden än de var tidigare när andra offentliga inrättningar ansvarade för dem. Men det är också en förklaring till att arbetslösheten är så hög och varför arbetskraften har utökats så mycket de senaste åren. Ett utökat arbetskraftsutbud är positivt och de utvidgade uppdragen har lett till att fler har fått arbete som tidigare inte ens deltog i arbetskraften. Integrationen den viktigaste frågan de närmaste åren Befolkningsökningen och arbetskraftsutökningen i länet består till stora delar av utrikesfödda personer. Det betyder att integrationen blir allt viktigare för att samhället ska fortsätta att fungera som vi är vana. Utan tillskotten till arbetskraften från utrikesfödda skulle vi ha en krympande arbetskraft och en mer åldrande befolkning. Det betyder att den stora arbetskraftsreserv som utrikesfödda utgör är en förutsättning för att vi ska kunna finansiera vår välfärd, men då måste också alla aktörer jobba gemensamt för att snabbt hjälpa in utrikesfödda på arbetsmarknaden. Problemen finns i hela landet, men det praktiska arbetet med integrationen sker på regional och lokal nivå.

9 Sida: 9 av 42 Sysselsättning och efterfrågan Efterfrågan på varor och tjänster har under det senaste året varit god och nedgången inför vinterhalvåret följer normala säsongsmönster. De senaste mätningarna har visat på mycket dystra utsikter inför vinterhalvåren de senaste två åren men denna höst är förväntningarna högre, dock inte lika höga som under högkonjunkturen 2007 och toppåret Den globala oron och särskilt utvecklingen i Europa påverkar företagens framtidsutsikter särskilt inom exportberoende branscher. emmamarknaden bedöms bli mer stabil. I diagrammet nedan visas företagens bedömningar om efterfrågan på varor och tjänster. Sammantaget bland de privata arbetsgivarna i länet är bedömningen om de kommande sex månaderna betydligt mer positiv än hösten 2011 och hösten De positiva signalerna från våren 2011 och våren 2012 infriades inte på långa vägar medan bedömningen våren 2013 mer stämmer överens med utfallet för perioden. Inför 2014 bedöms det ljusna ytterligare något på arbetsmarknaden. Företagen i Östergötland följer riksgenomsnittet väl. Det är främst de mindre och medelstora företagen som sänder ut positiva signaler. Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet.. åren 2007 hösten 2013 Nettotal 80 istoriskt genomsnitt, Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.

10 Sida: 10 av 42 Sysselsättningen i länet stiger Antalet sysselsatta i länet stiger under 2013 och 2014 efter att ha varit i stort sett oförändrad under De tidigare farhågorna om att året 2013 skulle bli ett mycket tufft år har lyckligtvis inte förverkligats och utsikterna för 2014 är positiva. Antalet sysselsatta, dvs. antalet människor som arbetar, bedöms stiga med personer under 2013 och ytterligare med personer Antalet nyanmälda lediga platser stiger Antalet nyanmälda lediga platser som anmäldes till Arbetsförmedlingen var högt under 2012 men sjönk något under förra vintern och inledningen av Sedan mars månad 2013 har antalet lediga platser stadigt stigit. Den höga nivån indikerar en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft i länet. I riket som helhet inleddes nedgången tidigare än i Östergötland men följer i övrigt samma utveckling. Statistiken är skakig på grund av att en del semestervikariat felaktigt utlyses som tillsvidaretjänster och att en del arbetsgivare annonserar ut fler jobb än vad som verkligen tillsätts. Långtgående slutsatser ska därför inte dras utifrån denna statistik. Diagram 2. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober Antal Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden.

11 Sida: 11 av 42 Kapacitetsutnyttjandet är lågt Andelen företag som har angivit att de inte kan klara en utökning av verksamheten med mer än tio procent utan att utöka personalstyrkan är oförändrat sedan den förra undersökningen, men något lägre än under Det tyder på att företagen har behållit sin personal i högre utsträckning trots minskad efterfrågan under senare delen av Efterfrågan på varor och tjänster ökar framöver men eftersom företagen har personal att möta denna uppgång kommer nyrekryteringarna framöver att bli blygsamma i förhållande till den ökade efterfrågan på varor och tjänster. Däremot bedöms företagen att fortsätta ersättningsrekrytera. Diagram 3. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. åren 2007 hösten eldragen linje = historiskt genomsnitt. Procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Antalet lagda varsel har stabiliserats Antalet varsel i länet var högt under vintern och våren 2013 men har sedan stabiliserats. Det stora antalet varsel har i första hand drabbat den östra länsdelen, inom industri och övriga företagstjänster. Antalet varsel indikerar att arbetsmarknaden även fortsättningsvis kommer att vara mer dämpad i östra länsdelen än i den mellersta och västra delen, där ljusningen under 2014 kommer att bli betydligt mer påtaglig.

12 Sida: 12 av 42 Tabell 1. Antal varslade personer per år.. År Antal varslade Östergötland Antal varslade Riket (t.o.m. oktober) Källa: Arbetsförmedlingen. Rekryteringsproblemen i länet i nivå med riket Arbetsgivarnas upplevda brist på arbetskraft har stigit sedan den förra undersökningen våren 2013, men är fortfarande inte uppe i nivå med det genomsnittliga bristtalet för våren 2007 till hösten Riksgenomsnittet är detsamma som genomsnittet för länet vilket ju betyder att arbetsgivare i Östergötland inte har svårare än andra att hitta de kompetenser som söks. Problemen är likartade i hela landet. Det råder inte brist på arbetskraft men det råder brist på kompetens. Det beror bland annat på den upptrappning som har skett och fortfarande fortgår på arbetsmarknaden. Kraven på arbetstagarna blir allt högre samtidigt som arbetskraften till vissa delar inte hänger med. Det gäller allt från krav på utbildning, flexibilitet, lätt att lära nytt till basala saker som att hålla vad man lovat och kunna passa tider. Östergötland har ju större utpendling än inpendling och det finns alltså stor potential för företagen att attrahera mer av den arbetskraft som faktiskt finns inom länets gränser. Till exempel kan nämnas att ungefär av de studenter som studerar vid Linköpings Universitet kommer från ett annat län än Östergötland. Efter avslutad utbildning försvinner ungefär av de utexaminerade till jobb utanför länet. Det är både de som redan bodde i länet och inflyttade till länet som väljer att flytta ut och hitta arbete någon annanstans. De östgötska företagen och särskilt kranskommunerna har en stor potential att hitta kvalificerad arbetskraft om de bättre marknadsför sig hos universitetets studenter. Det handlar inte bara om att marknadsföra arbetstillfällen, utan även boendemiljöer och kulturliv.

13 Sida: 13 av 42 Diagram 4. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. åren 2007 hösten Procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Bristen ser givetvis olika ut i olika yrkesgrupper och branscher och orsaken till bristen skiljer sig också åt. Inom vården handlar bristen till stora delar om ökat behov kombinerad med en strävan om ökad kvalitet i verksamheterna. Samtidigt utbildas det inte tillräckligt många inom de högre vårdutbildningarna. Inom barnomsorgen handlar också bristen om en önskan om höjd kvalitet i verksamheterna där verksamheterna söker förskollärare och fasar ut barnskötare. Samtidigt utbildas det stora mängder barnskötare i kommunernas egen regi och antalet platser på förskollärarprogrammet utökas inte trots att söktrycket dit är mycket stort. Den kommunala sektorn har generellt problem att konkurrera med den privata sidan om arbetskraft. Det medför brister på högre kompetenser särskilt för mindre kommuner som har svårare att attrahera duktiga medarbetare. Den stora faran för mindre kommuner med dåliga kommunikationer är dock generationsväxlingen inom de stora volymyrkena, såsom undersköterskor. Det råder inte brist på undersköterskor idag, men om ett antal år kommer det att bli påtagligt, särskilt för omsorgsenheter i mindre kommuner, att tillgången till undersköterskor inte kommer att vara lika god som idag. Särskilt svårt kommer det att bli att hitta undersköterskor som är flerspråkiga eller har specialistkompetenser av något slag, till exempel inom demensvård. IT-branschen är väldigt stark i Östergötland med fokus på Linköping och i just den här branschen är givetvis bristen på kompetens högre än riksgenomsnittet, särskilt i Linköping. Att det råder brist inom denna bransch är ofta hämmande för flera andra branscher och även

14 Sida: 14 av 42 den offentliga sektorn. De får ofta vänta med att utveckla produkter och sitter ibland på förlegade gamla IT-stöd som stoppar upp processer. Byggnadsverksamheterna har länge upplevt brist på högre komptenser som kan agera projektledare på byggen. Det gäller främst byggnadsingenjörer men även civilingenjörer inom bygg och anläggning. När nu byggnadskonjunkturen har vänt uppåt har bristen blivit mer påtaglig i flera andra yrken, som byggnadsplåtslagare och S-montörer. Både industrin och fastighetsbranschen har svårt att attrahera ungdomar till sina utbildningar. Båda branscherna präglas av att en upptrappning sker av kompetenskraven. Det leder till överskott på de gamla traditionella yrkena som montörer inom industrin och vaktmästare inom fastighet, medan det råder mer brist på kompetenser som operatörer och fastighetstekniker.

15 Sida: 15 av 42 Tabell 2. Yrkesbarometern Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i under det närmaste året Bristyrken Överskottsyrken BARNMORSKOR BARNSJUKSKÖTERSKOR BYGGNADSINGENJÖRER OC BYGGNADSTEKNIKER CIILINGENJÖRER, ELEKTRONIK OC TELETEKNIK CIILINGENJÖRER, ELKRAFT CIILINGENJÖRER, MASKIN DISTRIKTSSKÖTERSKOR DRIFTTEKNIKER, IT FÖRSKOLLÄRARE GERIATRIKSJUKSKÖTERSKOR INGENJÖRER OC TEKNIKER INOM ELEKTRONIK OC TELETE IT-ARKITEKTER KOCKAR LANTMÄTARE LASTBILSMEKANIKER LÄKARE MASKININGENJÖRER OC MASKINTEKNIKER MASKINREPARATÖRER MJUKARU- OC SYSTEMUTECKLARE OPERATIONSSJUKSKÖTERSKOR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKOR SJUKSKÖTERSKOR (GRUNDUTBILDADE) SJUKSKÖTERSKOR INOM AKUTSJUKÅRD SJUKSKÖTERSKOR, PSYKIATRISK ÅRD SOLDATER TANDLÄKARE TESTARE OC TESTLEDARE TUNNPLÅTSLAGARE UNIERSITETS- OC ÖGSKOLELÄRARE S-INGENJÖRER ADMINISTRATÖRER OC SEKRETERARE BANKTJÄNSTEMÄN BARNSKÖTARE BREBÄRARE BUSSFÖRARE CNC-OPERATÖRER ELEASSISTENTER FRISKÅRDKONSULENTER FRITIDSLEDARE FÖRSÄLJARE, DAGLIGAROR FÖRSÄLJARE, FACKANDEL GODSANTERARE OC EXPRESSBUD GROARBETARE INOM BYGG OC ANLÄGGNING KÖKS- OC RESTAURANGBITRÄDEN LAGERARBETARE LÄRARE I ESTETISKA OC PRAKTISKA ÄMNEN MARKNADSANALYTIKER OC MARKNADSFÖRARE MASKINOPERATÖRER, GUMMI- OC PLASTINDUSTRI MASKINOPERATÖRER, KEMISK INDUSTRI MASKINOPERATÖRER, TRÄARUINDUSTRI MONTÖRER, METALL-, GUMMI- OC PLASTPRODUKTER PARKARBETARE PERSONLIGA ASSISTENTER SKOGSARBETARE SKÖTARE TRUCKFÖRARE TRÄDGÅRDSARBETARE AKTMÄSTARE ÅRDBITRÄDEN S-MONTÖRER Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013 och 2014.

16 Sida: 16 av 42 Näringsgrenar År 2013 har varit betydligt mer positivt än vad som förutspåddes hösten Under vårmånaderna 2013 sågs en ljusning och den positiva bilden har förstärkts ytterligare. Antalet sysselsatta personer förväntas öka med personer från kvartal fyra 2012 till kvartal fyra 2013 och med ytterligare personer till kvartal fyra Den offentliga sektorn bedöms ha oförändrat antal sysselsatta eller öka svagt bland annat beroende på det stora vård- och omsorgsbehovet som kommuner och landsting måste uppfylla. De branscher som drabbades hårdast av konjunkturavmattningen 2012 var industri, vissa konsulttjänster och byggverksamheten. Konsulttjänsterna och särskilt byggverksamheten visar på återhämtning redan under 2013 och bedöms fortsätta den utvecklingen under 2014 medan industrin till stora delar bedöms vänta på återhämtning till Tabell 3. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan.. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år). Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket i Östergötland sysselsätter 2,7 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Antalet sysselsatta inom branschen har varit minskande i årtionden men ökat något de senaste åren för att år 2011 vara uppe på samma antal sysselsatta som i början av 1990-talet. Det är en mansdominerad bransch men andelen kvinnor har ökat de senaste åren. Den maskintekniska utvecklingen inom branschen har varit påtaglig under lång tid och med det följer krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom näringarna. En växande yrkesgrupp som följd av att maskinerna blir alltmer avancerade är maskinreparatörer. Många av de som jobbar inom dessa branscher är egenföretagare och för

17 Sida: 17 av 42 att undvika fasta kostnader som egen personal medför hyrs ofta arbetskraft med F-skattsedel in. Det kan exempelvis gälla djurskötare, avbytare, maskinförare och skogsmaskinförare. Ur ett globalt perspektiv har jord- och skogsbruken potential för god utveckling på lång sikt. Särskilt med tanke på energiproduktionen som idag fortfarande är mycket liten. För Sverige och Östergötland innebär det faktum att länder har olika regelverk för produktionen att konkurrensen från importerade varor är mycket svår att bemöta. Sverige har flera exempel på hårdare regler vad gäller djurskydd och miljö, vilket fördyrar produktionen. Sverige har exempelvis hårdare regler för att motverka sjukdomsepidemier som salmonella-infektioner men samtidigt har både EU och Sverige förbjudit antibiotika i djurfoder för att minska riskerna för antibiotikaresistens. Sverige kan dessutom stoltsera med den lägsta antibiotikaanvändningen i hela EU inom jordbrukssektorn. För många lantbrukare i länet var 2012 ett tufft år, med historiskt låga mjölkpriser och svårigheter att få in skörden. Under 2013 har priserna på mjölk stigit något men läget är fortfarande kritiskt både för mjölk- och grisproducenter. Många lantbruk har inte tillräcklig lönsamhet för att finansiera investeringar vilket gör att produktion läggs ned eller helt läggs om när de har nått det läget att nyinvesteringar är ett måste. östens undersökning visar att lantbrukarna är pessimistiska inför framtiden och antalet sysselsatta inom branschen förväntas förbli oförändrat eller sjunka något under 2013 och Efterfrågan på varor med mervärde, som ekologiska eller närproducerade produkter, är lågt till förmån för lågprisprodukter. Om hushållen fortsätter att vara försiktiga kan det bli svårt för mindre varumärken, små förädlingsföretag och gårdsbutiker att klara lönsamheten, men det stora hotet mot svenskt lantbruk är att volymproduktionen inte tillåts växa. Trots de hårda djurskydds- och miljölagarna köper både privatpersoner och särskilt de offentliga verksamheterna hellre de billigare importerade varorna, där antibiotikaanvändningen är större, antalet godkända växtskyddsmedel är större och djurskyddet är sämre. Produktion av förnyelsebar energi är en framtidsbransch. I Östergötland står flera företag i startgroparna för produktion av biogas eller solenergi. Med rätt stimulans från politiskt håll kan denna produktion sättas igång. Kapacitetsutnyttjandet är högt inom jord- och skogsbruken och man lever med ständig priskonkurrens från utlandet och med små marginaler. Detta får konsekvenser för kompetenskraven inom näringarna och djurskötare, maskinförare och skogsmaskinförare upplevs som bristyrken.

18 Sida: 18 av 42 Industri Industrin i länet är av tradition en dominerande del av arbetsmarknaden. Under de senaste åren har branschen minskat sin andel av sysselsättningen både i länet och i riket. År 1990 var andelen sysselsatta inom industrin 25 procent i Östergötland och 21 procent i riket. År 2011 hade denna andel sjunkit till 16 procent i Östergötland och 14 procent i riket. Län som Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Södermanland har högre andel sysselsatta inom industrin än vad Östergötland har. De kommuner med störst andel sysselsatta inom industrin i länet är Finspång och Boxholm. De kommuner med lägst andel sysselsatta inom industrin är Norrköping och Linköping. (SCB, Rams 2011). En del av de som är sysselsatta inom industrin redovisas inom andra branscher enligt SNI, Standard för svensk näringsgrensindelning. Det handlar förstås om inhyrd personal från bemanningsföretag men också om den outsourcing som pågått under decennier inom industrin. Till exempel redovisas större företags huvudkontorsverksamhet under företagstjänster och den del av företagen som säljer de produkter som tillverkas redovisas under handel, även om företaget som helhet är ett industriföretag. Det här medför att en del av tillväxten av jobb inom den privata tjänstesektorn kan härledas till industrin, byggsektorn eller jord- och skogsbruken. Delar av den mest konjunkturkänsliga industrin i länet försvann under krisen För flera stora industrier i länet beror utvecklingen av efterfrågan på deras varor av helt andra faktorer än vad som händer inom exempelvis EU. Därför kan inte hela industrin i länet bedömas enbart på utvecklingen i Europa dit normalt exporten från Sverige går. Givetvis känner stora delar av industrin i länet av den globala oron och ett mycket negativt konjunkturindex redovisades både hösten 2011 och 2012 för att vara betydligt mer positivt nu hösten Se diagrammet nedan utifrån de svar vi har fått in i vår undersökning. Det här får påverkan på antalet anställda inom industrin i länet som bedöms minska under 2012 för att vara oförändrat under 2013 och stiga först under Personer som friställs inom industrin måste kunna tänka sig att pendla till ett arbete längre bort och höja sin kompetens för att uppfylla kraven hos de arbetsgivare som behöver rekrytera. Svårigheterna att hitta kompetent personal hindrar eller försenar utveckling av verksamheter. Trots att industrin utgör en mycket stor del av arbetsmarknaden i Östergötland är det svårt att attrahera ungdomar till teknikutbildningarna. Det låga antalet sökande medför att utbildningarna blir nedläggningshotade, eftersom sökandetrycket styr utbudet av utbildningar före arbetsmarknadens behov. Bättre marknadsföring av teknikutbildningarna och karriärsmöjligheterna i branschen är den del av lösningen. En annan kan vara att styra utbudet av utbildningar mer utifrån arbetsmarknadens behov istället för sökandetryck från elever.

19 Sida: 19 av 42 Diagram 5. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin.. åren 2007 hösten Nettotal istoriskt genomsnitt E län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.

20 Sida: 20 av 42 Byggverksamhet Byggnadsverksamheten i länet sysselsätter 6,8 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Det är samma andel som riket. Andelen sysselsatta i branschen har legat på samma nivå i länet de senaste tjugo åren. Diagram 6. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet.. åren 2007 hösten 2013 Nettotal istoriskt genomsnitt E län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Byggbranschen är en mycket konjunkturkänslig bransch och det blir tydligt i diagrammet ovan där det visar på mycket kraftiga svängningar som följd av konjunktur- och säsongsvariationer. Efter ett par riktigt tuffa år då många byggföretag gick på tomgång började konjunkturen vända uppåt under 2013 och efterfrågan bedöms fortsätta att stiga under Flera stora projekt som är igång eller på gång i länet stimulerar marknaden tillsammans med ROTavdraget. Många byggen upphandlas med arbetskraft från andra län, och arbetskraften i Östergötland får i sin tur uppdrag på andra håll. Det försvårar bedömningarna och gör dem osäkra. Den upplevda bristen på kompetens sjönk under men bedöms åter öka under Det är främst byggnadsingenjörer som det upplevs brist på.

21 Sida: 21 av 42 Privata tjänster Den privata tjänstesektorn omfattar flera olika branscher, såsom handel, transport, hotell och restaurang, samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Den privata tjänstesektorn är samlat den bransch som vanligtvis påvisar mest positivt konjunkturindex. I diagram 7 nedan redovisas företagens förväntningar om framtiden. Konjunkturindexet visar på en svag uppgång men värdet är förhållandevis lågt och indikerar att branschen sammantaget är något orolig inför Det är särskilt delbranschen transport som är minst positiv inför 2014 medan IT-branschen visar på högst värden. Diagram 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster.. åren 2007 hösten Nettotal istoriskt genomsnitt E län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Finansiell verksamhet och företagstjänster Inom finansiell verksamhet och företagstjänster ryms de företag som säljer någon form av tjänster till andra företag. De är beroende av utvecklingen inom andra branscher, främst industrin, som använder inhyrd personal för att parera snabba konjunktursvängningar. Att använda sig av inhyrd personal var vanligt under uppgången efter lågkonjunkturen 2009, men allteftersom konjunkturen stabiliserades avstannade utvecklingen och företagen valde i allt högre grad under 2010 och 2011 att anställa den personal de tidigare hyrde in. Sysselsättningsutvecklingen reagerar snabbare i konjunktursvängningar inom bemanningsbranschen än i andra branscher. Under 2012 minskade den inhyrda personalen i

22 Sida: 22 av 42 volym och bedöms göra så även under Under 2014 bedömer företagen däremot att de kommer att behöva samma mängd inhyrd personal som under Uppgången av antalet sysselsatta inom de branscher som frekvent nyttjar inhyrd personal förväntas alltså att i hög utsträckning bli anställda direkt på företagen. Inom fastighetsbranschen, verksamheter inom juridik, ekonomi och teknik samt uthyrning och stödtjänster är optimismen inför 2014 stor. (Bemanningsbranschen är exkluderad). Antalet sysselsatta inom dessa branscher förväntas öka under andel andeln är beroende av hushållens köpkraft. Under finanskrisen gick det bra för handeln tack vare att hushållens disponibla inkomster fortsatte att öka, trots den finansiella oron. Under den senare halvan av 2011 och 2012 blev hushållen mer försiktiga i sin konsumtion och handeln har haft det tufft i vissa delar, särskilt elektronikhandeln där överetablering har rått under lång tid. Under 2013 har hushållen blivit mer optimistiska och handeln i länet är positiv inför framtiden. Antalet sysselsatta inom branschen förväntas öka under 2014, särskilt i Linköping och Norrköping. Detta är mycket positivt eftersom handeln ofta erbjuder ingångsjobb för ungdomar och andra nytillträdande till arbetsmarknaden. Information och kommunikation Information och kommunikation är en stor bransch i Östergötland. Det är en bransch som växte även under lågkonjunkturen och fortsatt att växa under 2011 och Optimismen är stor även inför Enligt SCB:s yrkesregister ökade antalet systemerare och programmerare (civilingenjörer) i länet med personer till från 2005 till Antalet datatekniker med högskolekompetens steg med 400 personer under samma tid till personer. Däremot ökade inte antalet anställda i branschen med enbart gymnasiekompetens. Ett orosmoment för branschen är att fler och fler väljer att lagra sina data någon annanstans, via det så kallade molnet. Det gör att en del arbetstillfällen på sikt kan försvinna från länet. Bristen på systemerare och programmerare är ständigt återkommande inslag i det tekniktäta Östergötland och bedöms bestå. Jobbchanserna är goda för systemförvaltare, mjukvaru- och systemutvecklare, IT-arkitekter och testledare både i konsultföretag inom IT-verksamhet och i företag inom andra branscher. Transport Transportsektorn med avseende på godstransporter är helt beroende av andra branscher, främst handel, industri och byggbransch. När efterfrågan ökar i dessa branscher ökar efterfrågan inom transportsektorn. Även persontransporter är en konjunkturkänslig verksamhet. För att klara kompetensförsörjningen är det viktigt att arbetspendling underlättas

23 Sida: 23 av 42 vilket talar för ett fortsatt stort behov av persontransporter under prognosperioden. Företagen inom transportsektorn är mycket försiktiga i sina bedömningar om framtiden, ovissheten är stor och sysselsättningen inom branschen bedöms vara oförändrad under Personliga och kulturella tjänster otell, restaurang, personliga och kulturella tjänster är branscher där kapacitetsutnyttjandet är förhållandevis lågt. Det betyder att även om efterfrågan på deras tjänster skulle öka framöver kan den mötas med befintliga personalresurser, vilket begränsar rekryteringsbehoven. Utbudet av tjänster påverkas också av olika trender i samhället. Det gör att nya företag snabbt kan etablera sig och andra försvinna. Det kan exempelvis gälla restauranger, skönhetssalonger, kroppsvård, nöjes- och evenemangsnäringar. Även om utvecklingen spås vara fortsatt positiv inom dessa områden växer utbudet av tjänster snabbare än efterfrågan. Därmed kommer kapacitetsutnyttjandet att förbli fortsatt lågt vilket har betydelse för lönsamhet och rekryteringsbehov. Restaurangbranschen är en bransch som har varit på uppgång i Sverige under lång tid, och även under bedöms utsikterna för branschen vara förhållandevis goda. Den yrkeskategori som företagen tycker att det är svårt att rekrytera är främst kvalificerade kockar. Offentliga tjänster Den offentliga sektorn sysselsätter drygt en tredjedel av samtliga sysselsatta i länet. erksamheter inom skola, barnomsorg och äldreomsorg är starkt kvinnodominerade vilket gör att politiska beslut får direkt inverkan på stora delar av kvinnornas arbetsmarknad. De flesta verksamheterna inom offentliga tjänster är behovsstyrda. Politikerna försöker i möjligaste mån sätta upp ekonomiska ramar som motsvarar behoven, utifrån vad som är möjligt i den totala budgeten. i har ett par goda år bakom oss där positiva skatteprognoser gav verksamheterna mer pengar att röra sig med. Konjunkturen gick ned under 2011 vilket påverkade skatteprognoserna för Kommunernas ekonomier räddades i flera fall genom återbetalning av premier för kollektivavtalade sjukförsäkringar. Under 2013 har också flera kommuner räddats av återbetalningen av AFA-premier. År 2014 bedöms bli mer ansträngt i förhållande till behoven, och om kommunerna inte är återhållsamma i sina budgetar riskerar problemen att bli än värre kommande år. Snaran om redan hårt ansatta verksamheter dras då åt och besparingar måste göras på flera håll i länet, inte minst inom gymnasieskolan där de sjunkande elevantalen leder till minskande ekonomiska ramar för de verksamheterna. Friskolorna i länet känner av de minskande barnkullarna och överetablering råder inom området. I Östergötland finns många statliga verksamheter, till exempel Linköpings Universitet, SMI och Statens väg- och transportforskningsinstitut. De statliga verksamheterna är generellt

24 Sida: 24 av 42 stabila och många efterfrågar högutbildad arbetskraft som ofta rekryteras direkt från universiteten. Bristyrken som nämns är forskare, geotekniker, civilingenjörer och högskolelärare. Lantmäterienheterna runt om i länet, både statliga och kommunala, har svårt att rekrytera lantmätare. Det totala behovet av lantmätare i länet är dock inte så stort att lantmäteriyrket kan benämnas som ett stort bristyrke. Däremot kan byggandet av Ostlänken medföra ökat behov av bland annat lantmätare och planarkitekter inom berörda områden. Inom kommunernas socialtjänst är det problem att hitta socialsekreterare med särskild kompetens gällande barn med särskilda behov. Kommunerna är den absolut största arbetsgivaren inom barnomsorg. erksamheten utökas på flera håll och bristen på förskollärare är mycket stor. I vissa fall förs grundskollärare över till förskolan för att täcka upp för bristen på förskollärare. Söktrycket har ökat på förskollärarutbildningarna i landet. Det är bekymmersamt att inte högskolor och universitet bättre tillgodoser behovet på arbetsmarknaden i dimensioneringen av utbildningar. Barnskötare anställs i regel inte inom den kommunala barnsomsorgen. Trots det erbjuder kommuner utbildningar till barnskötare på gymnasieskolorna runt om i länet. Barnskötare är en av de enskilt största grupper inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen och ett par kommuner har börjat fundera över problemet. Med den nya gymnasiereformen och kommunernas höga krav på utbildning inom barnomsorgen är risken mycket stor att den här gruppen växer ytterligare. I och med avtalen mellan kommunerna och landstinget om hemsjukvården har kommunerna rekryterat fler sjuksköterskor, vilket de upplevt vara svårt att hitta. De olika kommunerna i länet påbörjade arbetet vid olika tidpunkter och de som började tidigt har varit mer lyckosamma. Ett mycket stort yrke antalsmässigt är undersköterskeyrket. Det skiljer mycket inom länet huruvida det är brist eller överskott på undersköterskor. I Norrköping ställs höga krav på undersköterskornas betyg från gymnasieskolan vilket är en anledning till att kommunen har svårare att hitta undersköterskor som uppfyller deras krav än andra kommuner och privata arbetsgivare har. Privata vårdgivare signalerar större brist än kommunala, vilket delvis beror på att timvikarier hellre håller sig till en och samma arbetsgivare för att öka sina chanser för inlasning, trots att de inte får ihop tillräckligt många timmar. Det medför minskad rörlighet på arbetsmarknaden inom yrket. På de flesta håll i länet och i landet råder det överskott på undersköterskor. Den brist som uppstår är mest av schemateknisk karaktär då det är svårt att få ihop verksamheterna med bara heltider då det krävs många deltider. Många löser det med att ha stora vikariepoler och få fastanställda, vilket är förödande för yrkets utveckling och attraktionskraft. På längre sikt kommer det att behövas fler undersköterskor och då är det viktigt att det har kommit fram en lösning på schemaläggningen. Landstinget är den enskilt största arbetsgivaren i länet. Delar av verksamheten är upphandlad med externa utförare och antalet inköpta tjänster, både hos landstinget och hos de externa utförarna har en tendens att öka. Pensionsavgångarna är stora inom landstinget de närmaste

25 Sida: 25 av 42 åren och bristen på specialistläkare och specialistsjuksköterskor är påtaglig. Det ska inte glömmas bort att landstinget även sysselsätter stora grupper inom andra områden än just sjukvård, exempelvis ekonomer och IT-specialister. Antalet platser på läkarutbildningarna dimensioneras av staten och en tydligare satsning för att öka antalet platser ytterligare är önskvärt. Den totala förändringen av antalet sysselsatta inom landstinget bedöms kvarstå på samma nivå under 2013 och Arbetsförmedlingens bedömning är att det totala antalet sysselsatt inom offentliga tjänster förblir oförändrat fram till slutet av Utbudet av arbetskraft Arbetskraften i länet består av de människor som står till arbetsmarknadens förfogande. De kan arbeta eller vara arbetslösa. Storleken på arbetskraften påverkas främst av befolkningsutvecklingen. Andra faktorer som påverkar arbetskraftsutvecklingen är hur många som väljer att studera, sjuktal, ohälsotal, och hur många som av andra orsaker inte tillhör arbetskraften, till exempel föräldralediga. Ökningen av utbudet av arbetskraft stagnerar Befolkningsutvecklingen är förhållandevis god i Östergötland och följer nära rikets utveckling. Det är framför allt Linköping som ökar, följt av Norrköping, medan de flesta småkommunerna har minskande eller oförändrad befolkning. I Östergötland är nettopendlingen negativ. Det betyder att Östergötland i högre grad förser andra län med arbetskraft än vad andra län förser Östergötland med arbetskraft. Sjuk- och ohälsotalen har sjunkit i hela landet sedan mitten av 2000-talet. Det har medfört ett ökat arbetskraftsutbud. Sedan början av 2010 har antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar ökat hos Försäkringskassan och sedan början av 2011 har även sjukpenningtalet ökat. Det totala antalet inom sjuk- och aktivitetsersättningen har dock fortsatt att minska men utvecklingen bör stagnera med anledning av det ökade inflödet. Antalet personer som uppnått maxlängd inom sjukförsäkringen har minskat och antalet som flyttas över från sjukförsäkringen till arbetslöshetsförsäkringen har minskat. Bedömningen är att tillförseln till arbetskraften från sjukförsäkringen kommer att vara marginell eller negativ under 2013 och Antalet personer som väljer att studera följer delvis konjunkturen. id en lågkonjunktur är det ofta fler som väljer att studera längre medan det i en högkonjunktur ofta är fler som väljer att

26 Sida: 26 av 42 arbeta. I delar av länet har studiemotivationen av tradition varit mycket låg, men har blivit mycket bättre, till exempel i Motala. Det har under en längre tid arbetats för att höja studiemotivationen och motivationen till högre studier har också tenderat att höjas något. Det är ett mycket viktigt arbete eftersom fler och fler jobb kräver någon form av eftergymnasial utbildning. Det faktum att fler personer i länet närmar sig pensionsåldern än vad det går ut ungdomar från gymnasiet kommer att medföra en minskande arbetskraft i länet om inte inflyttning sker. Samtliga kommuner i länet förutom Linköping och delvis Norrköping har ett negativt gap mellan tillträdande ungdomar och avgående pensionärer de närmaste åren. Problemen är störst i de mindre kommunerna som har en äldre befolkning. Potentialen för ökad tillgång på arbetskraft i länet kommer främst från utrikesfödda. Dels tack vare inflyttning till länet, dels genom att öka arbetskraftsdeltagandet hos gruppen. Etableringsuppdraget som Arbetsförmedlingen har bidrar till att öka arbetskraftsdeltagandet hos den här gruppen. Eftersom det är gruppen utrikesfödda som står för de stora tillskotten i arbetskraften över hela landet ställer det stora krav på integrationsarbetet och verifiering av utländsk utbildning. Antalet personer i arbetskraften i Östergötland beräknas öka under 2013 och under 2014 med ungefär 0,5 procent, men främst centrerat till Linköping och Norrköping.

27 Sida: 27 av 42 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen I kommande avsnitt används begreppet inskrivna arbetslösa som samlingsnamn för gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten sjunker under 2014 Arbetslösheten steg kraftigt under lågkonjunkturen och har sedan parkerat på denna högre nivå. Antalet sysselsatta har stigit bra i länet under men de kraftiga tillskotten av arbetskraft har medfört att arbetslösheten inte har kunnat sjunka. Diagram 8. Inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft.. Januari 1994 oktober 2013 Procent Riket Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Under är bedömningen att arbetskraften återigen växer kraftigare än jobben så arbetslösheten minskar bara blygsamt. En andledning till att arbetslösheten parkerar på en högre nivå är förändringen av sammansättningen av arbetslösa. Utökningen av arbetskraften har inte enbart bestått av människor som står nära arbetsmarknaden utan snarare av personer som står längre ifrån och ibland mycket långt ifrån arbetsmarkanden. Fler av de personer som tidigare befann sig utanför arbetskraften finns nu inkluderad i arbetskraften, men dessa har inte fått jobb utan befinner sig istället i arbetslöshet. En annan anledning till den höga

28 Sida: 28 av 42 arbetslösheten är förstås att utbildningsväsendet fortfarande befinner sig långt från arbetsmarknaden och inte anpassar utbildningarna och utbildningsutbudet efter arbetsmarknadens behov. Tabell 4. Antal inskrivna arbetslösa.. Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan 2008 kvartal % 2009 kvartal % 2010 kvartal % 2011 kvartal % 2012 kvartal % 2013 kvartal % 2014 kvartal % Källa: Arbetsförmedlingen. Arbetslöshetens struktur I tabell 5 nedan återfinns det totala antalet inskrivna arbetslösa som andel av den registerbaserade arbetskraften för länets kommuner som ett genomsnitt under tredje kvartalet Av tabellen framgår att Norrköping har högst arbetslöshet i länet i samtliga grupper utom bland ungdomar och personer födda utanför Europa där Motala ligger i topp. Finspång är den kommun som har försämrat sin position i länet mest under det senaste året. Östergötland har högre arbetslöshet än riket som helhet i samtliga grupper men störst skillnad kan utläsas bland ungdomar, utrikesfödda och personer med enbart grundskolekompetens.

29 Sida: 29 av 42 Tabell 5. Arbetslöshetens struktur, kvartal Inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp.. Utbildning Kommun Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Inrikes födda Utrikes födda Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Ödeshög 7,7 7,7 7,8 17,1 6,5 6,0 29,4 14,4 6,5 5,6 Ydre 5,0 6,1 4,1 12,7 3,8 4,2 17,5 8,3 4,3 4,5 Kinda 7,8 8,2 7,4 21,9 5,1 6,2 31,4 16,1 7,0 4,4 Boxholm 7,0 6,4 7,5 20,9 4,0 5,8 29,7 12,1 6,5 5,1 Åtvidaberg 8,2 8,3 8,1 23,6 6,2 7,2 28,0 13,7 7,9 5,3 Finspång 9,8 10,2 9,5 24,0 5,9 7,8 25,0 22,0 8,7 5,9 aldemarsvik 8,5 8,2 8,8 20,0 5,6 6,3 36,6 16,0 6,7 6,5 Linköping 8,2 7,7 8,7 16,6 6,5 5,7 23,8 25,0 8,8 4,5 Norrköping 12,6 12,4 12,8 24,4 9,9 9,1 29,9 28,7 11,8 7,1 Söderköping 5,9 6,1 5,8 16,7 5,0 5,6 12,4 11,0 5,6 4,3 Motala 11,7 11,6 11,7 30,4 8,4 8,9 33,4 25,5 10,8 5,8 adstena 6,7 6,8 6,6 17,6 4,7 6,0 16,8 9,0 7,1 4,8 Mjölby 8,3 8,1 8,4 19,3 6,7 7,0 23,1 17,0 7,8 5,2 9,8 9,6 10,0 21,4 7,4 7,3 27,2 23,5 9,5 5,5 Riket 8,5 8,2 8,7 17,3 6,3 6,1 20,7 19,2 8,1 5,5 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB.

30 Sida: 30 av 42 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Tid utan arbete är en viktig indikator som beskriver utanförskapet på arbetsmarknaden. En hög arbetslöshet är i sig inget entydigt tecken på en dåligt fungerande arbetsmarknad. Om det däremot är samma människor som går utan arbete under långa tider tyder det på problem på arbetsmarknaden. i väljer att titta på sammanlagd tid utan arbete under den senaste tioårsperioden för att även fånga upp de individer som ofta går in och ut ur arbetslöshet och alltså inte lyckas få ett varaktigt fäste på arbetsmarknaden. Gruppen som har en sammanlagd tid utan arbete längre än två år ökade markant under krisåren 2008 och 2009 och har även därefter fortsatt att tillta men i något långsammare takt. Den svaga minskning av antalet är arbetslösa månader beror på att inflödet till arbetslöshet var relativt litet under Under tredje kvartalet 2013 var i genomsnitt utan arbete sammanlagt i mer än två år under den senaste tioårsperioden. Detta motsvarar 49 procent av samtliga inskrivna arbetslösa i länet. Till skillnad från grupperna med långa tider i arbetslöshet följer gruppen som har varit utan arbete i mindre än 12 månader konjunkturförloppet. Under konjunkturnedgången steg snabbt antalet arbetslösa som varit utan arbete en kort period. Under återhämtningen minskade antalet för att åter vända uppåt under hösten Den följer också de naturliga säsongsvariationerna där arbetslösheten går ner under våren och stiger under hösten. Stigningen under hösten 2013 är inte lika kraftig som under hösten Denna grupp har fortfarande relevant och färsk arbetslivserfarenhet och har således bättre jobbchanser på arbetsmarknaden. Under tredje kvartalet 2013 uppgick gruppen till personer. Även gruppen som varit utan arbete mellan ett och två år påverkas av konjunkturen, men svängningarna är mindre kraftiga. Denna grupp utgjorde arbetslösa under tredje kvartalet Att antalet arbetslösa med långa tider utan arbete stiger höjer strukturarbetslösheten. Risken är stor att denna grupp ökar ytterligare om inte konjunkturen kraftigt förbättras.