EXAMENSARBETE. Revisionens vara eller icke vara SARA HELLGREN JOHANNA NORDMARK. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar

Transkript

1 2004:103 SHU EXAMENSARBETE Synen på revision i icke revisionspliktiga handels- och kommanditbolag Revisionens vara eller icke vara SARA HELLGREN JOHANNA NORDMARK Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar EKONOMPROGRAMMET D-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning 2004:103 SHU ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 Sammanfattning För handels- och kommanditbolag krävs inte alltid revision. Det finns dock företag som väljer att använda sig av revision eller revisor trots att det inte behövs. Vårt syfte med denna uppsats var att identifiera motiv för och emot användandet av revision som tjänst och revisorn som person i små handels- och kommanditbolag som inte är revisionspliktiga. Vi valde att göra en telefonenkät med 36 % av de aktiva handels- och kommanditbolag i Skellefteå stad. Vi utförde även personliga intervjuer med tre företag som antingen använde sig av revision, revisor eller inget av dem. Vi gjorde även tre expertintervjuer med två revisorer och en bank, detta för att få ytterligare synpunkt på problemet. Vi kom fram till att inget företag använder sig av både revisor och revision och det var endast ett fåtal företag som använde sig av revision. Däremot var det flera företag som endast använde sig av en revisor, eller inte nyttjade vare sig revisor eller revision. De primära motiven till att företagen använde sig av revisor eller revision var att de ville få en helhetsbild av företaget, företagarnas bristande kompetens och tidsbrist. Motiven till varför företagen inte använde sig av revisor eller revision var främst för att det inte krävs enligt lag.

3 Abstract Auditing isn t always a requirement for trading and partnership companies. There are, however, companies which choose to use auditing or an auditor anyway. Our purpose with this essay was to identify motives for and against the use of auditing as a service and the auditor as a person in small trading and partnership companies which are not obligated to perform audits. We chose to carry out a telephone survey with 36% of the trading and partnership companies which are active in the town of Skellefteå. We also performed personal interviews with three companies which used either auditing, auditor or none of them. We also performed three expert interviews with two auditors and one bank, because we wanted to get another point of view. We found that none of the companies used both auditing and auditor and it was only a few companies which used only auditing. However, there were several companies which only used an auditor, or chose not to use either an auditor or auditing. The primary motives for the companies which used an auditor or auditing was to get a comprehensive picture of the company, the company s insufficient knowledge or lack of time. The motives for the companies which didn t choose to use an auditor or auditing was basically because the law doesn t require it.

4 FÖRORD Vi vill inleda den här uppsatsen med att tacka alla som har hjälpt oss och lämnat värdefulla synpunkter. Ett speciellt tack går till de intervjuade företagen som tog sig tid och ställde upp på en intervju för vår uppsats. Dessa var Bertil Asplund på HB BJA Asplund, Anna Viklund på Språkservice KB samt Jenny Forsblom och Marie Lindgren på Hundportalen HB. Vi vill även tacka revisorerna Åke Elveros och Hans Stenberg, samt Göran Olsson lånehandläggare på Handelsbanken som avvarade tid för att svara på våra frågor. Slutligen vill vi tacka vår seminariegrupp och Institutionen för ekonomistyrning vid Luleå Tekniska Universitet, där ett särskilt tack går till vår handledare Mats Westerberg. Skellefteå den 17 december Sara Hellgren Johanna Nordmark

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMET REVISIONENS VARA ELLER ICKE VARA SYFTE METOD FORSKNINGSSTRATEGI LITTERATURSTUDIE UNDERSÖKNINGSANSATS VAL AV UNDERSÖKNINGSENHET Val av surveyföretag Val av revisorer och bank DATAINSAMLINGSMETOD Telefonenkät Personliga intervjuer Telefonintervju ANALYSMETOD METODPROBLEM TEORI REVISION Nytta med revision Agentteorin Förväntningsgapet God revisionssed God redovisningssed Rättvisande bild REVISORN Revisorns uppgifter Revisionsuppdrag Konsultuppdrag God revisorssed ALLMÄNNA FAKTORER SOM PÅVERKAR ANVÄNDANDET AV REVISION Intressenter Andra studier HANDELS- OCH KOMMANDITBOLAG MOTIV FÖR OCH EMOT ATT ANVÄNDA SIG AV REVISORN SOM PERSON OCH REVISION I SMÅ HANDELS- OCH KOMMANDITBOLAG Motiv och faktorer som påverkar användandet av revision Motiv och faktorer som påverkar användandet av revisorn som person EMPIRI TELEFONENKÄT Skellefteå stad EXPERTINTERVJUER Intervju med Åke Elveros, Ernst & Young Revision och Revisorns uppgifter Revision i små handels- och kommanditbolag Intervju med Hans Stenberg, Revisorgruppen Revision och Revisorns uppgifter Revision i små handels- och kommanditbolag Intervju med Göran Olsson, Handelsbanken INTERVJU MED FÖRETAG Intervju med Bertil Asplund, HB BJA-Asplund Intervju med Anna Viklund, Språkservice KB Intervju med Jenny Forsblom och Marie Lindgren, Hundportalen HB SAMMANFATTANDE TABELLER...24

6 5 ANALYS REVISORNS UPPGIFTER Revision i små handels- och kommanditbolag FÖRETAGEN Företaget som endast använder sig av revision Företaget som endast använder sig av revisor Företaget som varken använder sig av revision eller revisor SAMMANFATTANDE ANALYS SLUTSATS, DISKUSSION OCH FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER SLUTSATS OCH DISKUSSION FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER...25 REFERENSLISTA...25 BILAGOR; Bilaga 1: Intervjuguide 1. Telefonenkät. Bilaga 2: Intervjuguide 2. Intervjuguide med en utomstående revisor. Bilaga 3: Intervjuguide 3. Intervjuguide med företag som använder sig av revision eller revisor. Bilaga 4: Intervjuguide 4. Intervjuguide med företag som inte använder sig av revision. Bilaga 5: Intervjuguide 5. Intervjuguide med lånehandläggare på bank. Bilaga 6: Personlig kommunikation. DIAGRAMFÖRTECKNING; Diagram 1: Resultat från telefonenkäten. 7 Diagram 2: Fördelning över företagen vi inte kunde få tag på. 7 Diagram 3: Fördelning över användandet av revisor och revision. 18 Diagram 4: Fördelning över användandet av revisor och revision i Skellefteå. 19 FIGURFÖRTECKNING; Figur 1: Tidsaxel för aktiviteterna i vår undersökning. 5 Figur 2: Intressentmodellen 15 Figur 3: Sammanfattande analysmodell av revisionens vara eller icke vara, med de teoretiska motiven. 17 Figur 4: Företag som endast använder sig av revision. 28 Figur 5: Företag som endast använder sig av revisor. 28 Figur 6: Företag som varken använder sig av revision eller revisor. 29 Figur 7: Sammanfattande analysmodell med både teoretiska och empiriska faktorer. 31 TABELLFÖRTECKNING; Tabell 1: Revisorernas sammanfattande svar. 24 Tabell 2: Företagens sammanfattande svar. 25

7 INLEDNING 1 INLEDNING Om det vore frivilligt skulle revisionen förmodligen förekomma i mindre utsträckning (Cassel, 1996, pp. 105). 1.1 Bakgrund Enligt Cassel (1996) förekom exempel på revision i den svenska historien redan på 1600-talet. Näringslivet uppnådde en sådan komplexitet att det inte var funktionellt eller passande att bolagsmännen personligen anskaffade sig en detaljerad inblick i räkenskaperna utan de överlät detta uppdrag åt personer med särskild kunskap. Artsberg (2002) menar att anledningen för revisorer att organisera sig i Sverige kom inte förrän 1899, då svenska revisionssamfundet SRS bildades, revisorerna ville markera sin professionalitet och öka sitt inflytande över lagstiftningen. FARs revisionsbok (2002) menar att revisionens utveckling påverkas av omvärlden och större kriser i företag kan leda till nya regler för revision. Cassel (1996) anser att Kreugerkraschen, som ägde rum 1932, har fått en stark inverkan på utvecklingen av svensk revision. Ivar Kreuger började sin bana inom byggbranschen men han skaffade sig även ett tändsticksmonopol på den internationella marknaden, som mest hade Kreuger & Toll cirka 200 bolag i koncernen. På 30-talet krävdes ingen koncernredovisning och koncernbolagen kunde ha olika revisorer. Det blev därför svårt för revisorerna och utomstående att bedöma ställning och resultat för en sådan komplex företagsgrupp som Kreuger & Toll. Det var inte heller någon som upptäckte att resultatet i Kreuger & Toll hade förvanskas i flera års tid, detta för att visa ett bättre resultat. Vid konkursen uppgick konkursboets skulder till 20 miljarder kronor 1. (FARs revisionsbok, 2002) Konkursutredningen tog nio år att genomföra och utredningsbehovet var så pass stort att över 300 revisorer lånades in från Price Waterhouse i London, detta på grund av att den svenska kåren av auktoriserade revisorer endast uppgick till 50 stycken vid den tidpunkten (Cassel, 1996). 1.2 Problemet Revisionens vara eller icke vara Enligt Taylor och dennes sju kolleger (2003) är revisorns 2 främsta uppdrag att utföra revision. Cassel (1996) menar dock att en revisor även har möjlighet att åta sig andra uppdrag som till exempel konsult och då ge råd åt företag som denne inte reviderar. FARs revisionsbok (2002) menar att revision är att kritiskt granska, bedöma och uttala sig om redovisning och förvaltning. Revisorns uppgift vid revision är att med hjälp av dennes kunskap och erfarenhet se till att redovisningen ger en rättvisande bild av företaget. Taylor et al (2003) påpekar att det är viktigt för revisorns förtroende att denne utför revisionsuppdragen med opartiskhet, självständighet och är objektiv i sina ställningstaganden, det vill säga att revisorn är oberoende. Vissa små 3 bolag har dock ingen revisionsplikt vilket innebär att dessa företag kan välja att inte upprätta en offentlig redovisning, det vill säga en årsredovisning. Olsson och Skärvad (2000) 1 Omräknat till dagens penningvärde. 2 När vi i denna uppsats nämner revisor menar vi godkänd eller auktoriserad revisor 3 Med små bolag menar vi bolag som har mindre än tio anställda eller mindre än 24 miljoner i balansomslutning (Dahlin, Lundén & Smitterberg, 2001)

8 INLEDNING påpekar att en årsredovisning är en redogörelse för företagets resultat, finansiella ställning samt viktiga förhållanden och händelser av betydelse för bedömningen av dessa. FARs revisionsbok (2002) menar att revisionen ska ses som en kvalitetsstämpel på bolagets årsredovisning och den ska ge trovärdighet åt företagets ekonomiska information. Dunn (1996) anser att syftet med revision är att förvisa sig om graden av riktighet i den ekonomiska informationen som företaget leveretat i form av en årsredovisning, och därefter meddela detta till intressenterna. Han menar vidare att avsikten med revisionen är att intressenter ska kunna förlita sig på den ekonomiska information som företaget tagit fram. Frågan vi då ställer oss är om företag som inte använder sig av revision ändå kan ge intressenterna en trovärdig ekonomisk bild av företaget? Framför allt är det företagets ägare som har intresse av revisionen, men den har även stor betydelse för de övriga intressenterna. Enligt Bruzelius och Skärvad (2000) avser företagets intressenter alla de individer, grupper och organisationer som i något avseende har en utbytesrelation med företaget, dessa kan exempelvis vara kreditgivare, leverantörer, kunder, stat och kommun. Detta innebär att företaget och dess intressenter befinner sig i ett beroendeförhållande till varandra, där intressenterna är beroende av företaget för att få sina behov tillfredsställda. Företaget är även beroende av att intressenterna vill vara delaktiga i företagets verksamhet. Carmichael, Willingham och Schaller (1996) anser att företag upprättar ekonomiska rapporter för att visa på hur och om de har uppfyllt deras ansvarstagande gentemot intressenterna. Bland annat använder kreditgivare dessa ekonomiska rapporter för att till exempel bedöma återbetalningsförmågan före utökandet av krediten. Även Kam (1990) menar att intressenter såsom banker och kreditgivare vill ha information om företaget för att eventuellt kunna förutspå framtida inkomster. Detta för att de som lånar ut pengar ska få en säkerhetskänsla och en korrekt bild av företaget. Den här säkerheten blir större när redovisningen granskas av en opartisk, kompetent och erfaren revisor (FARs revisionsbok, 2002). Enligt Collin, Holmetun och Johansson (2002) är revisorns funktion att sammanlänka den information som finns mellan företaget och dess intressenter. Intressenter måste kunna lita på den ekonomiska information som bolaget lämnar, därför finns det lagregler om revision. Om det inte finns revisorer med uppgifter de har idag skulle de olika intressenterna bli tvingade att anlita egna kontrollanter för att få reda på om de kan lita på företaget. (FARs revisionsbok, 2002) Ibland kan det dock uppstå ett förväntningsgap, det vill säga intressenterna har förväntningar och krav på revisorn som inte överensstämmer med vad revisorn får eller kan göra. Detta är ett utbrett problem mellan revisorernas profession och intressenterna anser Koh och Woo (1998). Det finns många argument för revision och dess viktiga funktion i samhället, Cassel (1996) anser bland annat att revision gör sig gällande beträffande mindre bolag. Han menar att om revisionen inte skulle förekomma skulle risken vara stor för en dramatisk ökning av vilseledande information. För relationen mellan ägarens och marknadens aktörer skulle följderna av utebliven revision bli drastiska. Aktörerna skulle få dåliga beslutsunderlag och markanden skulle präglas av misstro. I propositionen 1997/98:99 påpekas det att en sakkunnig revision har en mycket stor betydelse när det gäller att effektivt kunna bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Det finns dock även argument mot revision i små bolag, Tauringana och Clarke (2000) menar bland annat att kostnaden för revision överstiger fördelarna som revisionen ger i de mindre bolagen. Enligt Sveriges redovisningskonsulters förbund bör små privata bolag inte omfattas av kravet på revision. Istället bör det överlämnas till bolagets intressenter att ställa krav på revision i de fall dessa finner skäl för detta. (Prop. 1997/98:99) - 2 -

9 INLEDNING För alla aktiebolag krävs revision, men för handels- och kommanditbolag krävs endast revision om företaget uppfyller vissa kriterier. 4 Enligt Olsson och Skärvad (2000) bedrivs handels- och kommanditbolag av två eller flera delägare, som var och en ansvarar med hela sin förmögenhet för företagets förbindelser. Kell och Boynton (1992) menar att revision är viktig även i små företag men den är viktig av andra anledningar än i stora företag. Författarna menar att revision i små bolag kan hjälpa företagen att lättare få exempelvis banklån och att potentiella kreditgivare erbjuder lägre låneränta, de anser även att revisionen kan förbättra företagets förtroende. Detta är några faktorer som bör vara speciellt viktiga och av intresse för en företagare som äger ett handels- eller kommanditbolag och därmed ansvarar med hela sin förmögenhet för bolagets förbindelser. Att använda sig av revision eller revisor som person i små handels- eller kommanditbolag har både positiva och negativa sidor och frågan är då vilken sida som väger tyngst. Det vill säga, ser en del företag revisionen som en tillgång och investering medan andra ser det som en börda och en kostnad? Eller är det så att ägare till små handels- och kommanditbolag anser att det räcker med att använda sig endast av en revisor som konsult och bollplank? 1.3 Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att identifiera motiv för och emot användandet av revision som tjänst och revisorn som person i små handels- och kommanditbolag som inte är revisionspliktiga. 4 För handels- och kommanditbolag krävs endast revision om företaget har minst en juridisk person som delägare, har fler än tio anställda, en balansomslutning som överstiger 24 miljoner eller om företaget är moderföretag i en koncern med fler än tio anställda eller mer än 24 miljoner i balansomslutning (Dahlin, Lundén & Smitterberg, 2001)

10 METOD 2 METOD Nedan följer vårt metodkapitel som beskriver tillvägagångssättet för vår uppsats. Sist i kapitlet tar vi även upp de metodproblem som vi stötte på under arbetets gång. 2.1 Forskningsstrategi Enligt May (2001) finns det inom forskningen i huvudsak två angreppssätt, dessa är induktion och deduktion. Induktion innebär att en teori utvecklas för att förklara ett fenomen, det vill säga slutsatser dras utifrån empiriska fakta (Lundahl & Skärvad, 1999). Enligt Eriksson och Wiedersheim-Paul (2001) innebär deduktiv forskning att hypoteser formas utifrån tidigare teorier med avsikt att jämföras med verkligheten. Vi har i vår undersökning primärt använt oss av ett deduktivt synsätt. Det vill säga vi har med hjälp av allmänna principer och befintliga teorier, om revisionens vara eller icke vara, fördjupat oss i problemområdet. Utifrån denna förkunskap har intervjufrågor konstruerats. Med hjälp av den inhämtade kunskapen och våra intervjuguider har vi genomfört intervjuerna och analyserat revisionens vara eller icke vara. Då vi även observerat andra omständigheter som tas upp i empirin som viktiga faktorer till motiv till att använda sig av revision och revisor men som inte nämns i teorin, har vi även inslag av ett induktivt synsätt. Då vårt syfte med denna uppsats är att identifiera motiv för och emot användandet av revision som tjänst och revisorn som person i små handels- och kommanditbolag som inte är revisionspliktiga, har vi använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Enligt Holme och Solvang (1997) kan kvantitativa och kvalitativa metoder med fördel kombineras. Principiellt finns det inte heller något konkurrensförhållande dem emellan, de kan med sina starka och svaga sidor stärka varandra. Den kvantitativa metoden använde vi då vi ville få en generell bild av verkligheten. Jacobsen (2002) menar att genom kvantitativa metoder kan många enheter undersökas. Det ger även möjlighet att generalisera från urval till population med hög grad av säkerhet detta till en relativt låg kostnad. Den kvalitativa metoden använde vi eftersom vi ville få en inblick i motiven till användandet av revision i företagen. Jacobsen (2002) menar vidare att med hjälp av en kvalitativ metod fås en mer djupare och detaljerad förståelse till situationen. Enligt Denscombe (2000) har den kvalitativa metoden en bra förmåga att hantera invecklade situationer och på ett rättvisande sätt belysa många olika nyanser. Arbnor och Bjerke (1994) menar att det inom ämnet företagsekonomi i grova drag kan urskiljas tre olika metodsynsätt. Dessa är analytiskt-, system- och aktörssynsätt. Metodsynsätten gör antaganden om verkligheten. För att kunna undersöka, förklara och förstå vekligheten måste vissa antaganden göras om hur verkligheten ser ut och hur den är beskaffad. Den information som kommit fram vid intervjutillfällena har vi använt oss av för att kunna dra slutsatser. Svaren som respondenterna lämnade till oss avspelade deras objektiva verklighet, detta metodsynsätt utgör ett analytiskt synsätt. Vi har då primärt använt oss av ett analytiskt synsätt med inslag av aktörssynsättet. Detta för att vara uppmärksam på att individer kan ha en subjektiv uppfattning av sin egen verklighet och som inte stämmer helt överens med den objektiva verkligheten (Lundahl & Skärvad, 1999)

11 2.2 Litteraturstudie METOD Vi började vårt arbete med att söka information som redan fanns kring ämnet. Detta gjorde vi genom litteratur och artikelsökning i Luleå Tekniska Universitets bibliotek och Skeriabiblioteket i Skellefteå. När vi sökte i Skeriabiblioteket fick vi även tillgång till Umeå Universitets databaser. Sökfunktionerna som vi använde oss av var Libris, Lucia, Artikelsök, Ebsco, Eric, Academic Search Elit och EconLit. De sökord som vi använde oss av var revisor, revision, revisionsplikt, handelsbolag och kommanditbolag, små företag, revisorns uppgifter, agentteorin och förväntningsgapet samt motsvarande ord på engelska. Sökningarna på revisor och revision gav oss mest resultat, medan sökningarna på handels- och kommanditbolag gav oss minst resultat. En kombination av dessa sökord gav oss inga resultat. Vi har även tagit del av tidigare skrivna uppsatser inom liknande områden. Allt detta material har använts till vår problemdiskussion och teoretiska referensram. 2.3 Undersökningsansats Det finns flera olika tekniker på hur undersökningar kan läggas upp, det vi har använt oss av är en surveyundersökning. Då vi ville samla in data från ett stort antal individer med hjälp av ett frågeformulär och intervjuer passar det enligt May (2001) bäst med en surveyundersökning. Målet med en surveyundersökning är att beskriva eller förklara egenskaperna eller åsikterna hos en population genom användning av representativa urval. Enligt Lundahl och Skärvad (1999) är en grundtanke med surveyundersökningar att den information som insamlas ska vara standardiserad. En annan grundtanke är att alla respondenter ska svara på samma frågor för att kunna jämföra och bearbeta de svar som erhålls. 2.4 Val av undersökningsenhet För att uppnå vårt syfte har vi valt att intervjua tre företag, två revisorer och en bank. I vilken ordning detta skedde visas i figur ett. Hur och varför vi valde just dessa beskrivs nedan. Telefonenkäterna genomfördes. Telefonenkäterna samanställdes. Valde ut företag att intervjua utifrån telefonenkäterna. Kontaktade företagen och revisorerna. Genomförde intervju med revisorer och företag. Kontaktade en bank och genomförde en telefonintervju med en lånehandläggare. Figur 1. Tidsaxel för aktiviteterna i vår undersökning

12 2.4.1 Val av surveyföretag METOD Vi har i vår undersökning avgränsat oss till handels- och kommanditbolag i Skellefteå stad som inte är revisionspliktiga och har minst en heltidsanställd. Vi började med att söka på Affärsdata hur många handels- och kommanditbolag som fanns registrerade inom Skellefteå stad, detta var 578 stycken. Vi gick igenom hur många av dessa som egentligen var aktiva 5 och det resultat vi fick fram var att av 578 företag var det endast 207 som var aktiva företag enligt Affärsdata. Vi namngav dessa 207 företag med var sitt nummer och utifrån dessa slumpade ut 50 stycken med hjälp av Excel. Det vill säga ett så kallade obundet slumpmässigt urval, där alla företag hade lika stor sannolikhet att komma med i urvalet (Lundahl & Skärvad, 1999). Av dessa 50 företag fick vi endast tag på 29 stycken som vi genomförde en kortfattad telefonintervju med. Vi ansåg att 29 företag var för få för vår undersökning, vi slumpade då ut ytterliggare 25 företag. Vi utförde telefonenkäter med totalt 75 företag. Av dessa 75 företag fick vi endast tag på 39 stycken, och fjorton av dessa företag var relevanta för vår undersökning. Av dessa fjorton företag använde sig sex företag av varken revisor eller revision, två företag använde sig av revision, inget företag använde sig av revision och revisor samt sex företag använde sig av revisor. De övriga 25 företagen var antingen revisionspliktiga, för små eller vilande företag. Vi utförde även personliga intervjuer med tre företag, ett företag som bara tar hjälp av revision och ett företag som bara tar hjälp av revisor. Samt ytterligare ett företag som inte använder någon av de nämnda tjänsterna. Just dessa tre företag valde vi för att de var positivt inställda till att låta sig intervjuas under en lite längre tid. Vi fick även en känsla att de var villiga att dela med sig av information och ge rättframma svar, de uppfyllde även något av de fyra kriterier som vi hade ställt. Det vill säga, de använde sig av revisor och revision, endast revisor, endast revision eller inget av dem Val av revisorer och bank Vi valde att intervjua två revisorer för att få deras syn på problemet. Då vi tidigare varit i kontakt med dessa revisorer och fått mycket bra respons ifrån dem, valde vi att återigen kontakta dem. De har dessutom lång erfarenhet inom branschen, vilket vi ansåg vara viktigt för att de ska kunna ge en övergripande bild av problemet. Då vi allt eftersom utförde intervjuerna med företagen visade det sig att bankerna hade haft synpunkter när de startade upp sina respektive handels- och kommanditbolag. Även revisorerna menade att bankerna kunde vara ett motiv till att företagare använder sig av revisor eller revision. Vi valde därför att även intervjua en person på en bank för att få en ytterliggare aspekt på problemet. Vi ville att personen vi valde att intervjua på banken skulle ha lång erfarenhet av att arbeta med företag och även erfarenhet av lånehandläggning. 2.5 Datainsamlingsmetod De datainsamlingsmetoderna som vi använde till vår undersökning var telefonenkäter, personliga intervjuer och telefonintervjuer. Dessa beskrivs mer utförligt nedan Telefonenkät 5 Med aktiva företag menar vi företag som enligt Affärsdata inte är vilande eller avregistrerande handelsoch kommanditbolag

13 METOD Den datainsamlingsmetod som vi valde för vår surveyundersökning, där vi undersökte hur många företag som använder sig av revision, var telefonenkäter. Detta för att vi förmodade att vi skulle få en högre svarsfrekvens vid användandet av telefonenkäter istället för skriftliga enkäter. Enligt Lundahl och Skärvad (1999) är detta den snabbaste metoden för att samla in empiri och forskarna har även möjlighet att ställa följdfrågor. Vi frågade självklart alla företag samma frågor. Intervjuguiden (se Bilaga 1) framställde vi utifrån vår teori. Vår handledare och seminariegrupperna granskade denna och kom med synpunkter och förslag på förbättringar. Insamlingen av vårt empiriska material började med att vi genomförde 75 stycken telefonenkäter. Av de 75 stycken företag som vi ringde fick vi tag på 39 stycken. Denna telefonenkät är ett underlag till analysen. Det intressanta med enkäten var att se hur många som använder revision eller revisor och hur många som inte använder sig av någon av dessa tjänster. Utifrån enkäten valde vi även ut de företag som vi ville ha en längre intervju med Inget svar Ingen anställd Revisionspliktiga Bytt bolagsform Aktuella Diagram 1. Resultat från telefonenkäten Många av dessa företag föll bort av en eller annan anledning, den främsta orsaken till detta berodde på att vi inte lyckades få tag på dem, fjorton av företagen var dock aktuella. Fördelningen visas i diagram ett ovan Numret upphört Svarade inte Inget nummer 18 Diagram 2. Fördelning över företagen vi inte kunde få tag på. Enligt Dahmström (2000) är bortfall de enheter inom ramen som forskarna hade planerat att undersöka, men som de ej fick något svar ifrån eller dylikt. Det var totalt 36 företag vi inte fick tag. En del företag fick vi inte tag på trots att vi försökte två gånger per dag, en gång på förmiddagen och en på eftermiddagen, detta i två dagar i rad. Dessa företag tror vi inte är aktiva, och om de är aktiva så är de det i liten utsträckning. Varför vi gjorde ett sådant antagande berodde på att vi utgick ifrån att om ett företag är aktivt bör någon svara i telefonen för att exempelvis få kunder. Vi menar därför att detta bortfall inte har påverkat uppsatsen nämnvärt. För resterande företag hade antingen numret upphört utan hänvisning eller så var det fel nummer, även för dessa företag kan - 7 -

14 METOD vi anta att de inte är aktiva då det inte går att nå dem. Den exakta fördelningen visas i diagram två Personliga intervjuer För intervju med de tre utvalda företagen och revisorerna, där vi bland annat ville få reda på de bakomliggande motiven för respektive emot revision, valde vi att använda oss av personliga intervjuer. Enligt Jacobsen (2002) är fördelarna med personliga intervjuer att vi kunde komma åt djupgående och detaljerande data, och respondenterna som vi intervjuade hade möjlighet att utveckla sina svar på ett bättre sätt än om de skulle skriva ned det skriftligt. Denscombe (2000) anser även att personliga intervjuer är lätta att arrangera och lätta att kontrollera. Även till de personliga intervjuerna hade vi konstruerat intervjuguider (se Bilaga 2, 3 och 4). Vi använde oss här av tre olika intervjuguider, en utformad till intervju med revisorerna, de andra två var utformade till intervju med de företag som använder sig av revision respektiver de företag som inte använder sig av revision. Eftersom vi hade en intervjuguide som skulle följas men var inställda på att vara flexibla och låta aktörerna utveckla egna idéer, var intervjuerna semistrukturerade (Denscombe, 2000). Jacobsen (2002) anser att det är viktigt att använda sig av en bra intervjuguide vid intervjuerna, så att forskarna får svar på alla de ämnen som de vill belysa Telefonintervju När vi utförde intervjun med lånehandläggaren på Handelsbanken valde vi att använda oss av en telefonintervju. Detta framför allt för att telefonintervjuer går fort att genomföra och att vi bara hade några enstaka kompletterande frågor som vi ville ha svar på. Enligt May (2001) är telefonintervjuer även lätta att administrera. Under denna intervju använde vi oss även av en intervjuguide (se bilaga 5). 2.6 Analysmetod För att nå och kunna analysera syftet samlade vi först in teori inom det aktuella området. Den teoretiska referensramen kom att innehålla främst teori inom tre större kapitel; revisorn, revision och faktorer som kan påverka företag att använda sig av revision. Utifrån denna teori samlade vi därefter in empiri med hjälp av telefonenkäterna och intervjuerna med de utvalda revisorerna och ägarna till företagen. När vi hade utfört intervjuerna med företagen visade det sig att även en banks synpunkter skulle vara intressant att få. Vi valde att även intervjua en bank, för att få deras syn på problemet. Vi började med att analysera de två revisorernas svar med hjälp av den teoretiska referensramen. Därefter analyserade vi företagens svar och åsikter med hjälp av revisorernas och bankens åsikter och den teoretiska referensramen. Vi avslutade analysen med ett sammanfattande kapitel som förtydligade de faktorer och motiv till varför företagen använder sig eller inte använder sig av revisor eller revision. Utifrån analysen kom vi fram till slutsatser som vi slutligen diskuterade i diskussionsavsnittet. 2.7 Metodproblem Enligt Jacobsen (2002) ska undersökningar alltid försöka undvika problem som har att göra med validitet och reliabilitet. Eriksson och Wiedersheim-Paul (2001) håller med - 8 -

15 METOD om detta och definierar validitet som ett mätinstruments förmåga att mäta det forskarna avser att mäta. Jacobsen (2002) förklarar vidare att med validitet menas att en undersökning ska vara giltig och relevant. Med detta menas att vi faktiskt mäter det vi önskar att mäta, att det vi har mätt uppfattas som relevant och det vi mäter hos några få också gäller för flera. Enligt Arbnor och Bjerke (1994) är validiteten den viktigaste faktorn inom det analytiska synsättet att bedöma olika resultats giltighet. För att nå hög validitet i vårt arbete använde vi oss av personliga intervjuer, vi hade då direktkontakt med revisorn och ägarna till företagen. Enligt Jacobsen (2002) ger intervjuade personer ärligare svar vid personliga intervjuer än vid telefonintervjuer, vilket då stärker validiteten i vårt arbete. Vi använde oss dock av en telefonintervju när vi intervjuade en lånehandläggare på en bank. Detta för att vi ansåg att frågorna var av en mer allmän karaktär och att inte ärligheten skulle påverkas. Vi var även tydliga och förklarade noga vad det var vi ville ha svar på vid den första telefonkontakten med företagen. För att ytterliggare stärka validiteten i vårt arbete konstruerade och använde vi oss av fyra olika intervjuguider vid intervjuerna. Dessa intervjuguider granskades och kontrollerades kontinuerlig vid utformandet för att stämma överens med det vi ville undersöka. Vi sammanställde även alla intervjuer samma dag som vi utförde dem. Jacobsen (2002) påpekar att validiteten i en undersökning kan påverkas av valet av undersökningsenhet, det vill säga att valet av intervjupersoner är de rätta och att de förmedlar rätt information. De revisorerna vi valde att intervjua har arbetat i branschen i mellan 20 och 25 år och har den erfarenhet som behövs av revisorsyrket. Företagen som vi valde att intervjua var positivt inställda till en eventuell intervju och de uppfyllde även de kriterier som vi hade ställt oss. Vi ville att lånehandläggaren på banken skulle ha en längre erfarenhet av att arbeta med företag. Vi utförde även alla intervjuer, utom telefonintervjun, på respektive företags arbetsplats detta för att vi anser att intervjuerna blev naturligare och att vi på så sätt fick bättre svar. Något som förvånade oss och kan ha påverkat validiteten negativt, var att när vi ringde runt till de olika företagen vid telefonenkäten var det relativt många som inte visste vad revision vad för något. Detta var vi tvungna att förklara på telefon och förhoppningsvis förstod alla vad det var och kunde ge oss tillförlitliga svar. Jacobsen (2002) anser att en reliabel undersökning ska vara tillförlitlig och trovärdig, med detta menas att undersökningen måste gå att lita på. Han inriktar sig på frågan: Skulle vi ha fått ungefär samma resultat om vi genomförde exakt samma undersökning en gång till? För att stärka reliabiliteten använde vi oss av bandspelare i fyra av de fem personliga intervjuerna för att inte missförstånd skulle uppstå då vi skulle samanställa intervjuerna och att vi helt kunde fokusera oss på personerna som vi intervjuade. Bandspelaren gick olyckligtvis sönder under en intervju och kan ha påverkat tillförlitligheten negativt då vi bara kunde förlita oss till de anteckningar som vi noterade vid intervjun. Enligt Ejvegård (2003) har personliga intervjuer en tendens att negativt inverka på tillförlitligheten, den så kallade intervjuvareffekten. Det vill säga att de intervjuade personerna kan påverkas av intervjuarens formulering av fråga eller tonfall och anpassar svaren som denne tror att intervjuaren vill höra. Vi har i det möjligaste försökt att undgå detta genom att gå igenom frågorna noggrant innan och förbereda oss. Vi var båda två närvarande vid intervjun och vi hade en neutral och objektiv attityd. Vi var öppna för nya intryck, vi försökte även göra intervjusituationerna så lika varandra som möjligt och att vi använda samma intervjuguide till samtliga intervjuade företag stärker vår reliabilitet (Lundahl & Skärvad, 1999)

16 TEORI 3 TEORI I detta kapitel presenteras vår teoretiska referensram. Vi börjar med att beskriva revision och dess för- och nackdelar samt principer gällande redovisning och revision. Sedan redogör vi för revisorns olika uppgifter och faktorer som kan påverka användandet av revision. Vi avslutar kapitlet med vår analysmodell som knyter samman den teoretiska referensramen. 3.1 Revision Både Dunn (1996) och Carmichael et al (1996) definierar revision som en systematisk objektiv process för att erhålla och undersöka bevis angående den ekonomiska aktiviteten och de ekonomiska händelserna. Detta för att förvisa sig om graden av riktighet i den ekonomiska information och att därefter meddela detta till intressenterna. Det vill säga, revision är en oberoende granskning av en specifik verksamhet. Dunn (1996) menar att syftet med revision inte är att ge ytterligare information utan syftet är att användare av den ekonomiska informationen ska kunna förlita sig på den information som andra redan har tagit fram. FARs revisionsbok (2002) definierar revision som att kritiskt granska, bedöma och uttala sig om redovisning och förvaltning. De menar vidare att de olika intressenterna måste kunna lita på den ekonomiska information som företaget ger och därför är det viktigt att det finns lagregler om revision. Enligt Bergman och Klefsjö (2003) fokuserar allt fler företag på kvalitet i sitt arbete. I affärsrelationer mellan företag, eller mellan företag och intressenter, ställs ofta krav på att företagen ska ha en viss kvalité. FARs revisionsbok (2002) menar att revisionen ska ses som en kvalitetsstämpel på företagets årsredovisning och den ska ge trovärdighet åt ett företags ekonomiska information, revision är därför en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv och samhälle Nytta med revision Dunn (1996) menar att revisionen är en lösning på en del konflikter. Han menar på att många olika ägare i ett bolag, till exempel i ett aktiebolag, kan skapa konflikter. Ledningen tvingas ofta välja mellan vad som gynnar dem mest och vad som gynnar aktieägarna mest. Med detta menar Dunn bland annat att ledningen av ett bolag kan maximera värdet av deras ersättning genom att välja ett sneddrivet rapportsystem som överskattar vinsten. Här anser Dunn att revisionen ska försäkra att informationen som ledningen har levererat inte är missledande. Han menar vidare att revisionen är en fördel för ägarna eftersom den kan reducera kostnaden för ersättning till ledningen. Här menar Dunn att då revisionen försäkrar att den ekonomiska rapporteringen som ledningen har gett till ägarna inte är missledande så betalar ägarna ut rätt ersättning. Det vill säga ägarna betalar inte ut en för hög ersättning som grundar sig på en sneddriven rapportering som överskattar vinsten. Sett ur ett samhällsperspektiv anser Cassel (1996) att avsaknad av revision kan få drastiska följder. Han menar på att aktörerna på marknaden skulle få dåliga beslutsunderlag och marknaden skulle präglas av misstro. En studie gjord av Bergsten och Pesämaas (2001) som handlar om nyttan med revision i små bolag, visar på att är revisionen inte alltid är viktigast för ägaren. Författarna menar på att andra än ägarna har intresse av revisionen då revisionen skapar trygghet åt företagens intressenter. Studien visade även att småföretagare inte heller tycker att det var något problem med att de kontrollerades av en revisor utan de ansåg att revisionen

17 TEORI skapade en bredare nytta för deras företag. Bergeskans och Henriksson (2002) anser att om revisionsplikten i små företag inte fanns och revisionen vore frivillig skulle företagens löpande bokföring, bokslut och årsredovisning inte förändras. Däremot anser de att den interna kontrollen skulle vara sämre, detta därför att företagen inte skulle få någon hjälp med att utveckla den på samma sätt som de får vid en revision. I propositionen (1997/98:99) påpekas det att revision i små bolag, som exempelvis små handels- och kommanditbolag, är ett viktigt instrument vid bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Även Cassel (1996) menar på att revisionen är viktig för att förhindra vilseledande ekonomisk information. Dunn (1996) anser dock att revision i mindre företag inte är lika viktigt. Här kan exempelvis små handels- och kommanditbolag ses som mindre företag. Vidare säger Dunn att det inte är sannolikt att små företag kommer att använda sig av revision frivilligt. Tauringana och Clarke (2000) anser att den kostnad små bolag har för revisionstjänsten överstiger den nyttan de får ut av revisionen. Även Chow (1982) menar att i små företag kommer det att krävas en hel del resurser för revisorn att lära känna företaget. Detta kommer då att leda till oproportionerliga kostnader för det mindre bolaget jämfört med ett större Agentteorin I normala fall visar agentteorin på förhållandet mellan ägaren av företaget (principalen) och anställda/ledare inom företaget (agenten). Dunn (1996) menar dock att i små bolag uppstår inte problematiken kring agentteorin på samma sätt som i större bolag, med detta menar han att i mindre företag är ägarna aktiva i bolaget och därför uppstår ingen konflikt mellan den som äger bolaget och ledningen på samma sätt eftersom det oftast är en och samma person. I denna uppsats används därför agentteorin för att visa på förhållandet mellan banken och ägaren till företaget, där banken ses som principalen och ägaren ses som agent. Om vi för över agentteorins tankesätt till relationen mellan bank och låntagare kan vi dra paralleller med Macintosh (1994). Han menar att teorin innebär att båda parter agerar på ett rationellt och ändamålsenligt sätt motiverat endast av självintresset de har. Vidare menar han att teorin visar på att agenten inte enbart handlar som principalen vill utan även utifrån agentens egenintresse. Macintosh anser att principalen kan begränsa ett sådant beteende genom revision. Cassel (1996) anser att revisionen även är viktig ur agentens synvinkel. Detta för att revisionsberättelsen kan ses som ett kvitto på att agenten skött sina åtagande och att principalen kan lita på dem Förväntningsgapet Enligt Koh och Woo (1998) är det ett utbrett problem med existensen av förväntningsgap mellan revisorernas profession och allmänheten. Den förste forskaren som använde termen förväntningsgap var Liggio. Sedan dess har flera tecken och bevis indikerat på förekomsten av ett förväntningsgap. Monroe och Woodliff (1993) menar att förväntningsgap uppstår när revisorns olika intressenter har förväntningar som inte sammanfaller med vad revisorn får eller kan göra. Områden där förväntningsgap ofta uppstår är årsredovisningen, obestånd och konkurs (FARs revisionsbok, 2002). Dunn (1996) skriver om en undersökning som utfördes 1970 där förväntningsgapet granskades. Där framkom det att många intressenter trodde att revisorerna garanterade en fullständig korrekt finansiell årsredovisning. Många intressenter trodde även att revisorn skulle ge råd och hjälpa till med företagets redovisning och även ge råd och

18 TEORI hjälpa till, i en mindre omfattning, i andra områden där företag har problem. Johnson och Rudesill (2001) påpekar att det är viktigt att försöka minska förväntningsgapet som intressenterna har på revisorerna. Wolf, Tackett och Claypool (1999) nämner två sätt som kan användas för att minska förväntningsgapet. Det ena sättet är att tydliggöra VD: ns och styrelsens ansvar och även tydliggöra vad som omfattas av revisorns ansvar. Det andra sättet är att meddela uppdragsgivaren vad den lagstadgade revisionen innefattar. Det är alltså viktigt att alla berörda parter är medvetna och informerade i vad som gäller God revisionssed Enligt ABL 10:3 ska revisionen utföras enligt god revisionssed. Här har lagstiftaren låtit revisorsorganisationerna formulerat vad god revisionssed innebär. (FARs revisionsbok 2002) FARs revisionsbok (2002) menar att god revisionssed är god sed bland erfarna revisorer. Vidare säger FAR att för varje revisor är god revisionssed inte bara en fråga om vad som står i FARs rekommendationer utan det handlar även om kunskap, erfarenhet och professionellt omdöme. Den goda seden utvecklas både internationellt, inom FAR och ute på revisionsbyråerna God redovisningssed God redovisningssed grundas på lagar, praxis och rekommendationer. Den innebär en skyldighet att följa lagen och de redovisningsprinciper som anges i lagen. God redovisningssed innebär även att det är viktigt att följa allmänna råd och rekommendationer av normgivande organ. (FARs samlingsvolym, 2002) Artsberg (2002) anser att fastställandet av vad som är god redovisningssed bör ske genom expertis på området och att uttalande av olika branschorganisationer då bör beaktas. Staten har dock inte helt överlåtit åt de enskilda intressenterna att bestämma innebörden i vad som ska betraktas som god redovisningssed och därför har bokföringsnämnden införts, påpekar Artsberg Rättvisande bild Rättvisande bild innebär enligt ÅRL 2:3 att balansräkning, resultaträkning och noter ska upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Knutsson (1996) tydliggör detta och menar att det är dessa delar som utgör den siffermässiga basen i årsredovisningen och att de uppgifter som lämnas där har starka inbördes samband. Vidare anser Knutsson att innebörden i begreppet rättvisande bild är något oklart men att vissa slutsatser kan dras. Hon anser att begreppet bör ses som ett krav på att balansräkningen, resultaträkningen och noterna i det enskilda fallet ska innehålla sådan information att läsaren kan få en sådan riktig bild som möjligt av företagets ekonomiska situation. Begreppet rättvisande bild har störst betydelse som ett instrument för att tolka redovisningsreglerna i det enskilda fallet och för att korrigera de missvisande resultat som kan uppkomma vid en alltför formell tillämpning av generella principer. Även FARs samlingsvolym (2002) definierar rättvisande bild som att den information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ska ge en rättvisande bild. I de fall det behövs ska tilläggsupplysningar lämnas för att ge en rättvisande bild. Denna princip gäller för balansräkning, resultaträkning och noter

19 3.2 Revisorn TEORI Cassel (1996) definierar en revisor som någon som yrkesmässigt åtar sig uppdrag att revidera. Att agera som revisor innebär rent principiellt att ha förtroendeuppdrag. När klienten litar på revisorn tar de samtidigt en risk; dock är klientens förtroende för revisorn en nödvändig förutsättning. Enligt FARs revisionsbok (2002) finns det olika slags revisorer, interna revisorer, skatterevisorer, miljörevisorer och framförallt godkända och auktoriserade revisorer. För att bli auktoriserad eller godkänd revisor krävs både praktisk och teoretisk utbildning Revisorns uppgifter Revisorns uppgifter är konsultuppdrag, det kan exempelvis vara vid generationsskifte, företagsöverlåtelser, skattefrågor och konkursutredningar men den mest centrala uppgiften revisorn har är revision. Det innebär att revisorn granskar förvaltningen eller den ekonomiska informationen och lämnar en rapport om granskningen, en så kallad revisionsberättelse. (FARs revisionsbok 2002) Både enligt revisionslagens 5 och aktiebolagslagens 10 kapitel 3 är revisorns uppgifter att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställandes förvaltning. Granskningen ska vara så ingående som god revisionssed kräver. Enligt 20 revisorslagen ska revisorn i revisionsverksamheten utföra sina uppdrag med opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningstaganden Revisionsuppdrag Dunn (1996) menar att revisorns huvudsakliga uppgift är att upprätta en revisionsberättelse åt bolagets medlemmar. Revisorerna ska ta ställning till både om de anser att bolaget har gett en rättvisande bilda av bolaget och de ska ta ställning till förvaltningsberättelsen. Även Carmichael et al (1996) anser att revisorns främsta uppgift är revisionsberättelsen. Genom denna rapport ger revisorn ett professionellt omdöme angående bolagets presentation av den ekonomiska informationen. Han menar att revisorn ska ge en klar och tydlig teknisk rapport av bolaget och denna rapport ska vända sig till olika intressenter. Carmichael et al menar vidare att i denna rapport ska revisorn uttala sig om huruvida den ekonomiska informationen har presenterats i linje med allmänna principer och god redovisningssed och om det finns omständigheter där dessa principer inte har använts konsekvent i relation till föregående år. Vidare menar Carmichael et al att revisorn i revisionsberättelsen ska uttala sig om bolagets ekonomiska läge och i de fall där revisorn inte anser att denne kan göra detta med hänsyn till de effekter detta kan få för bolaget ska revisorn ange dessa skäl. Cassel (1996) menar att ett revisionsuppdrag kan avse ett visst bolag eller myndighet och revisionsuppdraget innefattar såväl granskning som rådgivning. Vidare menar han att revisorn ska avrapportera iakttagelser och ge rekommendationer åt det bolag som revisorn reviderar och revisionsuppdraget ska avslutas med offentliggörandet av en revisionsberättelse. Cassel anser också att revisorn ska bidra till att det granskade bolaget och övriga intressenter förses med goda beslutsunderlag i form av en bekräftelse på att informationen i årsredovisningen är trovärdig. Han påpekar även att en oren revisionsberättelse, det vill säga en revisionsberättelse med anmärkningar eller invändningar, är ett viktigt och varnande beslutsunderlag för ägare och intressenter. Även i FARs revisionsbok (2002) påpekas det att den som förlitar sig på en revisionsberättelse ska också kunna känna sig säker på att revisorn inte låtit sig påverkas av andra intressen än att göra en bra revision. Revisorn ska med andra ord vara

20 TEORI oberoende och detta innebär bland annat att revisorn inte får äga aktier i bolaget, inte delta i ledningen av bolaget, inte biträda med bokföringen eller ha ett släktförhållande till någon i en högre position i bolaget som revisorn ska revidera Konsultuppdrag Cassel (1996) menar att en revisor även har möjlighet att åta sig uppdrag som konsult och då ge råd åt företag som denne inte reviderar. Även företag som revisorn reviderar kan han i viss mån även ge råd. En viktig utgångspunkt här är dock att råden revisorn ger är en naturlig följd av revisorns gjorda iakttagelser. Karaktären och omfattningen av rådgivningen får inte vara sådan att revisorns oberoende försvagas menar Cassel. FARs samlingsvolym (2002) påpekar att när en revisor tar på sig ett konsultuppdrag så gäller i princip samma krav som denne utför ett revisionsuppdrag. Revisorns insats ska präglas av självständighet och objektivitet och revisorn ska uppträda på ett sätt så att dennes oberoende ställning i förhållande till klienten inte kan ifrågasättas. Vidare påpekar FARs samlingsvolym att ledamöter inte ska ta på sig ansvar och befogenheter som företagsledningen har och att det är viktigt att revisorn klargör detta för kunden God revisorssed Enligt revisorslagen ska en revisor iaktta god revisorssed. Vad god revisorssed kräver är inte närmare beskrivet i revisorslagen, utan FAR har framställt rekommendationer till vägledning hur ledamöter ska följa god revisorssed. Där ingår bland annat att revisorn ska vara oberoende, ha ett yrkesmässigt uppträdande, inte bedriva oförenlig verksamhet och utföra sina arbetsuppgifter omsorgsfullt. (FARs samlingsvolym, 2002) 3.3 Allmänna faktorer som påverkar användandet av revision Det finns faktorer som kan påverka användandet av revision i små företag. Dessa beskrivs mer utförligt nedan Intressenter Bruzelius och Skärvad (2000) menar att finns det många olika grupper runt organisationer som har intresse i hur ett företag utvecklas, dessa kallar författarna företagets intressenter. Intressenterna använder och tolkar informationen som de får av företaget, exempelvis en årsredovisning, för många olika syften. Till exempel använder bankerna information från företaget vid bedömning av lån och leverantörer och kunder använder informationen då de bedömer företagets betalningsförmåga eller leveranssäkerhet. Enligt Bruzelius och Skärvad (2000) kan intressentmodellen användas för att beskriva och analysera en organisation. Bruzelius och Skärvad refererar till intressentmodellen som lanserades av idéer från Chester I Barnard i början av seklet. Barnard var intresserad av att förstå och beskriva hur en organisation försöker uppnå ett stabilt tillstånd i förhållande till omgivningen. För att detta ska uppnås är det viktigt att skapa en bidrags- och belöningsbalans. Barnard resonerade som så att individer accepterar medlemskap i en organisation när organisationens aktiviteter bidrar till att förverkliga individernas personliga mål. Alla intressenter tar emot belöningar från organisationen för de bidrag som de själva ger till organisationen. För att en organisation ska överleva och växa, måste summan av intressenternas bidrag vara tillräckligt stor för att