Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen

2 Kommunstyrelsen mandatperioden Ledamöter Grupp (s), (c), (mp), (fp), (ksff) (m), (v) (kd) Åsa Karlsson (s) Ann-Sofie Alm (m) Olle Olsson (kd) Said Lundin (s) Joakim Jansson (m) Maria Sundell (s) Sebastian Andersson (m) Jenny Jansson (s) Alf Sifversson (m) Rolf Berg (s) Mona Petri (c) Lars Hansson (c) Helena Hansson (c) Torbjörn Segelod (fp) Mikael Karlsson (ksff) Ersättare och dess inträdesordning För ledamot i gruppen (s), (c), (mp), (fp), (ksff) träder ersättare in i följande ordning: 1. Olle Strömberg (s) 2. Pia Hässlebräcke (s) 3. Håkan Bergqvist (s) 4. Inger Orsbeck (s) 5. Liza Kettil (s) 6. Birgitta Karlsson (c) 7. Peter Andersson (c) 8. Bengt Ryrmalm (c) 9. Jan Petersson (c) 10. Hans-Joakim Isenheim (mp) För ledamot i gruppen (m), (v) träder ersättare in i följande ordning: 1. Christer Börjesson (m) 2. Ove Göransson (v) För ledamot i gruppen (kd) träder ersättare in i följande ordning: 1. Rolf Jacobsson (kd) Om ingen ersättare för ledamot i dennes grupp är närvarande träder ersättare i den grupp som är störst in enligt den gruppens inträdesordning. Om ingen ersättare från den största gruppen är närvarande träder ersättare från den nästa största gruppen in enligt den gruppens inträdesordning osv.

3 KOMMUNSTYRELSEN Kallelse/Underrättelse Tid: Onsdagen den 13 mars 2013 kl Plats: Utses att justera: Kommunhuset Forum, Gullmarssalen Föregående justeringsperson: Alf Sifversson (m) Justering: 15 mars kl Ordförande: Sekreterare: Åsa Karlsson (s) Aya Norvell Ärenden Nr Ärenden under kommunstyrelsens icke offentliga sammanträdestid 1 Ramavtal för Saltkällan Säteri 1:3 Dnr KS Sid 5 Ärenden under kommunstyrelsens offentliga sammanträdestid 2 Driftsbidrag Långedalsvägen Dnr KS Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland för Föredragande Christian Martins från Fyrbodals kommunalförbund Dnr KS Tillväxtenhetens tjänsteskrivelse med förslag till beslut bifogas kallelsen senare 15 4 Formerna för kommunstyrelsens välfärdsutskott Dnr KS Remiss Handlingsplan Jämlik hälsa Västra Götalandsregionen Dnr KS Ersättning för förlorad arbetsförtjänst till förtroendevalda egna företagare, samt samordning av kommunala bolag Dnr KS Demenscenter i Munkedals kommun Dnr KS Reviderade riktlinjer Västbus Dnr Pågående och kommande upphandlingar Föredragande Elin Karlsson Aktuell situation Munkedalsskolan MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

4 KOMMUNSTYRELSEN 11 Pedagogisk verksamhet obekväm arbetstid Dnr KS Verksamhetsplan Fyrbodal och Lilla Edet Dnr KS Patientsäkerhetsberättelse 2012 Dnr KS Kvalitetsberättelse; vård och omsorg samt stöd Dnr KS , Arbetsmiljöberättelse; vård och omsorg samt stöd Dnr KS , Bokslut 2012 Dnr KS Anmälan av delegationsbeslut Ekonomisk månadsavstämning Månadsstatistik, äldreomsorg och barnomsorg Information från Fyrbodals kommunalförbund Avrapportering förtroendevaldas uppdrag Revisorernas granskning av konsulttjänster 329

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 Sida 3 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Ramavtal för Saltkällan Säteri 1:3 PM Villastad AB har ansökt om förnyat plantillstånd för detaljplanläggning av fastigheten Saltkällans Säteri 1:3 vid Saltkällan. Kommunstyrelsens beviljade plantillstånd 2007 med Solidvillan och 2010 med PM Villastad AB. Båda dessa avtal har löpt ut. De presenterade idéerna innehåller ca 100 bostäder i olika former, såväl villor som flerbostadshus samt viss verksamhet. Området ansluts till kommunalt va. Beredning Samhällsbyggnadschefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar godkänna upprättat ramavtal för fastigheten Saltkällans Säteri 1:3 med PM Villastad AB. * Kommunstyrelsen beslutar att fastställa planbeskedsavgiften till 8000 kr. Ärendet handläggs under kommunstyrelsens icke offentliga sammanträdestid Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 sida Dnr: KS04/ KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Ramavtal för Saltkällans Säteri 1:3 PM Villastad AB har ansökt om förnyat plantillstånd för detaljplanläggning av fastigheten Saltkällans Säteri 1:3 vid Saltkällan. Kommunstyrelsens beviljade plantillstånd 2007 med Solidvillan och 2010 med PM Villastad AB. Båda dessa avtal har löpt ut. De presenterade idéerna innehåller ca 100 bostäder i olika former, såväl villor som flerbostadshus samt viss verksamhet. Området ansluts till kommunalt va. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi inga 2. Miljö Mark planlagd för camping kan komma att ianspråktagas för bostäder. Läget nära kollektivtrafik och motorvägen är positivt ur pendlingssynpunkt 3. Folkhälsa Bostäder med fin utsikt över fjorden och nära till skog och mark är bra för välbefinnandet. 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna upprättat ramavtal för fastigheten Saltkällans Säteri 1:3 med PM Villastad AB. Kommunstyrelsen beslutar att fastställa planbeskedsavgiften till 8000 kr. Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: PM Villastad AB Planingenjören Samhällsbyggnadschefen MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

7 7

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 Sida 4 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Driftsbidrag Långedalsvägen Kommunstyrelsen beslutade om följande inriktning för vissa vägföreningsvägar (del av väg över Kungsmarken, del av Strömstadsvägen, Kvistrumsvägen, Bruksvägen, Hedevägen, Möevägen och Långedalsvägen): "kommunalt driftsbidrag på del av driftskostnaderna enligt vägverkets (Trafikverket) beräkningsmodell utgår. Avtal bör vara 10-åriga." De utpekade vägarna har en stor andel genomfartstrafik. Av de aktuella vägarna har hittills endast Långedalsvägen och Hedevägen överförts till vägförening. Långedals Vägsamfällighet har inkommit med begäran om kommunalt driftsbidrag för åren Vägsamfälligheten har statligt bidrag för Långedalsvägen. Enligt Trafikverkets beräkningar uppgår kostnaderna för barmarksunderhåll och vinterväghållning till kr per år. Trafikverket ger bidrag med 80 % av kostnaderna, dvs kr. Vägsamfällighetens egen kostnad uppgår till 5411 kr per år. Utöver bidraget finansieras vägunderhållet även med medlemsavgifter. Om Kommunstyrelsen beslutar om en bidragsmodell bör bidrag inte utgå retroaktivt. Bidrag kan förenas med villkor. Innebar KS-beslutet 2008 att kommunalt bidrag ska utgå till enskilda vägar med genomfartstrafik utan statsbidrag eller till enskilda vägar med statsbidrag och då för den delen som inte utgörs av statsbidrag? Ska bidrag, efter särskilt beslut, kunna utgå för investeringsåtgärder på de här aktuella vägarna? Vägföreningar med statsbidrag har möjlighet att söka särskilt driftsbidrag hos trafikverket för större insatser av engångskaraktär. Förvaltningen utgår i sitt förslag nedan att kommunalt bidrag för de aktuella vägarna endast ska utgå om vägföreningen inte får bidrag från Trafikverket. Beredning Enhetschefens Gata/mark tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att avslå begäran om kommunalt bidrag till Långedalsvägen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15 Sida 5 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Remiss från Fyrbodals kommunalförbund: Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland för En gemensam strategi för Västra Götaland är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden. Strategin är förankrad i Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU). Den 29 januari beslutade BHU att skicka ut materialet på remiss. För kommunkollektivet sker detta genom de fyra kommunalförbunden i länet. Den 7 februari beslutade kommunalförbundets direktion att skicka ut materialet på remiss till medlemskommunerna. Efter remissbehandlingen kommer ett slutligt förslag att behandlas på BHU den 25 juni, Regionstyrelsen 10 september och beslutas därefter av Regionfullmäktige 24 september Beredning Tillväxtenhetens tjänsteskrivelse med förslag till beslut bifogas kallelsen senare. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 Kommunerna i Fyrbodal Remiss Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland för (OBS Denna skrivelse innehåller två delar. Dels själva remissarbetet men också uppstarten av arbetet med genomförandeplanen). En gemensam strategi för Västra Götaland är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden. Strategin är förankrad i Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU). Den 29 januari beslutade BHU att skicka ut materialet på remiss. För kommunkollektivet sker detta genom de fyra kommunalförbunden i länet. Den 7 februari beslutade kommunalförbundets direktion att skicka ut materialet på remiss till medlemskommunerna. Denna strategi är ett viktigt dokument. Utifrån detta kommer samtliga strategi- och styrdokument som ska påverka övriga regionalpolitiska prioriteringar under perioden att utgå. Detta inkluderar även exempelvis de strukturfondsprogram och interregprogram som kommer att bli aktuella under kommande programperiod. Därför är det av högsta vikt att en dialog förs brett inom hela den kommunala sektorn och att det förhoppningsvis blir ett stort engagemang lokalt för remissarbete. Efter remissbehandlingen kommer ett slutligt förslag att behandlas på BHU den 25 juni, Regionstyrelsen 10 september och beslutas därefter av Regionfullmäktige 24 september Frågor på remissen besvaras av Tomas Ekberg (tomas.ekberg@vgregion.se) , Emma Mattson (emma.mattson@vgregion.se) samt Lasse Lindén (lasse.linden@fyrbodal.se. Stöd för remissarbetet: - Beskrivs våra svårigheter och problem rätt i dokumentet? - Vilka frågor och områden är allra viktigast för oss i vår kommun? - Vilka frågor och områden är viktiga för ett gemensamt arbete i Fyrbodal? - Vilka områden saknar vi i dokumentet? Vad har man helt missat? Behöver något utvecklas ytterligare? - Tar dokumentet hänsyn till hela länet även er kommun? - Är det några frågor och områden som bör tonas ner i strategin?

17 17 Uppstart av arbetet med en för Fyrbodal gemensam genomförandeplan för perioden I detta remissutskick vill vi också få in en första prioritering av hur vi ska genomföra detta. Vi har tillsammans uppdraget att ta fram en gemensam genomförandeplan för Fyrbodal för samma period som strategin kommer att gälla. Visserligen är inte strategin färdig och beslutad ännu, men vi behöver redan nu starta även detta arbete parallellt med remissen för att få en väl förankrad och genomtänkt plan. Så därför vill vi också ha svar på följande frågor: - Vilka av de 10 prioriterade områdena i strategin är viktigast för er? Som kommun och för det gemensamma arbetet i Fyrbodal. - Vilka 10 frågor är viktigast för er av de 33? Rangordna dessa. - Föreslå en aktivitet för de frågor som är relevanta för ett gemensamt arbete i Fyrbodal av de 10 prioriterade. - Är det några frågor som inte berör er? Vilka? - Hur kommer detta att förankras i er kommun? - Får detta konsekvenser på era egna lokala styrdokument? Vilka? Remissvaret och svaren på de frågor kopplade till genomförandeplanen skickas till Fyrbodals kommunalförbund (kansli@fyrbodal.se) senast den 5 april../. Bifogas: Förslag till strategi och en summering. Lars Lindén Förbundsdirektör

18 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 18 VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion 1

19 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Remissversion VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND INNEHÅLL 1. BAKGRUND OCH GENOMFÖRANDE 3 2. VÄSTRA GÖTALAND 2020 UTGÅNGSPUNKTER 4 Attraktivitet, produktivitet, kreativitet och solidaritet de avgörande framtidsfrågorna Grundläggande drivkrafter för lokal och regional utveckling och Västra Götalands särdrag Viktigt för Sverige och Europa att Västra Götalands starka potential utnyttjas Bestämd ambition att vara världsledande inom utvalda områden Göteborg är motor, regionala noder måste vara starka och arbetet ge avtryck i hela regionen 3. MÅL OCH INRIKTNING 8 Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas En kunskapsregion för alla som syns och engagerar och där vi tar ansvar Tio prioriterade områden inom ramen för strategins fyra delar 33 frågor vi i Västra Götaland prioriterar till år 2020 EU2020 utgångspunkt för målen för samhällsutvecklingen 4. VAD VI VILL ÅSTADKOMMA OMRÅDEN OCH PRIORITERADE FRÅGOR 11 En ledande kunskapsregion 11 En region för alla 17 En region där vi tar globalt ansvar 23 En region som syns och engagerar 27 LITTERATUR 31 APPENDIX MÅL OCH INDIKATORER 2

20 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION BAKGRUND OCH GENOMFÖRANDE VÄSTRA GÖTALAND 2020 har tagits fram med grund i det ansvar regering och riksdag gett Västra Götalandsregionen att samordna och driva det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland. Beslut om att anta strategin fattas av regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen. Strategiska utvecklingsfrågor för Västra Götaland bereds politiskt via en beredning, Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU), där valda representanter för kommuner och region möts. Kommunerna representeras av företrädare för kommunalförbunden i Boråsregionen, Fyrbodal, Göteborgsregionen och Skaraborg. BHU har samordnat arbetet med att ta fram strategin. Övriga aktörer har haft möjlighet att medverka i och påverka arbetet i arbetsgrupper. En grupp med representanter för universitet och högskolor, näringsliv, staten, fackliga organisationer, folkrörelser etc., har haft möjlighet att diskutera och lämna synpunkter på inriktning och innehåll. VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för tillväxt- och utvecklingsarbetet i Västra Götaland till år Strategin utgör det huvudsakliga verktyget för samarbete i Västra Götaland och för att i samverkan kanalisera resurser för tillväxt och utveckling från lokala, regionala, nationella aktörer och från EU. Strategin utgår från Vision Västra Götaland Det goda livet, den gemensamma visionen för territoriet Västra Götaland, beslutad av regionfullmäktige Ett gott liv förutsätter att invånarna har något meningsfullt att göra, känner delaktighet i samhället, har resurser för att styra sitt liv och sin utveckling och en bra hälsa. Sambandet mellan arbete, delaktighet och hälsa är mycket starkt. Värdegrunden är hållbar utveckling med lika betoning på ekonomiska, sociala och ekologiska frågor. Strategin är avstämd mot svensk utvecklingspolitik och hanterar utmaningarna i EU2020. BHU har det formella ansvaret för genomförande av VÄSTRA GÖTALAND BHU leder därmed också arbetet med uppföljning och utvärdering av genomförandet. En beskrivning av hur genomförandet utvecklas med rekommendationer för det framtida arbetet tas fram varje år. Mer omfattande uppföljningar genomförs vartannat år, en halvtidsutvärdering genomförs efter Ambitionen har varit att ta fram en strategi som är fokuserad och tydlig med vad som ska åstadkommas, men som lämnar öppet för ett genomförande som är nyskapande. Genomförandet sker via handlingsprogram och genomförandeplaner. Västra Götalandsregionen kommer i samband med det årliga budgetarbetet ta fram en samlad bild av de insatser man avser att prioritera och driva inom ramen för strategin inför kommande år. Respektive kommunalförbund ansvarar för delregionala genomförandeplaner. Samarbetsformerna för genomförande kommer att diskuteras vidare med partnerskapet under våren Centrala verktyg i genomförandet är de EU-program som drivs i Västra Götaland, statliga och andra europeiska utvecklingsresurser etc. 3

21 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION VÄSTRA GÖTALAND UTGÅNGSPUNKTER Attraktivitet, produktivitet, kreativitet och solidaritet avgörande framtidsfrågor VÄSTRA GÖTALAND 2020 ska bidra till att utveckla en region som är attraktiv, med hög produktivitet och kreativitet och som kännetecknas av solidaritet med alla invånare och med vår omvärld. En region som tar ansvar för framtiden. Fokus ska ligga på unga och kommande generationer. 1 Framtiden i Västra Götaland blir allt mer beroende av vår attraktivitet. Den globala arbetsfördelningen och befolkningsutvecklingen gör att konkurrensen om talangerna och om de välutbildade ökar över hela världen. Fram till år 2020 gör också de flesta i dagens rekordstora svenska ungdomsgenerationer avgörande livsval. Den globala arbetsfördelningen och teknikutvecklingen ger samtidigt en fortsatt ökning av omvandlingstrycket i ekonomin. En stark välfärd för invånarna förutsätter en ekonomi med hög produktivitet. Västra Götalands framtid som en kunskapsdriven region bygger på högt nyskapande, en ständig utveckling av kunskaper, kompetens och en effektiv resursanvändning. Ett kunskapsdrivet attraktivt samhälle kan bara skapas av invånare som får möjlighet att och vill utvecklas. Västra Götaland behöver kännetecknas än mer av att vara tillåtande, en region med många möten, där invånarna utvecklar och använder sin kreativitet i arbete, i företagande och på fritiden. Vår värdegrund i hållbar utveckling och vår vision Det goda livet innebär dessutom att vi har höga ambitioner när det gäller att visa solidaritet med vår omgivning, och när det gäller att se till att utvecklingen berör alla invånare och alla delar av vår region. Solidaritet innebär också att vi välkomnar invånare från alla delar av världen som söker nya livschanser och utvecklingsmöjligheter i vår region. Och vi förstår att en attraktiv region attraherar invånare med de mest skilda förutsättningar. Grundläggande drivkrafter för lokal och regional utveckling och Västra Götalands särdrag För att hantera de avgörande framtidsfrågorna krävs en god förståelse av de grundläggande drivkrafterna för regional tillväxt och utveckling, men också en insikt i Västra Götalands särdrag, särskilda förutsättningar och utmaningar, och hur dessa påverkas av omvärldsförändringarna. Grunden i utvecklingsarbetet är att fortsätta förbättra tillgången till arbete, utbildning, kultur för fler Grundfrågan för tillväxt och utveckling och för att ge invånarna en bra framtid handlar om att bygga en region där fler har möjlighet att utnyttja Västra Götalands samlade utbud av utbildning, arbete, kultur etc. När de lokala arbetsmarknaderna vidgas, och fler når ett större utbud, stärks företagens och andra organisationers förutsättningar att utvecklas. Möjligheterna till specialisering och naturlig klusterbildning ökar, med höjd produktivitet som följd. En annan central effekt av mer täta och befolkningsrika marknader är att förutsättningarna att driva verksamheter med bas i den lokala marknaden förbättras, nyföretagandet stärks, utvecklingen blir mindre känslig för händelser i omvärlden, mer robust. Fortsatta satsningar på transportinfrastruktur, kollektivtrafik, IT-utbyggnad är en central del av strategin. Men också fortsatta satsningar som ser till att en grundläggande infrastruktur för utveckling inom olika områden finns tillgänglig för invånare och företag i hela regionen. 1 Omfattande analyser av utvecklingen i Västra Götaland de senaste decennierna, utvärderingar av utvecklingspolitiken och bedömningar av de globala utvecklingstendenserna utgör grund för omvärldsanalysen. Se litteraturförteckningen. 4

22 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 22 Globaliseringen ökar betydelsen av att vara attraktiv, vårt globala näringsliv spelar en viktig roll I ett regionalt utvecklingsperspektiv är de viktigaste konsekvenserna av den pågående globaliseringen uppenbara. För de som vågar och kan, för de välutbildade och för intresserade ungdomar, öppnar sig en allt större värld av möjligheter. Ungdomskullarna minskar på de flesta håll i världen samtidigt som den accelererande kunskapsnivån i ekonomin ökar betydelsen av att attrahera invånare med starka kvalifikationer. Bristen på kvalificerade medarbetare ökar efterhand, inte minst i Europa. Det sker samtidigt som arbetsmarknaden blir global. FoU och kunskapsintensiva företag blir allt mer beroende av att söka sig till de mest attraktiva regionerna. Regioner som förutsätts ha intressanta, attraktiva miljöer i ett brett perspektiv. Attraktivitet för studenter, forskare etc. är särskilt viktigt för Västra Götaland som en av de regioner i världen där näringslivet satsar mest resurser på FoU. Företagens möjligheter till kompetensförsörjning på hemmaplan är avgörande för möjligheterna att fortsätta utvecklas i regionen. De FoUintensiva företagen utgör i sig en vital faktor för Västra Götalands förmåga att attrahera studenter, forskare och kvalificerade medarbetare. En internationellt sett hög andel av invånarna i Västra Götaland menar själva att de lever ett bra liv. Det finns således goda skäl till offensiva satsningar för att attrahera invånare till regionen. Satsningar behövs också för att öka vår synlighet i omvärlden och vår påverkan på framtidens utveckling globalt. Ökad arbetslöshet, bristande integration, unga i problem och bristande jämställdhet Samtidigt finns ett antal allvarliga och långsiktigt olösta problem som delvis förstärkts under det inledande decenniet på 2000-talet. Arbetslösheten i normalkonjunktur har stegvis ökat till mycket höga nivåer. Ungdomar och första generationens svenskar är särskilt utsatta. Alla delar av regionen har heller inte utvecklats lika bra. Trenderna i ekonomin ger koncentration till framförallt storstäder men också till andra större städer och attraktiva kustlägen. Ökade kontakter mellan utbildning och arbetsliv och en bättre matchning av kompetenser är centralt för att vända utveckling och för att stärka förutsättningarna för tillväxt och utveckling. Starka nätverk i samhället blir generellt en allt viktigare fråga. Och frågan om jämställdhet behöver fortsatt hög prioritet. Utvecklingen de senaste decennierna är både lovande och oroande. Medan löner och jobb fördelas mer jämställt än tidigare, förändras utbildnings- och yrkesval långsamt och makt fördelas i huvudsak fortsatt traditionellt. Fullfölja våra ambitioner för en fossiloberonde ansvarsfull region Vi i Västra Götaland ska också ta vårt ansvar för en globalt hållbar utveckling. Vi kan sköta inköp och upphandling på ett ansvarsfullt sätt och vi kan gemensamt arbeta för mer hållbar konsumtion. Det beslut som togs av ett brett partnerskap i oktober 2009, om en energiförsörjning utan fossila bränslen till år 2030, ska fullföljas, och förutsätter en ökad och generell prioritet i utvecklingsarbetet. Viktigt för Sverige och Europa att Västra Götalands starka potential utnyttjas De beskrivna utmaningarna är många. Västra Götaland är samtidigt en region som bedöms ha starka förutsättningar att utvecklas på lång sikt. Det gäller inte minst vid en jämförelse med andra europeiska regioner. Västra Götalands näringsliv har en gynnsam struktur med stark produktivitet i förväntade tillväxtbranscher. Innovationskapitalet är sammantaget bland det allra starkaste i världen. EU:s analyser ger Västra Götaland goda förutsättningar att utvecklas bra långsiktigt, och då i ett bredare perspektiv där hänsyn också tas till befolkningsstruktur, etc. Att Västra Götalands starka 5

23 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 23 potential utnyttjas är viktigt både för svensk och europeisk tillväxt och utveckling. Ingen annan nordisk region har en sådan bredd i näringslivets specialisering kopplat till globalt verksamma ledande företag. Förutsättningarna i Västra Götaland är unika. VÄSTRA GÖTALAND 2020 bidrar till att utnyttja dessa förutsättningar på bästa sätt. Bestämd ambition att vara världsledande inom utvalda områden Näringslivets mångsidighet förutsätter ett utvecklingsarbete med relativt breda prioriteringar. Arbetet bedrivs medvetet på ett sätt som gör att kunskaper och kompetens från olika industriella kluster möts och samverkar med akademi och samhälle i övrigt. Utgångspunkten är de stora samhällsutmaningar vi ser framför oss. De insatser som görs ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Life Science, Hållbara transporter, Hållbar stadsutveckling, Grön kemi, Marin miljö och marina sektorer är fem samarbetsområden som pekats ut i en process där politiker, akademi och näringsliv har medverkat. Inom samtliga områden finns avgränsade frågor där Västra Götaland är eller har ambitioner att bli världsledande. Utvecklingsarbetet ska bedrivas strategiskt och utnyttja kompetenser från alla organisationer samtidigt som hela Västra Götaland ska används som testarena. Andra starka områden där ett aktivt utvecklingsarbete ska drivas är inom kulturella och kreativa näringar, IKT, textil, energi, livsmedel/gröna näringar samt besöksnäringen. Arbetet ska drivas så att nya kluster och ny företagsamhet kan utvecklas ur nuvarande specialiseringar så att näringslivet breddas och beroendet av enstaka branscher och företag minskar. Utvecklingsarbete utgår från utmaningar och från behovet att stärka våra utvecklingsverktyg I genomförandet av strategin drivs frågorna både från de samarbetsområden och samhällsutmaningar som identifieras och med en tydlig ambition att stärka den infrastruktur för tillväxt och utveckling, de verktyg, som byggts upp i Västra Götaland. Följande figur ger en förenklad bild av relationen mellan samarbetsområden/utmaningar och verktygen för samhällsutveckling. VÄSTRA GÖTALAND 2020 prioriterar insatser och sätter mål för såväl utmaningar som verktyg. Figur 1 Relationen mellan samarbetsområden/utmaningar och verktyg för tillväxt och utveckling Insatser/Verktyg Utmaning/Kluster Hälsa Life Science Hållbara transporter Hållbar stadsutveckling Etc.. Science Parks och Inkubatorer Kompetensförsörjning Investeringar i infrastruktur, kollektivtrafik, IT Hållbara och innovativa Inköp Etablering av företag Samarbete- Forskning, Innovation, riskkapital Göteborg är motor, regionala noder måste vara starka och arbetet ska ge avtryck i hela regionen Göteborg och Göteborgsregionen är centrum och motor för tillväxt och utveckling i Västsverige. I en allt hårdare global konkurrens ökar vikten av att dessa förutsättningar tas tillvara. Satsningar inom ramen för strategin ska genomföras där de har störst effekt. Samtidigt ska alla delar av regionen ges bra förutsättningar att utvecklas. Det är en grundförutsättning. Den starka infrastruktur för utveckling som finns i regionen, i många fall med koncentration till noder i de olika delarna av 6

24 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 24 regionen ska fortsätta att utvecklas. En snabb integration av de olika arbetsmarknaderna i Västsverige pågår och stärker förutsättningarna att bidra till svensk utveckling ytterligare. De särskilda förutsättningar som närheten till Norge ger är viktiga, ska tas tillvara, och ger samma effekt. Särskild uppmärksamhet behövs på utvecklingen i kommuner som ligger längst från regionala centra. Samtidigt är det viktigt att konstatera att för merparten av prioriterade frågor som strategin omfattar kommer insatser att genomföras i varje kommun i Västra Götaland. Det lokala arbetet är grundläggande för frågor kring entreprenörskap, företagsklimat, koppling mellan utbildning och arbetsliv, arbetet med kommunikationer, frågor om hållbara inköp, insatser för en mindre fossilberoende ekonomi, satsningar på kultur och turism etc. 7

25 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 25 3 MÅL OCH INRIKTNING Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas Västra Götalands vision är Det goda livet. Målet med VÄSTRA GÖTALAND 2020 är att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Syftet med arbetet är att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för kvinnor och män. Invånarnas syn på möjligheterna att utvecklas, leva och verka i Västra Götaland följs upp i årliga s.k. medborgarenkäter. 2 Syftet följs upp med indikatorer för samhällsutveckling baserade på dem som gäller för EU 2020 (se nedan). En kunskapsregion för alla som syns och engagerar och där vi tar ansvar Strategin består av fyra delar. Insatserna inom En ledande kunskapsregion ska bidra till att ytterligare stärka attraktiviteten i högre utbildning och forskning, till offensiva satsningar på industriell utveckling och samhällsutveckling i samverkan mellan företag, akademi och samhälle och till innovativa insatser för att stärka kreativitet, nyskapande, entreprenörskap. Insatserna för En region för alla ska bidra till att alla i utbildning får en bra koppling till arbetslivet och förbättra kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden. Grundförutsättningen för en region för alla och för tillväxt och utveckling är fortsatta investeringar i transportsystem, kollektivtrafik och IT-infrastruktur. En region där vi tar globalt ansvar ska bidra till ett än mer ambitiöst arbete med energi- och klimatfrågan, till en ansvarsfull inköps-/upphandlingsverksamhet och till effektiv resursanvändning. Ökade satsningar på att informera om de insatser som görs genomförs för att påverka värderingar och normer i samhället i mer hållbar riktning. En region som syns och engagerar utgör en samlad satsning på att stärka Västsveriges position som en region präglad av ett livaktigt kulturliv, av möten, evenemang. Deltagande och utövande ska breddas och fokus på ungdomar ska stärkas än mer. Till detta kommer fortsatta insatser för att stärka Västra Götalands position som en attraktiv region för investeringar, som en region som berör och som aktivt är med och påverkar framtidens utveckling. Tio prioriterade områden inom ramen för strategins fyra delar Strategin består av tio prioriterade områden. Inom varje område utgår arbetet från långsiktiga mål som ska nås senast Samtliga dessa mål har koppling till Vision Västra Götaland och sätter invånarna i centrum. För varje område anges prioriterade frågor. Totalt består strategin av 33 frågor som sammantaget beskriver vad vi tillsammans vill åstadkomma mot år 2020 i Västra Götaland. 1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION 1.1 Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskning 1.2 Kreativitet, entreprenörskap och företagsutveckling 1.3 Partnerskap för innovation, konkurrenskraft och samhällsnytta 2 EN REGION FÖR ALLA 2.1 Elevers och studenters koppling till arbetslivet under studietiden 2.2 Kunskap och kompetens för ökad konkurrenskraft och delaktighet 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet 2 En första mätning görs 2013 i samverkan med SOM-institutet vid Göteborgs Universitet 8

26 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 26 3 EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR 3.1 Ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkan 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer 4 EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden 33 frågor vi i Västra Götaland prioriterar till år 2020 Inom varje område i strategin beskrivs de frågor vi prioriterar mot år Frågorna har formulerats så att de beskriver vad vi vill åstadkomma. Nedan presenteras samtliga prioriterade frågor, sorterade under respektive del i strategin. En ledande kunskapsregion Fler ska gå vidare till högre utbildning Attrahera fler studenter och högskoleutbildade och öka utbytet med omvärlden Tät samverkan mellan högre utbildning och arbetslivet Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag Profilera tillväxtområden/kluster Utveckla Västra Götaland som testarena där nya idéer omsätts till praktik Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation Fortsätta utveckla en infrastruktur för innovation i samverkan i form av Science Parks En region för alla Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik m.m. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom Kraftsamla på mentorskap, examensarbete och praktikplatser i högre utbildning Förenkla vägen till arbetsmarknaden för de utan arbete Bättre kompetensförsörjning i företag och organisationer för förnyelse i arbetslivet Utveckla samordning av utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov Investera i transportinfrastruktur för personer och gods Bygga ut en kollektivtrafik som tar nya marknadsandelar och minskar klimatpåverkan Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet Utveckla regionala framtidsbilder som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland En region där vi tar globalt ansvar Arbeta för att offentlig sektor går före och inför resurseffektiva hållbara lösningar Använda affärsdriven miljöutveckling på områden med stor miljöpotential Utveckla Västra Götaland till en modell för ett hållbart kretslopp mellan stad och land Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling 9

27 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 27 En region som syns och engagerar Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts och främja spetsig ungdomskultur Öka närvaro och påverkan på EU och internationellt Satsa på internationell mötesindustri och på att etablera fler evenemang Stärka besöksnäringens utvecklingsförutsättningar Driva offensiva insatser för att etablera arbetsplatser i Västra Götaland EU2020 utgångspunkt för att mäta om syftet med arbetet nås Samma indikatorer som i EU2020 används för att följa samhällsutvecklingen i Västra Götaland. Dessa kompletteras dock för att täcka in hållbar utveckling och attraktivitet på ett tydligare sätt. MÅL EU2020 VÄSTRA GÖTALAND 2020 Mål Mål Läge MÅL DEL I EU 2020 Sverige VG 201X VG STRATEGIN Ökad sysselsättningsgrad 75 % 80 % 78 %(KV75, M81) 81 (M, KV) 1-4 Öka offentliga/privata FoU investeringar 3 % 4 % 4,5 % 4.5% 1 Höjd utbildningsnivå (30-34 åringar) 40 % 40 % 47 %(KV55, M43) 55 (M, KV) 1 Minskade skolavhopp <10 % <10 % 11 %(KV9, M13) < 8 % 2 Minska utanförskapet (off. försörjda) <20 milj. <14 % 17 %(KV18, M17) < 12 % 2 Minska utsläppen av växthusgaser 20 % 40 % - 3 %( ) 0 ÅR Ökad energieffektivisering 20 % 20 % - 25 % 3 Öka andelen förnybar energi 20 % 50 % 41 % 60 % 3 Indikatorer inom följande områden används för att få en tydligare koppling till det övergripande syftet med strategin och till attraktivitets- och hållbarhetsperspektiven. Befolkningsutveckling (flyttning), tillväxt, produktivitet, arbetslöshet samt index för regioners långsiktiga konkurrensförmåga (WKCI) och för potentialen i näringslivets struktur (BAK Structural Potential Index). 3 Jämställdhet och klimatomställning prioriteras i allt utvecklingsarbete Vision Västra Götaland pekar ut jämställdhet, miljö, internationalisering och integration som generellt prioriterade frågor. VÄSTRA GÖTALAND 2020 har tagits fram med denna ambition. När det gäller jämställdhet och klimatmål behövs dessutom särskilda åtgärder. För att nå jämställdhetsintegration och klimatomställning ska följande strategier användas: Stöd från ledningen med löpande förankring hos politiker och strategiskt viktiga aktörer Frågorna integreras i hela processen och i arbetet, särskilda resurser avsätts Utbildning och informationsinsatser ges löpande Verktygen för jämställdhetsintegrering respektive klimatomställning utvecklas 3 Hur indexen mätas anges i bilaga. WKCI = World Knowledge Competetiveness Index 10

28 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 28 4 VAD VI VILL ÅSTADKOMMA OMRÅDEN OCH FRÅGOR 1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION En ledande kunskapsregion utgör en samlad satsning på att ge bra förutsättningar för högre utbildning, forskning, för samverkan mellan företag, akademi, samhälle, för kreativitet och nyskapande. Västra Götaland är och ska vara ett kunskapssamhälle med ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Inom ett antal områden som berör globala samhällsutmaningar finns en ambition att bli världsledande. Den gemensamma kraftsamling som pågår, med uppbyggnad av arenor för utveckling, demo, tester, etc. drivs vidare. Regionens ledande industriella kluster är centrala. Arbetet med att stärka företagsklimatet intensifieras. Globaliseringen ökar omvandlingstrycket och betydelsen av nyskapande, effektivitet, attraktiva utbildningar och forskningsmiljöer. Målet är en, relativt Sverige och EU, snabb ökning av antalet sysselsatta kvinnor och män med högre utbildning och en ökad konkurrenskraft. 1.1 Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskning Att studenter och forskare väljer att utbilda och etablera sig i regionen är en central fråga för Västra Götaland, och för svensk utveckling. De globalt verksamma företagen är ofta beroende av den lokala miljön och av lokal försörjning av kvalificerad kompetens för att utvecklas. Konkurrensen om studenter, forskare, kvalificerad arbetskraft ökar snabbt i en global värld. Att utbildningen håller hög kvalitet är en grundförutsättning. Insatserna här handlar om att attrahera fler förstahandsökande studenter genom att stärka kringmiljöer, om att stimulera fler från Västra Götaland att studera vidare och om att stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv i utbildningarna. Ökade satsningar ska göras för att stödja utveckling av internationellt konkurrenskraftiga FoU-miljöer. Målet är att 46 procent av befolkningen i åldern år ska ha högskoleutbildning år 2020 (40 % 2013). Skillnader mellan kvinnor och män ska minska liksom skillnader i övergång till högre utbildning mellan kommuner i regionen. Frågor vi prioriterar: 1. Fler ska gå vidare till högre utbildning 2. Attrahera fler studenter och högskoleutbildade och öka utbytet med omvärlden 3. Tät samverkan mellan högre utbildning och arbetslivet 4. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer Fler ska gå vidare till högre utbildning De gemensamma satsningarna på att öka andelen som går vidare till högre utbildning och på att jämna ut skillnaderna mellan kvinnor och män och mellan olika delar av regionen ska öka. Ungdomar som läser vidare ska ha bra förutsättningar att göra väl informerade val. Målet är att mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja högskoleutbildning inom tre år efter gymnasium och att nämnda skillnader minskar. Processer och aktiviteter ska drivas från en analys som identifierar centrala aktiviteter. Tänkbara områden kan vara insatser riktade till föräldrar och elever från studieovana miljöer, olika former av mentorsprogram samt särskilda satsningar vid Science Centers i Västra Götaland. Bland de aktörer som bör medverka finns kommuner, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen, arbetsmarknadens parter och företagens organisationer. 11

29 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION Attrahera fler studenter och högskoleutbildade och öka utbytet med omvärlden Högre utbildning och forskning med bra kvalitet och tillgång till bostäder är grundförutsättningar för att attrahera studenter. Kontakter med det omgivande samhället och en stark infrastruktur för studerande och forskare är en förutsättning för att de ska trivas och stanna i regionen. Målet är att 25 % av alla förstahandssökande ska välja högskolor i Västra Götaland år 2020 och att andelen utländska högskolestuderande ska vara hög jämfört med övriga Sverige. Ökade möjligheter att studera och forska i andra delar av världen behöver också stimuleras. Processer och aktiviteter ska drivas från en analys som identifierar centrala aktiviteter. Tänkbara områden för insatser handlar om marknadsföring, stöd/samarbeten som ger bra förutsättningar att studera/forska och för internationella utbyten, utvecklade utbildningsformer och starkare kopplingar till det omgivande samhället. Satsningar på att öka utbytet mellan forskarsamhället, högre utbildning och arbetslivet generellt kommer att intensifieras (se samt 2.1.2) Centrala aktörer är universitet/högskolor, studentkårer, kommuner, arbetsgivare och Västra Götalandsregionen Tät samverkan mellan högre utbildning och arbetsliv En tätare, mer långsiktig samverkan mellan den högre utbildningen och arbetslivet har många fördelar. Forsknings- och utbildningsresultat förbättras. Företag och organisationer utvecklas. Arbetet med olika former av arbetsintegrerat lärande och professionsanknuten utbildning är framgångsrikt i Västra Götaland, men kan utvecklas. Målet är att stimulera och bidra till en fortsatt ökning av antalet studenter som ges möjlighet att delta i olika former av utbildning med en direkt koppling till arbetslivet och till att en ökad andel av utbildningarna i den högre utbildningen organiseras på detta sätt. Processer ska drivas i samverkan i Västra Götaland. Särskilda aktiviteter ska genomföras inom områden där beroendet av nyckelkompetens är störst. Här finns en koppling till ambitionen att bli världsledande inom några områden. Centrala aktörer är universitet/högskolor, företagens organisationer, kommuner och Västra Götalandsregionen Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer Utveckling av internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer ska stimuleras. Det gäller inte minst inom områden där det finns en ambition att vara världsledande (se sid 6). Samtliga universitet och högskolor har strategier där man identifierat områden att satsa extra på inom forskning och utbildning. Målet är att stärka den internationella attraktions- och konkurrenskraften för forsknings- och innovationsmiljöer i Västra Götaland. Betydande nationella/internationella satsningar på forsknings- och innovationsmiljöer ska ske inom våra samarbetsområden. Processer och aktiviteter ska drivas som stödjer profilering och samarbeten mellan regionens lärosäten inom gemensamt identifierade områden. Samverkan mellan näringsliv, akademi, institut och offentliga aktörer är en viktig utgångspunkt för att bygga miljöer med hög kvalitet och relevans. Miljöerna är magneter för att locka forskare, kapital och samarbetspartners. Aktiviteter för att öka mobiliteten när det gäller internationellt framstående forskare är en del i arbetet. Miljöerna ska vara ledande i att ta fram nya innovationer. Centrala aktörer är universitet/högskolor, näringsliv, myndigheter, kommuner, EU, Science Parks, Västra Götalandsregionen och regionala klusterinitiativ. 12

30 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION Ledande på kreativitet, entreprenörskap och företagsutveckling Västra Götaland ska vara platsen där det lönar sig att utveckla en idé. En region med ett öppet och tillåtande klimat för individer med olika bakgrund och kompetens. En region där företag vill utvecklas och driver ett aktivt utvecklingsarbete. Uthålliga insatser behövs som utvecklar arenor och effektiva åtgärder för att stimulera kreativitet, entreprenörskap och förnyelse. Att bidra till ett starkt företagsklimat och till att en mångfald av företag och företagsformer har bra förutsättningar är en viktig uppgift. Invånarna i Västra Götaland ska få tillgång till en allt mer diversifierad arbetsmarknad där en ökad andel är anställda i växande små- och medelstora företag och där fler driver egen verksamhet. Målet är att fler kvinnor och män vill starta och startar företag (20/1000 år 2010) samtidigt som fler unga vill driva en egen verksamhet. Hälften av alla nya företagare år 2020 är kvinnor. Frågor vi prioriterar: 1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap 2. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag 3. Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap Betydelsen av kreativitet, entreprenörskap och intraprenörskap (kreativitet på arbetsplatser) för tillväxt, utveckling och välfärd har ökat och blir en allt viktigare faktor för utveckling. När förståelsen för värdet av kreativitet finns och fler ges möjligheter att utveckla och använda sin kreativitet växer förnyelse och dynamik i samhället. Omfattande insatser har gjorts i Västra Götaland, i utbildningssystemet, i arbetslivet, vid myndigheter etc. men mycket återstår. Målet är att X % (fördelat lika mellan kvinnor och män) ska ha en positiv attityd till entreprenörskap år Processer och aktiviteter som synliggör och stimulerar drivkrafterna bakom kreativitet, entreprenör- och intraprenörskap ska drivas och kopplas till jämställdhetsarbetet, skolungdomar och studenter prioriteras. Fortsatta satsningar på att öka förståelsen av kreativitet i privata, offentliga och ideella verksamheter ska genomföras. All verksamhet kvalitetssäkras och samordnas. Centrala aktörer är entreprenörsstödjande organisationer, utbildningsaktörer, företagens organisationer, kommuner, Västra Götalandsregoionen, m.fl Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag Nyföretagande är viktigt för nytänkande, för att utveckla ett mer dynamiskt och diversifierat näringsliv och för att öka sysselsättningen. Antalet nya företag ökar i Västra Götaland men är fortfarande lågt vid en nationell och internationell jämförelse. Fortsatta insatser behövs. Ökat fokus på att skapa gränsöverskridande mötesplatser blir viktigare. Ett sätt att starta nya konkurrenskraftig verksamhet är när individer eller delar av verksamheter knoppar av från befintliga företag. Målet är 20 nya företag/1000 invånare år Processer och aktiviteter ska drivas som medverkar till att innovations- och rådgivningsaktörer blir vassare, mer samordnade och tydligare gentemot sina målgrupper. En ökad regional samordning behövs för förmedling av utvecklingskapital i olika former. Insatser som underlättar för kunskapsbaserade nya idéer och avknoppningar främjas. Inkubatorer är centrala för genomförandet. Riktade åtgärder krävs för att underlätta för nya företag inom tjänstebaserade näringar, som vård och omsorg, besöksnäring, kulturella näringar. Nya finansieringsformer och modeller för 13

31 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 31 värdering ska utvecklas som tar större hänsyn till jämställda, socialt och miljömässigt hållbara idéer. Centrala aktörer är rådgivningsaktörer, inkubatorer, Almi, offentligt och privat riskkapital, kommuner/kommunalförbund, Västra Götalandsregionen Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag Små och medelstora företag (SMF) spelar en avgörande roll för sysselsättning, förnyelse och bidrar till att utveckla ett mer diversifierat näringsliv. Kraven på förändring ökar på en allt mer global marknad. Fler företag behöver vara innovativa när det gäller organisation, teknik och kunskaper. Målet är en högre tillväxttakt i SMF i Västra Götaland än i riket under varje år fram till år Utvecklingsarbetet ska bidra till ökad innovationsförmåga genom satsningar på kunskap, kreativitet, kapital och internationalisering. Regionala kluster prioriteras (sid 6). Kunskapsöverföring mellan SMF och regionens högskolor och universitet, industriforskningsinstitut och industriella centra är viktigt. En sammanhållen regional infrastruktur för innovationssupport till SMF (som exempelvis Industriell Dynamik ) utvecklas vidare. Gränsöverskridande möten mellan företag inom kreativa näringar och andra företag blir viktigare. Science Parks är centrala noder för arbetet. En förutsättning för offentliga satsningar är att arbetet utvecklas och drivs i samverkan med och med engagemang från näringslivet. Företagsklimatet ska stärkas genom fortsatta insatser för att förenkla för entreprenörskap och företagsamhet vid lokala och regionala myndigheter. Centrala aktörer är Science Parks, industriella utvecklingscentra, institut, universitet/högskolor, företagens organisationer, Almi, offentligt och privat riskkapital, kommunalförbund och Västra Götalandsregionen. 1.3 Partnerskap för innovation, konkurrenskraft och samhällsnytta En ökad specialisering och koncentration av verksamheter sker nu inom företag, akademi och organisationer. För att skapa förutsättningar för att utveckla världsledande företag och forskning med regional förankring, krävs samling kring gemensamma frågor. I Västra Götaland sker detta genom att fokusera på utmaningar med koppling till hållbar samhällsutveckling. Arbetssättet innebär att samhällets samlade resurser utnyttjas för att driva utveckling av kunskaper, organisationer och samhällsutveckling. I skrivande stund har ett antal samhällsutmaningar identifierats med en ambition att utveckla världsledande verksamheter inom avgränsade områden (se sid 6). Målet är en kontinuerligt ökad andel anställda med längre akademisk utbildning i näringslivet i Västra Götaland, jämfört med Sverige och EU, mot år Målgruppen är företag, akademi, offentlig och ideell sektor i samverkan. Frågor vi prioriterar: 1. Profilera tillväxtområden/kluster 2. Utveckla Västra Götaland som testarena där nya idéer omsätts till praktik 3. Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation 4. Fortsätta utveckla en infrastruktur för innovation i samverkan i form av Science Parks Profilera tillväxtområden/kluster Arbetet med att fokusera insatser för innovation och företagsutveckling till områden där vi är internationellt konkurrenskraftiga eller har särskilda förutsättningar att bli det, ska fortsätta. Arbetet sker inom ramen för identifierade samhällsutmaningar (se sid 6). Förutsättningarna är olika för olika kluster. Vissa har stark forskningsinriktning med globala marknader, andra är 14

32 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 32 mer företagsbaserade och i vissa fall är områdena en förutsättning för andra branscher att växa. Målet är en hög produktivitetstillväxt och investeringsnivå i centrala branscher inom utpekade klusterområden, jämfört med Sverige och Europa. Arbetet utgår från och bygger på handlingsprogram som anpassas till förutsättningar inom respektive område. Förmågan att driva klusterprocesser behöver stärkas än mer och gränsöverskridande samarbete utvecklas. Insatser för att stödja nya områden med internationell potential ska genomföras. Kapaciteten för internationella allianser och samarbeten ska stärkas. Science Parks är viktiga för att mobilisera och driva klustersatsningar. Centrala aktörer är näringslivet, universitet/högskolor, forskningsinstitut, nationella myndigheter, EU, kommuner och Västra Götalandsregionen Utveckla Västra Götaland som testarena där nya idéer omsätts till praktik Att praktiskt testa och demonstrera ny kunskap och pröva nya lösningar är viktigt för att snabba på utvecklingsprocesser. Fortsatt offensiva satsningar på problemformulering, på att öppna upp miljöer och verksamhet för test, på demonstration och innovation samt på innovationsupphandling behövs. Målet är att fler projekt drivs i partnerskap mellan företag, lärosäten och samhällsaktörer. De samhällsutmaningar som utpekas ska stå i centrum. Infrastruktur i form av testmiljöer prioriteras, men fler projekt ska genomföras i riktiga miljöer, i skola, sjukvård, på transportområdet etc. Arbetssättet förutsätter att offentliga aktörer med ansvar för t.ex. hälso- och sjukvård, transporter och stadsplanering deltar och driver utveckling och innovation i samverkan med övriga parter. Tillfälliga labb där studenter, medarbetare och andra engageras för att arbeta med lösningar på samhällsutmaningar ska fortsätta att utvecklas. Centrala aktörer är offentliga verksamheter, företag, universitet/- högskolor, institut och nationella myndigheter Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation För svensk och europeisk tillväxt och utveckling, är det viktigt att en ökad andel av de satsningar som görs på forskning och innovation i Sverige och i EU, får en koppling till Västra Götaland. Bara då kan de mycket stora satsningar, som inte minst företagen i regionen gör på FoU bidra fullt ut till Europeisk konkurrenskraft och utveckling. Målet är en ökad medverkan i och påverkan på strategiskt viktiga forsknings- och innovationsprojekt, program och policys. Antalet koordinatorer i de aktuella programmen och initiativen ska bli fler. Fler initiativ där europeiska, nationella och regionala medel kompletterar varandra ska drivas. Fler små och medelstora företag (SME) ska delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Fler ska delta i positioner där det är möjligt att påverka utvecklingen (i expertgrupper, som utvärderare etc). Process och aktiviteter ska drivas för att öka medfinansiering av projekt och samarbeten inom nämnda områden. Centrala aktörer är universitet/högskolor, forskningsinstitut, nationella myndigheter, EU, kommuner och Västra Götalandsregionen Fortsätta utveckla en infrastruktur för innovation i samverkan i form av Science Parks Västra Götaland har 2013 sex Science Parks som fokuserar på styrkeområden med relevans för den omgivande delen av regionen. I Göteborg, Lindholmen med inriktning på fordonselektronik, säkerhet, logistik och media. Sahlgrenska med fokus på biomedicin och hälsa och Johanneberg med stadsutveckling och materialvetenskap. I Borås (Sjuhärad) design och smarta textilier. Innovatum i Trollhättan (Fyrbodal) är inriktat mot produktionsteknik, miljö/- 15

33 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 33 energi, kreativa näringar och Gothia Science Park i Skövde (Skaraborg) virtuella system, dataspel, informationsteknologi. Science Parks i Västra Götaland är en viktig infrastruktur för att genomföra satsningar på forskning, innovation och företagsutveckling. Dessa miljöer erbjuder stöd till individer för kommersialisering och affärsutveckling (via inkubatorer), stöd till SMF samt till företag, akademi och offentliga aktörer som vill samarbeta inom styrkeområden/kluster. Fortsatt utveckling av Science Parks som plattformar för samarbete mellan företag, lärosäten och offentliga aktörer ska ske. 4 Målet är att en ökad andel av nationella och internationella satsningar och uppdrag ska genomföras i Västra Götaland. Fler SMF ska delta i forskningsoch innovationsprogram. Klusterstödet ska professionaliseras. Samverkan regionalt, nationellt och internationellt ska fortsätta öka. Klusterinitiativen ska ha ökat fokus på hållbarhet och jämställdhet. Centrala aktörer är företag, universitet/högskolor, institut, myndigheter, kommuner och regioner samt internationella intressenter. 4 Detta sätt att arbeta, s.k. Open Arenas inom Science Parks, har uppmärksammats internationellt (OECD 2011). 16

34 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION EN REGION FÖR ALLA En region för alla handlar om att öka de gemensamma satsningarna på att ge alla invånare i Västra Götaland bra möjligheter att utvecklas inom ett antal avgörande områden. Alla ungdomar ska ges förutsättning att få bra ingångar i samhället och tendensen att många av första och andra generationens svenskar hamnar i utanförskap måste brytas. Det gemensamma arbetet med kompetensförsörjning och matchning av kompetens ska intensifieras, något som samtidigt betyder mycket för konkurrenskraften i företag och organisationer. Att ge alla invånare bra möjligheter att ta tillvara Västra Götalands samlade förutsättningar för arbete, utbildning och kultur genom olika former av kommunikation är grunden för en region för alla, och för tillväxt och utveckling. Målet är sjunkande strukturell arbetslöshet för ungdomar, för första generationens svenskar och i alla delar av Västra Götaland. 2.1 Elevers och studenters koppling till arbetslivet under studietiden Omfattningen av och kvaliteten på kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv är en avgörande fråga för framtiden i Västra Götaland. Det är en av de helt centrala frågorna för minskat utanförskap och stärkt integration. Det är också viktigt för företags- och organisationers utveckling och för den långsiktiga utvecklingen i olika delar av regionen. Målet är att insatserna inom området ska bidra till att elever och studenter i Västra Götaland har en personlig koppling till arbetslivet med bra kvalitet senast år Frågor vi prioriterar: 1. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik m.m. 2. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom 3. Kraftsamla på mentorskap, examensarbete och praktikplatser i högre utbildning Skapa en sammanhållen arena för ungdomars möjligheter till praktik m.m. Att ge alla ungdomar en koppling till arbetslivet är en grundläggande fråga för att stärka deras förutsättningar att utvecklas i utbildningen och i vuxenlivet. Det är särskilt viktigt för ungdomar utan egna kontakter och nätverk. Det är därmed en avgörande fråga för bättre integration. För företagen är tydliga kopplingar väsentligt. Det gäller inte minst på mindre lokala arbetsmarknader där de kan vara avgörande för att attrahera unga kvinnor och män efter genomförda högre studier. Målet är en kvalitetssäkrad och enkel tillgång till praktik och ferieplatser i arbetslivet för alla i grundskola, gymnasium, vuxenutbildning i hela Västra Götaland senast år Arbetet handlar om att skapa en tydlig struktur och stödsystem för arbetsplatsförlagd praktik och kommunalt feriearbete. Utgångspunkten är att vidareutveckla praktikplatsen.se och ta tillvara den erfarenhet och struktur som byggts upp runt densamma. I konceptet ingår att samordna och kvalitetssäkra behoven av praktik, tillgången på praktik, matchningen mellan praktik och tillgång, handledarutbildning och ersättningar. En kontinuerlig process ska drivas för att utveckla verksamheten. Inte minst för att bryta rådande könsmönster i de val som görs. Centrala aktörer är kommuner och kommunalförbund, företags- och fackliga organisationer, Västra Götalandsregionen. 17

35 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom Många unga saknar utvecklande kontakter med vuxenvärld och arbetsliv. En ökad betoning av värdet av volontärarbete är ett sätt att öka utbudet av vuxna från arbetslivet som möter unga. Att få möjlighet att ägna ett antal arbetstimmar per år åt frivilligarbete är dessutom en viktig generell fråga. Frivilligarbete har stort värde för medarbetarnas engagemang, för synen på den egna organisationen, för arbetsplatsers långsiktiga attraktivitet och utveckling. Det har också en positiv effekt på hur nöjda invånarna är med sina liv. Målet är att antalet medarbetare som ges möjlighet och som väljer att delta i frivilligarbete ska öka kontinuerligt i Västra Götaland. Olika modeller för volontärarbete i Sverige och andra länder ska analyseras. Modeller och former att använda för frivilligarbete ska föreslås. Frågan ska drivas och manifesteras i Västra Götaland. Olika former för att koppla frivillig/volontärarbetare till ungdomar eller till andra aktiviteter ska analyseras och värderas. Väl fungerande verksamheter ska främjas. Fokus ska ligga på att motverka utanförskap och stärka integration. Centrala aktörer är Västra Götalandsregionen, kommuner, statliga förvaltningar, arbetsmarknadens parter Kraftsamla på mentorskap, examensarbete och praktikplatser i högre utbildning Att ge studenter en koppling till arbetslivet är viktigt för att stärka deras förutsättningar att etablera sig i regionen, för att utvecklas och därmed för att stärka regionens potential. En fortsatt satsning på och utveckling av arbetet med genusmedvetna, kvalitetssäkrade system för mentorskap, olika former av examensarbeten och praktikplatser för den högre utbildningen, är viktigt. Målen är att öka antalet mentorsplatser med xx procent under perioden till minst x.000 studenter per år i Västra Götaland år 2020, att xx.000 studenter har examensarbete i någon form och xx.ooo har praktikplats eller motsvarande. 5 Berörda aktörer verkar gemensamt för att kvalitetssäkring etableras och för att omfattningen ökar när det gäller arbete med mentorskap, examensarbeten, praktikplatser etc. vid högskolor och universitet. Förutsättningar för ett gemensamt systemstöd kan utredas. En mobilisering för att öka utbudet av examensarbeten och praktikplatser genomförs. En årlig exjobbskonferens med alla aktörer kan genomföras. Centrala aktörer är lärosätena i Västra Götaland, näringslivets organisationer, fackliga organisationer, kommuner, region och andra myndigheter. 2.2 Kunskap och kompetens för ökad konkurrenskraft och delaktighet Hur invånarnas kompetens utvecklas, synliggörs och används på arbetsmarknaden är en avgörande framtidfråga för att ge invånare, företag och organisationer möjlighet att växa. Fler behöver arbeta, också för att bli mer delaktiga i samhället. Konkurrenskraften behöver öka genom att behovet av kunskaper och kompetens tillgodoses bättre. Tre frågor kräver särskild uppmärksamhet. Vägen till arbetsmarknaden för de som är utan arbete ska förenklas. Kompetensförsörjning och livslångt lärande för de som har arbete ska stärkas för att öka individens valmöjligheter och rörligheten på arbetsmarknaden. Arbetet med den långsiktiga kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden, via kompetensplattformar etc. behöver utvecklas vidare. Målet är sjunkande strukturell arbetslöshet och att en växande andel av dem som arbetar anser att de har rätt kompetens för och möjligheter att utnyttja den i arbetet. 5 Målen preciseras i samverkan med lärosätena under våren

36 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 36 Frågor vi prioriterar: 1. Förenkla vägen till arbetsmarknaden för de utan arbete 2. Bättre kompetensförsörjning i företag och organisationer för förnyelse i arbetslivet 3. Utveckla samordning av utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov Förenkla vägen till arbetsmarknaden för dem utan arbete Ökade regionala insatser behövs för att stärka arbetslösas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. System och strukturer inom området kunskap och kompetens behöver vara flexibla och anpassas efter individernas och arbetsmarknadens behov. Nya alternativa vägar till arbetsmarknaden prövas och invånarnas kompetenser synliggöras bättre. De viktigaste insatserna beskriver målen för arbetet. Vägen till arbetsmarknaden ska kortas genom att kvalitetssäkrad validering görs tillgänglig för alla som har behov av det. Självständig och samordnad studie och yrkesvägledning ska vara tillgängligt för alla. Utbildningssystemet ska bli mer flexibelt och anpassas efter individens och arbetsmarknadens behov. Förutsättningarna för att skapa en självständig och samordnad struktur för en studie- och yrkesvägledning som bryter traditionella könsmönster, tillgänglig för alla invånare oavsett ålder och situation, ska prövas. En struktur för validering ska etableras i Västra Götaland (inom nationell kvalifikationsram) som gör validering till ett accepterat och kvalitetssäkrat verktyg hos både utbildningsanordnare och arbetsgivare. Centrala aktörer är utbildningsanordnare, arbetsgivare, fackliga organisationer, kommuner, Västra Götalandsregionen Bättre kompetensförsörjning i företag och organisationer för förnyelse i arbetslivet Strategiskt arbete med kompetensförsörjning på arbetsplatser ger bättre utnyttjande av kompetens och stärker organisationers och individers utveckling. Kompetensutveckling och livslångt lärande ger handlingsalternativ för dem som arbetar och bidrar till en rörligare arbetsmarknad. Målet är en kontinuerlig minskning av antalet SMF i Västra Götaland som upplever att brist på kunnig, kompetent arbetskraft är ett hinder för att utveckla och expandera verksamheten. XX.000 insatser (beroende av EU-medel) ska ha genomförts för att främja strategisk kompetensförsörjning vid små och medelstora arbetsplatser före år Validering ska vara ett nyttjat, accepterat och förankrat verktyg vid kompetenskartläggning i arbetslivet. Studiefinansieringssystemen ska anpassas för livslångt lärande. Stödet för att arbeta med strategisk kompetensförsörjning för livslångt lärande i samverkan mellan SMF ska stärkas. Existerande kompetensförsörjningsprocesser, på både organisations- och individnivå, ska utnyttjas och utvecklas. Centrala aktörer är utbildningsanordnare, arbetsgivare samt fackliga organisationer, kommuner och Västra Götalandsregionen Utveckla samordning av utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov Till 2020 förväntas ökad brist på arbetskraft. Långsiktigt tänkande kring arbetskraftsförsörjningen i samverkan mellan arbetsmarknadens parter behövs för att stå emot utvecklingen. Målen är balans mellan tillgång och efterfrågan inom hälften av alla yrkesgrupper år Samverkan mellan olika eftergymnasiala utbildningar ska utvecklas och en kontinuerlig dialog och struktur för kompetensförsörjning inom Västra Götalands ska ha etablerats senast En samverkansgrupp med representanter från eftergymnasial utbildning bildas, kartlägger befintliga utbildningar och föreslår hur regelsystemet kan anpassas för mer samverkan. En samordnad utbildningsstruktur med gemensam ansökningsprocess skapas i Västra Götaland. 19

37 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 37 Forum där branschorganisationer och utbildningsanordnare kan föra en dialog kring kompetensbehov och utbildningsinnehåll etableras. Förutsättningar för fler och bättre kontakter mellan SMF och högre utbildning stärks. Centrala aktörer är utbildningsanordnare, arbetsgivare samt fackliga organisationer, kommuner och Västra Götalandsregionen. 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet Att ge alla invånare bra förutsättningar att ta tillvara Västra Götalands samlade utbud av arbete, utbildning, kultur är avgörande för att skapa en robust region och för tillväxt och utveckling. Väl fungerande transporter för personer och gods och en högkvalitativ IT-infrastruktur är en förutsättning för fortsatt välstånd i Västra Götaland. Trots en tredubbling av investeringarna i infrastruktur och kollektivtrafik sedan Västra Götalandsregionen bildades har tillgången till kommunikation brister. Flera länkar saknas i vad som kan betecknas som grundläggande transportinfrastruktur i en storstadsregion och omfattas inte av det Västsvenska paket som nu genomförs. Effekterna är betydande. Regionens potential att bidra till svensk och europeisk tillväxt och utveckling tas inte tillvara. Transport och IT-infrastrukturen har därmed inte heller förutsättningar att bidra fullt ut till målet om hållbar utveckling, varken i ekonomiska, sociala eller i miljömässiga termer. Fortsatta investeringar behövs. Utvecklingen av ett mer hållbart transportsystem (ekonomiskt, socialt och miljömässigt) är dessutom en profilfråga för Västra Götaland. Kopplingarna till andra delar i strategin är många. Det gäller t.ex. ambitionen att utveckla Västra Götaland som testarena för hållbara transportlösningar. (se del 1), det gäller behovet av gemensamma regionala framtidsbilder och det berör normer och värderingar (se del 3). Målet är att invånarna i alla delar av Västra Götaland ska bli allt mer nöjda med sin tillgång till kommunikation i olika former. Frågor vi prioriterar: 1. Investera i transportinfrastruktur för personer och gods 2. Bygga ut en kollektivtrafik som tar nya marknadsandelar och minskar klimatpåverkan 3. Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet 4. Utveckla regionala framtidsbilder som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland Investera i transportinfrastruktur för personer och gods För att binda samman huvudorter i lokala arbetsmarknadsregioner krävs snabba och moderna järnvägsförbindelser. Sträckan Borås - Göteborg Landvetter Airport - Göteborg behöver byggas och sträckan Skövde Göteborg har betydande kapacitetsproblem. Tillgängligheten till större och närliggande arbetsmarknader som Halmstad, Jönköping, Örebro, Karlstad och Halden behöver förbättras. Andra särskilt angelägna frågor är utbyggnad av E 20, nya slussar för Vänersjöfarten i Trollhättan, samt anslutande väg- och järnvägsförbindelser till Göteborgs Hamn. Ett förverkligande av en snabb järnvägsförbindelse Oslo Göteborg Malmö/Köpenhamn (totalt 7,5 miljoner invånare) är ett europeiskt projekt med avgörande långsiktig betydelse för ekonomisk tillväxt och för hållbar utveckling. I alla bedömningar av Västsveriges internationella attraktivitet och konkurrenskraft drar ett begränsat utbud av destinationer på flygsidan ner bedömningen. Ökat samarbete för att förbättra tillgången behövs samtidigt som vi arbetar aktivt för att göra flyget mer hållbart, 20

38 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 38 också globalt. Att förutsättningarna för Göteborgs hamn fortsätter vara starka är viktigt. Göteborgs hamn är Nordisk hub för transoceana direktlinjer. Ett mer effektivt och hållbart utnyttjande av infrastrukturen krävs. En utvecklad infrastruktur i gränsytan mellan olika transportslag behövs, men framförallt en bättre samordning, organisering, och utveckling av nya attraktiva tjänster för dessa gränssnitt. Fördelarna med olika trafikslag ska tas tillvara. Kombinerade transporter och resor underlättas bl.a. genom satsningar på terminaler. Målet är utbyggnad av en infrastruktur som bidrar till en fortsatt vidgning av de lokala arbetsmarknaderna i Västra Götaland och som ger förutsättningar för effektiva och hållbara person- och godstransporter. Det gäller lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Processer och aktiviteter drivs inom de etablerade samverkansformer och reglerade processer som utvecklats för planering av transportinfrastruktur det senaste decenniet. Frågorna om flyg, hamnar och gränsytan mellan olika transportslag bör vara en del av dessa processer. För att minska klimatpåverkan från transporter ska klimatsmarta alternativ prioriteras. Ett stort antal aktörer deltar. För Västra Götaland har Beredningen för Hållbar Utveckling ansvar för att driva arbetet framåt. Ett gemensamt forum för hållbara transporter på ledningsnivå med internationella aktörer bör initieras Bygga ut en kollektivtrafik som tar nya marknadsandelar och minskar klimatpåverkan En väl fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för en attraktiv storstadsregion. Resandet med kollektivtrafik har ökat mycket snabbt i Västra Götaland under 2000-talet. Den gemensamma ambitionen i Västra Götaland är tydlig. Utbyggnaden ska fortsätta och marknadsandelarna öka. Den strategiska inriktningen är att möta behoven där efterfrågan är störst. I stadstrafik och i det nät som knyter samman lokala arbetsmarknader i Västsverige finns stor potential att ta nya marknadsandelar. Samtidigt ska en grundläggande nivå för lokala resor garanteras i hela regionen. Till det kommer ett behov av att ge alla möjlighet att ta sig till viktiga platser för handel, kultur, nöjen etc.. Beslutet att införa trängselskatt i Göteborg 2013 bidrar till mindre trängsel och en ökad andel kollektivtrafikresenärer. Konkreta mål har beslutats. En tredjedel invånarnas resor ska 2025 göras med kollektivtrafik (Göteborgsregionen 40 procent). Nio av tio invånare (kvinnor/män) ska vara nöjda med sin senaste resa med kollektivtrafiken år Minst 90 procent av persontransportarbetet ska utföras med fossilfri energi samma år och kollektivtrafiken ska använda 25 procent mindre energi per personkilometer jämfört med Kollektivtrafiken är en central resurs och ett skyltfönster inom ramen för ambitionerna i Västra Götaland att vara testarena för hållbara transportlösningar. Nya trafiklösningar, ny teknik, nya tjänster kring resan m.m. provas ständigt. Nya samarbetsformer behövs för att bättre koppla forskning och praktik. Än mer långsiktiga visioner/mål för en attraktiv och hållbar kollektivtrafik behöver tas fram. BHU är central aktör för att driva denna typ av strategiska frågor. Kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland har ansvar för kollektivtrafiken. VGR och kommunerna har samråd i kollektivtrafikråd Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet Bredband och IT-tjänster är en integrerad del av all verksamhet. Tillgång till IT med hög kvalitet är en förutsättning för att invånare och företag ska kunna verka i regionen. Ett omfattande arbete har genomförts för att stärka tillgången till bredband i s.k. bristområden 21

39 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 39 (regional bredbandsstrategi). För år 2020 är målet att nio av tio hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s vid nedladdning. IT:s roll för samhällsutvecklingen är central. Processer och aktiviteter ska drivas brett för att användningen av IT ska bidra till ett mer hållbart samhälle ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Fokus ska ligga på invånarnas möjligheter att leva ett bra liv med koppling till offentliga tjänster, boende, arbetsliv etc. Etablerade samverkansformer och reglerade processer för arbetet med den digitala agendan finns (BHU) Utveckla regionala framtidsbilder som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland Utvecklingen av en långsiktigt hållbar region förutsätter gemensamma regionala framtidsbilder. För Västra Götaland saknas sådana bilder i dag. Sambandet mellan investeringar i fastigheter och möjligheten till god kollektivtrafikförsörjning är ett av flera områden som behöver ökad uppmärksamhet. Målet är att skapa en tydligare och mer gemensam bild av hur Västra Götaland ska utvecklas långsiktigt när det gäller arbete, boende, utbildning, vård och omsorg, handel, kultur och andra tjänster. En bild som efterhand får genomslag i lokal, regional och nationell planering. I denna process och dialog är det angeläget att kvinnor och män utifrån sina önskemål och behov har möjlighet att bidra med kunskap och erfarenheter. Städer och regioner i hela världen brottas med betydande sociala, ekologiska och ekonomiska utmaningar. Uppbyggnaden av ett internationellt centrum för kunskap och praktik inom området Hållbar Stadsutveckling pågår. Central aktör är BHU, kommuner och kommunalförbund, länsstyrelsen i Västra Götaland, universitet och högskolor m.fl.. 22

40 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 40 3 EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR En region där vi tar globalt ansvar handlar om att öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle på områden som också mer tydligt berör utvecklingen i andra delar av världen. När vi gör det stärker vi också vår konkurrenskraft och förutsättningarna för långsiktig tillväxt och utveckling. Arbetet för att nå de ambitiösa klimatmålen för Västra Götaland är framgångsrikt men behöver breddas och intensifieras. Stora förändringar kommer att krävas både på individ- och samhällsnivå. De klimatpåverkande utsläppen behöver minskas från ca åtta till ett ton per individ och år, på sikt. Ökat fokus krävs på resurseffektivitet, på att inköp- och upphandling driver hållbar utveckling och innovation, och på att sprida kunskaper om de insatser som görs. Det senare för att bidra till en förändring av normer i samhället i mer hållbar riktning. Ledarskapet från den offentliga sektorn kan bli tydligare och bättre stödja hållbar utveckling; ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Målet är en utfasning av alla fossila bränslen i Västra Götaland till år Det antogs i oktober 2009 av en bred samling aktörer från alla delar av samhället ska fyra av tio invånare vara medvetna om att målet finns, två av tio ska bedöma att detta påverkar deras sätt att agera. 3.1 Ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkan För att Västra Götaland ska vara en resurseffektiv fossiloberoende ekonomi år 2030 måste samhällets infrastruktur ge förutsättningar för detta, teknikutveckling och investeringar måste drivas i tillräcklig takt, samverkansmöjligheter måste utnyttjas och värderingar och normer i samhället måste tydligare än i dag stödja hållbar utveckling. Här fokuseras ett antal områden som ska bidra till att öka takten i omställningen till ett mer resurseffektivt klimatsmart samhälle. I andra delar av strategin genomförs åtgärder för en utvecklad kollektivtrafik och ett mer hållbart transportsystem etc. (1.3, 2.2, 2.3) och för hållbar konsumtion (3.2). Västra Götaland ska vara en testarena för resurseffektiva lösningar, affärsdriven miljöutveckling ska drivas aktivt, integrationen mellan land stad ska stärkas för ett mer hållbart kretslopp och i fler frågor ska vi gå från test till fullskaligt genomförande. Målet är att invånarna i Västra Götaland senast 2030 lever i en region utan fossila bränslen. Frågor vi prioriterar: 1. Arbeta för att offentlig sektor går före och inför resurseffektiva hållbara lösningar 2. Använda affärsdriven miljöutveckling på områden med stor miljöpotential 3. Utveckla Västra Götaland till en modell för ett hållbart kretslopp mellan stad och land 4. Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland Arbeta för att offentlig sektor går före och inför resurseffektiva hållbara lösningar Betydelsen av att skapa testarenor och demomiljöer betonas genom hela denna strategi. Offentliga myndigheter har ett särskilt ansvar för och förutsättningar att gå före och utveckla och implementera framtidens resurseffektiva och hållbara lösningar, i egna och i offentligt finansierade verksamheter. Processer och aktiviteter ska drivas som främjar ett fortsatt intensivt arbete med resurseffektvitet för hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan vid myndigheter och i offentligt finansierade verksamheter. Frågorna kan handla om allt ifrån 23

41 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 41 hur arbetet organiseras till hur offentligt finansierad service erbjuds. En minskning av transportarbetet för ett mer klimatsmart samhälle kan stå i centrum både när det gäller personal och tjänster. Offentliga aktörer i Västra Götaland ska vara föredöme för hållbar utveckling och resurseffektivitet. Utvecklingsresurser ska användas för att stimulera förändringsarbetet. Formerna för samverkan mellan berörda aktörer behöver stöd för att utvecklas. Aktiviteter som utvärderar och följer pågående försöksverksamhet ska stödjas. Aktiviteter som marknadsför lösningar och affärsmöjligheter internationellt ska genomföras. Centrala aktörer är kommunala, regionala och statliga organisationer och myndigheter Använda affärsdriven miljöutveckling på områden med miljöpotential Affärsdriven miljöutveckling innebär att affärsutveckling av teknik/produkter och avsättning lokalt och globalt kommer i första hand när frågor med stor miljöpotential väl identifierats. Metoden har provats och använts med goda resultat i Västra Götaland under ett antal år. Målet är att skapa en stark inhemsk miljöteknikmarknad som har globala ambitioner. En process ska drivas som leder till utveckling av ett system som fångar upp och främjar utvecklingen av idéer till kommersiella lösningar, produkter eller tjänster och till att affärsmöjligheter paketeras och kommuniceras. Kopplingen till andra delar i strategin är tydlig men det finns ett betydande värde i att som här ta miljön i sig som utgångspunkt för de satsningar som görs. Genomförande av aktiviteter och projekt ska ske samordnat när det är möjligt. Centrala aktörer för att driva frågan är Västra Götalandsregionen, kommuner/kommunalförbund/business Region Göteborg och Science Parks Utveckla Västra Götaland till en modell för ett hållbart kretslopp mellan stad och land Stadens behov av energi- och materialförsörjning och livsmedel, och staden som producent av stora mängder avfall, ger självklara, numer ofta förbisedda, kopplingar till intilliggande landsbygd. Hur samspelet mellan stad och land fungerar är viktigt både för att nå en hållbar stadsutveckling och för en levande och hållbar landsbygd. Västra Götaland har med sin karaktär av ett Sverige i miniatyr, möjlighet att vara modell för ett väl fungerande samspel mellan stad och land, i Sverige och i Europa. Målet är att stärka kretsloppen och bidra till biologisk mångfald. Förutsättningarna för en hållbar landsbygdsutveckling ska vara starka. Fokus ligger på fortsatt utveckling av lokala och närproducerade livsmedel, utveckling av strategier för produktion och avsättning av biomassa och på att få en kretsloppsinriktad avfallshantering. Arbetet tar sin utgångspunkt i relationen stad/land. En plattform som samordnar och driver frågan med denna inriktning bildas. Centrala aktörer är kommunalförbunden, länsstyrelsen i Västra Götalands län, landsbygdens organisationer, Västra Götalandsregionen, företagens organisationer Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland Ett stort antal utvecklingsarbeten för hållbar utveckling pågår i Västra Götaland. När tekniken är mogen, metoderna utvecklats och demoprojekten fungerar är den avgörande frågan att omsätta kunskaperna i större skala. Genom samarbete mellan offentliga aktörer sparas resurser i form av tid och pengar och samhällsutvecklingen påverkas mer. Ett exempel på arbetsmetoden är den process som drivits mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen kallad Smart energi. Målet är att före år 2020 ha nått överenskommelser när det gäller inköp och hantering för ytterligare tre frågor inom områden med betydelse för att 24

42 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 42 bidra till att de övergripande målen om energieffektivitet, transporteffektivitet och resurshushållning nås. BHU är en central aktör för att se till att frågor initieras och drivs. Övriga offentliga och offentligt finansierade verksamheter är viktiga i genomförandet. 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer Kunskapen om betydelsen av vanor och hur de påverkas av rådande normer och värderingar i samhället har ökat under senare år. För att utveckla ett mer hållbart samhälle räcker det inte med ett samhällsbygge en infrastruktur som ger förutsättningar för hållbar utveckling eller nya tekniska lösningar. Värderingar och normer måste stödja hållbara vanor och en mer hållbar konsumtion. Dessutom behövs en kraftfull satsning på att utveckla en mer aktiv gemensam arena för hållbara och innovativa inköpsbeslut. Här finns en tydlig möjlighet för den lokala och regionala nivån att mer konkret visa ansvar för och i någon mån direkt påverka utvecklingen i ett större perspektiv. Målet är att allt fler invånare tar hänsyn till hur deras konsumtion påverkar sociala och miljömässiga förhållanden lokalt och globalt. Frågor vi prioriterar: 1. Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar 2. Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar Det är inte vad vi säger utan hur vi gör som avgör vilka värderingar och normer som råder i samhället. En omställning till ett mer hållbart samhälle i ekonomiska, miljömässiga och sociala termer förutsätter att värderingar och vanor förändras i hållbar riktning. Att arbeta medvetet med denna typ av frågor kräver en process där representanter för alla delar i samhället medverkar, att arbetet vilar på god vetenskaplig grund, och ett starkt politiskt engagemang. Målet är att en ökad andel invånare ger uttryck för hållbara värderingar som bidrar till mer hållbar, resurseffektiv, konsumtion mot år En central del i arbetet handlar om att stimulera och sprida nya affärsmodeller för mer resurssnål konsumtion och för slutna materialcykler. En annan utgångspunkt är det engagerade arbetet för hållbar utveckling som bedrivs av många aktörer i Västra Götaland. Centrala aktörer är företag och företagens organisationer, kommuner, region, universitet och högskolor, näringslivet, fackliga och frivilligorganisationer Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling Inköpens betydelse för att driva utvecklingen framåt betonas på flera ställen i denna strategi. Inköp som stödjer hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling är dock ingen självklarhet. Särskilda processer med egna resurser behövs för att utveckla både den inriktning och samverkan som är nödvändig. Ledningsnivån i berörda offentliga organisationer måste vara engagerade. Det finns ett stort intresse för och uppenbar nytta med samverkan när det gäller kunskapsuppbyggnad på inköpsnivå mellan offentliga och mellan offentliga och privata organisationer. Målet är att fyra av tio invånare i Västra Götaland år 2020 vara medvetna om det ansvar kommuner, region och statliga myndigheter i Västra Götaland tar vid inköpsbeslut och i andra relationer med omvärlden. År 2020 ska det också finnas etablerade system för att följa hur vi i Västra Götaland hanterar våra inköp i ett hållbarhets- och innovationsperspektiv. 25

43 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 43 Processer och aktiviteter ska drivas som ger en ökad samverkan och kunskapsutveckling inom området, som skapar förutsättningar för mer innovativ och hållbar upphandling i myndigheter och vid offentligt finansierade verksamheter, som gör det möjligt att följa hur inköpsverksamheten fungerar i Västra Götaland i ett globalt perspektiv och som bidrar till att vi i Västra Götaland löpande kan följa och påverka utvecklingen av de förutsättningar som gäller för inköp i ett svenskt, europeiskt och globalt perspektiv. Samverkan bör sökas med organisationer och föreningar som driver frågorna och med den nationella nivån i Sverige. En central aktör är föreningen CSR Västsverige som tidigare initierat liknande processer för ett antal stora privata och offentliga aktörer och som bland sina medlemmar har små och stora företag, myndigheter, ideella och offentliga verksamheter. Kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen förutsätts medverka aktivt i arbetet. 26

44 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 44 4 EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR En region som syns och engagerar utgör en fortsatt satsning på att stärka och profilera Västra Götaland som ett attraktivt område präglat av ett livaktigt kulturliv, av möten, evenemang och nyskapande. Men också på att utveckla arbetet med att göra Västra Götaland till en attraktiv region för investeringar, en region som berör, som aktivt är med och påverkar framtidens utveckling. Sveriges bredaste kulturarbete ska nå fler och bredare grupper, ungdomar och spetsig ungdomskultur fokuseras. En omfattande evenemangsverksamhet ska ha starka förutsättningar och besöksnäringen utvecklas. Satsningar behövs för att öka vår synlighet i omvärlden och vår påverkan på framtidens utveckling i ett globalt perspektiv. Målet är att en ökad andel invånare i alla delar av Västra Götaland upplever att de bor i en attraktiv region. 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på delaktighet, barn och unga Ett gott liv för individen och för samhället som helhet förutsätter tillgång till kultur. Kultur är ett av Västra Götalandsregionens fem prioriterade politikområden. Två tendenser är tydliga i samhällets utveckling: kultur upptar en allt större del av människors vardag, och den blir allt viktigare för den sociala hållbarheten. Kulturen är också en viktig del av besöksnäringen. En central uppgift för kulturpolitiken är att stärka demokrati och socialt kapital genom att bidra till dialog och möten mellan människor i samhället. Ett rikt kulturliv bidrar till en tillväxt för alla, gynnar nyskapande och stärker relationerna till andra regioner i och utanför EU. Utifrån den samhällsanalys som ligger till grund för denna strategi är det tydligt att kulturen, i dess bredaste bemärkelse, kan bidra med lösningar för några av de stora utmaningarna för framtiden i Västra Götaland. Det gäller attraktivitet, särskilt för barn och unga, det gäller integration och det gäller delaktighet och framtidstro i alla delar av regionen. Insatserna måste, för att ge effekt, ta sin utgångspunkt i de samlade satsningarna på kultur och samverka med det som sker i samhället i övrigt. Kulturens betydelse för ekonomisk tillväxt beskrivs i tidigare delar av strategin. Målet är att invånarna generellt och ungdomar speciellt, i alla kommuner i Västra Götaland, engagerar sig, och deltar än mer aktivt i samhällslivet. Frågor vi prioriterar: 1. Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland 2. Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts och främja spetsig ungdomskultur Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland Kulturlivet i Västra Götaland är erkänt starkt och brokigt i positiv bemärkelse. Betydelsen för attraktivitet är stor och kulturen bidrar till att människor vill bo i Västra Götaland. Ny teknik förstärker trenden att en och samma individ är både konsument och producent av kultur. Det skapar nya förutsättningar för ett livaktigt samhälle. En betydande del av kulturens finansiering fördelas samtidigt till områden som haft svårt att bredda sin publik. Flera projekt har visat att det går att ändra på det. Kulturen behöver mer än i dag bidra som en kraft för attraktivitet, delaktighet och samhällsutveckling i varje kommun i Västra Götaland. Arbetet måste ske i samverkan med föreningsliv, skola, folkbildning, högskolor och universitet och arbetsliv. Målet är att invånarna i alla delar av Västra Götaland ökar sitt deltagande i samhällslivet i stort, inte minst i förenings- och kulturliv, och att de själva menar att de har 27

45 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 45 goda förutsättningar för detta där de bor. Fokus ligger på en breddning av användning och deltagande i kulturlivet och på att finna verktyg som gör det möjligt att ytterligare stärka vardagsengagemanget i varje kommun i Västra Götaland. Arbetet med kultur bedrivs i nära samarbete mellan kommuner och region, i ett planeringssystem där också nationella resurser ingår. Nationella resurser fördelas delvis efter lokala och regionala prioriteringar. Tydligare fokus på delaktighet kan ge betydande effekter. En rad centrala aktörer räknas upp i texten. Kommuner och Västra Götalandsregionen har ett särskilt ansvar att agera Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts och främja spetsig ungdomskultur De samlade förutsättningarna och aktiviteterna för att ge barn- och ungdom möjligheter till ett bra liv och till att utvecklas är starka i Västra Götaland. Det gäller mötesplatser, kultur, evenemang, aktiviteter, i ett brett perspektiv. Ett ökat och mer samlat fokus på unga och på att medverka till interkulturella utbyten i all evenemangs-, kultur- och besöksverksamhet är samtidigt en avgörande fråga för framtiden. En region som inte anses vara intressant för unga människor är, i en allt mer global värld, snart en ointressant region i ett betydligt bredare perspektiv. Målet är att en växande andel unga säger sig vilja bo i Västra Götaland som vuxna. Processer och aktiviteter ska drivas som samlar och utvecklar insatser i en riktning som främjar barns och ungdomars utvecklingsmöjligheter, brett och spetsigt, i hela Västra Götaland. Västra Götaland skall utveckla sina många arenor för kulturevenemang och göra dem mer kända och attraktiva. Västra Götaland skall också stärka sin redan ledande position när det gäller musik, film, design och mode. Centrala aktörer är kommuner, Västra Götalandsregionen, föreningar, evenemangsföretag etc Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden Kunskapen om och synen på Västra Götaland och dess delar blir en allt viktigare fråga när betydelsen av attraktivitet ökar. Mötesindustri och evenemang är centrala områden, inte minst för en fortsatt utveckling av de delar av tjänstesektorn som skapar ingångsjobb åt många unga i dag. Samordning och utveckling av marknadsföring av regionens delar är en annan central fråga liksom insatser för etablering av företag. Målet är att öka kunskapen om och uppskattningen av Västra Götaland och dess delar i regionen och utanför. Allt fler ska välja att tillbringa en ökad del av den tid de själva disponerar över i Västra Götaland. Frågor vi prioriterar: 1. Öka närvaro och påverkan på EU och internationellt 2. Satsa på internationell mötesindustri och på att etablera fler evenemang 3. Stärka besöksnäringens utvecklingsförutsättningar 4. Driva offensiva insatser för att etablera arbetsplatser i Västra Götaland Öka närvaro och påverkan på EU och internationellt Att världen hänger samman i politiskt och ekonomiskt hänseende innebär att Västra Götaland allt mer påverkas av händelser, trender och beslut i andra delar av världen. Minst sex av tio frågor på en regional eller lokal fullmäktigeagenda har koppling till beslut på EUnivå. Vision Västra Götaland konstaterar att Västra Götaland ska ha en stark internationell position, utveckla allianser och partnerskap för att få gehör för de regionala intressena i det europeiska samarbetet och delta i samarbete på den globala arenan. Ökade satsningar 28

46 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 46 behövs för att öka vår synlighet i omvärlden och vår påverkan på framtidens utveckling i ett globalt perspektiv. Särskilt prioriterat är att utveckla samverkan och samarbetet med Bryssel och Stockholm. Målet är att det ökade engagemanget för och vår påverkan på internationella frågor för hållbar samhällsutveckling ska vara synligt och påvisbart. Processer och aktiviteter ska drivas som bidrar till en gemensam utveckling av relationer till prioriterade länder och världsdelar. Region, kommuner, näringsliv och universitet ska utveckla ett nära informationsutbyte om internationella kontakter och öka samarbetet för att stärka dessa kontakter. En gemensam agenda bör slås fast i dialog med lärosäten, näringslivs- och fackliga och andra organisationer i Västra Götaland och drivas gentemot EU och svenska staten. Exempel på viktiga områden är framväxten av åttamiljonersstaden från Oslo till Öresund, behovet att minska legala och mentala gränshinder mot Norge och att stärka transportinfrastruktur och kollektivtrafik samt att dra nytta av läget i skärningspunkten mellan makroregionerna Nordsjön och Östersjön. Fortsatta satsningar ska ske för att öka kunskapen om svensk och europeisk politik hos medborgarna i Västra Götaland Satsa på internationell mötesindustri och på att etablera fler evenemang Mötesindustri och evenemangsverksamhet har stor utvecklingspotential och bidrar samtidigt till att stärka bilden av Västra Götaland som en attraktiv region. Göteborg har en nationell och internationell status som plats för större evenemang. Mötesindustrin har förutsättningar att bli en framgångsfaktor i hela regionen genom att den bygger på lokala förutsättningar i form av exempelvis högskolor och kunskapsintensiv verksamhet. Målet är att Västra Götaland år 2020 har en väl etablerad och genomförd evenemangs- och mötesstrategi där företag och offentliga aktörer agerar aktivt i samverkan för att bjuda in och lokalisera evenemang, möten, kongresser och konferenser till Västra Götaland. Det ger oss i Västra Götaland förutsättningar att bidra till och själva nå det nationella målet om en dubblerad omsättning i besöksnäringen till år Centrala aktörer är kommuner och Västra Götalandsregionen, universitet/högskolor, samt organisationer som driver evenemang och utvecklar evenemangsverksamhet som Gbg& Co, Svenska mässan, Convention Bureauer etc Stärka besöksnäringens utvecklingsförutsättningar Besöksnäringen växer snabbt och står för en allt större andel av ekonomin i Västra Götaland, Sverige och Europa. I återkommande svenska undersökningar är Göteborg och Västkusten den destination flest vill besöka. Att hela potentialen i besöksnäringen kan utnyttjas bättre i framtiden är inte bara en angelägenhet för Västra Götaland utan också för Sverige och Europa. En fortsatt samordnad satsning på produkt- och destinationsutveckling, tillgänglighet och marknadsföring behövs. Arbetet ska ske tvärsektoriellt och tydliga roller mellan offentliga och privata aktörer definieras. Målet är att Västra Götaland år 2020 är Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande besöksregion och att Göteborg, Västkusten, Vänern etc. samlat har en starkare position som internationellt känd destination. Processer som driver utveckling av fler samlade exportmogna produkter är en förutsättning. Centrala aktörer är turistföretag, kommuner, Västra Götalandsregionen, turistråd etc. 29

47 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION Driva offensiva insatser för att etablera arbetsplatser i Västra Götaland Näringslivet i Västra Götaland är i mycket hög grad internationellt orienterat och regionen är ett centrum för internationell industri, handel och logistik. Bara i Göteborgsregionen finns över 2300 utlandsägda företag. Vi ser en tilltagande globalisering framför oss där konkurrens om kompetens, kapital, teknik och jobb hårdnar. För territoriet Västra Götaland blir det därför allt viktigare att attrahera investeringar från Sverige och från utlandet och att synas på den globala kartan. Ambitionen är att vår region har positionerats som en av Europas mest spännande tillväxtregioner och ett skyltfönster för hur hållbar tillväxt skapas i praktiken. Målet är att attrahera strategiska investeringar inom främst FoU eller identifierade luckor i för regionen viktiga värdekedjor. Fram till 2020 skall vi öka de samlade satsningarna i Västra Götaland på att attrahera utländska investeringar och utveckla nya och samordnade samverkansprocesser inom prioriterade kluster. Centrala aktörer är kommuner/kommunalförbund/business Region Göteborg, Västra Götalandsregionen, Universitet och högskolor, företagsorganisationer. 30

48 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION Litteratur Algehed, Egels-Zandén, Ekberg, Johansson, Solér (2012): New Leadership How can Consumers, Companies and Policymakers join forces towards a Low Carbon Economy? Algehed, Winnes (2010): Miljökultur: Vad vet forskarna om kulturens och tjänsternas miljöpåverkan, SP Rapport 2010:62 Annoni, Kozovska (2010): EU Regional Competitiveness Index RCI 2010 Antoni, R (2010): Attraktiva städer, I En region blir till, Västra Götalandsregionen , SOM Institutet, red Nilsson, L. BAK Basel Economics, (2008): Västsverige/Göteborg: Quality of Life as a Location Factor for Highly Qualified People, Rapport Tillväxt och Utveckling 2008:6 BAK Basel Economics (2010) Lasting competitiveness global trends and their impact on European regions. Se Storstadsregioner i framtiden ( BAK Basel Economics (2010), International Benchmarking Report BAK Basel Economics (2012) Migration: Attractiveness, Openness, Integration. An International Benchmarking for Västra Götaland. (Tillväxt/Utveckling 2012:1) Bok (2011): The Politics of Happiness What Governments Can Learn From the New Research on Well-Being Braunerhjelm & Karlsson (2011): Steven Klepper: Recipient of the 2011 Global Award for Entrepreneurship Research Centre for International Competitiveness (2008): The World Knowledge Competitiveness Index Clark, Diener, Geporgellis, Lucas (2008): Adaption to Life Events EU-kommissionen (2010): Europa 2020, En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ernstson, Fransson, Lorentzon (2011): Vision Västra Götaland Det goda livet, Occasional Papers 2011:1, Göteborgs Universitet, CRA. Florida (2000): The Economic Geography of Talent Florida (2002): The Rise of the Creative Class Florida (2005): Cities and the Creative Class Florida (2006): The Flight of the Creative Class: The New Global Competition for Talent Florida (2009) Who's Your City? (international edition): How the Creative Economy Is Making Where You Live the Most Important Decision of Your Life Frey (2008): Happiness A revolution in Economics Gilovich, Van Boven (2003): "To do or to have: That is the question" Journal of Personality and Social Psychology 2003, Vol. 85, No. 6, Glaeser (2011) TheTriumph of The City Howell (2009): Buying Experiences, Not Possessions, Leads To Greater Happiness Science Daily 2009 Jacobs (1961): The Death and Life of Great American Cities, New York Jacobs (1984): Cities and the Wealth of Nation, New York Johansson, Strömqvist (2005): Västsverige och den Nya Ekonomiska Geografin 31

49 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION Klepper (2011): Nano-economics, spinoffs, and the wealth of regions, Small Bus Econ (2011) 37: Köcher, Raffelhüschen (2011): Glüksatlas Deutschland 2011 Layard (2005): Happiness - Lessons from a New Science Nilsson Å(2011): Kulturvanor i Sverige, , [SOM-rapport nr 2011:23]. Nilsson Å (2011): Scenkonst i Västsverige [SOM-rapport nr 2011:24] Nilsson L (red) (2010): En region blir till, Västra Götalandsregionen , SOM-institutet Nilsson, Johansson (red) (2009): Att bygga, Att bo, Att leva En bok om Västra Götaland, SOM-institutet Näringsdepartementet (2007): En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning , N7037 Näringsdepartementet (2012): Den nationella innovationsstrategin, N OECD (2009) Regions Matter - Economic Recovery, Innovation and sustainable Growth OECD (2009): How Regions Grow - trends and analysis OECD (2010): Factbook 2010: Economic, Environmental and Social Statistics OECD (2011): How s Life?: Measuring well-being, OECD Publishing Powdthavee (2010): The Happiness Equation Putnam R (2000): Bowling alone The Collapse and Revival of American Community Smith (2011): The New North The World in 2050 SOM Institutet Vision Västra Götaland (Som Rapport nr 2011:1) SOU 2010:88 (2011) Vägen till arbete, Bilaga 1-4 Långtidsutredningen Spreitcher, Porath (2012) Creating Sustainable Performance, Harward Business Review Jan/Feb Statens folkhälsoinstitut (2012): Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Tillväxtanalys (2011): Statistik 2011:04 Nyföretagandet i Sverige 2010 Tillväxtanalys (2011): Regional Tillväxt 2011 en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner, Rapport 2011:07 Västra Götalandsregionen - Västra Götalandsregionen (2000): Strategi för miljöarbetet i Västra Götaland, Regionfullmäktige 286/2000 Västra Götalandsregionen (2001): Hållbar tillväxt i Västra Götaland, Tillväxtens tre dimensioner - Regional politik för hållbar tillväxt Västra Götalandsregionen (2003): Hållbar tillväxt i Västra Götaland, Stora utmaningar för en hållbar framtid Västra Götalandsregionen (2003): Hållbar tillväxt i Västra Götaland, Underlag för Tillväxtprogram och Regionala Utvecklingsstrategi Västra Götalandsregionen (2005): Vision Västra Götaland, Det Godal Livet Västra Götalandsregionen (2007): Hållbar utveckling i Västra Götaland. Utveckling Utvecklingsarbete - Framtid Västra Götalandsregionen (2012): Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Västra Götalandsregionen (2007): Regional plan för Socialfonden i Västsverige ( 32

50 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION Västra Götalandsregionen (2009): Klimatstrategi för Västra Götaland. Smart energi. Hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Västra Götalandsregionen (2011): Befolkningsprognos Västra Götaland , Fakta & Analys 2011:1 Västra Götalandsregionen (2011): Ett konkurrenskraftigt Västra Götaland Västra Götalandsregionen (2011): Fakta Västra Götaland 2011, Västra Götalandsregionen (2012) Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos, Rapport Tillväxt och Utveckling 2011:4 Västra Götalandsregionen (2012): Högutbildades flyttströmmar till och från Göteborgs arbetsmarknadsregion, Fakta & Analys 2012:1 Västra Götalandsregionen (2012): Regionrapport 2012, Utveckling Utvecklingsarbete Framtid, Nya utmaningar för Västra Götaland, Rapport Tillväxt och Utveckling 2012:3 Västra Götalandsregionen (2012) EN MÖTESPLATS I VÄRLDEN Kulturstrategi för Västra Götaland 2012 Västra Götalandsregionen (2012): Västra Götalands kulturplan Västsvenska Industri och Handelskammaren (2010) Fokus Attityd 2010, Framtidstro och attityder bland Västsvenska gymnasieungdomar, 2010:9 Västsvenska Industri och Handelskammaren, Paverkan/100listan/ Västsvenska Industri och Handelskammaren (2012) Fokus Attityd 2010, Framtidstro och attityder bland Västsvenska gymnasieungdomar, 2012:4 Visionspanel Västra Götaland (2008): Visionspanelens slutrapport - Wilkinsson/Picket (2009): The Spirit Level, Why More Equal Societies Almost Always Do Better Yale (2012): Environmental Protection Index 2012 ( 33

51 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 51 APPENDIX MÅL OCH INDIKATORER De mål som har koppling till invånarnas attityder och på hur de upplever utvecklingsförutsättningarna i Västra Götaland mäts genom s.k. medborgarenkäter. En första mätningen genomförs 2013 i samverkan med SOM-institutet vid Göteborgs Universitet. ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅL FÖR STRATEGINS FYRA DELAR OCH TIO PRIORITERADE OMRÅDEN ÖVERGRIPANDE MÅL VÄSTRA GÖTALAND 2020 Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas 1. En ledande kunskapsregion Målet är en, relativt Sverige och EU, snabb ökning av antalet sysselsatta kvinnor och män med högre utbildning och en ökad konkurrenskraft 46 procent av befolkningen i åldern år ska ha högskoleutbildning år 2020 (40% 2013). Skillnader mellan kvinnor och män ska minska liksom skillnader i övergång till högre utbildning mellan kommuner i Västra Götaland Fler kvinnor och män vill starta och startar företag (20/1000 år 2020) samtidigt som fler unga vill driva en egen verksamhet. Hälften av alla nya företagare år 2020 är kvinnor Andelen anställda i näringslivet med längre akademisk utbildning ökar kontinuerligt och mer i Västra Götaland jämfört med Sverige och EU varje år mot år En region för alla Målet är sjunkande strukturell arbetslöshet för ungdomar, för första generationens svenskar och i alla delar av Västra Götaland Elever och studenter i Västra Götaland har en personlig koppling till arbetslivet med bra kvalitet senast år 2020 En sjunkande strukturell arbetslöshet och att en växande andel av dem som arbetar anser att de har rätt kompetens för och möjligheter att utnyttja den i arbetet Invånarna i alla delar av Västra Götaland ska bli allt mer nöjda med sin tillgång till kommunikation i olika former. 3. En region där vi tar globalt ansvar Målet är en utfasning av alla fossila bränslen i Västra Götaland till år ska fyra av tio invånare vara medvetna om att målet finns, två av tio ska bedöma att detta påverkar deras sätt att agera Invånarna i Västra Götaland lever senast 2030 i en region utan fossila bränslen Allt fler invånare tar hänsyn till hur deras konsumtion påverkar sociala och miljömässiga förhållanden lokalt och globalt 4. En region som syns och engagerar Målet är att en ökad andel invånare i alla delar av Västra Götaland upplever att de bor i en attraktiv region Invånarna generellt och ungdomar speciellt, i alla kommuner i Västra Götaland, engagerar sig, och deltar än mer aktivt i samhällslivet Kunskapen om och uppskattningen av Västra Götaland och dess delar ökar i och utanför. Allt fler ska välja att tillbringa en ökad del av den tid de själva disponerar över i Västra Götaland. 34

52 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION 52 MÅL FÖR STRATEGINS 33 PRIORITERADE FRÅGOR UNDER RESPEKTIVE DEL OCH OMRÅDE 1. En ledande kunskapsregion 1.1 Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskning Mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja högskoleutbildning inom tre år efter gymnasium och skillnaderna mellan kvinnor och män och mellan kommuner i Västra Götaland ska minska En fjärdedel av alla förstahandssökande ska välja högskolor i Västra Götaland år 2020 och andelen utländska högskolestuderande ska vara hög jämfört med övriga Sverige. En fortsatt ökning av antalet studenter ges möjlighet att delta i olika former av utbildning med en direkt koppling till arbetslivet, och en ökad andel av utbildningarna i den högre utbildningen organiseras på detta sätt. Stärkt internationell attraktions- och konkurrenskraften för forsknings- och innovationsmiljöer i Västra Götaland. Ökande nationella/internationella satsningar på forsknings- och innovationsmiljöer inom våra samarbetsområden. 1.2 Ledande på kreativitet, entreprenörskap och företagsutveckling Allt fler ungdomar (fördelat lika mellan kvinnor och män) ska ha en positiv attityd till entreprenörskap nya företag/1000 invånare ska startas år Små och medelstora företag ska växa snabbare i Västra Götaland än i riket under varje år fram till år Partnerskap för innovation, konkurrenskraft och samhällsnytta Hög produktivitetstillväxt och höga investeringsnivåer i centrala branscher inom utpekade klusterområden, jämfört med Sverige och Europa. Fler projekt som drivs i partnerskap mellan företag, lärosäten och samhällsaktörer. Ökad medverkan i och påverkan på strategiskt viktiga forsknings- och innovationsprojekt, program och policys. En ökad andel av nationella och internationella satsningar och uppdrag ska genomföras i Västra Götaland. 2. En region för alla 2.1 Elevers och studenters koppling till arbetslivet under studietiden En kvalitetssäkrad och enkel tillgång till praktik och ferieplatser i arbetslivet för alla i grundskola, gymnasium, vuxenutbildning i hela Västra Götaland senast år Antalet medarbetare som ges möjlighet och som väljer att delta i frivilligarbete ska öka kontinuerligt i Västra Götaland. Öka antalet mentorsplatser med xx procent under perioden till minst x.000 studenter per år i Västra Götaland år 2020, att xx.000 studenter har examensarbete i någon form och xx.ooo har praktikplats eller motsvarande Kunskap och kompetens för ökad konkurrenskraft och delaktighet Kvalitetssäkrad validering görs tillgänglig för alla som har behov av det och självständig och samordnad studie och yrkesvägledning ska vara tillgängligt för alla Kontinuerlig minskning av antalet SMF i Västra Götaland som upplever att brist på kunnig, kompetent arbetskraft är ett hinder för att utveckla och expandera verksamheten. XX.000 insatser (beroende av EU-medel) ska ha genomförts för att främja strategisk kompetensförsörjning vid små och medelstora arbetsplatser före år Balans mellan tillgång och efterfrågan inom hälften av alla yrkesgrupper år Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet Utbyggnad av infrastruktur som bidrar till en fortsatt vidgning av de lokala arbetsmarknaderna i Västra Götaland och som ger förutsättningar för effektiva och hållbara person- och godstransporter. En tredjedel invånarnas resor ska 2025 göras med kollektivtrafik (Göteborgsregionen 40 procent). Nio av tio invånare (kvinnor/män) ska vara nöjda med sin senaste resa med kollektivtrafiken år Minst 90 procent av persontransportarbetet ska utföras med fossilfri energi samma år och kollektivtrafiken ska använda 25 procent mindre energi per personkilometer jämfört med ska nio av tio hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s vid nedladdning. Skapa en tydligare och mer gemensam bild av hur Västra Götaland ska utvecklas långsiktigt när det gäller arbete, boende, utbildning, vård och omsorg, handel, kultur och andra tjänster. 6 Två frågor i Handelskammarens årliga enkät till gymnasieungdomar, Fokus Attityd, kan användas för att mäta utfallet. Jag skulle vilja starta eget företag (värde 2012=3 på femgradig skala), Jag skulle vilja utveckla nya varor eller tjänster (3,1). 7 Exakta nivåer i dagsläget samt möjlig ambitionsnivå kommer diskuteras med lärosätena i Västra Götaland våren

53 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION En region där vi tar globalt ansvar 3.1 Ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkan Offentliga aktörer i Västra Götaland ska vara föredöme när det gäller att införa resurseffektiva hållbara lösningar Skapa en stark inhemsk miljöteknikmarknad med globala ambitioner. Stärka kretsloppen och bidra till biologisk mångfald. Överenskommelser för ytterligare tre frågor, före år 2020, inom områden med betydelse för att bidra till att de övergripande målen om energieffektivitet, transporteffektivitet och resurshushållning nås 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer En ökande andel invånare ger uttryck för hållbara värderingar som bidrar till mer hållbar, resurseffektiv, konsumtion mot år Fyra av tio invånare i Västra Götaland ska år 2020 vara medvetna om det ansvar kommuner, region och statliga myndigheter i Västra Götaland tar vid inköpsbeslut och i andra relationer med omvärlden. År 2020 ska det finnas etablerade system för att följa hur vi i Västra Götaland hanterar våra inköp i ett hållbarhetsperspektiv. 4. En region som syns och engagerar 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på delaktighet, barn och unga Invånarna i alla delar av Västra Götaland ökar sitt deltagande i samhällslivet i stort, inte minst i förenings- och kulturliv, och menar själva att de har goda förutsättningar för detta där de bor. En växande andel unga säger sig vilja bo i Västra Götaland som vuxna. 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden Det ökade engagemanget och påverkan på internationella frågor för hållbar samhällsutveckling ska vara synligt och påvisbart. Västra Götaland ska år 2020 ha en väl etablerad och genomförd evenemangs- och mötesstrategi där företag och offentliga aktörer agerar aktivt i samverkan för att bjuda in och lokalisera evenemang, möten, kongresser och konferenser till Västra Götaland. Västra Götaland ska år 2020 är Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande besöksregion och att Göteborg, Västkusten, Vänern etc. samlat har en betydligt starkare position som internationellt känd destination. Strategiska investeringar inom främst FoU eller identifierade luckor i för regionen viktiga värdekedjor ska attraheras 36

54 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION MÅL OCH INDIKATORER FÖR SAMHÄLLSUTVECKLINGEN EU2020 utgångspunkt för att mäta om syftet med arbetet nås Samma indikatorer som i EU2020 används för att följa samhällsutvecklingen i Västra Götaland. Dessa kompletteras dock för att täcka in hållbar utveckling och attraktivitet på ett tydligare sätt. MÅL EU2020 VÄSTRA GÖTALAND 2020 Mål Mål Läge MÅL DEL I EU 2020 Sverige VG 201X VG STRATEGIN Ökad sysselsättningsgrad 75 % 80 % 78 %(KV75, M81) 81 (M, KV) 1-4 Öka offentliga/privata FoU investeringar 3 % 4 % 4,5 % 4.5% 1 Höjd utbildningsnivå (30-34 åringar) 40 % 40 % 47 %(KV55, M43) 55 (M, KV) 1 Minskade skolavhopp <10 % <10 % 11 %(KV9, M13) < 8 % 2 Minska utanförskapet (off. försörjda) <20 milj. <14 % 17 %(KV18, M17) < 12 % 2 Minska utsläppen av växthusgaser 20 % 40 % - 3 %( ) 0 ÅR Ökad energieffektivisering 20 % 20 % - 25 % 3 Öka andelen förnybar energi 20 % 50 % 41 % 60 % 3 Indikatorer inom följande områden används för att få en tydligare koppling till det övergripande syftet med strategin och till attraktivitets- och hållbarhetsperspektiven. INDIKATORER VÄSTRA GÖTALAND 2020 Mål VÄSTRA GÖTALAND 2020 Ökad befolkning per år och befolkningsökning i alla regiondelar (kommunalförbund) Ökad nettoinflyttning högskoleutbildade per år i genomsnitt. Senaste år 0. Mitten av 2000-talet ca per år Ekonomisk tillväxt Ökning av lönesumma som är 1% per år snabbare än rikssnittet Ökad produktivitet Ökning av lönesumma per sysselsatt som är 1% snabbare per år än rikssnittet Minskad arbetslöshet - 2 procentenheter i normalkonjunktur.-25% för unga och utländsk bakgrund Stark långsiktig konkurrenskraft Placering bland de 25 främsta regionerna i världen i index WKCI (16 år 2008)* Näringslivets omvandling och struktur Index över 130 jämfört med andra europeiska storstadsregioner. ** * WKCI = World Knowledge Competetiveness Index, ** BAK Basel Economics/Oxford Economics, Structrual Potential Index mäter potentialen i näringslivet utifrån dess struktur och produktiviteten i denna struktur, i förhållande till en prognos över tillväxtbranscher i Europa etc

55 VÄSTRA GÖTALAND 2020 REMISSVERSION VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt och utveckling mellan år 2014 och Strategin fokuserar på frågor som kräver samverkan mellan aktörer och sektorer och på områden som är en direkt del av ansvaret för tillväxt och utveckling. Hållbar utveckling i dess tre dimensioner den ekonomiska, sociala och ekologiska är ram för arbetet. Strategin utgår från Vision Västra Götaland och har en direkt koppling till EU:s utvecklingsstrategi för samma period (EU 2020), och till nationella prioriteringar. VÄSTRA GÖTALAND 2020 har tagits fram i bred samverkan i Västra Götaland. Arbetet har letts av Beredningen för Hållbar Utveckling där valda representanter för kommunerna och Västra Götalandsregionen hanterar strategiska utvecklingsfrågor. Ett stort antal aktörer och individer från alla delar av samhället har bidragit aktivt i arbetet med att forma strategin. VÄSTRA GÖTALAND 2020 beskriver för var och en av de 33 frågor vi prioriterar, vad vi vill åstadkomma. Målet är att ge invånarna bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Vi ska vara en ledande kunskapsregion för alla, som syns och engagerar, vi tar globalt ansvar. Gemensamt skapar vi utveckling i hela Västra Götaland. 38

56 60 56 SUMMERING VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion Strategin gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden, i dialog med ett stort antal aktörer. Strategin antogs av regionfullmäktige den x xxx 2013.

57 61 57 VÄSTRA GÖTALAND STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING Vision Västra Götaland Det goda livet är den gemensamma visionen för territoriet Västra Götaland och för dess 1,6 miljoner invånare. Vision Västra Götaland beskriver de långsiktiga ambitionerna för regionens utveckling i sin helhet. Visionen antogs 2005 av regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen. VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt och utveckling mellan år 2014 och Strategin fokuserar på frågor som kräver samverkan mellan aktörer och sektorer och på områden som är en direkt del av ansvaret för tillväxt och utveckling. Hållbar utveckling i dess tre dimensioner den ekonomiska, sociala och ekologiska är ram för arbetet. Strategin utgår från Vision Västra Götaland och har en direkt koppling till EU:s utvecklingsstrategi för samma period (EU 2020), och till nationella prioriteringar. VÄSTRA GÖTALAND 2020 har tagits fram i bred samverkan i Västra Götaland. Arbetet har letts av Beredningen för Hållbar Utveckling där valda representanter för kommunerna och Västra Götalandsregionen hanterar strategiska utvecklingsfrågor. Ett stort antal aktörer och individer från alla delar av samhället har bidragit aktivt i arbetet med att forma strategin. Denna summering av strategin ger en överblick av innehållet. Huvuddokumentet används vid genomförandet. Det finns tillgängligt på vgregion.se/strategi2020 och beskriver för var och en av de 33 frågor vi prioriterar, vad vi vill åstadkomma. Målet är att ge invånarna bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Vi ska vara en ledande kunskapsregion för alla, som syns och engagerar, vi tar globalt ansvar. Gemensamt skapar vi utveckling i hela Västra Götaland. VÄSTRA GÖTALAND 2020 MÅL, DELSTRATEGIER OCH PRIORITERADE OMRÅDEN

58 62 58 FRAMGÅNGSFAKTORER OCH UTMANINGAR En stark välfärd för invånarna förutsätter en ekonomi med hög produktivitet. Västra Götalands framtid som en kunskapsdriven region bygger på högt nyskapande, en ständig utveckling av kunskaper, kompetens och en effektiv resursanvändning. Ett kunskapsdrivet attraktivt samhälle kan bara skapas av invånare som får möjlighet att och vill utvecklas. Västra Götaland behöver kännetecknas än mer av att vara tillåtande, en region med många möten, där invånarna utvecklar och använder sin kreativitet i arbete, i företagande och på fritiden. I ett regionalt utvecklingsperspektiv är de viktigaste konsekvenserna av den pågående globaliseringen uppenbara. För de som vågar och kan, för de välutbildade och för intresserade ungdomar, öppnar sig en allt större värld av möjligheter. FoU och kunskapsintensiva företag blir allt mer beroende av att söka sig till de mest attraktiva regionerna. Vi behöver öka vår synlighet i omvärlden och vår påverkan på framtidens utveckling globalt. Arbetslösheten i normalkonjunktur har stegvis ökat till mycket höga nivåer. Ungdomar och första generationens svenskar är särskilt utsatta. Utanförskap måste motverkas och integrationen stärkas. Alla delar av regionen har heller inte utvecklats lika bra. Trenderna i ekonomin ger koncentration till framförallt storstäder men också till andra större städer och attraktiva kustlägen. Ökade kontakter mellan utbildning och arbetsliv och en bättre matchning av kompetenser är centralt för att vända utveckling både när det gäller integration och ungdomsarbetslöshet. Men också för att stärka förutsättningarna för tillväxt och utveckling i hela Västra Götaland. Traditionella könsmönster måste brytas. Vi i Västra Götaland ska också ta vårt ansvar för en globalt hållbar utveckling. Vi har höga ambitioner på klimatområdet och vi välkomnar invånare från alla delar av världen som söker nya livschanser och utvecklingsmöjligheter i vår region. Vi förstår att en attraktiv region attraherar invånare med de mest skilda förutsättningar. De beskrivna utmaningarna är många. Västra Götaland är samtidigt en region som bedöms ha starka förutsättningar att utvecklas på lång sikt. Att Västra Götalands starka potential utnyttjas är viktigt både för svensk och europeisk tillväxt och utveckling.

59 63 59 SÄRSKILDA UTGÅNGSPUNKTER VÄRLDSLEDANDE INOM HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Näringslivets mångsidighet förutsätter ett utvecklingsarbete med relativt breda prioriteringar. De insatser som görs ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Life Science, Hållbara transporter, Hållbar stadsutveckling, Grön kemi, Marin miljö och marina sektorer är fem samarbetsområden som pekats ut som centrala i en process där politiker, akademi och näringsliv har medverkat. Inom samtliga områden finns avgränsade frågor där Västra Götaland är eller har ambitioner att bli världsledande. Andra områden där ett aktivt utvecklingsarbete ska drivas är inom kulturella och kreativa näringar, IKT, textil, energi, livsmedel/gröna näringar samt besöksnäringen. GÖTEBORG ÄR MOTOR, ARBETET SKA GE AVTRYCK I HELA REGIONEN Göteborg och Göteborgsregionen är centrum och motor för tillväxt och utveckling i Västsverige. Samtidigt ska hela regionen ha bra förutsättningar att utvecklas. Den starka infrastruktur för utveckling som finns, i många fall med koncentration till noder i de olika delarna, ska fortsätta att utvecklas. En snabb integration av de lokala arbetsmarknaderna i Västsverige pågår och stärker förutsättningarna att bidra till svensk utveckling ytterligare. De särskilda förutsättningar som närheten till Norge ger är viktiga och ska tas tillvara. Särskild uppmärksamhet behövs på utvecklingen i kommuner som ligger längst från regionala centra. FYRA GENERELLA PERSPEKTIV SOM FÅR TYDLIGA GENOMSLAG I ARBETET Vision Västra Götaland pekar ut en gemensam region, jämställdhet, integration och internationalisering som generellt prioriterade perspektiv. Strategin har formulerats med en strävan att finna och åtgärda de avgörande frågorna för respektive perspektiv. När det gäller jämställdhet och klimatmål genomförs dessutom mer generella åtgärder. MÅL FÖR SAMHÄLLETS UTVECKLING KOPPLING TILL EU 2020 OCH SVENSKA MÅL Ambitionerna när det gäller samhällets utveckling stämmer väl med de för EU2020. Samma indikatorer används. Målsättningarna i Västra Götaland är genomgående mer ambitiösa än för EU och Sverige. MÅL EU2020 VÄSTRA GÖTALAND 2020 Mål Mål Läge MÅL DEL I EU 2020 Sverige VG 2010/12 VG STRATEGIN Ökad sysselsättningsgrad 75 % 80 % 78 %(KV75, M81) 81 (M, KV) 1-4 Öka offentliga/privata FoU investeringar 3 % 4 % 4,5 % 4.5% 1 Höjd utbildningsnivå (30-34 åringar) 40 % 40 % 47 %(KV55, M43) 55 (M, KV) 1 Minskade skolavhopp <10 % <10 % 11 %(KV9, M13) < 8 % 2 Minska utanförskapet (off. försörjda) <20 milj. <14 % 17 %(KV18, M17) < 12 % 2 Minska utsläppen av växthusgaser 20 % 40 % - 3 %( ) 0 ÅR Ökad energieffektivisering 20 % 20 % - 25 % 3 Öka andelen förnybar energi 20 % 50 % 41 % 60 % 3 För att få en tydligare koppling till strategins syfte att stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för invånarna, samt till attraktivitets och hållbarhetsperspektiven kompletteras ovanstående indikatorer med målsättningar för befolkningsutveckling, ekonomisk tillväxt, produktivitet, arbetslöshet samt index för regioners långsiktiga konkurrensförmåga och för potentialen i näringslivets struktur. En genomgång av hur dessa indikatorer mäts finns i huvuddokumentet.

60 PRIORITERADE FRÅGOR BESKRIVER VAD VI TILLSAMMANS SKA ÅSTADKOMMA TILL ÅR 2020 Målet för VÄSTRA GÖTALAND 2020 är att ge invånarna bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Fyra delstrategier drivs. Vi ska vara en ledande kunskapsregion, en region för alla, en region där vi tar globalt ansvar och en region som syns och engagerar. Inom varje delstrategi prioriteras ett antal områden, totalt tio. Inom varje område beskrivs de frågor vi driver till år I huvuddokumentet anges motiv, mål och vad som ska göras. Hur det ska göras är en fråga för genomförandet.

61 65 61 DET ÖVERGRIPANDE MÅLET 2020 Målet med VÄSTRA GÖTALAND 2020 är att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Invånarnas syn på möjligheterna att utvecklas, leva och verka i Västra Götaland följs upp i årliga s.k. medborgarenkäter. STRATEGINS FYRA DELAR Strategin består av fyra delar med totalt tio prioriterade områden. Rubrikerna för de fyra delarna beskriver vår samlade ambition att vara en kunskapsregion för alla, som syns och engagerar och där vi tar ansvar. Det är på det sättet vi menar att invånarna i Västra Götaland får bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Inom varje område utgår arbetet från långsiktiga mål som ska nås senast Samtliga dessa mål har koppling till Vision Västra Götaland och sätter invånarna i centrum. För varje område anges ett antal prioriterade områden. 1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION Prioriterade områden: Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskning Kreativitet, entreprenörskap och företagsutveckling Partnerskap för innovation, konkurrenskraft och samhällsnytta En ledande kunskapsregion utgör en samlad satsning på att ge bra förutsättningar för högre utbildning, forskning, för samverkan mellan företag, akademi, samhälle, för kreativitet och nyskapande. Västra Götaland är och ska vara ett kunskapssamhälle med ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Inom ett antal områden som berör globala samhällsutmaningar finns en ambition att bli världsledande. Regionens ledande industriella kluster är centrala. Globaliseringen ökar omvandlingstrycket och betydelsen av nyskapande, effektivitet, attraktiva utbildningar och forskningsmiljöer. Målet är en, relativt Sverige och EU, snabb ökning av antalet sysselsatta kvinnor och män med högre utbildning och en ökad konkurrenskraft. 2. EN REGION FÖR ALLA Prioriterade områden: Elevers och studenters koppling till arbetslivet under studietiden Kunskap och kompetens för ökad konkurrenskraft och delaktighet Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet En region för alla handlar om att öka de gemensamma satsningarna på att ge alla invånare i Västra Götaland bra möjligheter att utvecklas. Ett antal utmaningar är särskilt tydliga. Utanförskapet måste minska och integrationen stärkas. Alla ungdomar måste ha bra ingångar i samhället och i arbetslivet. Det gemensamma arbetet med kompetensförsörjning och matchning av kompetens behöver intensifieras. Det betyder också mycket för konkurrenskraften i företag och organisationer. Att ge alla invånare bra möjligheter att ta tillvara Västra Götalands samlade förutsättningar för arbete, utbildning och kultur genom olika former av kommunikation via transport- och it-infrastruktur - är grunden för en region för alla men också för tillväxt och utveckling. Målet är sjunkande strukturell arbetslöshet generellt, och speciellt för ungdomar och första generationens svenskar, i alla delar av Västra Götaland.

62 62 3. EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR Prioriterade områden: Ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkan Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer En region där vi tar globalt ansvar handlar om att öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle. Ökat fokus krävs på resurseffektivitet, på att inköp- och upphandling driver hållbar utveckling och innovation, och på att sprida kunskaper om de insatser som görs. Det senare är viktigt för att bidra till en förändring av normer och värderingar i mer hållbar riktning. Arbetet för att nå de ambitiösa klimatmålen för Västra Götaland är framgångsrikt men behöver breddas och intensifieras. De klimatpåverkande utsläppen behöver på sikt minska från ca åtta till ett ton per individ och år. Målet, antagit 2009 av en bred samling aktörer, är en utfasning av alla fossila bränslen i Västra Götaland till år ska fyra av tio invånare vara medvetna om att målet finns och två av tio ska bedöma att det påverkar hur de själva agerar. 4. EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR Prioriterade områden: En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden En region som syns och engagerar utgör en fortsatt satsning på att stärka och profilera Västra Götaland som ett attraktivt område präglat av ett livaktigt kulturliv, av möten, evenemang och nyskapande. Men också på att utveckla arbetet med att göra Västra Götaland till en attraktiv region för investeringar, en region som berör, som aktivt är med och påverkar framtidens utveckling. Sveriges bredaste kulturarbete ska nå fler och bredare grupper. Ungdomar och spetsig ungdomskultur fokuseras. En omfattande evenemangsverksamhet ska ha starka förutsättningar och besöksnäringen utvecklas. Satsningar behövs för att öka vår synlighet i omvärlden och vår påverkan på framtidens utveckling i ett globalt perspektiv. Målet är att en ökad andel invånare i alla delar av Västra Götaland upplever att de bor i en attraktiv region.

63 67 63 GENOMFÖRANDE Beredningen för Hållbar Utveckling där valda representanter för kommunerna och Västra Götalandsregionen hanterar strategiska utvecklingsfrågor ansvarar för genomförandet av strategin. Genomförandet sker via handlingsprogram och genomförandeplaner. Rekommendationer för det framtida arbetet tas fram varje år och mer omfattande uppföljningar görs vartannat år. En halvtidsutvärdering genomförs under år Strategin handlar om områden där vi måste agera tillsammans. 33 frågor som kräver samverkan prioriteras. Vad vi vill åstadkomma till 2020 är tydligt. Genomförandet förutsätter ett brett engagemang i samhället. Centrala aktörer är universitet och högskolor, andra utbildningsanordnare, forskningsinstitut, företag, företagens organisationer, fackliga organisationer, civilsamhället, regionala och nationella statliga aktörer, EU, kommuner, kommunalförbund, Västra Götalandsregionen, m.fl. Västra Götalandsregionen ger i sin årliga budget en samlad bild av de insatser man avser att prioritera och driva i Västra Götaland inom ramen för strategin kommande år. Respektive kommunalförbund ansvarar för delregionala genomförandeplaner. Centrala verktyg i genomförandet av strategin är de EU-program som drivs i Västra Götaland samt andra europeiska och statliga utvecklingsresurser etc.

64 68 64 VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt och utveckling mellan år 2014 och Strategin fokuserar på frågor som kräver samverkan mellan aktörer och sektorer och på områden som är en direkt del av ansvaret för tillväxt och utveckling. Hållbar utveckling i dess tre dimensioner den ekonomiska, sociala och ekologiska är ram för arbetet. Strategin utgår från Vision Västra Götaland och har en direkt koppling till EU:s utvecklingsstrategi för samma period (EU 2020), och till nationella prioriteringar. VÄSTRA GÖTALAND 2020 har tagits fram i bred samverkan i Västra Götaland. Arbetet har letts av Beredningen för Hållbar Utveckling där valda representanter för kommunerna och Västra Götalandsregionen hanterar strategiska utvecklingsfrågor. Ett stort antal aktörer och individer från alla delar av samhället har bidragit aktivt i arbetet med att forma strategin. Denna summering av strategin ger en överblick av innehållet. Huvuddokumentet används vid genomförandet. Det finns tillgängligt på vgregion.se/xxx och beskriver för var och en av de 33 frågor vi prioriterar, vad vi vill åstadkomma. Målet är att ge invånarna bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Vi ska vara en ledande kunskapsregion för alla, som syns och engagerar, vi tar globalt ansvar. Gemensamt skapar vi utveckling i hela Västra Götaland.

65 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 65 Sida 6 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Formerna för kommunstyrelsens välfärdsutskott Med anledning av en motion från Gunilla Segelod (fp), Hans-Joakim Isenheim (mp) och Ove Göransson (v) beslutade kommunstyrelsen på förslag av ordföranden att inrätta ett välfärdsutskott och uppdrog samtidigt till förvaltningen att tills nästföljande sammanträde ta fram förslag till formerna för utskottet. Utifrån kommunstyrelsens diskussioner den 13 februari och samtal med kommunalrådet och områdeschefer föreslås följande: - Syftet med utskottet ska vara att för sektorerna barn och utbildning, vård och omsorg och stöd tydliggöra den politiska styrningen och stödja förvaltningen i tolkning av mål och riktlinjer för verksamheten. Utskottet ska också vara ett forum för informationsutbyte mellan politik och förvaltning. - Utskottet ska hantera frågor som rör löpande verksamhetsmässiga och ekonomiska uppföljningar gentemot kommunstyrelsens mål och riktlinjer och uppmärksamma kommunstyrelsen på viktiga frågor. - Utskottet bör, inför beslut som ska fattas av kommunstyrelsen i sin helhet, bereda samtliga ärenden som handläggs av sektorerna barn och utbildning, vård och omsorg och stöd med undantag av de ärenden som ska beredas av myndighetsutskottet. Då kommunstyrelsen har en långtgående delegation av beslutanderätt till tjänstemannanivån och antalet ärenden som hanteras av kommunstyrelsen i dess helhet är begränsad blir den största uppgiften för utskottet att vara ett forum för diskussion och förankring mellan politik och förvaltning. För utskottet föreslås gälla att det ska bestå av sju ledamöter och sju ersättare och ha en ordförande och en vice ordförande. Ersättarna ska inte ha närvarorätt när de ej tjänstgör. Inkallelse ska ske enligt den inkallelseordning fullmäktige beslutat om för nämnderna. Utskottet ska ej delegeras beslutanderätt, utan endast ha beredande uppgifter. Det ska vara möjligt för utskottet att ge uppdrag till förvaltningen. Utskottet bör rutinmässigt avrapportera sitt arbete till kommunstyrelsen. Beredning Kommunsekreterarens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att utskottets uppdrag ska vara: Att för sektorerna barn och utbildning, vård och omsorg och stöd tydliggöra den politiska styrningen och stödja förvaltningen i tolkning av mål och riktlinjer för verksamheten. Utskottet ska också vara ett forum för informationsutbyte mellan politik och förvaltning. Utskottet ska hantera frågor som rör löpande verksamhetsmässiga och ekonomiska uppföljningar gentemot kommunstyrelsens mål och riktlinjer och uppmärksamma kommunstyrelsen på viktiga frågor. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

66 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 66 Sida 7 KOMMUNSTYRELSEN Utskottet bör, inför beslut som ska fattas av kommunstyrelsen i sin helhet, bereda samtliga ärenden som handläggs av sektorerna barn och utbildning, vård och omsorg och stöd med undantag av de ärenden som ska beredas av myndighetsutskottet. * Kommunstyrelsen beslutar att följande ska gälla för utskottets sammansätning och arbetsformer: - Utskottet ska bestå av sju ledamöter och sju ersättare, - Kommunstyrelsen väljer för den tid styrelsen bestämmer bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande, - Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra, - Ersättare ska inkallas till tjänstgöring enligt den av kommunfullmäktige beslutade partigruppsordningen, - Utskottet ska kunna ge uppdrag till förvaltningen, - Utskottet ska ej delegeras beslutanderätt, - Utskottet ska rutinmässigt avrapportera sitt arbete till kommunstyrelsen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

67 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Uppgifter och arbetsformer för kommunstyrelsens välfärdsutskott Med anledning av en motion från Gunilla Segelod (fp), Hans-Joakim Isenheim (mp) och Ove Göransson (v) beslutade kommunstyrelsen på förslag av ordföranden att inrätta ett välfärdsutskott och uppdrog samtidigt till förvaltningen att tills nästföljande sammanträde ta fram förslag till formerna för utskottet. Regler för utskotts sammansättning och arbetsformer Termen utskott har reserverats för organ som består av förtroendevalda som ska väljas bland ledamöterna och ersättarna i nämnden. Ett utskott kan fungera på olika sätt. Det kan vara i rent beredande syfte, det kan ges rätt att fatta beslut på delegation av nämnden, eller en kombination av båda. Eventuell beslutanderätt regleras i delegationsordningen. SKL skriver i kommentarerna till sitt underlag till reglemente för kommunstyrelsen (cirk 1991:147) att utskottetens arbetsformer inte regleras i lagen utan får bestämmas lokalt inom kommunallagens gränser. Kommunallagens krav på innehållet i reglementen avser nämndernas verksamhet och arbetsformer. Detta ger stöd för att begränsa reglerna i reglementet till föreskrifter om vilka utskott som skall inrättas och utskottens uppgifter. Arbetsformerna får nämnderna reglera själva. Å andra sidan kan det vara lämpligt med enhetliga regler för utskotten i samtliga nämnder. Dessutom kan nämnderna delegera ärenden till utskott vilket ställer större krav på att utskottens arbetsformer är formellt riktiga. Ett sätt att styra upp utskottens arbetsformer och ge dem viss status är att skriva in regler i reglementet. SKL:s förslag innebär att vissa regler av kommunaldemokratisk vikt tas in i reglementet. Övriga regler om utskottens arbetsformer får nämnderna själva reglera. Kommunstyrelsens nuvarande två utskott är mycket lite reglerade i reglementet. Kommunstyrelsen har beslutat om vissa ytterligare ramar men klargörande beslut bör fattas. Detta bör tas upp i samband med att kommunstyrelsens reglemente revideras vilket planeras att göras senare under år Dock föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen för välfärdsutskottet för in några regleringar redan nu och att en översyn för samtliga utskott görs senare. Välfärdsutskottets uppgifter Utifrån kommunstyrelsens diskussioner den 13 februari och samtal med kommunalrådet och områdeschefer föreslås följande: Syftet med utskottet ska vara att för sektorerna barn och utbildning, vård och omsorg och stöd tydliggöra den politiska styrningen och stödja förvaltningen i tolkning av mål och riktlinjer för verksamheten. Utskottet ska också vara ett forum för informationsutbyte mellan politik och förvaltning. Utskottet ska hantera frågor som rör löpande verksamhetsmässiga och ekonomiska uppföljningar gentemot kommunstyrelsens mål och riktlinjer och uppmärksamma kommunstyrelsen på viktiga frågor. Utskottet bör, inför beslut som ska fattas av kommunstyrelsen i sin helhet, bereda samtliga ärenden som handläggs av sektorerna barn och utbildning, vård och omsorg och stöd med undantag av de ärenden som ska beredas av myndighetsutskottet. Då kommunstyrelsen har en långtgående delegation av beslutanderätt till tjänstemannanivån och antalet ärenden som hanteras av MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

68 sida 2 68 kommunstyrelsen i dess helhet är begränsad blir den största uppgiften för utskottet att vara ett forum för diskussion och förankring mellan politik och förvaltning. Exempel på frågor där förvaltningen önskar fler kontaktytor med politiken är bl.a. systematiskt kvalitetsarbete för utbildningsområdet, utvecklings- och lednings- och styrningsfrågor i allmänhet. Utskottets sammansättning och arbetsformer För utskottet föreslås gälla att det ska bestå av sju ledamöter och sju ersättare och ha en ordförande och en vice ordförande. Ersättarna ska inte ha närvarorätt när de ej tjänstgör. Inkallelse ska ske enligt den inkallelseordning fullmäktige beslutat om för nämnderna. Utskottet ska ej delegeras beslutanderätt, utan endast ha beredande uppgifter. Det ska vara möjligt för utskottet att ge uppdrag till förvaltningen. Utskottet bör rutinmässigt avrapportera sitt arbete till kommunstyrelsen. Frågeställningar kring rollfördelning mellan kommunstyrelsen och kommunfullmäktige I nuläget arbetar den av kommunfullmäktige inrättade styrgruppen för genomlysning av välfärdssektorns verksamheter med omfattande beredningsarbete inom välfärdsområdet. Styrgruppen är inrättad av fullmäktige och dess ledamöter utsedda av samtliga vid tiden för inrättandet partier representerade i fullmäktige. Styrgruppen i sin nuvarande form kommer troligen att upphöra när uppdraget är slutfört. Fullmäktige har också inrättat beredningen för samhällsdialog som delvis kan sägas ha samma uppdrag som styrgruppen. Om styrgruppens beredande verksamhet i olika grad tas över av välfärdsutskottet riskeras en maktförskjutning från fullmäktige till kommunstyrelsen. Detta skulle kunna ses som motverkande vissa principer på vilka bildandet av nuvarande politiska organisation vilar. Med anledning av detta kan det finnas anleding för kommunstyrelsen att följa utvecklingen av kommunfullmäktiges beredningsorganisation. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Arvodeskostnader för ett år: 11 sammanträden med 7 ledamöter med halvdagsarvoden 363 kr (2012) ger en kostnad på knappt kr. Till detta kommer okända kostnader för ersättning för förlorad arbetsförtjänst och övriga kostnadsersättningar, samt arvoden/ersättningar i samband med utskottsberedningar. Ett utskott kräver administrativt stöd. Beredning, kallelse, sammanträde, protokollsskrivning, diarieföring och expediering beräknas omfatta omkring tre dagars arbete för en person per sammanträde, beroende på ärendemängd och ärendetyper. Detta kan lösas genom omprioriteringar inom administrativa avdelningen. 2. Miljö Inga konsekvenser 3. Folkhälsa Inga konsekvenser MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

69 sida Facklig samverkan enligt FAS Ej relevant Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utskottets uppdrag ska vara: - Att för sektorerna barn och utbildning, vård och omsorg och stöd tydliggöra den politiska styrningen och stödja förvaltningen i tolkning av mål och riktlinjer för verksamheten. Utskottet ska också vara ett forum för informationsutbyte mellan politik och förvaltning. - Utskottet ska hantera frågor som rör löpande verksamhetsmässiga och ekonomiska uppföljningar gentemot kommunstyrelsens mål och riktlinjer och uppmärksamma kommunstyrelsen på viktiga frågor. - Utskottet bör, inför beslut som ska fattas av kommunstyrelsen i sin helhet, bereda samtliga ärenden som handläggs av sektorerna barn och utbildning, vård och omsorg och stöd med undantag av de ärenden som ska beredas av myndighetsutskottet. Kommunstyrelsen beslutar att följande ska gälla för utskottets sammansätning och arbetsformer: - Utskottet ska bestå av sju ledamöter och sju ersättare, - Kommunstyrelsen väljer för den tid styrelsen bestämmer bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande, - Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra, - Ersättare ska inkallas till tjänstgöring enligt den av kommunfullmäktige beslutade partigruppsordningen, - Utskottet ska kunna ge uppdrag till förvaltningen, - Utskottet ska ej delegeras beslutanderätt, - Utskottet ska rutinmässigt avrapportera sitt arbete till kommunstyrelsen. Markus Hurtig Kommunsekreterare Adm enheten Staffan Almhede Adm chef Adm enheten Beslutet expedieras till: Kommunsekreteraren MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

70 70

71 71

72 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 72 Sida 8 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Remiss Handlingsplan Jämlik hälsa Västra Götalandsregionen På uppdrag av Regionstyrelsen har Folkhälsokommittén tagit fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Regionstyrelsen beslutade att uppdra åt Folkhälsokommittén att remittera handlingsplanen till de 49 kommunerna i Västra Götaland. Handlingsplanen utgår från det nationella folkhälsopolitiska målet "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen" och syftar till att precisera sådana beslut, åtgärder och insatser som mot bakgrund av nuvarande kunskap och för närvarande har bäst förutsättningar att minska skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Remissfrågor med svar: 1. Hur kan handlingsplanen, enligt kommunens uppfattning, utgöra ett ramverk/plattform för arbete med syftet att påverka hälsoskillnaderna i positiv riktning? Att arbeta för en jämlik hälsa är en av de viktigaste uppgifterna vi har. Framtagandet av en handlingsplan för gemensamma insatser genom samverkan är ett viktigt steg att ta för att fokusera arbetet och lägga ut riktningen för kommande insatser och prioriteringar. Västra Götalandsregionens handlingsplan för jämlik hälsa kommer att vara ett viktigt stöddokument för kommunens fortsatta arbete inom området och mottages därför positivt. Handlingsplanen kan dock uppfattas något vag och pekar inte ut de insatser och prioriteringar på ett sådant sätt som var förhoppningen. De åtgärder som anges i planen är menade att enbart ses som tänkbara exempel, och mycket arbete kvarstår för att ytterligare bryta ner dessa punkter till konkreta handlingar. 2. Har kommunen intresse av att delta i nätverk med andra kommuner, föreningar och myndigheter i syfte att minska hälsoskillnader i Västra Götaland? Det är mycket viktigt att vi tar ett samlat grepp kring dessa frågor, och ju mer arbete vi kan göra tillsammans desto bättre. Om vi alla arbetar åt samma håll har vi större möjligheter att göra skillnad. Att delta i nätverk kring dessa frågor är därför något som kommunen anser är viktigt. 3. Kan en samverkan med syfte att minska skillnader i hälsa inkluderas i de avtal gällande gemensamma folkhälsoinsatser som tecknas med regionen, eller finns det förslag på andra former av samverkan? Folkhälsoavtalet är ett mycket viktigt stöddokument för kommunen i dess arbete. Att inkludera arbete för att minska skillnader i hälsa i avtalet kan vara ett alternativ för gemensamma tag inom detta område, men för att kunna besvara en sådan fråga krävs ett mer specificerat förslag på hur den inkluderingen skulle se ut. Kommunen ställer sig dock öppen för denna möjlighet. Beredning Folkhälsosamornarens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna remissyttandet som svar till Västra Götalandsregionen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

73 73

74 74

75 75

76 76 Samling för social hållbarhet Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland

77 77 Samling för social hållbarhet Var man föds och växer upp har stor betydelse för hälsa och livslängd. I området med högst medelinkomst i Västra Götaland kan man förväntas leva nio år längre än i området med lägst medelinkomst. Detta beror inte på biologiska skillnader. Inte heller kan skillnader i individernas levnadsvanor förklara skillnaderna i hälsa. Snarare är det de systematiska skillnaderna i ekonomiska, materiella och sociala förutsättningar som finns mellan olika grupper av individer, som har ett avgörande inflytande på hur människors hälsa utvecklas. Dessa strukturella orsaker är resultat av beslut som rör fördelningen och användningen av ekonomiska och mänskliga resurser globalt som lokalt. De strukturella orsakerna är påverkbara genom politiska beslut och blir därmed etiska problem. Om ekonomiska och politiska beslut skapar förhållanden som påverkar människors möjligheter att utveckla sitt hälsotillstånd och förmåga att leva de liv man önskar, kan besluten uppfattas vara orättfärdiga. För att citera WHO:s kommission om de sociala bestämningsfaktorerna, sociala orättvisor dödar i stor skala. Enligt en beräkning dör varje år personer i förtid till följd av ojämlika förutsättningar i Västra Götaland. Ojämlikhet i hälsa är ett av våra stora samhällsproblem och ett hot mot den regionala visionen Det goda livet. WHO:s kommission om de sociala bestämningsfaktorerna uppmärksammar särskilt vikten av en jämnare inkomstfördelning, minskad segregation och social exkludering samt ökat medborgerligt politiskt inflytande. Detta är angelägna uppgifter för statsmän på nationell och internationell nivå. Handlingsplanen för jämlik hälsa i Västra Göta land tar sikte på åtgärder för att på regional och lokal nivå hantera konsekvenserna av den samhällsutveckling som skapar orättvisa förhållanden. I handlingsplanen identifieras en rad verksamhetsnära åtgärder som kan genomföras i samverkan mellan aktörer i Västra Götaland. Samtidigt öppnar handlingsplanen för att inom ramen för Västra Götalandsregionens samarbete med andra aktörer inom Sverige och utomlands, medverka till att öka kunskapen om de långsiktiga och nationellt övergripande åtgärder som krävs för att komma tillrätta med de grundläggande orsakerna bakom regionens växande hälsoklyftor. Arbetet har inspirerats av flera internationella och nationella översikter och strategier för att motverka ojämlikhet i hälsa. I synnerhet har Malmö stads kommission för ett socialt hållbart Malmö och det nätverk med ett tjugotal medlemmar som Sveriges kommuner och landsting (SKL) samordnar varit två viktiga inspirationskällor. Hälsa och socialt hållbar utveckling Ett nedsatt hälsotillstånd har betydelse för människors förmåga att kunna delta och engagera sig i samhällsfrågor vilket ytterst blir en fråga om möjligheten till demokratiskt inflytande. En ökande ojämlikhet i hälsa är ett hot mot väsentliga samhälleliga mål. Det gäller i synnerhet i dagens och morgondagens kunskapssamhälle med ökande krav på människors kognitiva förmåga. Ojämlikhet i hälsa medför också en onödig samhällelig kostnad. Ett nedsatt hälsotillstånd medför sämre förutsättningar att bidra till produktionen av varor och tjänster, vilket i sin tur leder till uteblivna bidrag till bruttoregionalprodukten. Ojämlikhet i hälsa leder också till kontakter och insatser inom till exempel hälsooch sjukvården som kunde ha undvikits. En minskning av hälsoklyftorna är därför en förutsättning för en hållbar social utveckling. rd jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor delaktighet utbildning arbete levnadsvanor välfä

78 78 Handlingsplan för jämlik hälsa i Västra Götaland Handlingsplanens syfte Handlingsplanen är framtagen för att skapa förutsättningar för jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Planen är en tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland vilken i sin tur vilar på den regionala visionen Det goda livet. Handlingsplanen utgår från det nationella folkhälsopolitiska målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och syftar till att precisera sådana beslut, åtgärder och insatser som mot bakgrund av nuvarande kunskap och för närvarande har bäst förutsättningar att minska skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Insatserna ska vara formade efter lokala förutsättningar och behov. Så här är handlingsplanen uppbyggd I handlingsplanen identifieras de förhållanden, omständigheter och situationer, som uppfattas vara de mest centrala att påverka för att skillnaderna i hälsa ska minska i Västra Götaland. Situationerna är grupperade under de tre folk hälso politiska utmaningarna som har ett livsloppsperspektiv, Trygga och goda uppväxtvillkor, Ökat arbetsdeltagande och Åldrande med livskvalitet. De två utmaningarna av mer övergripande karaktär, att skapa förutsättningar för Goda levnadsvanor respektive Livslångt lärande har integrerats i de tre förstnämnda. Till varje situation identifieras åtgärder som bedöms kunna att påverka respektive situation i gynnsam riktning. Åtgärderna representerar ett urval av de flera hundra förslag som samlats in. Utöver åtgärder behövs dels en hållbar formell struktur som möjliggör samordning av insatser mellan olika huvudmän, dels kunskapsutvecklingen på området, dels system för att följa utvecklingen av den jämlika hälsan i Västra Götaland. Handlingsplanens webbplats ( se/jamlikhalsavast) innehåller, förutom själva handlingsplanen, en sammanställning av forskningsresultat, kartläggningar och statistik kring de olika situationerna. Därutöver finns en sammanställning av de åtgärdsförslag som samlats in under processen. Handlingsplanen är tänkt att vara ett levande dokument, som ska utvärderas och kompletteras efter hand som kunskapsområdet utvecklas och nya åtgärder föreslås. Åtgärder inom hälso- och sjukvården som syftar till jämlikhet i hälsa hanteras inom befintliga handlingsplaner, uppdrag och beställningar till vårdens utförare. Det sker med stöd och råd av olika regionala funktioner till exempel det Regionala nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Kunskapscentrum för Jämlik vård och Kompetens centrum om våld i nära relationer. Handlingsplanen som verktyg Hälsan påverkas av en mängd faktorer och förhållanden på strukturell nivå och i individens närmiljö. Det har att göra med socioekonomiska och geografiska förhållanden, jämställdhet, etnicitet, trosuppfattning, funktionshinder, barn och äldre. Investeringar i människors möjligheter att delta och vara engagerade i samhällsfrågor är investeringar i en demokratisk samhällsutveckling fri från våld och tvång, i samhället så väl som i nära relationer. Utmaningen ligger i att förena å ena sidan en växande teoretisk kunskap om hur ojämlikhet i hälsa genereras från strukturell nivå via lokala förhållanden till den enskildes levnadsvanor, med å andra sidan all den praktiska kunskap som finns bland professionella i verksamheterna och i förvaltningarna, om vilka åtgärder som är realistiska att implementera. Handlingsplanen ska bidra till insikt om att det som redan görs och den kunskap som vi redan besitter gör oss rustade att möta utmaningen att förbättra hälsotillståndet i de befolkningsgrupper vars hälsa idag är orättfärdigt låg. Om handlingsplanen bidrar till denna insikt då blir handlingsplanen det verktyg den är avsedd att bli. rd jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor delaktighet utbildning arbete levnadsvanor välfä

79 79 Skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser har sämre förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling. Åtgärder Kartlägg förekomst och stimulera forskning om effekterna av att fattigdom förs över mellan generationer. Ställ samman kunskap och stimulera kunskapsutveckling om metoder för arbete på hälsofrämjande arenor, t.ex. förskolor och familjecentraler, för att nå grupper som inte nås idag. Utveckla metoder för föräldrastöd så att de i högre utsträckning når grupper av föräldrar som idag inte nås. Förbättra det sociala skyddsnätet kring barn som lever i riskmiljöer, t.ex. barn till föräldrar med missbruk, barn till föräldrar med psykisk sjukdom och barn som lever papperslösa. Intensifiera förebyggande insatser för att minska antalet skador och olycksfall, särskilt i hemmet och i trafiken. Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser löper större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg. Åtgärder Initiera ett regionalt utvecklingscentrum med uppgift att ta tillvara, utveckla, utvärdera och sprida metoder, t.ex. metoder för att skapa bättre förutsättningar för nyinvandrade barn och unga att etablera sig i grund- och gymnasieskola. Utforma strategi för hur kunskapen om förskolebarnens utveckling och förskolans betydelse för social jämlikhet kontinuerligt tas tillvara i det dagliga arbetet. Stimulera kunskapsutveckling om vilken betydelse förskolan har för att stimulera barnens kognitiva förmåga, särskilt för de barn som kommer från hem med ogynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Kvalitetssäkra och implementera befintliga metoder för att förhindra elevers skol avhopp och säkra att elever går ut grundskolan med godkända betyg. Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser har sämre förutsättningar för en aktiv fritid, ett rikt kulturutbud och för goda levnadsvanor. Åtgärder Planera samhället för trygga och tillgängliga fysiska miljöer, t.ex. fler cykelvägar, trygghetsvandringar och effektivare lokalanvändning. Utvärdera och implementera metoder för att stödja barn och ungdomars möjligheter till hälsosamma levnadsvanor och som vänder sig till alla, men särskilt till de med små socioekonomiska resurser. Öka de idéburna organisationernas möjligheter att erbjuda aktiv fritid oavsett socioekonomiska förhållanden, kön, funktionsnedsättning, kulturella och geografiska skillnader. Utveckla det förebyggande ANDTS-arbetet (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel) genom att till exempel begränsa tillgängligheten, skapa fler drogfria mötesplatser och förstärka föräldrastödsarbetet. rd jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor delaktighet utbildning arbete levnadsvanor välfärdvälfä

80 80 Personer utan gymnasiebehörighet har allt svårare att få arbete på en arbetsmarknad med stigande krav på formell kompetens. Åtgärder Utveckla studie- och yrkesvägledningens roll för att stärka ungdomars och föräldrars möjlighet att fatta ett kvalificerat beslut om sitt/barnets vägval. Utveckla kompletterande och alternativa studieformer i samverkan för att de som inte gått igenom det formella utbildningssystemet ska få fler möjligheter till utbildning, t.ex. inom kompetensplattform Västra Götaland, inom ett regionalt kunskapslyft och genom att utöka kursutbudet och antalet studieplatser på folkhögskolorna. Unga vuxna, personer med kort utbildning, med utländsk bakgrund eller med funktionsnedsättning är i större utsträckning arbetslösa. Skapa förutsättningar för ökat arbetsdeltagande Åtgärder Erbjud praktikplatser och pröva möjligheten till fortsatt anställning, t.ex. genom att utveckla de s.k. arbetsmarknadsnoderna till att i samarbete med Samordningsförbund, Arbetsförmedling och Försäkringskassa, också omfatta andra personer som står långt utanför arbetsmarknaden. Inför sociala krav vid upphandling av tjänster för att fler personer som står långt utanför arbetsmarknaden ska få ett jobb. Stimulera utvecklingen av fler arbetsintegrerande sociala företag och kooperativ, t.ex. genom riktade insatser inom Västra Götalandsregionens program för social ekonomi. Stimulera mentorskap, till exempel genom utbildning samt att möjliggöra att vara mentor på arbetstid. Följ upp att befintliga styrdokument som syftar till att motverka diskriminering på arbetsmarknaden och i arbetslivet efterlevs. Initiera utveckling av ett hållbart kompletterande arbetsliv som underlättar den ordinarie personalens arbetsuppgifter samtidigt som det ökar arbetslösas möjligheter att få ett arbete med lön istället för åtgärder. Personer med svag anknytning till arbetslivet har oftare livsvillkor och levnadsvanor som försämrar hälsotillståndet. Åtgärder Se över innehållet i livsstilsfrämjande verksamheter och ta fram ett grundkoncept som alla invånare ska ha tillgång till, framförallt i socioekonomiskt utsatta områden. Anordna via samordningsförbund och idéburna organisationer fler aktiverande och hälsofrämjande insatser för arbetslösa. rd jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor delaktighet utbildning arbete levnadsvanor välfä

81 81 Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet För många grupper av äldre är inte samhället tillgängligt. Åtgärder Flera grupper av äldre upplever ofrivillig ensamhet. Åtgärder Stöd arbete med ökad trygghet och säkerhet i offentlig miljö, där insatser riktas mot äldre kvinnor, äldre med utländsk bakgrund, äldre med små ekonomiska resurser eller äldre äldre. Safe Community eller Healthy Cities kan bilda modeller. Utveckla nya vägar för att nå ut med information om befintliga och nya mötesplatser för äldre med lågt socialt deltagande. Skapa strukturer för att, inom vård och omsorg, identifiera och nå ensamma äldre och erbjuda sociala insatser. De sociala insatserna kan t.ex. genomföras med hjälp av volontärverksamhet, de idéburna organisationerna eller alternativa arbetsmarknader. Skapa ett regiongemensamt kompetenscentrum och nätverk för tillgänglig samhällsinformation. Där ska finnas kunskap om t.ex. översättning till olika språk, klarspråk, lättläst och punktskrift, samt hur informationen ska nå ut till äldre med utländsk bakgrund, syn- eller hörselnedsättning eller äldre med små ekonomiska resurser. Arbeta för att inkludera tandvård i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. Se över de hinder som finns för att kollektivtrafiken ska bli mer tillgänglig, utifrån t.ex. ekonomi, fysisk tillgänglighet och information om kollektivtrafik. Stärk och bevara kultur- och fritidsutbudet i Västra Götaland med ambitionen att särskilt nå äldre med små ekonomiska resurser och äldre med utländsk bakgrund. Flera grupper av äldre har sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. Åtgärder Erbjud regelbundna hälsosamtal för personer från 65-års ålder, utifrån t.ex. Seniorhälsan som en strukturerad metod, riktad mot äldre med sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. Utveckla samverkansmodeller för att särskilt äldre kvinnor, äldre med utländsk bakgrund, äldre med funktionsnedsättning eller med små ekonomiska resurser ska kunna genomföra FaR -ordinationen (fysisk aktivitet på recept). Utveckla befintliga metoder för att nå ut med information om trygghet, säkerhet och ett aktivt åldrande till målgrupper med sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande, som ett komplement till förebyggande hembesök och informationsträffar. rd jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor delaktighet utbildning arbete levnadsvanor välfärd

82 82 Det behövs formella strukturer för legitim och långsiktig samverkan. Skapa beslutsforum och verktyg för att underlätta implementeringen av sådana insatser vars effekter blir synliga först efter en längre tid. Det kan till t.ex. vara att tillämpa ett socialt investeringsperspektiv för långsiktiga insatser eller att utveckla hälsoekonomiska metoder för att bedöma effekterna av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Gör jämlik hälsa till ett permanent politiskt ansvarsområde. Förläng mandatet för uppdragets styrgrupp under en övergångstid och ge ett tilläggsuppdrag att föreslå hur politikområdet jämlik hälsa ska kunna få en hög politisk förankring. Inrätta en permanent tvärsektoriell arbetsgrupp vars huvuduppgift blir att samordna åtgärder för att öka jämlikhet i hälsa. Använd avsiktsförklaringar som ett sätt att manifestera samverkan mellan huvudmän för att genomföra olika åtgärder. Utveckla samarbetet med aktörer på nationell och internationell nivå. Det behövs forskningsinsatser prioriterade områden behöver identifieras. Inrätta ett regionalt tvärvetenskapligt forskarnätverk, bestående av meriterade forskare inom fältet ojämlikhet i hälsa. Finn former för hur det regionala arbetet och en nationell kommission kan ge ömsesidigt stöd. Inrätta en regional mötesplats för att utveckla en dialog mellan teori, praktik och politik. Vad behövs för att genomföra åtgärderna? Det behövs ett system för att mäta och följa upp hur åtgärder implementeras och hur jämlikhet i hälsa utvecklas. Upprätta ett uppföljningssystem för att följa utvecklingen av jämlik hälsa i Västra Götaland. Inslag i ett sådant system kan vara barnhälsoindex och äldrehälsoindex. Definiera indikatorer för att avgöra i vad mån beslutade åtgärder implementeras och, på sikt, vilka effekter de har för att öka jämlikhet i hälsa. jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor delaktighet utbildning arbete levnadsvanor välfä

83 83 Skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor Handlingsplanen innehåller åtgärder för att påverka tre situationer med stor betydelse för utvecklingen av ojämlikhet i hälsa. Det rör sig om åtgärder under de första levnadsåren, om åtgärder som verkar för lika förutsättningar för lärande, för en aktiv fritid med ett rikt kulturutbud samt åtgärder för goda levnadsvanor under hela uppväxten det handlar om att genomföra intentionerna i konventionen om barns rättigheter. Åtgärderna syftar sammantaget till att främja barn och ungas möjlighet att vara delaktiga i samhället samt att förstå och hantera sin omgivning och att känna framtidstro. Därför kan investeringar i sådana åtgärder också vara investeringar i en demokratisk samhällsutveckling. Barns och ungdomars livsvillkor berör verksamheter hos flera aktörer. BVC- och MVC-verksamheter, förskole- och skolverksamheter, Länsstyrelsen och de idéburna organisationerna har alla en viktig roll. En systematisk samverkan mellan aktörerna är väsentlig för att påverka situationerna i gynnsam riktning. Bland pojkar har det utvecklats en anti-pluggkultur som särskilt bland pojkar från hem med ickeakademisk bakgrund blivit till en norm. Flickor är i större utsträckning studiemotiverade men rapporterar i betydligt högre utsträckning än pojkar tecken på stress relaterad psykisk ohälsa. Kunskapen behöver förbättras om hur livsvillkor påverkar förutsättningarna för barnens kognitiva utveckling samt i vilken grad insatser i till exempel förskola och skola kan verka för en gynnsam utveckling. Det är ett utvecklingsområde där en samverkan mellan forskning, praktik och politik behöver etableras. Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser har sämre förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling. Skillnaderna i ekonomiska förhållanden under uppväxten är stora. I Västra Götaland växer tretton procent av barnen upp i hushåll med svag ekonomi, mätt med Rädda Barnens index. Sex procent av barn med svenskfödda föräldrar växer upp med knappa ekonomiska resurser. Motsvarande andel bland barn med minst en av föräldrarna född utomlands är 31 procent. Ensamstående mödrar har en särskilt ogynnsam situation. Nästan vart tredje barn till ensamstående mödrar växer upp med små ekonomiska resurser. Dessa kvinnor har oftare låginkomstyrken. De har oftare deltidsarbeten och därmed lägre inkomster. Sedan 1990-talet har ensamstående mödrar fått sämre möjligheter att försörja sig och sina barn jämfört med andra familjer. Det finns en markant skillnad mellan barnhushåll där föräldrarna är födda i Sverige jämfört med hushåll där minst en av föräldrarna är utlandsfödd. I de senare är arbetslösheten betydligt högre och hushållets disponibla inkomst därför lägre. Åtgärder Kartlägg förekomst och stimulera forskning om effekterna av att fattigdom förs över mellan generationer. Ställ samman kunskap och stimulera kunskapsutveckling om metoder för arbete på hälso främjande arenor, t.ex. förskolor och familjecentraler, för att nå grupper som inte nås idag. Utveckla metoder för föräldrastöd så att detta i högre utsträckning når grupper av föräldrar som idag inte nås. Förbättra det sociala skyddsnätet kring barn som lever i riskmiljöer, t.ex. barn till föräldrar som missbrukar, barn till föräldrar med psykisk sjukdom och barn som lever papperslösa. Intensifiera förebyggande insatser för att minska antalet skador och olycksfall, särskilt i hemmet och i trafiken. 8

84 84 Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser löper större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg. Förskolan har enligt forskningen stor betydelse för barns utveckling avseende hälsa, kognitiv och språklig utveckling. Forskningen visar att förskolans betydelse för framför allt den språkliga utvecklingen är stor och gynnar sannolikt barn från hem med små resurser. Ökningen av förskolegruppernas storlek och minskningen av antalet pedagoger per barn sedan 1990-talet kan ha en ogynnsam effekt. Skillnaderna i skolresultat mellan olika grupper av ungdomar är betydande. Andelen ungdomar med två svenskfödda föräldrar och som 2009/10 hade behörighet till gymnasiet var 91 procent i Västra Götaland. Motsvarande andel bland elever med minst en av föräldrarna födda utomlands var 86 procent medan andelen bland elever födda utomlands var 63 procent. Motsvarande andelar bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning, gymnasial utbildning och förgymnasial utbildning var 88 procent, 72 procent respektive 46 procent. Åtgärder Initiera ett regionalt utvecklingscentrum med uppgift att ta tillvara, utveckla, utvärdera och sprida metoder, t.ex. metoder för att skapa bättre förutsättningar för nyinvandrade barn och unga att etablera sig i grundoch gymnasieskola. Utforma strategier för hur kunskapen om förskolebarnens utveckling och förskolans betydelse för social jämlikhet kontinuerligt tas tillvara i det dagliga arbetet. Stimulera kunskapsutveckling om vilken betydelse förskolan har för att stimulera barnens kognitiva förmåga, särskilt för de barn som kommer från hem med ogynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Kvalitetssäkra och implementera befintliga metoder för att förhindra elevers skol avhopp och säkra att elever går ut grundskolan med godkända betyg. Barn och unga som lever med små socioekono miska resurser har sämre förutsättningar för en aktiv fritid, ett rikt kulturutbud och för goda levnadsvanor. Levnadsvanor och valet av fritidsaktiviteter bland barn och ungdomar har blivit alltmer beroende av föräldrarnas förmåga att betala för utrustning och avgifter samt av utbudet av aktiviteter. Under skolåren utvecklas tydliga skillnader mellan pojkar och flickor både beträffande levnadsvanor och hälsoutveckling. Övervikt och fetma är vanligare bland barn till föräldrar med kort utbildning och bland barn med utländsk bakgrund. De skillnader som finns mellan stad och landsbygd förklaras till stor del av socioekonomiska skillnader på individnivå. Åtgärder Planera samhället för trygga och tillgängliga fysiska miljöer, t.ex. fler cykelvägar, trygghetsvandringar och effektivare lokalanvändning. Utvärdera och implementera metoder för att stödja barn och ungdomars möjligheter till hälsosamma levnadsvanor och som vänder sig till alla, men särskilt till de med små socioekonomiska resurser. Öka de idéburna organisationernas möjligheter att erbjuda aktiv fritid oavsett socioekonomiska förhållanden, kön, funktionsnedsättning, kulturella och geografiska skillnader. Utveckla det förebyggande ANDTS-arbetet (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel) genom att till exempel begränsa tillgängligheten, skapa fler drogfria mötesplatser och förstärka föräldrastödsarbetet. 9

85 85 Skapa förutsättningar för ökat arbetsdeltagande Förändringen på arbetsmarknaden påverkar hur arbetslösheten fördelar sig. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på människors kognitiva förmåga. Kraven på formell kompetens ökar och arbeten med lägre krav på kompetens minskar, vilket leder till att unga vuxna med enbart förgymnasial utbildning får allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Anknytningen till arbetslivet påverkas av såväl arbetsförhållanden som arbetsmiljö. I takt med att arbetslivet förändras behövs nya former för samverkan mellan arbetsmarknadens parter, idéburna organisationer och offentliga förvaltningar för att motverka att ogynnsamma arbetsförhållanden och dålig arbetsmiljö förstärker ojämlikhet i hälsa. Personer utan gymnasiebehörighet har allt svårare att få arbete på en arbetsmarknad med stigande krav på formell kompetens. Arbetslösheten bland de med endast grundskoleutbildning ligger i genomsnitt kring 17 procent i Västra Götaland. Detta kan jämföras med andelen arbetslösa bland de med gymnasieutbildning vilken är 8 procent och 5 procent för de med eftergymnasial utbildning. Andelen arbetslösa bland de med endast grundskoleutbildning varierar bland regionens kommuner mellan 5 och 41 procent. Åtgärder Utveckla studie- och yrkesvägledningens roll i syfte att stärka ungdomars och föräldrars möjlighet att fatta ett kvalificerat beslut om sitt/barnets vägval. Utveckla kompletterande och alternativa studieformer i samverkan för att de som inte gått igenom det formella utbildningssystemet ska få fler chanser till utbildning, t ex inom kompetensplattform Västra Götaland, inom ett regionalt kunskapslyft och genom att utöka kursutbudet och antalet studieplatser på folkhögskolorna. 10

86 86 Unga vuxna, personer med kort utbildning, med utländsk bakgrund eller med funktionsnedsättning är i större utsträckning arbetslösa. Högst arbetslöshet återfinns i åldersgruppen år, utrikes födda och personer med enbart förgymnasial utbildning. Bland dessa grupper är arbetslösheten mellan 15 och 25 procent, till skillnad från övriga åldersgrupper, svenskfödda eller personer med eftergymnasial utbildning där arbetslöshetsnivåerna ligger kring 4-8 procent. I Västra Götaland ser vi även en geografisk spridning av ungdomsarbetslösheten (18 24 år) där siffrorna varierar mellan 7 och 32 procent. Det försvinner varje år fler jobb för personer med kort utbildning än för de med lång. Personer med kortare utbildning riskerar inte bara att förlora jobbet utan även att bli kvar i arbetslöshet längre. Det krävs inte bara alternativa utbildningar för att komma in på arbetsmarknaden, utan också andra typer av insatser, till exempel mentorskap och coachning. Diskriminering på arbetsmarknaden har djupa rötter i samhällets regelverk, normsystem och maktstrukturer. Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller kön är den vanligaste anledningen till anmälningar, tätt följt av diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Personer med svag anknytning till arbetslivet har oftare livsvillkor och levnadsvanor som försämrar hälsotillståndet. Personer som skattar sin hälsa som god eller mycket god är 82 procent för de som är yrkesarbetande. För de som är arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder är motsvarande siffra 59 procent och för personer med sjuk-/aktivitetsersättning 21 procent. Personer med sämre hälsa drabbas i högre grad av arbetslöshet än personer med bättre hälsa, samtidigt som arbetslösheten i sig leder till sämre hälsa. Det finns tydliga samband mellan arbetslöshet och levnadsvanor. I Västra Götaland är andelen med två eller fler ohälsosamma levnadsvanor 34 procent för kvinnor som är arbetslösa eller i en arbetsmarknadsåtgärd och 50 procent för män i samma grupp, jämfört med 15 respektive 33 procent bland de som är yrkesverksamma. Sambandet finns även mellan arbetslöshet och missbruk av alkohol och droger. Arbetslösa har större risk att falla in i ett missbruk och har även svårare att ta sig ur. Det finns även en annan växelverkan mellan arbetslöshet och hälsa. Ohälsa riskerar att minska chanserna för att ta sig tillbaka till arbetslivet. Denna selektionseffekt är särskilt stor vid försämrad psykisk hälsa. Åtgärder Erbjud praktikplatser och pröva möjligheten till fortsatt anställning, t.ex. genom att utveckla de s.k. arbetsmarknadsnoderna till att i samarbete med Samordningsförbund, Arbetsförmedling och Försäkringskassa, också omfatta andra personer som står långt utanför arbetsmarknaden. Inför sociala krav vid upphandling av tjänster för att fler per soner som står långt utanför arbetsmarknaden ska få ett jobb. Stimulera utvecklingen av fler arbetsintegrerande sociala företag och kooperativ, t.ex. genom riktade insatser inom Västra Götalandsregionens program för social ekonomi. Stimulera mentorskap, till exempel genom utbildning samt att möjliggöra att vara mentor på arbetstid. Följ upp att befintliga styrdokument som syftar till att motverka diskriminering på arbetsmarknaden och i arbetslivet efterlevs. Initiera utveckling av ett hållbart kompletterande arbetsliv som underlättar den ordinarie personalens arbetsuppgifter samtidigt som det ökar arbetslösas möjligheter att få ett arbete med lön istället för åtgärder. Åtgärder Se över innehållet i livsstilsfrämjande verksamheter och ta fram ett grundkoncept som alla invånare, framförallt i utsatta områden, ska ha tillgång till. Se över innehållet i livsstilsfrämjande verksamheter och ta fram ett grundkoncept som alla invånare ska ha tillgång till, framförallt i socioekonomiskt utsatta områden. 11

87 87 Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet Även om sambanden är oklara talar flera studier om att sämre socioekonomiska förhållanden tidigare i livet tenderar att leda till snabbare försämring av hälsa med ökande ålder. Det finns kopplingar mellan å ena sidan ekonomiska resurser i förhållande till möjligheter att delta i samhällslivet och å andra sidan graden av tillgänglighet till olika mötesplatser och förutsättningar att vara aktiv. Målgruppen äldre är heterogen, med stora skillnader mellan olika grupper. Därför krävs särskilt fokus och kunskap om att de generella insatserna inte nått fullt ut till dessa grupper. För att kunna utveckla förebyggande och främjande insatser bland äldre krävs fördjupad samverkan mellan offentlig verksamhet och idéburna organisationer. Flera grupper av äldre upplever ofrivillig ensamhet. Att delta i sociala sammanhang, ha tillit till andra människor och känna trygghet i offentliga miljöer är generellt lägst bland äldre. Socialt deltagande mäts genom medverkande i sociala aktiviteter, socialt stöd och tillit till andra människor och samhället. I gruppen år rapporterar 36 procent av kvinnorna och 41 procent av männen lågt socialt deltagande. Det kan jämföras med gruppen år där motsvarande siffror är 12 respektive 13 procent och med gruppen år, där siffrorna är 20 respektive 25 procent. Inom gruppen äldre påverkas det sociala deltagandet av faktorer som utländsk bakgrund, socioekonomi och funktionsförmåga. I takt med ökad ålder minskar tillgången till mötesplatser och nära sociala relationer. Funktionsförmågan minskar och kräver en närmiljö som upplevs trygg och säker. Åtgärder Stöd arbete med ökad trygghet och säkerhet i offentlig miljö, där insatser riktas mot äldre kvinnor, äldre med utländsk bakgrund, äldre med små ekonomiska resurser eller äldre äldre. Safe Community eller Healthy Cities kan bilda modeller. Utveckla nya vägar för att nå ut med information om befintliga och nya mötesplatser för äldre med lågt socialt deltagande. Skapa strukturer för att, inom vård och omsorg, identifiera och nå ensamma äldre och erbjuda sociala insatser. De sociala insatserna kan t.ex. genomföras med hjälp av volontärverksamhet, de idéburna organisationerna eller alternativa arbetsmarknader. 12

88 88 För många grupper av äldre är samhället inte tillgängligt. Det finns två viktiga dimensioner av tillgänglighet, den fysiska och den ekonomiska. Den fysiska tillgänglig heten handlar om att alla ska kunna ta del av samhällsinformation och samhällsservice oavsett till exempel funktionsnedsättning eller språksvårigheter. Den ekonomiska tillgängligheten regleras främst på nationell nivå, via pensionssystemet. På regional och lokal nivå ligger utmaningen i att skapa förutsättningar för att människor inte ska exkluderas av privatekonomiska skäl. I Västra Götaland finns det flera exempel på hur tillgängligheten brister för olika grupper bland de äldre. 42 procent av kvinnor över 65 år har en så kallad låg inkomst (under 60 procent av medelinkomsten). Samma siffra för män över 65 år är 28 procent. Det kan jämföras med gruppen mellan år där andelen som har en låg inkomst varierar mellan procent. Av de över 65 år har 20 procent aldrig använt internet för att ta del av samhällsinformation. Uppskattningar visar även att omkring 12 procent av alla över 65 år är födda utomlands och en del av dessa kan inte svenska. Det finns även studier som visar att äldre över 70 år i större utsträckning förlorar kontakten med tandvården jämfört med yngre. Åtgärder Skapa ett regiongemensamt centrum och nätverk för tillgänglig samhällsinformation. Där ska finnas kunskap om exempelvis översättning till olika språk, klarspråk, lättläst och punktskrift, samt hur informationen ska nå i synnerhet äldre med utländsk bakgrund, funktionsnedsättning eller äldre med små ekonomiska resurser. Arbeta för att inkludera tandvård i hälso- och sjuk vårdens högkostnadsskydd. Se över de hinder som finns för att kollektivtrafiken ska bli mer tillgänglig, utifrån exempelvis ekonomi, fysisk tillgänglighet och information om kollektivtrafik. Stärk och bevara kultur- och fritidsutbudet i Västra Götaland med ambitionen att särskilt nå äldre med små ekonomiska resurser och äldre med utländsk bakgrund. Flera grupper av äldre har sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. Åldrandet innebär minskad fysisk förmåga. Med hjälp av riktad information och åtgärder ökar möjligheterna för ett aktivt åldrande och lärande under hela livet. I Västra Götaland genomförs ett antal generella insatser med goda resultat för hälsan i den äldre befolkningen, men med sämre utfall i grupperna äldre kvinnor, äldre med utländsk bakgrund, äldre med funktionsnedsättning eller äldre med små ekonomiska resurser. Förutsättningarna för ett aktivt åldrande skiljer sig åt mellan grupper äldre. I många fall talas det om en onödig ohälsa. Inom gruppen år rapporterar 17 procent av kvinnorna att de har en stillasittande fritid, jämfört med den yngre gruppen där samma siffra är 11 procent. Äldre kvinnor är även överrepresenterade i fallstatistiken där antalet höftfrakturer tredubblas mellan åldrarna och år. Andelen män i samma ålder utgör i sin tur 40 procent av den totala fallstatistiken. Åtgärder Erbjud regelbundna hälsosamtal för personer från 65-års ålder, utifrån t.ex. Seniorhälsan som en strukturerad metod, riktad mot äldre med sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. Utveckla samverkansmodeller för att särskilt äldre kvinnor, äldre med utländsk bakgrund, äldre med funktionsnedsättning eller med små ekonomiska resurser ska kunna genomföra FaR -ordinationen (fysisk aktivitet på recept). Utveckla befintliga metoder för att nå ut med information om trygghet, säkerhet och ett aktivt åldrande till målgrupper med sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande, som ett komplement till förebyggande hembesök och informationsträffar. 13

89 89 Vad behövs för att genomföra åtgärderna? Ojämlikhet i hälsa utgör ett hot mot en hållbar utveckling framför allt genom att försvåra en smart och hållbar tillväxt för alla och motverka social sammanhållning. Denna syn återspeglas i EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 i vilken konstateras att en stor insats kommer att behövas för att bekämpa fattigdom och social utestängning samt minska ojämlikheten i hälsa. I WHO:s strategi Health 2020, antagen i september 2012, utgör arbetet för att motverka ojämlikhet I hälsa en av hörnstenarna. WHO stöder sig på omfattande kunskapssammanställningar då man pekar på betydelsen av en samordning av nationella, regionala och lokala politiska beslut och insatser. I rapporter och översikter av åtgärdsprogram och satsningar för att motverka ojämlikhet i hälsa framstår tre förutsättningar som särskilt viktiga. Det gäller att få samverkansstrukturer på plats och det måste finnas en utveckling av kunskaperna om underliggande mekanismer bakom ojämlikhet i hälsa. Det måste också finnas ett uppföljningssystem för att förstå om de åtgärder och insatser som implementeras har effekt. Det behövs formella strukturer för legitim och långsiktig samverkan. En ökad jämlikhet i hälsa förutsätter en nära samverkan mellan olika aktörer och att det finns en formell struktur för en sådan samverkan. Regionen beslutar om åtgärder som i första hand kan implementeras i regionens egna verksamheter samtidigt som en framgångsrik handlingsplan förutsätter ett gemensamt åtagande tillsammans med andra samhällsaktörer. Ett verktyg kan vara avsiktsförklaringar, i vilken samverkande parter kommer överens om vad man vill åstadkomma och med vilka medel. Ett exempel kan vara en avsiktsförklaring som syftar till att fördjupa och utveckla arbetsmiljöarbetet i samverkan mellan bl.a. arbetsmarknadens parter, Arbetsmiljöverket, Arbets- och miljömedicinska institutionen och Hälsan och Arbetslivet för att begränsa risker och utveckla de positiva faktorerna i arbetslivet. Ett annat exempel kan vara en avsiktsförklaring med Västsvenska idrottsförbundet och Västergötlands idrottsförbund inom ramen för Framtidens Idrottsförening. För att en sådan samverkansstruktur ska bli legitim krävs att det finns ett politiskt stöd. Genom att formulera jämlik hälsa som ett politiskt ansvarsområde minskar risken att det försvinner på den politiska agendan. Handlingsplanens åtgärder har fokus på vad regionen, kommunerna och andra regionala aktörer tillsammans kan åstadkomma av egen kraft. Därutöver behövs politiska initiativ på nationell och internationell nivå för att påverka de underliggande orsakerna till att ojämlikhet i hälsa uppstår och reproduceras över generationerna. Därför bör det regionala arbetet för att öka jämlikheten i hälsa också omfatta ett stöd till aktörer på den nationella nivån som syftar till att underlätta för regering och riksdag att verka för en jämlik hälsa. Det kan handla om att bidra till det samarbete som påbörjats inom ramen för SKL:s Samling för social hållbarhet eller till det internationellt växande engagemanget inom WHO/Regions for Health Network och WHO/Healthy Cities. 14

90 90 Det finns en ökande insikt om att kortsiktiga insatser under enstaka budgetår sällan leder till förbättringar av hälsotillståndet i befolkningen. Många aktörer har därför pekat på behovet av ett synsätt som innebär möjligheter till långsiktiga investeringar för en ökad jämlikhet i hälsa. Sociala investeringsfonder har nämnts som ett möjligt verktyg för att skapa utrymme för att satsa resurser nu som längre fram leder till uteblivna samhälleliga kostnader. Samordningsförbunden kan ge inspiration till hur man kan organisera en strategisk samverkan mellan olika huvudmän för att gemensamt kunna investera i långsiktiga mål. Åtgärder Skapa beslutsforum och verktyg för att underlätta implementeringen av sådana insatser vars effekter blir synliga först efter en längre tid. Det kan till t.ex. vara att tillämpa ett socialt investeringsperspektiv för långsiktiga insatser eller att utveckla hälsoekonomiska metoder för att bedöma effekterna av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Gör jämlik hälsa till ett permanent politiskt ansvarsområde. Förläng mandatet för uppdragets styrgrupp under en övergångstid och ge ett tilläggsuppdrag att föreslå hur politikområdet jämlik hälsa ska kunna få en hög politisk förankring. Inrätta en permanent tvärsektoriell arbetsgrupp vars huvuduppgift blir att samordna åtgärder för att öka jämlikhet i hälsa. Använd avsiktsförklaringar som ett sätt att manifestera samverkan mellan huvudmän för att genomföra olika åtgärder. Utveckla samarbetet med aktörer på nationell och internationell nivå. Det behövs forskningsinsatser prioriterade områden behöver identifieras Det finns fortfarande en rad oklarheter beträffande orsaksförhållanden och mekanismer bakom ojämlik hälsa. Det gäller till exempel hur strukturella förhållanden påverkar individens hälsotillstånd under olika faser i livet eller hur könsordning kan förstärka eller mot verka effekten av materiella livsvillkor på hälsotillståndet. Exempel på angelägna forskningsområden är förskole miljöns betydelse för kognitiv utveckling särskilt bland barn med föräldrar utan akademisk bakgrund. Ett annat exempel är att stimulera kunskap om hur genus, klass, etnicitet, ålder och funktionsförmåga inter agerar så att en gynnsam hälsoutveckling förstärks eller motverkas. Forskning visar att åtgärder som påverkar basala livsvillkor, till exempel utbildning, arbete och inkomst, sannolikt är effektivare för att minska ojämlikhet i hälsa än insatser närmare individen. Utmaningen ligger i att påverka strukturella faktorer och samtidigt samordna insatser för att påverka mer närliggande faktorer. Det förutsätter att det finns en tät dialog mellan forskning, praktik och politik. Åtgärder Inrätta ett regionalt tvärvetenskapligt forskarnätverk bestående av meriterade forskare inom fältet ojämlikhet i hälsa. Finn former för hur det regionala arbetet och en nationell kommission kan ge ömsesidigt stöd. Inrätta en regional mötesplats för att utveckla en dialog mellan teori, praktik och politik. 15

91 91 Det behövs system för att mäta och följa upp hur åtgärder implementeras och hur jämlikhet i hälsa utvecklas. Erfarenheterna från genomförda översikter och strategier visar att avsaknaden av information om hur hälsan fördelar sig i befolkningen leder till att ojämlikheter i hälsotillståndet inte erkänns som ett problem. Det är därför nödvändigt att organisera ett uppföljningssystem för att kunna följa hur den jämlika hälsan utvecklas i Västra Götaland. Det behövs också kunskap om i vilken mån de föreslagna åtgärderna faktiskt implementeras och, på sikt, vilka effekter de har. Ett sådant uppföljningssystem bör utformas så att det harmonierar med ett nationellt system. De valda indikatorerna kan med fördel användas för att följa upp den sociala dimensionen i den regionala visionen Det goda livet. Åtgärder Upprätta ett uppföljningssystem för att följa utvecklingen av jämlik hälsa i Västra Götaland. Inslag i ett sådant system kan vara barnhälsoindex och äldre hälsoindex. Definiera indikatorer för att avgöra i vad mån beslutade åtgärder implementeras och, på sikt, vilka effekter de har för att minska ojämlikhet i hälsa. 16

92 92 Organisering och process Processen som föregått handlingsplanen för en jämlik hälsa i hela Västra Götaland har varit omfattande och inkluderat aktörer inom olika organisationer på såväl lokal, regional, nationell och internationell nivå. Den politiska styrgruppen har sammanträtt kontinuerligt och angivit den politiska färdriktningen och väglett arbetsgruppen genom att forma handlingsplanens ramverk och innehåll. Arbetsgruppen har bestått av representanter för organisationer, myndigheter, kommuner m.fl., se organisationsskiss. Samtliga aktörer har deltagit i arbetet utifrån sina respektive organisationers uppdrag och processen har inneburit att förankringen i hemmaorganisationerna har varit viktig för varje nytt steg framåt i arbetet. Förankringsarbetet för handlingsplanen inleddes med en konferens vars syfte var att människor från olika verksamhetsfält tillsammans skulle ge förslag på centrala situationer och åtgärder som har potential att minska ojämlikheten i hälsa i Västra Götaland. De femhundra förslag som inkom bildade utgångspunkten i arbetet att ställa samman handlingsplanen för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Parallellt med processen i Västra Götaland har ett motsvarande arbete bedrivits på nationell nivå genom Sveriges kommuners och Landstings (SKL) nätverk Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa. I det nätverket, där Västra Götalandsregionen varit en aktiv part, har ytterligare ett tjugotal regioner, landsting och kommuner deltagit. Internationellt har Västra Götalandsregionen deltagit i två EU-finansierade projekt inriktade på jämlik hälsa, Joint Action Equity Action och Progress ReTHI. 17

93 93 Bakgrundsdokument Kunskapssammanställning Bakom handlingsplanen finns en kunskapssammanställning med forskning och statistik från Västra Götaland, och vars främsta syfte är att styrka de situationsbeskrivningar och åtgärder som finns i handlingsplanen ( jamlikhalsavast). Mycket av informationen är hämtad från rapporter som nämns under Lästips nedan samt från Statens folkhälsoinstituts publikationer ( Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, ligger till grund för mycket av den statistik som finns i kunskapssammanställningen. Mer information om resultatet från enkäten finns att läsa i rapporten Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011 eller på webbplatsen för enkäten ( folkhalsoenkaten). I kunskapssammanställningen finns en förteckning över den forskning som handlingsplanen vilar på. Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland I rapporten Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland. En beräkning av vad socioekonomisk ojämlikhet i hälsa kostar samhället ( beskrivs konsekvenserna av ojämlikhet i hälsa i ekonomiska termer. Här finns också en kortfattad översikt över andra liknande beräkningar. Rapporten finns på webbplatsen Föreslagna åtgärder bruttolista De förslag på åtgärder som arbetats fram av Västra Götalands folkhälsoaktörer på seminarier och workshops under 2012 finns samlade i en bruttolista. I den finns många väl kvalificerade förslag som inte möter de identifierade situationerna i handlingsplanen men som ändå är värda att bära med in i framtiden. Bruttolistan hittar du på webbplatsen jamlikhalsavast. Lästips Uppdraget att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa presenteras på webbplatsen En läsvänlig översikt över ojämlikhet i hälsa i Sverige och en redovisning av forskningsläget 2012 finns i Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd, Mikael Rostila och Susanna Toivanen (red.). På Malmökommissionens webbplats ( kommission) finns en rad värdefulla tematiska översikter. Internationellt och nationellt finns numera ett flertal policyinriktade översikter och strategier med rekommendationer, vilka inspirerat vårt arbete. Slutrapporten från WHO:s kommission om de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa ( innehåller en rik sammanställning av forskningsresultat och statistik i ett globalt perspektiv. För oss har den engelska översikten Fair society Healthy lives ( den norska strategin ( och den danska Social ulighed i sundhed ( varit till stor nytta. Det nationella nätverket som samordnas av SKL presenteras på SKL:s webbplats ( Sambandet mellan en socialt hållbar utveckling och ojämlikhet i hälsa diskuteras i P-O Östergrens rapport från 2012: Hur hänger en socialt hållbar utveckling och hälsans jämlikhet ihop? ( Andra regionala uppdrag som berör ojämlikhet i hälsa finns hos Kunskapscentrum för jämlik vård ( och Nätverket för hälsofrämjande hälsooch sjukvård ( 17

94 94 Ord och begrepp Arenor Platser där människor samlas och kan nås. Exempel på arenor är familjecentraler, skolor, arbetsplatser, bostadsområden, bibliotek och intresseorganisationer. Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoaktörer Den eller de som arbetar med, har ansvar och/eller intresse och engagemang för folkhälsans utveckling. Främja Gagna, underlätta, understödja, gynna och vara bra för. Ett hälsofrämjande arbete är inriktat på att bibehålla och/ eller utveckla folkhälsan. Förebygga Förhindra att något inte önskvärt uppstår. Förrebyggande folkhälsoarbete är inriktat på att förhindra hälsorisker och/ eller ohälsa. Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Det handlar om tre dimensioner; social, ekonomisk och ekologisk utveckling som är ömsesidigt beroende av varandra. Hållbar utveckling är när alla tre dimensionerna tillmäts lika stort värde. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Ideella sektorn Organisationer utanför offentlig verksamhet och näringsliv som har medlems- och samhällsnytta som drivkraft. Den verksamhet som bedrivs av och inom dessa organisationer kan beskrivas som ideell eller idéburen verksamhet. Jämlik, jämlikhet Att alla människor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställd, jämställdhet Att kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Kognitiv förmåga Förmågan att hantera information och kunskap. Könsöverskridande identitet Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Levnadsvanor Vanor som berör till exempel mat och motion, tobak och alkohol samt sömn och stress. Livsvillkor Samhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållanden som påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Exempel på detta är familj, sociala nätverk, boende och närmiljö, utbildningsnivå, ekonomi, anknytning till arbetsmarknad. Mötesplatser Platser där människor träffas, skapar kontakt, utbyter idéer och utövar aktivitet. Social ekonomi Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse som främsta drivkraft. Social integration Avser full tillgänglighet till samhällets möjligheter, rättigheter och service. Socioekonomiska grupper Grupper som beskrivs av rangordnade strukturer, till exempel utbildningsnivå, yrke och inkomst. Äldre Personer mellan 65 och 79 år. Äldre äldre Personer 80 år och äldre. 18

95 95 Läs mer på webbplatsen vgregion.se/jamlikhalsavast Följ uppdraget Samling för social hållbarhet handlingsplan för jämlik hälsa på bloggen Där kan du kommentera och prenumerera på inlägg. jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor utbildning arbete delaktighet levnadsvanor välfärd Scanna QR-koden i din smartphone så kommer du till: Webbplats: Samling för social hållbarhet Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland

96 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 96 Sida 9 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Ersättning för förlorad arbetsförtjänst till förtroendevalda egna företagare, samt samordning av kommunala bolag Revisorerna avlämnade en rapport avseende granskning av kommunens rutiner för utbetalning av ersättning vid förlorad arbetsförtjänst med syfte att pröva om tillämpade rutiner uppfyller kravet på god intern kontroll. Utbetalning till egna företagare har hittills baserats på uppgifter som företagaren själv lämnat om förlorad arbetsförtjänst. Det råder viss osäkerhet om rutinerna uppfyller kraven på god intern kontroll. Revisorerna noterar också att det saknas en fullt utbyggd samordning av den interna kontrollen med alla de kommunala bolagen. Revisorerna föreslår att kommunen bör införa samordning av kontrollen vid utbetalning av ersättning vid förlorad arbetsförtjänst med samtliga kommunala bolag. Kommunstyrelsen beslutade att översända ärendet på remiss till arvodesberedningen. Arvodesberedningen behandlade ärendet och yttrar följande: Ersättningen för förlorad arbetsförtjänst per dag för näringsidkare föreslås vara 0,2 procent av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande. För Munkedals kommun innebär detta år 2013: Basbelopp 2013: kr Kommunstyrelsens ordförandes årsarvode: 85% av basbeloppet = kr/månad X 12 månader = kr 0,2 % av årsarvodet = 907,8 kr per dag (maxbelopp) Baserat på detta blir timersättningen (8 h/dag) 113,5 kr Arvodesberedningen tillstyrker revisorernas bedömning och föreslår att samordning ska ske mellan kommunen och samtliga kommunala bolag vid utbetalning av ersättning vid förlorad arbetsförtjänst. Beredning Kommunsekreterarens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att samordning ska ske mellan kommunen och samtliga kommunala bolag vid utbetalning av ersättning vid förlorad arbetsförtjänst. * Kommunfullmäktige beslutar att följande regler ska komplettera nuvarande bestämmelser för ersättning för förlorad arbetsförtjänst: - Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalas till näringsidkare motsvarande ett belopp som per dag motsvarar 0,2 procent av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande. Ersättningen betalas ut per förlorad arbetstimme (8 h/dag), - Framställan om ersättning ska göras till kommunens personalavdelning, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

97 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 97 Sida 10 KOMMUNSTYRELSEN Minst en gång per år ska förtroendevald som ges ersättning enligt ovan lämna inkomstredovisning till kommunen, - Regeln ska gälla från och med Justerandes sign Utdragsbestyrkande

98 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Ersättning för förlorad arbetsförtjänst för förtroendevalda näringsidkare, samt samordning kommunala bolag Revisorerna avlämnade en rapport avseende granskning av kommunens rutiner för utbetalning av ersättning vid förlorad arbetsförtjänst med syfte att pröva om tillämpade rutiner uppfyller kravet på god intern kontroll. Slutsatserna var att kontrollen i allt väsentligt var tillfredställande. Det råder dock osäkerhet kring om nuvarande rutiner och regler kring utbetalning av förlorad arbetsförtjänst till egna företagare uppfyller kravet på god intern kontroll. Utbetalning till egna företagare har baserats på uppgifter som företagaren själv lämnat om förlorad arbetsförtjänst. För att få uppslag till eventuella förändringar och förenklingar vid utbetalning av ersättning vid förlorad arbetsförtjänst till egna företagare föreslår revisorerna att kommunen ska ta del av de arvodesregler som gäller i Trollhättans och Uddevallas kommuner. Revisorerna noterar också att det saknas en fullt utbyggd samordning av den interna kontrollen med alla de kommunala bolagen. Revisorerna föreslår att kommunen bör införa samordning av kontrollen vid utbetalning av ersättning vid förlorad arbetsförtjänst med samtliga kommunala bolag, om det i kommunen förekommer förtroendevalda som erhåller ersättning vid förlorad arbetsförtjänst som också har förtroendeuppdrag i andra kommunala bolag. Kommunstyrelsen beslutade att översända ärendet på remiss till arvodesberedningen. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst för förtroendevalda som är näringsidkare Nuvarande regler I nuvarande arvodesregler är inte ersättning vid förlorad arbetsförtjänst särskilt reglerat för näringsidkare. Enligt Regler för arvoden och ersättningar till förtroendevalda 3 har samtliga förtroendevalda rätt till ersättning vid styrkt förlorad arbetsinkomst med maximalt 1517 kr/dag. Förtroendevalda som kan visa att en arbetsinkomst förlorats men inte till vilket belopp har rätt till en schablonersättning som baseras på av försäkringskassan fastställd sjukpenninggrundande inkomst. a) Sjukpenninggrundande inkomst, maximalt 1517 kr/dag b) Sjukpenninggrundande inkomst maximalt 190 kr/tim (dock maximalt 8 x timersättning/dag) Siffrorna gäller för 2013 och räknas om årsvis i förhållande till prisbasbeloppet MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

99 sida 2 99 Arvodesberedningens remissyttrande Arvodesberedningen behandlade ärendet och yttrar följande: Ersättningen för förlorad arbetsförtjänst per dag för näringsidkare föreslås vara 0,2 procent av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande. För Munkedals kommun innebär detta år 2013: Basbelopp 2013: kr Kommunstyrelsens ordförandes årsarvode: 85% av basbeloppet = kr/månad X 12 månader = kr 0,2 % av årsarvodet = 907,8 kr per dag (maxbelopp) Baserat på detta blir timersättningen (8 h/dag) 113,5 kr Samordning kommunala bolag Arvodesberedningen tillstyrker revisorernas bedömning och föreslår att samordning ska ske mellan kommunen och samtliga kommunala bolag vid utbetalning av ersättning vid förlorad arbetsförtjänst. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Internkontrollen förbättras. Den föreslagna schablonersättningen per timme är relativt lågt satt vilken kan ge något lägre kostnader för kommunen. 2. Miljö Inga miljökonsekvenser 3. Folkhälsa Inga folkhälsokonsekvenser 4. Facklig samverkan enligt FAS Ej aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att samordning ska ske mellan kommunen och samtliga kommunala bolag vid utbetalning av ersättning vid förlorad arbetsförtjänst. Kommunfullmäktige beslutar att följande regler ska komplettera nuvarande bestämmelser för ersättning för förlorad arbetsförtjänst: - Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalas till näringsidkare motsvarande ett belopp som per dag motsvarar 0,2 procent av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande. Ersättningen betalas ut per förlorad arbetstimme (8 h/dag), MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

100 sida Framställan om ersättning ska göras till kommunens personalavdelning, - Minst en gång per år ska förtroendevald som ges ersättning enligt ovan lämna inkomstredovisning till kommunen, - Regeln ska gälla från och med Aya Norvell Kommunsekreterare Adm enheten Staffan Almhede Adm chef Adm enheten Beslutet expedieras till: Kommunsekreteraren Revisorerna Personalavdelningen Samtliga gruppledare i fullmäktige Författningssamlingen MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

101 Minnesanteckningar KOMMUNFULLMÄKTIGE Arvodesberedningen Tid och plats Närvarande ledamöter Said Lundin, ordförande Ove Göransson (v) Hans-Joachim Isenheim (mp) Kommunhuset Forum, Kochrummet kl Bertil Schewenius (m) Gunilla Segelod (fp) Lars Hansson (c) Övriga närvarande Markus Hurtig, kommunsekreterare Aya Norvell, tillträdande kommunsekreterare Wenche Hagbartsen, lönesystemansvarig Yvonne Silkehammar, personalhandläggare Ärende 1 Revisorernas granskning av ersättning för förlorad arbetsförtjänst 2012 Revisorerna avlämnade en rapport avseende granskning av kommunens rutiner för utbetalning av ersättning för förlorad arbetsförtjänst med syfte att pröva om tillämpade rutiner uppfyller kravet på god intern kontroll. Slutsatserna var att kontrollen i allt väsentligt var tillfredställande. Revisorerna föreslår dock dels att kommunen ska ta del av de arvodesregler som gäller i Trollhättans och Uddevallas kommuner för att få uppslag till eventuella förändringar och förenklingar vid utbetalning av ersättning av förlorad arbetsförtjänst till egna företagare och dels att kommunen bör undersöka om det finns skäl till att införa samordning av kontrollen vid utbetalning av ersättning vid förlorad arbetsförtjänst med samtliga kommunala bolag. Kommunstyrelsen beslutade att översända ärendet på remiss till arvodesberedningen. Beredningen diskuterar utifrån bestämmelserna i Trollhättans kommun att ersättningen per dag för näringsidkare ska vara 0,2 procent av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande. För Munkedals del skulle detta år 2013 innebära: Basbelopp 2013: kr Kommunstyrelsens ordförandes årsarvode: 85% av basbeloppet = kr/månad X 12 månader = kr 0,2 % av årsarvodet = 907,8 kr per dag. Baserat på detta blir timersättningen (8 h/dag) 113,5 kr Beslut/åtgärd: Beredningen beslutar att lämna följande svar till kommunstyrelsen: 1. Beredningen tillstyrker att samordning ska ske mellan kommunen och

102 Minnesanteckningar KOMMUNFULLMÄKTIGE Arvodesberedningen samtliga kommunala bolag vid utbetalning av ersättning för förlorad arbetsförtjänst. 2. Beredningen föreslår att följande ska gälla för ersättning för förlorad arbetsförtjänst för näringsidkare: Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalas till näringsidkare motsvarande ett belopp som per dag motsvarar 0,2 procent av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande. Ersättningen betalas ut per förlorad arbetstimme (8 h/dag). Framställan om ersättning ska göras till kommunens personalavdelning. Minst en gång per år ska förtroendevald som ges ersättning enligt ovan lämna inkomstredovisning till kommunen. 2 Förlorad pensionsförmån Yvonne Silkehammar och Wenche Hagbartsen redogör för ersättning för förlorad pensionsförmån. Antecknat av Ordförande Markus Hurtig Kommunsekreterare Said Lundin (s)

103 103

104 104

105 105

106 106

107 107

108 108

109 109

110 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 110 Sida 11 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Demenscenter i Munkedals Kommun Kommunfullmäktige beslutade att utreda möjlighete möjligheten att utveckla ett demenscentrum för att kvalitetshöja demensvården i hela kommunen. Utredningen visar att det finns behov av en samlad kompetens inom demensomsorgen, att det finns behov av kunskapspåfyllning hos medarbetare när det gäller kvalitetsarbete och de nationella riktlinjernas rekommendationer för personcentrerad omvårdnad och att det finns behov av utveckling av närståendestödet efter de specifika behov som demenssjukdom för med sig. Den kompetensen ska utnyttjas och spridas genom nätverk inom hela kommunen. Inom tilldelad budget beräknas att följande kan göras: Upparbeta ett nätverk med primärvården (läkare och sjuksköterska). Organisera handledarverksamheten Webbaserade utbildningar inom demenssjukvård för handledare Ansluta till kvalitetsregister BPSD samt SveDem Demenssjuksköterska/projektledare Demensutbildning för undersköterskor genom omvårdnadslyftet Förändringar som kommer att innebära kostnadsökningar: Ökad bemanning Personalutbildning Investeringar i boenden och boendemiljö Stödperson till brukare och anhöriga Specialistkompetens för undersköterska, sjuksköterska och arbetsterapeut Beredning Enhetchefens Allégården och områdeschefens tjänsteskrivelse. Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utredningens inriktning och slutsatser. * Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med beräkningar på kostnader som en fortsatt verksamhet kommer att innebära. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

111 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Demenscenter i Munkedals Kommun Det finns behov av en samlad kompetens inom demensomsorgen, det finns behov av kunskapspåfyllning hos medarbetare när det gäller kvalitetsarbete och de nationella riktlinjernas rekommendationer för personcentrerad omvårdnad. Det finns behov av utveckling av närståendestödet efter de specifika behov som demenssjukdom för med sig. Den kompetensen ska utnyttjas och spridas genom nätverk inom hela kommunen. Att samla kompetens till ett ställe är fördelaktigt beträffande utnyttjandet av olika professioners kompetens och det teambaserade arbetssätt som vården för med sig. Ett demenscenter följer den för kommunen uttalade visionen om en samlad kompetens inom ett Äldrecenter med normer, värderingar och arbetssätt. Den kunskap som finns och som man får ger ett mervärde för demensomsorgen i kommunen. För att lyckas med förändring behövs det mer än skriftlig och muntlig information, utbildning och praktisk träning. Det behövs en kombination av flera olika insatser, ex utbildning, praktisk träning, återkoppling samt att kommunen kan erbjuda stöd och vägledning av god kvalitet. En förutsättning är att tid och resurser kan avsättas samt ge möjlighet att involvera användarna i ett tidigt skede. För att uppnå de förväntade effekterna måste man förstå de olika arbetssätten och implementeringskomponenterna. Dvs de faktorer som bidrar till utvecklandet av ett kunskapscenter inom demensområdet inom Lilla Foss Äldrecenter. Inom närsjukvårdsarbetet har det tagits fram en verksamhetsplan som baseras på arbete i framtidsverkstäder i Fyrbodal och Lilla Edet. I planen ingår bl.a. god vård vid demenssjukdom och förslaget till demenscenter i Munkedals Kommun ligger helt i linje med denna verksamhetsplan. En del av dessa förändringar kommer att kunna genomföras i tilldelad budgetram, men för vissa kommer det att innebära ökade kostnader när det gäller personal, utbildning och boende. Detta kommer att vägas in i äldreboendeutredningen och i arbetet med de nya föreskrifterna kring bemanning för demensboenden (SOSFS 2012:12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden). Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Inom tilldelad budget beräknas att följande kan göras: Upparbeta ett nätverk med primärvården (läkare och sjuksköterska). Organisera handledarverksamheten Webbaserade utbildningar inom demenssjukvård för handledare Ansluta till kvalitetsregister BPSD samt SveDem Demenssjuksköterska/projektledare Demensutbildning för undersköterskor genom omvårdnadslyftet MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

112 sida Förändringar som kommer att innebära kostnadsökningar: Ökad bemanning Personalutbildning Investeringar i boenden och boendemiljö Stödperson till brukare och anhöriga Specialistkompetens för undersköterska, sjuksköterska och arbetsterapeut 2. Miljö Beslutet innebär ingen direkt förändrad påverkan på miljön. 3. Folkhälsa Med bakgrund i den evidensbaserade kunskapen i de Nationella riktlinjerna 2010, Äldreomsorgsplanen och värdegrund för Munkedals kommun, kvalitetsutveckling av arbetssätt samt metodiskt strukturerat kvalitetsarbete, ska den enskilde demenssjuke personen och hans eller hennes anhöriga uppleva trygghet, säkerhet och gemenskap. En samlad kompetens i ett demenscentrum inom Lilla Foss Äldrecentra kan främja folkhälsan genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och god vård och omsorg inom demensvården. 4. Facklig samverkan enligt FAS Sker enligt samverkansavtal 25 februari Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner utredningens inriktning och slutsatser. Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med beräkningar på kostnader som en fortsatt verksamhet kommer att innebära. Ann-Charlotte Nylander Enhetschef Allégården Maria Ottosson Lundström Områdeschef Vård och omsorg MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

113 1 113 Demenscenter i Munkedals Kommun Arbetsgrupp: Ann-Charlotte Nylander Lena Björsell Annelie Waltersson MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

114 2 114 Innehåll Sammanfattning... 3 Demenscenter i Munkedals Kommun... 4 Tidig kännedom... 4 Trygghet och kontinuitet... 4 Tydlighet... 5 Tillgänglighet... 5 Stort professionellt kunnande i omsorgen... 5 Framgångsrika metoder... 6 Särskilda konsekvensbeskrivningar... 8 Ekonomi på Demenscenter Allégården... 8 Miljö... 8 Folkhälsa... 8 Facklig samverkan enligt FAS... 8 Bilaga Stödperson vid demens... 9 Kvalitetskrav på stödpersonerna... 9 Stödpersonernas uppdrag... 9 Bilaga Demensteam Bilaga Demenssjuksköterska/demensutvecklare Bilaga Demensombudens uppdrag i linje med de Nationella riktlinjerna för demenssjuka Demensombudens uppdrag Bilaga Administratörer i BPSD BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Kvalitetskrav på BPSD administratörer BPSD Administratörens uppdrag Bilaga Bilaga MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

115 3 115 Sammanfattning Det finns behov av en samlad kompetens inom demensomsorgen, det finns behov av kunskapspåfyllning hos medarbetare när det gäller kvalitetsarbete och de nationella riktlinjernas rekommendationer för personcentrerad omvårdnad. Det finns behov av utveckling av närståendestödet efter de specifika behov som demenssjukdom för med sig. Den kompetensen ska utnyttjas och spridas genom nätverk inom hela kommunen. Att samla kompetens till ett ställe är fördelaktigt beträffande utnyttjandet av olika professioners kompetens och det teambaserade arbetssätt som vården för med sig. Ett demenscenter följer den för kommunen uttalade visionen om en samlad kompetens inom ett Äldrecenter med normer, värderingar och arbetssätt. Den kunskap som finns och som man får ger ett mervärde för demensomsorgen i kommunen. För att lyckas med förändring behövs det mer än skriftlig och muntlig information, utbildning och praktisk träning det behövs en kombination av flera olika insatser, ex utbildning, praktisk träning, återkoppling samt att kommunen kan erbjuda stöd och vägledning av god kvalitet. En förutsättning är att tid och resurser kan avsättas samt ge möjlighet att involvera användarna i ett tidigt skede. För att uppnå de förväntade effekterna måste man förstå de olika arbetssätten och implementeringskomponenterna. Dvs de faktorer som bidrar till utvecklandet av ett kunskapscenter inom demensområdet inom Lilla Foss Äldrecenter. Inom närsjukvårdsarbetet har det tagits fram en verksamhetsplan som baseras på arbete i framtidsverkstäder i Fyrbodal och Lilla Edet. I planen ingår bland annat god vård vid demenssjukdom och förslaget till demenscenter i Munkedals Kommun ligger helt i linje med denna verksamhetsplan MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

116 4 116 Demenscenter i Munkedals Kommun Kommunfullmäktige har beslutat att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att utveckla ett demenscenter för att kvalitetshöja demensvården i hela kommunen. Bakgrunden är socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010) som innehåller rekommendationer och åtgärder till kommuner, primärvård och landsting. Syftet med utredningen är att belysa på vilket sätt ett demenscenter kan bidra till bättre förutsättningar för att arbeta med faktorer som har visat sig ha en gynnsam effekt vid demenssjukdom. En samlad kompetens i ett övergripande team kan fungera som ett stöd till vårdpersonal i hela kommunen samt ge stöd till den som är demenssjuk och deras närstående. Inför framtiden kommer grundläggande bestämmelser finnas för bemanning inom det särskilda boendet. Varje person kommer att beviljas hemtjänstinsatser som skall utföras på det särskilda boendet/demensboendet. Bemanning skall finnas dygnet runt, så att utan dröjsmål ska personal kunna ge stöd och hjälp till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Vidare finns krav på teoretiska kunskaper om demenssjukdom. Dygnet runt ska det finnas någon i personalstyrkan som kan stödja och vägleda övrig personal i arbetet. Dygnet runt ska det också finnas någon som har befogenhet att omfördela arbetsuppgifter i syfte att tillgodose nya eller förändrade behov av insatser. Handledning ska finnas. Hälso- och sjukvårdspersonal skall finnas tillgänglig. Målet är att presentera ett förslag till utformning och verksamhetsidé för ett demenscenter med hänvisning till kvalitetsfrågorna som uppdraget belyser. Med personer med demenssjukdom menas en person med fastställd demensdiagnos eller person som har demenssymtom där andra orsaker till symtomen uteslutits. Tidig kännedom o Sprida kunskap till allmänheten om demenssymtom och information om vart man skall vända sig. o Specifikt riktad information och kunskap till medarbetare och till anhöriga. o Skapa ett attraktivt kostnadsfritt anhörigstöd, erbjuda. avlastning/avlösning efter behov för demenssjuka och deras närstående. o Ökad samverkan primärvård genom samverkansteam. Trygghet och kontinuitet o På individnivå ska så få omsorgspersonal som möjligt arbeta runt den enskilde. Vårdtagaren ska vistas i så få miljöer som möjligt samt möta professioner med kompetens och erfarenhet och erbjudas lämpliga hjälpmedel. o Använda kända och beprövade arbetsmetoder som gynnar vårdtagaren och närståendevårdare. o Förebyggande teambaserat arbetssätt i ordinärt boende genom att en stödperson utses för den demenssjuke och deras anhöriga. Stödpersonen kan också vid behov bidra med avlösning i det egna hemmet. Se bilaga MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

117 5 117 o o I varje hemtjänstgrupp ska det finnas någon med erfarenhet och extra kompetens i demens. Enhetschefen för respektive hemtjänstgrupp ska kopplas in tidigt för kontakt med anhöriga. Utveckla dagverksamheten genom mobil verksamhet för att möta den enskilde där den bor. o På organisationsnivå upprätta ett övergripande demensteam, se bil 2. Enhetschefer för demensenheterna och hemtjänstens demensgrupp, demenssjuksköterska, arbetsterapeut, anhörigsamordnare och biståndshandläggare. o För professionen ska demenssjuksköterska, se bil 3, arbeta med nätverk dels mot demensombud på boendeenheterna för spridning av kunskap dels mot utbildade administratörer i BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom). Dvs representanter från respektive enhet som blir demenssjuksköterskans förlängda arm. Ombudens uppdrag ska följa i huvudsak de nationella riktlinjer för demens. Se bilaga 4. Demenssjuksköterskan ska också samverka med sjuksköterskor/distriktsjuksköterskor i kommunens hemsjukvård. Tydlighet o Tydlighet för den demenssjuke/närstående och personal är att veta vad som är kommunens respektive regionens ansvar, vilket stöd och vilken vård som finns att få. Informationsmaterial ska finnas för vägledning till allmänheten om primärvårdens ansvar respektive kommunens ansvarsområden. Se bil 6. o Att informera anhörig och medarbetare om bakgrund till nationella register, kvalitetssäkringsmetoder och valfriheten att registreras i registren. o Upprätta en handlingsplan för demensvården i Munkedals kommun. Tillgänglighet o Öka den tid då kommunens personal är tillgänglig för demenssjuka och deras närstående. o Flera insatser på ett ställe skapar tid, kontinuitet, tillit och trygghet. Stort professionellt kunnande i omsorgen o Olika professioner inom demensomsorg med specialistkompetens. o Demenssjuksköterskans arbetsuppgifter skall företrädas i ett större sammanhang än medicinskt och skall specificeras inför framtida demenscenter. Demenssjuksköterskan ska ge möjligheten till nätverk och samverkan för att öka kunskap och utbyta erfarenhet med medarbetare. o Sjuksköterska från hemsjukvården i demensteamets nätverket. o Arbetsterapeut och sjukgymnast med inriktning demens för hjälpmedel och funktionsbedömning. o På respektive enhet ska demensombud finnas med stort intresse för demensvård och som vill sprida kunskap vidare till arbetskollegor på arbetsplatsen MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

118 6 118 o o o o o Vid kännedom om person med demenssjukdom ska en stödkontakt etableras i kommunen. En stödperson, en kontaktperson som följer personen med demensproblematik genom sjukdomsprocessen, en undersköterska med stort engagemang för demensvård och intresse för anhörigstöd. Vid BPSD ska det finnas utbildade administratörer som är sammankallande till teamträffar och registrering i kvalitetsregister. En person som har lätt för att samarbeta och vill sprida kunskap. När behov av omsorg i hemmet finns ska det finnas kompetens i kommunens hemtjänstgrupper vilket innebär att erfarna undersköterskor inom demens utför omsorgen. Medarbetare som arbetar med demenssjuka i Munkedals kommun ska vara engagerade och genuint intresserade för den specifika målgruppen. Dom ska vara utbildade undersköterskor och deltagit i webbutbildning Demens ABC samt BPSD. På demenscentret skall det vara känt vilka professioner som finns att tillgå. Det skall vara enkelt att söka stöd och information. Framgångsrika metoder o Utifrån de Nationella riktlinjernas rekommendationer tillskapa ett småskaligt boende på Allégården med max åtta platser per avdelning. o Målet är att kunna erbjuda den demensdrabbade en fysisk miljö som är personligt utformad, berikad och hemlik. o Säkerställa en lugn ljudmiljö. o Erbjuda möjlighet till utomhusvistelser. o Färgsätta och utforma den fysiska miljön så att den underlättar möjligheterna att orientera sig. o Erbjuda en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och som ger ett meningsfullt innehåll i dagen. o Teambaserat arbetssätt, fysisk aktivitet, social gemenskap med cirklar och träffar för den demenssjuke. Insatser ska också vända sig till yngre demenssjuka personer. o Personcentrerad omvårdnad, levnadsbeskrivning och kontaktperson är viktiga förutsättningar i en god demensomvårdnad. o Anhörigstöd med möjlighet att få stöd i svåra situationer även i det egna hemmet samt kunskapscirklar för anhörigvårdare. o Avlösning i det egna hemmet som passar den enskildes behov. o Avlastning på korttidsboende i en hemlik miljö efter familjens behov. o För att lyckas med förändring och implementering av nya metoder krävs nödvändiga byggstenar som vision, kompetens, belöning, resurser och en handlingsplan. Se bil 7. o Att i framtiden utforma en handlingsplan som beskriver den lokala vårdkedjan inom demensomsorgen i kommunen. Den ska beskriva samverkansmöjligheter, arbetssätt och olika professioner som ska bidra till ökad trygghet, säkerhet, social gemenskap och fysisk aktivitet för den demensdrabbade och närstående MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

119 7 119 o I uppdraget beskrivs nya satsningar/förslag för att nå de intentioner som samhället kräver inför framtiden. Föreslagna arbetsmetoder i uppdraget har synliga fördelar. o Att utveckla nya undersköterskeroller som stödpersoner, demensombud och BPSD-administratörer, finna nya tänkbara arbetssätt för att öka trygghet och tilliten till omvårdnaden av demenssjuka personer samt bidra med ökad kompetens för anhöriga och personal. o Anhörigsamverkan o Personcentrerad omvårdnad enl. Socialstyrelsens föreskrifter 2012 med insatsbeslut, genomförandeplaner och fungerande kontaktmannaskap samt tillgång till sjukvårdande insatser, tillgång till arbetsledning i det löpande arbetet, samt vägledning dygnet runt. Demensboendeplatser ska finnas i hela kommunen för dygnet runt behov och vara specialiserade till dementas behov. o Att prova en kombination av insatser som återkopplas mellan kollegor. o Att börja prova i liten skala MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

120 8 120 Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi på Demenscenter Allégården Demenssjuksköterska Arbetsterapeut med inriktning demens Frigörande av stödpersonens tid till att följa vårdtagaren och anhöriga under sjukdomsprocessen En undersköterska med spetskompetens el vid nyrekrytering äldreomsorgspedagog Demensombud, utökat ansvar och tid för spridning av kunskap BPSD administratörer, tid för utbildning och teamarbete Webbutbildning för samtliga undersköterskor Demens ABC, BPSD mfl Avsatt tid för handledning Utökad bemanning om behoven så visar Miljö Inga särskilda konsekvenser som påverkar miljön. Folkhälsa Med bakgrund i den evidensbaserade kunskapen i de Nationella riktlinjerna 2010, Äldreomsorgsplanen och värdegrund för Munkedals kommun, kvalitetsutveckling av arbetssätt samt metodiskt strukturerat kvalitetsarbete, ska den enskilde demenssjuke personen och hans eller hennes anhöriga uppleva trygghet, säkerhet och gemenskap. En samlad kompetens i ett demenscentrum inom Lilla Foss Äldrecentra kan främja folkhälsan genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och god vård och omsorg inom demensvården. Facklig samverkan enligt FAS Fortlöpande information och diskussion på apt och samverkan, kvalitetsgruppen samt i den kommungemensamma samverkansgruppen och ledningsmöten inom vård och omsorg MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

121 9 121 Bilaga 1 Stödperson vid demens Munkedals kommun erbjuder personer med demenssjukdom och anhöriga en personlig stödperson. Syftet är att erbjuda råd och stöd och information i ett tidigt skede i sjukdomsförloppet och på ett enkelt sätt ge kunskap om vilka stödinsatser som finns att få. Stödpersonen är en utbildad undersköterska med kunskap och erfarenhet av demensvård samt har goda kunskaper om vilken hjälp som finns för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Det är helt avgiftsfritt att ha en stödperson och det krävs inget biståndsbeslut. Stödpersonerna gör även hembesök. Kommunens demenssjuksköterska förmedlar kontakten med en stödperson. Uppdraget är förlagd i hemtjänstens organisation inom demensgruppen. Kvalitetskrav på stödpersonerna Några undersköterskor inom vård och äldreomsorgsförvaltningen får ett uppdrag som stödperson. Förutom undersköterskekompetens är kraven på stödpersonerna att de: Har erfarenhet av och kunskap i demensvård Har körkort Har erfarenhet av att arbeta självständigt Har intresse för anhörigstöd samt kunskap och förståelse för närståendevårdares situation Stödpersonernas uppdrag Stödpersonerna har fokus på personer med demensdiagnos och deras anhöriga i ordinärt boende personer som ännu inte har vård- och omsorgs -insatser från den kommunala äldreomsorgen. Stödpersonerna håller kontakt med den enskilde under hela sjukdomsförloppet tills någon annan inom förvaltningen med kunskap om demenssjukdom tar över som kontaktperson. Stödpersonerna ska också fungera som avlösare vid avlösning för närståendevårdare till person med demensdiagnos. Syftet är att det ska vara enkelt att komma i kontakt med kommunen genom att kontakta bara en person. Stödpersonen kan sedan länka vidare till andra funktioner i kommunen eller primärvården MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

122 Bilaga 2 Demensteam De som ingår i teamet är enhetschefer för demensenheterna och hemtjänsten, demenssjuksköterska, arbetsterapeut, anhörigsamordnare och biståndshandläggare samt läkare och sjuksköterska från primärvården. Teamets uppdrag är att leda utveckling och kvalitetssäkring av kommunens demensvård genom att: Utarbeta rutiner för arbetsmetoder för vården av demenssjuka Omvärdsbevaka och uppdatera nyheter i verksamheten Vid behov medverka vid vårdplanering Informera om olika stödinsatser till brukare och till anhöriga Utbilda och handleda personal, kontinuerligt och då problem uppstår Att ansvara för att hålla regelbundna teamträffar bidra till en arbetsplan Regelbundet följa upp och utvärdera arbetet. Utforma en aktivitetsplan Att i framtiden utveckla ett samarbete på lokal nivå samt försöka etablera ett samarbete med minnesmottagningen vid Uddevalla Sjukhus. Samverka genom nätverk med hemsjukvårdens sjuksköterskor/ distriktsjuksköterskor inom demensvård och omsorg MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

123 Bilaga 3 Demenssjuksköterska/demensutvecklare Arbetsuppgifter i ett större sammanhang än medicinskt Råd och stöd inom demens enskilt och i grupp till anhöriga Ingå i demensteamet för samverkan Nätverksamordnare för demensombud och BPSD-administratörer Samverka med ovan för att öka kunskap genom utbildningsinsatser Utbyta erfarenhet med sjuksköterskor inom hemsjukvården och medarbetare inom vård och omsorg, genom konsultativa insatser Handleda personal inom vård och omsorg Bedriva utvecklingsarbete för kommunen inom demensområdet MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

124 Bilaga 4 Demensombudens uppdrag i linje med de Nationella riktlinjerna för demenssjuka Kvalitetskrav på demensombuden Några undersköterskor på respektive boendeenhet samt inom hemtjänsten får ett uppdrag som demensombud. Förutom undersköterskeutbildning är kraven på ombuden att de: har erfarenhet av och kunskap i demensvård har erfarenhet av självständigt arbete har stort intresse för demensvård vill medverka till att utveckla demensvården framåt vill sprida kunskap till sina arbetskollegor på arbetsplatsen vill ta del av och göra sig förtrogen med de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010) För att sprida kunskap och skapa nya arbetssätt inom demensvården behövs personer som har ett genuint intresse för demensomsorg, demensombuden ska arbeta självständigt, hon blir en representant för sin enhet och demenssjuksköterskans förlängda arm. Ombudet ska fungera som handledare, på en del ställen kan denna person också fungera som administratör till kvalitetsregister Bättre liv för sjuka äldre dvs tex Senior Alert, BPSD men främst ska ombudet sprida nyheter och ge möjlighet till mer kunskap för sina medarbetare som hon får via nätverksamverkan med demenssjuksköterskan. Demensombudens uppdrag Delta vi demensombudsträffar Handleda och inspirera sina arbetskamrater Vara en förebild i arbetet med demenssjuka Regelbundet, förmedla ny information från demensombudsträffar Ta tillvara den demenssjukes intresse i alla sammanhang Medverka till att alla medarbetare gör de webbaserade ABC- och BPSD utbildningarna Medverka till att minska användandet av lugnande läkemedel Inspirera till användandet av bemötandestrategier, aktiviteter och hjälpmedel som behandlingsmetod Förmedla information till anhöriga om kommunens utbildningar och stöd Vara observant på miljöns betydelse för den demenssjuke (färg, form och säkerhet) Kan vara personer som är ansvariga för registrering i kvalitetsregistren inom Bättre liv för sjuka äldre MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

125 Bilaga 5 Administratörer i BPSD Syftet med BPSD registret är att minska BPSD, Beteendemässiga och Psykiska symtom vid Demenssjukdom. För att börja registrera krävs en 2 dagars administratörsutbildning. BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom I dag beräknas det att ca 90% av de personer som fått en demensdiagnos, någon gång under sjukdomstiden, får ett beteendemässigt symtom, som har sin grund i en upplevelse eller känsla som inte kan kommuniceras i ord. Det kan röra sig om allt ifrån apati till utåtagerande och psykotiska symtom. Kontaktmannen har ett stort ansvar och får ett utökat ansvar gentemot anhöriga och medarbetare. Tillsammans ska arbetslaget göra en metodisk kartläggning av symtom för att finna lämpliga personcentrerade åtgärder vilka kan lindra besvären. Administratören är den person som får inloggningsrätt för att registrera i registret. Kvalitetskrav på BPSD administratörer Intresserad av teamarbete Intresserad av nya arbetssätt Arbeta självständigt och initiera teamträffar och uppföljningar God samarbetsförmåga Tycka om att arbeta vid dator Erfarenhet av demensomsorg Vill avsätta administrativ tid BPSD Administratörens uppdrag Efter genomförd utbildning till administratör är rollen att Stötta vid webb-utbildning Delta vid skattning Registrera data Se till att uppföljning bokas Vara den som pushar på avdelningen Vara länk mellan kontaktperson och sjuksköterska, då det gäller tidsbokning mm Kontrollera att vård- och omsorgsplaner följs Redovisa resultaten kontinuerligt till enhetschef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

126 Bilaga 6 Demensvård i Munkedal Munkedals vårdcentral Demensutrednin g läkare och äldresjukskötersk a Demensdiagnos Kommunens insatser utan kostnad för den enskilde Vct äldresjukskötersk a informerar någon i kommunens demensteam om demensdiagnoserna genom samverkansträffa r Överföringsantec kning/ Samtycke A) SOL-insatser biståndshandläggare Mötesplats/ Träffpunt Anhörigstödsverksamhet Kommunens insatser med kostnad för den enskilde B) HSL-insatser Hemsjukvårdens demens-ssk / distriktsköterska C) Förebyggande stödinsatser demens-ssk, arbetsterapeut Demensteam, samverkan mellan biståndshandläggare enhetschefer, demenssk, arbetsterapeut, anhörigsamordnare Förebyggande insatser demenssjuksköterska, arbetsterapeut och stödperson Hemsjukvård sjuksköterska/ distriktsköters ka med demenskompetens Hemtjänst, Demensgrupp, Demensombud Dagverksamhet för dementa boende i ordinärt boende Särskilt boende, demensutbildade undersköterskor, demensombud MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

127 Bilaga 7 Nödvändiga byggstenar i ett förändringsarbete Cvision l + [ Kompetens l + li.'lö\iit~~ ~~d~:r' l Vision l [ l l Vision l + l Kompetens l ""'.~ '*-~~ ~ T:.'''' llj~ ', ",'fi'$ ",". Kompetens + -~a r. ;.~ + lltfötr~tll '.,. ~ag;~g l Vision l + l Ko~~etens l + l~belö'l'iili'lt'~ l l Vision _l + [ Kompetens l + Källa: Ledarskap i human service-organisati oner, lngela Thylefors, Natur&Kultur (Efter Knoster, 1991 l m~r~~ ; + [ Resurs_~~J l Resurser l + l Resurser l + + l Resurser l + + l Resu.-5~~ + Förändring Förvirring Ångest Motstånd Frustration Trampkvarn MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

128 128

129 129

130 130

131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 131 Sida 12 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Reviderade riktlinjer Västbus Kommunerna och regionen i Västra Götaland har sedan 2005 gemensamma riktlinjer, Västbus riktlinjer kring samverkan när det gäller insatser för barn och ungdomar med sammansatt social och psykiatrisk problematik. Under 2011/2012 har en översyn av dessa riktlinjer gjorts. Riktlinjerna har kompletterats med särskilda riktlinjer när det gäller samverkan kring familjehemsplacerade barn och ungdomar. Förslaget har remissbehandlats hos båda huvudmännen. Västkoms styrelse beslutade ( ) att godkänna förslag till nya riktlinjer och samtidigt rekommendera de fyra nya kommunalförbunden att i sin tur att göra det samma. Direktionen i Fyrbodals kommunalförbund beslutade ( ) att rekommendera medlemskommunerna att anta Västbus reviderade riktlinjer samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn. Beredning Områdeschefens Stöd tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att anta Västbus reviderade riktlinjer 2012 samt riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

132 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Västbus reviderade riktlinjer 2012, samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga. Kommunerna och regionen i Västra Götaland har sedan 2005 gemensamma riktlinjer, Västbus riktlinjer kring samverkan när det gäller insatser för barn och ungdomar med sammansatt social och psykiatrisk problematik. Under 2011/2012 har en översyn av dessa riktlinjer gjorts. Riktlinjerna har kompletterats med särskilda riktlinjer när det gäller samverkan kring familjehemsplacerade barn och ungdomar. Förslaget har remissbehandlats hos båda huvudmännen. Västkoms styrelse beslutade ( , 24) att godkänna förslag till nya riktlinjer och samtidigt rekommendera de fyra nya kommunalförbunden att i sin tur att göra det samma. Direktionen i Fyrbodals kommunalförbund beslutade ( ), 3) att rekommendera medlemskommunerna att anta Västbus reviderade riktlinjer samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen påverkan 2. Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Främjar de familjehemsplacerade barnen och ungdomarnas psykiska och fysiska hälsa. 4. Facklig samverkan enligt FAS Nej Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Västbus reviderade riktlinjer 2012 samt riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga. Åsa Thuresson Enhetschef Individ-och familjeomsorg Peter Martinsson Sektorchef Stöd MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

133 FYrb gd Missiv L Västbus reviderade riktlinjer 2O12 samtvästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Kommunerna och regionen i Västra Götaland har sedan 2005 gemensarnma riktlinjer, 'Yästbus riktlinjer", kring samverkan niir det gäller insatser frr barn och unga med sammansatt social och psykiatrisk problematik. Under 20ll/2012 har en översyn av dessa riktlinjer gjorts. Riktlinjerna har kompletterats med såirskilda riktlinjer nåir det gäller samverkan kring familjehemsplacerade barn. Förslaget har remissbehandlats hos båda huvudmännen. VästKoms styrelse beslutade (2, , S 24) att godkiinna ftirslag till nya riktlinjer och samtidigt rekommendera de fina kommunalftirbunden att i sin tur att göra det samma. Direktionen i Fyrbodals kommunalftirbund beslutade ( A7, $ 3) att rekommendera medlemskommunernratt anta Viistbus reviderade riktlinjer samt Västbus riktlinjer ftir familjehemsplacerade barn (bifogas). Fragor besvaras av charlotta.wilhelmsson@finbodal.se,tfn: Beslut skickas till: Fyrbodals kommunalforbund Box Uddevalla Mrl;fu Charlotta Wilhelmsson Beredningsansvarig Hälsa Fyrbodals kommunalftirbund

134 Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter riktlinjer antagna av Västkoms styrelse 17 mars 2005 Regionstyrelsen 12 april 2005

135 Gemensamma grundläggande värderingar Nedan redovisas de grundläggande värderingar som är utgångspunkter för dessa gemensamma riktlinjer. Texten i riktlinjerna avser barn och unga, för läsbarhetens skull används endast benämningen barn. Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med barnets bästa för ögonen. I alla överväganden som rör enskilt barn ska barnet ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad. Psykiska svårigheter hos barn är ett växande folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser från kommuner och landsting. Kommuner och landsting ansvarar både var för sig och gemensamt för att tidigt identifiera barn som avviker i sin utveckling och barn som har psykiska problem. Bedömning och insatser på basnivån för att komma tillrätta med problemen ska alltid först prövas, om det inte är uppenbart att barnets behov omgående kräver specialistvård. En funktionsnedsättning kan orsakas av skada eller sjukdom, som kräver medicinsk behandling och habilitering/rehabilitering. Underlättande respektive hindrande faktorer i miljön ska därför alltid beaktas. Hindrande faktorer ska undanröjas. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och därmed kostnadsansvar. I de fall lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Barnets intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Alla barn som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för detta. Barnets behov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. 2

136 Förtydligande av målgrupp och ansvar Målgrupp Målgruppen för riktlinjerna är barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Ansvar basnivå/specialistnivå 1 Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn som behöver särskilt stöd är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön, i sitt eget hem och i förskola/skola. Både bas- och specialistnivån har ansvar för att upptäcka och bedöma barn, att ge stöd, ge skydd och ge hjälp till förändring samt att följa upp insatser. Basnivån når alla barn. Hit hör socialtjänstens förebyggande verksamhet, förskola/skola (inklusive elevhälsan) och primärvården (där vårdcentraler, mödra- och barnhälsovård liksom ungdomsmottagningarna ingår). Elevhälsan är främst förebyggande och hälsofrämjande. Den är ett stöd för rektor och arbetslag och ska vid behov göra en allsidig elevutredning, innefattande pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala aspekter, som är inriktad på att ge underlag för åtgärder för elevens skolsvårigheter. Omfattningen och inriktningen i utredningarna bestäms utifrån skolans aktuella frågeställning och planeras individuellt. Dessa utredningar utgör också underlag för bedömning av vilka barn som behöver få insatser från specialistnivån. Primärvården ska tillgodose barns behov av rådgivning, diagnostik, behandling, omvårdnad, förebyggande och rehabiliterande åtgärder som inte kräver insatser från specialistnivån. Primärvården arbetar hälsofrämjande. Barnhälsovården ansvarar för barns hälsa tills barnet skrivs in i förskoleklass eller skolan och det är barnhälsovårdens ansvar att följa upp när detta sker. Primärvården skall göra en första bedömning av symtom och sjukdomstillstånd inklusive utredning och behandling på allmänmedicinsk nivå. En liten andel barn behöver specialistnivåns resurser. Till specialistnivån hör socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) och socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS, barn- och ungdomsmedicin, habilitering, barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri. Hit hör även HVB (hem för vård eller boende) samt de särskilda ungdomshemmen. Specialistnivån svarar för konsultation, utredning, diagnostik och behandling när basnivåns kunskaper och resurser behöver kompletteras. Brister på basnivån vad gäller kompetens och resurser motiverar inte insatser på specialistnivån. Brister på specialistnivån motiverar inte heller att ansvaret för insatser ligger kvar på basnivån. Varje huvudman ansvarar för att respektive verksamheter har resurser för sina uppdrag. Regionen har ansvar för all hälso- och sjukvård där Hälso- och sjukvårdsavtalet inte föreskriver annat. 1 Västbus riktlinjer gäller såväl offentliga som privata utförare. 3

137 Samverkansskyldighet - Informationsskyldighet Socialnämnden har ett huvudansvar för att samverkan kommer till stånd. En motsvarande skyldighet för andra parter att delta i samverkan, som initierats av socialtjänsten, har bland annat införts i hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Det är en skyldighet att informera andra huvudmän om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningarna för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för andra huvudmän För att samordna arbetet finns en länsövergripande styrgrupp för Västbus. 4. Gemensam kompetensutveckling Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för de olika uppdragen. All personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar. Huvudmännen svarar för att kompetensutveckling sker för sin personal samt att regelbundet erfarenhetsutbyte sker mellan verksamheterna i syfte att skapa en gemensam bas för utveckling av samverkan kring målgruppen regionalt och delregionalt. Gemensam utbildning för hela Västra Götaland skall genomföras årligen. Den regionala styrgruppen ansvarar för utbildningens innehåll. Genomförandet sker delregionalt. 4

138 Samverkan kring det enskilda barnet Skola Socialtjänst BUP Habiliterigen Primärvård Västbus Andra viktiga aktörer Barnet och familjen Barnet har behov av insatser från olika organisationer Gemensam, skriftlig individuell plan upprättas Vård och behandling genomförs. Respektive huvudman svarar för insatser och därmed förenade kostnader i enlighet med sitt ansvar Västbus Uppföljning/utvärdering Samverkan kring det enskilda barnet och familjen sker i huvudsak enligt ovanstående modell 2. Vid behov kan en komplettering ske med lokala samverkansrutiner. 2 Avseende det pedagogiska ansvaret, var god se Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn 5

139 Handläggare/ behandlare/ rektor inom någon av de berörda verksamheterna bedömer att barnet och familjen har behov av resurser utanför den egna verksamheten. 2. Handläggare/ behandlare/ rektor och familjen bedömer tillsammans behovet av ytterligare resurser och vilken/vilka verksamhet(er) som kan tillgodose behovet. Gemensamt beslutas om man ska kalla till ett nätverksmöte Västbus och vilka verksamheter som skall bjudas in. 3. Aktuell verksamhet kallar till nätverksmöte Västbus. Det lagstadgade ansvaret för samverkan medför att kallade verksamheter skall prioritera ett sådant möte. Mötet skall äga rum inom 3 veckor. Den sammankallande verksamheten leder nätverksmötet. 4. Syftet med nätverksmöte Västbus är att få en gemensam helhetsbild genom att klargöra barnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvarsområden. Berörda verksamheter ansvarar för bedömning av barnets/familjens behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde. 5. En individuell plan som tydliggör målen upprättas av företrädare för berörda verksamheter tillsammans med barnet/familjen. Av den individuella planen skall det framgå: 1. Vilka insatser som behövs 2. Vilka insatser respektive huvudman skall svara för 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen 4. Vem av huvudmännen som skall ha det övergripande ansvaret för planen Om någon av de berörda verksamheterna bedömer vidare utredning och/eller insats som obehövlig ska detta motiveras i den individuella planen. 6. Den individuella planen skall följas upp och resultatet av de olika insatserna utvärderas. Tidpunkt för utvärdering fastställs då planen skrivs. 7. Berörda verksamheter ska tydligt ange vilken verksamhet som ansvarar för beslutad insats, dess omfattning och kostnadsansvar. 6

140 Ansvar för boende, sociala insatser, psykiatrisk utredning, vård och behandling vid placering utanför hemmet I nedanstående figur visas schematiskt olika kombinationer av ansvarfördelning mellan socialtjänsten och psykiatrin. Boende och sociala insatser genom socialtjänsten Boende och sociala insatser genom socialtjänsten + Psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation från Psykiatrin Psykiatrisk heldygnsvård och behandling från Psykiatrin Förtydligande av den mellersta rutan: Barnets behov tillgodoses genom boende och sociala insatser utanför det egna hemmet som socialtjänsten ansvarar för och bekostar. Barn- och ungdomspsykiatrin/vuxenpsykiatrin ansvarar för psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet till berörd personal inom socialtjänsten, skola, familjehem/ HVB (Hem för vård eller boende) och särskilda ungdomshem (Statens institutionsstyrelse). I de fall barnet vistas i familjehem, HVB-hem eller särskilda ungdomshem och är i behov av psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet, kan denna ske antingen genom att barnet kommer till psykiatrisk mottagning eller att psykiatrin ansvarar för denna insats på familjehemmet/institutionen. Psykiatrin ger vid behov konsultation rörande barnet till berörd personal/familjehem Då placering sker akut bör ansvarsfördelning/kostnadsansvar vara klarlagt senast 5 dagar efter placeringen. 7. Organisering, avvikelserapportering och uppföljning av riktlinjerna lokalt/delregionalt/regionalt Västbus organisering Västbus styrgrupp För att hålla samman den regionala utvecklingen och uppföljningen finns en styrgrupp. Till den skall kommunalförbunden tillsammans med regionen utse följande representanter: Två representanter från respektive delregional ledningsgrupp, varav en från kommunen och en från BUP. I styrgruppen skall ingå representanter från skola och socialtjänst. Två representanter från Primärvården. Västkom respektive Västra Götalandsregionen kan adjungera ytterligare en representant vid behov. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen. 7

141 141 Delregional ledningsgrupp Delregionala ledningsgrupper eller motsvarande ska finnas inom varje sjukhus- /kommunalförbundsområde. Ledningsgruppen äger linjeansvaret för samverkan och ska gemensamt ansvara för genomförandet. Gruppen består av: - Verksamhetschefer för barn- och ungdomspsykiatri - Socialchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Skolchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Företrädare för primärvård - Företrädare för habilitering (ingår eller adjungeras vid behov) Lokal Västbusgrupp Struktur och rutiner för samverkan på lokal (kommun-) nivå formeras utifrån lokala förutsättningar. Rutin för avvikelserapportering Avvikelserapport upprättas i ett ärende: Då Västbus riktlinjer inte följs. Då överenskomna insatser/åtgärder i den individuella planen inte utförs. Då parterna inte kommer överens. Tillvägagångssätt vid oenighet: Avvikelserapport lämnas till den lokala Västbusgruppen. Ärendet presenteras i lokal Västbusgrupp för diskussion och analys. Den lokala Västbusgruppen för ärendet vidare till den delregionala ledningsgruppen för vägledning utifrån Västbus riktlinjer. Rutin för uppföljning av riktlinjerna Ordförande i de lokala Västbusgrupperna och delregional grupp träffas en gång per år för: Dialog och information Erfarenhetsutbyte Lyfta goda exempel Följa upp hur riktlinjer och rutiner efterlevs, diskutera tillämpning, möjligheter och svårigheter Inventera och initiera lokala utbildningsbehov De lokala Västbusgrupperna sammanställer årligen uppgifterna nedan och sänder till delregional grupp senast sista februari: Sin sammansättning, namn på medlemmar, funktion och organisationstillhörighet Antal möten i lokal Västbusgrupp De utbildningsinsatser som gjorts lokalt Antal avvikelserapporter och analys 8

142 Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (reviderade 2012). Riktlinjerna kallas vardagligt för Västbus. Västbus arbete sker i det konkreta arbetet med och runt det enskilda barnet. Det strategiska utvecklingsarbetet sker inom ramen för respektive kommuns lokala samarbete och i delregionala ledningsgrupper. För att hålla samman den länsvisa utvecklingen och uppföljningen av Västbus finns en Västra Götalands gemensam styrgrupp. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen Västra Götalandsregionen och VästKom. Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik". Texten nedan avser familjehemsplacerade barn och unga, men för läsbarhetens skull används endast benämningen barn. Två huvudsyften med Västbus särskilda riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga - förbättra livsvillkoren för familjehemsplacerade barn

143 143 - förtydliga vilket ansvar förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård har i sina respektive uppdrag för familjehemsplacerade barn. Riktlinjerna tydliggör ansvarsfördelningen mellan placeringskommun/avlämnande skola vistelsekommun/mottagande skola Hälso- och sjukvårdshuvudmannens specialist- respektive primärvård, tandvård involverade yrkesgrupper. Riktlinjerna omfattar alla familjehemsplacerade barn och skolverksamhet från förskola t.o.m. gymnasieskola. Familjehemsplaceringar ska som andra insatser i socialtjänsten bygga på evidensbaserad praktik d.v.s. bästa tillgängliga kunskap. I evidensbaserad praktik integreras här barnets behov av insatser, barnets perspektiv, bästa vetenskapliga kunskap om insatsers effekter och de professionellas expertis. Forskning visar bl.a. att skolan är den mest normaliserande aktiviteten för alla barn bra skolresultat, bra utbildning är den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som forskningen känner till på vikten av systematiskt arbete med läs-, skriv- och sifferfärdigheter det är viktigt att satsa på att förbättra främst den psykiska men även den somatiska hälsan för att motverka den ökade utsattheten sammanbrott d.v.s. avbrutna familjehemsplaceringar ökar risken för dåliga utfall Chefer och personal som möter familjehemsplacerade barn ska ha kunskaper om de särskilda riskerna familjehemsplacerade barn är utsatta för. Det är lika viktigt som att familjehemsföräldrarna får kunskap om dessa särskilda risker. Samråd ska ske mellan placeringskommunen och den kommande vistelsekommunen innan barnet blir placerat, för att klargöra vilka nya åtagande som vistelsekommunen står inför tydliggöra ansvarsfördelning mellan kommunerna gällande kostnader för de särskilda stödinsatser som kan komma behövas tydliggöra att insatser enligt SoL (socialtjänstlagen) anknyter till ett socialt behov medan insatser enligt SL (skollagen) utgår från pedagogiska bedömningar.

144 Placeringskommunens ansvar - Socialtjänsten Socialtjänsten i placeringskommunen ska utreda, bedöma och underrätta sig i ärendet inför beslut om att godkänna familjehemmet. Socialtjänsten ska - inhämta samtycke om uppgiftsöverlämnande från vårdnadshavare (gäller inte om barnet placerats med stöd av lag om särskilda bestämmelser för vård av unga, LVU) - informera socialtjänsten i vistelsekommunen om placeringen - informera avlämnande och mottagande skola om att barnet familjehemplaceras - informera barnhälsovård, primärvård och tandvård i placeringskommunen om att barnet familjehemsplaceras. Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande förskola, skola ansvara för att information överlämnas till mottagande förskola, skola att möte sker med mottagande skola. Vid familjehemsplacering av ett barn ska en hälsoundersökning göras efter begäran av socialtjänsten. Se även under rubrik Hälso- och sjukvårdens ansvar. Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården i vistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Resultatet av hälsoundersökningen rapporteras av sjukvården till socialtjänsten i placeringskommunen. Socialtjänsten överlämnar resultatet av hälsoundersökningen till skolsköterska eller skolläkare i mottagande skola. Rutiner för bevakning av det familjehemsplacerade barnets hälsa ska ingå i uppföljningen enligt BBiC. Gällande ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m., hänvisas till SKLs nuvarande cirkulär 2006:18 med samman namn, eller det cirkulär som det kan komma att ersättas av. Särskild uppmärksamhet på den unges sociala situation ska iakttas inför att barnet fyller 18 år. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att det ska finnas en lokal samtyckesblankett för att förenkla hanteringen av sekretessbelagd information. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektive ledningsgrupp/dokument. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att en lokal uppföljningsmall överlämnas till ansvarig rektor i mottagande skola för att använda vid mottagandet av familjehemsplacerad elev. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektive ledningsgrupp/dokument.

145 Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar inte för familjehemsvården efter att en överflyttning av vårdnaden har skett. Ansvaret vid behov av sociala insatser övergår då till vistelsekommunen. Placeringskommunens ansvar avlämnande skola: Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande förskola, skola ansvara för att information överlämnas till mottagande förskola, skola att möte sker med mottagande skola. Skolan där eleven tidigare har gått (avlämnande skola) ansvarar för att upprättade handlingar lämnas över till mottagande skola. För handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter skall vårdnadshavares samtycke först inhämtas. Vistelsekommunens ansvar mottagande skola Rektor i mottagande skola ska besluta om åtgärder utifrån befintlig medicinsk/psykologisk journal, social utredning, individuell utvecklingsplan/studieplan, och i förekommande fall åtgärdsprogram. Rektor ansvarar för att möte genomförs tillsammans med familjehemsföräldrar, socialtjänsten från placeringskommunen och avlämnande skola. Målsättningen är att mötet äger rum innan barnet börjar skolan. Vårdnadshavare ges möjlighet att delta om socialtjänsten gör bedömning att det är för barnets bästa. Om det befaras att en elev inte kommer nå kunskapskraven som minst ska uppnås ska detta anmälas till rektorn, se skollagen 2010:800 kap Rektorn ska därefter se till att behoven utreds och i förekommande fall se till att eleven får särskilt stöd i skolarbetet. Om särskilt stöd ges ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Rektor ansvarar för att skolan genomför uppföljningsmöten, där både vårdnadshavare, familjehemsföräldrar och socialtjänsten medverkar. Om barnet är placerat enligt LVU avgör socialtjänsten i placerande kommun om vårdnadshavare ska medverka. Rektor/förskolechef ska varje termin särskilt följa upp barn och elever som är familjehemsplacerade. Hälso- och sjukvårdens ansvar Enligt Västra Götalandsregionens (VGR) riktlinjer för ansvarsfördelning mellan barnpsykiatrin, barnmedicin, habilitering och primärvård har

146 146 VG Primärvård/Vårdcentral (där vårdnadshavare/familjehemsförälder/barnet är listad) ansvar för basal hälsovård för somatisk och psykisk hälsa inom första linjens hälsooch sjukvård Specialistnivån inom Barnmedicin respektive Barn- och ungdomspsykiatrin ansvar för måttliga till svåra/allvarliga fysiska respektive psykiska tillstånd, För barn under sex år ska vistelsekommunens BVC underrättas av den BVC där barnet är listad. Barnhälsovård, primärvård och tandvård i placeringskommunen ska efter socialtjänstens information om att barnet har blivit familjehemsplacerat i sin tur underrätta barnhälsovård, primärvård och tandvård i vistelsekommunen Den tandvårdsklinik där barnet är listat (vald klinik) ska meddelas av socialtjänsten att barnet är familjehemsplacerat, den valda kliniken underrättar omedelbart vistelsekommunens Folktandvård att göra en omlistning av barnet. Socialtjänsten meddelar vistelsekommunens Folktandvård när barnet flyttas tillbaka, som omedelbart meddelar den tidigare valda kliniken att göra en ny omlistning. För uppgifter om var barnet är listat kan närmsta Hälso- och sjukvårdsnämnds kansli i Västra Götalandsregionen kontaktas. Vid familjehemsplacering av ett barn ska en hälsoundersökning göras efter begäran av socialtjänsten. Hälsoundersökningen görs av vårdcentralen i placeringskommunen. Förslag på mall för hälsoundersökning finns på Västra Götalandsregionens hemsida. LÄNK Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården i vistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Se under rubrik Placeringskommunens ansvar Socialtjänsten, fjärde punkten. Uppföljning och utvärdering av dessa riktlinjer Västbus Västra Götalandsgemensamma styrgrupp har ansvar för uppföljning av riktlinjerna.

147 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 147 Sida 13 KOMMUNSTYRELSEN Information om pågående och kommande upphandlingar Elin Karlsson, kommunens upphandlare, informerar om: - pågående och kommande upphandlingar - upphandlingen av entreprenaden för ombyggnad av Hällevadsholms skola - möjligheter att få fler anbudsgivare i upphandlingarna Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

148 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 148 Sida 14 KOMMUNSTYRELSEN Aktuell situation Munkedalsskolan Med anledning av den senaste tidens händelser på Munkedalsskolan informerar Ann-Catrin Göthlin om den aktuella situationen samt vidtagna åtgärder. Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att notera informationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

149 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 149 Sida 15 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Pedagogisk verksamhet obekväm arbetstid Kommunstyrelsen beslutade att frågan om kvällsöppen pedagogisk verksamhet i kommunen skulle skjutas upp till våren Anledningen var att efterfrågan på kvällstillsyn var begränsad. Kommunernas skyldighet är att erbjuda förskola för barn från och med ett års ålder i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas arbete, studier eller i särskilda fall utifrån barnets eget behov. Kommunerna är inte skyldiga att erbjuda förskoleverksamhet under kvällar, nätter och veckoslut eller i samband med större helger. Däremot står det i nya skollagen att kommunen skall sträva efter att erbjuda annan pedagogisk omsorg för barn under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Detta med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete. De ekonomiska förutsättningarna har inte förbättrats sedan frågan behandlades förra gången. Under rådande omständigheter ses inte kvällsöppen verksamhet som ett alternativ. Däremot bör arbetet med att sträva efter alternativa lösningar fortgå. Beredning Barnomsorgssekreterarens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att avvakta med beslut om kvällsöppen pedagogisk omsorg. * Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt förvaltningen att fortsätta utreda frågan samt alternativa lösningar inför framtida behov. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

150 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid Inledning Kommunstyrelsen beslutade att frågan om kvällsöppen pedagogisk verksamhet i kommunen skulle skjutas upp till våren Anledningen var att efterfrågan på kvällstillsyn var begränsad. Det var totalt tolv barn som ansökte om kvällstillsyn vid en förfrågan under våren Dessutom stod kommunen samtidigt inför mycket stora ekonomiska anpassningar inför Även organisatoriskt var det svårt att starta en sådan verksamhet med så pass kort varsel att den skulle kunna stå klar till hösten Däremot skulle frågan tas upp på nytt kommande vårtermin. Kommunens ansvar/skyldighet Kommunernas skyldighet är att erbjuda förskola för barn från och med ett års ålder i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas arbete, studier eller i särskilda fall utifrån barnets eget behov. Även barn vars föräldrar är föräldralediga med yngre syskon, eller som har arbetssökande föräldrar skall erbjudas förskola 15 timmar per vecka. Dessutom skall samtliga barn från och med höstterminen det år de fyller tre erbjudas allmän förskoleverksamhet under minst 525 timmar per år. Kommunerna är inte skyldiga att erbjuda förskoleverksamhet under kvällar, nätter och veckoslut eller i samband med större helger. Däremot står det i nya skollagen att kommunen skall sträva efter att erbjuda annan pedagogisk omsorg för barn under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Detta med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete. Familjeperspektiv Då både familjestruktur och arbetsmarknad idag jämfört med förr ser annorlunda ut, har behovet i samhället av barnomsorg på obekväm arbetstid ökat. Många har inte sitt sociala nätverk där de själva bor och har därför svårt lösa sin vardag. I den nya skollagen har man därför förtydligat strävansmålet att försöka hitta lösningar för omsorg på obekväm arbetstid, då det kan underlätta för många familjers förvärvsarbete. Uppdrag från utbildningsdepartementet Regering gick därför i december 2012 ut med ett pressmeddelande om att de kommer satsa totalt 108,5 mkr tom år 2016 i statsbidrag till kommuner som satsar på omsorg under obekväm arbetstid. Under hösten 2013 kommer det avsättas 15,5 miljoner och kommande år 31 miljoner per år. Det är Skolverket som getts regeringsuppdrag att komma med riktlinjer för införandet, men ännu är inget klart. Många frågetecken kvarstår kring denna fråga. Hur kommer ersättningsnivån se ut och i vilken omfattning måste varje barn vara inskriven på kvällsomsorg per månad för att generera statsbidrag. Det enda som framgått är att verksamhet måste erbjudas minst 30 timmar per månad och barn. Vi vet inte heller hur många av Sveriges 290 kommuner som kommer ansöka om statsbidrag för detta. Den faktiska ersättningen per kommun kan bli mycket liten MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

151 sida Ekonomiska konsekvenser Beräkningar för att starta upp en kvällsöppen verksamhet gjordes redan år 2010 i den fördjupade utredningen för område Barn- och utbildning. En kvällsöppen verksamhet med öppettid från beräknades kosta drygt 500 tkr. Beräkningen gjordes utifrån att en extra personal på deltid måste tillsättas samt något extra för kostpersonal. I summan ingick även kostnader för måltider, förbrukning samt viss lokalkostnad. Dessutom engångskostnader för material som madrasser, sängkläder osv. Däremot ingick inte kostnader för eventuella taxiresor för fritidsbarn från respektive fritidshem till kvällsöppen verksamhet. Denna kostnad kommer helt att styras av hur många fritidsbarn som är inskrivna i kvällsomsorgen, antalet tillsynstillfälle per barn och månad, samt från vilket fritidshem barnen reser. Vid ett försök att ta fram en snittkostnad per resa skulle det bli drygt 300 kr per resa. En sådan resa fem dagar per vecka året om skulle generera en kostnad på per år. Sammanfattning Vi ser i dagsläget inte att de ekonomiska förutsättningarna blivit bättre sedan denna fråga behandlades förra gången. Den faktiska kostnaden för kvällsöppet alternativ kommer vara helt beroende av antal barn som efterfrågar detta och hur många taxiresor som kommer att krävas. Inte heller är något klart från Skolverkets sida hur deras ersättning kommer se ut och var detta landar. Om kvällsöppen verksamhet skall införas vid redan befintlig förskola måste planering för detta ske långt innan. Platserna som uppstår inför hösten måste hållas uppbokade för familjer med omsorgsbehov på kvällstid. Det innebär att beslut om en sådan verksamhet måste ske senast under april månad för eventuell start höstterminen Under rådande omständigheter ser vi inte kvällsöppen verksamhet som ett alternativ. Däremot bör arbetet med att sträva efter alternativa lösningar fortgå. Under året som gått har andra lösningar diskuterats. Ett alternativ har varit att se över möjligheten med att en eller två dagbarnvårdare erbjuder omsorg under kvällstid. Denna lösning bör ses över ännu en gång både ekonomiskt, samt om det är genomförbart rent praktiskt. Ett annat alternativ är att se över möjligheten för familjer att själva hitta lösningar via flerfamiljslösningar, men med viss samordning via kommunen. Tvåfamiljssystem finns redan idag för barn mellan 1-5 år och alternativet är att man ser över regelverket så att det istället skulle kunna vara ett alternativ för barn upp till 13 år. Nya alternativa lösningar kan vara något lättare att införa under pågående år. De är inte är så beroende av att starta upp under hösten, då det naturligt skapas platser på förskolor MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

152 sida Förslag till beslut Kommunstyrelsen avvaktar beslut om kvällsöppen pedagogisk omsorg tills vidare, men fortsätter utreda frågan samt alternativa lösningar inför framtida behov. Ann-Sofie Kristiansson Barnomsorgssekreterare Område Barn- och Utbildning Ann-Catrin Göthlin Chef Område Barn- och Utbildning MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

153 153

154 154

155 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 155 Sida 16 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Verksamhetsplan Fyrbodal och Lilla Edet Under första kvartalet 2011 inledde Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp ett arbete med att ta fram ny verksamhetsplan för åren Verksamhetsplanen är grund för samverkansavtal mellan samtliga parter under samma period. Den övergripande frågeställningen vid framtagandet var: Hur samarbetar/samverkar vi inom den nära vården i Fyrbodal för att på bästa sätt tillgodose invånarnas behov av vård och omsorg inom ramen för våra gemensamma resurser och i syfte att utveckla den nära vården och omsorgen. Målgrupper för samverkan är i första hand: - Äldre personer - Äldre med sammansatta behov av vård och omsorg - Personer med psykisk ohälsa/sjukdom och/eller missbruk/ beroende. Fem närsjukvårdsgrupper samt beredningsgruppen för psykiatri/missbruk har under hösten 2011 arbetat med Framtidsverkstäder för att utifrån typfall gällande individer beskriva systembrister i samverkan och ge förslag på lösningar till ovanstående frågeställning. Totalt har ett 100 tal personer från samtliga ingående parter under en till två dagar deltagit i Framtidsverkstäderna som följts upp lokalt samt med en avslutande gemensam konferens i februari Närsjukvårdsgruppernas - samt beredningsgruppens ordförande har stämt av processen löpande. Det framtagna materialet har sedan sammanställts och formulerats om till 11 systembristområden som deltagarna fått möjlighet att värdera och sedan slutligen prioritera. Arbetet beskrivs närmare i Underlag till verksamhetsplan Vårdsamverkan Fyrbodal Verksamhetsplanen antogs av Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp med en förhoppning om att verksamhetsplanen ska antas i medlemskommunerna. Beredning Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att anta verksamhetsplanen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

156 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Verksamhetsplan för Verksamhetsplanen baseras på Underlag för verksamhetsplan Framtidsverkstäder i Fyrbodal och Lilla Edet Antagen av Vårdsamverkan Fyrbodals Ledningsgrupp Bakgrund Under första kvartalet 2011 inledde Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp ett arbete med att ta fram ny verksamhetsplan för åren Verksamhetsplanen är grund för samverkansavtal mellan samtliga parter under samma period. Den övergripande frågeställningen vid framtagandet var: Hur samarbetar/samverkar inom den nära vården i Fyrbodal för att på bästa sätt tillgodose invånarnas behov av vård och omsorg inom ramen för våra gemensamma resurser och i syfte att utveckla den nära vården och omsorgen. Målgrupper för samverkan är i första hand: Äldre personer Äldre med sammansatta behov av vård och omsorg Personer med psykisk ohälsa/sjukdom och/eller missbruk/ beroende. Målet omfattar också samarbete/samverkan inom Specifika områden för vård och omsorg som ex. palliativ vård Verksamhetsplan för och samverkansavtal för Fem närsjukvårdsgrupper samt beredningsgruppen för psykiatri/missbruk har under hösten 2011 arbetat med Framtidsverkstäder för att utifrån typfall gällande individer beskriva systembrister i samverkan och ge förslag på lösningar till ovanstående frågeställning. Totalt har ett 100 tal personer från samtliga ingående parter under en till två dagar deltagit i Framtidsverkstäderna som följts upp lokalt samt med en avslutande gemensam konferens i februari Närsjukvårdsgruppernas - samt beredningsgruppens ordförande har stämt av processen löpande. Det framtagna materialet har sedan sammanställts och formulerats om till 11 systembristområden som deltagarna fått möjlighet att värdera och sedan slutligen prioritera. Arbetet beskrivs närmare i Underlag till verksamhetsplan Vårdsamverkan Fyrbodal Följande bristområden har identifierats av närsjukvårdsgrupperna (utan inbördes prioritering) Struktur, logistik och kommunikation Vårdplaneringen Undvikbara inskrivningar i slutenvård Kompetensbrister inom hela det geriatriska området Omhändertagande på rätt vårdnivå Läkemedelsområdet Hälsofrämjande och proaktivt arbete Särskilda diagnosgrupper i behov av samverkan: Fallskador, Hjärtsvikt, Stroke, KOL. Demens, Vård i livet slut samt samsjuklighet psykiatri/missbruk. Stöd till anhöriga behöver utvecklas MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

157 sida Parternas uppfyllande av sitt uppdrag Avvikelsehanteringen mellan vårdgivare på systemnivå Därtill har beredningsgruppen för psykiatri/missbruk arbetat med förslag till verksamhetsplan utifrån sitt uppdrag. De har identifierat följande framgångsfaktorer: Alltid brukarperspektiv. Det lokala arbetet som sker närmast brukaren är allra viktigast. Därför är grunden i samverkansarbetet lokala samverkansplaner baserade på såväl nationella direktiv som regionala överenskommelser. FoU bör kopplas till ledningssystem för samtliga vårdgivare gällande målgruppen. VästBus arbetet bör vävas in i psykiatrisamverkansarbetet. Identifiera och fokusera på specifika samverkans- och utvecklingsområden. I verksamhetsplanen har delar av handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland arbetats in. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Inte aktuellt 2. Miljö Inte aktuellt 3. Folkhälsa Ingår i kommunens uppdrag 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta verksamhetsplan för Vårdsamverkan Fyrbodal Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutet expedieras till: Vårdsamverkan Fyrbodal MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

158 158 Verksamhetsplan Verksamhetsplanen baseras på Underlag för verksamhetsplan Framtidsverkstäder i Fyrbodal och Lilla Edet samt delar av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Handlingsplan med särskilt fokus på de mest sjuka äldre. Antagen av Vårdsamverkan Fyrbodals Ledningsgrupp

159 159 Om samverkan Finns något ord som är så lätt att skriva, men så svårt att beskriva som samverkan. Detta nödvändiga som växer fram ur en ömsesidig förståelse av hur olika perspektiv fungerar ihop ur en persons många behov. Peter Brusén Leg. Psykolog och författare 2

160 160 Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 5 OMVÄRLD... 7 Ekonomiska förutsättningar vid förändrat verksamhetsansvar...9 FÖREBYGGANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE... 9 PROAKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD/VÅRD- OCH OMSORG OCH VÅRDPLANERING I SAMVERKAN AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET ASIH DIREKTSPÅR TILL SJUKHUS SAMORDNAD VÅRDPLANERING, UTSKRIVNING OCH UPPFÖLJNING GOD OCH SÄKER LÄKEMEDELSBEHANDLING FÖR ÄLDRE GOD VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE GOD VÅRD VID DEMENSSJUKDOM FÖRBÄTTRA STÖDET TILL ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE ÖKAD GERIATRISK KOMPETENS

161 161 AVVIKELSEHANTERING (AVSER SÅVÄL ÄLDRE- SOM PSYKIATRIOMRÅDET) FÖRBÄTTRAD SAMVERKAN INOM PSYKIATRI/MISSBRUKSOMRÅDET UPPDATERING OCH IMPLEMENTERING AV LOKALA SAMVERKANSPLANER VÅRDSAMVERKANSARBETE INOM PSYKIATRI/MISSBRUK OCH BARN OCH UNGA UTVECKLA ARBETE MED INDIVIDUELLA PLANER PSYKISK OHÄLSA BLAND ÄLDRE FORTSATT GEMENSAM KOMPETENSUTVECKLING ÖVER HUVUDMANNAGRÄNSER STÖDJA INFÖRANDET AV NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUK OCH BEROENDE SAMT NATIONELLA RIKTLINJER FÖR PSYKOSOCIALA INSATSER VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND GEMENSAM BRUKARSAMVERKAN ARENA FÖR SAMVERKANSFRÅGOR INOM NATIONELL SATSNING PRIO PSYKISK OHÄLSA

162 162 Inledning Vårdsamverkan Fyrbodal är en samverkansorganisering som funnits sedan år Arbetet fastställs i samverkansavtal. Ingående parter är de 14 kommunerna i Fyrbodal samt Lilla Edet, VG Primärvårds vårdgivare, NU sjukvården samt Hälso- och sjukvårdsnämndernas Kansli. Under 2011 bildades ett delregionalt politiskt samrådsorgan som verkar utifrån antaget inriktningsdokument och arbetsordning. Det gemensamma målet är att genom ökad samverkan förbättra och utveckla närsjukvården i området för att härigenom skapa ökad trygghet, tillgänglighet och kontinuitet för brukaren/patienten samt resurshushållning med bibehållen och förbättrad vårdkvalitet. Syftet är att: Skapa en gemensam arena för vårdsamverkan mellan berörda huvudmän i frågor som berör ingående parter. Verka för att resurser används på ett optimalt sätt Skapa förutsättningar för att brukare/patient skall uppleva insatserna som en helhet utan gränser Bakgrund Under första kvartalet 2011 inledde Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp ett arbete med att ta fram ny verksamhetsplan för åren Verksamhetsplanen är grund för samverkansavtal mellan samtliga parter under samma period. Den övergripande frågeställningen vid framtagandet var: Hur samarbetar/samverkar inom den nära vården i Fyrbodal för att på bästa sätt tillgodose invånarnas behov av vård och omsorg inom ramen för våra gemensamma resurser och i syfte att utveckla den nära vården och omsorgen. Målgrupper för samverkan är i första hand: Äldre personer Äldre med sammansatta behov av vård och omsorg Personer med psykisk ohälsa/sjukdom och/eller missbruk/ beroende. Målet omfattar också samarbete/samverkan inom Specifika områden för vård och omsorg som ex. palliativ vård 5

163 163 De fem närsjukvårdsgrupperna samt beredningsgruppen för psykiatri/missbruk har under hösten 2011 arbetat med Framtidsverkstäder för att utifrån typfall gällande individer beskriva systembrister i samverkan och ge förslag på lösningar till ovanstående frågeställning. Totalt har ett 100 tal personer från samtliga ingående parter under en till två dagar deltagit i Framtidsverkstäderna som följts upp lokalt samt med en avslutande gemensam konferens i februari Närsjukvårdsgruppernas - samt beredningsgruppens ordförande har stämt av processen löpande. Det framtagna materialet har sedan sammanställts och formulerats om till 11 systembristområden som deltagarna fått möjlighet att värdera och sedan slutligen prioritera. Arbetet beskrivs närmare i Underlag till verksamhetsplan Vårdsamverkan Fyrbodal Följande bristområden har identifierats av närsjukvårdsgrupperna (utan inbördes prioritering) Struktur, logistik och kommunikation Vårdplaneringen Undvikbara inskrivningar i slutenvård Kompetensbrister inom hela det geriatriska området Omhändertagande på rätt vårdnivå Läkemedelsområdet Hälsofrämjande och proaktivt arbete Särskilda diagnosgrupper i behov av samverkan: Fallskador, Hjärtsvikt, Stroke, KOL. Demens, Vård i livet slut samt samsjuklighet psykiatri/missbruk. Stöd till anhöriga behöver utvecklas Parternas uppfyllande av sitt uppdrag Avvikelsehanteringen mellan vårdgivare på systemnivå Därtill har beredningsgruppen för psykiatri/missbruk arbetat med förslag till verksamhetsplan utifrån sitt uppdrag. De har identifierat följande framgångsfaktorer: 6

164 164 Alltid brukarperspektiv. Det lokala arbetet som sker närmast brukaren är allra viktigast. Därför är grunden i samverkansarbetet lokala samverkansplaner baserade på såväl nationella direktiv som regionala överenskommelser. FoU bör kopplas till ledningssystem för samtliga vårdgivare gällande målgruppen. VästBus arbetet bör vävas in i psykiatrisamverkansarbetet. Identifiera och fokusera på specifika samverkans- och utvecklingsområden. Omvärld Äldre nationellt Flera olika studier, liksom patient och brukarundersökningar, visar att sjuka äldres behov av sammanhållen vård och omsorg inte uppmärksammas tillräckligt. (Se vidare i Underlag till verksamhetsplan Vårdsamverkan Fyrbodal ) Deras behov att hantera en skör livssituation, ofta med flera olika sjukdomstillstånd, är svårt i dagens fragmenterade vård- och omsorgssystem. Problemen handlar om att det är svårt att orientera sig och hitta rätt samt hantera alla de olika kontakterna med vården och omsorgen. Många faller mellan stolarna och ett stort ansvar får tas av anhöriga och närstående. Inte sällan hamnar äldre på sjukhus för sjukdomstillstånd som en väl fungerande primärvård i samarbete med äldrevården skulle kunnat förebygga. Detta innebär utvecklings-, resurs- och kvalitetsutmaningar för såväl vården som omsorgen. Sedan 2010 har staten tecknat överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gällande äldre. I december 2011 slöts en överenskommelse om Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre där ett antal viktiga målområden lyftes fram. Ökat inflytande i vården och omsorgen Preventivt arbetssätt God läkemedelsbehandling för äldre God vård i livets slutskede God vård vid demenssjukdom Utifrån den enskildes perspektiv är målet: Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. 7

165 165 Äldre Västra Götalands län För att kunna ta del av prestationsersättning kopplat till ovanstående finns tre övergripande krav: Det skall i länet finnas en gemensam struktur för ledning och styrning i samverkan samt ett gemensamt förankrat beslut om en handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. I planen skall beskrivning av förbättringsområden utifrån lokala förhållanden, konkreta och mätbara mål, planerade aktiviteter samt beskrivning av uppföljning redovisas. Huvudmännen skall också fatta beslut att införa ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Under april månad 2012 har beslut om gemensam struktur för ledning och styrning på länsnivå fattats. Det pågår även ett länsgemensamt arbete med utarbetande av handlingsplan för länet. I denna process har en representant för kommunerna, primärvård och sjukhus medverkat. Beslut om denna fattas hos respektive huvudmän under 2012 (region och de 49 kommunerna). För det länsgemensamma arbetet har struktur för en sammanhållen vård och omsorg beslutats. Kopplat till överenskommelsen mellan staten och SKL ges, förutom prestationsersättningar till verksamheterna, stödresurser i form av medel till styrning och ledning, utvecklingsledare samt analysarbete. I tillägg sker en satsning på Ledningskraftsteam. Äldre - Fyrbodal Då såväl de nationella målområdena och intentionerna som underlagsmaterial till handlingsplan för länet väl sammanfaller med Vårdsamverkan Fyrbodals identifierade systembrister faller det sig naturligt att väva in den nationella satsningen i pågående utvecklingsarbete. Den nationella satsningen planeras fortgå till Föreliggande verksamhetsplan är därför baserad på såväl delregionalt arbete i Fyrbodal, nationella intentioner som handlingsplan för länet. Missbruk och beroende nationellt Regeringen beslutade under år 2008 om en översyn av den samlade svenska missbruks- och beroendevården. Ett slutbetänkande från Missbruksutredningen överlämnades från utredaren våren 2011, Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret, SoU 2011:35. Vårdsamverkan Fyrbodals politiska samrådsorgan önskar att vårdsamverkansarenan har en beredskap för att hantera innehållet i den proposition som väntas utifrån utredningen. 8

166 166 Ekonomiska förutsättningar vid förändrat verksamhetsansvar Huvudmännens uppdrag och ansvar för hälso- och sjukvård framgår av Hälso- och sjukvårdslagen m.fl. lagar samt Hälso- och sjukvårdsavtal 2012 för regionen och de 49 kommunerna i länet. Vissa av verksamhetsplanens förslag kan innebära förändrat verksamhetsansvar med ekonomiska konsekvenser för huvudmännen. Sådana förändringar bör regleras i avtal. Utgångspunkten avseende ekonomiska effekter i sådana avtal ska vara, att varje huvudman även framdeles tar sitt kostnadsansvar enligt HSL m.fl. lagar och Hälso- och sjukvårdsavtal, så att förändrat verksamhetsansvar ej innebär övervältring av kostnader på annan huvudman. Detta är betydelsefullt för att underlätta lokala och delregionala lösningar i syfte att pröva nya arbetsformer. Målområden Förebyggande och hälsofrämjande Intentionen är att uppgifter om samhällets olika vård- och omsorgsverksamheter finns samlad, samordnad och är lättillgänglig. Som äldre utgör detta en trygghet och säkerhet innan, om och när behov uppstår. Vård och omsorgspersonal är kunnig och vet var informationen finns att hämta. Hög tillgänglighet, bra bemötande, empatisk och kompetent personal ansvarar för att vägleda och medverka till att individen kommer till rätt instans. På vård/hälsocentraler i regionen finns en funktion som i ett strukturerat program erbjuder personer 65 år och äldre att över tid följa sin hälsa. Mål Att patienten/brukaren upplever en god tillgänglighet, ett bra bemötande och får hjälp att komma till rätt vårdgivare. Att utveckla ett mer systematiskt arbetssätt för att främja äldres hälsa och förebygga ohälsa. Aktivitet Ansvarig Tillsammans med Uppmärksamma äldre inom Folkhälsoarbetet Inom ramen för folkhälsoavtal Vårdcentral och intresseorganisationer respektive kommun Uppsökande och samordnad information Kommun Vårdcentral 9

167 167 Utvecklande av koncept av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet till personer över 65 år på vårdcentral. Utveckling av 1177 till callcenterfunktion Länsnivå - Västra Götaland Länsnivå - Västra Götaland Uppföljningsmått: Aktiviteter inom ramen för folkhälsoavtal Geografiska kommunområden med uppsökande och samordnad information. Antal vård-/hälsocentraler som inrättat funktion för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamheter till personer 65 år och äldre. Tillgänglighet till information och vägledning för att nå ökad hälsa. Uppföljningsmått bör utvecklas. Proaktiv hälso- och sjukvård/vård- och omsorg och vårdplanering i samverkan På vårdcentraler och inom kommunens socialtjänst identifieras personer med risk för ohälsa. Mun- och tandhälsa, psykisk ohälsa och läkemedelsanvändning ingår. De olika vårdgivarna samarbetar för att en uppdaterad proaktiv och personcentrerad vård- och omsorgsplan finns för personer med kronisk sjukdom eller sammansatt vårdbehov. Denna kan snabbt aktiveras om hälsan sviktar vilket ger trygghet för den enskilde och är även vägledande för vård och omsorgspersonal. Fast namngiven vårdkontakt inom respektive primärvård och kommun ansvarar för samordningen av de identifierade personerna. Vid behov kan hembesök ske av distriktssköterska, läkare, rehabiliteringspersonal eller hemsjukvårdsteam. Vid kontakt med akutmottagning på sjukhuset sker riskidentifiering med efterföljande vårdplanering i hemmet och Aktiv HälsoStyrning (AHS) kompletterar och samordnas med insatsen på den listade vårdcentralen. Utsedd läkare har det samordnade medicinska ansvaret inkl. ansvar att koordinera läkemedelsansvar. Mål: Att personer 65 år och äldre med risk för ohälsa, alternativt har insatser från flera vård- och omsorgsgivare, är identifierade och har en proaktiv vård- och/eller omsorgs plan som kontinuerligt uppdateras i samband med kontakter med olika vårdgivare. Planen medverkar till rätt vård på rätt nivå. Om brytpunktsamtal genomförts skall detta dokumenteras i planen. Åtkomst av dokumentation 10

168 168 över vårdgivargränser är möjlig. Undvikbara besök inom akut- och slutenvården minskas eller upphör. Vårdcentraler har det övergripande medicinska samordningsansvaret för personer med kronisk sjukdom eller sammansatt vårdbehov som i huvudsak ligger inom primärvårdsnivån. Aktivitet Ansvarig Tillsammans med Arbeta fram rutiner för identifikation av Vårdcentral och kommun personer med kronisk sjukdom och sammansatt vårdbehov på vårdcentral och inom kommun. Upprättande av fast vårdkontakt för identifierade personer. Vårdcentral, Kommun och Länssjukvård Skapa struktur, innehåll och rutin för Primärvård Kommun och länssjukvård samordnad vårdplan mellan primärvård och kommun. I de fall specialistsjukvård är aktuell skall denna medverka. Öka den äldres och anhörigas medverkan Aktuell vård och omsorgsgivare och delaktighet i vården Arbeta med kvalitetsregister Senior Alert Kommun Länssjukvård och Vårdcentral Tydligt läkaransvar, dygnet runt, inkl. Primärvård Kommun/länssjukvård hembesök i hemsjukvård och vid särskilda boenden. Utveckla Samverkande sjukvård och Länssjukvård 1177, kommun och primärvård kontaktvägar mellan 1177-ambulans-MÄVAvårdcentral och kommun Nyttja det, via avtal, utökade uppdraget för 1177/ MÄVA/Jourcentral kommunsjuksköterskan i större omfattning. Kända kontaktvägar för konsultation mellan Länssjukvård Primärvård primärvårdens och specialistvårdens läkare. Införande av Aktiv hälsostyrning på sjukhus. Projekt Aktiv hälsostyrning Länssjukvård/Vårdcentral 11

169 169 Uppföljningsmått: Antal riskidentifierade personer, enligt ovan, med fast vårdkontakt per vårdcentral Antal upprättade vårdplaner Antal hembesök från primärvården för läkare, distriktssköterska (alt. Specialistsjuksköterska inom äldrevård) och/eller rehabiliteringspersonal. Antalet utbildningsinsatser inom områden för Senior Alert gällande undernäring, fall, trycksår och munhälsa. Antal registrerade brytpunktsamtal Antalet fallolyckor personer 65 år och äldre. Undvikbar slutenvård enligt nationella kriterier Uppföljningsparametrar Samverkande sjukvård Uppföljningsparametrar Utökat uppdrag för kommunsjuksköterska Antal identifierade personer inom Aktiv HälsoStyrning med uppföljande kontakt. Antal personer med kronisk sjukdom och sammansatt vårdbehov i förhållande till antalet listade i åldersgruppen 65 år och äldre - utvecklas Utvecklingsområden: Utökade möjligheter för biståndshandläggning och flexibla insatser efter kontorstid. Arbeta för att mobil distriktssköterska i äldrevård blir obligatoriskt i primärvårdens Krav och kvalitetsbok. Utökad delegering och tillgång till enklare medicinsk diagnostik inom kommunal hemsjukvård, ex viss provtagning och enklare medicinteknisk utrustning. Utveckla samarbete mellan primärvårdens distriktssköterskor och kommunsjuksköterskor 12

170 170 Avancerad sjukvård i hemmet ASIH Den specialiserade sjukhusvården arbetar i den nära vården i vårdtagarens hem, även särskilt boende, i samarbete med primärvård och kommunal vård och omsorg. Mål: Kompetens och resurser finns inom den nära vården. Undvikbar slutenvård och återinläggningar minskar. Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med ASIH beskrivs, utvecklas och etableras i samverkan mellan specialistsjukvård, primärvård och kommunal hemsjukvård för specifika målgrupper. Länssjukvård Vårdcentral och kommun Uppföljningsmått Undvikbar slutenvård och återinläggningar minskar. Direktspår till sjukhus. Om sjukhusets specialiserade insatser behövs så skall direktinläggning på avdelning vara möjlig, dygnet runt. Förutsättning är att primärvårdsläkare gjort bedömning eller att ambulanspersonal tagit kontakt för medicinsk prövning samt att avstämning skett med mottagande enhet och att vårdplanen är uppdaterad inskrivningsklar. Den äldres särskilda sårbarhet bör beaktas i triagering. Mål: Kriterier och rutiner för direktspår är överenskomna och formaliserade. Direktspår möjlig på regionens samtliga länssjukvårdsenheter. Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Gemensamma kriterier och rutiner för Länssjukvård/Vårdcentral direktspår är överenskomna och formaliserade. Checklista vid in- och utskrivning sjukhus. Samtliga 13

171 171 Bibehålla och vid behov utveckla rutiner Länssjukvård Vårdcentral för direktkontakt läkare - läkare MÄVA. Stödja utveckling/införande för de Kommun Länssjukvård och vårdcentral kommuner som önskar tillämpa arbetssättet Trygg hemgång. Förenklad rutin vid misstänkt fraktur. Länssjukvård Kommun och primärvård Uppföljningsmått Antal direktinläggningar i förhållande till inläggningar på sjukhus. Undvikbar slutenvård enligt nationella kriterier. Återinskrivningar inom 30 dagar enligt nationella kriterier Samordnad vårdplanering, utskrivning och uppföljning En trygg sjukhusvistelse kännetecknas av att den föregåtts av kontakt mellan den nära vården och sjukhuset. Den enskildes vårdplan är aktuell och tillgänglig. Vid inskrivning sker en strukturerad bedömning av risker. Läkemedelsavstämning genomförs, läkemedelsberättelse och läkemedelslista aktualiseras. Den individuella vårdplanen uppdateras. Inför utskrivning kallas berörda parter till SVPL, alt skickas remiss till primärvård gällande uppföljning och kontakt med fast vårdkontakt/fast läkare. När behov finns ska dialog ske mellan sjukhusläkare och läkare i primärvårdsläkare för att underlätta planering av fortsatt vård. Dialog och planering av hemgång görs alltid med den enskilde och om så önskas med anhöriga. Patient får alltid skriftlig information om vad som gjorts, vad som skall ske, vem som kan kontaktas mm. Fast vårdkontakt, för de mest sjuka äldre, kontaktar inom 48 timmar efter hemkomst och hembesök görs vid behov. Uppgifter om vård- och omsorgstagaren kan nås av alla berörda vårdgivare dygnet runt genom IT-lösningar. Mål: Sammanhållen vård- och omsorgsinformation. Trygg och säker vårdvistelse, in- och utskrivning samt uppföljning efter hemkomst. 14

172 172 Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Ökad följsamhet till rutiner för: Länssjukvård Kommun och vårdcentral Utskrivning av patienter med samordande insatser som inte är föremål för SVPL Epikris och läkemedelsberättelse och läkemedelslista Skriftlig patientinformation vid utskrivning Uppföljning efter sjukhusvistelse Utveckla och införa alternativa former för Samtliga vårdplanering ex. Videoplanering. Stödja utveckling/införande för de kommuner som önskar tillämpa arbetssättet Trygg hemgång. Kommun Vårdcentral och länssjukvård Utvecklingsområden Utveckla och integrera SVPL - KLARA till befintliga IT system. Epikriser och remisser tillgängliga via KLARA. Sammanhållen journal. Uppföljningsmått Antal information till fast vårdkontakt innan hemgång i förhållande till antal utskrivna. Antal kontakter 48 timmar efter hemgång i förhållande till definierade som mest sjuka äldre. Antal skriftlig information till patienten i förhållande till antalet sjukhusvistelser. Minskat antal återinläggningar inom 30 dagar. 15

173 173 God och säker läkemedelsbehandling för äldre Insatser för att undvika olämplig läkemedelsanvändning genom införande av Handlingsplan för äldre och läkemedel inom Västra Götalandsregionen samt Riktlinjer för ApoDos användning. Strukturerade läkemedelsavstämningar genomförs till samtliga personer över 75 år minst en gång årligen. I anslutning till inskrivning i hemsjukvård eller inflyttning på särskilt boende görs alltid läkemedelsavstämning/genomgång. Mål: Använda läkemedel till äldre på ett optimalt sätt. Olämpliga läkemedel, läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykos skall minska. Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Tillämpa Handlingsplan för äldre och läkemedel i VGR samt riktlinjer för ApoDos tillämpas i det praktiska arbetet. Vårdcentral och länssjukvård Läkemedelsgenomgång sker i anslutning till inskrivning i hemsjukvård eller inflyttning i särskilt boende. Vårdcentral och länssjukvård - behandlingsansvarig Kommun för vårdtagare inskrivna i hemsjukvård Kommun Läkemedelsberättelse upprättas vid Länssjukvård Vårdcentral (och kommun) hemgång från sjukhus. Förbättringsarbete utifrån BPSD register 1 Kommun Vårdcentral Kompetensutveckling för samtliga personalkategorier. Samtliga Utvecklingsområde Gemensam läkemedelsöversikt mellan vårdgivare, implementeras via NOD. Uppföljningsmått Minskning av olämpliga läkemedel enligt de nationella målen. 1 BPSD är en förkortning av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. Här avses kvalitetsregister. 16

174 174 Följsamhet till gällande föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:9) God vård i livets slutskede God vård och omsorg den sista tiden i livet är viktigt. Brytpunktssamtalet är ett sätt att markera när målet för vården ändrar inriktning. Vården inriktas på att skapa trygghet, lugn, symtomlindring av smärta, ångest och oro. Mål: Tillämpa Nationella riktlinjer samt nationellt och regionalt vårdprogram för vård i livet slutskede. Brytpunktssamtal, närståendestöd, symtomlindring. Ingen skall dö i ensamhet. Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Införande av nationella riktlinjer samt Samtliga nationellt och regionalt vårdprogram för vård i livets slutskede. Anslutning till Kvalitetsregister Palliativ Länssjukvård och kommun Vårdcentral registret. Ett fokusområde i utveckling av vård och omsorg inom området bör vara brytpunktsamtal. Fortsätta och utveckla palliativa Länssjukvård Vårdcentral och kommun vårdkedjan/vårdprocessen utifrån NU sjukvården som processägare för de patienter som är inskrivna i länssjukvårdens palliativa enhet Skapa möjligheter för kommunens och primärvårdens personal att auskultera vid NU sjukvårdens palliativa enhet. Länssjukvård Vårdcentral och kommun Uppföljningsmått Antal registreringar i Palliativa registret i förhållande till antalet dödsfall i hemkommun. Genomförda och registrerade brytpunktsamtal. 17

175 175 Utförda åtgärder i linje med regionalt vårdprogram. God vård vid demenssjukdom Insatser för att förbättra kvalitén i demensvården genom att utreda, diagnostisera, behandla och vårda utifrån den enskildes behov. Huvudmannaövergripande Nationella riktlinjer för demensvård införs. Anslutning till nationella kvalitetsregister. Mål En likvärdig behandling med tidig diagnostisering samt samordnad och personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom samt medverkan av och stöd till anhörigvårdare. Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Fortsätta införandet av Nationella riktlinjer Samtliga Anslutning till kvalitetsregister SveDem Vårdcentral, länssjukvård och kommun Anslutning till kvalitetsregister BPSD Kommun Vårdcentral och länssjukvård Utveckla det gemensamma arbetet i Kommun och Vårdcentral Länssjukvård demensvården mellan vårdgivarna. Stöd och utbildning till anhöriga. Kommun Vårdcentral Uppföljningsmått Antal utförda demensutredningar registrerade i SweDem i relation till antal personer som nyinsjuknat i demenssjukdom. Antal utförda nyregistreringar i BPSD kvalitetsregister. Antal gemensamt genomförda utbildningar Förbättra stödet till anhöriga och närstående Studien Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre visar att anhöriga står för en stor del av de multisjuka äldres omsorg men de ges inte tillräckligt stöd för att hjälpa sina närstående. 18

176 176 Mål Anhöriga ska ses som en samarbetspartner i vården och omsorgen om brukaren/patienten. Integrera anhörigperspektivet i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens samtliga verksamheter. Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Anställda i socialtjänst och hälso- och Kommun Primärvård och länssjukvård sjukvård utbildas i anhörigstöd Förhållningssätt och bemötande av anhöriga ska utvecklas Information om kommunens anhörigverksamhet skall finnas i regionens verksamheter. Uppföljningsmått: Utvecklas Samtliga Kommun Primärvård och länssjukvård Stödprocesser Ökad geriatrisk kompetens Den geriatriska kompetensen behöver utvecklas inom samtliga professioner och yrkesgrupper. Allt mer av avancerad vård och omsorg sker i öppna vårdformer vilket kräver ny kompetens. Arbetskraftsbrist förutspås inom äldrevård. Äldrevårdens status behöver höjas - ett sätt att är att kräva utbildning och fortbildning. Mål Öka den geriatriska kompetensen för olika yrkesgrupper även kring normalt åldrande. Öka kunskapen om läkemedel och äldre. 19

177 177 Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Fortsätta och utveckla MÄVAs Länssjukvård Vårdcentral och kommun auskultationsprogram. Bättre samordning mellan vårdcentral och Vårdcentral och kommun hemsjukvård gällande utbildning. Bjuda in vårdgrannar vid utbildning. Samtliga Förbättrad samverkan mellan verksamhet och utbildningsgivare som gymnasiet /högskola och universitet Verka för att kompetenshöjning sker på universitets- och högskolenivå för berörda yrkeskategorier. Uppföljningsmått Antal aktiviteter Avvikelsehantering (Avser såväl äldre- som psykiatriområdet) Idag saknas gemensamt Webbaserat avvikelsesystem för samtliga vårdgivare. Sammanställning av avvikelser sker inte på systemnivå som möjliggör lärande och systematiskt förbättringsområde. Mål: Minskat antal avvikelser som förorsakar skada för vårdtagaren. Analys åtgärder återkoppling lärande Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Sammanställning och återrapportering av Samtliga avvikelser på systemnivå. Genomgång av avidentifierad avvikelse stående punkt på närsjukvårdsgruppernas möten. Samtliga 20

178 178 Utvecklingsområde: Vårdgivargemensamt webbaserat avvikelsesystem. Uppföljningsmått Utvecklas Förbättrad samverkan inom psykiatri/missbruksområdet Utifrån den länsövergripande överenskommelsen (2011) gällande psykiatri samt Fyrbodals mall för lokala samverkansplaner önskar beredningsgruppen prioritera följande områden: Uppdatering och Implementering av lokala samverkansplaner Mål: De lokala psykiatrigrupperna skall ha uppdaterade planer för sitt arbete. Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Steg I. Stöd för de lokala Lokala psykiatrisamverkansgrupperna Beredningsgrupp/ledningsgrupp psykiatrisamverkansgrupperna att ta fram uppdaterade lokala planer och implementera dessa. Innehållet bör utgå från Fyrbodalsmallen. Efterfråga behov i arbetet från de lokala grupperna. Steg II. Beredningsgruppen skall arbeta vidare med de förslag/behov av stöd som kommer från de lokala grupperna. Beredningsgrupp Ledningsgrupp Uppföljningsmått Återkoppling till berednings- och ledningsgrupp. Första avstämning december

179 179 Tillskapa samverkan mellan vårdsamverkansarbete inom psykiatri/missbruk, idag avseende vuxna, och det samverkansarbete som sker inom ramen för barn och unga. Mål: Identifiera behovsområden och förbättra samverkan inom dessa Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Dialog med Samverkansgruppering barn och unga kring behovsområden för samverkan. Beredningsgrupp Ledningsgrupp Uppföljningsmått Utvecklas Utveckla arbete med individuella planer Mål: Individuella planer upprättas där brukaren och samtliga vård- och omsorgsgivare är delaktiga. Planerna finns tillgängliga för all öppenvård, region och kommun i realtid. Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Delta i arbete med kravspecifikation inför Beredningsgrupp via Vårdsamverkans Ledningsgrupp ny upphandling kring SVPL kansli Bistå projekt Länssamordning förstärkt kompetens i uppdrag Individuell plan. Styrgrupp Länssamordning förstärkt kompetens Beredningsgrupp 22

180 180 Uppföljningsmått Enligt projektplaner. Psykisk ohälsa bland äldre. Utvecklingsområde med behov av såväl ny kompetens som nya arbetssätt. Mål: Ökad kunskap och förbättrad vård och omsorg till personerna i behovsgruppen. Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Som en första omvärldsorientering reser nio personer från Fyrbodalområdet till nationell konferens kring psykisk ohälsa hos äldre maj månad Dessa återkopplar från konferensen till beredningsgruppen för ev. vidare utvecklingsarbete. Beredningsgrupp Ledningsgrupp Genomföra uppdragsutbildning, Högskolan Väst. Psykisk ohälsa bland äldre. Beredningsgrupp Ledningsgrupp Uppföljningsmått Utvecklas Vidareförvalta projekt Kunskap gör skillnad i samverkan med länsprojektet Baspersonalens Kompetens. Finna former för fortsatt gemensam kompetensutveckling över huvudmannagränser. Mål: Långsiktig kompetensutveckling inom relevanta gemensamma områden 23

181 181 Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Verka för fortsatt gemensam Beredningsgrupp Ledningsgrupp basutbildning inom psykiatri Genomföra utbildningsdag kring Socialstyrelsens inventeringsverktyg våren Omvärldsbevakning av aktuella utbildningsfrågor. Beredningsgrupp Beredningsgrupp Ledningsgrupp Ledningsgrupp Uppföljningsmått Genomförda aktiviteter Stödja införandet av Nationella riktlinjer för missbruk och beroende samt Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Mål: Utvecklas och kopplas till nationella mål Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Utbildningsinsatser samt stöd till lokala Beredningsgrupp Lokala psykiatrisamverkansgrupper psykiatrisamverkansgrupper. Uppföljningsmått Utvecklas och kopplas till nationella mål 24

182 182 Gemensam brukarsamverkan Mål: Finna former för och utveckla brukarsamverkan inom Vårdsamverkan Fyrbodals arbete. Ta tillvara erfarenheter från Kunskap gör skillnad Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Stödja lokala psykiatrisamverkansgrupper Beredningsgrupp Lokala psykiatrisamverkansgrupper kring brukarmedverkan Fortsatt kontakt med brukarföreningar och ambassadörer Uppföljningsmått Utvecklas Beredningsgrupp Lokala psykiatrisamverkansgrupper Arena för samverkansfrågor inom Nationell satsning PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa Mål: Enligt nationell satsning Aktiviteter Ansvarig Tillsammans med Enligt nationell överenskommelse mellan Beredningsgrupp Ledningsgrupp staten och SKL Uppföljningsmått Enligt nationella kriterier. 25

183 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 183 Sida 17 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Patientsäkerhetsberättelse 2012 Kommunstyrelsen i rollen som vårdgivare är skyldig att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete och att upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Under året har de viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten varit att kommunstyrelsen beslutat att inrätta ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, upptagit fall, läkemedels avvikelser, Lex Maria-anmälningar och patientsäkerhetsberättelse i internkontrollen sam att vårdpersonal börjat registrera avvikelser i verksamhetssystemet. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor har följt upp dokumentationen genom egenkontroll av journalgranskning, resultatet har sammanställts. 96 procent på särskilda boende var bedömda för risk för fall, trycksår och felnäring i slutet av augusti. Under hösten sjönk antalet riskbedömningar. Det har varit en minskning av rapportering av fall- och läkemedelsavvikelser under året. Ny rutin för avvikelse ska initieras i samband med uppdatering av verksamhetssystemet Magna Cura. Beredning Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna patientsäkerhetsberättelsen för Justerandes sign Utdragsbestyrkande

184 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Patientsäkerhetsberättelse 2012 Syftet med patientsäkerhetslagen är att ha en hög patientsäkerhet inom kommunens hälso- och sjukvård och sträva efter att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel hos vårdgivaren eller på att vårdpersonal begått misstag. Vårdgivaren tillika kommunstyrelsen är också skyldig att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete och att upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Av patientsäkerhetsberättelsen ska framgå: - Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående år - Vilka åtgärder som var vidtagits för att öka patientsäkerheten - Vilka resultat som uppnåtts Sammanfattning av patientsäkerhetsberättelsen De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten. Kommunstyrelsen har beslutat att inrätta ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. I internkontroll ingår fall, läkemedelsavvikelser, Lex Maria och patientsäkerhetsberättelse. Vårdpersonal registrera avvikelser i verksamhetssystemet. Hur patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor har följt upp dokumentationen genom egenkontroll av journalgranskning, resultatet har sammanställts. Hur risk för fall, felnäring och trycksår har identifierats. 96 procent på särskilda boende var bedömda för risk för fall, trycksår och felnäring i slutet av augusti. Under hösten sjönk antalet riskbedömningar. Registrering sker i kvalitetsregistretregistret Senior Alert. Hur hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser. Det har varit en minskning av rapportering av fall- och läkemedelsavvikelser under året. Ny rutin för avvikelse ska initieras i samband med uppdatering av verksamhetssystemet Magna Cura. Hur patienters och närståendes synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats. Patientens och närståendes synpunkter och klagomål hanteras enligt kommunens rutiner för inkomna klagomål och synpunkter. Utredningen sker i verksamheten som också har analyserat klagomålen. Svar på utredning skickas till den som framfört klagomål eller synpunkt. Hur patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för service och omvårdnad upphört att gälla fr.o.m I Fyrbodal har Rutin för Skyddsåtgärder/frihets- inskränkande åtgärder arbetats fram för att ha en rutin som ett övergripande förhållningssätt. Det är att stöd i vägledning i samband med patient- och närståendekontakt MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

185 sida Systematiskt kvalitetsarbete som bedrivits under året. Avvikelser för läkemedel och fall har minskat. Särskilda boende registrerar i Senior Alert. Särskilda boende och hemsjukvård registrerar i palliativa registret. Anslutit till BPSD registret. Registrerat följsamhet till hygienföreskrifter i nationell mätning. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Inga konsekvenser 2. Miljö Inga konsekvenser 3. Folkhälsa Inga konsekvenser 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna patientsäkerhetsberättelsen för Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

186 186 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

187 187 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Uppföljning genom egenkontroll 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 8 Riskanalys 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Hantering av klagomål och synpunkter 9 Sammanställning och analys 9 Samverkan med patienter och närstående 9 Resultat 9 Övergripande mål och strategier för

188 188 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten. Kommunstyrelsen har beslutat att inrätta ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. I internkontroll ingår fall, läkemedelsavvikelser, Lex Maria och patientsäkerhetsberättelse. Vårdpersonal registrera avvikelser i verksamhetssystemet. Hur patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor har följt upp dokumentationen genom egenkontroll av journalgranskning. Resultatet har sammanställts och återrapporterats. Hur risk för fall, felnäring och trycksår har identifierats. 96 procent på särskilda boende var bedömda för risk för fall, trycksår och felnäring i slutet av augusti. Under hösten sjönk antalet riskbedömningar. Registrering sker i kvalitetsregistretregistret Senior Alert. Hur hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser. Det har varit en minskning av fall- och läkemedelsavvikelser under året. Målen att minska fall med 10 procent och läkemedelsavvikelser med 20 procent har uppnåtts. Ny rutin för avvikelse ska initieras i samband med uppdatering av verksamhetssystemet Magna Cura. Hur patienters och närståendes synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats. Patientens och närståendes synpunkter och klagomål hanteras enligt kommunens rutiner för inkomna klagomål och synpunkter. Utredningen sker i verksamheten som också har analyserat klagomålen. Svar på utredning skickas till den som framfört klagomål eller synpunkt. Hur patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för service och omvårdnad upphört att gälla fr.o.m I Fyrbodal har Rutin för Skyddsåtgärder/frihets- inskränkande åtgärder arbetats fram för att ha en rutin som ett övergripande förhållningssätt. Det är att stöd i vägledning i samband med patientoch närståendekontakt. Systematiskt kvalitetsarbete som bedrivits under året. Avvikelser för läkemedel och fall har minskat. Särskilda boende registrerar i Senior Alert. Särskilda boende och hemsjukvård registrerar i palliativa registret. Anslutit till BPSD registret - Beteendemässiga och Psykiska symtom vid Demens. Registrerat följsamhet till hygienföreskrifter i nationell mätning. 3

189 189 Övergripande mål och strategier KF mål Alla ska ha rätt till en värdig omsorg Regeringen och SKLs mål Sett ur den äldres perspektiv är målsättningen Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Lagar och föreskrifter :659 Patientsäkerhetslagen :763 Hälso- och sjukvårdslagen :9 SoS föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete - SoS föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Vårdgivarens ansvar Högst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet är kommunstyrelsen. Vårdgivaren fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt följer upp och utvärderar mål kontinuerligt. Vårdgivaren ska genom ledningssystem säkerställa att verksamheten uppfyller de krav och mål som ställs på den i lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst, och stöd och service till vissa funktionshindrade. Ge direktiv och säkerställa att vårdprocesser fungerar verksamhetsövergripande. Utse ledningsansvar. Verksamhetschef ansvar Verksamhetschef för hälso- och sjukvård kan uppdra åt annan personal att utföra uppdraget eller delar av uppdraget se nedan. Inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur systematiskt kvalitetsarbete kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås. Ansvara för uppföljning och analys av verksamheten så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. 4

190 190 Områdeschefs ansvar Områdeschef har verksamhetschefens uppdrag inom sitt område. Inom område stöd ingår verksamheterna IFO, LSS, psykiatri och elevhälsa. Inom område stöd utför områdeschefen verksamhetschefens uppdrag att verksamheten tillgodoser hög kvalitet av vården. Inom område vård och omsorg ingår särskilt boende, hemvård, hemsjukvård, rehab och dagverksamheter för demenssjuka och sociala aktiviteter. Inom område vård och omsorg utför områdeschefen verksamhetschefens uppdrag att verksamheten tillgodoser hög kvalitet av vården. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar MAS ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. I ansvaret ingår att patienterna får den hälso- och sjukvård som läkare förordat. Inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur systematiskt kvalitetsarbete kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Ansvara för uppföljning och analys av verksamheten så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. Enhetschefens ansvar Deras uppdrag består i att ansvar för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva säker vård. Enhetschefers ansvar är att se till att rutiner följs, avvikelser dokumenteras och att dessa följs upp och analyseras. Enhetschef ska rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada till MAS. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Den legitimerade personalen och även boendestödjare, habiliteringspersonal, undersköterskor och vårdbiträde som har delegation på hälso- och sjukvårdsuppgifter ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personal ska rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada till enhetschef. 5

191 191 Ska medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner, metoder, risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. Struktur för uppföljning/utvärdering I patientsäkerhetsarbetet ska det finnas rutiner och riktlinjer för att förebygga vårdskador. Läkemedelsavvikelser Läkemedelsavvikelse rapporteras i avvikelsemodul av boendestödjare, habiliteringspersonal, undersköterska eller vårdbiträde. Sjuksköterska bedömer åtgärder samt signerar. Vid allvarlig händelse kontaktas MAS som gör en utredning MAS sammanställer läkemedelsavvikelser för året. Redovisades i årsrapportering till kommunstyrelsen. Fallrapport Fall rapporteras i avvikelsemodul av boendestödjare, habiliteringspersonal, undersköterska eller vårdbiträde. Sjuksköterska bedömer åtgärder samt signerar. Vid allvarlig händelse kontaktas MAS som gör en utredning MAS har sammanställt fall och fallskador för året. Fall och fallskador redovisades i årsrapporteringen till kommunstyrelsen. Medicintekniska avvikelser Vid allvarlig händelse kontaktas MAS som gör en utredning samt anmälan till läkemedelsverket och tillverkare. MAS sammanställer medicintekniska avvikelser och informerar berörda chefer. Medicintekniska avvikelser redovisades i årsrapporteringen till kommunstyrelsen. Riskbedömningar Riskbedömningar, åtgårder och uppföljning av felnäring, trycksår och fall görs i Senior alert. MAS har sammanställt och redovisat för berörda chefer. Redovisat Senior alert i årssammanställning till kommunstyrelsen. MAS har sammanställt och redovisat för berörda chefer. Palliativa registret MAS har redovisat kvaliteten av indikatorer i palliativa registret i för berörda chefer. Kvaliteten av indikatorer i palliativa registret har redovisats i årssammanställningen till kommunstyrelsen Avvikelse i Klara SVPL Den gemensam rutin för samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan region, primärvård och kommun registrerar avvikelse när rutin inte följs. Inkomna avvikelser från regionen skickas till respektive verksamhet för utredning och åtgärd, svar till regionen. När kommunen upp- 6

192 192 märksammar avvikelse som påverkar patientsäkerheten behandlas den av regionens verksamhet. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Vårdpersonal får utbildning i läkemedelsrutinen i samband med delegationsutbildningen Boendestödjare, habiliteringspersonal, undersköterskor och vårdbiträde har fått utbildning i att registrera i avvikelsemodulen. Team har startats upp för att göra riskbedömningar i Senioralert. Initiera kvalitetsgrupper i verksamheterna. Det är undersköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast och arbetsterapeut som ingår. Översyn av bemanning natt pågår. Registrering i Palliativa registret sker och det ger en bild av vilka förbättringsåtgärder som ska påbörjas. Projekt pågår att utveckla och säkerställa vården för demenssjuka Uppföljning genom egenkontroll Läkemedelsavvikelser, fall- och fallskador samt Lex Maria följs upp i varje delårsbokslut och årsbokslut (patientsäkerhetsberättelse). Enkätundersökningar på särskilt boende och hemtjänst Kartläggning av rutiner, kartlaggt vilka rutiner som behöver revideras och behov av nya rutiner. Det har skett en jämförelse med andra kommuner. Öppna jämförelser, KKiK Granskning av journaler och annan dokumentation i samband med klagomål och synpunker, avvikelser internt och externt. Patientnämndsärenden, vid inkomna ärende granskning av dokumentation. Inhämtande av synpunkter från revisionsrapporter. Jämför resultatet i nationella registren Palliativa registret och Senior Alert. 7

193 193 Samverkan för att förebygga vårdskador Lokala samverkansavtal Primärvården och kommunen Primärvården och kommunen har samverkansavtal det är möte fyra gånger per. Primvårssjuksköterska med inriktning på äldre och kommunens demens-, vårdplaneringssjuksköterska och biståndshandläggare har upparbetet samarbete. Primärvården, psykiatri och kommunen Samverkansavtal som reglerar samarbetet. Möte två gånger per år. Vårdsamverkan Fyrbodal och Lilla Edet Samarbete mellan kommunerna i Fyrbodal och lilla Edet i vårdfrågor. Närsjukvårdsgrupp Närsjukvårdsarbete pågår mellan Lysekil, Sotenäs och Munkedal. Det är vårdgivare inom primärvården i egenregi och privata vårdgivare, psykiatrin representeras av Carema, Lysekils, Sotenäs och Munkedals kommuner, NU-sjukvården och vårdsamverkan Fyrbodal, det är möte fyra till fem gånger per år. SVPL Klara och informationsöverföring Arbetsgrupp inom vårdsamaverkan Fyrbodal för SVPL Klara och informationsöverföring träffas fyra gånger per år. Hygiensjuksköterska Hygiensjuksköterska bistår med utbildning och rådgivning Västra Götaland Tandvårdsenheten Intyg för nödvändig tandvård och munhälsobedömning Förskrivare är kommunen Munhälsobedömning utförs av folktandvården. I Folktandvårdens uppdrag ingår att personal får utbildning i munhälsa. Tandhygienist gör en enkel munhälsobedömning på patienter som tackat ja. Hjälpmedel Inom område hjälpmedel finns samarbete mellan kommuner och region. Hjälpmedel förskrivs av kommun alternativt regionen. Centrum för läkemedelsnära produkter Gemensamt för kommunerna och regionen. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel och kosttillägg Nätverk inom norra Bohuslän och Fyrbodal Nätverk i kommunalförbundet Fyrbodal och norra Bohuslän för socialchefer, områdeschefer och MAS Lokala nätverk för enhetschefer i hemsjukvård, rehab, hemtjänst/hemvård. Riskanalys Händelseanalys av allvarliga avvikelser sker i samband med Lex Maria och Lex Sarah utredningar. 8

194 194 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet All personal rapporterar avvikelser. Avvikelser rapporteras i verksamhetssystemet av vårdpersonal, avvikelsen utreds av sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Allvarliga avvikelser rapporteras till MAS. Återkoppling till verksamheterna på verksamhetsmöte eller APT. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter, som kommer direkt till verksamheterna diarieförs centralt. Utredningen och analys sker i verksamheten och svaret ges oftast både muntligt och skriftligt till den som framfört kagomålet eller synpunkten. Svar på klagomål och synpunkter diarieförs. Finns det ärende från patientnämnden så diarieförs, utreds, analyseras och sammanställs dessa. Klagomål som anmälts till Socialstyrelsen som har betydelse för patientsäkerheten utreds och analyseras av MAS på uppdrag av vårdgivare. Vid allvarlig risk för skada eller vårdskada, klagomål från socialstyrelen informeras kommunsstyrelsens myndighetsutskott, KSMU. Sammanställning av klagomål och synpunkter, ärende från patientnämnden och klagomål via socialstyrelsen sker till kommunstyrelsen en gång per år. Rutinen behöver revideras. Sammanställning och analys Inkommande klagomål och synpunkter, ärende från patientnämnd och klagomål från Socialstyrelsen sammanställs i område stöd och i område vård och omsorg. Det är ledningsgruppen i respektive område som analyserar och sammanställer inkomna ärende årsvis för att se mönster som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Samverkan med patienter och närstående Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för service och omvårdnad upphört att gälla fr.o.m I Fyrbodal har Rutin för Skyddsåtgärder/frihets- inskränkande åtgärder arbetats fram för att ha en rutin som ett övergripande förhållningssätt. Det sker ett samråd vid skydds- och frihetsinskränkande åtgärder. I samband med utredningar samtalas med vårdtagare/närstående. Vård -/rehab planer görs upp med den enskilde eller närstående 9

195 195 Resultat Strukturmått Utbildningar som baspersonal och legitimerad personal gått under året Delegationsutbildningar till vårdpersonal Utbildning i förflyttningsteknik till vårdpersonal Utbildning i munhälsa till vårdpersonal av tandhygienist BPSD är ett kvalitetsregister för att säkerställa och utveckla demensvården. En sjuksköterska är utbildad i registeranvändning En 2-dagars utbildning som förberedelse inför Samverkande sjukvård (22 sjuksköterskor) Utbildning i Medicinska bedömningar akutsjukvård och Prehospitala bedömningar av äldre med stort vårdbehov (7,5 +7,5 p) (2 sjuksköterskor) Handledarutbildning ( ) (7 sjuksköterskor,1 arbetsterapeut) Demensutbildning (arbetsterapeut) IT teknik kognitiva hjälpmedel (multiprofessionella teamet) Smärtlindring (sjukgymnaster) Processmått PPM nationell prevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler Mätning Resultat 2010 Resultat 2012 Antal observationer (personer) 153 personer 123 personer Andel korrekta basala hygienrutiner och klädregler i alla 7 steg Andel korrekt desinfektion av händerna före patientnära arbete Ander korrekt observation av händerna efter patientnära arbete Andel korrekt användning av handskar Andel korrekt användning av förkläde Andel korrekt hygienrutiner steg 1-4 Andel fri från ringar, klockor och armband 21 procent 30 procent 55 procent 54 procent 97 procent 95 procent 85 procent 90 procent 65 procent 55 procent 25 procent 30 procent 87 procent 90 procent Andel kort eller uppsatt hår 95 procent 96 procent 10

196 196 Andel korrekt arbetsdräkt 86 procent 93 procent Andel korrekta klädregler steg procent 82 procent I kvalitetsregistret Senior Alert används evidensbaserade instrument som mäter vårdtagarnas riskfaktorer för fall, felnäring och trycksår Det finns ett samband emellan antal vårdtagare som faller och risk för fall, felnäring. Förebyggande arbete är samhällsbesparande. Riskbedömning Antal utförda 2011 Antal utförda 2012 Fall Felnäring Trycksår Resultatmått Antal avvikelser på särskilt boende och hemtjänst har minskat. Antal fall minskade från 2011 till 2012 med 19 procent, läkemedelsavvikelser minskade under samma period med 23 procent. SVPL samordnadvårdplanering. Avvikelser Läkemedel Fall och fallskador Medicintekniska produkter SVPL - Regionen till kommun SVPL - Kommun till region Klagomål Socialstyrelsen Klagomål/synpunkter Lex Maria Patientnämnden (vård och behandling) Tandvårdenheten Måluppfyllelse dvs. resultat kopplat till egna mål och strategier. - Senior alert - Riskbedömning av trycksår, felnäring och fall har genomförts på särskilda boende och korttidsboende.94 procent var registrerade i augusti, i december var målet uppfyllt till knappt 50 procent. Vid mätpunkten den 1 oktober var 86 procent registrerade, målet 90 procent uppfylldes inte. - Utveckla hälso- och sjukvårds dokumentation. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster kommer att dokumentera enligt ICF. Att fortsätta med egenkontroller kommer fortsatt vara en målsättning. - Inom varje verksamhet, särskilt boende och hemtjänst, avsätt tid för att planera vem utför vad i teamarbete. Målet är uppfyllt. 11

197 197 - Att inrätta kvalitetsgrupper på varje boende för att diskutera systematiskt kvalitetsarbete. I fokus står nödvändig tandvård, munhälsa, inkontinens, riskbedömningar trycksår, fall och felnäring, avvikelser, nattfasta, palliativ vård. Målet har inte uppnåtts fullt ut. - Under året har särskilt boende och hemtjänst deltagit i punktprevalensmätning, PPM, basala hygienrutiner och klädregler. Målet att ha utbildning i basala hygienrutiner är inte uppnått men att delta i PPM mätningen är uppfyllt. - Läkemedelsgenomgångar för personer som är 75 år och äldre och har fler än 10 läkemedel, projekt initierat av HSN samverkan med Sotenäs, Lysekils kommuner och primärvården. Projektet igångsattes inte. - Att minska fall och läkemedelsavvikelser med 10 respektive 20 procent är uppnått Övergripande mål och strategier för kommande år 2013 KF mål och strategi Alla ska ha rätt till en värdig omsorg och till en säker hälso-och sjukvård Regeringen och SKLs mål Sett ur den äldres perspektiv är målsättningen Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Mål för verksamheter inom område Vård och omsorg och Stöd Under året ska hälso- och sjukvårdsjournaler dokumenteras enligt ICF. Utbildning för sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster kommer att initieras. Starta upp hygienutbildning med stöd av hygienssjuksköterska i NU-sjukvården. Utbildning i att kvalitetssäkra inkontinensvården starta med informationsmöte för chefer, sjuksköterskor och inkontinensombud under vården. Därefter får varje verksamhet arbeta med kvalitetssäkring. Fortsätta medverka i PPM av basala hygienrutiner och klädregler Särskilda boende följer upp kvalitet på förutbestämda område bl.a. avvikelser, riskbedömningar, registrering i palliativa registret Utveckla vården kring demenssjukdomar Fortsatt arbete med verksamhetsplan för Fyrbodal och Lilla Edet

198 198 Uppnå nationella målen att registrera i kvalitetsregister SveDem (Svenska Demensregistret) avvakta med registreringar BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom) Registrera BPSD syndrom på ett standardiserat arbetssätt Palliativa registret Registrera alla som avlider och är inskrivna i kommunala hälso- och sjukvården, särskilda boende och hemsjukvård. Senior Alert Registrera riskbedömningar och planerade åtgärder samt uppföljning av 90 procent av de som bor på särskilda boende och har korttidsplats. 13

199 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 199 Sida 18 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS , Kvalitetsberättelse; vård och omsorg samt stöd Att skriva en kvalitetsberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2012 (Dnr ). Kvalitetsberättelse ska redovisas i samband med årsbokslutet. Verksamheterna ska dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra samtliga krav och mål som gäller för respektive verksamhet enligt gällande författningar. Inom vård och omsorg samt stöd i Munkedals kommun har ett omfattande utvecklingsarbete startat med att aktivt kunna förbättra och säkra kvaliteten för att erbjuda insatser av god kvalitet till de människor som behöver vård, omsorg och stöd Detta arbete skall sammanfogas med det stora arbetet som har inletts för hela kommunen avseende kvalitet och ledningssystem. Det skall också sammanfogas med KF:s styrkort. Beredning Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kvalitetsberättelsen för området vård och omsorg * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kvalitetsberättelsen för området stöd Justerandes sign Utdragsbestyrkande

200 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Kvalitetsberättelse Vård och omsorg 2012 Verksamheten ska dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra samtliga krav och mål som gäller för respektive verksamhet enligt författningar (lagar, förordningar och föreskrifter). Det bör dokumenteras i enlighet med SOSFS 2011:9 7 kap. 1. Det är vårdgivare eller den som bedriver verksamhet inom SoL och LSS som varje år bör upprätta en kvalitetsberättelse. Inom vård och omsorg i Munkedals kommun har ett omfattande utvecklingsarbete startat med att aktivt kunna förbättra och säkra kvaliteten för att erbjuda insatser av god kvalitet till de människor som behöver vård, omsorg och stöd. Genom att arbeta mer strukturerat och systematiskt med att följa upp och utvärdera verksamheten kan vi identifiera förbättringsområden och/eller visa på att det vi gör är det rätta. Ledningssystemet kommer succesivt att utvecklas för vara så heltäckande som möjligt. Detta kommer även vägas in i kommunens övergripande mål- och kvalitetsarbete. Att skriva en kvalitetsberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2012 Dnr Kvalitetsberättelse ska redovisas i samband med årsbokslutet. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Inga konsekvenser 2. Miljö Inga konsekvenser 3. Folkhälsa Inga konsekvenser 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna kvalitetssäkerhetsberättelse Vård och omsorg för Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

201 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Kvalitetsberättelse område Stöd 2012 Verksamheten ska dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra samtliga krav och mål som gäller för respektive verksamhet enligt författningar (lagar, förordningar och föreskrifter). Det bör dokumenteras i enlighet med SOSFS 2011:9 7 kap. 1. Det är vårdgivare eller den som bedriver verksamhet inom SoL och LSS som varje år bör upprätta en kvalitetsberättelse. Kvalitets och ledningssystems arbete har påbörjats inom område stöd med ett flertal olika aktiviteter. Detta arbete skall sammanfogas med det stora arbetet som har inletts för hela kommunen avseende kvalitet och ledningssystem. Det skall också sammanfogas med KF:s styrkort som också kommer ses över under kommande år. Ledningssystemet kommer succesivt att utvecklas för vara så heltäckande som möjligt. Detta kommer även vägas in i kommunens övergripande mål- och kvalitetsarbete. Att skriva en kvalitetsberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2012 Dnr Kvalitetsberättelse ska redovisas i samband med årsbokslutet. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Inga konsekvenser 2. Miljö Inga konsekvenser 3. Folkhälsa Inga konsekvenser 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna kvalitetssäkerhetsberättelse område Stöd Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

202 202 Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År Maria Ottosson Lundström Dnr:

203 203 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur för uppföljning... 4 Åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet.. 5 Förebyggande arbete... 5 Interna granskningar... 6 Externa granskningar... 6 Resultat och analys... 7 Mål för kommande år

204 204 Sammanfattning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beskriver hur kvalitetsarbetet ska bedrivas och anger att det är vårdgivaren (HSL) och den som bedriver socialtjänst (SoL) som ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet innehåller en struktur för att styra, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten samt vad, hur och när uppföljning och utvärdering ska göras. Det är ett verktyg som vi måste ha för att kunna säkra kvaliteten. Ledningssystemet ska vara ett stöd för ledningen att göra verksamheten säker och för att rätt saker görs i rätt ordning och på rätt sätt. Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet fastställs och personalen görs delaktig i kvalitetsarbetet. Inom vård och omsorg i Munkedals kommun har ett omfattande utvecklingsarbete startat med att aktivt kunna förbättra och säkra kvaliteten för att erbjuda insatser av god kvalitet till de människor som behöver vård, omsorg och stöd. Genom att arbeta mer strukturerat och systematiskt med att följa upp och utvärdera verksamheten kan vi identifiera förbättringsområden och/eller visa på att det vi gör är det rätta. Ledningssystemet kommer succesivt att utvecklas för att bli så heltäckande som möjligt. Detta kommer även vägas in i kommunens övergripande mål- och kvalitetsarbete. 3

205 205 Övergripande mål och strategier Vision En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! KF mål och strategi Alla ska ha rätt till en värdig omsorg Införa värdighetsgaranti Vård och omsorgs mål och strategi Äldre personer och deras anhöriga ska veta vad de kan förvänta sig av kommunens äldreomsorg Arbeta fram förslag till värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. Samverkan med brukare och pensionärsorganisationer Tydliggöra och förbättra informationen via hemsidan, broschyrer mm Äldre personer ska kunna påverka och ha inflytande över hur och när omsorgsinsatserna utförs Använda genomförandeplanen som ett centralt verktyg i vardagsarbetet Utreda möjlighet till rambeslut och förenklad biståndshandläggning Organisatoriskt ansvar Kommunstyrelsen har rollen att fast ställa kommunens kvalitetsarbete och följer upp och utvärdera verksamheten. Välfärdschef har det övergripande ansvaret för välfärdsektorn. Områdeschef ansvarar tillsammans med enhetschefer för att kvalitetsarbetet genomförs ute i verksamheterna. Alla medarbetare har ansvar att aktivt delta i kvalitetsarbetet. Struktur för uppföljning KF och område Vård och omsorg mål, strategier och mått följs upp i samband med delårsbokslut och årsbokslut Se resultat Resultatet i Internkontrollen är återrapporerat och godkänt på KS den möte Kvalitetsberättelse, arbetsmiljöberättelse och patientsäkerhetsberättelse bifogas årsbokslutet. Se interna granskningar 4

206 206 Åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet Kommunstyrelsen beslutade i juni 2012 att kvalitetsledningssystem för verksamheterna enligt SoL, LSS och HSL ska arbetas fram. Hemtjänsten Kartläggning av rutiner inom hemtjänsten visar på vilka rutiner som behöver uppdateras. Att uppdatera dessa rutiner ingår i 2013 års kvalitetsarbete. Egenkontroll av social dokumentation visar på inom vilka område i genomförandeplan och daganteckningar som behövs mer handledning och utbildning i. Larm Särskilt boende Kartläggning av rutiner visar på rutiner som behöver uppdateras. Att uppdatera dessa rutiner ingår i 2013 års kvalitetsarbete. Egenkontroll av social dokumentation visar på inom vilka område som det behövs mer handledning och utbildning i genomförandeplan och daganteckningar. Ett nytt och säkrare trygghetslarm har upphandlats och installeras på samtliga särskilda boenden. Klagomål och synpunkter Rutin klagomål och synpunkter behöver uppdateras. Det finns i nuläget två rutiner i kommunen. Klagomål och synpunkter behöver diskuteras i verksamheterna. Lex Sarah Rutin för Lex Sarah behöver uppdateras. Lagen behöver diskuteras i verksamheterna. Det behövs kriterier för vad är missförhållande. Fysiska, psykiska och sexuella övergrepp behöver definieras. IT-säkerhet Verksamhetssystem Magna Cura införs gemensamt med Sotenäs och Lysekils kommun. I uppdraget ingår att uppdatera IT- säkerheten för de tre kommunerna med rutiner för loggning, behörigheter utifrån lagstiftning om sekretess och tystnadsplikt Förebyggande arbete Anhörig- och frivilligverksamheten Anhörigsamornare skickar brev med information om kommunens verksamheter till personer som fyller 79 år. Återkoppling erbjuds genom hembesök eller telefonsamtal. Det finns anhörigcafé som har olika programpunkter. Det är öppet en eftermiddag i veckan. Programet annonseras i Bohuslänningen. 5

207 207 Interna granskningar Följande internkontrollområde inom vård och omsorg redovisade i KS : Synpunkter och klagomål Lex Sarah Uppdatera rutin för granskning av avgifter Uppföljning av hantering av privata medel Näringsriktig mat Säker mat Ramavtalstrohet inom inköp av livsmedel Rutin för arbetsmiljö-, kvalitets- och arbetsmiljöberättelse Internkontrollområde som redovisas i årsbokslutet 2012 är: Patientsäkerhetsberättelse Kvalitetsberättelse Arbetsmiljöberättelse Externa granskningar Socialstyrelsen granskningar för år 2012 Öppna jämförelser för särskilda boende och hemtjänst Äldre guiden redovisades Resultatet bygger på mätningar från den 1 oktober Nöjd Kund Index - NKI NKI undersökning som gjordes av Socialstyrelsen 2008 och 2010 har ersatts av nytt frågeformulär KKiK - Kommunens kvalitet i korthet 6

208 208 Resultat och analys Resultatmått/Uppföljning delårsbokslut och bokslut Mått Årsbokslut NKI- Nöjd Kund Index hur nöjd är brukaren med den information som ges Särskilt boende > 80 Eget boende > 96 NKI- Nöjd Kund Index Inflytande, hemtjänst (påverka tid) Inflytande, särskilt boende( ) Information, hemtjänst Information, särskilt boende NKI för hemtjänsten i sin helhet är 96 vilket är 13 i rankingen av Sveriges samtliga kommuner (80 för 2011). Högsta värdena är när det gäller personalens bemötande och hur personal tar hänsyn till önskemål och åsikter. Lägsta värdena gäller information, kontinuitet och möjlighet att påverka tiderna. NKI för äldreboenden i sin helhet är 82 vilket är 112 i rankingen (76 för 2011). Resultatet är bättre än föregående år och högsta värdena är hur personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål och vad man tycker om maten. Lägsta värdena är sociala aktiviteter, utemiljön samt tillgång till sjuksköterska. 59 procent 51 procent 71 procent 50 procent Väntetid från ansökan till erbjudande om plats i särskilt boende. Ska sänkas i jämförelse med 2011 Antal kvalitetssäkrade genomförandeplaner - fler än hösten 2011> 22 Väntetid från ansökan till erbjudande om plats i särskilt boende har under 2012 varit i snitt 12 dagar vilket är ett bättre resultat än Arbetet är under uppbyggnad och det 7

209 209 Lex Sarah 0 kommer vara ett prioriterat mål Klagomål och synpunkter Klagomålen har ökat under 2012 inom vård och omsorg. Till största delen handlar kalgomålen om att man upplever att personalen inte har tid att ge en god vård och omsorg. Några få klagomål som handlar om dåligt bemötande och dåligt städat. Mål för kommande år 2013 KF mål och strategi Alla ska ha rätt till en värdig omsorg och till en säker hälso-och sjukvård Införa värdighetsgaranti Vård och omsorgs mål och strategi 1.V o O - Alla ska ha rätt till en värdig omsorg och till en säker hälso- och sjukvård - VoO - Införa värdighetsgaranti 1. Äldre personer och deras anhöriga ska veta vad de kan förvänta sig av kommunens vård och omsorg - Arbeta fram förslag till värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. Samverkan med brukare och pensionärsorganisationer. - Tydliggöra och förbättra informationen via hemsidan, brochyrer mm - Implementera den nationella värdegrunden i hela äldreomsorgen 2. Äldre personer ska kunna påverka och ha inflytande över hur och när utförs - Arbeta med individuella genomförandeplaner Fortsätta granskning av kontrollområde inom internkontroll som

210 210 Övergripande mål för flera av kommunens verksamheter - Starta upp arbetet med det systematiska ledningssystemet - Gemensamma rutinen för synpunkter och klagomål uppdateras - Lex Sarah rutinen uppdateras Vid kartläggning av rutiner inom hemtjänsten och särskilt framkom att det saknas rutiner eller att rutiner behöver revideras. Målet är att påbörja revidering av rutinerunder året. Nya föreskrifter om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning på särskilda boende träder i kraft 1 januari Ett viktigt arbete 2013 är att förbereda inför de nya föreskrifterna. Ett omfattande arbete med att implementera äldreomsorgens nationella värdegrund har startat och kommer pågå under hela Förslag till lokala värdighetsgarantier beräknas vara klara under våren. Ett arbete med att revidera äldreomsorgsplanen pågår och ett förslag till ny äldreomsorgsplan ska vara klar under våren. Nytt larmsystem har upphandlats och kommer installeras på samtliga äldreboenden under Genomlysningsarbetet pågår och kommer fortsätta under Ett förslag till utveckling av demenscenter/äldrecenter utreds i samband med boendeutredningen. En omfattande genomlysning av hemtjänsten har startat och kommer pågå under 2013 där en analys kommer göras av kostnader, resursfördelning, organisation, metoder och bistånd. 9

211 211 Kvalitetsberättelse för område Stöd År Peter Martinsson Dnr:

212 212 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning:... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur för uppföljning... 4 Åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet.. 5 Förebyggande arbete... 6 Interna granskningar... 6 Externa granskningar... 6 Resultat och analys... 7 Mål för kommande år

213 213 Sammanfattning: Kvalitets och ledningssystems arbete har påbörjats inom område stöd med ett flertal olika aktiviteter. Detta arbete skall sammanfogas med det stora arbetet som har inletts för hela kommunen avseende kvalitet och ledningssystem. Det skall också sammanfogas med KF:s styrkort som också kommer ses över under kommande år. Så sammanfattningsvis kan man säga att område stöd har ett flertal utmaningar att se fram emot under kommande år. 3

214 214 Övergripande mål och strategier En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! KF mål Minska antal barn med psykisk och fysisk ohälsa Skapa resursteam för barn och unga Tidiga stödinsatser skola/förskola Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär försörjningsstöd - Samverka med AME, föreningar m fl Område Stöds mål och strategier Förebygga psykisk och fysisk ohälsa för barn och ungdomar inom målgruppen 0-18 år Värdegrundsarbete för personal inom förskola och dagbarnvårdare i Munkedals kommun. Erbjuda COPE utbildning till alla föräldrar i Munkedals kommun med barn och ungdomar från 0-18 år Elevhälsoarbete via Resursteamet Öka antalet praktikplatser/sysselsättningsåtgärder/studieplatser till de som uppbär försörjningsstöd Samverkan kring unga vuxna år. Myndigheter i samverkan, AF, IFO och AME Organisatoriskt ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för verksamheternas kvalitet. Välfärdschef har det övergripande ansvaret för välfärdsektorn. Områdeschef ansvarar tillsammans med enhetschefer för att kvalitetsarbetet genomförs ute i verksamheterna. Alla medarbetare har ansvar att aktivt delta i kvalitetsarbetet. Struktur för uppföljning KF och område Stöds mål, strategier och mått följs upp i samband med delårsbokslut och årsbokslut. Se resultat Resultatet i Internkontrollen har delvis följts upp i KS möte Kvalitetsberättelse, arbetsmiljöberättelse och patientsäkerhetsberättelse bifogas årsbokslutet. Se interna granskningar. 4

215 215 Åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet Kommunstyrelsen beslutade i juni att kvalitetsledningssystem, för verksamheterna enligt SoL, LSS och HSL ska arbetas fram (SOFS 2011:9). Biståndsenhet Egenkontroll av myndighetsutövning visar på om område i utredningen inte är rättssäkert. Det som framkom var att uppföljning inte utförs en gång per år. Integration Boende ensamkommande flyktingbarn Det innefattar Ungbo HVB hem för ensamkommande flyktingbarn, PUT- boende för personer med uppehållstillstånd. Daglig verksamhet AME Verksamhet med inriktning mot arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättning/daglig verksamhet. Verksamheten har kvalitetssäkrat handkassor, dagkassor inom enhetens verksamhet. Gruppbostad LSS Verksamheten har startat upp arbetet med att säkra kvaliteten inom kultur och fritidsaktiviteter. IFO Arbetet har påbörjats inom många område. BBIC licens snart klar med Socialstyrelsen. Handledning till familjehem. Ett flertal rutiner har arbetats fram under året som idag ligger på insidan. Personlig assistans Under året har det skett en genomlysning av faktura hantering som sker gentemot försökringskassan. Avsikten med genomlysningen är att inte betala räntekostnader på försäkringskassans fakturor. Socialpsykiatri Socialpsykiatrins verksamhet har utretts och en av effekterna är att ett multiprofessionellt team har startat upp. Resursteamet/elevhälsa Översyn över ledningsorganisation Klagomål och synpunkter Rutin klagomål för synpunkter behöver uppdateras. Det finns i nuläget två rutiner i kommunen. Klagomål och synpunkter behöver diskuteras i verksamheterna. Lex Sarah Rutin för Lex Sarah behöver uppdateras. Lagen behöver diskuteras i verksamheterna. Det behövs kriterier för vad är missförhållande. Fysiska, psykiska och sexuella övergrepp behöver definieras. IT-säkerhet Verksamhetssystem Magna Cura införs gemensamt med Sotenäs och Lysekils kommun. 5

216 216 I uppdraget ingår att uppdatera IT- säkerheten för de tre kommunerna med rutiner för loggning, behörigheter utifrån lagstiftning om sekretess och tystnadsplikt Utbildning Utbildningar i det nya lönesystemet Heroma för all personal samt brandutbildning för chefer. Påbyggnadsutbildningar i BBIC. Handledning till nya familjehem. Utbildning i det nya larmsystemet på ON kontor. Förebyggande arbete Anhörigverksamhet funktionshindrade: Ej kommit igång Anhörigverksamhet missbruk: Pågår ett flertal grupper På G: pågår och är idag en permanent verksamhet Förebygga psykisk och fysisk ohälsa för barn och ungdomar inom målgruppen 0-18 år: ICDP utbildning inom fsk och skola har pågått under hela år 12. Interna granskningar Internkontroll redovisas i KF Internkontroll: Följande internkontrollområde inom vård och omsorg redovisade i KS : Synpunkter och klagomål Lex Sarah Uppföljning av rutin för kvaliteten av kultur och fritidsaktiviteter Uppdatera rutin för granskning av avgifter Uppföljning av hantering av privata medel Inventering flödet av avgiftshantering vid korttidsboende inom LSS Rutin för biståndsutredningar inom LSS Inventering och utredning av fakturor från försäkringskassa inom LSS Rutin för arbetsmiljö-, kvalitets- och arbetsmiljöberättelse Internkontrollområde som redovisas i årsbokslutet 2012 är: Kvalitetsberättelse Arbetsmiljöberättelse Patientsäkerhetsberättelse Externa granskningar Socialstyrelsen Socialpsykiatri Socialstyrelsen hade tillsyn för gruppen Kommunernas insatser till personer med psykiska funktionshinder under Det var presentation av tillsynens resultat över vad som framkom nationellt och regionalt hösten

217 217 Dnr: KS Öppna jämförelser LSS Öppna jämförelser undersökning Jämförelsen av kommunernas stöd till personer med funktionsnedsättning har genomförts för tredje gången. nedsattning KKiK - Kommunens kvalitet i korthet Resultat och analys Resultatmått/Uppföljning i bokslut Mått Årsbokslut Öka andel gymnasiebehöriga Gymnasiebehörigheten (skolan) var 84 %, en försämring jämfört med föregående år (92,9 %) Öka skolnärvaron (skolans siffror) Går ej att mäta. Bättre resultat än föregående år i Trivselenkäten i åk 8, vissa frågor angående demokrati, mobbing, osv Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämfört med föregående år Trivselenkät i skolan, antal deltagande personal i värdegrundsarbete Den trivselenkät som genomförs i V8 avseende bl a trivsel hos elever i ÅK 9 visar på en sjunkande siffra för Munkedal. Barnavårdsanmälningar har ökat Trivselenkät från skolan inväntas Öka antal deltagande föräldrar i COPE under år -12 och i jämförelse med år -11 Inga resurser att erbjuda utbildning under året Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa AF:s statistik visar att arbetslösheten för Munkedal har sjunkit sedan föregående år. Sifforna är dessutobättre än för riket. Arbetslösa ungdomar år; Riket 17,6 % (-0,4 %), Västra Götaland 18,4 % 7

218 218 Öka andel i praktikplats Lex Sarah 0 Klagomål och synpunkter 5 (-0,8 %) Munkedal 19,5 % (- 0,8). Förändring inom parentes jämförelse med Arbetsmarknadsenheten har ökat antalet praktikplatser från 58 (2011) till 69 platser. Den största ökningen har skett inom prövningsspåret. Mål för kommande år 2013 KF/KSs mål och strategier Minska antal barn med psykisk och fysisk ohälsa Skapa resursteam för barn och unga Tidiga stödinsatser skola/förskola Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär försörjningsstöd - Samverka med AME, föreningar m fl Område Stöds mål och strategier Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär försörjningsstöd - Fokus barn och ungdomar - Fokus vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd - Fokus vuxna brukare inom LSS Fortsätta granskning av kontrollområde inom internkontroll som 2012 Övergripande mål för flera av kommunens verksamheter - Starta upp arbetet med det systematiska ledningssystemet - Uppdatera en gemensam rutin för synpunkter och klagomål - Lex Sarah rutinen uppdateras Kvalitetsarbete inom område Stöd Kartläggning av rutiner inom LSS boende och boendestöd Egenkontroll av social dokumentation boendestödjare, habiliteringspersonal och personliga assistenter 8

219 219 Egenkontroll av dokumentation för myndighetsutövning Kvalitetsarbete i samverkan med Primärvården och öppenvårdspsykiatri Capio psykiatri (Carema), se Lokala psykiatriavtalet Handlingsplan 2013 Ta fram rutiner för information till barn till psykiskt sjuka Att ge barnen kunskap om vart man kan vända sig för hjälp och stöd Utbildning i Våld i nära relationer Nätverket Våld i nära relationer har två gemensamma träffar under året Informationsmaterial inom psykiatri Broschyr med information kring vart man vänder sig för stöd vid psykisk ohälsa 9

220 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 220 Sida 19 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS , Arbetsmiljöberättelse; vård och omsorg samt stöd Att skriva en arbetsmiljöberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2012 (Dnr ). Den ska redovisas i samband med årsbokslutet. I arbetsmiljöberättelse ingår att dokumentera hur arbetsgivarens arbetsmiljöansvar organiseras och hur ansvaret är fördelat. Med arbetsmiljöansvar menas en skyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder för att ta bort eller minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet så arbetsmiljön blir bra. Flera enheter inom vård och omsorg har haft en mycket hög sjukfrånvaro under året, framförallt inom hemtjänsten och Allégården. Enhetscheferna har stora verksamheter med många medarbetare som gör det svårt att hinna med personal och arbetsmiljöarbetet. Personalen upplever mycket stress och att man saknar handledning vid svåra ärenden. Enhetscheferna har under året jobbat aktivt med rehabutredningar och tydligare informerat om kommunens olika friskvårds- och stödinsatser som finns att tillgå. På både Allégården och inom hemtjänsten har man infört en tjänst sjuk- och friskanmälan som innebär att det är en legitimerad sjuksköterska som tar emot sjukanmälan och personalen kan få råd och stöd. Sjukskrivningarna på båda dessa enheter har minskat en del under hösten. För övrigt arbetar alla enheter enligt samverkansavtalet med återkommande samverkan, APT och medarbetarsamtal. Arbetsbelastningen är hög i samtliga verksamheter och flera enheter har under året behövt extra stödinsatser från hälsobolaget. Arbetsmiljöfrågor har varit en stor fråga inom Stöd under Enhetschefer inom stöd har upplevt sin arbetssituation vara väldigt ansträngd pga hög arbetsbelastning i form av en ökning av administrativa arbetsuppgifter samt att nya verksamhetssystem har införts under året. Inom IFO har arbetsbelastningen på familjegruppen varit väldigt hög under 2012 med en topp under hösten 2012, antalet barnavårdsanmälningar har ökat i jämförelse med Detta har medfört att arbetsgivaren har varit tvungen att sätta in administrativt stöd samt utredningsstöd för att klara av uppdraget. Beredning Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna arbetsmiljöberättelsen för området vård och omsorg * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna arbetsmiljöberättelsen för området stöd Justerandes sign Utdragsbestyrkande

221 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Arbetsmiljöberättelse Vård och omsorg 2012 Arbetsmiljö Arbetsmiljölagen har ändrats och utvecklats i 1991 års arbetsmiljölag, AML. I arbetsmiljöberättelse ingår att dokumentera hur arbetsgivarens arbetsmiljöansvar organiseras och hur ansvaret är fördelat. Med arbetsmiljöansvar menas en skyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder för att ta bort eller minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet så arbetsmiljön blir bra. Arbetsmiljöberättelse Där beskrivs hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits under året. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka arbetsmiljösäkerheten. Vilka resultat som uppnåtts under året. Flera enheter inom vård och omsorg har haft en mycket hög sjukfrånvaro under året, framförallt inom hemtjänsten och Allégården. Enhetscheferna har stora verksamheter med många medarbetare som gör det svårt att hinna med personal och arbetsmiljöarbetet. Personalen upplever mycket stress och att man saknar handledning vid svåra ärenden. Enhetscheferna har under året jobbat aktivt med rehabutredningar och tydligare informerat om kommunens olika friskvårds- och stödinsatser som finns att tillgå. På både Allégården och inom hemtjänsten har man infört en tjänst sjuk- och friskanmälan som innebär att det är en legitimerad sjuksköterska som tar emot sjukanmälan och personalen kan få råd och stöd. Sjukskrivningarna på båda dessa enheter har minskat en del under hösten. För övrigt arbetar alla enheter enligt samverkansavtalet med återkommande samverkan, APT och medarbetarsamtal. Arbetsbelastningen är hög i samtliga verksamheter och flera enheter har under året behövt extra stödinsatser från hälsobolaget. Att skriva en arbetsmiljöberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2012 Dnr Den ska redovisas i samband med årsbokslutet. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Inga konsekvenser 2. Miljö Inga konsekvenser 3. Folkhälsa Inga konsekvenser 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

222 sida Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna arbetsmiljöberättelse för Vård och omsorg Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

223 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Arbetsmiljöberättelse område Stöd 2012 Arbetsmiljö Arbetsmiljölagen har ändrats och utvecklats i 1991 års arbetsmiljölag, AML. I arbetsmiljöberättelse ingår att dokumentera hur arbetsgivarens arbetsmiljöansvar organiseras och hur ansvaret är fördelat. Med arbetsmiljöansvar menas en skyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder för att ta bort eller minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet så arbetsmiljön blir bra. Arbetsmiljöberättelse Där beskrivs hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits under året. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka arbetsmiljösäkerheten. Vilka resultat som uppnåtts under året. Arbetsmiljöfrågor har varit en stor fråga inom Stöd under Enhetschefer inom stöd har upplevt sin arbetssituation vara väldigt ansträngd pga hög arbetsbelastning i form av en ökning av administrativa arbetsuppgifter samt att nya verksamhetssystem har införts under året. Inom IFO har arbetsbelastningen på familjegruppen varit väldigt hög under 2012 med en topp under hösten 2012, antalet barnavårdsanmälningar har ökat i jämförelse med Detta har medfört att arbetsgivaren har varit tvungen att sätta in administrativt stöd samt utredningsstöd för att klara av uppdraget. Insatserna är också insatta för att främja arbetsmiljön för socialsekreterarna. Inom LSS och Socialpsykiatri har arbetsgivaren varit tvungen att sätta in extra resurser pga av ökande behov inom respektive verksamhet och för att klara av uppdrag och säkerställa att personalens arbetsmiljö är förenlig med lagar och föreskrifter. Det administrativa stödet till chefer har setts över under hösten och detta har medfört att cheferna idag kan lägga mer fokus på arbetsledning och chefskap. Viss omfördelning av tjänster har också genomförts inom LSS/socialpsykiatri under året i syfte att effektivisera och sätta in resurser där behoven är störst. Att skriva en arbetsmiljöberättelse ingår i KS internkontrollarbetet 2012 Dnr Den ska redovisas i samband med årsbokslutet. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Inga konsekvenser 2. Miljö Inga konsekvenser 3. Folkhälsa Inga konsekvenser 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

224 sida Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna arbetsmiljöberättelsen för område Stöd Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

225 225 Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg År Maria Ottosson Lundström Dnr:

226 226 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur för uppföljning... 5 Hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för säkrare arbetsmiljö... 6 Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten... 7 Samverkan i det systematiskt arbetsmiljöarbete... 7 Resultat och analys... 7 Mål för kommande år

227 227 Sammanfattning Den goda arbetsplatsen I Munkedals kommun skall medarbetare och ledare kunna arbeta med god hälsa och gott humör. För att klara uppdraget och möte kommunmedlemmarnas krav och behov krävs goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsklimatet skall präglas av ömsesidig respekt. Ett egenansvar för det gemensamma skall vara ledord i vår verksamhet. Samverkan inom organisationen är viktig och skall integrera samtliga frågor hälsa, jämställdhet, mångfald, budget, organisation etc. Det är viktigt att ledare och medarbetare bidrar till att skapa en positiv bild av kommunen genom att vara goda ambassadörer. Flera enheter inom vård och omsorg har haft en mycket hög sjukfrånvaro under året, framförallt inom hemtjänsten och Allégården. Enhetscheferna har stora verksamheter med många medarbetare som gör det svårt att hinna med personal och arbetsmiljöarbetet. Personalen upplever mycket stress och att man saknar handledning vid svåra ärenden. Enhetscheferna har under året jobbat aktivt med rehabutredningar och tydligare informerat om kommunens olika friskvårds- och stödinsatser som finns att tillgå. På både Allégården och inom hemtjänsten har man infört en tjänst sjuk- och friskanmälan som innebär att det är en legitimerad sjuksköterska som tar emot sjukanmälan och personalen kan få råd och stöd. Sjukskrivningarna på båda dessa enheter har minskat en del under hösten. För övrigt arbetar alla enheter enligt samverkansavtalet med återkommande samverkan, APT och medarbetarsamtal. Arbetsbelastningen är hög i samtliga verksamheter och flera enheter har under året behövt extra stödinsatser från hälsobolaget. 3

228 228 Övergripande mål och strategier En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! KF s mål och strategier Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Flexibla arbetstidsmodeller Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad Alla ska ha tid för reflektion Område Vård och omsorg mål och strategier Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Utveckla en tydlig personal och kompetensförsörjningsplan Utveckla arbetstidsmodeller som möjliggör önskad sysselsättningsgrad Utveckla en tydlig person och kompetensförsörjningsplan Målsättning för chefer Munkedals kommun ska ha goda ledare som tar ansvar, leder och utvecklar verksamheten mot uppställda mål. Ledaren ska vara en god förebild. Ledaren skall kommunicera, delegera, följa upp och ge återkoppling till medarbetarna. Organisatoriskt ansvar Styrande lagar, föreskrifter och styrande dokument är bland annat: Arbetsmiljölagen (AML) Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) Vilka gör riskbedömningar om våld och hot (AFS 1993:2) Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten (AFS 1990, AFS 1998:1) Kränkande särbehandling (AFS 1993:19) Alkohol och missbruksfrågor - drogpolicy Friskvårdspolicy - Hälsa på arbetsplatsen Jämställdhetspolicy Ledarskapspolicy Den goda arbetsplatsen Arbetsgivare Kommunstyrelsen har det yttersta arbetsmiljöansvaret för samtliga verksamheter inom sitt ansvarsområde. Välfärdschef Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal samt de författningar och lokala föreskrifter som rör område Stöd, Vård och omsorg, Barn och utbildning. Områdeschef 4

229 229 Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal samt de författningar och lokala föreskrifter som rör verksamheter inom område Stöd. Enhetschef Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal samt de författningar och lokala föreskrifter som rör verksamhetsområdet. Medarbetare Medarbetaren har en skyldighet att delta i arbetsmiljöarbetet och att följa skyddsföreskrifter. Skyddsombud/arbetsplatsombud Skyddsombud/arbetsplatsombud deltar i planering och genomförande av arbetsmiljöarbetet på alla nivåer i samverkanssystemet. FAS 05 Lokalt kollektivavtal I avtalet finns samverkansgruppernas och arbetsplatsens (APT) ansvarområde beskrivet Kommungemensam samverkansgrupp Den kommungemensamma samverkansgruppens uppgift är att skapa den nödvändiga samsynen som behövs inom den kommunala verksamheten. Sektor Välfärds samverkansgrupp I syfte att inom respektive område skapa förutsättningar för en samlad syn på verksamhet och dess resurser i form av personal och pengar, bildas inom varje sektor en samverkansgrupp. Områdets samverkansgrupp har till uppgift att föra dialog kring frågor som rör hela välfärdssektorn. Område Vård och omsorg samverkansgrupp I syfte att inom respektive område skapa förutsättningar för en samlad syn på verksamhet och dess resurser i form av personal och pengar, bildas inom varje område en samverkansgrupp. Områdets samverkansgrupp har till uppgift att föra dialog kring frågor som rör området Vård och omsorg. Lokal samverkansgrupp Den lokala samverkansgruppens uppgift är att föra dialog kring frågor som rör hela enhetens ansvarsområde. APT Syftet med arbetsplatsträffen är att skapa ett forum för dialog mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området Struktur för uppföljning Redovisning i delårsbokslut och/ eller årsbokslut 5

230 230 Uppföljning av mått (styrkort) redovisas i årsbokslut/ kvalitetsberättelse. Se resultat Systematisk uppföljning av arbetsmiljöfrågor redovisas i årsbokslut/kvalitetsberättelse, arbetsskador, hot och vård, jämställdhet, sjukfrånvaro, tillbud. Se resultat Hot och våld är även ett mått som följs upp i internkontroll Hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för säkrare arbetsmiljö Arbetsmiljöarbete som bedrivs på verksamhetsnivå Identifiera risker inom arbetsmiljö i andras hem Riskbedömningar om våld och hot enligt AFS 1993:2 Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten AFS 1990, AFS 1998:1 m fl Identifieras risker i hemmet inom när hemtjänst, hemsjukvård rehabilitering kommunen startar upp verksamheten. Hemtjänsten använder Prevents checklista. Skyddsronder Checklista Exempel att beakta vid riskbedömning, Prevents dokument hur ofta och av vem, kontorsutrymme, boende? Skyddsronderna utgår ifrån checklistorna ovan. Sjukfrånvaroanalyser Redovisar statistik för sjukfrånvaro samt analyserar sjukfrånvaron Uppgift för Lokala samverkansgruppen, Samverkansgrupp område Vård och omsorg, områdeschef Vård och omsorg Förebyggande hälsoarbete på arbetsplatsen Steget före Målsättningen är att på ett tidigt stadium "fånga upp" signaler från de anställda på ohälsa för att förebygga och minska sjukskrivningar. Utbildningar Förbättrad organisation Utbildningen handlar om ledning och styrning, coachande ledarskap, att leda förrändringsarbete, gruppers effektivitet Arbetsmiljöarbete som bedrivs på individnivå Friskvård Under året har följande friskvårdsprogram bedrivits FIMPA grupp - strävan att ha en rökfri arbetsplats. Organiserad träning är det under vår och höst på Styrkan som har cirkelträning varje vecka, West Coast har träningstider för Zumba och Body pump. Kostnadsfri tillgång till gym finns hela året på Styrkan. Personalstöd 6

231 231 Det finns tillgång till personalstöd dygnet via SOS Internationalrådgivning. Problemen kan vara av privat karaktär eller ha koppling till arbetet. Självskattning är en checklista, ett hjälpmedel för att skatta den egna hälsan Rådgivning och behandling genom företagshälsovården Uppdraget innebär att Hälsobolagets Team servar Munkedals kommuns medarbetare med; Arbetsrelaterad sjukvård, tjänster inom rehabiliteringsområdet, lagstadgade hälsoundersökningar, hälsoutveckling, arbetsmiljökartläggningar, ergonomikonsultationer, samtalsstöd, chefsstöd Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten ABC inför förändringar i verksamheten Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete: När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren bedöma om ändringar medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas? 8 andra stycket AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Samverkan i det systematiskt arbetsmiljöarbete Företagshälsovården Hälsobolaget är en resurs i det systematiska arbetsmiljöarbetet Alla anställda har tillgång till rådgivning per telefon samt till arbetsrelaterad sjukvård Område Vård och omsorg samverkangrupp Lokala samverkansgruppen APT Resultat och analys Resultatmått/uppföljning bokslut Mått Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät) (KF, VoO) Årsbokslut Utav 216 som svarat på medarbetarenkäten är helhetsbedömningen mestadels positiv. De flesta upplever att man mår ganska bra. Majoriteten har förtroende för sin närmsta chef, att det är bra stämning i arbetslaget och att APT och medarbetarsamtal 7

232 232 Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) (KF) Mätning av sysselsättningsgrad. (KF) Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående år (KF, VoO) Antal individuella utvecklingsplaner 100 procent av tillsvidareanställd personal (VoO) Antal personal som är nöjda med sin sysselsättning 80 procent (VoO) Arbetsskador (Systematisk uppföljning) Hot och våld (Systematisk uppföljning, internkontroll) Jämställdhet (Systematisk uppföljning) Sjukfrånvaro (Systematisk uppföljning) fungerar bra. Förbättringsområdena finns när det gäller kompetensutveckling och arbetssituationen. Majoriteten upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter och att de inte kan påverka arbetstider och innehåll. Nästan hälften upplever att tiden för reflektion och återhämtning är alldeles för liten. Genomsnittlig sysselsättningsgrad inom vård och omsorg är 79 %. Sjukfrånvaron för området under hela 2012 är 5,9 % vilket är något högre än föregående år. Enhetscheferna har inte haft förutsättningar att genomföra individuella utvecklingsplaner med alla medarbetare. Några enheter arbetar med att omfördela timanställningar till ökad grundbemanning. En kommunövergripande utredning pågår om att kunna erbjuda heltid till alla som önskar. Anmälningar finns på respektive arbetsplats. Av de 38 registrerade tillbuden är 11 anmälda som hot och våld (slag, nypning, spark) Diskuteras på respektive arbetsplats. Enhetscheferna har under året jobbat aktivt med rehabutredningar och tydligare informerat om kommunens olika friskvårds- och stödinsatser som finns att tillgå. På både Allégården och inom hemtjänsten har 8

233 233 man infört en tjänst sjukoch friskanmälan som innebär att det är en legitimerad sjuksköterska som tar emot sjukanmälan och personalen kan få råd och stöd. Sjukskrivningarna på båda dessa enheter har minskat en del under hösten. Tillbud (Systematisk uppföljning) Tillbuden är till stor del brukarrelaterade (hot och våld), halka (ishalka, hala golv) samt trafikincidenter. Antalet registrerade tillbud var under året 38. Mål för kommande år 2013 KF s mål och strategier Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Flexibla arbetstidsmodeller Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad Alla ska ha tid för reflektion KFs mått Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät) Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) Mätning av sysselsättningsgrad. Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående år Område Vård och omsorg arbetsmiljömål Upprätta handlingsplan vid våld i nära relationer samt informera på arbetsplatser. Stor insats kommer att läggas på det systematiska brandskyddsarbetet, med grundläggande utbildning för samtlig personal, utbildning av kontrollant- och brandskyddsansvarig mm. Internkontroll - hot och våld 9

234 234 Personalavdelningens arbetsmiljömål Ta fram Policy för - Hot och våld - Kränkande särbehandling - Arbetsmiljöpolicy (inklusive medarbetarpolicy) Uppdatera policy - Ledarskapspolicy (ingår i arbetsmiljöpolicy) - Jämställdhetspolicy Utbildningar - Förbättrad organisation Mångfald och jämställdhet Arbeta med processer - Hur hanteras Alkoholfrågor - Sjuk och friskanmälan projekt över två år Inför varje samverkans möte är arbetsmiljön en stående punkt på dagordningen. 10

235 235 Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg År Maria Ottosson Lundström Dnr:

236 236 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur för uppföljning... 5 Hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för säkrare arbetsmiljö... 6 Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten... 7 Samverkan i det systematiskt arbetsmiljöarbete... 7 Resultat och analys... 7 Mål för kommande år

237 237 Sammanfattning Den goda arbetsplatsen I Munkedals kommun skall medarbetare och ledare kunna arbeta med god hälsa och gott humör. För att klara uppdraget och möte kommunmedlemmarnas krav och behov krävs goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsklimatet skall präglas av ömsesidig respekt. Ett egenansvar för det gemensamma skall vara ledord i vår verksamhet. Samverkan inom organisationen är viktig och skall integrera samtliga frågor hälsa, jämställdhet, mångfald, budget, organisation etc. Det är viktigt att ledare och medarbetare bidrar till att skapa en positiv bild av kommunen genom att vara goda ambassadörer. Flera enheter inom vård och omsorg har haft en mycket hög sjukfrånvaro under året, framförallt inom hemtjänsten och Allégården. Enhetscheferna har stora verksamheter med många medarbetare som gör det svårt att hinna med personal och arbetsmiljöarbetet. Personalen upplever mycket stress och att man saknar handledning vid svåra ärenden. Enhetscheferna har under året jobbat aktivt med rehabutredningar och tydligare informerat om kommunens olika friskvårds- och stödinsatser som finns att tillgå. På både Allégården och inom hemtjänsten har man infört en tjänst sjuk- och friskanmälan som innebär att det är en legitimerad sjuksköterska som tar emot sjukanmälan och personalen kan få råd och stöd. Sjukskrivningarna på båda dessa enheter har minskat en del under hösten. För övrigt arbetar alla enheter enligt samverkansavtalet med återkommande samverkan, APT och medarbetarsamtal. Arbetsbelastningen är hög i samtliga verksamheter och flera enheter har under året behövt extra stödinsatser från hälsobolaget. 3

238 238 Övergripande mål och strategier En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! KF s mål och strategier Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Flexibla arbetstidsmodeller Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad Alla ska ha tid för reflektion Område Vård och omsorg mål och strategier Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Utveckla en tydlig personal och kompetensförsörjningsplan Utveckla arbetstidsmodeller som möjliggör önskad sysselsättningsgrad Utveckla en tydlig person och kompetensförsörjningsplan Målsättning för chefer Munkedals kommun ska ha goda ledare som tar ansvar, leder och utvecklar verksamheten mot uppställda mål. Ledaren ska vara en god förebild. Ledaren skall kommunicera, delegera, följa upp och ge återkoppling till medarbetarna. Organisatoriskt ansvar Styrande lagar, föreskrifter och styrande dokument är bland annat: Arbetsmiljölagen (AML) Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) Vilka gör riskbedömningar om våld och hot (AFS 1993:2) Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten (AFS 1990, AFS 1998:1) Kränkande särbehandling (AFS 1993:19) Alkohol och missbruksfrågor - drogpolicy Friskvårdspolicy - Hälsa på arbetsplatsen Jämställdhetspolicy Ledarskapspolicy Den goda arbetsplatsen Arbetsgivare Kommunstyrelsen har det yttersta arbetsmiljöansvaret för samtliga verksamheter inom sitt ansvarsområde. Välfärdschef Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal samt de författningar och lokala föreskrifter som rör område Stöd, Vård och omsorg, Barn och utbildning. Områdeschef 4

239 239 Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal samt de författningar och lokala föreskrifter som rör verksamheter inom område Stöd. Enhetschef Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal samt de författningar och lokala föreskrifter som rör verksamhetsområdet. Medarbetare Medarbetaren har en skyldighet att delta i arbetsmiljöarbetet och att följa skyddsföreskrifter. Skyddsombud/arbetsplatsombud Skyddsombud/arbetsplatsombud deltar i planering och genomförande av arbetsmiljöarbetet på alla nivåer i samverkanssystemet. FAS 05 Lokalt kollektivavtal I avtalet finns samverkansgruppernas och arbetsplatsens (APT) ansvarområde beskrivet Kommungemensam samverkansgrupp Den kommungemensamma samverkansgruppens uppgift är att skapa den nödvändiga samsynen som behövs inom den kommunala verksamheten. Sektor Välfärds samverkansgrupp I syfte att inom respektive område skapa förutsättningar för en samlad syn på verksamhet och dess resurser i form av personal och pengar, bildas inom varje sektor en samverkansgrupp. Områdets samverkansgrupp har till uppgift att föra dialog kring frågor som rör hela välfärdssektorn. Område Vård och omsorg samverkansgrupp I syfte att inom respektive område skapa förutsättningar för en samlad syn på verksamhet och dess resurser i form av personal och pengar, bildas inom varje område en samverkansgrupp. Områdets samverkansgrupp har till uppgift att föra dialog kring frågor som rör området Vård och omsorg. Lokal samverkansgrupp Den lokala samverkansgruppens uppgift är att föra dialog kring frågor som rör hela enhetens ansvarsområde. APT Syftet med arbetsplatsträffen är att skapa ett forum för dialog mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området Struktur för uppföljning Redovisning i delårsbokslut och/ eller årsbokslut 5

240 240 Uppföljning av mått (styrkort) redovisas i årsbokslut/ kvalitetsberättelse. Se resultat Systematisk uppföljning av arbetsmiljöfrågor redovisas i årsbokslut/kvalitetsberättelse, arbetsskador, hot och vård, jämställdhet, sjukfrånvaro, tillbud. Se resultat Hot och våld är även ett mått som följs upp i internkontroll Hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för säkrare arbetsmiljö Arbetsmiljöarbete som bedrivs på verksamhetsnivå Identifiera risker inom arbetsmiljö i andras hem Riskbedömningar om våld och hot enligt AFS 1993:2 Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten AFS 1990, AFS 1998:1 m fl Identifieras risker i hemmet inom när hemtjänst, hemsjukvård rehabilitering kommunen startar upp verksamheten. Hemtjänsten använder Prevents checklista. Skyddsronder Checklista Exempel att beakta vid riskbedömning, Prevents dokument hur ofta och av vem, kontorsutrymme, boende? Skyddsronderna utgår ifrån checklistorna ovan. Sjukfrånvaroanalyser Redovisar statistik för sjukfrånvaro samt analyserar sjukfrånvaron Uppgift för Lokala samverkansgruppen, Samverkansgrupp område Vård och omsorg, områdeschef Vård och omsorg Förebyggande hälsoarbete på arbetsplatsen Steget före Målsättningen är att på ett tidigt stadium "fånga upp" signaler från de anställda på ohälsa för att förebygga och minska sjukskrivningar. Utbildningar Förbättrad organisation Utbildningen handlar om ledning och styrning, coachande ledarskap, att leda förrändringsarbete, gruppers effektivitet Arbetsmiljöarbete som bedrivs på individnivå Friskvård Under året har följande friskvårdsprogram bedrivits FIMPA grupp - strävan att ha en rökfri arbetsplats. Organiserad träning är det under vår och höst på Styrkan som har cirkelträning varje vecka, West Coast har träningstider för Zumba och Body pump. Kostnadsfri tillgång till gym finns hela året på Styrkan. Personalstöd 6

241 241 Det finns tillgång till personalstöd dygnet via SOS Internationalrådgivning. Problemen kan vara av privat karaktär eller ha koppling till arbetet. Självskattning är en checklista, ett hjälpmedel för att skatta den egna hälsan Rådgivning och behandling genom företagshälsovården Uppdraget innebär att Hälsobolagets Team servar Munkedals kommuns medarbetare med; Arbetsrelaterad sjukvård, tjänster inom rehabiliteringsområdet, lagstadgade hälsoundersökningar, hälsoutveckling, arbetsmiljökartläggningar, ergonomikonsultationer, samtalsstöd, chefsstöd Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten ABC inför förändringar i verksamheten Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete: När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren bedöma om ändringar medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas? 8 andra stycket AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Samverkan i det systematiskt arbetsmiljöarbete Företagshälsovården Hälsobolaget är en resurs i det systematiska arbetsmiljöarbetet Alla anställda har tillgång till rådgivning per telefon samt till arbetsrelaterad sjukvård Område Vård och omsorg samverkangrupp Lokala samverkansgruppen APT Resultat och analys Resultatmått/uppföljning bokslut Mått Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät) (KF, VoO) Årsbokslut Utav 216 som svarat på medarbetarenkäten är helhetsbedömningen mestadels positiv. De flesta upplever att man mår ganska bra. Majoriteten har förtroende för sin närmsta chef, att det är bra stämning i arbetslaget och att APT och medarbetarsamtal 7

242 242 Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) (KF) Mätning av sysselsättningsgrad. (KF) Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående år (KF, VoO) Antal individuella utvecklingsplaner 100 procent av tillsvidareanställd personal (VoO) Antal personal som är nöjda med sin sysselsättning 80 procent (VoO) Arbetsskador (Systematisk uppföljning) Hot och våld (Systematisk uppföljning, internkontroll) Jämställdhet (Systematisk uppföljning) Sjukfrånvaro (Systematisk uppföljning) fungerar bra. Förbättringsområdena finns när det gäller kompetensutveckling och arbetssituationen. Majoriteten upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter och att de inte kan påverka arbetstider och innehåll. Nästan hälften upplever att tiden för reflektion och återhämtning är alldeles för liten. Genomsnittlig sysselsättningsgrad inom vård och omsorg är 79 %. Sjukfrånvaron för området under hela 2012 är 5,9 % vilket är något högre än föregående år. Enhetscheferna har inte haft förutsättningar att genomföra individuella utvecklingsplaner med alla medarbetare. Några enheter arbetar med att omfördela timanställningar till ökad grundbemanning. En kommunövergripande utredning pågår om att kunna erbjuda heltid till alla som önskar. Anmälningar finns på respektive arbetsplats. Av de 38 registrerade tillbuden är 11 anmälda som hot och våld (slag, nypning, spark) Diskuteras på respektive arbetsplats. Enhetscheferna har under året jobbat aktivt med rehabutredningar och tydligare informerat om kommunens olika friskvårds- och stödinsatser som finns att tillgå. På både Allégården och inom hemtjänsten har 8

243 243 man infört en tjänst sjukoch friskanmälan som innebär att det är en legitimerad sjuksköterska som tar emot sjukanmälan och personalen kan få råd och stöd. Sjukskrivningarna på båda dessa enheter har minskat en del under hösten. Tillbud (Systematisk uppföljning) Tillbuden är till stor del brukarrelaterade (hot och våld), halka (ishalka, hala golv) samt trafikincidenter. Antalet registrerade tillbud var under året 38. Mål för kommande år 2013 KF s mål och strategier Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Flexibla arbetstidsmodeller Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad Alla ska ha tid för reflektion KFs mått Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät) Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) Mätning av sysselsättningsgrad. Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående år Område Vård och omsorg arbetsmiljömål Upprätta handlingsplan vid våld i nära relationer samt informera på arbetsplatser. Stor insats kommer att läggas på det systematiska brandskyddsarbetet, med grundläggande utbildning för samtlig personal, utbildning av kontrollant- och brandskyddsansvarig mm. Internkontroll - hot och våld 9

244 244 Personalavdelningens arbetsmiljömål Ta fram Policy för - Hot och våld - Kränkande särbehandling - Arbetsmiljöpolicy (inklusive medarbetarpolicy) Uppdatera policy - Ledarskapspolicy (ingår i arbetsmiljöpolicy) - Jämställdhetspolicy Utbildningar - Förbättrad organisation Mångfald och jämställdhet Arbeta med processer - Hur hanteras Alkoholfrågor - Sjuk och friskanmälan projekt över två år Inför varje samverkans möte är arbetsmiljön en stående punkt på dagordningen. 10

245 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 245 Sida 20 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Bokslut 2012 Kommunstyrelsens resultat för 2012 visar på ett överskott på 5,2 mnkr, detta inklusive kollektiven. Tillväxtenheten, sektorn för Verksamhetsstöd och Sektorn för Samhällsbyggnad bidrar till detta överskott genom bland annat lägre kostnader. Inom Tillväxtenheten är det bland annat lägre kostnader för arvoden och personalkostnader. Inom sektorn för Verksamhetsstöd är det lägre kostnader på grund av nya avtal, samt intäkter vid försäljning av fordon. Sektorn för Samhällsbyggnads överskott är en följd av lägre kostnader för snöröjning och el inom Fastighetseneheten. Investeringsbudgeten för kommunen inklusive resultatöverföring från föregående år uppgår till tkr för år Årsförbrukningen uppgick till tkr och ger ett överskott på tkr, tkr av dessa medel föreslås balanseras över till år Beredning Kommunchefens och ekonomernas tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättat bokslut. * Kommunstyrelsen begär av Kommunfullmäktige att tkr av ej ianspråktagna investeringsanslag för år 2012 överförs till investeringsanslagen för år * Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige fastställer det egna kapitalet för VA-kollektivet till ,22 kr och för renhållningskollektivet till ,09 kr. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

246 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Bokslut 2012 för Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har upprättat förslag till bokslut för år Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Driftsredovisning Kommunstyrelsens resultat för 2012 visar på ett överskott på 5,2 mnkr, detta inklusive kollektiven. Tillväxtenheten, sektorn för Verksamhetsstöd och Sektorn för Samhällsbyggnad bidrar till detta överskott genom bland annat lägre kostnader. Inom Tillväxtenheten är det bland annat lägre kostnader för arvoden och personalkostnader. Inom sektorn för Verksamhetsstöd är det lägre kostnader på grund av nya avtal, samt intäkter vid försäljning av fordon. Sektorn för Samhällsbyggnads överskott är en följd av lägre kostnader för snöröjning och el inom Fastighetseneheten. Investeringsredovisning Investeringsbudgeten för kommunen inklusive resultatöverföring från föregående år uppgår till tkr för år Årsförbrukningen uppgick till tkr och ger ett överskott på tkr, tkr av dessa medel föreslås balanseras över till år Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS Information om bokslut 2012 har getts på samverkansmöte den 25 februari. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner upprättat bokslut Kommunstyrelsen begär av Kommunfullmäktige att tkr av ej ianspråktagna investeringsanslag för år 2012 överförs till investeringsanslagen för år Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige fastställer det egna kapitalet för VA-kollektivet till ,22 kr och för renhållningskollektivet till ,09 kr. Lars-Göran Berg Kommunchef Mattias Nygren Micaela Fondin Ekonom Ekonom Beslutet expedieras till: Kommunchef Ekonomichef Sektors-/områdeschefer MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

247 247 Kommunstyrelsens bokslut 2012 KS

248 248 Innehållsförteckning 1. EKONOMISK REDOVISNING, KOMMUNSTYRELSEN TOTALT DRIFTSREDOVISNING BALANSRÄKNING RESULTAT PER SEKTOR TILLVÄXTENHETEN SEKTORN FÖR VERKSAMHETSSTÖD SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD SEKTORN FÖR VÄLFÄRD INVESTERINGAR UPPFÖLJNING AV MÅL OCH MÅTT PER SEKTOR KOMMUNSTYRELSEN TILLVÄXTENHETEN SEKTORN FÖR VERKSAMHETSSTÖD SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD SEKTORN FÖR VÄLFÄRD, OMRÅDE BARN OCH UTBILDNING SEKTORN FÖR VÄLFÄRD, OMRÅDE VÅRD OCH OMSORG SEKTORN FÖR VÄLFÄRD, OMRÅDE STÖD VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET FRAMTID INTERN KONTROLL INOM KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETER Bilagor Bilaga 1: Investeringsredovisning 2012 med resultatöverföringar till 2013 Bilaga 2: Redovisning av synpunkter och klagomål 2012 Bilaga 3: Ordlista Bilaga 4: VA-verksamhetsberättelse för

249 249 Kund/Brukare Ekonomi Arbetssätt Hållbart samhälle Medarbetare 1. Ekonomisk redovisning, Kommunstyrelsen totalt 1.1 Driftsredovisning Resultaträkning (mnkr) Utfall Årsbudget Resultat Utfall Utfall Kommunstyrelsen inkl. kollektiven Verksamhetens intäkter 125,2 94,4 30,8 157,0 155,7 Verksamhetens kostnader -575,5-549,5-26,0-599,3-587,0 Nettokostnader -450,3-455,1 4,9-442,3-431,4 Kommunbidrag 489,0 489,0 0,0 480,2 465,8 Res efter kommunbidrag 38,7 33,8 4,9 37,9 34,4 Kapitalkostnad -33,5-33,8 0,3-35,9-33,3 Årets resultat 5,2 0,0 5,2 2,0 1,1 Sammanställning av Kommunstyrelsens verksamheter (mnkr) Sektor/enhet Utfall Årsbudget Resultat Tillväxtenheten 28,17 30,69 2,52 Sektorn för verksamhetsstöd inkl. Bilvård 17,28 18,40 1,11 Sektorn för Samhällsbyggnad inkl. kollektiv 60,03 62,04 2,01 Sektorn för Välfärd 378,28 377,84-0,44 Kommunstyrelsen totalt 483,8 489,0 5,2 Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett positivt resultat på 5,2 mnkr. Kommentarer till avvikelser gentemot budget redovisas per sektor under kapitel 2. 3

250 250 Intäktsredovisning för åren mnkr Intäktsutveckling Externa intäkter 107,6 96,8 97,1 Interna intäkter 17,6 60,1 58,6 Kommunbidrag 489,0 480,2 465,8 Summa intäkter 614,2 637,2 621,5 De externa intäkterna har ökat mellan åren 2011 och Mellan 2010 och 2011 var det en minskning. Ökningen till år 2012 beror främst på högre ersättning från migrationsverket. Detta gäller framförallt inom område Stöd avseende verksamheten för ensamkommande flyktingbarn, men här finns motsvarande kostnader. Ersättning från Försäkringskassan för personlig assistans har ökat jämfört med föregående år. EU-bidrag är högre 2012 då man fått bidrag för projekten IKON och Ungdomssamverkan. Intäkter för sålda platser och andra ersättningar från kommuner och landsting har också ökat, framförallt inom områdena Barn & utbildning samt Vård & omsorg. Det har även varit högre intäkter för avgifter för VA, barnomsorg och äldreomsorg. Vad gäller de interna intäkterna så har dessa minskat mellan 2011 och Till år 2012 har man tagit bort internhyressystemet där man tidigare fördelade ut hyra och driftskostnader för lokaler till respektive enhet. Numera bokförs dessa kostnader hos Fastighetsenheten och man vidarefakturerar inte dessa poster internt. Kommunbidragen har ökat mellan åren till följd av ökade kostnader för tex. löneökningar mm. 4

251 251 Kostnadsredovisning för åren mnkr Kostnadsutveckling Anläggnings- och underhållsmaterial 1,2 1,2 1,8 Bidrag 20,7 26,2 27,4 Entreprenad och köp av verksamhet 98,1 92,7 94,2 Konsulttjänster 4,2 3,7 3,8 Personalkostnader (inkl utbildning och intern repr.) 370,1 354,1 336,2 Lokal- och markhyror 11,5 44,8 42,4 Bränsle, energi, vatten 14,7 23,4 26,2 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 16,3 16,3 18,1 Kontorsmaterial och trycksaker 1,2 1,1 0,9 Kapitalkostnader 33,5 35,9 33,3 Övriga kostnader 37,6 35,8 36,0 Summa 609,0 635,2 620,4 Kostnaderna för anläggnings- och underhållsmaterial har minskat mellan åren 2010 och 2011, främst inom VA-verksamheten då det under år 2011 var lägre driftskostnader till följd av få störningar. För år 2012 är dessa kostnader i nivå med föregående år. Kostnaden för försörjningsstöd har minskat under flera år och är en av orsakerna till att kostnadsposten bidrag har minskat i kommunen. År 2010 var kostnaden avseende försörjningsstöd 11,7 mnkr, 2011 uppgick den till 10,1 mnkr och för år 2012 var den 7,9 mnkr. En annan orsak till minskade kostnader för bidrag är att kommunen från och med år 2012 inte längre äger någon andel av Västtrafik. Under 2010 och 2011 betalades 3,4 mnkr respektive 3,5 mnkr avseende ägarersättning för kollektivtrafik. Vad gäller entreprenad och köp av verksamhet har det mellan åren 2010 och 2011 varit en minskning av dessa kostnader och är bland annat en följd av minskat elevantal på gymnasiet, vilket ger lägre kostnader för köpta platser. Även kostnaderna för skolskjutsar och färdtjänst hade då minskat. Mellan 2011 och 2012 har kostnaderna ökat och beror på högre kostnader för köpta platser inom område Stöd, samt kostnader från köp av andra kommuner. Från och med år 2012 köper kommunen IT-verksamhet från Lysekils kommun. För konsulttjänsterna har kostnaderna ungefär varit i samma nivå under åren 2010 och För år 2012 har de varit högre, en orsak är att kommunen under året har infört ett nytt PA-system där man köpt in konsulttjänster. Mellan åren 2010, 2011 och 2012 har personalkostnaderna ökat, vilket delvis förklaras av löneökningarna mellan åren. Från år 2010 till 2011 har det varit ökade personalkostnader för nyanställda fastighetsskötare som kommunen tidigare köpt som en tjänst. Den största ökningen av personalkostnader är inom områdena Vård & omsorg, samt Stöd. Detta beror bland annat på ökade timmar inom hemtjänsten samt verksamheten för ensamkommande flyktingbarn. 5

252 252 För lokal- och markhyror har kostnaderna ökat mellan 2010 och 2011 och är en följd av högre kostnader för internhyran i och med nybyggda och ombyggda kök, samt utbyggnaden på Önnebacka förskola. Mellan 2011 och 2012 har kostnaderna minskat betydligt och är en följd av att kommunen från och med år 2012 har tagit bort internhyressystemet. Vad gäller kostnaderna för bränsle, energi och vatten var dessa lägre 2011 än 2010 till följd av minskade driftskostnader för lokaler i och med den milda vintern under året, samt lägre el-pris var ett år med ett kallt klimat både i början och i slutet av året. Till år 2012 har kostnaderna minskat väsentligt och även detta är en följd av att man tagit bort internhyressystemet. Tidigare internfakturerade Fastighetsenheten verksamheterna för driftskostnaderna för lokaler. För år 2012 har dessa kostnader varit i ungefär samma nivå som föregående år för kommunen. För kostnaderna avseende förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial har det varit en minskning från år 2010 till år 2011, vilket var en följd av inköpsstoppet som infördes under För år 2012 är dessa kostnader i nivå med föregående år. Under år 2012 har det i samband med delårsbokslutet i april tagits beslut om restriktivet i ekonomiskt hänseende vilket kan vara en anledning till att kostnaderna inte har ökat. Kostnaderna för kontorsmaterial och trycksaker har varit i ungefär samma nivå mellan åren 2010 till Kapitalkostnaderna ökade mellan åren 2010 och 2011 och berodde bland annat på de nybyggda och ombyggda köken, samt utbyggnaden för Önnebacka förskola. Mellan 2011 och 2012 har dessa kostnader minskat och beror bland annat på att kommunen sålt anläggningar till Lysekils kommun då de tog över kommunens IT-verksamhet. Det har dock även varit minskade kapitalkostnader inom Fastighetsenheten till följd av översyn av avskrivningstiderna där man gjorde justeringar och korrigerade vissa avskrivningstider. Övriga kostnader var för åren 2010 och 2011 i ungefär samma nivå. För år 2012 var dessa kostnader högre och är en följd av att kommunen numera leasar datorerna från Lysekils kommun. 1.2 Balansräkning Eget kapital (EK) kr Ingående EK Resultat 2012 Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag Utgående EK VA , , ,22 Renhållning , , ,09 VA-kollektivets utgående egna kapital uppgår till ,22 kr och Renhållningens uppgår till ,09 kr. 6

253 Resultat per sektor 2.1 Tillväxtenheten Belopp i mnkr Resultat Resultat Avdelning Kommunchef, fysisk planering mm 1,81 1,24 Näringsliv 0,26 0,18 Arbetsmarknadsenheten 0,40 0,63 Turism, kollektivtrafik 0,02-0,14 Kultur 0,03 0,00 Tillväxtenheten totalt 2,52 1,92 Kommentar till resultat per enhet Kommunchef, fysisk planering mm Överskottet är en följd av lägre kostnader för arvoden, lägre personalkostnader på grund av effektivisering, samt intäkter för sålda tjänster och lägre kostnader för administration. Fysisk planering redovisar dock underskott, vilket beror på pågående planering av två kommunala detaljplaner för befintliga fritidsområdena Bergsvik och Gårvik. Näringsliv Överskottet beror till stor del på lägre kostnader för utbildningssatsningar och ökade bidragsintäkter. Arbetsmarknad Årets överskott beror på att 2 st handikappanpassade bussar inte bytts in under året där leasingen har gått ut och kostnaderna har endast varit för bilvården. Omsorgsresor har varit lägre än vad som budgeterats. För övrigt har vikariekostnaderna sänkts och fler deltagare har varit inskrivna i sysselsättningsfasen (FAS 3) än budgeterat Turism, kollektivtrafik Ett mindre överskott redovisas för året. Kultur Ett mindre överskott redovisas för året. 7

254 Sektorn för verksamhetsstöd Belopp i mnkr Resultat Resultat Avdelning Personalenheten 0,13 0,19 Löneenheten -0,05 ingår ovan Ekonomienheten 0,03-0,10 Administrativa enheten 0,57 1,23 Bilvårdsenheten 0,44 0,23 Sektorn för verksamhetsstöd totalt 1,11 1,54 Kommentar till resultat per enhet Personalenheten Överskottet beror på lägre personalkostnader. Löneenheten Underskottet beror på högre personalkostnader till följd av införandet av nytt PA-system. Ekonomienheten Ett mindre överskott redovisas för året. Administrativa enheten Överskottet beror på nya avtal som gett lägre kostnader, bland annat för telefoni, skrivare, kopiatorer och kopieringspapper. Bilvårdsenheten Överskottet beror till stor del på intäkter vid försäljning av två bilar. 8

255 Sektorn för Samhällsbyggnad Belopp i mnkr Resultat Resultat Enhet Tekniska enheten -0,19 0,31 Fastighet 2,41 0,22 Park och skog -0,26 0,05 VA 0,04 1,07 Renhållning 0,01-0,02 Sektorn för Samhällsbyggnad totalt 2,01 1,64 Kommentar till resultat per enhet Tekniska enheten Underskottet är en följd av högre kostnader för bostadsanpassning. Fastighet Överskottet är en följd av lägre kostnader för fastighetsskötsel framförallt på grund av lägre kostnader för snöröjning. Elkostnaderna för året har varit betydligt lägre än budgeterat till följd av lågt el-pris, samt få kalla månader under året. Kostnaderna för administration visar också ett överskott på grund av tjänst som varit vakant under delar av året. Park och skog Underskottet är en följd av högre kostnader för personal. VA Ett mindre överskott redovisas för året. Renhållning Ett mindre överskott redovisas för året. Verksamheten utförs i Rambos regi. 9

256 Sektorn för Välfärd Belopp i mnkr Resultat Resultat Område Barn och utbildning 5,95 3,02 Stöd -3,43-7,46 Vård och omsorg -2,96 1,36 Sektorn för Välfärd totalt -0,44-3,08 Kommentar till resultat per område Barn och utbildning Det positiva resultatet inom område barn och utbildning kan hänföras till att stor restriktivitet har rått i alla verksamheter då resultaten i området under lång tid av 2012 visade underskott. Cheferna var solidariska och visade återhållsamhet för att kompensera underskott inom vissa områden. Denna återhållsamhet innebar bland annat att vikarier inte alltid tillsattes vid frånvaro och att vissa vakanser inte återbesattes. Intäkterna för område Barn & utbildning ger ett överskott och beror bland annat på mer intäkter för sålda platser, barnomsorgsavgifter och statsbidrag. Områdets avsatta budget för eventuellt ökade platser inom förskolan under hösten 2012 har inte behövt fördelas ut och ger därmed ett överskott. Förskoleområde norr visar överskott på ca 1,2 mnkr beroende på att alla förskoleplatser i Dingle inte togs i anspråk vid höstterminens start och då rekryterades inte heller personal i den utsträckning som var planerat. Vidare lyckades inte förskoleområde norr rekrytera planerat antal förskollärare utan barnskötare anställdes istället vilket gav en lägre kostnad. Kostnader från Västtrafik avseende skolskjutsar och taxiresor har varit lägre än budgeterat. Ledningen för Barn o utbildning har varit mycket restriktiv avseende kostnader för kompetens-utvecklingsinsatser, vilka har varit lägre än budgeterat. Kunskapens hus visar ett överskott på ca 2,9 mnkr och är en följd av lägre kostnader än budgeterat för köpta platser inom gymnasiet samt statsbidrag. Kommunen har fått del av extra yrkesvuxplatser för 2012 som regeringen delade ut till regionen, på grund av nedläggningen av SAAB och Pininfarina. Beslutet om dessa pengar kom väldigt sent på året och kunde därför inte omsättas i nya utbildningar. In och utflyttningar påverkar budgeten i olika riktningar. Under 2012 var utflyttningar av ungdomar i gymnasieåldern något större än inflyttningarna. Inom kunskapens hus område har man under året genomfört fler uppdragsutbildningar än man beräknat, med befintlig personal. Processtekniska gymnasiet rekryterade fler elever än prognosen, vilket också inverkar positivt. Förskoleområde syd redovisar underskott till följd av höga kostnader för timvikarier till följd av hög sjukfrånvaro. Även Sörbygdens rektorsområde visar underskott till följd av högre personalkostnader bland annat för att kunna anpassa verksamheten till högre krav på behörighet inom årskurs

257 257 Stöd Kostnaderna avseende placeringar inom stöd har ökat utifrån budget och då både inom IFO, socialpsykiatri och LSS. I synnerhet är det dyra utredningsinsatser av föräldrars omsorgsförmåga som har medfört ökade kostnader under året. När det gäller vuxenplaceringar så har de placeringarna varit av sådan art att kommunen inte har kunnat tillgodose den enskildes behov av hjälp och stöd på hemmaplan. Försörjningsstödet har minskat vilket får ses som en väldigt positiv utveckling. Vår bedömning är att det kan fortsätta att minska men då bör inte konjunkturen falla ytterligare. IFO: Underskott beror på ökande institutionskostnader inom vuxen och barn och unga. När det gäller barn och unga så avser kostnaderna i det stora, kostnader för utredning av familjer med omsorgsvikt där vi behöver underlag till våra barnavårdsutredningar och förslag till åtgärder. Antal familjehemsplacerade barn har även ökat under året. På vuxen sidan avser kostnaderna yngre vuxna med missbruksproblematik och psykosocialproblematik. LSS: Orsakerna till detta är bland annat ökat inflöde av ärende, förändringar i försäkringskassans bedömningar och beslut som medför en kostnadsövervältring på kommunen. Denna fråga har kommit upp på socialchefsnätverket och även till kommunens presidium. Ökande kostnader mertid/övertid svårt att tillsätta vikarier. Svårt att budgetera då inflyttning har skett under året. Individuella behov på gruppboende som medför ökande kostnader. Psykiatri: Ökat antal beslut om insatser i boendestöd. Ökande kostnader på institution vuxen. Komplexa ärenden som kommunens ordinarie verksamhet inte kan hantera då det finns fara för den enskilde och andra. Svårt att budgetera då vissa är inflyttade från andra kommuner under året. Integration: verksamheten i PUT-boendet är mycket svårprognosticerat. Detta för att det är helt avhängigt av vilka asylsökande som hamnar på våra 3 asylplatser. Inte ens Migrationsverket kan med säkerhet prognosticera handläggningstid, utfallet av asylutredningen eller eventuella åldersuppskrivningar för enskilda personer innan asylutredningen avslutats. Verksamheten finansieras av statliga medel. Resursteam: Har följt budget, litet överskott, pga av personalens återhållsamhet. 11

258 258 Vård och omsorg Beviljad hemtjänst har ökat med i snitt 870 tim/månad, totalt ca på helår. För kommunens hemtjänst har det inneburit ett behov av utökad bemanning med ca 7 årsarbetare. Privata kundvalsutförare har stått för i snitt 72 timmar/månad. Även behovet av kommunal hemsjukvård har ökat och sjuksköterskorna har haft en hög arbetsbelastning med en hel del övertid på grund av svårigheter att rekrytera vikarier. En hög arbetsbelastning och hög vårdtyngd innebär att det ibland är nödvändigt att sätta in extrapersonal för att inte äventyra liv, hälsa och säkerhet. Mycket vård i livets slutskede innebär också att extraresurser ibland varit nödvändigt. Under året har 49 personar avlidit på våra särskilda boenden. Nytt hjälpmedelsavtal har lett till fördyrade kostnader. Enligt ny lag är kommunen skyldig att besiktiga samtliga taklyftar och andra hjälpmedel vilket medfört kostnader som inte varit budgeterade. 12

259 Investeringar Investeringsbudgeten för kommunen inklusive resultatöverföring från föregående år är totalt tkr för år Årsförbrukningen uppgick till tkr. Av återstående medel på tkr föreslås balanaseras över till 2013, för mer detaljerad information se bilagan: Investeringsredovisning 2012 med resultatöverföringar till Två stora projekt, Säleby industriområde samt VA Tungenäset, har byggts ut under året. Om- och tillbyggnaden av Hällevadsholms skola liksom utbyggnad av lokala va-ledningar i Saltkällan har påbörjats. Bruksskolans kök har byggts om och moderniserats och Kungsmarksskolans idrottshall har fått nytt tak. Redovisning 2012 Budget 2012 Resultatöverföring till 2012 Årsbudget 2012 Avvikelse mot årsbudget Äskande om överföring till år 2013 Tillväxtenheten/kommunchef Sektorn för Verksamhetsstöd Sektorn för Samhällsbyggnad Sektorn för Välfärd Summa Uppföljning av mål och mått per sektor I styrkortet motsvaras siffrorna 1-3 enligt nedan: 1 - målet är inte uppnått - målet kommer inte att uppnås 2 - målet är delvis uppnått 3 - målet är uppnått Status: hur långt nämnden har kommit med respektive mål utifrån förvaltningens styrkort. Statuskommentar: varför målet är rött eller gult. Helhetsstatus: en sammanlagd bedömning av respektive fokusområde. 13

260 4.1 Kommunstyrelsen Styrkort för Kommunstyrelsen Förslag S+C Budgetår 2012 Antaget KF xx Dnr KS En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle Mål Strategi Mått 1. Resultat enligt god ekonomisk hushållning, som över tid ger ökat handlingsutrymme 2. Under mandatperioden avsätta 20 miljoner till pensionsskulden 1. I alla tjänsteskrivelser tydliggöra ekonomiska konsekvenser. 1. V o O - Alla ska ha rätt till en värdig omsorg 1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen 1. Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare 1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för alla i hela kommunen 2. B o U - Alla elever ska nå målen i åk 9 2. Ge hela kommunen livskraft - socialt, ekonomiskt, miljömässigt 3. Stöd - Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa 2. Enhetschefer ska ägna mer tid 3. Minska energianvändningen åt pedagogisk utveckling 4. Stöd - Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär försörjningsstöd 5. Tillväxt - Skapa allaktivitetshus och mötesplatser för alla åldrar 6. Samhällsb. - Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra kunder/medborgare 1. VoO - Införa värdighetsgaranti 1-2. Arbeta med ständiga förbättringar för effektivare rutiner, 1. Flexibla arbetstidsmodeller 1-2. I alla beslut tydliggöra barn och- miljö perspektivet arbetssätt och dokumentation 1. Kritisk granskning av investeringar 2. BoU - All verksamhet som riktar sig mot barn och ungdom ska ge 1. Möjlighet till förändrad förutsättningar utifrån individuella behov sysselsättningsgrad 1-2. Bostadsförsörjningsplan 1. Månatlig ekonomisk uppföljning 3. Stöd - skapa ett resursteam för barn och unga 1. Alla ska ha tid för reflektion 1-2. Utveckla föreningslivet 3. Stöd - tidiga stödinsatser i fsk/skola 1-2. Se över och förtydliga 1-2. Alla verksamheter arbetar för att främja och ansvarsfördelningen inom förebygga ohälsa. kommunen 2. Avsättning sker då utrymme ges i resultatet 4. Stöd - Samverka med AME, föreningar m.fl. 3. Energirådgivning 5. Tillväxt - Lära av andra kommuner som lyckats samt samverka med föreningslivet 3. Energieffektivisering, annan uppvärmning 6. SB - Det goda värdskapet och samverka med andra kommuner 1. Årets resultat 2012 skall uppgå till 0,4 % av skatteintäkter och generellt statsbidrag. 1. Ej överstiga investeringsbudgeten max 33 mnkr. 1. Positiv soliditetsutveckling, dvs förbättras jämfört med V o O - Öka antalet kvalitetsäkrade individuella genomförandeplaner - NKI undersökning, bättre resultat än föreg.år av upplevelse av välbefinnande. - Minska tiden från beslut till verkställighet jämfört med föreg.år 2. B o U - Betyg i årkurs 9, ökat genomsnittligt meritvärde - Andelen godkända skall öka i de nationella prov i åk 3, 6, 9 - Bättre reslutat än föreg. år i Trivselenkät i åk 8, vissa frågor ang. demokrati, mobbing osv 1-2. Tidmätning 1. Processkartläggning 1. Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät) 3. Stöd - Öka andel gymnasiebehöriga - Öka skolnärvaron - Bättre resultat än föreg. år i trivselenkät - Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. föreg.år 1. Mätning av sysselsättningsgrad. 2. Minskad pensionsskuld 4. Stöd - Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa - Öka andel i praktikplats 1. Välfärdsbokslut vartannat år 1. Följa folkhälsoindex årligen 1-2 Bostadsförsörjningsplanen ska vara klart Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) 2.Mäta deltagarantal i ungdoms och idrottföreningar nya företag ett resultat av utredning, allaktivitethus. 1. Totala sjukfrånvaron skall sänkas 2. Följa demografi av ålderspyramid. jämfört med föreg.år 6. SB - Fler nöjda kunder - enkät 3. Energiplanen 3. Energianvändning i egna fastigheter ska minska 14

261 Uppföljning av styrkort för Kommunstyrelsen Mål per fokusområde Status Status Status Ekonomi 1 Resultat enligt god ekonomisk hushållning, som över tid ger ökat handlingsutrymme 2. Under mandatperioden avsätta 20 miljoner till pensionsskulden Helhetsstatus ekonomi Kund/Brukare 1.VoO Alla ska ha rätt till en värdig omsorg Uppgift saknas Uppgift saknas Statuskommentar 2 Arbete pågår med att ta fram förslag till lokala värdighetsgarantier. Seniornätverk har startat och har haft 5 möten hittills. Samtliga enheter arbetar med genomförandeplaner men kan utvecklas ytterligare. Beaktas i nya Magna Cura 2. BoU Alla elever ska uppnå målen i åk Resultatet för år 2012 är sämre jämfört med föregående år, därmed är inte måttet uppfyllt. 3. Stöd Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa 4. Stöd Öka arbetsmarknads/sysselsättningar till de som uppbär försörjningsstöd Utbildning av all personal inom förskolan och dagbarnvårdare avseende värdegrundsarbete enligt ICDP är genomförd Tät samverkan mellan AME, AF och IFO. Syfte att snabbare få ut de personerna i sysselsättning som uppbär försörjningsstöd i kommunen. AF:s statistik visar en påverkan i positivt hänseende i kommunen. Arbetslösa ungdomar år; Riket 17,6 % (-0,4 %), Västra Götaland 18,4 % (-0,8 %) Munkedal 19,5 % (- 0,8). Förändring inom parentes jämförelse med Tillväxt Skapa allaktivitetshus och mötesplatser för alla åldrar 6. Samhällsb Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra kunder/medborgare Helhetsstatus kund/brukare Långt framskriden planering med tänkt start Kommunen satsar på tomter i de stora tätorterna och industrimark inom pendelavstånd. Det finns en plan för utbyggnad av gc-vägar 15

262 Mål per fokusområde Arbetssätt 1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen Status Status Status Statuskommentar Samtliga chefer har genomgått en ledarutbildning, förbättrad organisation innehållande coachande ledarskap, leda i förändring och gruppers effektivitet. Kommunledningsgruppen och sex nyckelpersoner bland enhetscheferna har genomgått en fördjupningsdel inom området förbättrad organisation. I nästa skede kommer dessa nyvunna erfarenheter att förankras vidare i hela organisationen. Arbetet med att ta fram ett förnyat mål- och kvalitetssystem har påbörjats och kommer att bli färdigt för användning från och med hösten Enhetschefer ska ägna mer tid åt pedagogisk utveckling Översyn av de olika områdenas ledningsorganisation pågår för en jämnare arbetsbelastning. I några fall är antalet medarbetare cirka 70 per chef, vilket påverkar verksamheternas kvalitet negativt beroende på mindre möjligheter till en fullgod styrning och ledning Helhetsstatus arbetssätt Medarbetare 1. Fler nöjda, stolta och komptenta Enligt medarbetarenkäten: medarbetare Högre grad av medarbetare som skattar att de kan påverka sin arbetstid; ca 50 % upplever att de inte kan påverka detta, och lika många att de kan påverka Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning; Mer än hälften upplever att de inte har tid för reflektion och återhämtning. Helhetsstatus medarbetare Hållbart samhälle 1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för alla i hela kommunen Det bedrivs ett kontinuerligt arbete med målet att skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa i kommunen genom insatser som t ex ett allaktivitetshus och sociala investeringsfonder Arbetet inom området landsbygdsutveckling har pågått även för år 2012 med goda resultat 2. Ge hela kommunen livskraft socialt, ekonomiskt, miljömässigt 3. Minska energianvändningen Minskningen från 2011 fortsätter. Helhetsstatus hållbart samhälle

263 Uppföljning av styrkortets mått Ekonomi 1. Årets resultat 2012 skall uppgå till 0,4% av skatteintäkter och generellt statsbidrag: Detta mått är uppnått. 1. Ej överstiga investeringsbudgeten max 33 mnkr: Detta mått är uppnått. 1. Positiv soliditetsutveckling, dvs. förbättras jämfört med 2011: Detta mått redovisas i årsredovisningen. 2. Minskad pensionsskuld: Detta mått är uppnått då avsättning gjorts under året. Kund/Brukare 1 VoO Öka antalet kvalitetssäkrade individuella genomförandeplaner: Arbetet är under uppbyggnad och det kommer vara ett prioriterat mål NKI undersökning; bättre resultat än föregående år av upplevelse av välbefinnande: NKI för hemtjänsten i sin helhet är 96 vilket är 13 i rankingen av Sveriges samtliga kommuner (80 för 2011). Högsta värdena är när det gäller personalens bemötande och hur personal tar hänsyn till önskemål och åsikter. Lägsta värdena gäller information, kontinuitet och möjlighet att påverka tiderna. NKI för äldreboenden i sin helhet är 82 vilket är 112 i rankingen (76 för 2012). Resultatet är bättre än föregående år och högsta värdena är hur personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål och vad man tycker om maten. Lägsta värdena är sociala aktiviteter, utemiljön samt tillgång till sjuksköterska. Minska tiden från beslut till verkställighet jämfört med föregående år har under 2012 varit i snitt 12 dagar vilket är ett bättre resultat än 2011 (74 dagar). 2. Barn & utbildning Betyg i årskurs 9, ökat genomsnittligt meritvärde: resultatet för år 2012 är sämre jämfört med föregående år, därmed är inte måttet uppfyllt. Genomsnittligt meritvärde År 2012 År 2011 Årskurs 9 189,4 197,8 Uppgifter hämtade från SKL:s Öppna jämförelser Andelen godkända skall öka i de nationella proven i åk 3,6,9: Andelen godkända i årskurs 3 har ökat. För årskurs 6 finns ingen uppgift att jämföra med föregående år, då 2012 är första året som man gör proven i denna årskurs. För årskurs 9 har resultatet försämrats i svenska och matematik, men förbättrats i engelska. Resultat i de nationella proven i årskurs 3 och 6 (%) År 2012 År 2011 Årskurs ,4 Årskurs 6 74 US Uppgifter hämtade från KKIK 17

264 264 Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven åk 9 (%) År 2012 År 2011 Matematik 86,4 88,6 Engelska 97,2 96,6 Svenska 95,4 95,8 Uppgifter hämtade från SKL:s Öppna jämförelser Vad gäller resultat av måttet bättre resultat än föregående år i trivselenkät i åk 8 kan detta inte redovisas då det inte görs någon särskild enkät för endast åk 8. Vad gäller enkäten i årskurs 9 så har kommunen generellt sett försämrat sina resultat jämfört med föregående år och ligger i de flesta fallen sämre än genomsnittet för kommunerna inom V8. 3. Stöd - Öka andel gymnasiebehöriga: detta mått är inte uppfyllt, 84% för 2012 och 92,9% för Öka skolnärvaron: Kan i dagsläget inte mätas. Inför läsår 2013/2014 har en ny modul i verksamhetssystemet Procapita införskaffats vilken gör en mätning möjlig. Bättre resultat än föreg. år i trivselenkät: Inför läsår 2013/2014 har en ny modul i verksamhetssystemet Procapita införskaffats vilken gör en mätning möjlig. Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. med föregående år: Detta mått är inte uppnått då antalet anmälningar har ökat. Antalet orosanmälningar för barn och unga var 2011: 144 st och för år 2012: 163 st, vilket är en ökning med 13%. 4.Stöd - Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa: AF:s statistik visar att arbetslösheten för Munkedal har sjunkit sedan föregående år. Sifforna är dessutom bättre än för riket. Arbetslösa ungdomar år; Riket 17,6 % (-0,4 %), Västra Götaland 18,4 % (-0,8 %) Munkedal 19,5 % (- 0,8). Förändring inom parentes jämförelse med Öka andel i praktikplats: Arbetsmarknadsenheten har ökat antalet praktikplatser från 58 (2011) till 69 platser. Den största ökningen har skett inom prövningsspåret ett resultat av utredning, allaktivitetshus: Långt framskridna planer för ett allaktivitetshus, både för verksamhetens innehåll och lokaler. 6. Samhällsbyggnad Fler nöjda kunder (enkät). Enkätundersökning har genomförts under året, dock var svarsfrekvensen väldigt låg. Ny enkät kommer att skickas ut under Arbetssätt Processkartläggning Den administrativa enheten har kartlagt ärendeprocessen och utvecklat arbetssättet. Hänsyn har tagits till fokusgrupperna: Registrator, handläggare, sekreterare, politiker samt medborgare, myndighet och media. Arbete med effektivare administrativa processer i hela organisationen har påbörjats detta i och med ESF-utbildning i Förbättrad organisation. Utifrån ESF-utbildningen har ett arbete med att införa ständiga förbättringar påbörjats. Arbetet bygger på att under strukturerade former arbeta med förbättringsarbete i organisationen med en hög delaktighet från anställda. Under 2013 kommer ett fåtal pilotprojekt inom området att påbörjas. 18

265 265 Medarbetare Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät): 47 % uppger att man kan påverka sina arbetstider i hög eller mycket hög utsträckning. I föregående enkät var motsvarande 30 % Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) 41 % uppger att man har tid för reflektion/återhämtning Mätning av sysselsättningsgrad För kvinnor är den genomsnittliga tjänstgöringsgraden 87 %, för män 96 %. Totalt innebär detta en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 88 % Totala sjukfrånvaron skall sänkas jämfört med föregående år Efter en positiv utveckling under åren har de senaste två åren visat på en oroande ökning av sjukfrånvaron. Mellan 2011 och 2012 har det varit en ökning, därav är måttet inte uppfyllt. 19

266 266 Hållbart samhälle Välfärdsbokslut vartannat år: Inget har gjorts under 2012, nästa välfärdsbokslut görs under Följa folkhälsoindex årligen: Folkhälsoindex är ett urval indikatorer som kommunen valt att mäta varje år för att följa utvecklingen inom folkhälsoområdet. Indikatorerna sammanställs till ett index som jämförs mot rikets siffror. Tidigare år har kommunen legat under rikets snitt, men vi har närmat oss rikssnittet successivt varje år. I 2012 års folkhälsoindex hamnar kommunen på rikets snitt, vilket är en mycket positiv utveckling. Bostadsförsörjningsplanen ska vara klar 2012: Arbetet pågår. Beräknas kunna genomföras under våren 2013 Mäta deltagarantal i ungdoms- och idrottföreningar och för 2012 bibehålla de senaste tre årens nivå på deltagarantalet i aktiviteter: Ungdoms- och idrottsföreningar redovisar två gånger per år de aktiviteter som genomförts, för barn och ungdomar i åldern 7-20 år, under året. Den 15 augusti redovisas aktiviteter under första halvåret och den 15 februari redovisas det andra halvåret. Totalt uppgår budgeten för aktivitetsbidraget till 330 tkr, och bidraget till respektive förening är baserat på det deltagarantal i aktiviteterna som föreningen redovisar. Deltagarantal för aktiviteter förungdomar 7-20 år inom ungdoms- och idrottsföreningar är för 2012 i nivå med tidigare år. 30 nya företag: Under året har det registrerats ca 50 nya företag med säte i Munkedals kommun. Följa demografi av ålderspyramid: Uppgift för 2012 kan först tas ut i slutet av mars och redovisas senare. Energiplanen: Ny energiplan har antagits. Större delen av åtgärderna i den föregående energiplanen är vidtagna. Energianvändning i egna fastigheter ska minska: Är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. 20