Nätverk Social Ekonomi Skånes (NSES) remissvar på förslaget till Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Transkript

1 1 (32) Nätverk Social Ekonomi Skånes (NSES) remissvar på förslaget till Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Nätverk Social Ekonomi Skåne (NSES) är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation för den idéburna sektorn i Skåne. Genom omvärldsbevakning, kunskapsutveckling och påverkansarbete skapar vi förutsättningar för idéburna organisationer, att tillsammans med den offentliga sektorn, näringslivet, akademin och enskilda samhällsentreprenörer kunna verka för en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling i regionen. NSES definierar den idéburna sektorn som följande: "Den idéburna sektorn omfattar organiserade verksamheter som bygger på demokratiska värderingar samt gynnar samhälls- eller medlemsintresset. Verksamheterna är icke vinstutdelande, organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn och bedrivs i föreningar, kooperativ, samfund, stiftelser eller liknande sammanslutningar." Nätverk Social Ekonomi Skåne tackar för möjligheten att lämna ett remissvar på förslaget till Skånes regionala utvecklingsstrategi Sammanfattning av remissvaret utifrån Region Skånes tre frågeställningar 1. Är de fem ställningstagandena med delstrategier relevanta? Lyfts rätt saker fram? Vad saknas? Nätverk Social Ekonomi Skåne anser att ställningstagandena och delstrategierna bygger på analysen av Skånes nuläge och är relevanta. Det lyfts fram en mängd viktiga utvecklingsområden som ex. företagsetablering, infrastruktur, innovationer, hälsa, m.fl. Det som vi saknar är en tydlig beskrivning av nödvändigheten av sektorsöverskridande samverkan i alla dessa frågor, för att kunna åstadkomma en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling i regionen. Den idéburna sektorn i Skåne med verksamheter i sina organisationer, varav 5000 också är arbetsgivare för över heltidsårsarbeten och inte minst det ideella året-runt engagemanget, motsvarande över heltidsårsarbeten eller 90 miljoner ideella timmar/år, är bortprioriterad och osynlig i förslaget till Skånes regionala utvecklingsstrategi. Detta är ännu mer anmärkningsvärt utifrån faktumet att det sedan 2010 finns landets första och i sitt slag unika regionala Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och den idéburna sektorn i Skåne. Denna överenskommelse sträcker sig över Region Skånes och idéburna organisationers alla verksamhetsområden, är antagen av regionfullmäktige och har idag en styrgrupp där förutom representanter från den idéburna sektorn även sju regionråd är representerade. Begreppen som socialt kapital, social innovation, samhällsentreprenörskap och socialt företagande är centrala i överenskommelsen och ligger väl i linjen med utvecklingen i övriga Europa. I förslaget till Skånes regionala utvecklingsstrategi saknas dem. Därför föreslår NSES några tillägg och förbättringar i förslaget till utvecklingsstrategin som i sin helhet finns längst ner i detta remissvar. Våra ändringsförslag är markerade i röd-gul färg. Nätverk Social Ekonomi Skåne anser att dessa tillägg är absolut nödvändiga för att utvecklingsstrategin ska kunna hålla ett europeisk mått och bli relevant för den regionala utvecklingen i Skåne.

2 2 (32) 2. Hur kan Skånes regionala utvecklingsstrategi fungera som ett bra underlag för den fortsatta dialogen och samhandling för Skånes utveckling? Under förutsättning att förbättringar och tillägg görs i utvecklingsstrategin utifrån våra synpunkter, anser Nätverk Social Ekonomi Skåne att den kommer att fungerar som ett utmärkt underlag för sektorsöverskridande dialoger och samhandlingar. Ingen av samhällsaktörerna klarar på egen hand att lösa Skånes många utmaningar. Inte heller summan av de enskilda aktörers egna goda insatser. Sektorsöverskridande samhandling är en nödvändighet för att kunna uppnå varaktig förbättring. Vi ser möjligheten till tydliga kopplingar mellan den regionala utvecklingsstrategin och Överenskommelsen Skåne och dess utvecklingsinsatser. Det som krävs är dock en mer uttalat vilja och även en infrastruktur för den sektorsöverskridande samverkan mellan idéburen sektor, näringsliv, akademi, offentlig sektor och enskilda engagerade medborgare/samhällsentreprenörer (den s.k. Penta-Helix). Att skapa denna infrastruktur ser vi som en viktig målsättning i sig och som förutsättning för att kunna uppnå en varaktig och hållbar utveckling i Skåne. Därför föreslår vi ett sådant tillägg under målen. 3. Hur kan Skånes regionala utvecklingsstrategi fungera som ett stöd för ert utvecklingsarbete? Nätverk Social Ekonomi Skåne har allt sedan bildandet för över tio år sedan haft den hållbara samhällsutvecklingen i Skåne som huvudmål för all vår verksamhet. Utgångspunkten då som nu är att den idéburna sektorn har en betydande roll i denna utveckling. Vi eftersträvar samverkan inom den idéburna sektorn och sektorsöverskridande med samhällets övriga aktörer. Samhandling inom exempelvis utvecklingsplattformen Partnerskap Skåne kring ett inkluderande mottagande av nyanlända samt inom ramen för Överenskommelsen Skåne visar vägen till ett shift-of-mindset och nya former av sektorsöverskridande samverkan. Detta utvecklingsarbete i Skåne och även det sektorsinterna inom NSES ligger i framkanten i Sverige och vi har under åren inspirerat idéburna och offentliga organisationer runt om i landet och även utomlands. Nuvarande förslag till Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 tycker vi delvis halka efter det utvecklingsarbetet vi redan har i dagsläget. Våra konkreta förbättringsförslag i texten är ett minimikrav för att strategin kan få den samlande kraften den vill vara för att uppnå Det öppna Skåne vi inom den idéburna sektorn definitivt verkar för. Fördjupade reflektioner och synpunkter på Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Traditionellt tillväxttänk NSES anser att såväl den regionala analysen som ligger till grund för utformningen av förslaget till utvecklingsstrategin, som de fem s.k. prioriterade ställningstaganden och därtill kopplade delstrategier är relevanta för Skånes hållbara utveckling. Samtidigt finns det enligt vår uppfattning en viss snävhet eller t.o.m. ensidighet i delar av förslaget, som har sin utgångspunkt i ett mer traditionellt tillväxttänk med fokus på storskalighet och ekonomisk tillväxt; något som vi anser är ett ganska förlegat sätt att se på utveckling. Denna

3 3 (32) ensidighet har enligt vår uppfattning redan funnits i analysen som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har genomfört i Skåne Redan då efterfrågade NSES en mer holistisk analys där bl. a. fenomen som socialt kapital, sociala innovationer, socialt företagande samhällsentreprenörskap, m. fl. integreras. I föreliggande förslag till Skånes regionala utvecklingsstrategi finns, förmodligen av ovan nämnd anledning, dessa fenomen inte med. Förutom socialt företagande som nämns en enda gång, förekommer de andra begreppen inte alls. Därför föreslår vi dels ett nytt stycke: Skåningar har engagemang och några mindre tillägg redan under faktadelen Skåne här och nu, samt förbättringar under de olika prioriterade ställningstagandena. Ordskanning av utvecklingsstrategin NSES ser positivt på att den idéburna sektorn omnämns fem gånger i skrivningen och därmed i större utsträckning än i de tidigare regionala utvecklingsprogrammen. Vi är dock bekymrade över att vår sektor inte beaktas lika självklart i utvecklingsstrategin som övriga samhällsaktörer och fenomen. I hela dokumentet nämns den idéburna sektorn 5 gånger och då tillsammans med de övriga samhällsaktörerna kring sektorsöverskridande samverkan medan exempelvis företag och näringsliv nämns 65 gånger, högskola/universitet/akademi/forskning 38 gånger, innovationer 24 gånger (förutom social innovation som inte omnämns) och offentlig sektor 20 gånger. Att kultur i bred bemärkelse lyfts fram 20 gånger är ett steg i rätt riktning, måste dock ses i ljuset av att exempelvis idrott inte nämns en enda gång, fritidsaktiviteter/fysisk aktivitet 4 gånger. Därmed finns även här en ensidighet. Vidare konstaterar vi att utvecklingsstrategin utgår ifrån ett instrumentaliserat kunskaps- och bildningsbegrepp, där dessa enbart ses i relation till arbete och försörjning. Utbildning nämns 40 gånger, kompetens 24 gånger, folkbildning 1 gång. Högst anmärkningsvärd tycker vi är även att begreppet bildning inte alls förekommer. Socialt kapital som grundförutsättning för hållbar samhällsutveckling, tillväxt och entreprenörskap Nätverk Social Ekonomi Skåne liksom den amerikanska forskaren Robert Putnam, anser att social interaktion, aktiviteter i föreningslivet, mellanmänsklig tillit m.fl. gynnar demokratin och det sociala kapitalet. Tillit är även grundförutsättning för alla typer av transaktioner, såväl affärsmässiga som ideella. Den svenska Gnosjöandan bygger på samma principer. Richard Florida och Charlotta Mellander lyfter i sin forskning kring lokal och regional utveckling fram betydelsen av bl. a. sociala kontakter och ett attraktivt fritidsutbud för var människor trivs och vill bosätta sig. Peter Håkansson vid Malmö högskola beskriver i sin forskning kring ungdomsarbetslöshet betydelsen av överbryggande socialt kapital som förutsättning för närmandet till arbetsmarknaden. Detta sociala kapital skapas i Sverige främst inom föreningslivet. Källor: Putnam (1996). Den fungerande demokratin. Stockholm: SNL Förlag. Florida, Mellander, Stolarick (2007). INSIDE THE BLACK BOX OF REGIONAL DEVELOPMENT - Human capital, the creative class and tolerance, CESIS - Elektronic Working Paper Series, Paper 88. Håkansson (2011). Ungdomsarbetslösheten - om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt capital, Lund Studies in Economic History 55. Föreningar är mötesplatser utanför arbetet och hemmet. Här skapas nya kontaktytor mellan människor från olika yrkes- och ansvarsområden. Den idéburna sektorns olika organisationer står för

4 4 (32) en stor del av det fritids- och kulturutbud som finns på en ort och bidrar därmed till platsens/regionens attraktionskraft. Tillväxt sker inte i ett tomrum utan på en fysisk plats och i en social miljö. Den geografiska attraktiviteten är lika viktigt som ett socialt bra och öppet samhällsklimat. Båda delar ger attraktionskraft och skapar incitament till bl. a. företagsetableringar. PwC har i sin undersökning: Cities of the future global competition, local leadership (2005) identifierat 6 signifikanta områden som måste beaktas i framtagande av en framtidsstrategi: 1. Intellektuellt och socialt kapital, 2. demokratiskt kapital, 3. kultur- och fritidskapital, 4. miljökapital, 5. tekniskt kapital och slutligen 6. finansiellt kapital. NSES saknar socialt, demokratisk samt kultur- och fritidskapital som signifikanta områden i större delar av den regionala utvecklingsstrategin. Sociala innovationer och samhällsentreprenörskap Det är väldigt förvånande att det inte finns någon skrivning alls om social innovation och samhällsentreprenörskap i Skånes regionala utvecklingsstrategi. Runt om i Europa står social innovation och samhällsentreprenörskap på agendan, Europeiska kommissionen utvecklar program och stödfunktioner. På Malmö högskola finns Mötesplats Social Innovation, Sveriges nationella plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap. Centrum för Publikt Entreprenörskap (CPE) är ett resurscenter för samhällsentreprenörskap och gräsrotsinnovationer. Dessa regionala initiativ stöds av bl.a. Region Skåne, vilket gör frånvarandet av ovan nämnda fenomen i förslaget till utvecklingsstrategin ännu mer anmärkningsvärt. Sociala innovationer är innovationer som är sociala både vad gäller målsättning och medel, dvs nya strategier, koncept eller idéer som samtidigt bemöter olika typer av påtagliga sociala behov bättre än tidigare alternativ samt skapar eller utvecklar nya sociala relationer och samarbetsformer. Detta stärker och utvecklar samhället samt ökar samhällets förmåga att agera, främst genom faktorer som inte primärt motiveras ekonomiskt. Sociala innovationer syftar primärt till att förbättra vad som saknas, eller inte fungerar i samhällsstrukturen. Sociala innovationer kan vara delar i lösningar på finanskriser, demografiska förändringar eller hälso-, sjukvårds-, migration- och klimatutmaningar. Där det traditionella samhällssystemet inte ensamt klarar av att bemöta framtidens utmaningar är sociala innovationer viktiga för att uppnå en mer ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Sociala innovationer uppstår främst som tre typer: 1. Som gräsrotsinitiativ från den idéburna sektorn, när sociala behov inte bemöts på marknaden eller av offentlig sektor (ex. Yalla Trappan). 2. Som sociala innovationer där gränserna mellan sektorer (Penta-Helix) har suddats ut och innovationen når ut till hela befolkningen (ex. mikrokreditinitiativ eller medborgarinitiativ). 3. Som systemförändrande sociala innovationer som syftar till att förändra värderingar, kulturer, strategier och politik (ex. Överenskommelsen Skåne).

5 5 (32) Sociala innovationer skiljer sig från tekniska innovationer genom att syftet och målet inte primärt är ekonomiskt utan samhällsnytta. Det är viktigt att poängtera att när innovationen har bemött det sociala behovet och är integrerad i samhället tappar den sin speciella karaktär. De samhälleliga utmaningarna kommer dock att fortsätta vilket innebär ett ständigt behov av sociala innovationer. Samhällsentreprenörskap Samhällsentreprenörer driver ett initiativ som syftar till att skapa ett mer hållbart samhälle på alla plan; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Samhällsentreprenörer tar personligt ansvar för det gemensamma och agerar utifrån sin övertygelse med fokus på att skapa samhällsnytta snarare än egennytta. Aktiva och delaktiga medborgare är grunden för samhällsentreprenörskapet. Samhällsentreprenörer är inte ensamma, de driver frågor som engagerar många och skapar kollaborativa rörelser som leder till förändring. Samhällsentreprenörskap kan organiseras på många olika sätt, i såväl formella som informella strukturer. Vissa skapar konst för att åstadkomma förändring. Andra startar en förening, ett företag eller sätter ihop en utbildning. Samhällsentreprenörskap kan också handla om att driva en fråga domstolsvägen för att påverka lagstiftningen, eller att bilda en ny kommunal verksamhet. Vissa samhällsentreprenörer ser inget behov att institutionaliseras sin verksamhet alls, utan existerar som ett löst nätverk. Källor: Nationella Nätverket SOUL (Social ekonomins organisationer i utveckling och lärande) Tjäna människor rädda världen! Sociala innovationer inom den sociala ekonomin, Mötesplats Social Innovation: ABC i social innovation, Samhällsentreprenörskap: Centrum för Publikt Entreprenörskap. Socialt företagande Socialt företagande omnämns enbart en gång i förslaget. Traditionellt företagande över sextio gånger. Med utgångspunkt i de enorma samhällsutmaningarna som Skåne står i anser Nätverket att just denna företagsform förtjänar mycket större uppmärksamhet. Vi har ett av Sveriges främsta exempel på arbetsintegrerande sociala företag i Skåne som uppmärksammas nationellt och internationellt, Yalla Trappan på Rosengård. Ett ypperligt exempel på att det går att inte bara bryta utanförskap utan samtidigt skapar en verksamhet som går runt. Det behövs stödfunktioner och en infrastruktur för att skapa förutsättningar för många sådana företagsetableringar i Skåne. De sociala företagen har det gemensamt med andra företag att de lever av att sälja varor och tjänster på marknaden. Även de måste ha högre intäkter än kostnader för att kunna överleva. Men de sociala företagen skiljer sig från annat företagande på två viktiga punkter; 1. De har ett ideellt inslag i sitt ändamål Det sociala företaget har skapats med grundläggande syfte att åstadkomma en förändring/förbättring som inte handlar om ekonomisk vinst. Det kan handla om att skapa fler jobb eller om att stödja en idéburna organisations målsättningar.

6 6 (32) 2. De har inte avkastningskravet från aktieägare Överskottet på det kapital som satsats i ett socialt företag betalas inte ut till aktieägare, utan återinvesteras i företaget eller i den idéburna organisationen som äger företaget. Det sociala företagandet i Europa är omfattande och ses av EU-kommissionen som en central del för att skapa innovation och att erbjuda människor arbetstillfällen. Man har konstaterat att de sociala företagen har en större förmåga att hantera ekonomiska kriser än andra företag. Källa: Ett civilsamhälle i världsklass Samhället är större än staten och marknaden, FORUM Idéburna organisationer med social inriktning 2013 Normkritik/diskrimineringsgrunder I delar av utvecklingsstrategin saknas ett normkritiskt perspektiv. Vidare lyfts fram enskilda diskrimineringsgrunder medan andra har valts bort. Här krävs en tydlig justering av texten. Tydligast blir det i delstrategi 2 under första ställningstagandet: Skapa förutsättningar för att alla ska ha makt att forma sitt eget liv. I detta avsnitt nämns kvinnors och mäns rättighet. Transpersoner lär inte känna sig inkluderade under dessa begrepp. Därför föreslår vi en ändring till kvinnor, män och transpersoner. I nästa avsnitt skrivs det om ett inkluderande förhållningssätt som är oberoende av kön, ålder, etnicitet eller sociala omständigheter. Det är iögonfallande att följande diskrimineringsgrunderna har strukits i uppräkningen: könsidentitet eller könsuttryck, trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell orientering. Att exakt dessa diskrimineringsgrunder valdes bort väcker många frågor och är mycket kontraproduktivt i ett kapitel som handlar om inkludering. Därför föreslår vi att inkludera alla diskrimineringsgrunder i skrivningen. Konkreta ändringsförslag I det följande finns förslaget till Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 i sin helhet. Nätverk Social Ekonomi Skåne har gjort konkreta förbättringsförslag som är gult markerade i texten. Kontakt Christoph Lukkerz, verksamhetsutvecklare info[@]socialekonomiskane.se Nätverk Social Ekonomi Skåne ideell förening Besöksadress: Grönegatan 11 A Malmö

7 7 (32) DET ÖPPNA SKÅNE 2030 Remissförslag SKÅNES REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGI 2030

8 8 (32) Remissförslag Skånes regionala utvecklingsstrategi januari 2014 Politisk styrgrupp: Pia Kinhult, Katarina Erlingson, Rikard Larsson, Pontus Lindberg, Ewa Bertz, Christine Axelsson, Carl Johan Sonesson, Anders Åkesson, Henrik Fritzon, Yngve Petersson, Birgitta Södertun, Stefan Lamme, Vilmer Andersen och Lars-Johan Hallgren representanter från regionstyrelsen, regionala tillväxtnämnden samt hälso- och sjukvårdsnämnden inom Region Skåne. Politiska sekreterare: Sofia Nerbrand, Mattias Olsson, Jacqueline Doohan, Jonas Duveborn, Emelie Larsson, Mattias Svensson, Stefan Brandt, Region Skåne. Projektansvarig: Mikael Stamming, Region Skåne. Projektgrupp: Therese Andersson, Sarah Ellström, Ola Jacobson, Eskil Mårtensson, Richard Gullstrand, Patrik Lindblom, Carina Nordqvist Falk, Christina Ståhl, Thomas Nilsson samt Gudmundur Kristjansson, Region Skåne. Layout: Dockside Reklambyrå AB. Foto: Jörgen Johansson. Utgiven av: Region Skåne

9 9 (32) Förord Skåne har framtiden för sig. Vi har en stor variation på de flesta områden, och är Sveriges länk till kontinenten. Vi har en ung befolkning och en flerkärnig ortstruktur. Skåne har storstadspuls, arbetspuls och vilopuls. Skåne är i rörelse och mycket arbete utförs årets alla dagar, dygnet runt. Det vi gör idag påverkar också hur framtiden kommer att te sig i regionen. För att nå dit vi vill behöver vi samla krafterna och göra kloka prioriteringar och investeringar. Därför behövs en regional utvecklingsstrategi som vi i Skåne kan samlas kring och agera utifrån. Samtidigt påverkas vi av det som händer i vår omvärld. Skånes regionala utvecklingsstrategi tar sikte på 2030 och på 16 år kommer mycket att hända. Inte minst den tekniska utvecklingen påverkar hur vi lever och kommunicerar, och det är till exempel svårt i dag att förutspå hur 3D-skrivaren kommer att möjliggöra nya produktionssätt på den skånska landsbygden. Eller hur universitetsutbildning online kommer att ge fler möjlighet att förkovra sig genom livet. Det är av stor betydelse att Skåne är öppet för nya influenser, ny teknik och nya idéer för att förstå sin samtid och forma sin framtid. Detta kräver både analysförmåga och ödmjukhet. För att röra oss i den riktning vi önskar behöver vi enas kring en målbild och göra strategiskt viktiga insatser. Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 är ett dokument att samlas kring, ett kvitto på att Skåne väljer väg, prioriterar och samarbetar. Det handlar om att ta vara på våra styrkor och hantera våra utmaningar. Att överbrygga gränser, både fysiska och mentala, för att forma ett öppet Skåne som erbjuder hög livskvalitet och där skåningen ges goda förutsättningar att försörja och förverkliga sig själv. Region Skåne har under hösten 2012 till och med våren 2013 träffat de skånska kommunerna, statliga myndigheter, universitet och högskolor, representanter från den idéburna sektorn och näringslivet för att diskutera hur vi tillsammans ska forma Skånes framtid. Resultatet från denna dialog sammanfattades under sommaren 2013 i Tankar om Skåne 2030, där ett förslag till målbild presenterades. Under hösten 2013 har målbilden diskuterats, förädlats och byggts på med fem ställningstaganden inklusive delstrategier och mål. I din hand håller du ett förslag till en regional utvecklingsstrategi för Skåne som tar sikte på Ambitionen är ta fram en strategi som skapar ett engagemang och en vilja och förmåga att ta ansvar. Nu ser vi fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter, förslag och idéer för att ytterligare förbättra hela Skånes regionala utvecklingsstrategi.

10 10 (32) Innehåll Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Skåne här och nu Det öppna Skåne målbild för Skåne 2030 Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara en globalt attraktiv region Mål för 2030 Arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi Samhandling för utveckling Genomförande och fortsatt arbete

11 Skånes regionala utvecklingsstrategi (32) Region Skåne har ett permanent uppdrag från staten att samordna de regionala utvecklingsfrågorna, och leda arbetet med att ta fram den regionala utvecklingsstrategin. En avgörande framgångsfaktor är att arbetet genomförs öppet, inkluderande och i kontinuerlig dialog. Skånes invånare, kommuner, myndigheter, högskolor och universitet, näringsliv och idéburen sektor behöver vara delaktiga för att det ska uppstå fler initiativ, samarbeten och nätverk, och för att Skåne ska få mer hållbar tillväxt och attraktionskraft. Skånes regionala utvecklingsstrategi ingår även i både en nationell och europeisk kontext, till exempel genom den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft, Östersjöstrategin, Europa 2020 och EU:s sammanhållningspolitik. Skånes utvecklingsstrategi samspelar även med många andra processer och strategier på regional och lokal nivå. Den internationella innovationsstrategin för Skåne, strategier för Det flerkärniga Skåne, trafikförsörjningsprogrammet, regional mobilisering kring ESS och MAX IV, ÖRUS, Kompetenssamverkan Skåne, Tillägg: Överenskommelsen om samverkan mellan Region Skåne och den idéburna sektorn i Skåne, miljöstrategiska programmet, miljömålsarbetet, landsbygdsprogrammet, transportinfrastrukturplanering, kulturplanen, kommunala översiktsplaner med mera är byggstenar i Skånes regionala utvecklingsstrategi. Olika områden och sektorer har olika dialog- och arbetsformer beroende på specifika förutsättningar som organisation, rollfördelning, resurser och nuläge. Den regionala utvecklingsstrategin ska formulera och skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne En målbild som underlättar ett gott samarbete mellan olika aktörer, och bidrar till att skapa ett sammanhang, en berättelse, för de som bor i Skåne. Målbilden bör också användas i marknadsföringen av Skåne ute i världen. Målbilden har arbetats fram genom ett otal analyser, möten och samtal under ett par års tid. I processen har vi värderat, prioriterat och valt ut. Vi vet var Skåne står här och nu. Vi har identifierat och accepterat de utmaningar som finns men också tagit fasta på Skånes goda förutsättningar. Vi har samlats kring en gemensam målbild om Det öppna Skåne. Vi har även pekat ut fem prioriterade ställningstaganden, för att förverkliga målbilden. För varje ställningstagande finns ett antal delstrategier samt några mätbara mål. De fem prioriterade ställningstagandena är: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara en globalt attraktiv region

12 Skåne här och nu 12 (32) Skåne är både mångfacetterat och motsägelsefullt. Vi har lägst sysselsättningsgrad i landet samtidigt som vi har en kraftig sysselsättningstillväxt. Aldrig har så många skåningar varit i arbete som nu. Skåne har en stor andel högutbildade samtidigt som vi har en ökande andel elever som går ut grundskolan med icke godkända betyg. Denna paradoxala situation genomsyrar vårt nuläge. Här redovisas ett urval fakta som grundar sig i OECD:s genomlysning av Skåne tillsammans med ett omfattande material och befintliga rapporter och statistik, som även sammanfattats i Fokus: Skåne Skåne har signifikanta styrkor, men också utmaningar att ta på allvar. Skåne har en ung, varierad befolkning som växer Skåne har en relativt ung befolkning, framför allt tack vare en inflyttning av utrikes födda. Nära en femtedel av Skånes befolkning är födda utomlands och de har rötter i sammanlagt 193 länder. Skåne växer med motsvarigheten av ett nytt Lund vart tionde år. Skånes folkmängd ökar i alla delar av regionen, men ökar snabbast i sydvästra Skåne. Många i befolkningen lever längre Andelen äldre ökar samtidigt som fler barn föds och befolkningen lever längre. Försörjningsbördan i Skåne är trots allt låg, eftersom vi har en gynnsam demografisk struktur. Men sysselsättningsgraden är inte lika hög som i övriga län. Skåningarna blir friskare men många mår sämre Det allmänna hälsotillståndet bland annat mätt som ökad medellivslängd och sjunkande dödlighet förbättras stadigt. I Skåne finns stora skillnader i hälsa, som är kopplade till utbildningsnivå, sysselsättning, boendemiljö, levnadsvillkor och levnadsvanor. Den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland unga. Tillägg: Skåningar har engagemang ideella föreningar, kooperativ, trossamfund och stiftelser finns i Skånes idéburna sektor. 86 procent av alla åringar i Skåne är medlemmar i en förening. Idéburna organisationer utgör forum och mötesplatser människor sinsemellan och skapar på så sätt socialt kapital och tillit. Det ideella engagemanget i Skåne uppgår till omkring heltidsårsarbeten varje år. 88 procent av de som gör ideella insatser gör det i en organisation som de också är medlemmar i.

13 13 (32) Sverige är tolerant men intoleransen är större i Skåne än i övriga riket Värderingsundersökningar visar att intoleransen är hög, framför allt bland män med lägre utbildning. Skåne förknippas i högre grad med ord som främlingsfientlighet, traditionellt och gemytligt, och i lägre grad med ord som tryggt och tolerant. Skåne förknippas ofta som en region med integrationsproblem och hög brottslighet. Utbildningsnivån i Skåne är hög, samtidigt som alltför få kommer in på gymnasiet Skåne har många invånare med enbart grundskoleutbildning. Skåne ligger på plats 18 av 21 län i Sverige när det gäller andelen behöriga till gymnasieskolan. Av dem som kommer in på gymnasiet går däremot många vidare i utbildningssystemet. Skåne har den tredje högsta övergångsfrekvensen från gymnasiet till högre utbildning i Sverige, där Skånes universitet och högskolor står för 15 procent av landets utexaminerade studenter. Könsskillnaderna ökar inom utbildningsområdet, nästan två tredjedelar av alla studenter inom högskolan är kvinnor. Alltför få har ett arbete, även om efterfrågan på arbetskraft är stor Sysselsättningen i Skåne har generellt ökat, men förtas av en ännu större befolkningsökning. Skåne har historiskt visat låga sysselsättningssiffror och har de senaste åren haft lägst sysselsättningsgrad bland Sveriges samtliga län. Om alla invånare i Skåne som är födda i ett land utanför Norden skulle ha samma sysselsättningsgrad som de svenskfödda skulle sysselsättningen i Skåne nå ett högre resultat än genomsnittet för riket. Mellan 2009 och 2020 beräknas den totala efterfrågan på arbetskraft i Skåne öka med 8 procent, men efterfrågan på personer med enbart folk- och grundskoleutbildning beräknas minska med 23 procent. Sysselsättningstillväxten sker huvudsakligen inom befintliga företag. Tillägg: Skånska arbetsintegrerande sociala företag uppmärksammas nationellt och internationellt som lyckade exempel på att bryta långvarigt utanförskap för utrikesfödda och långtidsarbetslösa. Skåne har en tudelad arbetsmarknad Skåne har idag i princip två arbetsmarknadsregioner, Malmö/Lund/Helsingborg och Hässleholm/ Kristianstad, med en bristfällig rörlighet inom och mellan dessa. Sydvästra Skåne dominerar utvecklingen med en positiv sysselsättningstillväxt, medan sysselsättningen i nordöstra Skåne minskar. Den skånska arbetsmarknaden är könsuppdelad där kvinnor är koncentrerade till ett mindre antal yrken inom offentlig sektor, medan mäns arbetsmarknad är spridd till ett större antal yrken och står för en stor del av den privata sektorn. Arbetslösheten för utrikes födda och ungdomar sticker ut, där den redan höga arbetslösheten ökar. Nyföretagandet domineras av män: i Skåne, liksom i riket, startas endast en tredjedel av alla nya företag av kvinnor. Skåne har en stark innovationskraft men behöver fler livskraftiga och växande företag Skåne utmärker sig som en innovativ region vad gäller investeringar i forskning, utveckling och patent

14 14 (32) och har rört sig mot en mer kunskapsintensiv näringslivsstruktur. Under perioden ökade nyföretagandet i Skåne med 100 procent, jämfört med 75 procent i riket. Innovationsförmågan behöver främjas, såväl inom de specialiserade kunskapsintensiva företagen som inom det befintliga breda näringslivet. Tillägg: Demokratiskt och kooperativt företagande ökar i Skåne 2-3 gånger snabbare än aktiebolagen idéburna organisationer i Skåne är även arbetsgivare; heltidsårsarbeten. I Skåne finns det förutsättningar för sociala innovationer deras syfte och mål är samhällsnytta. Samhällsentreprenörskap med fokus på samhällsförbättrande initiativ växer i Skåne. Skåne har låg produktivitet och skattekraft Skåne har i jämförelse med resten av Sverige en låg produktivitet; den skånska andelen av rikets produktivitet är oförändrad trots ökad befolkning och fler sysselsättningstillfällen. Flera viktiga näringar i Skåne, som bygg- och anläggning, handel, hotell- och restaurang samt transport, har fortfarande en relativt låg produktivitet. Samtidigt sysselsätter dessa branscher många människor med lägre utbildning. Skånes traditionella styrkeområden livsmedel, läkemedel och IT/Telekom har haft en bekymmersam utveckling under de senaste åren. Skåne har låg tillväxt Skåne har en svag tillväxt av bruttoregionprodukten (BRP) per invånare och har generellt en låg nivå i förhållande till de andra storstadsregionerna och riket. Skåne har låg tillväxt per sysselsatt. Skåne har relativt låg export jämfört med andra regioner. Skånes BRP skulle kunna öka med 55 miljarder, eller + 13 procent, om Skåne skulle nå upp till riksgenomsnittet för sysselsättningsgrad och produktivitet. Skåne har en för Sverige unik flerkärnig ortstruktur Med sina städer och nära 250 mindre tätorter har Skåne en mycket större tätortstäthet än någon annan del av Sverige, med korta avstånd och hög tillgänglighet. Den flerkärniga och täta ortstrukturen ger ett annat resemönster än andra storstadsregioner och Skåne har inte traditionella förorter. Skånes åtta regionala kärnor Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm, Ystad och Trelleborg spelar alla en viktig roll för Skånes utveckling. Bostadsbyggandet har inte hängt med befolkningsökningen och det råder idag brist på bostäder i stora delar av Skåne. Skåne är länken till kontinenten men integrationen i Öresund har tappat fart Som en del av Öresundsregionen har Skåne en hög internationell tillgänglighet. Integrationsprocessen i Öresundsregionen har de senaste åren tappat fart; pendlingen minskar och många danskar väljer att flytta tillbaka till Danmark. Juridiska, skattemässiga och regelmässiga gränshinder innebär en sämre möjlighet för arbetsgivare på bägge sidor om sundet att hitta rätt kompetens samtidigt som arbetstagare tvekar att söka jobb över

15 15 (32) gränsen. Skåne är en transitregion och mer investeringar i kommunikationer behövs Under 2000-talet har transporterna i Skåne ökat på väg, järnväg och med sjöfart. Skåne har en omfattande genomfartstrafik, och trafiken väntas öka kraftigt, inte minst när Fehmarn Bältförbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar Trafikverkets kapacitetsutredning visar på allvarliga brister och trängsel i Skåne. Jämfört med andra län/regioner bidrar Skåningen mest i hela landet till infrastruktur, dvs andelen medfinansieringen från region och kommun till infrastrukturen är högst här. Skåne har en vacker natur med Europas bästa åkermark Skåne är den del av Sverige som har flest landskapstyper och mest bördiga jordbruksmarker. Skåne har lägst andel allemansrättslig mark i Sverige och nästan hälften av Skånes mark består av jordbruksmark. Skåne svarar för ungefär hälften av Sveriges livsmedelsproduktion och drygt en femtedel av rikets sysselsättning inom livsmedelsindustrin samtidigt som Skåne har lägst andel ekologisk livsmedelsproduktion jämfört med riket. Skåne brukar en betydligt större andel av jordbruksmarken än övriga Sverige. Skåne har stora miljöutmaningar Skåne förväntas inte leva upp till något av de nationella miljömålen till Utsläppen av växthusgaser är fortfarande en stor utmaning att hantera för Skåne, trots en redan relativ stor minskning i förhållande till resten av Sverige de senaste åren. Skåne har en låg elproduktion jämfört med resten av Sverige och konsumerar mer el än vad som produceras lokalt. Energianvändningen är däremot lägre i Skåne än i riket. Kust och hav är drabbade av fortsatta övergödningsproblem, erosion, en växande hotbild mot kustfisket och konkurrerande intressen om havsområden. I Skåne orsakar luftföroreningar ungefär tusen fall av för tidig död per år; fordonstrafiken är den främsta orsaken. Utsläppen skadar även natur, material och kulturmiljöer.

16 DET ÖPPNA SKÅNE målbild för Skåne 2030 Skåne år 2030 är öppet. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet landskap. Vi välkomnar nya människor och nya influenser med öppna armar. Människor rör sig fritt över olika gränser. 16 (32) Mellan stadsdelar. Mellan städer. Mellan städer och byar. Mellan bebyggelse och natur. Mellan kommuner. Mellan regioner. Mellan länder. Men också mellan olika grupper, mellan olika kulturer, mellan olika branscher, mellan jobb och utbildningar. Det öppna Skåne vet värdet av samarbete och erbjuder möten och möjligheter. Här finns det mesta för de flesta: människor, upplevelser, arbete, kultur, sammanhang, kapital, nya idéer, utbildning, natur, ren luft, dofter och smaker finns i en uppsjö av varianter. Mångfalden är vårt starkaste signum. Här finns livskvalitet och puls. Vi har brutit gränser för individens delaktighet i samhället. Människors lika värde och möjlighet att påverka är grundläggande i utvecklingen. I det öppna Skåne, bejakas att människor har olika bakgrund eller kultur. Tillägg: Möten, aktiviteter och engagemang i föreningar, grannskap eller olika nätverk bygger tillit och socialt kapital som är grunden för all positiv utveckling. Mångfalden är en av de starkaste drivkrafterna i vår tillväxtmotor. Skåne är en plats som ger utrymme för olikheter, och en plats där allas unika potential tas tillvara. Skåne är en kreativ mötesplats för människor med olika bakgrunder och kompetenser, för branscher och organisationer där nya innovationer lätt växer fram. Vi är en levande, hållbar och attraktiv region med global konkurrenskraft och hög livskvalitet. Skåne är välkomnande. Vi ser gärna både fler besökare och nya invånare i samtliga delar av regionen. I det öppna Skåne finns hela världen representerad. Vi har en gemensam arbetsmarknad, ett brett näringsliv med många arbetstillfällen, för människor med alla utbildningsnivåer och det är lätt för individer och arbetsgivare att mötas. Det är attraktivt att starta och driva företag. Den skånska innovationskulturen och de starka forskarmiljöerna i världsklass, leder både till spetskompetens och att den skånska ekonomin ständigt växer. Tillägg: Det sjuder av sociala innovationer som genom sektorsöverskridande samverkan och tillsammans med samhällsentreprenörer utvecklar långsiktiga lösningar på de stora samhällsutmaningarna. Skåne är Europas mest innovativa region. Särskilt inom områden som smarta material, hållbara städer och personlig hälsa. Det finns ett nära samarbete mellan universiteten och näringslivet. I Skåne finns jobben, tillgång till regionalt riskkapital nära nystartade och växande företag. I det öppna Skåne är storstaden granne med den lilla byn på landet. Vår flerkärniga karaktär och våra goda kommunikationer skapar dynamik och erbjuder många sätt att leva på. Det varierade landskapets åkrar och betesmarker flätar samman både städer och skogar. I det öppna Skåne går det att bo på landet och jobba i staden eller tvärtom. Det går att röra sig klimatneutralt mellan tätorterna på motsvarande sätt som det går att röra sig mellan stadsdelar inom storstäder. Vi är alla en del av en helhet och vi håller ihop för att få med alla delar. Skåne har en balanserad och hållbar markanvändning och är väl sammanbundet. I det öppna Skåne har alla likvärdiga möjligheter att förverkliga sina mål i livet, att ha god hälsa och välbefinnande. Vi erbjuder en bra hälso- och sjukvård på jämlika och jämställda villkor. De skånska välfärdstjänsterna håller en hög kvalitet och är tillgängliga. Allt fler företag i Skåne utvecklar tjänster och produkter som sätter individens hälsa i fokus. I Skåne har alla tillgång till bra barnomsorg, kultur, goda rekreationsmöjligheter, kommunikationer, fritidssysselsättning, skola, hälso- och sjukvård, äldreomsorg och universitetsutbildning. Det finns en bred utbildningspalett, och utrymme för spetskompetens att vässas ytterligare. I Skåne är det tryggt att leva. I det öppna Skåne mår såväl skåningen som platsen bra. Och det beror på att Skåne är hållbart. Grunden vilar på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Dessa tre hållbarhetsperspektiv är fullständigt

17 17 (32) integrerade i vårt agerande, när vi fattar beslut om hur vi planerar, hur vi bygger, hur vi förflyttar oss, hur vi utvecklar hälso- och sjukvården, hur vi konsumerar, hur vi odlar, hur vi transporterar gods. Omställningen till ett klimatneutralt Skåne har gett utvecklingskraft. Oavsett vilken roll vi har, eller vilken fråga vi arbetar med, samarbetar vi över gränserna för att se till att Skåne är hållbart. Ett innovativt och utvecklat företagande på landsbygden och förstärkta ekosystemtjänster till havs och på land har bidragit till en hållbar livsmedelsförsörjning, ökad biologisk mångfald, ökad tillgång till förnyelsebar energi och ett varierat landskap. Vi är ett Skåne i balans. I det öppna Skåne vet vi att en sömlös sjukvård, kollektivtrafik och arbetsmarknadsinsatser kräver täta samarbeten mellan stat, kommun och region. I det öppna Skåne samverkar, samarbetar och berikar människor, myndigheter, organisationer, kommuner, näringsliv, universitet, regioner och idéburen sektor varandra och arbetar med gemensamma krafter för ett Skåne, en hållbar helhet. Vi ser inte länsgränser som något problematiskt, utan samarbetar gärna med våra grannar. Vi har en nära och integrerad relation till länderna runt Östersjön och till Europa. Vi har ett tätt och förtroligt samarbete mellan våra kommuner eftersom vi vet att ensam inte alltid är stark. Skånes unika läge har alltid skapat gränsöverskridande aktiviteter. Det globala Skåne är en del av Öresundsregionen, närmare sammankopplat med Själland, Köpenhamn och Kastrups flygplats, som ger oss en direkt länk till hela världen. År 2030 är det öppna Skåne nära sammankopplat med Köpenhamn, men vi har också nära samarbeten över gränserna med Hamburg, Berlin, Stockholm, Oslo och södra Östersjöområdet. Vi har stark koppling till omvärlden genom våra utvecklingskorridorer, våra infrastruktursatsningar och våra höghastighetståg, som tillsammans med en utvecklad kommunikationsteknologi kopplar upp oss mot en större marknad. Högklassig infrastruktur knyter ihop miljontals människor. Vi är porten till Sverige och ut i världen. Skåne är en internationell, dynamisk plats, som samverkar och samarbetar över gränserna. Här finns en beredskap för det oväntade. Vi är beredda på förändring. Det öppna Skåne är en attraktiv plats, med hög livskvalitet.

18 18 (32) Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skånes befolkning mår bra och lever allt längre, men samtidigt begränsas i dag många människors liv av ohälsa, arbetslöshet och utanförskap. Målet är att alla människor ska ha grundläggande förutsättningar att efter egen förmåga forma sitt eget liv, och delta och bidra i samhället. Vi ska forma ett öppet Skåne där människans önskemål, initiativ och behov styr utvecklingen. Människor ska känna att de är delaktiga i samhället, att vi bryr oss om våra medmänniskor och att det är värdefullt att engagera sig i arbete som förbättrar vår gemensamma framtid. Fler ska vilja flytta till Skåne för att leva och verka här. Fler ska också vilja och våga sätta barn till världen. Det ska vara möjligt att pröva sina vingar, och socialt accepterat att gå sin egen väg och att misslyckas. Vi måste öppna Skåne genom en ökad nyfikenhet på det nya och ovana, genom att släppa in fler på arbetsmarknaden, genom bättre utbildning, genom mer förebyggande hälsoarbete och genom utmärkt omsorg. Skåne behöver även bli ännu mer öppet gentemot omvärlden, genom mer handel, utbyte, in- och utflyttning samt bättre kommunikationer. För att lyckas behöver vi även utmana invanda normer och attityder och synliggöra hur ojämlikhet skapas och upprätthålls. Kulturen Tillägg:, idrott och andra idéburna organisationer är en kraft som skapar social gemenskap och bidrar till individens och samhällets utveckling och välfärd. Även hur vi bor, äter, rör oss, träffas, konsumerar och producerar har betydelse för hur människor mår. Personlig utveckling, delaktighet och samhörighet är andra viktiga ingredienser. Skåne behöver satsa på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet för att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Delstrategier 1. Stärka individens egen kraft och frihet Den som bor i Skåne ska ha stora möjligheter att leva sitt liv efter egna preferenser och att försörja sig själv. Såväl det offentliga som den idéburna sektorn behöver möjliggöra för fler individer att Tillägg: hitta sammanhang och delaktighet samt att utifrån egen förmåga nå självförverkligande. Det kan bland annat röra sig om att göra ett livslångt lärande till en realitet för var och en, och att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Andra exempel är att utnyttja kulturens fulla potential och att öka sociala investeringar och socialt företagande i samverkan med olika aktörer. Att göra det enklare att hitta en försörjningsform som passar den enskilda; förenkla att starta företag eller att få en tillsvidareanställning på heltid. Att öka tillgängligheten i hela Skåne såväl fysiskt som digitalt. 2. Skapa förutsättningar för att alla ska ha makt att forma sitt eget liv Vi vet att en god hälsa, kunskap, boende, gemenskap, ekonomisk trygghet och en bra start i livet är avgörande för vilka förutsättningar man får att påverka sitt eget liv. Kvinnor och män ska ha samma rätt till möjligheter att vara aktiva och engagerade medborgare. Det ska finnas ett inkluderande förhållningssätt som är oberoende av kön, ålder, etnicitet eller sociala omständigheter. Tillägg/förbättringar i stycket för att inkludera alla diskrimineringsgrunder: Kvinnor, män och transpersoner ska ha samma rätt till möjligheter att vara aktiva och engagerade medborgare. Det ska finnas ett inkluderande förhållningssätt som är oberoende av kön, könsidentitet och - uttryck, ålder, etnicitet, sexuell orientering, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sociala omständigheter.

19 19 (32) För att uppnå detta bör vi i Skåne arbeta mer med att utveckla samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor, den idéburna sektorn Ändra till obestämt form: idéburen sektorn och den enskilde medborgaren. Vidare måste skolan och vidareutbildning anpassas så att var och en får de förutsättningar som behövs för att tillgodogöra sig ny kunskap och färdigheter. Möjligheter att försörja och förverkliga sig själv ska skapas i näringslivet, idéburen sektor och offentlig sektor. Insatser bör göras för att öka medborgarnas samhällsengagemang och demokratiansvar. 3. Arbeta för en förbättrad och mer jämlik hälsa En god hälsa ger bättre förutsättningar för ett gott liv för den enskilde. En strävan om en jämlik hälsa i samhället vilar på ett humanistiskt förhållningssätt om att alla ska ha Ta bort: så goda livschanser Ta bort: som möjligt. En jämlik hälsa förstärker även en hållbar utveckling i samhället i stort. För Skånes utveckling handlar det om att minska den ojämlika hälsan och öka den generella hälsan genom att ta hänsyn till folkhälsa och jämlikhet i beslutsfattande. Indikatorer för social hållbarhet bör formuleras och följas upp. Arbetet för att främja en mer hälsosam livsstil hos befolkningen bör intensifieras. Att fler får ett arbete är centralt för folkhälsan. 4. Skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer Upplevelsen av närmiljön har stor betydelse för vår hälsa och livskvalitet. Det hälsofrämjande stärks med ett varierat boende, blandade funktioner och mötesplatser anpassade efter människors olika behov och förutsättningar. Utemiljön nära bostaden är betydelsefull för rekreation, trivsel i området och vardaglig fysisk aktivitet. Vi behöver utveckla det offentliga rummet för att samla människor och skapa förutsättningar för ett mer dynamiskt kultur- och fritidsutbud. Närheten och tillgängligheten till grönområden, handel, service, kultur och transporter ska utvecklas oavsett var man bor. Individen måste även uppleva miljön som trygg och tillgänglig. Skåne bör också utnyttja sin unika flerkärniga ortstruktur som gör det möjligt att arbeta i staden och leva på landet eller tvärtom. Goda kommunikationer till när och fjärran är också av avgörande betydelse i en globaliserad värld. 5. Säkerställa att platsen Skåne mår bra En hållbar livsstil som möjliggör medvetna och klimatneutrala val är en förutsättning för att platsen Skåne ska må bra. En frisk plats ger bättre villkor för sina invånare. Alla människor ska ha tillgång till rekreation, trivsel i området och vardaglig fysisk aktivitet. Skåne ska vara klimatneutralt och fossilbränslefritt Därför behöver vi utveckla den biologiska mångfalden och vara varsamma med ekosystemen. Vidare ska vi bevara och utveckla natur- och rekreationsområden, utveckla ett hållbart transportsystem, arbeta för friska och livskraftiga hav och vatten samt prioritera en hållbar stadsutveckling för att minimera negativa effekter av buller, ljud och luftföroreningar. Skåne ska agera kraftfullt för att nå de regionala miljömålen. 6. Förbättra företagsklimatet Ändra till: företagandeklimatet och främja innovation Att uppfylla en dröm kan vara att starta något eget, skapa ett kulturuttryck eller att uppfinna något nytt. Skåne ska erbjuda en så god miljö som möjligt för människor att hitta affärskontakter, riskkapital, nya kunskaper och nätverk. Den utveckling som sker i offentlig sektor får med fördel kommersialiseras för att öka export, sysselsättning och tillväxt. Tillägg: Socialt företagande och samhällsentreprenörskap ska främjas och sociala innovationer ska uppmuntras för att utveckla hållbara lösningar på olika samhällsutmaningar.

20 20 (32) Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne har goda förutsättningar att bli en hållbar tillväxtmotor med bra internationellt anseende. Vi har ett gott geografiskt läge med närhet till Själland och Köpenhamn, en internationell flygplats och med bättre tågkommunikationer i Europa Regionen är en kreativ mötesplats för människor med olika bakgrund och kompetens, en kulturell smältdegel för nya idéer och lösningar. Tillägg: Detta sociala, entreprenöriella, kulturella och kunskapskapital är grundförutsättning för hållbar tillväxt och utveckling. Skåne har en ung och växande befolkning och bra högre utbildning och forskning. Här finns lust och lekfullhet, skaparkraft och utvecklingsförmåga. Och inom några år finns två världsunika forskningsanläggningar på plats, ESS och MAX IV. Detta ska vi ta tillvara. Vi ska i högre grad bidra till Sveriges tillväxt. Att fler kan arbeta är en avgörande framtidsfråga. Var och en måste få en möjlighet att öka sin kompetens och att komma in på arbetsmarknaden. Vi behöver i högre grad matcha rätt kompetens utifrån den efterfrågan på arbetskraft näringslivet ger uttryck för. Skåne behöver säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen och bli en stark utbildningsregion. Fler behöver starta och driva företag. Vi behöver främja produktivitet, omställning och förnyelse inom näringslivet och organisationer samt skapa nya innovationsarenor som stödjer den pågående tjänste- och produktutvecklingen. Förmågan att attrahera investeringar, stärka kapitalförsörjningen och finansieringsalternativen är därför samtliga viktiga element i att stärka Skåne som hållbar tillväxtmotor. En ständigt ökande global konkurrens ställer stora krav på högre utbildning, forskning och innovationsförmåga. Skåne behöver utvecklas ännu starkare som forsknings- och utvecklingsregion, så att vi kan omvandla våra kunskaper och idéer till konkreta handlingar. Ett gott innovationsklimat lägger grunden för fler jobb, ett mer hållbart samhälle med bättre livskvalitet och högre tillväxt. Smart specialisering är en viktig utgångspunkt i EUs tillväxtstrategi Europa 2020, och det gäller att utveckla det i Skåne som har speciellt goda förutsättningar att bli världsledande. Vi ska medvetet arbeta för att lyfta våra nu tre prioriterade styrkeområden smarta material, hållbara smarta städer och personlig hälsa. Ansatsen ska dock vara bred, inkluderande och stimulera till nya initiativ. Utvecklingen av nya innovationsområden ska stimuleras genom satsningar på till exempel deltagande i internationella nätverk och framtidsstudier. Idag framstår innovationsarenor som livsmedel, media, mobil kommunikation, turism, logistik, packaging, cleantech, city training och life science som intressanta. Att öka innovationen ytterligare är centralt för tillväxten. Vår tillväxt ska vara resurseffektiv, klimatneutral och konkurrenskraftig. Miljödriven näringslivsutveckling är central i omställningsarbetet. Utveckling och tillväxt i Skåne ska vara såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt hållbar. Delstrategier 1. Utveckla Skåne till en av världens tio mest innovativa regioner Stora demografiska förändringar och växande global konkurrens gör att hög kunskap och stark innovationskraft är avgörande faktorer för att kunna hävda sig internationellt. Därför är det skånska näringslivets framtida förmåga till innovation av stor betydelse. Utvecklingen måste bygga på ett tydligt