Den angivna grunden för Yh-myndighetens avslag är följande:

Transkript

1

2 Den angivna grunden för Yh-myndighetens avslag är följande: Myndigheten bedömer att andra utbildningar, inom samma yrkesområde, i högre grad svarar mot arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft. Andra utbildningar leder i högre grad till yrkesrollen eftersom dessa erbjuder kurser i elinstallation, elkraft, etc., i större omfattning som motsvarar de krav som ställs för att kunna erhålla Allmän behörighet lågspänning/högspänning. Eftersom beslutet motiveras i termer av att andra utbildningar bättre svarar mot marknadens behov har vi tagit oss friheten att jämföra vår föreslagna utbildning med en beviljad utbildning, Plushögskolans föreslagna utbildning ( ). Efter en grundlig genomgång av kursplanerna för Plushögskolans föreslagna program finner vi att det samlade innehållet är mycket snarlikt. Vi bedömer att skillnaderna mellan programmen inte kan anses signifikanta vad innehållet beträffar. En student som genomgått det ena eller andra programmet kommer att bedömas som likvärdiga på arbetsmarknaden, såvitt inte utbildningarna skulle skilja sig markant vad kvaliteten beträffar. De övergripande planerna för båda utbildningarna presenteras i bilaga 1. I bilaga 2 presenterar vi för tydlighets skull Plushögskolans utbildning i tabellform, och analyserar hur motsvarande kursinnehåll behandlas i Arboga. Vi finner att enda egentliga skillnaden mellan utbildningarna är i vilken specifik kurs materialet återfinns, emedan stor samstämmighet råder beträffande totala sakliga innehållet i programmen. Vi emotser en förklaring varför två utbildningar med samma innehåll i sak bedöms så olika. Vi hävdar att både den stora styrkan och den stora utmaningen inom Yhutbildning ligger i Lärande I Arbete (LIA), en uppfattning myndighetens företrädare instämde i vid besök nyligen. Det i vårt tycke starkaste beviset för att en utbildning står i samklang med arbetsmarknaden är en stark vilja från företag att handleda LIA-studenter. I bilaga 3 jämförs LIA-situationen i de två utbildningar vi kontrasterar.

3 Som framgår av Bilaga 3: Plushögskolan har 5 företag som erbjuder LIA, och 12 företag som inte gör det. Arboga har 33 företag som erbjuder LIA, och inget som inte gör det. Vi emotser en förklaring till att en utbildning med radikalt starkare portfölj inom LIA anses stå i sämre samklang med arbetsmarknaden. Vad som dessutom är notabelt är att Mälarenergi anges som medsökande av Plushögskolan. Detta känner inte Mälarenergi till! Den påstådda ledamoten har ett samarbetat med Arboga och erbjuder LIA-platser. Hon har till oss uppgett att hon bestämt avvisat att ingå i Plushögskolans ledningsgrupp. Mälarenergi ingår för övrigt bland våra LIA-företag. Vi emotser en deklaration av myndigheten hur man hanterar ansökningar där medsökande tas med mot deras uttryckliga önskan. Plushögskolan har ingen angiven högskolerepresentant, vilket strider mot förordningen (se bilaga 4). Arboga har en av KTH utsedd ledamot. Därutöver har Arboga en tidigare professor vid Uppsala Universitet i aktivt arbete med strategi och utbildningskvalitet, samt även i undervisning. Även om det inte explicit framgår av förordningen motiveras högskolornas medverkan i ledningsgrupperna för Yh-utbildningar inte bara av pedagogiska skäl. Ett annat tungt vägande skäl är att de bedriver annan utbildning inom samma område (exempelvis högskole- och civilingenjörsprogram), och därmed kan göra jämförelser om branschbehov utifrån sin kontakt med näringsliv i dessa andra sammanhang. Vi emotser en förklaring från Yh-myndigheten varför man fäster större tilltro till en ansökan utan högskolerepresentation framför en etablerad utbildning med aktiv medverkan från två av Sveriges högst rankade universitet.

4 Förordningen stadgar (se bilaga 4) att de faktiska kostnaderna för utbildningen utgör grund för beslut om tilldelning. Arboga har signifikant lägre kostnad per studieplats, samtidigt som Yh-myndighetens utvärdering uttalat att utbildningen håller tillfredsställande kvalitet. Arboga anger kr kostnad per årsstudieplats för 22 timmar lärarledd utbildning per vecka. Plushögskolan anger kr och 16 timmar, dvs högre kostnad trots lägre undervisningsvolym. Ett rimligt mått på effektiv användning av medel för utbildning är kostnad per timme lärarledd utbildning. Plushögskolan har då 43 % (!) högre timkostnad för genomförd utbildning. Vi emotser en förklaring från Yh-myndigheten varför den effektivare användningen av statliga medel inte lämnats vikt vid bedömningen. Yh-myndighetens företrädare har på ort och ställe deklarerat alla utbildningar söks på lika premisser oavsett om det är en ny ansökan eller ett omsök av en redan befintlig utbildning. Vi noterar att myndigheten skickat ut helt olika frågor till ledningsgruppen. Arbogas ledningsgrupp fick frågor som handlar om validering, vilket ledningsgruppen har delegerat till utbildningsanordnare. Nya utbildningar som tex Plushögskolans ledningsgrupp fick i vårt tycke relevanta frågor om exempelvis behov av aktuell kompetens och rekryteringsbehovet av yrkesrollen. Vi emotser en förklaring från Yh-myndigheten varför man ställer signifikant olika frågor när man säger sig ha samma bedömningsgrunder. Vi förväntar oss snabba och uttömmande svar på dessa våra frågor.

5 Bilaga 1. Jämförelse mellan Plushögskolan och Arboga - kurser Plushögskolan Antal poäng Arbetsmiljö, elsäkerhet och telekommunikation 30 Elkonstruktion och CAD 20 Elkraftsystem och underhåll 50 Ellära 30 Examensarbete 20 Kontrollanläggningar och tekniska beskrivningar 25 LIA 1 15 LIA 2 30 LIA 3 30 LIA 4 40 Mekatronik: Grundläggande elmaskinsystem 15 Moderna lösningar: Kvalitet, energi och miljöteknik 30 Projektkunskap 20 Styr och reglerteknik 20 Tillämpad Matematik 25 Arboga Arbetsmiljö och arbetsrätt 15 CAD med el/mekaniska tillämpningar 15 Ekonomi 10 Eldistribution - högspänningsteknik 30 Elinstallationer (PUN) 15 Elkraft (PUN) 35 Elmaskiner (PUN) 15 Elproduktion 10 Elteknik med laborationer 30 Examensarbete 25 Författningskunskap - el (regler och standarder) 15 Kvalitetssäkring och dokumentationsteknik 15 LIA 1 25 LIA 2 35 LIA 3 40 Projektstyrning och arbetsledning 15 Teknologi 10 Tillämpad Fysik 15 Tillämpad matematik 30

6 Bilaga 2. Jämförelse mellan Plushögskolan och Arboga Tabellen nedan skall läsas på följande sätt: Vi ställer upp de kurser som ingår i Plushögskolans föreslagna program. För varje kurs anges den eller de (max 3) kurser inom Arbogas program som där motsvarande moment behandlas. Den summerade poängen i Arbogas fall skall inte tas som att hela volymen motsvarar Plushögskolans motsvarande innehåll. Plushögskolan Poäng Arboga Poäng Arbetsmiljö, elsäkerhet och telekommunikation 20 Arbetsmiljö och arbetsrätt, Kvalitetssäkring och dokumentationsteknik = 30 Elkonstruktion och CAD 20 CAD med el/mekaniska tillämpningar, Teknologi Elkraftsystem och underhåll 50 Eldistribution högspänningsteknik, Elkraft Ellära 30 Tillämpad fysik, Elteknik med lab, Elmaskiner = = = 60 Examensarbete 20 Examensarbete 25 Kontrollanläggningar och tekniska beskrivningar 25 Elinstallationer, Författningskunskap = 30 LIA LIA = 115 = 100 Mekatronik: Grundläggande elmaskinsystem 15 Elmaskiner 15 Moderna lösningar: Kvalitet, energi och miljöteknik 30 Kvalitetssäkring och dokumentationsteknik, Elproduktion = 25 Projektkunskap 20 Projektstyrning och 15 arbetsledning Styr och reglerteknik 20 Tillämpad fysik, Eldistribution = 45 högspänningsteknik, Tillämpad Matematik 25 Tillämpad Matematik 30

7 Bilaga 3. LIA-situationen Företag som erbjuder LIA Plushögskolan ABB Facts Fourtech Midroc Mälarenergi Pöyry SwedPower AB Vattenfall ÅF Konsulter Västerås Arboga ABB ABB Power Products, Components ABB Power Products, Transformers ABB Power Systems, HVDC Addiva Caverion Dalaenergi Energiteknik E.On Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö Falu Energi Fortum Frimodul GEAB - Gotlands Energi AB Goodtec Grontmij Infratec Jylhän Sähköosuuskunta Karlstad Energi Kristinehamns Energi Kurt Görans El Linjemontage Mälarenergi One Nordic Ratel Otera Rejlers SAAB STRI Strukton Rail Tekniska Verken Telge Energi Vattenfall

8 ÅF Konsulter Västerås ÅF Konsulter Karlstad Företag som inte erbjuder LIA Plushögskolan Alstom Alten Ele Engineering Partner Eskilstuna Energi och Miljö Grontmij Höiems Projekt and Management Konsult AB IKG El/Automation Projektengagemang AB Sweco TKG Knightech Viggeby Consulting Arboga (Kommentar: Delotek och Lärnö anges som företag i Arbogas ansökan. Båda dessa är dock utbildningsföretag som tillhandahåller lärare i utbildningen) Några kommentarer Mälarenergi anges som medsökande av Plushögskolan. Detta känner inte Mälarenergi till! Den påstådda ledamoten har samarbetat med Arboga Kommun, Vuxenutbildningen när det gäller LIA-platser. Grontmij erbjuder inte LIA för Plushögskolan, men är mycket aktiva när det gäller studenterna från Arboga. Pöyry SwedPower AB anges som LIA-företag av Plushögskolan. Pöyry har dock meddelat att de inte kommer att ta emot LIA-studenter under Sammanfattningsvis: Plushögskolan har 5 företag som erbjuder LIA, och 12 företag som inte gör det. Arboga har 34 företag som erbjuder LIA, och inget som inte gör det.

9 Bilaga 4. Relevanta delar av förordningen SFS 2009:130 4 kap. Utbildningens ledning 4 Ledningsgruppen för en utbildning som får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska dessutom bestå av 1. minst en företrädare för det offentliga skolväsendet som utsetts av styrelsen för det offentliga skolväsendet i den kommun där utbildningen bedrivs, och 2. minst en företrädare för ett universitet eller en högskola som utsetts av universitetet eller högskolan. 5 kap. Statlig finansiering 5 Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning 1. i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället, och 2. finansieras av arbetslivet. 6 Vid beräkningen av statsbidrag eller särskilda medel ska Myndigheten för yrkeshögskolan särskilt beakta 1. de faktiska kostnaderna för utbildningen, och 2. hur det samlade ekonomiska ansvaret för en utbildning delas mellan staten, arbetslivet och andra finansiärer.

10 Bilaga 5. Bakgrund Jan Blomgren Jan Blomgren är VD för konsultföretaget INBEx, vilket ger råd till företag, regeringar och myndigheter globalt inom strategi och affärsutveckling inom kärnkraft. Nyligen lämnade han en post som strategisk expert i utbildningsfrågor för hela Vattenfall-koncernen (drygt anställda och verksamhet i sex länder). En del av uppdraget var att ingå i ledningen för Vattenfall University, företagets styrande organ för samverkan med skolor och högskolor, särskilt inom elkraftområdet. Han har tidigare varit föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum samt professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. I dessa roller har han initierat och lett ett flertal utbildningsprogram, såväl i Sverige som internationellt. Han etablerade det mest industristödda utbildningsprogrammet i Sverige, samt lanserade ett samarbete inom utbildning och forskning med Frankrike omslutande över 100 miljoner kronor. Jan Blomgren är ordförande i ledningsgruppen för Arbogas Yh-utbildning i underhåll. Vidare agerar han rådgivare till Arbogas alla utbildningar inom strategi och utbildningskvalitet, är personlig mentor åt nya lärare, ger stöd vid rekryteringar samt deltar även i undervisning i viss utsträckning. Se även