Presentation Foto: Kennet Ruona

Transkript

1 Presentation 2007 Foto: Kennet Ruona

2 Inledning 3 Konceptet 4 Kivik Start 9 Ledning och styrelse 11

3 SVT intervjuar Sune Nordgren vid pressmötet på Lilla Stenshuvud den 15 september 2006 DEN 14 JULI 2006 bildades Stiftelsen Kivik Art Centre med ändamålet att etablera ett konst- och kulturcenter på Österlen. Bildandet var resultatet av en lång tids arbete av personer boende på Österlen. En intresseförening med medlemmar över hela landet har etablerats, en positiv och konstruktiv dialog har upprättats med berörda myndigheter och markägare, initial finansiering har erhållits från Sparbanken Syd och Länsstyrelsen i Skåne och ett samarbete har påbörjats med konstnärlig expertis. Sune Nordgren och Thomas Kjellgren tog fram det koncept som med startskott i en internationell utställning sommaren 2007 ska föra projektet fram till ett färdigt konst- och kulturcenter. Startskottet, som fått namnet KIVIK START, har redan deltagarna klara. Arkitekterna Snøhetta, ett team av högsta internationella klass, uppför paviljonger i den vackra omgivningen kring Lilla Stenshuvud samtidigt som den första fasen av en internationell skulpturpark lanseras. Snøhetta deltog på det pressmöte stiftelsen arrangerade den 15 september 2006 för teve, radio och tidningar från hela landet. Sune Nordgren är kurator för Kivik Start. Med Kivik Art Centre skapas förutsättningar för Österlen att locka besökare året runt. Kulturen blir en drivkraft för tillväxt i regionen. 3

4 Konceptet ambitionen är att skapa en institution som inte liknar någonting som redan existerar. Ett unikt koncept som tar sin utgångspunkt i den verklighet och den plats som ska forma institutionen. Tanken är att det ska vara en kreativ plats lika mycket som en mötesplats för människor som är intresserade av konst, natur och historia i vid bemärkelse. Utgångspunkten är samtidigt att presentera ett realistiskt projekt som baseras på faktiska erfarenheter, som kan växa efterhand och som kan finna sin finansiering inom en rimlig tidsrymd. ETT NYTT LOU ISIANA? Många har genom åren lanserat högst varierande projekt som ett nytt Louisiana. Men Louisiana är en unik skapelse. Det man i dag upplever i Humlebæk är resultatet av en flera decennier lång process. Därför hänvisas i detta koncept till referenser, som inte ska ses som mönster det finns som sagt inte någon förebild men som inspirationskällor som tillsammans bildar en resonansbotten till det vidare resonemanget. Det är viktigt att projektet får en riktig och strategisk start, att de rätta signalerna sänds ut från allra första stund och att den grund som läggs blir stabil nog att bygga vidare på. Tanken är att institutionen kan starta i mindre skala och successivt växa under exempelvis en femårsperiod eventuellt längre. En jämförelse kan göras med Louisiana ( som från öppningen 1958 vuxit från en habil privatsamling till ett internationellt uppmärksammat museum för modern konst. Louisiana har utvecklats under snart femtio år med åtta om- och tillbyggnader. Samma arkitekter har garanterat kontinuitet och harmonisk utveckling. utgångspunkten för vårt projekt på Lilla Stenshuvud är ateljéer och verkstäder för kreativa människor som arbetar med specifika uppdrag, det vill säga verk som oftast är platsspecifika, skapade ur de unika möjligheter institutionen kan erbjuda. Konstverk som i vissa fall är tidsbegränsade och i andra fall kan bevaras för uppbyggnaden av den blivande institutionens unika samling. Det är avgörande för projektets succé att det är förankrat i sin historiska och samhälleliga kontext. Den natursköna platsen och den kreativa miljö som redan existerar är bonus för ett projekt som måste hävda sin särprägel. Men det räcker inte: projektet ska förankras såväl lokalt som regionalt, nationellt såväl som internationellt. Regionalt finns en kreativ industri baserad på lång hantverkstradition: träförädling, stenindustri, keramik, glas och smide och som kan bli medskapande i processen. Att kunna erbjuda ateljéer och verkstäder för konstnärer under längre eller kortare tid (Artists-in-Residence) är konceptets kärna. Arbetet är baserat på tidsbegränsade kommissioner som därefter visas för publik utomhus och/eller i en specialinredd konsthall. Konstnärerna erbjuds bostad, levnadskostnader (som stipendium eller överenskommet honorar), teknisk och administrativ assistens samt utställning. För varje kommission upprättas kontrakt som avgör konstverkets vidare öden. Vid försäljning ska Kivik Art Centre kompenseras för produktionskostnaderna. från ateljéstadiet utvecklas ett konsthallsoch museumskoncept under en femårsperiod till en alltmer kontinuerlig publik verksamhet. Här kan jämföras med iaspis (International Artists 4

5 Flygfoto över Lilla Stenshuvud Studio Programme in Sweden) som grundades i Stockholm 1996 ( På tio år har verksamheten utvecklats till en internationell aktör som inte bara betytt mycket för de konstnärer som blivit inbjudna, utan även haft stor betydelse för internationaliseringen av Stockholms (och Sveriges) konstliv. baltic ( i Nordöstra England skapades som en konstfabrik. När konstcentrumet efter fyra och ett halvt års förberedelser och rekonstruktion av en gammal mjölkvarn öppnade sommaren 2002, var det framför allt som en konsthall med flera olika visningsmöjligheter, men med ett kreativt element i de ateljéer och verkstäder dit konstnärer bjöds in. Dessa studiovistelser genererade sedan utställningar, publika projekt och evenemang. En lite annorlunda referens är den ateljé som skulptören Alexander Calder lämnade efter sig utanför Tours i Frankrike. Varje halvår bjuds en skulptör att få bo och arbeta koncentrerat i en fantastisk ateljé och i ett underbart landskap. Alla dessa besök resulterar därefter i utställningar med hög profil i Tours eller i Paris. 5

6 2007 Kivik Start 7 juli 16 september 2006 Stiftelsen Kivik Art Centre bildas 14 juli Pressträff på Lilla Stenshuvud 15 september 2008 Ateljéer för Artists-in-Residence byggs FÖR STA STEG ET Den initiala arbetsgruppen i projektet har nu utvecklats till två konstituerade styrelser: en för stiftelsen Kivik Art Centre, som äger projektet och en för intresseföreningen Kivik Art som stöder projektet. Medlemmarna har visat stort engagemang och uttryckt en gemensam målsättning där alla nu kan agera med en och samma röst utåt. Man har möten, man utvecklar sina kontakter, verkar som ambassadörer för projektet och deltar i det viktiga nätverksbyggandet. ÅR ETT KIVI K START För att signalera projektet arrangeras det första året en internationell utställning i tidens anda, som är gränsöverskridande mellan arkitektur, konst och design. En serie paviljonger byggs i ett samarbete mellan nyskapande arkitekter och högt profilerade konstnärer samtidigt som den första fasen av internationell skulpturpark lanseras. Deltagare som är klara är arkitekterna Snøhetta som samarbetar med fotografen Tom Sandberg. Att se arkitektoniska konstruktioner i landskapet kommer att bli en fascinerande inspiration till det vidare byggprojektet men också en stark signal om att någonting är på gång, något som kan bli verklighet. Utställningen kan också ge indikationer till projektledningen och alla berörda parter om de möjligheter men också begränsningar platsen erbjuder, inte minst vad gäller infrastruktur och omfattningen av nödvändiga anläggningsarbeten. Samtidigt pekar signalutställningens hela upplägg på den profil, såväl konstnärligt kvalitativt som internationellt, som projektet ska ha. Här vill vi också nämna det framgångsrika initiativ Serpentine Gallery i London ( tagit med sin årliga paviljong i Hyde Park. Berömda arkitekter som Oscar Niemeyer, Liebeskind och Alvaro Siza har uppfört temporära byggnader som café eller informationscentra över sommarhalvåret och dessa paviljonger har sedan sålts vidare till andra platser i världen. Utställningen med arkitekter och konstnärer blir det definitiva startskottet och ska ge projektet den uppmärksamhet som krävs regionalt så väl som internationellt. Därför är det viktigt att välja deltagare som många är beredd att färdas ett bra stycke för att få uppleva. Paviljongerna uppförs på utvalda platser inom projektområdet. De är tänkta som temporära konstruktioner, men kan givetvis ges en livslängd efter projektets behov. Finansieringen av projektet har sökts via Framtidens Kultur och olika bilaterala fonder men måste 6

7 2009 Konsthall (800 m 2 ), café och bokhandel börjar byggas 2011 Start för utbyggnad av konsthallen med 1000 m Utställningsmöjligheter och infrastruktur utvecklas huvudsakligen förverkligas genom bidrag från någon huvudsponsor samt så kallad sponsorship in kind med byggindustri, transportföretag etc. Första året har projektet tre anställda: den konstnärlige ledaren plus två assistenter, en för det konstnärliga arbetet och en för kombinationen press/media och marknadsföring. Ett kontor upprättas i Kivik. Nätverksbyggandet och marknadsföringen koncentreras till den utvidgade regionen samt nationella centra. Resor för pressmöten och presentationer görs till Stockholm, Köpenhamn och Malmö. ÅR TVÅ Under förutsättning att markfrågan och tillfartsvägar är lösta upprättas under andra året de första ateljéerna. Andra året bjuds så de första konstnärerna in till ateljévistelse och de första kommissionerna kontrakteras. Förhoppninsgvis kan någon av de första paviljongerna från signalutställningen stå kvar och användas för tillfälliga utställningar under detta första verksamhetsår. Presentationsresorna utvidgas internationellt till konstmässor och viktiga utställningar i Helsingfors, Berlin, London och Venedig. Hemsidan kompletteras med en tryckt bulletin. Adressdatabasen professionaliseras. Andra året utökas personalen med två tekniska assistenter, gärna multi-talenta konstnärer eller erfarna hantverkare. De kommer även att fungera som projektets kontakter med regionens industrier. ÅR TR E Tredje året uppförs Konsthallen. En utställningshall på cirka 800 m², eventuellt som ett bevarande och komplettering av Kivik Start. Här kan antingen samarbetet med tidigare involverade arkitekter återupptas eller att kontakterna med husföretagen utvecklas. Det handlar emellertid nu om en mera komplicerad byggnad och av mera permanent karaktär. Konsthallen bör vara utrustad med ljus, säkerhet och en arbetsmiljö som uppfyller museumsmässiga krav. Till konsthallen fogas ett café (eventuellt restaurang) som kan drivas av en driftig lokal operatör, samt en bokhandel (eventuellt antikvariat) av hög kvalitet, som bör drivas inom institutionen. Därför utökas nu personalen med ytterligare tre personer för reception/bokhandel och värdskap. ÅR FYRA År fyra ska ses som en stabiliseringsfas. Ateljéverksamheten får en fastare form, med en god blanding av konstnärer, svenska såväl som utländska, 7

8 Foto: Kennet Ruona Foto: Kennet Ruona Utsikt över Lilla Stenshuvud och Kivik stjärnor såväl som mindre etablerade. Resultaten av deras arbete visas i konsthallen, men kan även tänkas vara lämpligare för andra platser eller institutioner i regionen och ett utvidgat samarbete etableras med exempelvis skulpturparker, muséer och konsthallar (Malmö, Lund, Kristianstad, Ystad, Tjörnedala med flera). Tillväxtpausen används också för en ekonomisk konsolidering och intensifiering av sponsorarbetet nu vet vi vad vi kan erbjuda. Inför denna sommar tillkommer en utescen samtidigt som infrastrukturen utvecklas för att kunna ta emot fler besökare. Detta året ger också tid och utrymme att från de olika sympatisörsgrupperna utveckla en stark och autonom vänförening för såväl individuella vänner som företagsmedlemmar. ÅR FE M Femte året projekteras (och eventuellt byggs) en utställningshall på cirka 1000 m², som en utvidning av den existerande konsthallen för visning av samlingar den växande egna samlingen liksom inlånade urval från andra, internationella samlare och museer. För denna hall krävs en uppgradering av byggstandard och kvalitet vad gäller exempelvis klimat och säkerhet. Projektet är nu en institution och har cirka anställda. Nu kan institutionen också börja kalkylera med en viss självförsörjning, baserad på intäkter från evenemang, försäljning, restaurang, kommissioner etc. Sune Nordgren, konstrallare, Åhus Thomas Kjellgren, Kristianstads Konsthall Sune Nordgren

9 Kivik Start. För att signalera projektet arrangeras en internationell utställning i tidens anda, som är gränsöverskridande mellan arkitektur, konst och design. En serie paviljonger byggs i ett samarbete mellan nyskapande arkitekter och högt profilerade konstnärer. 9

10 snøhetta+sandberg SNØH ETTA Snøhetta är en grupp på cirka 90 personer som arbetar med internationella arkitektuppdrag, landskapsarkitektur och inredningsdesign. Byrån bildades 1989 av Craig Dykers och Kjetil Thorsen och har idag kontor i Oslo och New York. Bland deras mest kända verk kan nämnas: Biblioteket i Alexandria Biblioteket i Alexandria i Egypten Norska ambassaden i Berlin Nya Nationaloperan i Oslo The Turner Contemporary Museum i England The Cultural Complex on the former World Trade Center site i New York Arbetsgruppen för Kivik Pavillions består av Kjetil Thorsen, Jim Dodson och Michael Pedersen TOM SAN DB E RG Tom Sandberg föddes i Narvik 1953 och utbildades till fotograf i England och genom studier hos den amerikanske fotografen Thomas J. Cooper. Han var med och etablerade Fotogalleriet, ett eget galleri för fotokonst i Oslo. Tom Sandberg är en av de mest erkända norska fotograferna idag. Han har deltagit i utställningar över hela Europa och i USA och är representerad vid flera europeiska och nordiska samlingar. Untitled, 2004 Ända sedan starten av sin fotokarriär har Tom uteslutande arbetat i svart/vitt och är en representant för det klassiska och tidlösa i fotokonsten. Det betyder inte att bilderna är enkla, ofta kan de verka nästan abstrakta i sin komposition. Tom arbetar gärna i stort format och skapar bilder som ger utrymme för många tolkningar. 10

11 Ledning och styrelse KIVIK START Kurator Sune Nordgren Född 1948 i Lund Utbildad vid grafikskolan Forum i Malmö och Lunds Universitet Direktör Nasjonalmuséet i Oslo Direktör BALTIC i Gateshead, England Direktör IASPIS i Stockholm Chef Malmö Konsthall Redaktör/utgivare för konsttidskriften Kalejdoskop Publicerat och/eller formgivit böcker om konst, konstnärer, poesi och politik Producent/redaktör av konstprogram i teve, konstkritiker på DN och Sydsvenskan STI FTE LSE N KIVI K ART CE NTR E Styrelse Gert Aspelin Född 1944 i Göteborg Målare och grafiker Sedan 1976 bosatt i Kivik Studier vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm Debut med separatutställning på Galleri Karlsson i Stockholm 1966 Representerad på Nationalmuseum, Moderna Museet och ett flertal museer i landet Per Belfrage (ordförande) Född 1940 i Lund Med. doktor 1966 LU Professor 1988 med. fak LU i medicinsk och fysiologisk kemi Dekanus med. fak. LU Ledare, styrelseordförande Biomedicinskt Centrum LU 1997 Styrelseordförande Medicon Valley Academy Expert och rådgivare nationellt och internationellt inom bioregion/bioklusterutv., biomedicinska centra Ingrid Elam Född 1951 i Göteborg Docent i litteraturvetenskap Områdesprefekt för Konst, kultur och kommunikation vid Malmö högskola Litteraturkritiker, författare och kulturskribent kulturchef för (i tur och ordning) GT, GP och DN Hans Thuresson Född 1936 i Ravlunda Driver ett familjeägt lantbruksföretag i Kivikstrakten och har under en längre tid haft styrelseuppdrag och ledande befattningar inom livsmedelsindustrin. I NTR ESSE FÖR E N I NG E N KIVI K ART Styrelse Leif Malmströmer (ordförande), Margaretha Hemne, Thomas Kjellgren, Per-Anders Mårdh, Sten Rosenlund, Ingrid Ohlén, Ulla Viotti (suppleant), Lillemor Husberg, (suppleant) KO NTAKT E-post: info@kivikart.se 11