Tillförd energi från solfångare och solceller i Jönköpings län

Transkript

1 Tillförd energi från solfångare och solceller i Jönköpings län Rapport Linda Aldebert-Karlsson Klimatskyddsbyrån Sverige AB

2 Rapport Tillförd energi från solceller och solfångare i Jönköpings län är framtagen i December 2014 och Januari 2015 av Klimatskyddsbyrån Sverige AB, Linda Aldebert-Karlsson. Bilden på omslaget föreställer solcellsanläggning på Rosenlundsskolan, Jönköpings kommun. Källa: Annelie Wiklund, Jönköpings kommun

3 Bakgrund Klimatskyddsbyrån har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län gjort en sammanställning och beräkning av tillförd solenergi i Jönköpings län och kommuner mellan Förutsättningar Idag finns begränsat med statistik över energi från solceller och solfångare. Länsstyrelsen i Jönköpings län administrerar bidrag till solcellsanläggningar, tidigare även bidrag till solvärmeanläggningar. Länsstyrelsen har därmed statistik över de solcellsanläggningar som fått bidrag i form av installerad effekt och förväntad produktion, samt de solvärmeanläggningar som är installerade med bidrag före år Statistik över de solcellsanläggningar som deltar i Elcertifikatssystemet finns hos Energimyndigheten. De anläggningar som installeras utan bidrag och inte är beviljade elcertifikat hamnar utanför statistiken. SCB sammanställer årligen Energistatistik för småhus där ett medelvärde av antalet fastigheter i riket som har installerat solenergisystem är angivet, med ett stort konfidensintervall. Detta gör att osäkerheten är stor vid uppskattningar och överslagsberäkningar av genererad solenergi på läns- och kommunnivå. Planenheterna i länets kommuner är kontaktade. Samtliga kommuner svarar att solenergipaneler som ligger plant mot taket oftast inte omfattas av kraven om bygglov inom detaljplanelagt område. Endast två anläggningar har beviljats bygglov mellan 2010 och Genom att fråga elnätsägare kan man få uppgifter om anläggningar som är inkopplade på elnätet. Dessa uppgifter behöver dock korsrefereras mot både Länsstyrelsens bidragsstatistik samt Energimyndighetens uppgifter om anläggningar som deltar i elcertifikatsystemet så att enskilda anläggningar inte räknas två gånger. En undersökning av antalet anläggningar som är installerad på respektive elnätsområde är ej genomförd i denna rapport. Denna rapport har tagits fram med de faktiska uppgifter som finns hos myndigheterna.

4 Fakta om solenergi Solstrålningen har momentant upp till 1000 W effekt per kvm och innehåller drygt kwh energi per kvm och år i Sverige. Solfångare genererar momentant upp till 700 W värmeeffekt per kvm och från 200 till 700 kwh värme per m 2 och år och beroende på typ av system. Solceller genererar momentant upp till 150 W eleffekt per kvm och från 50 till 150 kwh elenergi per kvm och år beroende på typ av system. En anläggning på 1 kw som är placerad rakt mot söder med graders lutning genererar i Sverige ca 850 kwh per år och tar upp en yta av drygt 8 m². Källa: Tillförd solenergi i Jönköpings län i MWh/år Tabellen nedan baseras på en rad antaganden redogjorda för i denna rapport och är inte att se som en exakt bild av verkligheten. Beräkningarna redovisas i slutet av denna rapport. Energiomvandling i MWh Hänvisning Solfångare Beräknad uppgift baserad på statistik från SCB och Länsstyrelsen Solceller Beräknad uppgift baserad på statistik från Energimyndigheten och Länsstyrelsen TOTALT

5 Bidrag till solenergi Sedan 2009 finns ett statligt stöd för installation av solceller. Stödet riktas till alla typer av aktörer som företag, offentliga organisationer och privatpersoner. Under perioden har regeringen avsatt 210 miljoner kronor för stöd till solceller med syftet att bidra till omställningen av energisystemet och till näringslivsutveckling inom energiteknikområdet. Stödet ges till alla typer av aktörer, både företag och offentliga organisationer samt privatpersoner. Stödet omfattar installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem och solel/solvärmehybridsystem. Stödet som söks hos länsstyrelsen uppgår nu maximalt till 35 % av solcellsanläggningens bidragsberättigade kostnader eller 1,2 miljoner kronor per byggnad eller fastighet. Källa: Småhusägare kan söka ROT-avdrag för arbetskostnader i anslutning till installation av solvärmeanläggningar, inklusive varmvattenberedare och ackumulatortank. Tidigare stöd till installation av solvärme i olika tillämpningar (Förordning 2008:1247) enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2008:2) upphörde 13 december Källa: SolEl-programmet är ett tillämpat, nationellt utvecklingsprogram för solcellsystem som samfinansieras av Energimyndigheten och näringslivet. Programmets mål är bland annat att öka användningen av solceller i Sverige samt främja svenskt näringsliv inom solcellsbranschen. Källa:

6 Utbetalda bidrag i Jönköpings län Solceller Enligt Länsstyrelsens utbetalda solcellsärenden från 2009 fram till i november 2013 har sammanlagt 139 anläggningar med den totala installerade effekten om kw fått bidrag. Totalt beräknas dessa anläggningar generera MWh/år. Solceller på kölista I Länsstyrelsens statistik finns också ärenden som står på kö för bidrag. Totalt rör det sig om 189 anläggningar med en sammanlagd effekt om kw som ännu inte är driftsatta. Om samtliga anläggningar som sökt bidrag driftsätts innebär det en total installerad effekt om kw i länet vilket skulle innebära ytterligare MWh/år. Dessa anläggningar är inte medräknade i den sammanlagda statistiken i denna rapport. Solvärme, solfångare Länsstyrelsen administrerade det tidigare statliga bidraget till investeringar i solvärme (SFS 2000:287) och det statliga stödet för investeringar i solvärme (SFS 2008:1247) som upphörde Statistiken som redovisats är bristfällig efter 2009 då endast antal anläggningar som beviljats bidrag per kommun redovisas. Mellan 2000 och 2012 fick sammanlagt 578 anläggningar stöd i länet. Dessa beräknas generera MWh/år förutsatt att samtliga anläggningar fortfarande är i drift. Källa: Kerstin Ljungblad Länsstyrelsen i Jönköpings län, bilaga 4. Jesper Folkesson, tidigare bidragshandläggare, Länsstyrelsen i Jönköpings län, bilaga 5. Boverket, bilaga 6.

7 Elcertifikat Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el och har funnits i Sverige sedan år För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el kan producenterna få ett elcertifikat av staten. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare. Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elproducenten, utöver den vanliga elförsäljningen. Köpare är aktörer med så kallad kvotplikt, främst elleverantörer. I Sverige ska elcertifikatsystemet bidra till 25 TWh förnybar el från år 2002 fram till år För att en anläggning ska bli godkänd i elcertifikatsystemet ställs det krav på timvis mätning och rapportering av elproduktionen. Detta krav blir mycket kostsamt per producerad MWh för små anläggningar. Priset för mätningen kan i dessa fall överstiga inkomsterna från elcertifikat, vilket är en anledning till att få solelanläggningar finns registrerade i elcertifikatsystemet. Källa: Elcertifikatsystemet 2012, Energimyndigheten ET 2012:30 Elcertifikatsanläggningar i Jönköpings län Antalet solenergianläggningar som finns i systemet för tilldelning av elcertifikat har ökat markant i länet de senaste två åren. I november 2014 finns 61 anläggningar varav 55 driftsattes under 2013 och Anläggningarna har en sammanlagd effekt på kw och beräknas generera 991 MWh/år. I diagrammet nedan kan man se antalet anläggningar i Jönköpings län som beviljats elcertifikat mellan 2007 och (Inga anläggningar är beviljade elcertifikat i Jönköpings län åren ) Källa: sx Se bilaga 3.

8 Solenergianläggningar per kommun Bygglovspliktiga solenergianläggningar i länet Samtliga plananvdelningar i länets kommuner är kontaktade via e-post, se bilaga 1, och tillfrågade om det antal bygglov som beviljats för solenergianläggningar i respektive kommun under åren Uppgifter om installerad effekt per anläggning, area samt om det är solcells- eller solvärmeanläggningar efterfrågades samt om man hade kunskap om någon större anläggning utanför detaljplanelagt område som kunde vara intressant för denna rapport. Några av de anläggningar som föreslagits har tagits upp som exempel på olika anläggningar i länet längre ned i rapporten. Svarsfrekvensen var dock låg. Endast sex kommuner svarade trots att specifika e-postadresser valts ut via respektive kommuners hemsidor för att nå deras plan och byggenheter. Efter påminnelse svarade ytterligare tre. I nedanstående tabell kan utläsas antal beviljade bygglov per kommun mellan 2010 och 2014 samt huruvida bygglov krävs för solenergianläggningar som ligger plant på taket. Kommun Antal bygglov Kräver bygglov för solfångare som ligger plant mot taket? Värnamo 0 Nej Vaggeryd 0 Nej Vetlanda 1 (200 paneler, 43 kw) Nej, inte efter 2011 Nässjö 0 Nej Tranås 1 (18 moduler, okänd effekt) Nej, inte efter 2011 Sävsjö 0 Nej Gislaved 0 Nej Aneby 0 Nej Jönköping 0 Nej Habo Ej svarat Mullsjö Ej svarat Eksjö Ej svarat Gnosjö Ej svarat Källor: Josefina Magnusson, Bygglovsingenjör, Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Värnamo kommun Robbie Danielsson, Bygginspektör, Miljö- och byggförvaltningen, Vaggeryds kommun Tobias Emeskoog, Byggnadsinspektör Miljö- och byggförvaltningen, Vetlanda kommun Lars Sjölin, Energi- och bygglovsingenjör, Miljö- och byggkontoret, Nässjö kommun Ingemar Bok, Byggnadschef, Plan och byggavdelningen, Tranås kommun Lars Adén, Byggnadsinspektör, Sävsjö kommun Sven Hedlund, Stadsarkitekt, Bygg-och miljöförvaltningen/bygg- och planenheten, Gislaveds kommun Lina Johansson, Bygglovhandläggare/byggnadsinspektör, Aneby kommun Annelie Wiklund, Miljöstrateg, Stadskontoret, Jönköpings kommun

9 Installerad effekt med bidrag/elcertifikat per kommun, solceller En sammanställning av installerad effekt per kommun fram till november 2014 är gjord med utgångspunkt i redovisad statistik från Energimyndighetens elcertifikatsystem och Länsstyrelsens bidragssystem. Kommun Solenergibidrag Elcertifikat Total installerad Installerad effekt (kw) Antal anl. Installerad effekt (kw) Antal anl. effekt * Värnamo 68, ,7 Vaggeryd Vetlanda 95, ,4 Nässjö 255, ,6 Tranås 173, ,9 Sävsjö Gislaved 48, ,2 Aneby 52, ,5 Jönköping Habo Mullsjö Eksjö Gnosjö 13, ,7 Summa länet: *Då Länsstyrelsen inte kunnat redovisa anläggningsnamn kan anläggningarna inte korsrefereras vilket innebär att anläggningar kan redovisas dubbelt. Källa: Kerstin Ljungblad samt Jesper Folkesson, tidigare bidragshandläggare Länsstyrelsen i Jönköpings län. Se bilaga 2 Se bilaga 3

10 Installerad effekt per kommun och år Nedan redovisas installerad effekt för de anläggningar som fått bidrag via solenergistödet samt installerad effekt för de anläggningar som beviljats elcertifikat per kommun. Den totala sammanlagda installerade effekten för samtliga anläggningar driftsatta eller beviljade bidrag före november 2014 redovisas i slutkolumnen per kommun. Detta förutsatt att samtliga anläggningar fortfarande är i drift. Kommun Installerad effekt (kw), solenergibidrag / Installerad effekt (kw), elcertifikat Total installerad effekt per kommun 2014 (kw) Värnamo - 6 / - 54,8 / 83 8,1 / Vaggeryd - 10 / - 20 / / Vetlanda - 23,6 / - 33 / / ,6 Nässjö - 10 / - 171,3 / 15 74,7 / Tranås 43 / - 41 / 41 3,75 / - 86 / 5 219,75 Sävsjö 6,3 / - 36 / - 162,5 / 84 31,5 / ,3 Gislaved - / 7 - / - 27,5 / 43 20,7 / ,2 Aneby - / - - / - - / - 52,5 / - 52,5 Jönköping 1051 / - 92 / ,5 / ,5 / Habo - / - 3,7 / 4 5 / - 21 / 19 52,7 Mullsjö - / - - / - 5 / - 5 / - 10 Eksjö - / - 9,4 / 9 61,2 / 45 36,4 / Gnosjö - 13,7 / / 30 56,7 Summa länet: 1 107,3 330, , Källa: Kerstin Ljungblad samt Jesper Folkesson, tidigare bidragshandläggare Länsstyrelsen i Jönköpings län. Se bilaga 2 Se bilaga 3

11 Beräknad genererad solel per kommun och år I tabellen nedan redovisas beräknad genererad solenergi från solceller per kommun och år. Produktionen är beräknad enligt följande formel; 1 kw installerad effekt genererar 0,85 MWh/år. Detta förutsatt att samtliga anläggningar fortfarande är i drift. Kommun Beräknad genererad solel per år per kommun (MWh) Värnamo ,3 221 Vaggeryd - 8,5 61,2 138 Vetlanda ,2 159 Nässjö - 8,5 166,8 342 Tranås 36,5 106,2 109,4 186,7 Sävsjö 5, ,5 298,6 Gislaved ,6 Aneby ,6 Jönköping , Habo - 6,5 10,8 45 Mullsjö - - 4,3 8,5 Eksjö - 15, Gnosjö Summa länet: Källa: Kerstin Ljungblad samt Jesper Folkesson, tidigare bidragshandläggare Länsstyrelsen i Jönköpings län. Se bilaga 2 Se bilaga 3

12 Beräknad genererad solvärme per kommun, solfångare Bidraget till solvärme upphörde vid årsskiftet 2011/2012, vilket innebär att anläggningar kunde installeras med hjälp av bidrag fram till och med I tabellen nedan redovisas beräknad genererad solenergi från solfångare per kommun och år baserat på uppgifter från Länsstyrelsens bidragssystem samt statistik från Boverket. Produktionen är beräknad enligt följande formel; Solfångare genererar momentant upp till 700 W värmeeffekt per m 2 och ca 500 kwh värme per m 2 och år och beroende på typ av system. Källa: Det är förutsatt att samtliga anläggningar fortfarande är i drift. Enligt Länsstyrelsens bidragsstatistik är snittanläggingen 10 m 2. Detta ger en snittproduktion av 5000 kwh/år = 5 MWh/år/anläggning. Efter 2012 finns ingen statistik tillgänglig då bidragssystemet upphört. Inga uppgifter om övriga solvärmeanläggningar som uppförts utan bidrag har inkommit vid rapportens författande. Kommun Antal anläggningar per kommun som är beviljade solvärmebidrag Beräknad genererad solvärme per kommun (MWh/år) Värnamo Vaggeryd Vetlanda Nässjö Tranås Sävsjö Gislaved Aneby Jönköping Habo Mullsjö 6 30 Eksjö Gnosjö Summa länet: Källa: Jesper Folkesson, tidigare bidragshandläggare Länsstyrelsen i Jönköpings län. se bilaga 5, Kerstin Ljungblad, Länsstyrelsen, bilaga 4 samt Boverket, bilaga 6.

13 Exempel på anläggningar i länets kommuner Nedan ses några exempel på större solcellsanläggningar i länets kommuner. Tranås Den andra september 2014 invigdes en solcellsanläggning i Säby utanför Tranås som väntas omvandla 85 MWh/år. Anläggningen ägs av Svenska Kyrkan och Linköpings stift. Anläggningen har beviljats solenergibidrag. Installerad effekt är ca 92 kw. Källa: Nässjö På ladugårdstaket vid Flisby prästgård ligger en av länets större solcellsanläggningar. Anläggningen är 570 m 2 och omvandlar ca 74 MWh/år. Anläggningen byggdes 2013 och har en installerad effekt om 84 kw. Anläggningen har beviljats solenergibidrag. Källa: Jönköping Jönköpings kommun har sedan länge strategiskt infört solenergi som en del i den egna energianvändningen. Ett flertal större anläggningar finns i kommunens ägo. Bland annat försörjs Rosenlundsbadet sedan 2010 av över m 2 solcellspaneler med en sammanlagd installerad effekt på 215 kw. I kommunen finns 15 st anläggningar och Jönköpings kommun har sökt bidrag för samtliga. Ingen av kommunens anläggningar deltar i Elcertifikatssystemet. Samtliga solvärmeanläggningar är beviljade solvärmebidrag. Exempel på större anläggningar i Jönköpings kommun Råslätts köpcentrum På Råslätts köpcentrum invigdes under 2013, av kommunala bostadsbolaget Vätterhem, en större solenergianläggning med totalt 840 m 2. solcellsyta. Anläggningen består av 544 moduler och har en total installerad effekt om 136 kw. Första årets drift gav 121 MWh elenergi. Anläggningen fick bidrag genom Länsstyrelsens stöd till solenergi. Källa: Torbjörn Lundgren, Energisamordnare Vätterhem Bostads AB

14 Rosenlundsbadet Anläggningen på Rosenlundsbadet var vid sin driftstart den 24 mars 2010 nordens största solcellsanläggning med en installerad effekt på 215 kw vilket innebär att den är en av de största i norden. Anläggningen genererar ca 183 MWh/år. För att få en uppfattning av solcellernas yta går det att jämföra med den stora utomhusbassängen som är 50 meter lång. Jönköpings kommun äger och driver anläggningen. Samtlig installerad effekt har beviljats solenergibidrag. Källa: Jönköpings kommun, Thomas Olsson, Energiingenjör Annelie Wiklund, Miljöstrateg

15 Vaggeryd Vaggeryd Energi AB har i samband med byggnation av ny lokal för energibolaget installerat en 42 kw solcellsanläggning med en yta om 265 m 2. Den årliga omvandlingen beräknas till 40 MWh vilket motsvarar 40 % av energiförbrukningen i kontorslokalerna. Ytan med solceller är på 265 m 2. Anläggningen har beviljats solenergibidrag. Källa: Miljöredovisning 2013 för Vaggeryds kommun. d2e145fab99c1ed8f.html

16 Redovisning av beräkningar gällande tillförd energi från solceller och solfångare Tillförd energi från solceller För att stärka statistikens tillförlitlighet behöver Länsstyrelsens bidragsstatistik korsrefereras med statistiken från Elcertifikatssystemet. Dock är detta inte möjligt då det saknas identifikationsuppgifter i Länsstyrelsens redovisade statistik. Ett antagande görs att det finns anläggningar som är utanför de båda systemen. Som inte sökt/beviljats bidrag och som inte omfattas av Elcertifikatssystemet. Därför sammanställs statistiken från de båda systemen. Länsstyrelsen uppmanas att ta fram säkrare statistik vid nästa uppföljning av genererad solenergi i länet. Tillförd energi från solfångare Att sammanställa tillförd energi från solfångare är en inte helt enkel uppgift. Tidigare kunde de anläggningar som installerades med stöd från bidrag enkelt sammanställas, men då bidraget upphört finns inte längre någon tillgänglig statistik på länsnivå. Länsstyrelsen administrerade bidraget till solvärmeanläggningar som infördes 2000 och avslutades vid årsskiftet 2011/2012. Mellan 2000 och 2012 beviljades i Jönköpings län bidrag till 578 anläggningar. Källa: Kerstin Ljungblad, Länsstyrelsen, Bilaga 4. Rapport Tillförd energi från Solceller och solfångare, Länsstyrelsen I SCBs publikation Energistatistik för småhus (ES 2014:05) finns lite statistik gällande solfångare i småhus. SCB betonar dock att vid tolkning av resultatet bör hänsyn tas till att siffrorna är resultatet av en urvalsundersökning. Solfångare på småhus år , antal Antal hus, 1000-tal 28 +/ / / / / /-8 Solfångararea per hus, m2 15 +/ / /-1 9 +/ / /-2 I tabellen kan ingen signifikant skillnad mellan åren utläsas. Trots att den så kallade punktskattningen för år 2013 ( småhus) är större än punktskattningen för år 2009 ( småhus) så gör den stora osäkerheten i skattningarna (här illustrerad med hjälp av konfidensintervall) att skillnaden inte är signifikant. Dock används snittsiffran gällande solfångararea per hus vid beräkning av antal genererade MWh. Källa: SCBs publikation Energistatistik för småhus (ES 2014:05)

17 I Länsstyrelsens rapport Tillförd energi från Solceller och solfångare är en sammanlagd energiomvandling från solfångare beräknad utifrån SCBs statistik. Siffran beskrivs i rapporten som mycket osäker då många anläggningar inte finns i bidragsstatistiken och då antagandet baseras på osäker nationell statistik om antalet småhus som har installerat solfångare. Källa: Länsstyrelsen Rapport Tillförd energi från Solceller och solfångare. I denna rapport sammanställs den sammanlagda energi som genererats i de faktiskt installerade anläggningar som bifallits bidrag från Länsstyrelsen och att anläggningen har en snittyta på 10 m 2. Denna siffra är relativt säker men ett antagande kan göras att det finns ett antal solfångaranläggningar som inte installerats med bidrag som är driftsatta runt om i länet. En uppskattning av dessa görs inte i denna rapport. Om statistiken Idag ökar antalet solenergianläggningar stort i Sverige, framförallt inom solelen. Samtidigt finns det inte någon långsiktig hållbar metod för att statistikföra solenergin. Det finns heller ingen regionsspecifik statistik, något som många svenska län och kommuner är intresserade av. De lämpligaste källorna för insamling av solenergistatistik är Länsstyrelsen bidragssystem, Energimyndighetens elcertifikatsystem samt energibolag och installatörer där en kombination av dessa källor ger en stor säkerhet och hög täckningsgrad. Finns bara resurser är detta det bästa alternativet. Samtliga uppgifter bör dock korsrefereras då en anläggning både kan vara beviljad bidrag, beviljad elcertifikat och vara inkopplad på elnätet. Risk finns att anläggningar därmed kan bokföras trippelt. Nuvarande insamling av solelsstatistik görs av en person vid Ångströmslaboratoriet, Uppsala Universitet vid namn Johan Lindahl, på uppdrag av Energimyndigheten. Han samlar manuellt in försäljningsstatistik från landets installatörer och försäljare och utifrån de siffrorna sammanställer han information om installerad effekt, driftsättningsår, anläggningstyp och genomsnittlig anläggningskostnad. Installatörerna och försäljarna har ingen skyldighet att lämna ut dessa siffror. Solvärmestatistiken finns endast i SCBs sammanställning berörd tidigare i denna rapport. Långsiktigt kan solenergin öka till sådan volym att dess effekt och produktion inte går att bortse från i den svenska energibalansen. Denna utveckling kan ske relativt snabbt och därför är det viktigt införa ett pålitligt insamlingssystem för solenergistatistik i ett tidigt skede. Ett införande av regionsspecifik statistik skulle kunna stimulera län och kommuner att installera mer solenergi, då det finns ett värde i att profilera sig som klimatsmart. Källa: Johan Lindahl, Swedish IEA-PVPS task 1 representative, Department of Engineering Science, Uppsala Universitet