Alkohol och våld är sedan lång tid viktiga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol och våld är sedan lång tid viktiga"

Transkript

1 Artikel KALLE TRYGGVESSON SANDRA L. BULLOCK Äsch, Om unga vuxnas syn på alkohol som ursäkt för våldsamma beteenden Alkohol och våld är sedan lång tid viktiga referenser i den svenska kulturen. Trots att relativt få människor har omfattande egen erfarenhet av alkoholrelaterat våld tycks kopplingen mellan alkohol och våld vara en del av vårt kollektiva medvetande. På senare år har våldsbrottsligheten fått mycket uppmärksamhet i Sverige och krav har rests på åtgärder för att minska dessa brott. Samtidigt har alkoholkonsumtionen ökat och föga talar för att den inte skall fortsätta öka under den närmste framtiden. Detta aktualiserar frågan om kopplingen mellan alkohol och våld. Hur påverkar man det alkoholrelaterade våldet? Går det att minska det alkoholrelaterade våldet utan att påverka alkoholkonsumtionen? För att kunna svara på dessa frågor måste kunskapen om sambandet mellan alkohol och våld öka. På senare år har det presenterats många empiriska undersökningar som påvisat ett positivt samband mellan alkohol och våld. Ofta har tre olika former av studier använts som belägg. De enklaste studierna är prevalensstudier vilka visat att en hög andel av såväl förövare som offer till våldsbrott varit alkoholpåverkade vid brottet. Studier har visat att andelen gärningsmän som druckit alkohol i samband med våldsbrott ABSTRACT K. Tryggvesson & S. L. Bullock: Oh, he was just drunk young adults views on alcohol as an excuse for violent behaviours AIM This article examines the excuse-value of alcohol in a hypothetical unprovoked male-to-male violence scenario. The excuse-value is conceptualised by two main questions. Does intoxication result in decreased blame? Does intoxication lessen the propensity to call the police? METHOD In the study, 1004 RDD quantitative telephone surveys were completed with Swedes aged The response-rate was 73.8%. The aggressor s intoxication, the victim s intoxication, the severity of the outcome and the aggressor s state of mind were all randomly manipulated. The factors should the police be called and the attribution of blame to the aggressor have been analysed using factorial ANOVA in SAS. RESULTS Analyses were stratified by sex. For male respondents, the aggressor s intoxication NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

2 är tämligen hög men varierande mellan olika länder. De högsta andelarna brukar redovisas från Skandinavien där flertalet studier visat att ca 75 procent av gärningsmännen och 50 procent av offren vid misshandel och mord varit påverkade av alkohol vid brottstillfället (för en genomgång se t.ex. Lenke 1990; Pernanen 1991; Rying 2000). Den andra typen av undersökningar som, särskilt under senare år, ofta använts för att belägga sambandet mellan alkohol och våld på aggregerad nivå är tidsserieanalyser. Flertalet studier har visat att det finns ett sådant samband, sambandet varierar dock både i styrka och natur mellan olika geografiska eller kulturella områden (se t.ex. Lenke 1990; Norström 1998; Parker & Cartmill 1998; Rossow 2001). Lenke (1990) har t.ex. visat att sambandet mellan förändringar i totalkonsumtionen av alkohol och förändringar i våldsbrottslighet var starkare i Finland än i Sverige och starkare i Sverige än i Frankrike samt att det inte fanns något signifikant samband i Danmark. Även Rossow (2001) har visat att sambandet är starkare i Norden än i de sydeuropeiska länderna. Hon visade dessutom att sambandet varit olika till sin natur i den meningen att olika dryckesgrupper gav olika effekt i olika delar av Europa. Den tredje formen av belägg som framförts är baserade på experimentella undersökningar, något som använts i stor omfattning inom psykologin. Dessa studier skiljer sig naturligtvis från de tidigare nämnda genom att de inte är empiriska undersökningar av naturligt förekommande våldshändelser utan handlar om konstruerade experimentsituationer där verkliga våldshandlingar ersätts med mer etiskt acceptabla handlingar. Många av dessa studier har visat att aggressiviteten ökar med ökad alkoholkonsumtion. Flertalet studier har dock visat att alkohol i sig inte leder till aggression utan att alkoholen interagerar med andra faktorer som t.ex. provokation, frustration, förväntningar m.m. (se t.ex. Bushman 1997; Graham & Schmidt & Gillis 1996; Gustafson 1993). De ovan beskrivna studierna indikerar att det föreligger ett samband mellan alkohol och våld. De visar också att sambandet tycks vara av komplex natur. Det är inte statiskt utan varierar mellan olika länder både vad gäller vilka sorts drycker som ger starkast effekt samt styrkan på effekten. De olika tillvägagångssätten har alla sina begränsningar och de lämnar förstås mycket att önska när det gäller att förklara varför alinteracted with the victim s intoxication in predicting the attribution of blame. When the victim was drunk, the blame attributed to the aggressor decreased as a result of a higher level of intoxication; whilst there was no effect of the aggressor s intoxication when the victim was only slightly drunk. For female respondents, the aggressor s intoxication interacted with the severity of the outcome. Intoxication decreased the blame with the severe acts but not with the less severe acts. The aggressor s intoxication had no effect on whether the police should be called or not. CONCLUSIONS Alcohol intoxication provides some excusevalue for violence, but only for certain acts and under certain circumstances. KEY WORDS Alcohol, aggression, excuse, intoxication, vignette, violence 132 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

3 kohol leder till våld, något som ännu inte till fullo är klarlagt. Även detta har studerats inom många olika discipliner och någon fullständig översikt låter sig inte göras här. Mycket enkelt kan denna forskning delas in i tre olika huvudinriktningar (se t.ex. Graham m.fl. 1998; Graham & Wells & West 1997; Graham & West & Wells 2000). Den första inriktningen behandlar alkoholens direkta farmakologiska effekter. Flertalet teorier finns inom detta område, t.ex. att alkoholen hämmar förmågan att känna rädsla och oro vilket kan leda till att de som druckit alkohol lättare hamnar i bråk eller att alkoholen förändrar hjärnans belöningssystem (Graham m.fl. 1998). Den andra inriktningen är lite vidare och tar även med den kontext där alkoholen konsumeras. Många av de miljöer där alkoholrelaterat våld uppstår kan sägas i sig vara miljöer som utmärks av en hög risk för våld. Det kan t.ex. vara trångt och förekomma en hög nivå av självmedvetenhet eller fokusering på en maskulinitet där våld är ett accepterat uttryckssätt, vilket delvis kan göra kopplingen mellan alkohol och våld indirekt. Det har dock gjorts många studier där man fokuserat på faktorer i miljön som tycks öka eller minska risken för att alkoholrelaterat våld skall uppstå (för en översikt se t.ex. Graham & Schmidt & Gillis 1996). Det tredje perspektivet betonar kulturella aspekter som förväntningar, normer m.m. kring alkohol och berusat beteende. Detta perspektiv är i stor utsträckning inspirerat av en klassisk studie av MacAndrew och Edgerton (1969), i vilken författarna argumenterade för att alkoholens effekter på människans beteende inte var determinerat av alkoholens farmakologiska påverkan på hjärnan, utan snarare kulturellt betingande. De grundade sina argument på antropologiska studier, vilka visat att även om alkoholkonsumtionen i alla kulturer gav en liknande effekt på människors motorik så var det inte fallet med människors mer komplexa beteende som t.ex. aggression. Tvärtom varierade dessa beteenden i samband med alkoholförtäring kraftigt mellan olika kulturer, de varierade även inom en och samma kultur mellan olika dryckeskontexter och de kunde dessutom förändras över tid. Detta borde inte vara fallet om det förändrade beteendet skulle vara en direkt följd av en farmakologisk effekt på hjärnan. I stället menade MacAndrew och Edgerton att effekten av alkohol var socialt inlärd och att den till stor del var kulturellt bestämd. Att människor använde våld när de druckit berodde enligt MacAndrew och Edgerton på att många samhällen givit alkoholkonsumtionstillfällen en status av time-out situation. Dryckestillfällen blev tillfällen då vanliga normer sattes ur spel och i stället ersattes av andra mer tillåtande normer. En människa som varit inblandad i bråk behövde inte ses som en brottsling utan kunde ses som en vanlig människa som gjort något dumt under inflytande av alkohol. Enligt detta perspektiv leder alltså alkohol till våld eftersom samhället accepterar alkohol som en ursäkt för vissa, annars oacceptabla, beteenden. De poängterade dock att det aldrig blev ett helt normlöst tillstånd. Det fanns alltid vissa normer som inte fick brytas, vilket också sågs som en indikator på att människorna inte var helt utan kontroll. Den av MacAndrew och Edgerton upprättade teorin har fått stor genomslagskraft på det moderna sättet att se på kopplingen mellan alkohol och våld. Det har dock ef- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

4 terfrågats empiriska prövningar av teorin, något som endast delvis har genomförts. De undersökningar som gjorts har inte gällt huruvida tron på att alkohol är en fungerande ursäkt faktiskt leder till mer alkoholrelaterat våld. I stället har en av förutsättningarna undersökts, dvs. att alkohol ursäktar vissa beteenden, och flera olika metoder har använts för detta. Det enklaste sättet har varit att fråga människor om deras attityder och uppfattningar. Nordamerikanska studier har visat att en majoritet anser att alkohol leder till våld (se t.ex. Graham & West 2001). Resultat i linje med dessa studier har också påvisats i Sverige. I en studie av unga vuxna i Sverige visade Bullock (under tryckning) att över 85 procent anser att alkohol gör män mer aggressiva. Tron på att alkohol leder till våld har sagts vara en förutsättning för att man skall kunna skylla sitt dåliga beteende på alkoholen (Graham m.fl. 1998). Nästa steg blir att undersöka om detta leder till att människor även ses som mindre klandervärda när de druckit, något som varit svårare att visa. Paglia och Room (1998) har visat att kanadensare hade en stark tro på att alkohol ledde till våld. När de också frågade om berusning skulle leda till att dåligt beteende skulle ursäktas fick de däremot inte det förväntade resultatet. Tvärtom visade det sig att ju mer man trodde att alkohol ledde till våld, desto mindre benägen var man att acceptera alkohol som en ursäkt. Författarna påpekade dock att resultatet skulle tolkas försiktigt då den nordamerikanska kulturen med dess starka emfas på hög självkontroll kan göra det svårt att få ärliga svar på en sådan fråga. Författarnas försiktighet har även fått stöd i en svensk undersökning som visat att det är politiskt inkorrekt bland unga vuxna att säga att alkohol ursäktar våld, men att man ändå gör det och upplever att argumentet accepteras (Tryggvesson under tryckning). Ett sätt att komma förbi denna problematik är att använda den s.k. vinjettekniken där t.ex. gärningsmannens alkoholkonsumtion varieras mellan respondenterna och där sedan alkoholens ursäktande värde studeras genom analyser mellan individer. Flertalet sådana undersökningar har genomförts i Nordamerika (Aramburu & Leigh 1991; Critchlow 1985; Hammock & Richardson 1993; Leigh & Aramburu 1994; Richardson & Campbell 1980, 1982; Stormo m.fl. 1997; Wild m.fl. 1998) och de har givit relativt divergerande resultat. De flesta undersökningarna har avsett sexuellt eller fysiskt våld mot kvinnor medan endast ett fåtal tagit upp våld mellan män. Richardson och Campbell gav ett visst stöd för att gärningsmannens tillskrivna skuld minskar om han är berusad vid hustrumisshandel (1980) respektive våldtäkt (1982). Samtidigt tillskrevs offret mer skuld vid berusning och gärningsmannens skuld minskade när offret var berusat. Ytterliggare en studie har funnit liknande resultat när det gäller våldtäkt. Stormo m.fl. (1997) fann att när både gärningsmannen och offret var likvärdigt berusade minskade gärningsmannens skuld och ansvar medan offrets skuld och ansvar ökade när han/hon druckit. När offret var mer berusat än gärningsmannen ökade i stället gärningsmannens skuld eller ansvar när han druckit. Även Hammock och Richardson (1993) visade på ett visst stöd för teorin. De visade att en manlig gärningsman som misshandlade antingen en kvinna eller en man bedömdes mer positivt om han druckit vid incidenten än om han varit 134 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

5 nykter. Det påverkade dock inte det ansvar som tilldelades honom. Offret tillskrevs mer ansvar för det inträffade om han eller hon var påverkad av alkohol: manliga respondenter utvärderade gärningsmannen mer positivt när offret var fullt än när offret var nyktert. För de kvinnliga respondenterna hade offrets berusning inte någon inverkan på bedömningen av gärningsmannen. I en studie där olika typer av normbrott jämfördes fann Critchlow (1985) att gärningsmannens berusning reducerade den tillskrivna skulden men inte det straff som ansågs lämpligt. Detta gällde dock bara de allvarligaste formerna av normbrott, t.ex. rån, förskingring och våld. En annan studie som rapporterat blandade resultat är Wild m.fl. (1998). Även de undersökte flera olika normbrott (tafsande, våldtäkt, vandalisering samt misshandel/mord) och de fann att gärningsmannens drickande endast gav en signifikant main effect vid ett scenario (tafsande) och då ökade den tillskrivna skulden! Vid misshandel/mord skapades en signifikant interaktion mellan gärningsmannens berusning och en manipulerad kriminell bakgrund, vilken visade att gärningsmannen tillskrevs mindre skuld när han druckit under förutsättning att han var tidigare ostraffad. Mest ifrågasättande resultat har påvisats av Aramburu & Leigh (1991) och Leigh & Aramburu (1994), vilka visat att då en man begår våld mot sin flickvän respektive då män begår våld mot bekanta (flickvän eller manlig vän) så har berusning ökat såväl den tillskrivna skulden som ansvar för både gärningsman och offer. De visade också att offrets berusning minskade gärningsmannens ansvar och skuld medan berusning hos gärningsmannen minskade offrets ansvar och skuld. Det är svårt att ge någon sammantagen bild av de ovan refererade studierna då såväl resultat som upplägg varierat kraftigt. Studierna har manipulerat olika variabler för att t.ex. kunna förstå mer om i vilka sammanhang och för vilka beteenden alkoholen kan fungera som en ursäkt. Den vanligaste variabeln som manipulerats förutom gärningsmannens berusning har varit offrets berusning, vilket ofta visat att det är mer accepterat att begå våldshandlingar mot berusade offer än nyktra offer. Utöver detta har även offrets kön, uppsåt och planering, grovhet, tidigare brottslighet m.m. varierats. I studierna har också ett flertal olika beroendevariabler använts; förutom skuld, som är den vanligaste, så har även lämpligt straff, ansvar samt personliga kvaliteter använts. En del av skillnaderna i resultaten över den tillskrivna skulden kan troligtvis förklaras av olika design när det gäller att mäta skuld. I tre av de studier (Richardson & Campbell 1980, 1982 samt Hammock & Richardson 1993) som finner stöd för reducerad skuld för berusade gärningsmän har man låtit respondenterna fördela skulden på gärningsman, offer samt kontextuella variabler. Eftersom nästan samtliga studier visat att offrets berusning ökar hans/hennes skuld enligt respondenterna så finns det en risk att gärningsmannens skuld minskar till följd av att de delvis är beroende av varandra, något som också påtalats av Aramburu & Leigh (1991). Alla undersökningar som refererats ovan är genomförda i Kanada eller USA och de flesta har genomförts på universitetsstudenter, vilket är en betydande begränsning eftersom teorin i hög grad fokuserar på kulturens betydelse för formandet av alkoholens effekter. Det har därför efter- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

6 frågats studier från andra kulturer men också studier där man jämför personer med olika attityder och livssituationer. Föreliggande studie är en del av ett projekt som syftar till att svara på denna efterfrågan och vi fokuserar på alkoholens betydelse för våld i den svenska kulturen. Det finns goda anledningar att göra detta. De nordiska ländernas alkoholkonsumtionsmönster brukar beskrivas som berusningsorienterat och explosivt och det har visats föreligga ett starkt samband mellan alkoholkonsumtionen och negativa effekter (Ramstedt 2001). Sambandet mellan alkohol och våld har också visats vara särskilt starkt i de nordiska länderna jämfört med andra länder (se t.ex. Lenke 1990; Rossow 2001; Pernanen 1991). Slutligen har flera svenska kvalitativa studier visat att alkoholen fungerar som en ursäkt eller att alkoholen används just med syftet att kunna göra sig fri från de normer som normalt råder (se t.ex. Lalander 1997; Trondman 1997; Tryggvesson under tryckning). Projektet innehåller en kvalitativ del (se Tryggvesson under tryck) samt en surveyundersökning där fokus ligger på en vinjettstudie. För att belysa flera aspekter genomfördes fyra olika vinjetter. Allvarlighetsgraden varierar mellan vinjetterna och ett antal faktorer i vinjetterna varieras vilket ger möjlighet till analyser av såväl enskilda vinjetter som mellan vinjetterna. Två av vinjetterna har tidigare analyserats, dels en vinjett om sexuellt utnyttjande/ våldtäkt (Bullock under tryckning) dels en vinjett om provocerat våld mellan två män (Tryggvesson & Bullock 2003). Båda analyserna visade på ett visst stöd för att gärningsmän som varit fulla tillskrivs mindre skuld i mer allvarliga incidenter. En vinjett som behandlar våld mellan två män har alltså redan analyserats av Tryggvesson och Bullock (2003). I det fallet bestod vinjetten av en provocerad våldshandling 1. De kontextuella variabler som då varierades, förutom gärningsmannens berusning, var offrets berusning, en hypotetisk relation mellan respondenten och antingen gärningsmannen eller offret samt allvarligheten i våldshändelsen. Resultatet var relativt svårtolkat men tydde på att gärningsmannens berusning reducerade hans skuld när det gällde det allvarligare våldet. När gärningsmannen var jättefull så tillskrevs han mindre skuld om offret var jättefullt än om offret var småberusat. I föreliggande studie vill vi byta ut delar av den kontexten för att få möjlighet att studera flera av de faktorer som visats vara relevanta både för hur skuldtillskrivning påverkas av berusning samt för sambandet mellan alkohol och våld. Föreliggande studie Syftet med studien är att undersöka om alkoholkonsumtion eller berusning hos gärningsmannen i en oprovocerad våldshändelse leder till att hans handling ursäktas. Eftersom tidigare studier visat att detta kan påverkas av flera förhållanden i situationen så manipuleras även tre andra faktorer. Flertalet studier har visat att offrets berusning reducerat gärningsmannens skuld eller ingått i interaktioner med gärningsmannens berusning (Aramburu & Leigh 1991; Stormo & Lang & Strizke 1997; Bullock under tryckning; Tryggvesson & Bullock 2003) varför denna variabel ingår och det antas alltså att offrets berusning skall underlätta ursäktandet av gärningsmannen. Även skadans eller våldets allvarlighetsgrad har rapporterats ha betydelse, i regel i den riktningen att det är i de mer all- 136 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

7 varliga våldshandlingarna som alkoholen reducerar skuld eller ansvar (Critchlow 1985; Bullock under tryckning; Tryggvesson & Bullock 2003). Den tredje variabeln som manipuleras är gärningsmannens sinnesstämning. Tidigare studier har visat att gärningsmannens sinnestämning i sig kan ha betydelse för uppkomsten av aggressiva handlingar. Det har även föreslagits att gärningsmannens sinnesstämning skulle ge en interaktion med alkoholkonsumtion. Taylor (1979) visade att alkohol ger en effekt i kombination med provokation och Gustafson (1985) har visat att alkohol endast ger förhöjd aggressivitet i samband med frustration. Denna variabel har inte använts när det gäller studier av alkoholens värde som ursäkt, varför vi valt att inkludera den. Denna faktor nämndes också i den kvalitativa förstudie som gjordes med svenska ungdomar (Tryggvesson under tryckning). Ett antal beroende variabler har använts i tidigare studier för att operationalisera time out-konceptet. Tillskrivning av skuld är det mått som oftast använts; det är relativt abstrakt och antas innehålla ett visst inslag av moraliskt ställningstagande. Ofta har det också använts något mer konkreta mått såsom lämplig straffpåföljd eller huruvida polis skall tillkallas. För att ge bästa möjligheter att jämföra med tidigare studier analyseras här frågan om skuldtillskrivning samt om händelsen bör anmälas till polisen eller inte. Metod Respondenterna Undersökningspopulationen i föreliggande studie består enbart av svensktalande ungdomar i Sverige i åldern år. Intervjuerna genomfördes av ett fristående företag med hjälp av CATI (Computer-aided telephone interviews). Urvalet drogs slumpvis utifrån ett delvis syntetiserat telefonnummerregister. Vid den händelse att flera individer, i hushållet föll innanför vår urvalsram användes nästa födelsedagsmetoden för att välja ut den som skulle medverka. Totalt intervjuades 1004 individer varav 519 var kvinnor och 485 män. Medelåldern var 19,7 år (sd=3) och intervjuerna varade i snitt 22,5 minuter. En lågt beräknad svarsfrekvens var 73,8 procent 2 vilket får anses vara relativt tillfredsställande 3. Design Alla respondenter fick ta del av fyra vinjetter i följande ordning: tafsande, våldtäkt, provocerad misshandel samt oprovocerade misshandel. I de två första vinjetterna var förövarna män och offren kvinnor, i de två avslutande vinjetterna var såväl förövare som offer män. I denna artikel presenteras den sista vinjetten som rör oprovocerad misshandel. Denna vinjett handlar om en man som efter en jobbig dag går till en bar för att varva ner. Väl där besväras han av en man som vill prata med honom. När mannen inte slutar tilltala honom tröttnar han och blir våldsam mot mannen. Fyra variabler manipulerades i vinjetten. Gärningsmannens alkoholkonsumtion manipulerades genom att han antingen beskrevs som småberusad eller som jättefull. 4 Offrets berusning manipulerades på samma sätt: antingen beskrevs han som småberusad eller jättefull. Gärningsmannens sinnesstämning förmedlades genom att han haft en dålig dag: antingen har hans flickvän gjort slut med honom eller så har han haft en lång dag i skolan. Den sista variabeln som NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

8 manipulerades var gärningens allvarlighet. Denna varierades mellan att gärningsmannen knuffar till offret så att denne faller, alternativt att han slår honom med knytnäven i ansiktet så att näsan börjar blöda. Datorn varierade alternativen slumpmässigt, oberoende mellan de olika manipulerade variablerna för varje individ. Analysen görs sedan mellan respondenter. Scenariot har alltså en (2 x 2 x 2 x 2) faktoriell design. (1) a) Tobbe har haft en dålig dag. Hans flickvän har precis gjort slut med honom och han går till en bar för att glömma alltihop. b) Tobbe har haft en lång dag i skolan och går därför till en bar för att dricka några öl och varva ner. Tobbe blir (2) a) lite småberusad b) jättefull. En annan bargäst som är (3) a) lite småberusad b) jättefull sätter sig vid hans bord och försöker starta ett samtal. Tobbe som inte är på humör för att prata ber vänligt att bli lämnad i fred. Mannen fortsätter dock att prata. Till slut tröttnar Tobbe och (4) a) knuffar till mannen så att han faller, b) slår till mannen med knytnäven i ansiktet så att näsan börjar blöda, sedan lämnar han stället. Beroende variabler Efter att respondenterna fått scenariot uppläst för sig fick de svara på ett antal frågor. Som mått på alkoholens ursäktande värde fick de bedöma hur mycket skuld de ville tillskriva gärningsmannen samt om händelsen borde anmälas till polisen. Frågorna var utformade så att respondenterna fick ta ställning på en tiogradig skala. På liknande sätt tillfrågades de om hur mycket de inblandades alkoholkonsumtion bidrog till det som hände. Analysmetod För att undersöka sambandet mellan gärningsmannens berusning och de beroende variablerna har ANOVA använts. På grund av den faktoriella designen inkluderades alla de fyra manipulerade variablerna samt alla möjliga interaktionstermer i analysen. Ej signifikanta interaktionstermer togs sedan bort för att förenkla modellen och underlätta fortsatta analyser. Teoretiskt relevanta kontrollvariabler som t.ex. respondenternas dryckesmönster, attityder till berusning, attityder till våld, erfarenhet av våld, ålder, umgänge m.fl. inkluderades sedan i modellen. Vid de tillfällen då det uppnåtts en interaktion som inkluderade gärningsmannens berusning testades kontrollvariabeln endast mot den högsta interaktionen. Om det inte uppstod någon interaktion mellan de fyra manipulerade variablerna testades kontrollvariabeln endast för interaktion med gärningsmannens berusning. Om inte kontrollvariabeln skapade en ny interaktion eller påverkade effekten av gärningsmannens berusning togs den bort från den slutgiltiga modellen, eftersom syftet med studien inte är att maximera den förklarade variansen i den beroende variabeln utan att studera relationen mellan gärningsmannens berusning och de beroende variablerna. Utöver de fyra manipulerade variablerna inkluderades även två andra variabler i modellen: respondenternas uppfattning om i vilken grad gärningsmannens respektive offrets alkoholkonsumtion bidrog till det som hände. Dessa variabler togs med i modellen som en kontroll för att inte den tillskrivna skulden skulle kunna bli ett mått på orsak. Eftersom tidigare studier visat på skillnader mellan könen (se t.ex. Bullock under 138 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

9 tryckning; Hammock & Richardson, 1993) har analysen gjorts separat för kvinnor och män. För att undvika typ I fel då vi analyserar två beroendevariabler i samma vinjett har Bonferroni korrigerade alfanivåer använts. Det mer konservativa p-värdet 0,025 har använts i stället för det normala 0,05 för att konstatera statistisk signifikans. Vinjettmetodens begränsningar Vinjettmetoden är särskilt användbar när det gäller att söka information som är känslig för social önskvärdhet, och den har rekommenderats för denna typ av undersökningar (Stormo et al. 1997). Den är dock inte helt oproblematisk. Utöver de vanliga problem som kvantitativa frågeundersökningar är behäftade med har vinjetterna begränsningar i sig. Det är svårt att formulera realistiska scenarier som kan ge liv åt komplicerade beteenden utan att de blir för utförliga vilket ökar risken för att vissa avsnitt glöms bort eller att de manipulerade variablerna drunknar i all information. Flertalet pilotundersökningar genomfördes i syfte att kontrollera hur väl de manipulerade variablerna registrerades. Ett problem i linje med detta är att respondenterna förutom våra manipulationer troligtvis tolkar in annan information i händelsen. När det t.ex. beskrivs att en småberusad person är på krogen och vägrar sluta tala med någon läser de kanske in ett större alkoholintag än vad vi avser, vilket gör att vi riskerar att underskatta skillnaderna. Vi har försökt kontrollera detta genom att studera variabeln där respondenterna fick uppge hur troligt de ansåg att de inblandades drickande bidrog till våldshändelsen (1 motsvarade; bidrog inte alls medan 10 motsvarade; bidrog i mycket hög utsträckning). När offret beskrevs som småberusat tillskrevs drickandet signifikant mindre betydelse (m=6,01, sd=2,41, n=500) för att våldshändelsen ägde rum än när han beskrevs som jättefull (m=6,89, sd=2,24, n=500; t(998)=-5,66, p<0,001) även om skillnaden inte är särskilt stor. För gärningsmannen var skillnaden lite större. När han beskrevs som småberusad tillskrevs drickandet mindre betydelse (m=5,88, sd=2,52, n=502) och när han beskrevs som jättefull (m=7,07, sd=2,40, n=500; t(1000)=-7,64, p<0,001) tillskrevs drickandet mer betydelse. Detta är inte något direkt mått på hur berusade respondenterna uppfattade att de inblandade var men det indikerar att manipuleringen troligtvis fungerat relativt väl, även om den, särskilt när det gäller offrets berusning, kanske inte haft det genomslag vi önskat. Resultat Tillskrivning av skuld Frågan om skuld var utformad på följande sätt: På en skala mellan 1 och 10, hur mycket skuld kan man lägga på Tobbe (gärningsmannens namn i vinjetten) för det som hände, där 1 motsvarar ingen skuld alls och där 10 motsvarar väldigt mycket skuld? Gärningsmannen tillskrivs signifikant mer skuld när gärningen är allvarlig (m=7,55, sd=2,18, n=501) än när den är mindre allvarlig (m=5,87, sd=2,50, n=502; t(1001)=-11,36, p<0,001). De kvinnliga respondenterna tillskriver signifikant mer skuld (m=6,88, sd=2,38, n=519) än de manliga (m=6,53, sd=2,60, n=484; t(1001)=2,23, p=0,026) även om skillnaden inte är särskilt stor. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

10 8,0 Skuld Småberusat offer Skuld 8,0 7,5 Jättefullt offer 7,5 Allvarlig skada 7,0 7,0 6,5 6,0 6,5 Lindrig skada 5,5 6,0 5,0 Småberusad Jättefull Gärningsmannens berusning 5,5 Småberusad Jättefull Gärningsmannens berusning Figur 1. Effekten av interaktion mellan gärningsmannens och offrets berusning på den skuld som tillskrivs gärningsmannen av manliga respondenter. Figur 2. Effekten av interaktion mellan gärningsmannens berusning och gärningens allvarlighetsgrad på den skuld som tillskrivs gärningsmannen av kvinnliga respondenter. Manliga respondenter Gärningsmannens berusning ger inte någon signifikant main effect på hur mycket skuld som tillskrivs honom, även om den ligger nära en signifikant nivå (F(1,480)=4,59, p=0,033). Däremot så ger gärningsmannens berusning i interaktion med offrets berusning en signifikant effekt (F(1,480)=6,15, p=0,014). Som framgår av figur 1, så påverkar inte gärningsmannens berusning den tillskrivna skulden så länge som offret är småberusat. När offret är jättefullt så minskar dock gärningsmannens skuld då denne är jättefull i förhållande till småberusad (p=0,001). Av de manipulerade variablerna är det endast gärningens allvarlighet som visar på en signifikant main effect. Diagrammet visar också att en småberusad gärningsman tillskrivs mer skuld (dock inte signifikant, p=0,059) om han angriper en man som är jättefull än en man som är småberusad. Den fjärde variabeln, gärningsmannens sinnesstämning, ger ingen effekt vare sig i sig själv eller i interaktion med någon annan variabel. Inkluderingen av kontrollvariablerna resulterade inte i någon högre interaktion, utan modellen ovan blev den slutgiltiga. Kvinnliga respondenter För de kvinnliga respondenterna så ger gärningsmannens berusning en signifikant main effect på hur mycket skuld han tillskrivs (F(1,518)=13,06, p<0,001). Gärningsmannens berusning formar också en signifikant två-vägs interaktion tillsammans med våldets allvarlighetsgrad (F(1, 518)=6,18, p=0,013). Som framkommer av figur 2, påverkar inte gärningsmannens berusning hans skuld så länge gärningen är mindre allvarlig (småberusad jättefull, p=0,384). I det allvarligare fallet minskar dock skulden när gärningsmannen går från att vara småberusad till jättefull (p<0,001). 140 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

11 Utöver gärningsmannens berusning ger endast våldets allvarlighetsgrad en signifikant main effect (F(1,518)=40,21, p<0,001). Utöver ovanstående interaktion formas ytterligare en två-vägs interaktion som nästan når den uppsatta signifikansnivån (p=0,029). Det är samma interaktion som blev signifikant för de manliga respondenterna; gärningsmannens berusning och offrets berusning. Den har även ett liknande mönster med en större minskning av skuld i det fallet när offret är jättefullt. Inte heller för de kvinnliga respondenterna ger gärningsmannens sinnesstämning någon effekt vare sig i sig själv eller tillsammans med någon annan variabel. Inte heller för de kvinnliga respondenterna ger en inkludering av kontrollvariablerna någon trevägs interaktion varför modellen ovan blir den slutgiltiga. Skall polisen tillkallas eller inte? Variabeln om huruvida polisen skall tillkallas eller inte löd; på en skala mellan 1 och 10, skall denna händelse anmälas till polisen, där 1 motsvarade nej, definitivt inte medan 10 motsvarade, ja, definitivt? Respondenterna anser i högre grad att gärningen skall anmälas till polisen när gärningen är allvarligare (m=5,58, sd=3,50, n=502) än när den är mindre allvarlig (m=2,02, sd=2,00, n=499; t(799)=-19,78, p<0,001). Det är denna gång ingen signifikant skillnad mellan könen (kvinnor, m=3,84, sd=3,31, män, m=3,77, sd=3,42; t(999)= 0,33, p=0,74). Manliga respondenter Gärningsmannens berusning ger inte någon signifikant main effect på huruvida händelsen skall anmälas till polisen eller inte (F(1, 480)=1,32, p=0,251). Berusningsgraden ger inte heller någon interaktion med de andra manipulerade variablerna. Varken gärningsmannens sinnesstämning (p=0,687) eller offrets alkoholkonsumtion (p=0,198) ger någon signifikant main effect. Det är bara våldets allvarlighetsgrad som påverkar om händelsen skall anmälas till polisen eller inte (F(1,480)=185,14, p<0,001). Inkluderingen av kontrollvariabler ger inte någon signifikant interaktion med gärningsmannens berusning inte heller påverkas signifikansen av gärningsmannens berusning nämnvärt. Kvinnliga respondenter Inte heller kvinnorna låter gärningsmannens berusning påverka huruvida gärningen skall anmälas till polisen eller inte, även om de är relativt nära en signifikant main effect (F(1,516)=3,35, p=0,068). Inte heller här leder det till någon interaktion. Varken gärningsmannens sinnesstämning (p=0,120) eller offrets berusning (p=0,074) ger någon signifikant main effect utan det är återigen bara våldets allvarlighetsgrad som påverkar huruvida polisen skall tillkallas eller inte (F(1,516)=158,40, p<0,001). Inte heller inkluderingen av kontrollvariablerna påverkar signifikansen av gärningsmannens berusning eller ger någon interaktion tillsammans med den. Diskussion Ett sätt att närma sig frågan om alkoholens betydelse för våldsbrottslighet är att studera alkoholens direkta effekter på hjärnan. Flertalet studier har visat på hur olika hjärnfunktioner påverkats av alkohol och det är troligtvis en viktig del av förståelsen av alkoholrelaterat våld. Å andra sidan torde det vara klart att alkoholen ger olika ef- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

12 fekt i olika sammanhang, och att kopplingen mellan alkohol och våld också måste förstås i en kulturell kontext. Denna studie härstammar från en tradition som delvis förklarar kopplingen mellan alkohol och våld genom kulturella förväntningar och normer runt berusat beteende. Utgångspunkten är att alkohol kan leda till våld för att vår kultur accepterar alkohol som en ursäkt för våld. Fokus flyttas från verkningar av substansen i sig till de kulturella ramar som styr våra beteenden i samband med att vi intar substansen. Syftet med studien har varit att studera om en gärningsmans våldsamma beteende ursäktas mer när han är mycket berusad än när han är nästan nykter. Vi har dessutom velat studera om detta påverkas av andra förhållanden i våldssituationen. Våra resultat ger ett visst stöd för att alkohol kan ursäkta dåliga beteenden. Såväl män som kvinnor tillskriver gärningsmannen mindre skuld när denne är jättefull jämfört med småberusad, sambandet ser dock lite olika ut för de olika könen. För de manliga respondenterna bildas en interaktion mellan gärningsmannens och offrets berusning: när offret är småberusat påverkas gärningsmannens skuld inte av hans berusning, men när offret är jättefullt så tillskrivs gärningsmannen signifikant mindre skuld när han är jättefull än småberusad. Det ges också indikationer om att det är viktigt med någon form av balans mellan de inblandades berusningsgrad. När gärningsmannen är småberusad tillskrivs han mer skuld om offret är jättefullt än om offret bara är småberusat (dock inte signifikant) vilket kan ses som ett tecken på att när man är småberusad kan man och borde därför kontrollera sig själv och man bör inte ge sig på någon som är jättefull och kanske inte kan försvara sig. När även gärningsmannen är jättefull kan man inte riktigt räkna med att han skall kunna kontrollera sig, dessutom är de ju åtminstone lika fulla och alltså likvärdigt handikappade. De kvinnliga respondenterna uppvisar ett något annorlunda mönster. För dem skapas en interaktion mellan gärningsmannens berusning och gärningens allvarlighet, vilken visade att gärningsmannens berusning i princip inte påverkade den tillskrivna skulden för den mindre allvarliga gärningen. Däremot minskar gärningsmannens skuld signifikant med ökad berusning i den mer allvarliga versionen av vinjetten. Förutom detta resultat formas ytterligare en interaktion som nästan blir signifikant. Det är samma interaktion som syns för männen: gärningsmannens berusning och offrets berusning. Mönstret är i stora drag det samma som för männen, med större minskning av gärningsmannens skuld (i takt med ökad berusning) när offret är jättefullt än när offret är småberusat. Det är således relativt stora likheter mellan hur de manliga och de kvinnliga respondenterna låter berusningsgraden påverka den tillskrivna skulden. Resultaten påminner i hög grad om det som tidigare visats i Sverige när det gäller provocerad misshandel och våldtäkt/sexuellt utnyttjande (Tryggvesson & Bullock 2003; Bullock under tryckning). Jämfört med den provocerade misshandeln ger dock denna studie ett renare resultat med interaktioner av lägre grad (2-vägs istället för 3- och 4-vägs interaktioner). Detta troligtvis för att vinjetten uppfattas som enklare genom en mer avskalad design. Den kanske enda anmärkningsvärda skillnaden mot tidigare studier är att våldets allvarlighetsgrad inte varit viktig för alko- 142 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

13 holens ursäktande värde för männen, vilket det varit i både den provocerade misshandeln och våldtäktsvinjetten. Den andra beroende variabeln som studerades var huruvida respondenterna ansåg att händelsen skulle anmälas till polisen eller inte. Detta visar sig inte alls påverkas av gärningsmannens berusning vare sig för de manliga eller de kvinnliga respondenterna. Även detta påminner om studien av provocerat våld där gärningsmannens berusning inte gav någon effekt på huruvida händelsen skulle anmälas till polisen, utom för en liten grupp (de kvinnor som angav att en hög andel i deras bekantskapskrets blev jättefulla åtminstone en gång i månaden), där gärningsmannens berusning också bidrog till att villigheten att anmäla händelsen till polisen minskade. Man måste naturligtvis fråga sig vad detta betyder för möjligheten att använda alkoholen som ursäkt. Båda begreppen har ju använts med avsikt att mäta delar av samma begrepp. Tryggvesson och Bullock (2003) har tidigare påpekat att det finns skäl att anta att alkoholen kan användas som en ursäkt om den reducerar tillskriven skuld trots att det inte ger någon effekt på anmälan till polisen. De antog att anmälan till polis är något som är svårare att relatera till, något de flesta har liten erfarenhet av och något som därför påverkar människors beteende mindre än andra människors skuld. Eller annorlunda uttryckt: en persons beteende påverkas inte så mycket av rädsla för att bli anmäld till polisen däremot vill man inte bli skuldbelagd, vilket kan påverka beteendet. Detta torde betyda att det skulle finnas ett relativt stort utrymme för alkohol som ursäkt även om benägenheten att anmäla till polis inte förändras. Vi tror därför att våra resultat kan tolkas som att alkoholen kan ursäkta beteenden genom sin reducering av skuld även om benägenheten att anmäla till polisen inte förändras. Detta bör dock undersökas vidare. Våra resultat bör därför tolkas med ett visst mått av försiktighet. Ny i denna studie var variabeln som varierade gärningsmannens sinnesstämning. Hypotesen var att alkoholen skulle fungera bättre som ursäkt för en gärningsman som mådde dåligt. Denna variabel påverkar dock vare sig sambandet mellan alkohol och tillskriven skuld eller viljan att kalla på polis. Variabeln ger inte ens en egen effekt på någon av de två beroende variablerna, vilket annan forskning föreslagit. Varför variabeln inte ger någon effekt i föreliggande studie är omöjligt att säga. Det har föreslagits att en negativ sinnesstämning ökar risken för aggression samt att det finns en interaktion mellan dessa. Detta behöver dock inte betyda att han också ursäktas mer för sitt beteende. Det kan också vara så att vår manipulering inte var tillräckligt tydlig. I den förberedande kvalitativa studien som gav uppslag till denna variabel framfördes denna mening också främst från en grupp killar med utomnordisk härkomst. Någon liknande uppdelning kunde vi senare inte använda oss av i analysen av vinjetterna. Eftersom teorin fokuserade på kulturella konstruktioner har det tidigare efterfrågats uppdelningar mellan olika grupperingar eller individer med olika attityder (Room 2001) varför vi i denna studie även inkluderat ett antal bakgrundsvariabler såsom ålder, egen alkoholkonsumtion, erfarenheter av våld, attityder till såväl berusning, berusning som ursäkt för våld samt attityder till våld i våra modeller. Intressant nog så har ingen av dessa fungerat som modera- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

14 tor för alkoholens betydelse som ursäkt. Ett antal av variablerna gav en enskild effekt på de beroendevariablerna, men det ligger utanför ramen för denna studie. Som nämnts finns det få internationella studier som fokuserat på just oprovocerat våld mellan män, varför det är svårt att jämföra våra resultat med andra studier. De studier som mest påminner om upplägget i föreliggande studie har visat motstridiga resultat. Wild m.fl. (1998) fann visst stöd för reducerad skuld under förutsättning att gärningsmannen varit tidigare ostraffad, medan Aramburu och Leigh (1991) fann att gärningsmannens berusning tvärtom ökade den tillskrivna skulden. Eftersom resultaten i Nordamerika har skiftat är det osäkert att låta enbart denna studie representera det svenska exemplet. Tittar vi även på den studie som gjorts i Sverige som avser provocerat våld (Tryggvesson & Bullock 2003) finner vi ett starkare stöd för att våra resultat faktiskt återspeglar en skillnad jämfört med resultaten från Nordamerika. Ökar vi perspektivet ytterligare lite och tar med Bullocks studie av alkoholens ursäktande värde för våldtäkt (under tryckning) får vi ännu lite större möjlighet att placera in resultat från den svenska kulturen i förhållande till den nordamerikanska. Den bild som då växer fram är att det genomgående i de svenska studierna visats att alkoholen tycks fungera som en ursäkt för våld, medan resultaten från Nordamerika varit mycket splittrade. Visserligen är alla de svenska studierna från samma projekt, men å andra sidan har några av de studier i Nordamerika som visat tydligast på en effekt av alkohol också en design som troligtvis gör det lättare att nå sådana resultat, vilket vi alltså inte har. I flera olika former av våldshändelser har det visats att svenska unga vuxna tycks anse att alkohol kan ursäkta dåliga beteenden, åtminstone i den mening att gärningsmän i ett hypotetiskt exempel tillskrivs mindre skuld när de är jättefulla än när de är nyktra eller småberusade. Naturligtvis är inte frågan om varför alkohol kan leda till våld fullständigt besvarad i och med det. Även om människor tycks öppna upp för en möjlighet att ursäkta dåliga beteenden genom konsumtion av alkohol, är det nog inte någon som tror att det ensamt kan förklara kopplingen mellan alkohol och våld. Gärningsmannens alkoholkonsumtion står t.ex. för en ganska liten del av variansen i de beroende variablerna. Det kan fortfarande vara så att det är alkoholens farmakologiska effekter på hjärnan som förklarar mycket. Vi kan heller inte veta om möjligheten att ursäkta dåliga beteenden med alkohol också leder till att man begår dessa dåliga handlingar. Det verkar dock rimligt att tro att en sådan möjlighet kan påverka det faktiska handlandet även om denna fråga kräver ytterliggare forskning. Kalle Tryggvesson, fil.mag., SoRAD, Sveaplan, S Stockholms universitet e-post: Sandra Bullock, PhD., SoRAD, Sveaplan, S Stockholms universitet e-post: 144 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

15 NOTER 1. En teori som lagts fram är att provokation kan leda till våld samt att det kan bli extra tydligt i en interaktion med alkohol. För att studera det har vi gjort två olika vinjetter med olika nivå av provokation. Detta kommer att analyseras mer ingående i en annan artikel, här kommer vi att nöja oss med några enkla jämförelser. 2. Enligt undersökningsföretaget var svarsfrekvensen 82,7 procent. De hade dock placerat en alltför hög andel av de telefonnummer där de inte fått något svar i A-bortfallet, alltså bland t.ex. oriktiga nummer eller telefonnummer till företag. Eftersom sådana nummer ligger utanför vår urvalsram påverkar inte de den redovisade svarsfrekvensen. Rimligtvis torde vissa av de nummer där man inte fick svar gå till hushåll vilka innehöll en individ som föll inom vår urvalsram; dessa skulle vara en del av nettourvalet och borde redovisas som B- bortfall och alltså sänka vår svarsfrekvens. Bland de hushåll som nåddes innehöll ca vart tionde en individ som föll innanför vår urvalsram. För att ge en mer försiktig svarsfrekvens antogs att i vart tionde nummer av de som inte nåddes skulle en individ som föll innanför vår urvalsram ha funnits och att denne skulle ha nekat till att medverka. Därför flyttades ca 10 procent av de nummer där ingen svarat till B-bortfallet. Denna mer försiktiga beräkning ledde till en lägre men ändå acceptabel svarsfrekvens på 73,8 procent. 3. För mer information om urvalet se Bullock under trycking. 4. Begreppen småberusad och jättefull har tidigare i enkäten operationaliserats för respondenterna som: småberusad; att fortfarande känna att man har kontroll men att känna sig lite mer avslappnad; upprymd, glad; pratig, att tala lite slirigt; jättefull; att förlora koordinationen; att få svårt att gå rakt; att tala eller tänka klart, att se dubbelt eller att känna sig spyfärdig. REFERENSER Aramburu, B. & Leigh, B. C. (1991): For better or worse: Attributions about drunken aggression toward male and female victims. Violence and Victims 6: Bullock, S. (under tryckning): Does intoxication provide a valid excuse for sexual aggression? Response of Swedish young adults to a hypothetical scenario. Addiction Bushman, B. J. (1997): Effects of alcohol on human aggression: Validity pf proposed explanations. I: M. Galanter (red.): Recent Developments in Alcoholism Volume 13: Alcohol and Violence Epidemiology, Neurobiology, Psychology, Family Issue, New York: Plenum Critchlow, B. (1985): The blame in the bottle: Attributions about drunken behaviour. Personal and Social Psychology Bulletin 11: Graham, K. & Leonard, K. & Room, R. & Wild, C. & Pihl, R. & Bois, C. & Single, E. (1998): Current directions in research on understanding and preventing intoxicated aggression. Addiction 93: Graham, K. & Schmidt, G. & Gillis, K. (1996): Circumstances when drinking leads to aggression: an overview of research findings. Contemporary Drug Problems 23 (3): Graham, K. & Wells, S. & West, P. (1997): A framework for applying explanations of alcohol-related aggression to naturally occurring aggressive behaviour. Contemporary Drug Problems 24: Graham, K. & West, P. (2001): Alcohol and crime: Examining the link. I: Heather, N. & Peters, T. J. & Stockwell, T. (red.): International Handbook of Alcohol Dependence and Problems, Chichester UK: John Wiley & Sons Graham, K. & West, P. & Wells, S. (2000): Evaluating theories of alcohol-related aggression using observations of young adults in bars. Addiction 95: NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

16 Gustafson, R. (1985): Alcohol-related aggression: a further study of the importance of frustration. Psychol. Rep. 57: Gustafson, R. (1993): What do experimental paradigms tell us about alcohol-related aggressive responding? Journal of Studies on Alcohol 11: Hammock, G. & Richardson, D. R. (1993): Blaming drunk victims: Is it a just world or sex role violation? Journal of Applied Social Psychology 23 (19): Lalander, P. (1997): Beyond everyday order; breaking away with alcohol. Nordisk alkohol- & narkotikatidsskrift 14 (English supplement): Leigh, B. C. & Aramburu, B. (1994): Responsibility Attributions for Drunken Behaviour: The Role of Expectancy Violation. Journal of Applied Social Psychology 24 (2): Lenke, L. (1990): Alcohol and Criminal Violence Time Series Analyses in a Comparative Perspective. Stockholm: Almqvist & Wicksell International MacAndrew, C. & Edgerton, R. (1969): Drunken Comportment: A Social Explanation. Chicago: Aldine Norström, T. (1998): Effects on criminal violence of different beverage types and private and public drinking. Addiction 93: Paglia, A. & Room, R. (1998): Alcohol and aggression: General population views about causation and responsibility. Journal of Substance Abuse 10: Parker, R. & Cartmill, R. (1998): Alcohol and homicide in the United States or the reason why US:s rates of violence may be going down. The Journal of Criminal Law & Criminology 88: Pernanen, K. (1991): Alcohol. I: Human Violence. New York: Guilford Ramstedt, M. (2001): Comparative studies on alcohol-related problems in postwar Western Europe. Stockholm: Almqvist & Wiksell International Richardson, D. C. & Campbell, J. L. (1980): Alcohol and wife abuse: The effect of alcohol on attributions of blame for wife abuse. Personality and Social Psychology Bulletin 6: Richardson, D. C. & Campbell, J. L. (1982): Alcohol and rape: The effect of alcohol on attributions of blame for rape. Personality and Social Psychology Bulletin 8: Room, R. (2001): Intoxication and bad behaviour: Understanding cultural differences in the link. Social Science & Medicine 53: Rossow, I. (2001): Alcohol and homicide: A cross-cultural comparison of the relationship in 14 European countries. Addiction 96 (supplement 1): Rying, M. (2000): Dödligt våld I Sverige : En deskriptiv studie. Stockholm: Licentiatuppsats kriminologiska institutionen Stockholms Universitet Stormo, J. & Lang, A. & Stritzke, W. (1997): Attributions about acquaintance rape: The role of alcohol and individual differences. Journal of Applied Social Psychology 27: Taylor, S. P. & Schutte, G. T. & Leonard, K.E. & Cranston, J.W. (1979): The effects of alcohol and extreme provocation on the use of a highly noxious electronic shock. Motivation Emotion 3: Trondman, M. (1997): Det brinnande livsvattnet om alkohol som möjlighet och kollaps. Socialt perspektiv 2 3: Tryggvesson, K. (under tryckning): The ambiguous excuse: attributing violence to intoxacation. Young Swedes about the excuse value of alcohol. Contemporary Drug Problems Tryggvesson, K. & Bullock, S. L. (2003): Is it a fight or are they just drunk? Attributions about drunken behaviour in a hypothetical male-to-male aggression scenario. Paper presented at the 29 th annual Alcohol Epidemiology Symposium, Kettil Bruun Society for Social and Epidemiological Research on Alcohol, Krakow, Poland June 2003 Wild, C. & Graham, K. & Rehm, J. (1998): Blame and punishment for intoxicated aggression: when is the perpetrator culpable? Addiction 93: NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Alkohol och mötet mellan unga kvinnor och män

Alkohol och mötet mellan unga kvinnor och män MARIA ABRAHAMSON Alkohol och mötet mellan unga kvinnor och män Kombinationen alkohol och unga människor förknippas ofta med problem. Från de ungas horisont är perspektivet vanligtvis ett annat. Alkohol

Läs mer

Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning!

Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning! Artikel JESSICA PALM Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning! Svenska socialarbetares tal om bruket av tvångsvård Sverige är tvångsvård av vuxna sedan lång I tid tillbaka ett inslag i den

Läs mer

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2014

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2014 Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2014 Innehåll Inledning... 4 Dödligt våld... 7 Misshandel... 11 Personrån... 15 Sexualbrott... 17 Hot och trakasserier... 21 Bilagor...

Läs mer

Om personliga faktorers betydelse för socialarbetares agerande vid tecken på alkoholproblem hos klienter

Om personliga faktorers betydelse för socialarbetares agerande vid tecken på alkoholproblem hos klienter Artikel LISA SKOGENS Om personliga faktorers betydelse för socialarbetares agerande vid tecken på alkoholproblem hos klienter Inledning Flera studier inom individ- och familjeomsorgens områden har visat

Läs mer

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR Institutionen för samhällsvetenskap MÄNS VÅLD MOT KVINNOR UR ETT TEORETISKT PERSPEKTIV C-uppsats i statsvetenskap HT 2006 Ingrid Mårtensson Handledare: Lena Agevall Abstract The essay begins by asserting

Läs mer

Man borde införa 35-timmars dygn. Då skulle man hinna med allting. En kvantitativ studie av föräldrars självupplevda balans i vardagen

Man borde införa 35-timmars dygn. Då skulle man hinna med allting. En kvantitativ studie av föräldrars självupplevda balans i vardagen Working Papers in Social Insurance 2008:2 Man borde införa 35-timmars dygn. Då skulle man hinna med allting. En kvantitativ studie av föräldrars självupplevda balans i vardagen With a 35-hour day one would

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning

Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige en omfångsundersökning

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - omfattning, hälsokonsekvenser och prevention.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - omfattning, hälsokonsekvenser och prevention. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer - omfattning, hälsokonsekvenser och prevention. En kunskapsöversikt genomförd på uppdrag av Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté. 2004 Gunnel Hensing, docent

Läs mer

Fokusgruppsintervjuer med ungdomar om genus och våld

Fokusgruppsintervjuer med ungdomar om genus och våld Kriminologiska institutionen Stockholms universitet 106 91 STOCKHOLM Rapport 2003:2 Fokusgruppsintervjuer med ungdomar om genus och våld Konstruktioner av gärningspersoner och offer Jenny Karlsson & Tove

Läs mer

NYCKELORD: Våld i nära relationer, våldsutsatta män, könsroller, samhällets stigmatisering

NYCKELORD: Våld i nära relationer, våldsutsatta män, könsroller, samhällets stigmatisering MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, Självständigt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Ingrid Byberg SAMMANFATTNING: Studien har syftat till att skapa förståelse och belysa hur

Läs mer

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen?

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? MATS RAMSTEDT Alkohol och äldre Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? Inledning Den äldre befolkningens alkoholvanor negligerades länge inom svensk

Läs mer

SLAGEN MAN. - fyra former av mansmisshandel. Camilla Palmberg & Heidi Wasén. STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

SLAGEN MAN. - fyra former av mansmisshandel. Camilla Palmberg & Heidi Wasén. STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen SLAGEN MAN - fyra former av mansmisshandel Camilla Palmberg & Heidi Wasén Examensarbete på påbyggnadskurs i sociologi Vårterminen 2003 Handledare: Patrik

Läs mer

Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall

Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall Polisiära bedömningar och åtgärder vid stalking - ett utvecklingsprojekt i Södertörn och Kalmar län Av Henrik Belfrage & Susanne Strand Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 1 UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att

Läs mer

K R I M I N O L O G I S K A I N S T I T U T I O N E N S A V H A N D L I N G S S E R I E Mått på brott. Självdeklaration som metod att mäta

K R I M I N O L O G I S K A I N S T I T U T I O N E N S A V H A N D L I N G S S E R I E Mått på brott. Självdeklaration som metod att mäta K R I M I N O L O G I S K A I N S T I T U T I O N E N S A V H A N D L I N G S S E R I E Mått på brott. Självdeklaration som metod att mäta brottslighet Nr. 29 Mått på brott Självdeklaration som metod

Läs mer

Att lägga sitt missbruk bakom sig om spontanläkning och betydelsen av behandling

Att lägga sitt missbruk bakom sig om spontanläkning och betydelsen av behandling JAN BLOMQVIST ÖVERSIKT Att lägga sitt missbruk bakom sig om spontanläkning och betydelsen av behandling Detta inlägg kommer att handla om det fenomen som ofta, men något oegentligt, benämns spontanläkning

Läs mer

Livet som vuxen när man växt upp med föräldrar som har alkoholproblem

Livet som vuxen när man växt upp med föräldrar som har alkoholproblem Livet som vuxen när man växt upp med föräldrar som har alkoholproblem Av: Anna-Stina Hansson Görel Johansson Vt-09 Handledare: Helena Hansson Examinator: Mats Hilte ABSTRACT Authors: Anna-Stina Hansson,

Läs mer

Miljöpreferenser och intressentanalyser ur ett miljöperspektiv

Miljöpreferenser och intressentanalyser ur ett miljöperspektiv Institutionen för naturvetenskap Miljöpreferenser och intressentanalyser ur ett miljöperspektiv Stina Alriksson Marianne Henningsson Metodrapport baserad på erfarenheter från miljöforskningsprogrammet

Läs mer

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17 Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och

Läs mer

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Beteckning: Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Jeanette Nilsson Januari 2006 D-uppsats i pedagogik 10

Läs mer

Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité

Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité en kvalitativ studie Författare: Johanna Ekström Dzhon Zubenko

Läs mer

STEFAN HOLGERSSON Spelar skillnader i arbetsprestation mellan poliser någon egentlig roll?

STEFAN HOLGERSSON Spelar skillnader i arbetsprestation mellan poliser någon egentlig roll? Stefan Holgersson är både polis och forskare. Förutom att arbeta i ingripandeverksamheten tjänstgör han som förhandlare och dialogpolis vid Polismyndigheten i Stockholms län. Han är också forskare vid

Läs mer

Vad har tonårspojkar för syn på biblioteket?

Vad har tonårspojkar för syn på biblioteket? KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2012:64 Vad har tonårspojkar för syn på biblioteket? En genusteoretisk

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning bland brukare och personal - Att ha full koll eller bara gapa och svälja

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning bland brukare och personal - Att ha full koll eller bara gapa och svälja Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning bland brukare och personal - Att ha full koll eller bara gapa och svälja Master thesis in Pharmaceutical Bioscience Sofia Björkdahl The Pharmaceutical

Läs mer

Utseendets påverkan på människors första intryck av andra personer

Utseendets påverkan på människors första intryck av andra personer Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Utseendets påverkan på människors första intryck av andra personer Psykologi 61-90 HT 2010 Niklas Carlsson Handledare: Tomas Berggren UTSEENDETS PÅVERKAN

Läs mer

Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg

Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg ISSN 1650-8475 FÖRORD Denna rapport är resultatet av en teoretisk genomgång

Läs mer

Sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur

Sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur UPPSALA UNIVERSITET Sociologiska institutionen Socionomprogrammet C-uppsats Vårterminen 2014 Sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur En kvantitativ undersökning av socialsekreterares

Läs mer