Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning!"

Transkript

1 Artikel JESSICA PALM Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning! Svenska socialarbetares tal om bruket av tvångsvård Sverige är tvångsvård av vuxna sedan lång I tid tillbaka ett inslag i den flora av sociala åtgärder som riktas mot dem som anses ha problem med alkohol och/eller narkotika (Björkman 2001; Edman 2004; Palm & Stenius 2002) 1. Enligt en föregångare till föreliggande studie är det dessutom ett icke ifrågasatt inslag (Palm 2007). Vare sig politiker eller socialarbetare ifrågasätter behovet av tvångsvård, enligt de intervjuer som genomfördes. Den svenska tvångsvårdslagstiftningen har beskrivits som ett uttryck för en stark paternalism där individens autonomi fått ge efter för samhällets omsorger om och kontroll över medborgarna (Lehto 1994). Denna motsättning mellan å ena sidan individens autonomi och å andra sidan samhällets omsorg och kontroll, liksom hanteringen av den, tydliggörs i tvångsvårdsexemplet. Tvångsvårdens existens och praktik kan därmed säga oss en hel del om vårt samhälle. Det är också viktigt att få inblick i tankegångarna bakom praktiken vilka kan tänkas ändras med ett förändrat samhälle. Den nämnda föregångaren till föreliggande analys (Palm 2007) var en utvärdering av en satsning som skulle förstärka vårdkedjan från tvångsvård till frivillig vård. Utvärderingen som var en kvalitativ analys av intervjuer med bl.a. socialarbetare och observationer av det A B S T R A C T J. Palm: You re not allowed to drink yourself to death acording to Swedish law! Swedish social workers on how they use compulsory treatment The Swedish handling of drug users includes compulsory treatment (CT) for up to 6 months. Social services play a key role in the decisions about when and for whom CT is used. In this paper the aim is to get an understanding of how social workers reason about the use of CT through looking at the goals they set for their clients and how they are to be reached. Why they reason the way they do is a central question in the analysis as well as in the long term understanding of why Sweden uses CT. The social worker comments are contrasted against three principles central to modern society; the principle of liberty emphazising the autonomy of the individual, the egalitarian principle of social justice linked to paternalism and the utilitarian principle focused on maximizing happiness. The data used in this analysis comes from interviews with social workers and observations of meetings with clients as well as other professionals in 6 municipalities in Sweden. Central goals for the social workers are that the client takes responsibility for her/his life (autonomy) and total rehabilitation (abstinence). However, their possibilities of reaching these goals are limited, and therefore they have modified them (a bearable 277

2 praktiska arbetet indikerar flera faktorer som betydelsefulla för synen på tvångsvården och användandet av den samma. Det gäller bl.a. kommunens ekonomi, synen på vårdens (tvångsvårdens och andra vårdalternativs) målsättningar/ syfte, synen på individens förmåga att förändras, synen på andra insatsers relativa effektivitet och kostnader (inklusive skadelindrande åtgärder) och hur långtgående framtidsprofetior som görs angående klienternas utveckling om tvångsvård inte sätts in. En vinjettstudie av Wallander & Blomqvist (2005) visade också att flera faktorer är av betydelse för om en person ska omhändertas enligt LVM. Det gällde dels klientkarakteristika som ålder, motivation (ju högre desto mindre LVM), huvuddrog och tidigare misslyckanden, dels personalkarakteristika som attityder och dels enhetskarakteristika, som hur ofta enheten använder LVM. Däremot fann de inga skillnader mellan socialsekreterare som kunde förklaras av en bättre eller sämre ekonomi. Det ska dock tillläggas att socialsekreterarna i studien inte skulle ta hänsyn till ekonomiska begränsningar i sina bedömningar. I föreliggande studiens föregångare framkom också en del motsägelser i socialarbetarnas resonemang. Många argumenterade emot användandet av tvångsvård samtidigt som de ansåg den nödvändig (Palm 2007). Även Ekendahl (2009) har noterat en skillnad mellan teori och praktik avseende tvångsvårdens eftervård. Socialarbetarna betonar vikten av eftervård men tror i praktiken inte på tvångsvårdens kapacitet att medverka till en livsstilsförändring, vilket är förutsättningen för eftervården. Därmed stannar eftervården ofta vid att försöka skapa drägliga livsförhållanden. Även i Danmark har det framkommit flera paradoxer bland vårdens företrädare (Andersen & Järvinen 2007). Där gäller det vikten av att individen väljer själv kontra individens oförmåga att fatta avvägda beslut. Autonomin tycktes till sist viktigast, trots att man inte hyste något förtroende för drogbrukarens förmåga och såg skadelindringsåtgärder som det enda rimliga för klienten. Skogens (2007) har också visat att socialarbetares resonemang pendlar mellan integritet och omsorg/ kontroll och mellan socialförsäkring (lika för alla) och individuell bedömning. Inledningsvis utgår bedömningarna från socialförsäkringstanken med respekt för integritet, men där arbetsmarknadsåtgärder är tillgängliga är socialarbetarna mer benägna att ge avkall på integriteten. När klienten komlife for the old and total rehabilitation for the young clients). The means to achieve these goals are ambitious treatment for the young and low threshold interventions for the old, in theory excluding CT for both groups. However, obstacles are identified also for these goals which allows for CT to be an alternative. Financial issues and expectations on social services also play a part in the understanding. Further the analysis shows the importance of the egalitarian principle and a strong paternalism, which minimizes the role of the liberty principle. KEYWORDS Compulsory treatment, social services, paternalism, autonomy, egalitarian principle, social justice 278

3 mer ovårdad eller onykter (alltså inte blir hjälpt av den inledande approachen) tenderar socialarbetarna också att skifta mot omsorg/kontroll och mer individuella bedömningar. Socialarbetarnas resonemang tycks sammanfattningsvis något motsägelsefulla men av stor betydelse för hur människor blir behandlade. I den här artikeln söker jag förståelse för hur socialtjänstens företrädare, vilka spelar en central roll i den praktik som föregår ett tvångsvårdsingripande, resonerar om bruket av tvångsvård. I förlängningen handlar det om en strävan att förstå varför tvångsvård fortsatt tillämpas inom svensk socialvård. Mer specifikt har jag intresserat mig för vilka målsättningar socialarbetarna ställer upp för sina alkohol- och narkotikaklienter och hur de vill uppnå dessa mål. Av vikt är tvångsvårdens roll i deras ansträngningar att nå målen. Artikeln är resultatet av samtal med ett antal socialsekreterare och socialtjänstchefer som genomfördes inom ramen för ett forskningsprojekt om tvångsvård för alkohol- och narkotikaproblem och vårdkedjor. Slutligen, har jag strävat efter förståelser för varför socialarbetarna resonerar som de gör om mål och medel genom att koppla resonemangen till centrala principer för ett rättssamhälles förhållande till medborgarna. Hur kan socialarbetarnas resonemang förstås utifrån vikten av individens frihet respektive rättvisa och jämlikhet? Spelar utilitaristiska principen någon roll för socialarbetarnas bedömningar? Innan jag beskriver studien och dess resultat vill jag därför börja med en redovisning av dessa principer, vilka jag ämnar återkomma till mot slutet av artikeln. Principer för det moderna samhällets relation till medborgarna I de västerländska samhällena med representativ demokrati väljer vi personer som fattar beslut å våra vägnar och administrerar våra gemensamma angelägenheter och resurser. De folkvaldas makt och inriktning skiljer sig åt mellan olika samhällen. I de socialdemokratiska samhällena, som Sverige, har staten ofta en starkare position än i liberala samhällen. Medborgarna har vissa rättigheter såsom rätten till självbestämmande, men även styrkan av dessa varierar och liberala samhällen har i större utsträckning poängterat individens frihet. I vissa fall kan individens rättigheter begränsas. Det gäller bland annat när någons uttryck för självbestämmande inskränker någon annans. Välfärdssamhället har också givits ett moraliskt ansvar för medborgarna. Det ska hjälpa och ta hand om dem som inte själva klarar av att försörja sig eller på annat sätt far illa. Det kräver att utredningar görs om vilka som inte kan anses klara sin försörjning och, för att kostnaderna inte ska bli för höga, även insatser för att hjälpa individer att bli självförsörjande. Dessa åtgärder är en del av socialpolitiken och socialtjänsten har i Sverige det primära ansvaret för dess utförande. Nedan urskiljer jag tre viktiga principer för statens relation till medborgarna som kan hjälpa oss att förstå hanteringen av sociala problem och tvångsvård. Som redan framgått varierar vikten av dessa principer mellan samhällen och kan därmed utgöra ett sätt att förstå varför fenomen som tvångsvård förekommer i en del länder men inte i andra. Den första viktiga principen är frihetsprincipen. Valfrihet och autonomi är hörn- 279

4 stenar i det liberala projektet och centrala i de mänskliga rättigheter som ritats upp i framförallt västvärlden. Enligt frihetsprincipen har alla rätt till självbestämmande autonomi. En individs frihet kan dock begränsas av andra människors rätt till frihet om individens fria agerande begränsar någon annans frihet (Rosen 1993). I en rättsstat ska individens frihet värnas av staten. Men en stark stat kan samtidigt inverka negativt på individens frihet, vilket framgår av den andra principen nedan. Valfrihet förutsätter rationella och åtminstone potentiellt autonoma individer. Den andra principen är rättviseprincipen, vilken kan sägas utgöra grunden för välfärdssamhället, som varit central för Sverige med sin historia av socialdemokratisk dominans (det finns dock tecken på en utveckling mot liberalisering). I strävan att skapa jämlikhet och rättvis fördelning har vi en omfattande statlig administration och skattesystem. Staten (kollektivet) är skyldig att skapa förutsättningar för att medborgarna ska kunna nyttja sin autonomi (O Neill 1996) och leva värdiga liv. Rättviseprincipen kan innebära paternalism eftersom den kräver bedömningar av individers behov och bedömningar av vad ett gott liv och kapabelt nyttjande av sin autonomi är. Bedömningarna kan ge staten rätt att begränsa någons frihet för individens eget bästa. Man kan skilja på lätt och tung paternalism (Nilssen 2005). Lätt paternalism handlar bara om att skapa förutsättningar för övervägda beslut. Tung paternalism går längre och lägger sig även i vilka beslut som fattas av individen även om individen kan anses ha förmågan att fatta egna beslut. Ett utvecklat välfärdssamhället kan alltså, i sin omsorg, tendera att bli förtryckande/kontrollerande och lägga sig i hur medborgarna fattar sina beslut. Det leder i sin tur till att medborgarnas frihet/ autonomi begränsas. Slutligen vill jag inkludera utilitaristiska principen i teorin. Utilitarismen handlar om att generera maximal lycka till maximalt antal personer välja de åtgärder som gör mest nytta (Olsen m.fl. 2003). Det vill säga att vi måste göra en bedömning av hur mycket det är värt att försöka hjälpa någon som far illa. Om vi har begränsat med resurser ska vi försöka hjälpa dem som vi i första hand tror kan generera lycka till andra. I en av mina tidigare analyser visade sig den utilitaristiska principen vara viktigare än rättviseprincipen när vårdpersonal gjorde bedömningar av vilka klientgrupper som bör prioriteras (ännu viktigare var dock bedömningar utifrån klienternas historik) (Palm 2006). Med den utilitaristiska principen måste ekonomiska hänsynstaganden göras. Det handlar om en kalkyl av vilka effekter olika ageranden kan ha. Innan jag går in på åtgärder och målsättningar i socialarbetarnas resonemang är det viktigt att vi ägnar en tanke åt det problem som är det som ska åtgärdas i vårt fall. Som nämnts ges den frihet och autonomi som anses vara medborgarnas rättighet under förutsättning att medborgarna tar ansvar för sina val. De förutsätter en slags motprestation. När människor inte klarar sin försörjning kan det offentliga hjälpa till, men det ger också utrymme att ställa krav och lägga sig i hur den som ber om hjälp agerar. Alkohol och narkotika anses inte sällan vara orsaken till att någon inte tar sitt ansvar, klarar att försörja sig, mår dåligt eller skadar andra och blir då problem som måste hanteras/kontrolleras. 280 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

5 För att gå vidare går det att föreställa sig en rad olika samhälleliga lösningar när det kommer till alkohol- och narkotikaproblem hos individer, varav vård och behandling 2 är den form som är fokus för föreliggande artikel. Förhållningssätt och metod Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i den nämnda utvärderingen av en satsning, Vårdkedjeprojektet, på att förbättra samarbete, eftervård och vårdmetoder inom tvångsvården och den frivilliga vården. I satsningen ingick tre av statens tvångsvårdsinstitutioner och sex mellansvenska kommuner/stadsdelar (socialtjänstförvaltningar) som placerade sina klienter vid de tre institutionerna. I projektet skapades samarbetsgrupper, utbildades personal i bedömnings- och behandlingsmetoder samt anställdes särskilda samordnare som skulle följa klienterna genom vårdkedjan. Inom ramen för utvärderingen genomfördes en mängd intervjuer och observationer under andra halvan av 2005 och hela för att följa projektets utveckling. För den här analysen har material från utvärderingen där socialarbetare uttalat sig valts ut och analyserats utifrån frågorna om hur, när och för vilka tvångsvård används samt bör/inte bör användas. I materialet ingår således samtliga intervjuer med socialsekreterare och socialtjänstchefer från de sex socialtjänstadministrationer som ingick i den satsning som utvärderades. Vidare ingår omfattande och detaljerade anteckningar från möten i såväl projektets styrgrupp (där socialtjänstchefer från samtliga kommuner ingick) som projektets arbetsgrupp (där enhetschefer från samtliga kommuner ingick). Även anteckningar från möten på socialkontor, institutioner och i klienters hem där socialsekreterare deltagit ingår i det avgränsade materialet 4. Totalt består materialet av 17 intervjuer (6 av dessa med socialtjänstchefer och övriga med socialsekreterare som hade minst en och oftast fler än tre aktuella tvångsvårdade klienter) och 11 möten/träffar vid vilka omfattande anteckningar fördes. Möten, observationer och intervjuer där inga representanter från socialtjänsten ingick uteslöts ur materialet för föreliggande analys. Intervjuerna var uppbyggda kring teman som var relevanta för det projekt som utvärderades, men var tämligen ostrukturerade till sin karaktär. Ett viktigt tema gällde hur tvångsvården användes. Arbetet med det insamlade materialet som den här artikeln är en slutprodukt av har varit en lång process. Analysen av socialarbetarnas syn på tvångsvård påbörjades redan i utvärderingen (resultaten står att läsa i Implementeringsdelen av undertecknad i Fäldt m.fl. 2007) och sedan har det avgränsade materialet framför allt avgränsats mer och mer efter varje genomläsning så att det jag ansett vara mest relevant för att kunna belysa olika perspektiv av studiens frågor återstått. Material där samtal uteslutande handlat om det projekt som utvärderades uteslöts till exempel, liksom material om hur socialtjänsten var organiserad i kommunen. När bara text som berörde mina frågor återstod begränsade jag utifrån tanken att undvika upprepning och att upprätthålla en spridning mellan kommunerna. De formuleringar som bäst speglade olika typer av perspektiv på frågorna behölls. Noteringar gjordes dock om huruvida en viss typ av uttalande var vanligt förekommande. Uttalandens kommunala hemvist blev successivt mindre viktigt. 281

6 Jag arbetade så att jag skrev text runt det alltmer reducerade materialet (citat) och omstrukturerade ordningen på citaten. Det gav en omfattande text som tog upp en rad olika aspekter av socialarbetarnas resonemang, men som saknade en tydlig struktur och röd tråd. Arbetet gav dock en bra överblick utifrån vilken jag sedan plockade citat för den struktur som artikeln har nu. Arbetet kan därför delas upp i två faser där den första utgick från materialet/empirin och den andra från föreliggande struktur (som visserligen skapades utifrån empiribearbetningen), till vilken citat från den första fasen lades till. Följande fyra förkortningar används i citaten för att klargöra vem som säger vad: S=socialarbetare, C=socialtjänstchef (kan vara på olika nivåer), Sa=samordnare (typ av socialarbetare anställda av tvångsvården för att samordna tvångsvården med den frivilliga eftervården) och I=intervjuare (alltså jag, som ställde frågorna och genomförde fältarbetet). Därutöver har en siffra för varje kommun lagts till versalen och en liten bokstav för att skilja socialarbetarna i samma kommun från varandra. Vidare har vissa partier i citaten kursiverats. Det gäller partier som är av särskilt intresse för det som för tillfället omtalas. Citaten har också redigerats något för att underlätta förståelsen av det aktörerna säger. Det är en slags transformering från talspråk till skriftspråk. Exempelvis har ordet liksom redigerats bort i de flesta fall. Resultatredovisning QQ Socialarbetarna om målsättningar för sina klienter En kanske given målsättning hos socialarbetarna, om ni följt mitt teoretiska resonemang ovan, är att klienterna tar ansvar för och fattar beslut om sina liv som innebär att de klarar sig själva och inte skadar andra. Särskilt i den delen av materialet som kommer från det praktiska arbetet är målsättningen ansvarstagande tydlig. Nedan ges ett exempel på hur socialarbetarna talar om att klienter måste lära sig ta och uppvisa ansvarstagande. Citatet innehåller också uttalanden om hur ansvar kan eller bör visas upp och vilka typer av aktiviteter som premieras. S4b: På ett sätt kan jag tycka såhär, han är inte intresserad av att delta i aktiviteter på (LVM-institution), nu är han på ett LVM, men när man inte ens är intresserad av att delta i aktiviteter där och de ändå tycker att han är lämplig att komma ut och göra någon annan sysselsättning, då borde han ändå visa framfötterna mer tycker jag innan man tycker han är lämplig för det. Sa4: Ja, ja. S4b: Ja, att han måste gå upp en viss tid, liksom visa att han klarar av de här grejerna och åka med på saker och... (Sa berättar om ett fall på en annan institution där man inte ansåg att klienten var mogen för att komma ut och krävde att klienten skulle delta i grupper och visa att du vill något för att först få komma till öppna enheten 282 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

7 och därefter till en 27-placering 5 utanför institutionen. Klienten, som ville komma från institutionen, gick till sist med på att delta i grupper.) Sa4: ( ) hon (klienten) har ju genomfört många olika behandlingar och så och hon är ganska duktig på det här med stegstanken. Hon är ju väldigt införstådd och hon säger alltid att hon kan det där. Så när hon väl kom i grupp så blev hon, då var hon en resurs för alla andra. Så, tanken var ju inte att det här skulle bota henne utan att hon på något sätt skulle få en viss rutin för att komma ut i en 27, komma ut och jobba. Det var ju att man skulle visa en viss... motprestation. Det var ju medvetet att man skulle kräva någonting och baktanken var att hon skulle bli klar för att komma ut och komma upp tidigt på morgonen. Hon skulle ju börja jobba. man genom tvångsvårdsplaceringen tar ifrån dem möjligheten att styra sitt eget liv och inte anser dem kapabla att fatta beslut (se t.ex. Ekendahl 2009) blir inte ofta tydliggjord i samtalen med socialarbetarna. Enligt citatet nedan finns dock, åtminstone hos vissa socialarbetare, en medvetenhet om paradoxen. Lösningen som tas till i detta fall är att hänvisa till lagen. Sa3: Nä men grejen är ju den att, det jag har sett i alla fall, att det kan vara väldigt, väldigt olika med den här viljan. För att många tycker att Åh vad bra. Ni tog ett LVM för jag klarar inte att bryta. Så finns det sådana som säger faktiskt. S3a: Ja visst finns det det. Och egentligen ska inte de ha ett LVM Sa3: Nej egentligen ska de inte ha det. Ovanstående resonemang tyder på att klienter kan hållas kvar på institution mot sin vilja av andra skäl än själva alkoholoch narkotikaproblemen något som ur lagstiftningens perspektiv är ytterst tveksamt. I flera andra samtal om det praktiska arbetet är det vidare tydligt att klienterna bör ta ansvar för att de befinner sig i den aktuella situationen och inte skylla ifrån sig. Samtidigt framkommer också att klienterna bör ta ansvar för sitt tillfrisknande och vara aktiva i vården. Kombinationen av de två ansvarskraven brukar beskrivas som ett moraliskt perspektiv på individen (Brickman m.fl. 1982). Den uppmärksammade paradox som finns inbyggd i tvångsvårdstanken att avkräva ansvar av klienter samtidigt som S3a: för då vill man ju nåt. Men och nu är det andra paradoxen, alltså nu ska han vilja nåt fast han är där och inte vill nåt! Så det har du rätt i. Att det är en paradox. Jag har försökt att gå runt lite där och säga att jag förstår att han är sur och förbannad, men man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning! För att nå målet att klienterna ska ta ansvar kan olika delmål ställas upp. Socialarbetarnas primära delmål (vilket många gånger också ses som det slutliga målet) är, enligt min tolkning, total rehabilitering eller total nykterhet även om det inte uttalas särskilt ofta av socialarbetarna. Det framgår trots allt när de talar om 283

8 avvikelser från målet nykterhet (normen), vilket jag tar upp i nästkommande avsnitt. Att de inte ofta uttalar den primära målsättningen direkt menar jag kan bero på att den tas för given. Den är inte aktuell att debattera. Det är självklart att de i första hand vill se sina klienter helnyktra. Av citatet nedan framgår dock att det långsiktiga målet för klienterna är drogfrihet, men att överlevnad kan vara ett första mål i ett akut skede. S5a: Mina tankar är att syftet är ju att de ska bli drogfria. Kan det leda till drogfrihet så är det ett bra alternativ. Och i de flesta fall det bästa. För de Man tittar på de här fyra ärendena jag har, de har ju fått möjligheten, och chansen, att gå in frivilligt i vård, och de har inte klarat det. En del har inte kommit dit ens en gång. En del har försökt och gått därifrån. Och för att, ja för att överhuvudtaget överleva, så har jag tagit LVM. modifiera sina målsättningar. De svårigheter och hinder som framkommer handlar delvis om svårigheterna att åstadkomma en förändring hos klienterna och i synnerhet vissa klienter. Det rör sig om de som är äldre och de som har psykiska problem. Det anses inte realistiskt att alla dessa klienter ska bli helnyktra. Men, även ekonomiska begränsningar (och därav vikten att prioritera mellan klientgrupper/åtgärder) framställs som skäl till skilda målsättningar för skilda grupper. Ett tredje hinder kan beskrivas som en kombination av de två nämnda alltså kostnaden i relation till vad som kan åstadkommas. Nedan ges tre exempel på de hinder som framkommer i resonemangen: C1: Det är ju många utav våra gamlingar, ( ) det ser ju vi idag att man kan inte ha målet nykterhet hos de där för det kommer aldrig att inträffa. Men däremot ett någorlunda drägligt liv, kan man ju önska. J: Men det är ändå mer det här långsiktiga målet, att de ska bli drogfria? S5a: Ja. Att total rehabilitering är målsättningen kan förklaras av en lång svensk tradition av att uppfatta total avhållsamhet som det enda sättet att återfå kontrollen över sitt liv. QQ Hinder att uppnå total rehabilitering reviderad målsättning Men, i talet om målsättningar kommer socialarbetarna ganska snabbt in på svårigheterna med att uppnå total rehabilitering och det blir tydligt att de därmed tvingats C4: Det, det jag har hört är ju det att den här gruppen med knepiga, ja personlighetsstörningar och sådant där, de är svåra att jobba med. Behandlingsmässigt. Det har jag förstått på vår narkotikaenhet. Alltså man kanske håller dem skyddade och nyktra eller drogfria under den här tiden (då de är på institution) men man kommer inte åt dem behandlingsvägen. De är svåra att jobba med. Det gäller väl kanske allmänt alla de här med dubbeldiagnos. Men vilken missbrukare har inte det? Det, de är ju så väldigt många av de här som har någon sorts psykisk åkomma, pålagring eller något sådant. 284 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

9 C5: Och det är klart att vi ska använda det (tvångsvård) för de yngre och det är där vi vill använda våra pengar över huvudtaget, inte i den här delen (de äldre). Och när man tittar så finns en tendens att vi fokuserar hela vårt tänk och alla resurser på den här gruppen, den äldre gruppen. Det är helt absurt egentligen. ( ) C5: Ja alltså, det är klart att det (tvångsvården) måste vara en viktig del i ett vårdutbud, men sen kommer man på de här äldre alltså som man vet inte egentligen kommer att upphöra med sitt missbruk. Ska det då vara LVM eller ett lågtröskelboende då väljer jag hellre ett lågtröskelboende att man kan ha koll på den här människan över tid, och att man ser och kan ge stöd hela tiden. C5: Ja och det säger ju vi här också, vi prioriterar ungdomar men när jag tittar på det här året, vad lägger jag ner tid på, så är det [skratt]. Jag blir lite besviken när jag ser det, vad sjutton alltså. Och jag frågar min kollega som har det här och han säger precis samma sak. Och det är det vi inte skall göra. Det är därför man vill hitta det där lågtröskel, det skyddade och det värdiga för den gruppen. Och sen kunna fokusera på de här yngre. Betoningen av två skilda målsättningar kan skilja sig något mellan olika socialarbetare, men är ändå förhållandevis tydlig hos flertalet. Det rör sig alltså om en målsättning för de äldre, nämligen att dessa ska få ett drägligt eller värdigt liv, oavsett om de är helnyktra eller inte, och en för de yngre som fortsatt är rehabilitering. C1: Och det är ju också ett uppdrag som vi har i kommunen att hitta boenden. Lämpliga boenden för personer som är, där man inte kan förvänta sig att de ska få ett nyktert liv men att det ändå är så att de ska hållas under armarna, så att säga, och få ett bättre liv. ( ) C5: Ja precis för det det är inte samma syfte, vi skickar en yngre människa därför att vi vill rädda liksom, den ska bli frisk. Men den här människan skickar vi för att han är i så dålig kondition. Det är ett annat syfte alltså. De äldre ska alltså inte botas eller räddas eller tillfriskna som de yngre, utan hållas under armarna, ges stöd, hållas koll på och få en ordnad tillvaro (C1) eller ett bättre liv. När det gäller hur drägligt liv för de äldre ska uppnås är den åtgärd som i första hand nämns av socialarbetarna alltså lågtröskelboenden. Det rör sig om boenden där man accepterar att klienterna inte är helt nyktra. På en direkt fråga om det även gäller narkotikabrukare (avvikelsen från målet total drogfrihet) svarade den socialtjänstchef (C1) som fick frågan ett tydligt nej. För dessa är det substitutionsbehandling som gäller. Men, även träffpunkter och tillsyn, nämns av en socialtjänstchef som alternativ för de här missbrukarna (här görs ej skillnad mellan narkotika och alkohol) som kanske inte är så behandlingsbara. Det intressanta i resonemanget 285

10 är att tvångsvård inte uppfattas som en åtgärd för denna grupp äldre klienter. Argumenten handlar dels om att tvångsvården inte passar denna grupp klienter där man inte tror på rehabilitering, eftersom det är den långsiktiga målsättningen för tvångsvården. Det märktes under fältarbetet inte minst genom att lågtröskelboenden inte accepteras vid 27-placeringar. Inte heller substitutionsbehandling är möjlig i kombination med tvångsvård. 6 Dels är det en fråga om pengar. Tvångsvården är en dyr vårdform och eftersom socialtjänsten i första hand vill prioritera de unga måste de frilägga resurser för dem. C3: Alltså på något sätt tycker jag att man ska göra det (tvångsvårda) med unga människor. Det är jätteviktigt att bryta en ond destruktiv användning av droger där man måste komma ur det. Och då tror jag att det är viktigt. Sen är det ju fruktansvärt viktigt vad som händer när man gör det, var de hamnar och hur det ser ut. Tvånget i sig leder ju inte till någonting om det inte finns ett bra meningsfullt innehåll. Men för de som är äldre och de som är Ja, där är jag mer tveksam. För rehabiliteringen av de unga, vilka man ännu hoppas kunna rädda, krävs ambitiösa behandlingar för att de ska tillfriskna. Som vi kan se i citaten ovan verkar en del socialarbetare uppfatta tvångsvården som ett alternativ för de unga, åtminstone i en inledningsfas för att bryta en ond destruktiv användning. Enligt ett samtal med en socialarbetare som har fått en ung klient tvångsvårdsplacerad (till skillnad från chefen i citatet ovan, som främst har hand om äldre klienter) är dock tvångsvården inte tillräckligt ambitiös (se citatet nedan). Den anses rentav olämplig för den unga klienten. S1b: Men jag tycker att hon, i och med att hon är tjugo år så tänker jag, hon ska inte vara på ett LVM-hem så länge, för det är inte en miljö för en tjugoåring, tycker jag. Hon behöver snabbt komma ut på en 27 alltså. (...) S1b: Nä, det är bara en spontan känsla hon ska inte vara så mycket på institution, institutionaliseras liksom det är mer så, att hon behöver ut på ett (ambitiöst behandlingshem), där hon får fronta sig själv liksom och, och gå in i process och börja jobba med sina känslor. En möjlig tolkning av ovanstående citat är att tvångsvården (precis som fängelse för vuxna) inte anses lämplig för ungdomar eftersom de kan påverkas negativt av att umgås med de äldre klienterna som har mer erfarenhet av både narkotika och institutioner. Risken för institutionalisering nämns också i citatet ovan som skäl, men risken tycks ändå avhängig vilken typ av institution det rör sig om. Klienten i citatet ovan skulle förflyttas till en annan behandlingsinstitution där hon tydligen inte löper samma risk att bli institutionaliserad. QQ Andra hinder tvångsvård blir ett nödvändigt alternativ Utifrån ovanstående förefaller tvångsvården anses olämplig som vårdalternativ för båda de klientgrupper som socialtjänsten 286 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

11 talar om. Men det framkommer också hinder för genomförandet av de två strategierna som socialtjänsten vill vidta för de äldre (lågtröskelalternativ) respektive de yngre (ambitiös behandling). När det gäller lågtröskelboenden är det främst brist på sådana former av boenden som påtalas. Att ingen vill vara granne med boendet nämns av en respondent som skäl till att man fortfarande inte har något lågtröskelboende i kommunen. Men det finns också en tradition av att inte acceptera den formen av boenden. Ex. är det som nämnts inte ett godtagbart alternativ för dem som flyttar från SiS institutioner för en s.k. 27-placering. Vidare gäller det inte narkotika. Ett skäl som nämns av en annan socialtjänstchef är ett kortsiktigt politiskt tänkande. Åtgärder som kostar pengar initialt men som kan vara lönsamma i längden kommer inte till stånd då politikerna i första hand försöker lösa akuta problem och få budgeten att gå ihop för föreliggande år. Akuta placeringar är resultatet av att man inte vill lägga pengar på andra vårdformer för denna grupp. Man väntar med att agera tills det är absolut livsnödvändigt. Det är det som avses i ett citat ovan där den chef som intervjuats säger att den här människan skickar vi för att han är i så dålig kondition. När det gäller de unga och de ambitiösa behandlingarna är problemet snarast att klienterna själva kanske inte vill ha dem. Hur ambitiösa de än är. Eller att klienterna inte kvarstannar i behandling. I några fall kan tvångsvården då komma till pass för att påbörja behandling, vilket antytts av en del socialarbetare. Tvångsvården uppfattas av i princip samtliga som intervjuats som ett nödvändigt inslag i behandlingsutbudet. C4: Det, det är rimligt att tro att, att det behövs ett och annat LVM-omhändertagande. Det tror jag aldrig att vi kommer ifrån. C3: ( ) Jag kan väl säga att jag har inte blivit mer positiv. Nej inte för den här målgruppen (syftar på sin klientgrupp av hemlösa som ofta har långvariga och flera problem). Det har jag inte blivit. Samtidigt så tycker jag inte att man skall avskaffa tvångsmedlet heller. Trots att tvångsvården alltså inte anses lämplig för de äldre kan det bli aktuellt då andra alternativ saknas och de är i så dålig kondition att något måste göras. För de yngre blir det aktuellt med tvång för att påbörja processen mot nykterhet, även om tvångsvård i sig inte anses vara ett bra behandlingsalternativ. Men det finns en splittring i materialet mellan å ena sidan de som in i det sista försöker med frivillig vård om klienten uttrycker minsta intresse (om så efter hot om tvång) och å andra sidan de som väljer att inte lita på klienter som vid hot om tvång säger sig vara villiga att gå in i frivillig behandling (åtminstone om de misslyckats tidigare i den frivilliga vården) 7. I det sistnämnda fallet, när socialarbetarna väljer att inte lita på klienternas motivation, tycks argumenterandet utgöra ett sätt för socialtjänsten att visa att de tar ansvar. Nedan ges några exempel. C4: ( ) Lite så där; är det något vi ska skämmas för eller något vi ska vara stolta över och vi har valt att tycka att det är jättebra (att de använder LVM relativt mycket). Att vi är stolta över det, att vi tillgriper LVM när det be 287

12 hövs. Till skillnad från, vi har kolleger i andra kommuner, som ja, jag vet inte hur de tänker. Jag menar inte att de liksom struntar i människor men om skyddsbehovet är stort, då måste vi ju ingripa. ( ) C4: Sedan handlar det också om, jag menar många utav de här har ju tråkigt nog varit föremål för LVM tidigare och då, då måste man ju också titta. Man måste ju titta, naturligtvis, på hur seriösa de är innan de ställer upp på vårdplanen. Är det ja, är det spel för gallerierna eller så där. C5: Jag tycker att vi använder LVM på rätt sätt. Vi avslutar inte efter den första tiden för att vi bara ville ha in den på avgiftning eller någonting utan vi sätter ner foten och konstaterar att detta är ett LVM och ska så vara. Alltså vi pratar inte frivillighet med personen utan vi kan konstatera att han har avbrutit förut så nu gäller det att det håller i. Sen har ju hon funderat när hon hört att de knappt tar några LVM i Stockholm på vad det beror på. Har de inga problem i Stockholm, undrar hon. Jag frågar vidare och påpekar att lagen ger visst utrymme för tolkning och att de i Stockholm nog också menar att de följer lagen. C:s slutsats är att pengar nog har betydelse och att visst kan man fortsätta i all oändlighet med att försöka med frivillig vård, men frågar sig hur länge man ska göra det. (mina anteckningar, intervju med C6) I flera fall där den intervjuade menar att tvång är nödvändigt också när klienten säger sig vara intresserad av frivillig vård nämns att det frivilliga alternativet är billigare. Genom att de trots det väljer tvångsvård i dessa fall visar de att de tar ansvar. I några fall tydliggörs det också genom hänvisning till andra som inte tar det ansvaret. Att tvångsvården uttrycker solidaritet med de allra svagaste har också varit ett argument från LVM-förespråkare (Bergmark 2004). Nedan följer några citat från dem som väljer att försöka med frivillighet in i det längsta. I det här talet handlar det inte om den äldre klientgruppen utan det talas mer allmänt om när LVM ska användas. Deras motiv handlar dels om att tvångsvården inte är effektiv (inte framgångsrikt) och att tvång är ideologiskt felaktigt (fast det är inte många, om ens någon, som nämner integritetskränkning). Man kan därutöver tänka sig att kostnaderna för vården är ett annat skäl till undvikandet av tvånget. Det antyds också i en av chefsintervjuerna (C1) där respondenten berättar att ett par LVM fler än beräknat tar jättehål i budgeten. I direkt anslutning talar hon om vikten av att alltid först försöka motivera personen till frivillig vård. C2: ( ) Att man skall jobba med tvång när det är rätt insats och när det inte finns någon frivillig möjlighet längre. Och tidigare tog ju vi till tvång utan att prova det här frivilliga. Och det var ju inget framgångsrikt recept det. C1: Alltså vi, vi har ju inte särskilt mycket LVM och har inte haft det Och det kan man väl fortfarande säga att när det gäller LVM, så är det klart att man vill hålla det nere. Och det är 288 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

13 ju också en ideologisk fråga, väldigt mycket Är tvång rätt eller fel? Alltså, är det bra? Och det är väl det som är den stora frågan egentligen kring tvång. Vuxna och tvång. Och sedan dessutom när det väl blir tvång som jag ju i och för sig begriper är nödvändigt i vissa situationer Men att jag tycker nog också att det, det allra bästa är naturligtvis om man kan få en person att vilja själv. S1a: Men sedan när man startar en (tvångsvårds-)utredning så är de intresserade (av frivillig behandling) J: Ja, jag förstår Kan man använda det för att få folk in i frivillig vård? S1a: Ja det kanske man kan göra Ja, det tror jag nog att man För jag menar, det ligger inte heller i vårt intresse att tvångsvårda folk om de går med på frivillig vård. I det sista citatet ovan framkommer också att hotet om tvångsvården kan användas som ett sätt att förmå individer att gå med på frivillig behandling. Samma respondent menar också att det blivit vanligare att klienterna går med på frivillig behandling på senare tid. På så vis har de kunnat avskriva flera LVM. Socialsekreteraren kommer från samma kommun som den chef som talade om att fler LVM än man budgeterat för får stora negativa ekonomiska konsekvenser. Socialarbetarnas resonemang och samhällsprinciperna Vi har sett hur socialarbetarna vill få sina klienter att ta ansvar och att de i första hand vill se dem helt nyktra. Då det anses svårt att uppnå målet nykterhet för de äldre nöjer man sig med målet drägligt liv och därmed anses tvångsvård inte vara en lämplig åtgärd. Istället anses lågtröskelboenden och tillsyn lämpligare och billigare alternativ som kan frigöra resurser för de yngre klienterna. För de unga är målet fortsatt rehabilitering/tillfrisknande/räddning, men inte heller då anses tvångsvård vara ett bra alternativ. Istället föredras mer ambitiösa behandlingsformer. Tvångsvården blir dock ett levande alternativ p.g.a. de hinder som finns för de två separata målsättningarna bristen på lågtröskelalternativ och långsiktig politisk planering liksom omotiverade unga klienter. Jag har också visat att det finns två skilda inställningar till när tvångsvård ska vidtas där en del socialarbetare visar upp ett ansvarstagande genom att tvångsvårda även klienter som säger sig vara villiga att behandlas frivilligt. Andra socialarbetare undviker tvångsvård in i det längsta och försöker snarare få klienterna att vilja själva. Jag vill nu knyta socialarbetarnas verklighet till principerna om samhällets relation till medborgarna. Hur kan vi förstå socialarbetarnas resonemang? Och kan deras resonemang ge oss någon förståelse för den svenska tvångsvårdens existens och utformning? För att anknyta till frihetsprincipen är det tydligt att autonomi är en målsättning för socialarbetarna, men trots (eller kanske p.g.a.) att temat är tvång finns det inga referenser till individens frihet i deras tal. Det är viktigt att klienterna lär sig att ta ansvar, men det talas mer om hur de bör bete sig än att de ska ha möjlighet att välja. Frånvaron av frihetsprincipen 289

14 kan tolkas så att den är oförenlig med den begränsning av individernas frihet som tvångsvården innebär. Kanske är frånvaron ett uttryck för den konflikt som kan uppstå mellan frihetsprincipen och rättviseprincipen. Det finns en del paralleller till resultaten av Skogens studie (2007) där socialarbetarna alltmer frångick integritetsaspekten då klienten uppvisade allvarligare problem och istället gick mot kontroll/omsorg. Som konstrast till de svenska socialarbetarna i min studie kan ställas arbetare inom skadelindring av narkotika i Danmark hos vilka frihetsprincipen tycks dominera helt (Andersen & Järvinen 2007). Rättviseprincipen tycks desto tydligare i socialarbetarnas tal, åtminstone den paternalism som anses vara en konsekvens av rättviseprincipen. Klienterna ska hållas under armarna, skyddas, stödjas och hållas koll på (jmf. Skogens 2007, omsorgsaspekt). Det handlar inte bara om att de ska ges möjligheter att kunna fatta övervägda beslut utan de ska uppvisa ansvar genom att gå upp i tid på morgonen, delta i bestämda aktiviteter osv. Det handlar alltså om den tunga formen av paternalism där moraliska aspekter på klienternas beteenden är centrala. Kommer vi väl in på moralisering ligger inte bestraffningen långt bort 8. När det gäller de unga talas det om att bota dem och att de ska tillfriskna termer som associeras till sjukdomar. Tvångsvårdsparadoxen att skapa autonomi genom att ta ifrån individen dess autonomi (tvinga någon att ta ansvar) omnämns inte, annat än då jag tog upp frågan i en av intervjuerna. I den tidigare refererade danska studien är däremot rättviseprincipen och tanken om att hjälpa även dem som inte själva klarar att fatta egna beslut om sin vård desto mer frånvarande (Andersen & Järvinen 2007). Liksom i föreliggande studie identifierades där ett antal paradoxer i hjälparnas tal, men de är snarast motsatsen till de paradoxer som identifierats här. I en jämförande studie av tvångslagarna i de skandinaviska länderna framstår också Danmark som det land där frihetsprincipen är starkast (Nilssen 2005). Sverige beskrivs som det land som mest präglas av en stark paternalism, medan Norge placeras någonstans mittemellan (Nilssen 2005) Samtidigt är tvångsvården ingen önskvärd eller omtyckt åtgärd, utan snarast ett nödvändigt ont för de intervjuade svenska socialarbetarna. Det är dyrt och anses inte lika framgångsrikt eller ambitiöst som andra vårdformer. Andra åtgärder är att föredra. Ändå används tvångsvården i samtalen med somliga socialarbetare som ett sätt att visa att de tar ansvar. De försöker hjälpa, enligt rättviseprincipen, de klienter som inte klarar sig själva. Det är tydligt att det är rättviseprincipen och dess konsekvens paternalism och normalisering som gått segrande ur kampen med frihetsprincipen. Men hur är det med den utilitaristiska principen? Som jag ser det kan den utilitaristiska (nytto-) principen hjälpa oss att förstå just motviljan till tvångsvården. Den kan förklara varför socialarbetarna för de äldre kommit att föredra drägligt liv -målet. Då förhoppningarna om att de äldre klienterna ska tillfriskna getts upp föredrar socialarbetarna att skapa en dräglig situation till minsta möjliga kostnad, för att istället satsa resurserna där man tror att en förändring kan åstadkommas. Att satsa på de unga som man tror har större chans att rehabiliteras och som dessutom 290 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

15 vid ett s.k. tillfrisknande har mer tid att bidra till samhället är i enlighet med den utilitaristiska principen. Att det i praktiken inte fungerar som önskat, varpå praktiken måste justeras är något som även noterats tidigare av Ekendahl (2007 och 2009) i studien av socialarbetares tal om eftervård. Däremot är det möjligt att vi i framtiden kommer att se mer av skadelindrande åtgärder som en konsekvens av de prioriteringar som socialtjänsten vill göra (se även Blomqvist m.fl. 2008). Möjligen kommer då även en skiftning i vikten av olika principer att ske och så att de närmar sig de som uppmärksammats i Danmark (Andersen & Järvinen 2007). Vidare kan tvångsvården, liksom andra behandlingsåtgärder fungera kontrollerande och normerande inte bara för de som anses ha alkohol- eller narkotikaproblem, utan även för medborgarna i allmänhet. Med behandling och andra åtgärder som riktas mot avvikare sänds signaler om var gränserna för det normala och acceptabla går. Det är intressant att vikten av autonomi i det svenska samhället är stark. Vi ska klara oss själva, fatta våra egna beslut osv., men det tycks gälla enbart så länge som de beslut vi fattar är i linje med det som anses bra eller normalt. Hittills har jag ställt olika principer mot varandra och var och en kan bilda sig en uppfattning om vilken/a principer som borde ges företräde, om staten bör lägga sig i hur medborgarna fattar beslut eller om individens frihet bör bejakas till varje pris. Det finns inget rätt eller fel, bara olika perspektiv. De principer som vi utgår från kommer från moderna idéer om den rationella individen. Utan den idén är autonomi inte möjlig. Vad händer om vi öppnar upp för möjligheten att autonomi är något konstruerat som inte är möjligt? En tanke som framförts av framstående teoretiker är att autonomiidealet konstruerats för att få medborgarna att kontrollera sig själva (Davies 2000; Foucault 1982; Kinnvall 2003; Lenz Taguchi 2004). Det blev i synnerhet viktigt då kyrkans makt och kontroll över individen minskade. Om autonomi och frihet inte är möjligt, vilka blir då konsekvenserna för åtgärder som tvångsvården, vilka vill skapa autonomi, eller för skadelindring i Danmark som förutsätter autonomi? Vilka blir konsekvenserna om vi inte kan dela upp människor i autonoma och icke-autonoma? Jessica Palm, PhD Adress: C/Bou de Sant Pere , Barcelona, Spanien E-post: NOTER 1) Tvångsvården regleras i Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, 1988:870, och kriterierna anger att en individ kan tvångsomhändertas om denne riskerar att allvarligt skada sin fysiska eller psykiska hälsa (hälsokriteriet), om personen är till fara för sig själv eller andra (våldskriteriet) och om denne riskerar att förstöra sin framtid genom sitt beteende (sociala kriteriet). Andra vårdalternativ vara uttömda på så sätt att vården inte kan genomföras utan tvångsinslaget. Det finns tre målsättningar med lagen: det omedelbara att sätta stopp för en destruktiv utveckling (enligt Riksdagens 291

16 Revisorer (2003) det enda rimliga kriteriet); det kortsiktiga att motivera individen till fortsatt behandling och det långsiktiga att rehabilitera och uppnå en bättre livssituation. En person kan omhändertas för vård i upp till, och oftast, 6 månader. Beslut fattas av länsrätten efter förslag från socialtjänsten. 2) I synnerhet då den restriktiva svenska alkoholpolitiken liberaliserats sedan Sveriges inträde i EU (Tigerstedt 2001). Självfallet kan dock andra typer av åtgärder som att förbättra levnadsstandarden för människor, minska diskriminering osv. vara aktuella. 3) För en beskrivning av hela utvärderingen, dess material och fältarbete se Fäldt m.fl. (2007) 4) Det bör påpekas att hur när och för vem tvångsvård används inte var huvudfokus för intervjuerna eller övrigt fältarbete men att det var en dimension som var ständigt närvarande. Det var relevant även för utvärderingen då ett syfte med projektet var att stärka tvångsvårdens ställning och få till en ökad användning av lagen. I de flesta intervjuer ställdes därför frågor om när LVM bör användas och hur tvångsvården uppfattas. 5) 27 i LVM anger att en tvångsvårdad person kan förflyttas från tvångsvårdsinstitutionen och vårdas i öppenvård eller på annan institution (behandlingshem) men fortfarande vara tvångsvårdad. Sådan förflyttning sker vanligen i slutet av 6 månadersperioden för att underlätta utslussningen. Om klienten inte följer uppställd vårdplan kan denne återföras till LVM-institutionen. 6) Både lågtröskelboenden och substitutionsbehandling i samband med tvångsvård var källor till konflikt i materialet. I synnerhet Stockholms socialtjänster önskade dessa möjligheter. 7) Tidigare studier har också visat på skillnader mellan kommuner/socialarbetare när det gäller användningen av tvångsvård (Wallander & Blomqvist 2005; SOU 2004:3; Fäldt mfl. 2007). 8) I socialarbetarnas tal om tvångsvården används också flera fängelse-/ straffmetaforer som att sitta av tid, att det inte hjälper att straffa en klient med tvångsvård och att jaga klienter. Vidare tycks en kraftigare moralisering/strafftänkande förknippad med dem som inte gör något för att förändra sin situation (misslyckats tidigare) än de unga som oftare ses som offer (Palm 2006). REFERENSER Andersen, D. & Järvinen, M. (2007): Harm reduction ideals and paradoxes. Nordic Studies on Alcohol and Drugs 24 (3): Bergmark, A. (2004): Tvångsvårdens utfall en uppföljning av missbrukare vårdade med stöd av LVM. I: SOU 2004:3. Forskningsrapporter. Bilagedel till LVM-utredningens betänkande Tvång och förändring (s ). Stockholm: Fritzes Björkman, J. (2001): Vård för samhällets bästa. Debatten om tvångsvård i svensk lagstiftning Akademisk avhandling. Stockholm: Carlsson bokförlag Blomqvist, J. & Palm, J. & Storbjörk, J. (2008): More cure and less control or more care and lower costs? Recent changes in services for problem drug users in Stockholm and Sweden. Drugs: Education, Prevention & Policy. Forthcoming Brickman, P. & Rabinowitz, V.C. & Karuza, J.J. & Coates, D. & Cohn, E. & Kidder, L. (1982): Models of helping and coping. American Psychologist 37: Davies, B. (2000): A body of writing. Walnut Creek, CA: AltaMira Press Edman, J. (2004): Torken. Tvångsvården av alkoholmissbrukare i Sverige Stockholm: Almqvist & Wiksell International Ekendahl, M. (2007): Aftercare and compulsory substance abuse treatment: A venture 292 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

17 with potential? Contemporary Drug Problems. 34: , Spring Ekendahl, M. (2009, kommande): Perspektiv på eftervård om missbruksbehandling, tvång och motivation. I: Billinger, K. Hübner, L. (red.): Titel ej fastställd. Malmö: Gleerups Foucault, M. (1982): Afterword. The Subject and Power. I: Dreyfus, H. Rabinow, P. Michel Foucault. (red.): Beyond Structuralism and Hermeneutics. Chicago: The Harvester Press Limited Fäldt, J. & Storbjörk, J. & Palm, J. & Oscarsson, L. & Stenius, K. (2007): Utvärdering av Vårdkedjeprojektet. Tre utvärderingsperspektiv. Stockholm: Statens institutionsstyrelse. Forskningsrapport nr. 2. Kinnvall, C. (2003): Identitetsstudier en översikt. (Identity studies an overview). I: Pettersson, B. & Robertson, A. (red.): Identitetsstudier i praktiken. (Identity studies in practice). Pp Stockholm: Liber Lehto, J. (1994): Involuntary treatment of people with substance related problems in the Nordic countries. I: Järvinen, M. & Skretting, A. (red.): Missbruk och tvångsvård. Pp NAD-publikation 27. Helsingfors: Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning Lenz Taguchi, H. (2004): In på bara benet. En introduktion till feministisk poststrukturalism. Stockholm: HLS Förlag Nilssen, E. (2005): Coercion and justice: a critical analysis of compulsory intervention towards adult substance abusers in Scandinavian social law. International Journal of Social Welfare 14: Olsen, J.A. & Richardson, J. & Dolan, P. & Menzel, P. (2003): The moral relevance of personal characteristics in setting health priorities. Social Science & Medicine 57: O Neill, O. (1996): Towards justice and virtue. A constructive account of practical reasoning. Cambridge: Cambridge university press Palm, J. (2006): Priorities in Swedish alcohol and drug treatment: Policies, staff views and competing logics. Contemporary Drug Problems 33/fall Palm, J. (2007): Implementeringsstudien. I: Fäldt, J. & Storbjörk, J. & Palm, J. & Oscarsson, L. & Stenius, K. (2007): Utvärdering av Vårdkedjeprojektet. Tre utvärderingsperspektiv. Stockholm: Statens institutionsstyrelse Palm, J. & Stenius, K. (2002): Sweden: integrated compulsory treatment. European Addiction Research 8: Riksdagens revisorer (2003): Med tvång och god vilja vad gör Statens institutionsstyrelse? Förslag till riksdagen 2002/03:RR9 Rosen, A.D. (1993): Kant s theory of justice. Ithaca: Cornell university press SOU (2004:3): Tvång och förändring: Rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervård. Betänkande av LVM-utredningen. Stockholm: Fritzes Skogens, L. (2007): Hur bemöts manliga socialbidragstagare med alkoholproblem? Regler, kunskap och kontext i socialt arbete. Akademisk avhandling. Rapport i socialt arbete 124. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Tigerstedt, C. (2001): The dissolution of the alcohol policy field. Studies on the Nordic countries. Helsinki: University of Helsinki, Department of social policy Wallander, L. & Blomqvist, J. (2005): Who needs compulsory care? A factorial survey of Swedish social workers assessments of clients in relation to the Care of Abusers (Special Provisions Act). Nordisk alkohol och narkotikatidskrift 22 (English supplement):

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Sverige ett avvikande fall?

Sverige ett avvikande fall? Sverige ett avvikande fall? Tvångsvård av personer med missbruks- eller beroendeproblem i internationell jämförelse Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se Arne Gerdner

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa

Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001 Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Hur många svenska hemlösa och missbrukare uppehöll sig permanent

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 2013

Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 2013 r)r).(11. r rine, Fristående personfiga om ud DrIr ESLÖVSKOMMUN Vård och Omsorg 214 1 Sida 1 Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 213 Inledning Under året lämnade Anne Levenius tjänsten som ombud

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning.

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning. Bas MAPS-in MAPS-in Namn Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod 7 5 2 9 4 3 2 1 Enhetskod 0 Intervjuarkod INSTRUKTIONER Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs, använd: X=Frågan

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Översyn av missbruks- och beroendevården Dir. 2008:48 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska se över bestämmelserna i socialtjänstlagen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Jobbcoaching- från idrottsutövare och chefer till arbetslösa

Jobbcoaching- från idrottsutövare och chefer till arbetslösa Jobbcoaching- från idrottsutövare och chefer till arbetslösa Åsa-Karin Engstrand Socialfondens temagrupp för integration i arbetslivet (TIA) Forskningsinstitutet REMESO Jobbcoaching Innovativ arbetsmarknadsåtgärd?

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON

PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON Essunga kommun - Enligt Högskoleverkets statistik för 2006-07 var övergången till högskolan bland 25-åringar

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

SiS etiska riktlinjer -remissutkast till CLG 1420 oktober

SiS etiska riktlinjer -remissutkast till CLG 1420 oktober 2014-10-082014-10- 20 GD-kansliet SiS etiska riktlinjer -remissutkast till CLG 1420 oktober Extra synpunkter från NSPH och Attention: 1. I dokumentet under avsnittet "Mitt ansvar för ett gott bemötande"

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Chaufför eller passagerare in i framtiden?

Chaufför eller passagerare in i framtiden? Chaufför eller passagerare in i framtiden? Katarina Lindblad-Gidlund Lektor i Samhällsinformatik vid Mittuniversitetet Disputerade i informatik (Lindblad-Gidlund (2005)Techno therapy, a relation with technology)

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-02-06 SCN-2015-0073 Socialnämnden Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 Förslag till beslut

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 Hållbarhet bortom CSR Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 1 Hållbarhetsutmaningen En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer