Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalité en kvalitativ studie Författare: Johanna Ekström Dzhon Zubenko Examensarbete, 15 hp Vt 2011 Handledare: Karin Nordin Examinator: Gunnel Larsson

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studie var att undersöka hur personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet upplever sin livskvalitet. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Majoriteten av deltagarna är nöjda med sin livskvalitet, men upplever att den kan förbättras. Faktorer som är viktiga för livskvalitet hos personer med funktionsnedsättning är att de har assistenthjälp, att de får komma ut ur sin bostad, att de kan bo kvar hemma och att deras hem är handikappanpassat. God livskvalitet kan förklaras med att man har accepterat sin situation och försöker göra det bästa av den. Positivt tankesätt bidrar till god livskvalitet. Vissa upplever frustration över beroendet av andra och de begränsningar som funktionsnedsättning medför. Att äga bil och att resa upplevs av några som bidragande faktorer till livskvalitet. Assistentrelationen är en annan faktor som är viktig. De flesta är nöjda med kontakten med myndigheter och kommunsjuksköterska, men några beskriver den som problematisk. Slutsats: Livskvaliteten tycks vara god hos sju av nio av de funktionsnedsatta som vårdas i hemmet, men det finns faktorer som kan förbättra livskvaliteten ytterligare. En bra och varaktig relation till assistenterna har stor betydelse för livskvaliteten. Det behövs mer forskning inom ämnet med större undersökningsgrupp för att stärka resultatet. Nyckelord: Livskvalitet, funktionsnedsättning, vård i hemmet, kommun

3 ABSTRACT Aim: The aim of this study was to examine how people with disabilities who receive homecare perceive their quality. Method: Qualitative study with semi-structured interviews Results: The majority of participants were satisfied with their quality of life but feel that it could be even better. Factors affecting quality of life of persons with disabilities is help they get from their assistants, to be able to come out from their homes, to be able to live at home and that their homes are adjusted to their disabilities. Good quality of life can be explained by the factor that some have accepted their situation. Positive thinking contributes to the good quality of life. Some are experiencing frustration with dependence on others and the limitations that disability brings. Some expressed that owning a car and traveling is a contributing factor to the quality of life. Relationship to the assistants is another important factor. Contact with authorities and local nurses describes as problematic by some, while the majority experiences that it works well. Conclusion: The quality of life seems to be good in the majority of persons with disabilities who are cared for at home, but there are factors that can improve the quality of life further. A good and lasting relationship with the assistants are of great importance to the quality of life. More research is needed on the subject with larger study group to strengthen the results. Keywords: Quality of life, disabled, home healthcare, community

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 1 Problemformulering 6 Syfte 6 Frågeställning 6 METOD 6 Design 6 Urval 6 Datainsamlingsmetod 7 Tillvägagångssätt 7 Bearbetning och analys 8 Forskningsetiska överväganden 8 RESULTAT 9 Tabell 1 10 Upplevelse av livskvalitet 11 Att kunna bo hemma 14 Förändring i situationen 15 Relation till assistenter 16 Sjuksköterskekontakten 17 Uppfattning av den kommunala myndigheten 18 DISKUSSION 20 Resultatdiskussion 20 Metoddiskussion 22 Slutsats 24 REFERENSER 25 BILAGA 1 28 BILAGA 2 29 BILAGA 3 30

5 INTRODUKTION Sverige är känd för att vara ett välfärdsland som kännetecknas av att resurser fördelas rättvist i samhället, i synnerhet för att stödja de svaga och utsatta grupper. Funktionshindrade är en av de grupper som kräver särskilda insatser och stöd från samhället. Denna grupp har samma rätt som alla andra att ha en god livskvalitet. Funktionsnedsättning Socialstyrelsen (2010) definierar funktionsnedsättning som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga vilken uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Världsorganisation WHO har utarbetat en internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) med syfte att ge en vetenskaplig grund när hälsa och hälsorelaterade tillstånd studeras samt för att skapa ett gemensamt språk för bättre kommunikation mellan politiker, forskarna, hälso- och sjukvårds personal och funktionshindrade (Leonardi, 2004). ICF kriterierna beskriver funktionsnedsättning som interaktion mellan hälsotillstånd och kontextuella faktorer som miljö och personliga faktorer. Hälsotillstånd innefattar kroppens fysiologiska och psykologiska funktioner och dess förmåga att utföra olika uppgifter. Funktionsnedsättning är ett problem i kroppsfunktion eller kroppsstruktur som innebär en betydande förlust eller avvikelse. ICF kriterierna innefattar också graden av medverkan och begränsningar i att delta i olika aktiviteter och engagemang i ens livssituation. Miljöfaktorer omfattar den fysiska och den sociala miljö där människor lever. Personliga faktorer omfattar den del av individens bakgrund som inte relaterat till ett hälsotillstånd (Leonardi, 2004). Socialstyrelsen använder WHO:s ICF klassifikation för att erbjuda ett standardiserat språk när funktionsförmåga och funktionshinder beskrivs i relation till hälsa (Socialstyrelsen, 2003). Den historiska bakgrunden Behovet att ta hand om funktionshindrade uppstod i samhället i Sverige på 1800-talet när landet gick över från jordbrukssamhällsskick till industrisamhället. De som inte kunde försörja sig själva före industrialiseringen fick hjälp av sin familj eller socknen de bodde i. När landet industrialiserades kunde funktionshindrade inte fullgöra industriarbete och därför behövde samhället hitta lösningar. Fattigvårdslagstiftningen år 1847 resulterade bland annat i 1

6 att fattigstugorna byggdes där socknarna tog hand om sina fattiga, äldre och funktionshindrade som inte kunde försörja sig själva. Samhällets syn på handikapp var att människor var skyldiga till sin egen olycka. Kontroll och uppfostran som byggdes på patriarkaliska och arbetsmoraliska idéer präglade handikappomsorgen under denna period och rättslösheten för fattiga var utbrett i samhället (Petersson, 2000). I slutet av 1800-talet spreds en optimistisk idé om att funktionshindrade kan rehabiliteras. Pär Anton Borg började undervisning för döva barn (1889) och blinda (1896). Uppdelningen av olika grupper av funktionshinder började då. Bildande av specialskolorna ledde till uppkomst av vanföreanstalter och skolhem som rörelsehindrade fick tillgång till. Människor med funktionsnedsättning fick möjlighet att få vård, att utbilda sig och arbetsanpassa sig på anstalterna. Detta hade en stor betydelse för utformningen av insatserna för funktionshindrade i Sverige. Kamratföreningar som bildades på anstalterna lade grunden till det som kom att bli handikapporganisationer. I dessa kamratföreningar utvecklades grupptillhörighet som banade för att funktionshindrade kunde ställa krav på stöd från samhället (Petersson, 2000). Från 1930-talet och framåt fokuserade den socialdemokratiska regeringen sitt arbete på socialpolitiska frågor och sociallagstiftning började utvecklas som även innefattade handikappfrågor. Efter andra världskriget uppstod brist på arbetskraft och då började man använda funktionshindrade som var arbetsdugliga. Under den perioden byggdes många myndigheter (Petersson, 2000). Under talet började en ny vårdideologi utvecklas, om att funktionshindrade bör integreras i samhället och anstalterna ifrågasattes. Kommunerna och landsting tog så småningom över ansvaret för funktionshindrade. Hemtjänst och färdtjänst utformades som kommunalt stöd till funktionshindrade under denna period. I stället för begreppet elev började man använda begreppen vårdtagare och patient. Staten fick styrande roll i hur detaljerna skulle se ut i den omsorg som kommunerna utövade. Det resulterade i att under 1980-talet kom en politisk motreaktion som ledde till en ny lagstiftning nämligen socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Dessa lagar fungerade som ramar inom vilka kommuner och landsting kunde bestämma själva hur lagar ska implementeras. Detta ledde till att kommunernas stöd till funktionshindrade såg olika ut i olika kommuner beroende på om kommunens handikappomsorgspolitik var generös eller sparsam. Dessa ojämlikheter utreddes år 1989 som senare lade grunden till en ny lagstiftning 2

7 om stöd till vissa funktionshindrade (LSS). Genom denna utveckling förstärktes individens rätt att använda samhällets stöd som är anpassad både till personens behov och också livsstilsval (Petersson, 2000). LSS och LASS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS) trädde i kraft den 1 januari 1994 (Ekensteen, 2000). Syftet med lagstiftningen var att tillförsäkra en individuellt anpassad assistans, valfrihet, självbestämmande och personlig integritet. Tidigare var personer med funktionsnedsättning tvungna att vända sig till hemtjänst och olika myndigheter för att kanske få sin önskan beviljad. Idag däremot kan dessa personer bestämma själva över vad de behöver hjälp med och när det skall ske. Syftet med assistans var att tillgodose grundläggande behov hos personer med funktionsnedsättning. Detta avser hjälp med aktiviteter i det dagliga livet (ADL) som rör sig om att få hjälp att sköta sin personliga hygien, att inta måltider och att kommunicera med andra. Det kan också innefatta hjälp med boende, arbete och utbildning samt fritid. Dessa lagar har gjort livet enklare för personer med funktionsnedsättning (Ekensteen, 2000). För att kunna få stöd enligt LSS måste man höra till en av de tre personkretsar som stadgas i lagen: 1. Personer med utvecklingsstörning eller autism. 2. Personer med begåvningsmässigt funktionshinder eller hjärnskada i vuxen ålder. 3. Personer med andra bestående fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande som behöver stöd och service i det dagliga livet. Lagen innefattar 10 insatser som personer med funktionsnedsättning kan få. Dessa insatser är: råd och stöd personlig assistans ledsagarservice kontaktperson avlösarservice i hemmet korttidsvistelse utanför det egna hemmet korttidstillsyn för skolungdom över 12 år boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom boende med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad 3

8 daglig verksamhet (SFS, 1993:387). Nämnden för vuxna med funktionshinder i Uppsala kommun uppger att antalet personer som är i behov av stöd och hjälp i åldern mellan 21 och 64 år uppgår idag till ca Antalet personer beräknas öka med en till tre procent per år (Uppsala kommun, 2010). Ökningen av antalet personer över 65 år i Uppsala kommun beräknas uppgå till 17 procent fram till 2013 (Uppsala kommun, 2009). Livskvalitet Begreppet livskvalitet avser kvaliteten hos livet, de egenskaper eller värden som är viktiga för att människan ska uppleva sitt liv som gott. Det är medvetna upplevelser som kan vara både positiva och negativa samt kan de vara både emotionella och kognitiva. De emotionella upplevelserna innebär både positiva och negativa känsloreaktioner. Den kognitiva upplevelsen av livskvalitet innefattar personens bedömningar av tillfredställelse eller missnöje med livet (Rustøen, 1993). Livskvalitet enligt världshälsoorganisationen (WHO) är den enskildes uppfattning om sin ställning i livet i samband med kultur och värdegrund och i förhållande till sina mål, förväntningar, normer och intressen. Det innehåller på ett komplext sätt individens fysiska hälsa, psykiska tillstånd, grad av självständighet, sociala relationer, personliga åsikter och deras relationer till framträdande drag i miljön (WHO, 1998). Livskvalitet hos personer med funktionsnedsättning Grundläggande faktorer som kan påverka livskvaliteten hos äldre personer med funktionshinder enligt en irländsk studie är deras hälsa, den sociala samhörigheten, att vara sig själva samt den ekonomiska säkerheten (Murphy, Cooney, Shea, & Casey, 2009). Funktionsnedsättning ökar när den fysiska hälsan försämras och därmed försämras livskvaliteten. Den sociala samhörigheten med fokus på ett socialt nätverk av familjemedlemmar och vänner värderas högt bland äldre med funktionsnedsättning. Att vara sig själva eller att kunna bibehålla de rollerna som man hade haft tidigare i livet är en viktig faktor för livskvaliteten. Den ekonomiska säkerheten bidrar till hög livskvalitet eftersom man har råd att göra det som bidrar till den goda livskvaliteten. Det positiva tankesättet, motivation 4

9 och information är också avgörande för hur man se på sin funktionsnedsättning. Anpassning av miljön kan underlätta för personer med funktionsnedsättning och på så sätt bidra till god livskvalitet (Murphy et al., 2009). Det är inte bara själva insatsen som assistenter utför som kan förbättra livskvaliteten hos personer med funktionsnedsättning utan möjligheten att kunna välja den som utför insatsen samt att kunna styra över utformningen av insatserna. Personer som har den möjligheten upplever mer tillfredsställelse än de som får assistans som är utformad av vårdgivare. Självbestämmande över hur assistans ser ut och inte graden av funktionsnedsättning är en bidragande faktor till personens livskvalitet (Fleming-Castaldy, in press). Personer med funktionsnedsättning värderar det breda perspektivet på livskvaliteten högt medan vårdgivare och personliga assistenter har en tendens att fokusera på den fysiska eller arbetsrelaterade aspekten när de värderar livskvaliteten hos funktionshindrade. Ett tätt samarbete mellan landsting och kommun är avgörande för att personer med funktionshinder ska få vård av god kvalitet. För att dessa personer ska ha en god livskvalitet måste vården bli lättillgänglig, förebyggande åtgärder måste implementeras samt samordning av tjänster ska vara välfungerande (Lawthers, Pransky, Peterson & Himmelstein, 2003). Kvalitet på vården till personer med funktionsnedsättning kan variera och därför är det viktigt att uppmärksamma vad de upplever som bidragande faktorer till en god vårdkvalitet. Personer med funktionsnedsättning känner sig säkra när personalen besitter egenskaper som kompetens, utbildning, nyfikenhet på att skaffa nya färdigheter och ny information, förmåga att samordna och kommunicera. Humanistisk syn på vård också är en väsentlig del av god kvalitet på vården. Detta innebär att vårdtagaren vill bli sedd som person, vill ha möjlighet att delta i vården och bli hörd och tagen på allvar. De andra delar som personer med funktionsnedsättning upplever som viktiga för god vård är att deras basala behov prioriteras, att insatser är individanpassade, att personalen har viljan att förstå deras behov i sin kontext. Viljan att lära sig från vårdtagaren, sensitivitet till kulturella skillnader och att när det är lämpligt ha delaktighet av vårdtagarens familj i vårdprocessen upplevs också som god kvalitet på vård (Fadyl, McPherson & Kayes, 2011). Fysisk funktionsnedsättning och psykologisk ohälsa är vanliga komplikationer av ett svårt trauma eller skada med allvarliga konsekvenser för hälsorelaterad livskvalitet. Fysisk funktion 5

10 och aktiviteter i det dagliga livet påverkas avsevärt av trauma eller skada likaså mentala funktioner påverkas betydligt. De mentala funktioner som mest påverkar livskvalitet hos personer som har fått funktionsnedsättning på grund av trauma eller skada är koncentrationssvårigheter, minnesproblem och personlighetsförändring (Christensen, Banner, Lefering, Vallejo-Torres & Morris, in press). Problemformulering Livskvalitet är viktigt oavsett vilken funktionsnedsättning en person kan ha. Vad som är viktigt för livskvaliteten kan variera mellan olika personer och det är därför nödvändigt att ta reda på vad som bidrar till enskildes livskvalitet. För att kunna öka vårdutövarens förståelse kring hur personer med funktionsnedsättning som vårdas hemma upplever sin livskvalitet behövs detta område undersökas närmare. Förstahandsinformation som kommer direkt från personer med funktionsnedsättning kan vara en säker källa för kartläggning av deras livskvalitet. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet upplever sin livskvalitet. Frågeställning Hur upplever personer med funktionsnedsättning som vårdas i hemmet sin livskvalitet? METOD Design Deskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Urval Femton personer med funktionsnedsättning bosatta i Uppsala kommun som vårdas i hemmet tillfrågades om deltagande. Kommunsjuksköterskor kontaktade samtliga via telefon och berättade om studiens syfte. Tio personer, fem män och fem kvinnor, tackade ja till att delta i studien. De fem personer som tackade nej till studien var för sjuka för att delta. En manlig deltagare avstod från studien av privata skäl dagen innan intervjun skulle äga rum. Inklusionskriterier var att deltagarna skulle vara vuxna män och kvinnor i varierande åldrar 6

11 med fysisk funktionsnedsättning som vårdas i hemmet, olika social och etnisk bakgrund samt att de talade svenska. Deltagarna som valdes av kommunen var i åldrar mellan 46 och 99 år. Exlusionskriterier innefattade personer som var för sjuka för att tala för sig själv och personer som inte behöver kontinuerlig hjälp av kommunen. De informerades även skriftligt om syftet med studien och endast de personer som gav sitt medgivande inkluderades. Ett strategiskt urval gjordes för att få en bredd av informanter som kan ge olika aspekter/dimensioner av vad god livskvalitet är. Datainsamlingsmetod Semistrukturerade intervjuer gjordes i deltagarnas hem. Båda författarna närvarade under intervjuerna, en ledde intervjuerna och den andra skötte inspelningsanordningen samt lyssnade på intervjun, detta för att transkriberingen skulle bli korrekt. En intervjuguide baserad på WHOs livskvalitetsformulär utarbetades och intervjufrågor formulerades så att de täckte studiens syfte. Intervjuguiden pilottestades på fyra sjuksköterskestudenter för att utvärdera frågornas relevans och tydlighet. Efter pilottestet omformulerades frågorna och några frågor tillkom. I den slutgiltiga intervjuguiden ingick 13 frågor, men även följdfrågor ställdes, som till exempel Hur menar du? Berätta mer. Frågorna var formulerade för att ge öppna svar och riktade in sig på upplevelse av livskvalitet och vård i hemmet, detta för att stämma överens med syftet med studien. Se bilaga 1 för intervjuguide. Tillvägagångssätt Intervjuguiden utformades och pilottestades enligt ovan. Sjuksköterskorna informerades av enhetscheferna inom kommunen och informerade sedan sina kunder via telefon och berättade om syftet med arbetet. När 10 lämpliga personer hade tackat ja till deltagande kontaktades de av författarna för att bestämma tid och plats för intervjun. Intervjuerna ägde rum hemma hos deltagarna. Innan intervjuernas start fick deltagarna skriftlig och muntlig information av författarna samt kontaktuppgifter till författarna skrev under ett informerat samtyckesformulär, som medföljer arbetet som en bilaga (se bilaga 3). Intervjuerna tog mellan minuter och spelades in på band. Intervjuguiden användes som grund för intervjuerna, men följdfrågor ställdes och sidospår accepterades så länge de pratade om livskvalitet. Intervjuerna transkriberades ordagrant av den av författarna som utförde och ledde intervjun, och intervjun genomlästes och genomlyssnades av den andra författaren för 7

12 att verifiera att transkriberingen var korrekt. Samtliga intervjuer genomlyssnades och genomlästes flera gånger av båda författarna för att få en helhetsbild av intervjuerna. Data analyserades därefter med Graneheim & Lundmans (2004) innehållsanalys. Bearbetning och analys Dataanalysen av transkriptionerna gjordes med hjälp av Graneheim & Lundmans (2004) innehållsanalys. I innehållsanalysen bryter man ner meningar/meningsenheter som de intervjuade har sagt, till kondenserade meningsenheter som sedan blir till koder. Koderna visar huvuddelen av meningen och genom att titta på koderna kan man dela in meningsenheterna i kategorier och underkategorier (subkategorier). Exempel på en kategori är Förändring i situationen och tillhörande underkategori kan vara Resa. Samtliga kategorier och underkategorier är centrala i informanternas berättelser och är frekvent förkommande. Kategorierna finns under resultatdelen som rubriker och är sorterade efter nuvarande upplevelse av livskvalitet, vad som kan förbättras, samt koppling mellan livskvalitet, att vårdas i hemmet och kommunala insatser. Själva meningarna är indelade i kategorierna och underkategorier utefter vad som frågats efter, samt innehåll i svaret. Om t.ex. en informant säger jag önskar att jag skulle resa mer, delas det naturligt in under underrubriken Resa som återfinns under rubriken Förändring i situationen. På liknande sätt är resterande meningsenheter indelade under kategorier och underkategorier. Forskningsetiska överväganden Ett etiskt problem med arbetet var att undersökning av livskvalitet hos personer med funktionsnedsättning kunde uppfattas som stötande. Deltagarna informerades skriftligt och muntligt om syftet med studien och avrapporteringen skedde på ett sätt som inte avslöjade informanternas identitet. Dessutom informerades informanterna om att de kan avbryta deltagandet i studien utan att förklara orsaken till det och utan att deras ordinarie omhändertagande påverkas. Författarna fick ett muntligt samtycke innan varje intervju och lämnade ut sina kontaktuppgifter samt skrev under den skriftliga informationen för att intyga informanternas konfidentialitet. Resultaten presenterades så att ingen enskild person kan urskiljas. Kontaktpersonerna i kommunen delgavs inte enskild persons svar. Godkännande från verksamhetschef medföljer arbetet som en bilaga 3. Ljudinspelningar från intervjuerna 8

13 förvarades på ett sätt som gjorde det omöjligt för obehöriga att ta del av dem. Alla ljudinspelningar kommer att raderas efter studiens slut. En kopia av studien kommer att skickas till kommunens kontaktperson samt de respondenterna som önskade att ta del av studiens resultat. RESULTAT Analys av intervjusvaren gav sex kategorier: positiva och negativa upplevelser, att kunna bo hemma, förändring i situationen, relation till assistenter, sjuksköterskekontakten och uppfattning av den kommunala myndigheten. En del av innehållsanalysen, som data bearbetades med, presenteras i tabell 1. 9

14 Tabell 1 Exempel på innehållsanalys av texten från deltagarnas intervju Meningsenheter Det är mycket i livet som kan bli bättre. Men här och nu känns det som att allt är bra. Ja, det är en väldig fördel, eftersom att man har sina egna saker, man samlar ju på sig vad man gillar och lägenheten är ju centralt, det åker alltid bilar utanför, och det är trevligt, ja, jag trivs med det, jag. En bil, om jag hade en bil. Med bil kan man göra vad som helst. Det är om jag har bil. eller någonting som chaufför som har bilen. man måste ju ha ganska bra personkemi, för annars så funkar det inte tycker jag med personlig assistans. Vi hade problem med sjuksköterska faktiskt, när jag skulle ha en sjuksköterska så var det precis sommar och semestertider, så det kom en och hon som kom första dagen kunde och visste ingenting, hon hade inte fått någon information. Och det har varit mycket bök med det och de ska alltså ha vissa papper och hålla på med dokumentation och det är liksom. Och sen ändrar man blankett, och det är en massa sådana här irritationsmoment. Kondenserade meningsenheter Mycket kan bli bättre men nöjd som det är Tycker att det är en fördel att vårdas hemma för att där finns egna saker. Tillgång till bil eller bil med chaufför skulle ge mer frihet. Bra personkemi för att det ska fungera Sjuksköterskevikarie kunde inte det som behövdes Irritation över kommunens rutiner Kod Underkategori Kategori Nöjd med livskvalitet Vård i hemmet. God livskvalitet Vad som är bra med att bo hemma Positiva och negativa upplevelser Att kunna bo hemma Bil eller chaufför Resa Förändring i situationen Personkemi Personkemi Relation till assistenter Okunniga vikarier Problem med kontakten Irritation över byråkrati Byråkrati Sjuksköterskekontakten Uppfattning av den kommunala myndigheten 10

15 Positiva och negativa upplevelser God livskvalitet Majoriteten av de intervjuade upplevde att de hade god eller mycket god livskvalitet. Vissa upplevde att de hade det så bra som de skulle kunna ha det och andra upplevde att det var mycket som kunde bli bättre, men det kändes som att det var bra ändå. Jag tycker min livskvalitet är relativt god. Det är mycket i livet som kan bli bättre. Men här och nu känns det som att allt är bra. Jag tycker att jag har jättebra livskvalitet, jag kan inte få det bättre tror jag. Det att ha tillgång till assistenter tyckte alla påverkade livskvaliteten till det positiva. Några kände att de hade tid att göra andra, roliga saker eftersom assistenterna gjorde de jobbiga och tidskrävande sakerna istället. Ja, livskvaliteten påverkas ju till det bättre av att jag har assistenter. Jag får ju mera tid att göra saker som jag tycker är roligt än om jag själv skulle göra allting. Trots att assistenterna hjälper till med mycket uttryckte några att det var bra att de fick göra saker själva, de kände att det var bra för livskvaliteten att fortfarande få göra vissa saker på egen hand. jag har ganska bra balans mellan hjälp och inte hjälp om jag säger så. Någonting annat som ger en bra livskvalitet är att få komma ut från hemmet och göra någonting annat. Att kunna gå på staden eller åka någon annanstans. Att komma ut på staden. Det beror på personalen om de har tid och så, ja, det kan vara någon gång i vecka. Sen är jag ju fri att åka vart jag vill. Hur hemmet är utformat och hjälpmedel är viktigt. Att kunna ha en toalett eller säng som man kan ta sig till på egen hand, att ha ett kök som är anpassat så att en rullstolsburen kan laga mat själv, att det finns en hiss i byggnaden om man inte bor på bottenvåningen och andra handikappanpassningar gör mycket för livskvaliteten enligt majoriteten av de intervjuade. Tillgång till blöjor, det är klart livskvalitet. Det kan ni bara tänka att det är tråkigt att gå med blöta byxor jämt, va? Eller hur? Att ha tillgång till rätt hjälpmedel gör som sagt mycket för livskvaliteten, även ett mindre hjälpmedel som blöja, som ofta tillgången på kan underskattas av vårdpersonal. Sådana här småsaker gör mycket för livskvaliteten och den personliga integriteten enligt de intervjuade. Acceptans av situation 11

16 Oavsett hur mycket problem man har av sitt funktionshinder så ses det faktum att man är i livet som positivt av de flesta, att man överlevt en fysiskt och psykiskt krävande period i sitt liv och att man finns där för människorna som finns i ens liv. Men så länge man bara kan finnas där för sin familj gör mycket för livskvaliteten. De flesta intervjuade hade accepterat sin situation som den är, de har lärt sig att leva med sin funktionsnedsättning och problemen som kommer som följd av funktionsnedsättningen. jag har ju lite besvär med sittsår och sådant där, men det är inte så mycket man kan göra åt det. Med acceptansen av sin situation kommer även att man vill bevisa för andra och en själv att man fortfarande kan göra saker och att man inte bara sitter hemma och tycker synd om sig själv. Jag tycker faktiskt att den är ganska bra. Jag kan inte tycka synd om mig själv längre som jag gjorde i början då. Det gör jag absolut inte. Och så, när jag var ung åkte jag väldigt mycket utomlands. Och då så säger alla till mig, dit kan du inte åka för att du är handikappad. Det ska man aldrig säga till mig för att då åker jag direkt, alltså. Jo, sa jag, och så beställde jag resan och hade två assistenter med mig. Och så åkte jag dit. Jag var där i tre veckor. Ja, det var väldigt roligt. Att sitta hemma föder man ju inte någonting på. Sitta hemma och glo och tycka synd om sig själv. Det gjorde jag i ett år och det räckte så bra så. Negativ upplevelse av livskvalitet Två av de intervjuade hade en negativ upplevelse av livskvaliteten vilket beror på att de känner sig begränsade på grund av sjukdom, de hade känslor av otillräcklighet och frustration över själva funktionshindret. Helt annorlunda... Jag kan inte resa, jag kan inte göra det och jag kan inte göra det och jag kan inte göra det. Ja, ja jag kan inte göra någonting. Allting är negativt. Just nu känner jag mig trött på livet. Jag vill inte leva längre. Jag har tröttnat. Jag känner att, nej, jag känner att det inte är roligt längre. Känslan av att vara beroende av assistenter och att inte vara självständig var det flera som upplevde frustration över. De vill kunna mer än vad de kan nu. Ja, jag kan inte göra någonting egentligen. Jag vet att jag inte kommer få, jag kommer aldrig att kunna klara mig själv längre. Jag måste ha någon assistent resten av mitt liv. Jag kan inte sköta mig själv alls, utan jag måste ha någon. Och så vill jag inte ha mitt liv längre. 12

17 Jag känner att, jag känner mig färdig. Och jag mår illa mycket och jag kan inte göra saker själv, så där. En av de intervjuade upplevde att allting hade blivit för svårt för henne, hon kände sig less på situationen och kände att hon inte ville leva längre. Problem som funktionsnedsättning medför Med funktionshindret kommer andra problem. Samtliga av de rullstolsburna som intervjuades berättade att livskvaliteten blir västenligt sämre på vintern på grund av att det är svårt att komma ut med rullstolen i snön, särskilt om det inte är tillräckligt bra skottat. På vintern blir det sämre förstås för då är det så svårt att komma ut för att det är så kallt och så för snön förstås Att vara rullstolsburen medför även svårigheter att ta sig utanför lägenheter på sommartid utan hjälp. Många av de intervjuade behöver hjälp för att kunna ta sig från till exempel säng till rullstol, vilket gör att de måste planera i förtid om de ska någonstans. En av de intervjuade förklarade att på grund av detta behov av att planera minskar spontaniteten. man kan inte vara lika spontan längre bökigare att ta sig till någon vårdcentral om man inte får hjälp att komma över till rullstolen Ett annat problem som uppstår med ett stort behov av assistenter är att man i stort sett inte har något privatliv, både vårdtagaren och dess anhöriga har personer runt sig en stor del av, om inte hela dygnet, vilket påverkar livskvaliteten negativt. Ja, det har jag alltid någon hemma. Vi är aldrig själva någon gång. Så att livet blev förändrat i familjen också, Och min man är inte lika fri. Han jagar mycket. Han jobbar inte alls lika mycket som han gjorde förr i tiden. Han blir också mera låst på ett sätt. Samtliga uttryckte att de har ett behov av att få ensamtid, alltså vara utan assistent, vilket de flesta också har eftersom de inte har assistent dygnet om. Men de som har assistent dygnet om förstod att kunde bli svårt att få ensamtid eftersom de aldrig vet när de behöver assistent. Känsla av att vara börda för andra Under intervjuerna tog många upp att det var bra att vårdas hemma eftersom då slipper man vårdas på sjukhus. De upplevde att de tog tid från personalen och att flera var tvungna att arbeta på en avdelning om de skulle läggas in, detta på grund av deras funktionsnedsättning. De upplevde sig vara en börda för vårdpersonal om de skulle vårdas på avdelning, att de bara skulle vara i vägen. 13

18 om jag hade varit på sjukhus så måste de ju i praktiken ha mer personal som hade med mig att göra för det behövs mycket mer med någon med handikapp. På sjukhus har man mer bråttom, där känns det mera som att man är i vägen det funkar inte riktigt bra där liksom. En av de intervjuade hade en uppfattning av att man bara är ett nummer då man vårdas på en avdelning på ett sjukhus. Jag slipper vara på sjukhus, absolut. För där är man bara ett nummer numera. Känslan av att man bara ses som ett nummer tyckte personen i fråga var mycket obehagligt. Enligt den personen så uppfattas man inte som en person på sjukhus, utan som ytterligare en arbetsuppgift för en redan stressig personal. Att kunna bo hemma Fördelar med att bo hemma Samtliga tycker att det är bra att vårdas i hemmet och de vill göra det så länge som det är möjligt. Den allmänna uppfattningen hos deltagarna är framförallt att ha sina egna saker som man gillar viktigt. Man får vara där man trivs, och så att säga där man bygger upp sitt liv. Men hemma har man ju sina saker helt enkelt och man har sin integritet framför allt, och det är viktigt. Integriteten skyddas av att man vårdas hemma, eftersom i hemmet så är man som vilken person som helst, man blir mer jämlik med övriga omkring sig. Och här har man sina grejer som fungerar liksom, ja, taklift och säng som funkar, så att man liksom, ja. Även ens speciella hjälpmedel finns i hemmet. Hjälpmedlen tillsammans med sina egna saker framkommer vara det absolut viktigaste faktorn i trivseln av vård i hemmet. Om man skulle bo på en institution Ingen som deltog i studien kunde tänka sig att bo på ett boende eller vårdas någon annanstans än i hemmet. jag kan inte tänka mig att bo tillsammans med en massa främlingar. Man blir mer offentlig på något sätt eftersom att det är många som kommer och hjälper en. 14

19 De upplevde det som besvärligt om de skulle vårdas på en institution och dessutom skulle deras privatliv försvinna eftersom det är många fler vårdare som arbetar på institutioner än de som är inblandade i vården i hemmet. Förändring i situationen Resa Någonting som samtliga av de intervjuade tog upp som skulle förbättra deras livskvalitet var möjligheten till att resa. Två av de intervjuade uttryckte att: Det är just det här att resa som jag önskar att jag skulle kunna göra oftare. åka utomlands, det behöver inte vara långt. Jag kan tänka mig åka till Danmark, England och Norge och det är ju utomlands Att ha möjlighet att resa utomlands och även kortare resor inom Sverige tas upp av de intervjuade som någonting som de anser påverkar livskvaliteten avsevärt. Det påpekas även att resor inom staden man bor i är någonting positivt. Några av de intervjuade har en egen, handikappanpassad bil vilket gör att de kan ta sig till olika platser utan större ansträngning. Två av de intervjuade som inte har en egen bil uttrycker att de gärna skulle vilja ha en bil för det skulle underlätta mycket om de hade det, de trodde även att det skulle bli billigare för kommunen eftersom färdtjänst kostar mycket. En bil, om jag hade en bil. Med bil kan man göra vad som helst. Det är om jag har bil. eller någonting som chaufför som har bilen. Samtidigt som alla de intervjuade önskar att de skulle resa oftare uttrycker några även en rädsla för att göra det eftersom det är mycket som man som funktionsnedsatt måste ha i åtanke när man åker på en resa. Det är mycket med resandet som man måste sätta frågetecken på. Klarar vi det här? Är det här ett bra ställe att bo på? Hur långt orkar vi åker idag? Så att resa saknar jag lite grann. I förväg måste man ha gått igenom olika boenden för att hitta ett handikappanpassat boende, som har de hjälpmedel som just den individen behöver. En annan sak som en av fler av de intervjuade tar upp är att om man ska åka på resa så måste man hitta en assistent som är villig att lämna sitt eget privatliv under den perioden, och det gör att man som vårdtagare känner sig som en börda. 15

20 Att kunna göra mer Om man skulle bli friskare från sin sjukdom eller helt bli av med sina sjukdomssymtom så skulle livskvaliteten förbättras enligt majoriteten av de intervjuade, även fast de förstod att det skulle vara omöjligt att bli helt friska. Framför allt uttrycks en önskan om att kunna göra mer och orka mer samt att kunna klara sig själv utan hjälp av andra. Att jag kan göra mer saker med mina barn Att kunna jobba och få bättre ekonomi skulle förbättra livskvaliteten avsevärt. Det är att jag lär mig gå eller att jag tog min stol och gick. Det ska vara om jag hade fått ett konstgjort öga som man kan se med då bli jag av alla de här assistenterna. Ja, det att jag skulle klara mig själv. Att jag kan ta bilen, åka iväg och att jag inte behöver någon som är med hos mig och att jag kan gå till jobbet och, och inte få de här kramperna Promenader och möjlighet att komma ut tas också upp, dels måste assistenterna ha tid med att gå ut och gå och dels kan påputtning av vårdtagare behövas. Möjlighet att komma ut oftare Nej, det är assistenten som får mig gå ut och gå, som idag till exempel hade jag ingen lust alls att gå men vi tog en promenad bortåt. Jag känner mig inte sämre. Det känns ju bättre i kroppen på nåt sätt, liksom, när man rör på sig, men jag känner mig inte gladare. Det känns skönare i kroppen. Och de tvingar ut mig. Relation till assistenter Personkemi Samtliga av de intervjuade upplevde att de hade en kompisrelation eller familjerelation med sina assistenter. De upplevde att det blir så för att man spenderar så mycket tid tillsammans. Nej, det blir väl lite mera åt kompishållet kan man säga. Beror på lite grann vad det är man håller på med. Beroende på vad assistenten utför för arbetsuppgifter så blir relationen olika. En av de intervjuade förklarade att man kan inte direkt vara kompis med en som sköter nedre toalett på en, utan den typer av assistent har man en yrkesmässig och professionell relation med. Det som var västentligast i relationen med assistenterna var enligt flera att personkemin fungerar bra. man måste ju ha ganska bra personkemi, för annars så funkar det inte tycker jag med personlig assistans. 16

21 Kemin med ens assistenter måste fungera, fungerar kemin mellan assistent och brukare och att man kommunicerar så tror jag att allt går att lösa. Personkemi är någonting som man kan känna ganska snabbt om den är bra eller inte. Så när nya assistenter kommer kan man veta genom hur personkemin är om det kommer att fungera bra med just den assistenten eller inte. Vad som är bra med att ha assistent Många av de tillfrågade upplever att de inte skulle klara sig utan assistent. Assistenten avlastar det som den funktionshindrade inte kan eller inte orkar göra, vilket ger mer tid till annat. Man skulle inte klara sig i min situation utan assistenter. Det som är bra med att ha assistent är att hon avlastar mig från allt det här som jag tycker är jobbigt Vad som gör att det fungerar För att det ska fungera mellan en assistent och en vårdtagare krävs det att det är professionellt på någon nivå och att man inte blir för involverade i varandra. Man får inte bli för involverade i varandra heller. För då fungerar det inte. Det krävs även ömsesidig respekt mellan varandra och att man förstår hur den andra tycker, tänker och känner. Man måste både ta och ge och tänka sig in i den andras situation. De respekterar mig och det är viktigt En av de intervjuade tog upp att vissa personer kan komma och gå hur de vill utan att knacka på dörrar och utan att plocka undan efter sig, och då finns det ingen respekt för den som man är hos. Om en assistent beter sig på det sättet fungerar det verkligen inte enligt den personen. Sjuksköterskekontakten Nöjd med nuvarande sjuksköterskekontakt Majoriteten av de som intervjuades var nöjda med sjuksköterskekontakten. Bara det att någon kom och frågade hur man mådde gjorde mycket för livskvaliteten, många upplevde det som ett stöd i en svår tid. det kändes som ett stöd både psykiskt och fysiskt, bara att de kom gjorde mycket. Många av de tillfrågade hade inte fortlöpande kontakt men var glada för det. 17

22 skulle jag då vara i kontakt med en sjuksköterska som skulle vara som det där, som är anknuten till vården i hemmet och så, då skulle det mer eller mindre ta bort min frihet. Det som personen som sade detta citat syftade på förklarades efter intervjun som att med den kontakten som var nu så fick man själv sköta mediciner och liknande, och om man skulle ha mer kontakt så skulle den friheten försvinna. Problem med kontakten De problem med sjuksköterskekontakten som upplevdes var att det ofta byttes huvudmän och att i semestertider så blev vårdtagarna bortglömda på grund av problem med vikarier m.m. där har de ju lyckas strula till det här med att de har olika huvudmän Vi hade problem med sjuksköterska faktiskt, när jag skulle ha en sjuksköterska så var det precis sommar och semestertider, så det kom en och hon som kom första dagen kunde och visste ingenting, hon hade inte fått någon information. Det skulle komma en sjuksköterska då och då men jag tror att hon bara kom två gånger sen tog hon semester och någon annan skulle komma men då rann det bara ur sanden. Semestertider framkom som det största problemet. Flera av de tillfrågade hade haft okunniga sjuksköterskor som kom under semestern, och flera upplevde att sjuksköterskekontakten bara försvann utan förvarning, vilket ingav en osäkerhet. Uppfattning av den kommunala myndigheten Byråkrati Några av de intervjuade upplevde att den kommunala verksamheten är väldigt byråkratisk, att allting ska dokumenteras på flera olika ställen och att blanketter och system hela tiden byts ut. Dessutom upplevde några att cheferna inte tänker på assistenterna när de lägger personalmöten. Och det har varit mycket bök med det och de ska alltså ha vissa papper och hålla på med dokumentation och det är liksom. Och sen ändrar man blankett, och det är en massa sådana här irritationsmoment. De som är chefer för assistenterna de kanske har personalmöte på lite konstiga tider, och cheferna tar inte hänsyn till att de assistenterna faktiskt jobbar då. En av de intervjuade tyckte att cheferna inom kommunen delegerar för svåra uppgifter ibland. 18

23 Ingenting som jag, de vet att varje kommunanställd har alltid någon annan att skylla sig på. Så går man till den och den har ytterligare någon och så vidare. De delegera mycket svårigheterna åt olika håll. Ett annat byråkratiskt problem som upplevs är att assistenterna ibland inte får lön för passen som de arbetar, om en ordinarie personal till exempel skulle byta pass med en vikarie/timanställd så kan det bli problem med att få ut lön för de timmarna. för ens egen del är det ju ganska viktigt att ens assistenter som jobbar, att de får en lön, så de vill vara kvar och det tycker jag ju inte att kommunen är speciellt bra på. När assistenterna inte får lön, många papper och blanketter byts eller vid liknande problem så blir vårdtagarna lidande eftersom de får höra assistenternas missnöje över situationen. Vad kommunen kan göra för att förbättra den enskilda individens livskvalitet En sak som flera av de intervjuade påpekade att det ändras mycket inom kommunen hela tiden, och det är frustrerande, de anser att om kommunen inte skulle ändra på allt utan hålla sig till en metod så skulle de vinna mycket på det. om man skulle gå och tumma ändra väldigt mycket på den här systemformen så skulle det förändra väldigt mycket till det sämre. Någonting annat som framkommer som kommunen borde ändra på är att hjälpa sina kunder hitta till rätt person, oavsett vad det gäller. det skulle vara om det finns någon enklare port i väg till att få tag i rätt person, läkare, sjuksköterska eller liknande. man borde få hjälp med att hitta en assistent som är villig att följa med på resa När undersökningar om kostnader görs se man det från flera håll. det kommer upp en siffra som säger att det är väldigt dyrt men de räknar aldrig i den andra ändan. Men som sjukhuskostnader skulle bli mer, tänk om sjukhus skulle göra det här. Med exemplet ovan menas att om man tittar på hur mycket vård i hemmet kostar, så måste man jämföra med hur mycket det skulle kosta om den vården skulle bedrivas på ett sjukhus istället, och titta noga på den skillnaden. Personen som sade det citat upplevde att liknande undersökningar görs för att kommunen ska dra ner på tillgängligheten av assistenter och därmed försämra den enskilda individens livskvalitet. 19

24 DISKUSSION Majoriteten av deltagarna är nöjda med sin livskvalitet, men upplever att den kan förbättras. Faktorer som är viktiga för livskvalitet hos personer med funktionsnedsättning är att de har assistenthjälp, att de får komma ut ur sin bostad, att de kan bo kvar hemma och att deras hem är handikappanpassat. God livskvalitet kan förklaras med att man har accepterat sin situation och försöker göra det bästa av den. Positivt tankesätt bidrar till god livskvalitet. Vissa upplever frustration över beroendet av andra och de begränsningar som funktionsnedsättning medför. Att äga bil och att resa upplevs av några som bidragande faktorer till livskvalitet. Assistentrelationen är en annan faktor som är viktig. De flesta är nöjda med kontakten med myndigheter och kommunsjuksköterska, men några beskriver den som problematisk. Resultatdiskussion Livskvaliteten försämras när den fysiska hälsan försämras enligt Murphy et al. (2009), vilket även framkommer i denna studie, i försämringsperioder av sjukdomstillstånd upplevs livskvaliteten som sämre och många uttrycker att de tror att deras livskvalitet kan bli bättre om de skulle bli fri från funktionsnedsättning eller om symtomen skulle lindras. Däremot visar denna studies resultat att majoriteten hade accepterat sin situation samt att de hade ett positivt tankesätt, vilket leder till en förbättrad upplevelse av livskvalitet eftersom mycket har med inställning att göra vilket även Murphy et al. (2009) tar upp. Det är viktigt för livskvaliteten att kunna vara sig själva (Murphy et al., 2009), vilket man kan knyta an till relationen till ens assistenter. Samtliga upplevde sig ha en god relation till sina assistenter, att det blev som ett kompisförhållande, vilket tillåter att man kan vara den man är med assistenten. Den sociala samhörigheten och den ekonomiska säkerheten är väsentligt för livskvaliteten (Murphy et al., 2009), genom att ha kontakt med familj och vänner, samt att ha assistent gör att den sociala samhörigheten upprätthålls, och det framgår att det är viktigt med den sociala kontakten. En av respondenterna uttrycker att livskvaliteten skulle förbättras om den ekonomiska statusen skulle förbättras. Livskvaliteten beror på val av personlig assistent och möjligheten att kunna påverka utformningen av vårdinsatserna framgår det av Fleming-Castaldy (in press) studie. Samtliga respondenter har påpekat att det är av stor vikt att man kommer bra överens med sin assistent, alltså att man har bra personkemi. Det är en fördel om samma assistent kan arbeta under en längre period, att assistenten inte byts ut för ofta, då samma assistent under längre period 20

25 förbättrar samarbetet mellan assistent och brukare. I vissa fall har en dålig personkemi förekommit mellan assistent och brukare, detta hade i stort sett samtliga varit med om någon gång under de år som de vårdats i hemmet. I de fall då dålig personkemi har förekommit har det inte varit något problem att byta assistent, vilket upplevdes som positivt. Vårdens lättillgänglighet, implementering av förebyggande åtgärder samt välfungerande samordning av tjänster spelar stor roll för livskvaliteten hos äldre personer med funktionsnedsättning (Lawthers, Pransky, Peterson & Himmelstein, 2003). Majoriteten av respondenterna uttryckte att det var svårt att få kontakt med sjukvården vid försämring av sjukdomstillstånd eller vid akut sjukdom. De måste själva ta kontakt med vårdcentralen och vänta på lediga tider samt att det måste passa in i assistenternas schema. Samtliga respondenter var nöjda med den nuvarande kontakten med kommunsjuksköterskor, eftersom de upplevde att de fick hjälp när de behövde den. Samordning av tjänster fungerade oftast tillfredställande förutom i ett fall där personen uttryckte att det byråkratiska förhållningssättet var ett irritationsmoment som påverkade livskvaliteten negativt. Det är viktigt att veta vad varje individ upplever som god vårdkvalitet eftersom att alla har olika referensramar. Kommunikation, samordning, kompetens, utbildning och nyfikenhet till nya färdigheter hos personal är en bidragande faktor till att ge en god vård. Vårdtagaren vill bli sedd som person och bli tagen på allvar. Att personalen prioriterar basala behov och förstår vårdtagaren och vårdtagarens familj är också av stor vikt (Fadyl, McPherson & Kayes, 2011). I denna studies resultat framgår att personkemin med assistent och assistentens involvering i vårdtagarens liv ger god vård som i sin tur ökar livskvaliteten. Hos majoriteten av respondenterna var assistenterna som en andra familj eller som vänner, vilket uttrycktes vara bra både för god vård och god livskvalitet. I de fall där det var problem med samordningen, upplevde respondenterna att det påverkade deras livskvalitet negativt. En av respondenterna uttryckte att om assistenterna är missnöjda med sin arbetssituation på grund av problem på högre ort så märktes det på vården som respondenten fick. Missnöjda assistenter ger missnöjda vårdtagare. Vid problem med samordning och vid missnöje hos assistenter ökar känslan av att vara en börda för andra, vilket påverkar livskvaliteten negativt. Fysisk funktionsnedsättning som orsakas av trauma eller skada påverkar livskvalitet avsevärt. Detta beror på att man inte klarar av aktiviteter i det dagliga livet i samma utsträckning som tidigare samt nedsättning av mentala funktioner som koncentrationssvårigheter, 21

26 minnesproblem och personlighetsförändring (Christensen et al., in press). De respondenter i denna studie som hade funktionsnedsättning på grund av olycka uttryckte att de hade blivit mycket begränsade i sina liv efter olyckan. De kände sig hämmade och begränsade eftersom de inte kunde vara lika spontana som de var före olyckan. Den minskade möjligheten till spontanitet inverkar negativt på deras livskvalitet. Funktionsnedsättning medför ett beroendeförhållande till personliga assistenter. Detta beroende upplevdes av respondenterna som positivt eftersom personliga assistenter fungerade som deras förlängda arm. Men det framgick tydligt i intervjuerna att alla hade ett privatliv och att de önskade att de kunde vara ensamma utan assistenter i större utsträckning. Nedsättning av mentala funktioner var ingenting som framgick i resultatet av studien. Det som inte framkom i den litteratur som författarna studerade men som kom fram i resultatet av denna studie var att personer med funktionsnedsättning betonade vikten av att kunna bo kvar hemma samt nämnde förändringar som kan påverka deras livskvalitet. Alla respondenter uttryckte att det var tryggt att bo hemma där deras integritet kan bevaras på ett bra sätt jämfört med att bo på en institution där deras privata liv försvinner. Att kunna bo hemma innebar också för samtliga att kunna ha sina privata saker. Förändring i situationen för respondenterna kunde ske genom att de fick möjlighet att resa inom Sverige och även utomlands samt äga bil eller åtminstone ha någon som kunde köra. Metoddiskussion Den kvalitativa metoden som användes var lämplig för studiens syfte eftersom den typen av metod avser att beskriva ett fenomen och upptäcka olika mönster. Den kvalitativa metoden har stor giltighet, just eftersom att frågorna kan justeras under intervjuerna och att ämnet studeras på nära håll (Jensen, 1995). Tillförlitlighetsproblem kan lätt uppstå vid den kvalitativa metoden, men författarna var medvetna om de faktorer som kan påverka studiens kvalitet och därför strävade de efter att eliminera faktorerna. De faktorer som kan ha påverkat kvaliteten är bland annat misstolkning av frågor, ledande frågor, vilket förhållningssätt respondenten har, förutfattade meningar m.m. Dessa faktorer beskrivs utförligare nedan. I det fall som det inte var möjligt att eliminera faktorerna bedömdes faktorernas påverkan av resultatet, därför bedöms tillförlitligheten som måttlig. Situationer då elimination av faktorerna inte var möjligt kunde till exempel vara då en respondent var svarslatent och hade problem att svara på ställda frågor, i dessa situationer 22

27 ställdes slutna eller ledande frågor för att få ett så uttömmande svar som möjligt från respondenten. Vid vissa av intervjuerna närvarade assistenter som hjälpte respondenter att svara på frågor, detta kan ha påverkat svaren från respondenter. Detta kunde ses vid två olika intervjuer. Vid den ena intervjun tillkallade respondenten sin assistent för att berätta fakta om respondenten. Svaret var godkänt av respondenten och därför var inte assistentens påverkan så stor. Vid den andra intervjun var assistenten närvarande under hela intervjun eftersom respondenten hade sviktande minne och ville att assistenten antingen skulle bekräfta eller dementera svaren. I detta fall assistenten hade större möjlighet att påverka svaren. Trots att specifika frågor ställs till samtliga deltagare tolkas de olika och svarar med en stor bredd. De öppna frågor som ställdes inledningsvis följdes ibland av slutna och ledande frågor pga. att respondenterna inte svarade på just det som frågan syftade till. Personliga faktorer till exempel att ha ett optimistiskt eller pessimistiskt förhållningssätt kan påverka hur personen svarar. Eftersom att respondenterna fick information innan intervjun om syftet med studien så hade de förmodligen redan bildat sig en uppfattning om vad de ville ta upp. Det finns barriärer mot spontanitet som uppkommer då personen inte vill, kan eller vågar berätta om sina känslor av olika anledningar. Ibland kan respondenter uppleva att de vill behaga intervjuarna på grund av statusrelation och att man vill vara artig mot intervjuaren. Det är svårt att bedöma graden av spontanitet i svaren och viljan att behaga intervjuarna hos de respondenter som ingick i studien. Författarna upplevde att respondenterna var olika spontana, men att statusrelationen inte var uttalad vilket kan bero på att intervjuerna leddes av studenter. Studiens resultat är måttligt generaliserbart eftersom urvalet hade en mångfald gällande etnicitet, ålder och kön. Urvalet efterliknade den population som vårdas i hemmet inom Uppsala kommun. För att öka generaliserbarheten skulle en större slumpmässigt utvald grupp behövas. Svarsförmågan och svarsmöjligheten varierade mellan respondenterna, vissa hade till exempel ett funktionshinder som gjorde att de hade svårt att tala, och i vissa fall satt assistenter med för att kunna hjälpa till när respondentens språk var otillräckligt, även detta kunde påverka svaret. Författarna lade märke till att så fort inspelningsanordningen stängdes av blev respondenterna mer avslappnade, och nya svar samt förtydligande av svar framkom i efterhand. Författarnas tolkningar påverkar tillförlitligheten av analysskedet av studien. 23

28 De fem första som tackade nej till att delta i studien var för sjuka för att kunna delta, och den sista ångrade sig. Om dessa personer skulle deltagit skulle förmodligen huvuddragen i studien vara det samma som det nuvarande resultatet, men detta är ingenting som vi kan veta med säkerhet med tanke på att de var sjukare och att de är helt andra personer med andra uppfattningar. Däremot sågs en trend på vad respondenterna ansåg påverkade livskvaliteten så därför kan det antas att dessa faktorer skulle finnas med hos de som valde att inte delta. Eftersom intervjuerna hölls i respondenternas hem ingav det en trygghet, om de skulle ägt rum i t.ex. kommunernas lokaler skulle det bli mer formellt och mer spänt. För att göra det mer avslappnat hölls en vanlig konversation innan samtliga intervjuer, detta för att maktpositionerna skulle minskas så mycket som möjligt. Genom att använda intervjuer får man informationen från förstahands källan, den som har upplevt det berättar det. Då båda författarna var närvarande vid intervjuerna uppmärksammades förutom vad respondenterna sa även deras kroppsspråk, mimik och tonläge. Bådas närvaro under intervjuerna tillsammans med den noggranna transkriberingen samt att båda läste transkriptionerna flera gånger ledde till en ökad validitet. Författarna visste ingenting om respondenterna innan intervjutillfället, vilket gjorde att inga förutfattade meningar fanns. Fler undersökningar behövs, då gärna på en större grupp respondenter för att mäta bredden av upplevelsen av livskvalitet. Den kvalitativa metoden är att föreslå när man undersöker livskvalitet eftersom det behövs beskrivningar för att en utomstående ska kunna förstå upplevelsen av någons livskvalitet. Man kan även göra en kvantitativ studie, men då får man bara ett värde hur livskvaliteten skattas. Resultatet av arbetet behövs för att vårdarna ska få en ökad förståelse i de faktorer som påverkar livskvaliteten, förståelsen behövs för att kunna ge en ökad livskvalitet och förbättrad vård, då vården har stor betydelse för livskvaliteten. Slutsats Livskvaliteten tycks vara god hos majoriteten av de funktionsnedsatta som vårdas i hemmet, men det finns faktorer som kan förbättra livskvaliteten ytterligare. En bra och varaktig relation till assistenterna har stor betydelse för livskvaliteten. Det behövs mer forskning inom ämnet med större undersökningsgrupp för att stärka resultatet. 24

29 REFERENSER Christensen, M. C., Banner, C., Lefering, R., Vallejo-Torres, L. & Morris, S. (in press).quality of Life After Severe Trauma: Results From the Global Trauma Trial With Recombinant Factor VII. The Journal of Trauma. doi: /TA.0b013e3181f053c2 Ekensteen, V. (2000). Från objekt till subject i sitt eget liv. M. Tideman (Red.). Perspektiv på funktionshinder & handikapp. (ss ). Lund: Studentlitteratur. Fadyl, J.K., McPherson, K.M., Kayes, N.M. (2011). Perspectives on quality of care for people who experience disability. BMJ Quality and Safety. 20(1), Fleming-Castaldy, R. P. (in press). Are satisfaction with and self-management of personal assistance services associated with the life satisfaction of persons with physical disabilities? Disability and rehabilitation. doi: / Graneheim, U.H & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. (2004) 24, doi: /j.nedt Jensen, M.K. (1995). Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur. Lawthers, A.G., Pransky, G.S., Peterson, L.E. & Himmelstein, J.H. (2003). Rethinking quality in the context of persons with disability. International Journal of Quality in Healthcare. 15(4), Leonardi, M. (2004). The World Health Organization International Classification of Functioning, Disability, and Health: A Model to Guide Clinical Thinking, Practice and Research in the Field of Cerebral Palsy. Seminars in Pediatric Neurology, 11 (1), 5-10 doi: /j.spen

30 Murphy, K., Cooney, A., Shea, O. E. & Casey, D. (2009). Determinants of quality of life for older people living with a disability in the community. Journal of Advanced Nursing.65 (3), doi: /j x Petersson, G. (2000). Specifik och generell lagstiftning. M. Tideman (Red.). Perspektiv på funktionshinder & handikapp. (ss ). Lund: Studentlitteratur. Rustøen, T. (1993). Livskvalitet en utmaning för sjuksköterskan. Stockholm : Almqvist & Wiksell. SFS, 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm: Sveriges riksdag. Hämtad den 13 januari, 2011 från Socialstyrelsen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Stockholm: socialstyrelsen. Hämtad den 4 mars, 2011 från Socialstyrelsen. (2010). Funktionsnedsättning och funktionshinder, användning av begreppen. Stockholm: socialstyrelsen. Hämtad den 4 mars, 2011 från Uppsala kommun. (2010). Uppdragsplan med fokus på hälsa. Uppsala: nämnden för vuxna med funktionshinder. Hämtad den 4 mars, 2011 från vfn/vfn_uppdragsplan_2011_2014.pdf Uppsala kommun. (2009). Äldrenämndens uppdragsplan 2010 och planering för Uppsala: äldrenämnden. Hämtad den 4 mars, 2011 från gsplan_2010_2013_aln.pdf 26

31 WHO. (1998). Programme on mental health.whoqol user manual. Hämtad den13 januari, 2011 från 27

32 BILAGA 1- Intervjuguide Frågor till den semistrukturerade intervjun Varför vårdas du i hemmet? Hur länge har du blivit vårdad i hemmet? Berätta kort om tiden innan sjukdom/skada. Vad har du för relation till de som vårdar dig? Vad tycker du om att vårdas i hemmet? Vad är bra med att vårdas i hemmet? Vad är mindre bra med att vårdas i hemmet? Hur kan det förbättras? Hur upplever du din livskvalitet? Hur kommer det sig att du upplever din livskvalitet så? Vad skulle förändra din livskvalitet? Hur påverkas din livskvalitet av att du vårdas i hemmet? Vad kan kommunen och dess anställda göra för att din livskvalitet ska bli bättre? 28

33 BILAGA 2 - Samtyckesformulär Härmed tillfrågas Du om deltagande i en intervju om Dina upplevelser av att vårdas hemma. Varför görs undersökningen? Antalet vårdplatser i sluten vård har minskat de senaste åren och fler patienter får hemsjukvård som blir alltmer avancerad och ofta kräver kvalificerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Uppsala kommun har helt eller delvis tagit över det medicinska ansvaret för personer som är i behov av olika hälso- och sjukvårdsinsatser. Vi är nu intresserade att få veta hur du upplever att vårdas hemma. Vilka får vara med och hur går undersökningen till? Kvinnor och män som får hälso- och sjukvårdsinsatser från kommunen tillfrågas att bli intervjuade. Deltagandet är frivilligt och konfidentiellt. Dina synpunkter är viktiga oavsett vad du har för uppfattning om de frågor som kommer att ställas och oavsett din ålder, kön och orsak till varför du får hemsjukvård. Intervjuerna kommer att ta ca min. och de kommer att ledas av två sjuksköterskestudenter som studerar sin sista termin. Du bestämmer var och när du vill bli intervjuad (helst under vecka 8). Om det är bekvämt för dig att bli intervjuad hemma kommer vi gärna hem till dig, annars ordnar vi en plats någon annanstans där vi kan vara ostörda. Intervjuerna kommer att spelas in och senare transkriberas. Data kommer att analyseras med hjälp av innehållsanalys. Resultatet kommer att presenteras i flytande text. Redovisningen kommer att skrivas på ett sätt där ingen enskild person kan identifieras. Om du undrar över något är du välkommen att kontakta oss. Tack för Din medverkan! Ansvariga för undersökningen Johanna Ekström: sjuksköterskestudent på Uppsala universitet, termin 6 Mob E-post: Dzhon Zubenko : sjuksköterskestudent på Uppsala universitet, termin 6 Mob E-post: 29

34 BILAGA 3 Godkännandebrev 30

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst Introduktion LSS betyder Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS 2013-2022

STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS 2013-2022 STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS 2013-2022 En sammanfattande redogörelse för Plan för stöd och service enligt LSS 2013-2022 Fastställd av socialnämnden 2013-02-20 U D D E V A L L A K O M M U N Socialnämnden

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp för att så långt som det är möjligt kunna leva som andra. När dina behov av tillsyn, trygghet och omsorg

Läs mer

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla

Läs mer

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Vård- och omsorgsnämndens ansvar enl reglemente från KF Hemtjänst Äldreboende inklusive demensboende och korttidsboende Dagverksamhet för dementa Gruppboende

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag, LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlagen, LVM LVU SoL LSS Men hur och när? SoL LSS LVU LVM LVU och LVM Tvångslagar på samma sätt som LPT Det är svårt att omhändertaga någon Dessa lagar tas till när det mesta

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer