Om personliga faktorers betydelse för socialarbetares agerande vid tecken på alkoholproblem hos klienter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om personliga faktorers betydelse för socialarbetares agerande vid tecken på alkoholproblem hos klienter"

Transkript

1 Artikel LISA SKOGENS Om personliga faktorers betydelse för socialarbetares agerande vid tecken på alkoholproblem hos klienter Inledning Flera studier inom individ- och familjeomsorgens områden har visat på stora variationer i socialarbetares agerande och beslutsfattande i klientarbete (Östberg, Wåhlander & Milton 1999; Ekendahl 1999; Jergeby & Soydan 2002; Blomqvist & Wallander 2004) även för socialbidragsbedömningar (Hydén, Khyle-Westermark & Stenberg 1995; Terum 1997; Byberg 2002) som är det mest reglerade området inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO). Detta var också fallet i en undersökning som fokuserade på en speciell klientgrupp: klienter som kontaktar socialtjänsten med anledning av ett behov av försörjningsstöd men där det finns signaler som kan vara tecken på att klienten också har en problematisk alkoholkonsumtion (Skogens 2005). Där studerades socialarbetares val av agerande gentemot en fiktiv klient som presenterades för dem i form av skrivna vinjetter. Att studien visade stora variationer i hur socialarbetarna sade sig agera i ärendet kan inte anses särskilt förvånande, studiens område gränsar till ett inom IFO:s Studien är finansierad med projektmedel från Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS). ABSTRACT L. Skogens: Influence of personal factors among social workers in their response to signs of problem drinking in clients AIMS The aim was to study the influence of personal factors on how social workers act on signs of drinking problems in clients contacting social services for social assistance. METHODS & DATA The 103 social workers taking part in the study were, through written vignettes, presented to a hypothetical client in eight fictious consecutive visits to the social service office. During the earlier visits the client shows minor signs that may be interpreted as signs of a drinking problem. In each subsequent visit his drinking problems gradually become more obvious. Following each visit, the social worker was asked to choose among alternatives regarding appropriate actions. The relation between individual qualities amongst the social workers in terms of age, sex, education, professional experience, views on the nature of problem drinking and principals for resource allocation - and the way they acted (in terms of the acting alternatives they chose at each visit ) were tested in bivariate and multivariate analyses. RESULTS Social workers with long professional experience tended to inform the client earlier on available help for problem 317

2 drinking than did other social workers. Demands for clients to take part in some form of treatment in order to get social assistance were made to a higher extent by social workers without a BA in social work. How the social worker looked on principals for resource allocation also affected the tendency to put that demand on the client. CONCLUSIONS The difference between active and more reluctant social workers could only to some extent be explained by the personal factors investigated. However, the findings may suggest that besides education and professional experience, personal values may play a role. KEY WORDS Social work, alcohol, problem drinking, social services, methods. praktiska arbete lågprioriterat område, arbetet med vuxna missbrukare (Bergmark 1995). Inom socionomutbildningen finns dessutom mycket lite att hämta i den litteratur som behandlar missbruksproblem då den ej fokuserar på metoder i klientarbete (Bergmark & Lundström 1998a). Frågan om när alkoholbruk övergår till att bli ett problem kan i det närmaste betraktas som en icke-fråga, både inom utbildningen och inom den professionella debatten. Detsamma gäller metoder och arbetssätt för professionella socialarbetare för att tackla denna typ av situation. Studien som presenteras i den här artikeln bygger på samma skrivna vinjetter som ovan nämnda studie (Skogens, 2005), men fokus ligger på personliga egenskapers betydelse för hur socialarbetarna säger sig agera. Socialarbetare som möter socialbidragssökande klienter med ett alkoholbruk som eventuellt är problematiskt hamnar i ett etiskt dilemma. Den person man träffar ansöker om ekonomiskt bistånd; den professionella uppgiften är då att utreda klientens situation, bedöma om denne har rätt till bistånd och vilket bistånd som är mest adekvat. Det ligger också i uppgiften att motivera och påverka klienten att förändra den situation som orsakar de problem som ligger till grund för behovet av hjälp från socialtjänsten. Vilka frågor kan och bör då socialarbetaren ställa? Var går gränsen mellan klientens integritet och nödvändig information? Frågor om alkoholvanor kan tjäna som exempel på när det sociala arbetet är en etisk balansakt. Vi tänker oss följande resonemang: Vi vet att alkoholproblem är vanligt förekommande bland personer som är socialbidragsberoende (Puide 1985; Bergmark 1991). Vi tycker oss också ha stöd för att s.k. sekundärprevention, d.v.s. tidig identifikation av riskbeteende och kort rådgivning, ger positiva resultat för personer som har, eller ligger i riskzonen för att få, alkoholproblem (Bien, Miller & Tonigan 1993). Det finns olika screeningmetoder att tillgå, från att helt enkelt direkt fråga till att använda systematiska validerade frågeformulär 1. Ger denna bakgrund oss rätt att fråga en person som ansöker om ekonomiskt bistånd om dennes alkoholvanor? Om vi anser oss ha det, på vilka grunder tycker vi detta? I vilket skede av kontakten ska det göras och hur? Och i vilken utsträckning måste man som socialbidragssökande klient svara eller underkasta sig en utredning av detta slag? 318

3 Ambitionen med studien i föreliggande artikel är inte att söka besvara alla ovan ställda frågor men att pröva om olika personliga egenskaper hos socialsekreterare kan inverka på deras agerande i klientkontakter, alltså det agerande som kan tänkas vara produkten av medvetna eller omedvetna ställningstaganden i den typ av frågor som jag ovan sökt illustrera. Tanken om socialarbetarnas personliga egenskapers betydelse för utförandet av det professionella arbetet grundar sig delvis på resonemanget om brist på vägledning från utbildning eller andra professionella forum. Till det kan läggas den förändrade syn på alkoholbruk som det svenska samhället kan sägas ha genomgått under de senaste decennierna (se t. ex. Abrahamson 1999) och som avspeglat sig t.ex. i avreglering av vissa delar av den statliga kontrollen över alkoholförsäljning, tillåtande av reklam för vin och öl, höjda införselkvoter för alkohol, debatt om sänkning av alkoholskatter m.m. (SOU 2003; SOU 2004). Detta har inneburit en alltmer diversifierad allmän samhällssyn på gränser för socialt accepterat alkoholbruk respektive missbruk, och det finns därmed i allt mindre utsträckning en gemensam common sence -kunskap att använda sig av i arbetet. Sammantaget kan detta ge utrymme för att socialarbetares individuella egenskaper får mera inflytande i kontakten med klienter i de situationer där bedömningar görs och beslut tas av den enskilde socialarbetaren. I undersökningen används samma skrivna vinjetter som i den tidigare studien och hur socialarbetarna säger sig agera sätts i förhållande till tre grupper av bakgrundsfaktorer: för det första de mer traditionella bakgrundsfaktorer som användes i den tidigare studien i form av organisationsform, kön, ålder, yrkeserfarenhet och utbildning 2, för det andra socialarbetarnas övergripande vårdideologi och för det tredje deras grundläggande värdeorientering i resursfördelningsfrågor. Syftet är att explorativt undersöka dessa faktorers samband med variationer i agerande. Socialarbetares attityder och agerande Socialarbetares syn på missbruk, dess orsaker och behandlingsmöjligheter har nyligen studerats i två andra svenska undersökningar. Antagandet om att attityder och syn på verkligheten styr våra handlingar och beteenden var utgångspunkten när man en i studie med hypotesskapande syfte studerade synen på alkohol och drogproblem hos personal inom missbrukarvården i Stockholm (Palm 2004). Attityderna undersöktes via påståenden som respondenterna fick ta ställning till. Attitydpåståendena utarbetades och analyserades med utgångspunkt i Brickman et al.: s (1982) modell om fyra olika synsätt på mänskliga problem 3. Sammanfattningsvis kom man fram till att respondenterna hade en mycket enhetlig syn på alkoholoch drogproblem och att den i huvudsak kännetecknades av ett socialt synsätt men att oväntat många, drygt hälften, ansåg att det rör sig om sjukdom. Av dessa ansåg dock majoriteten att sjukdomen uppstår då människor tappar kontrollen över sitt bruk av alkohol/droger, snarare än att de föds med sjukdomen. Resultaten sattes inte i samband med någon form av agerande hos respondenterna. Kopplingen mellan socialarbetares syn på missbruk och missbrukare och deras bedömningar och val av insatser vid 319

4 missbruksproblem har dock gjorts i en annan svensk studie (Blomqvist & Wallander 2004). Även där studerades socialarbetare inom Stockholms missbruksvård, dock begränsat till socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Blomqvist och Wallander använde sig också av Brickman et al.:s (1982) teoretiska resonemang då attitydpåståenden om missbruk och missbrukare utarbetades och analyserades. Resultaten visade betydande skillnader i socialarbetarnas uppfattningar om missbruksproblemens karaktär och om hur de rimligen bör hanteras. I viss mån uppvisade olika uppfattningar statistiska samband med bedömningar i fiktiva vinjetter som beskrev klienter med uttalade missbruksproblem. Dessa två studier, som delvis har studerat samma population och även till en del använt samma teoretiska utgångspunkter, visar resultat som kan tolkas olika. Det kan illustrera den inom forskningen omvittnade svårigheten i att studera och mäta attityder (Wärneryd et al. 1990), tillika svårigheten i att genom attitydmätningar förutsäga beteenden (för diskussion, se t.ex. Fisher 1998). Ekendahl (1999) använde också socialarbetares övergripande vårdideologi som variabel i en vinjettstudie av hur socialarbetare väljer vårdform. Socialarbetarnas övergripande vårdideologi hade ett visst genomslag i deras bedömningar av vårdtyp för klienter som beskrevs i vinjetter. Variabeln operationaliserades genom att respondenterna fick rangordna orsaker till missbruk samt ta ställning till sex påståenden om alkoholmissbruk och behandling av alkoholmissbrukare. Till skillnad från de två ovanstående studierna användes här ingen uttalad teori då attitydpåståendena i studien utarbetades. Metod, urval och genomförande Vinjetter har under senare år blivit allt vanligare i forskning inom området socialt arbete (se t.ex. Östberg, Wåhlander & Milton 1999; Ekendahl 1999; Jergeby & Soydan 2002, Kullberg 2004, Blomqvist & Wallander 2004). Kortfattat innebär metadon att man för en respondent presenterar en kort beskrivning en vinjett av en social situation eller en person. Beskrivningen omfattar information som bedöms vara viktig i sammanhanget, och respondenten ombeds att på ett eller annat sätt ta ställning till eller reagera på vinjetten. Kritik och invändningar mot metoden handlar främst om att vinjettens hypotetiska och begränsade information ger en osäkerhet i om bedömningen överensstämmer med en bedömning av en verklig situation, vilket starkt begränsar generaliserbarheten till hur socialarbetaren (i detta fall) skulle ha agerat i en verklig situation (för en mer utförlig diskussion om metoden, dess fördelar och tillkortakommanden, se Jergeby 1999). Beroende variabler vinjettens handlingsalternativ I studien undersöks hur man inom socialtjänsten agerar initialt då man möter klienter med alkoholmissbruk. Det initiala skedet kan naturligtvis se ut på i det närmaste oändligt många sätt. För att kunna studera fenomenet konstruerades en vinjett med ett tidsordnat skede där en fiktiv klient i en serie möten träffar en socialsekreterare. Varje möte innebär att socialsekreteraren får mer information som läggs till tidigare information om klienten och den här informationen används i bedömningen av vad som bör göras. Informationsprocessen 320

5 blir kumulativ över tid, vilket den också är i en verklig situation. Strävan var att söka efterlikna en vanligt förekommande situation med ett vanligt förekommande förlopp samt med vanligt förekommande handlingsalternativ. Då vinjetten utarbetades fördes diskussioner med tre erfarna och av varandra oberoende socialsekreterare. Dessa ombads ge synpunkter på vinjetten i allmänhet och på dessa tre punkter i synnerhet. Därefter testades hela frågeformuläret på en arbetsgrupp som var specialiserad på socialbidragshandläggning som på samma sätt gav synpunkter på formuläret i sin helhet. Efter denna valideringsprocess såg den färdiga vinjetten ut som följer 4 : 1. B är 35 år och frånskild (utan barn). Han har under de två senaste åren haft två kortare kontakter med socialtjänsten p.g.a. arbetslöshet. Bägge gångerna beviljades bistånd en månad men sedan uteblev B från vidare bokade besök varvid ärendet avslutades. Han tar nu åter kontakt med socialtjänsten för att söka ekonomiskt bistånd. Vid besöket berättar B att han blivit uppsagd från sitt arbete p.g.a. arbetsbrist och han visar ett intyg från arbetsgivaren som bekräftar detta. Hans enda nuvarande försörjningskälla är A-kassa som täcker hyra och delvis uppehälle men understiger socialbidragsnormen. 2. B återkommer nästa månad med ny ansökan om bistånd. Han har inte fått jobb men är anmäld hos Arbetsförmedlingen (AF) och uppger att han aktivt söker arbete. Vid besöket på socialkontoret ser han något ovårdad ut: han har en skjorta som är uppenbart smutsig, han är orakad och har rödsprängda ögon. 3. B ringer; han berättar att han fått ett arbete på en liten firma via en bekant. Han ansöker om ekonomiskt bistånd fram till att han får sin första lön, vilket beviljas. Efter en månad ringer B. Han kommer till socialkontoret på besök och berättar att firman han började arbeta på gick i konkurs och han fick inte ut någon lön alls trots att han arbetade en månad. B har sökt arbetsgivaren flera gånger men inte fått tag i honom och han kan därför inte visa arbetsgivarintyg eller andra handlingar som styrker hans uppgifter. Dock ger han namn och telefonnummer till den person som förmedlat arbetet till honom för att denne ska kunna bekräfta att det han berättar stämmer. B är nu åter arbetssökande och aktuell på AF. Han söker ekonomiskt bistånd. 4. B uteblir från ett bokat besök på socialkontoret. B ringer en dag senare och vill boka ny tid. Då han kommer till besöket luktar han alkohol men visar inga tecken på att vara berusad. Han berättar att han kvällen innan varit med och firat en god väns 40-årsdag. Han söker fortfarande arbete, är aktuell hos AF och hemställer om ekonomiskt bistånd. 5. B ringer mitt i månaden. Han berättar att han blivit rånad på sin plånbok igår eftermiddag vid en tunnelbanestation. Han har gjort en polisanmälan angående händelsen och vill nu hemställa om uppehälle under resterande månad eftersom han säger att alla pengar han ägde fanns i plånboken och att han i princip inte har någon mat alls hemma. 6. B uteblir åter från bokat besök. Han ringer senare på dagen och säger att han försov sig. Han vill boka ny tid och 321

6 Bakgrundsvariabler Organisationsform operationaliserades genom att man valde ut två vanliga former som står för två huvudprinciper för organisering som finns inom svensk socialvård (Bergmark & Lundström 1998b). Den ena formen är renodlade enheter som enbart hanterar socialbidragsärenden, vilket innebär en specialiseringsprincip som anses underlätta utvecklingen av ett mer områdesspecifikt kunnande. Den andra formen är integrerade enheter som arbetar både med socialbidrag och med andra typer av ärenden. Integrerade organisationer brukar tillskrivas generalistkompetens och ett möjliggörande av helhetsbedömningar (Bergmark & Lundström 1998b). Yrkeserfarenhet mättes genom sammanlagd yrkeserfarenhet inom socialt arbete. Utbildning delades upp i socionom, annan högskoleeftersom Du har fått ett återbud kan han komma samma dag på eftermiddagen. B kommer på avtalad tid. Han berättar om arbeten som han sökt och han är fortfarande aktuell på AF. Söker som tidigare ekonomiskt bistånd. 7. En kollega berättar dagen därpå att hon under lunchen sett B påtagligt berusad på torget. När B kommer till nästa besök berättar Du det för honom. B säger att det måste vara ett misstag, han skulle inte göra något sådant. I övrigt tar han upp samma saker som vid föregående besök, nämligen att han är aktivt arbetssökande och att han söker ekonomiskt bistånd. 8. En LOB-rapport angående B inkommer. B har varit kraftigt berusad och våldsam på den lokala krogen. När rapporten tas upp vid B:s månatliga besök säger B själv att det blev lite för blött den kvällen men att han tillsammans med bekanta firade en speciell händelse. Han anser inte att han har alkoholproblem. Även denna månad söker B ekonomiskt bistånd och han sköter fortfarande sin kontakt med AF. De beroende variablerna i undersökningen består av de olika handlingsalternativ som respondenterna efter varje nytt vinjettsteg hade att välja mellan. Det första alternativet att fråga om missbruk, fanns tillgängligt som svarsalternativ vid vinjettsteg 1 8. Det ingick då som ett svarsalternativ bland flera på frågan Vilka frågor skulle Du ta upp med Klienten vid besöket? 5. Vid vinjettsteg 2 8 fanns följande alternativ tillgängliga: 6 Information bör ges om möjligheter till hjälp för missbruksproblem. B bör erbjudas någon form av vårdkontakt. B bör motiveras till vårdkontakt. B bör informeras om att fortsatt bistånd endast ges om vårdkontakt tas/hålls. B bör informeras om att fortsatt bistånd endast ges om han kan visa att han håller sig nykter (blåsa, alternativt urinprov). Annat, nämligen... 7 Alternativen uteslöt inte varandra utan kunde markeras samtidigt i enkäten. Det som mäts i undersökningen är när respondenterna för första gången använder sig av ett alternativ. Variablerna mäts i vinjettsteg (1 8), vilket innebär att det finns en ordningsföljd, d.v.s. för varje vinjettsteg har mer information tillförts, men varje informationstillägg är inte kvantitativt lika stort. De beroende variablerna betraktas som ordinala skalor och statistisk bearbetning har gjorts med utgångspunkt i det. 322

7 utbildning, ej högskoleutbildning. Då övergripande vårdideologi skulle operationaliseras stod valet mellan att använda en enkel modell och i och med detta en tydligare genomskinlighet både vid den egna tolkningen av resultaten och för de läsare som tar del av studien eller att använda en mer utarbetad attitydskala med möjligheter till större träffsäkerhet men också med större komplexitet i tolkningsmöjligheter. Det enklare alternativet bedömdes vara mer relevant mot bakgrund av studiens explorativa karaktär. Därför valde man att använda sex påståenden och en rangordningsskala som tidigare använts av Ekendahl (1999) (se under rubriken Respondenternas övergripande vårdideologi ). Detta ger naturligtvis inte en heltäckande redovisning av socialarbetarnas vårdideologi men bedömdes ge en bild av grundläggande aspekter på synen på alkoholmissbruk, alkoholmissbrukare och vård/behandling. Ett liknande resonemang fördes när det gäller operationaliseringen av socialarbetarnas grundläggande värdeorientering. Här användes en uppsättning påståenden som representerade fem olika värdedimensioner. Påståendena är en något modifierad översättning av RAPS-skalan (Resource Allocation Preferences Scale). Skalan är utarbetad och validerad i England av C.M. Fisher (1998) och består av tjugo påståenden som representerar fyra värdedimensioner (value heuristics): individuella behov (individual need), förtjänstfullhet (deservingness), nytta (utility), rättvisa (fairness) och ekologi (ecology). Fisher har använt skalan i studier av hur tjänstemän, främst inom den offentliga sektorn, beslutar om resursfördelning. Han menar att dessa dimensioner kan fungera som mentala verktyg (rhetorical material and devises) för tjänstemän som har att besluta i resursfördelningsfrågor. Att skalan är validerad i England innebär inte att den kan anses vara valid för svenska förhållanden. Skälen till det är flera, t.ex. de rent språkliga förskjutningar som översättningen innebär och kulturella skillnader som finns mellan de två länderna, för att nämna de mest uppenbara. Inför användandet av skalan gjordes först en så rak översättning som möjligt, där omformuleringar endast gjordes där ursprungspåståendet inte direkt kunde översättas till IFO:s verksamhet. Denna första översättning testades på en grupp socionomstuderande samt på en grupp socialsekreterare som arbetar med barnoch ungdomsärenden inom IFO. Efter utvärdering av testet modifierades ett påstående (tredje påstående i tabell 5) eftersom svaren på den direkta översättningen bedömdes återge en stark internalisering av svensk arbetsmarknadslagstiftning i högre utsträckning än respondentens värdepositionering. Denna mycket enkla form av validering bedömdes tillräcklig för det explorativa syfte som påståendena användes till i studien, nämligen att undersöka om socialsekreterares värderingar i resursfördelningsfrågor kan tänkas vara en faktor som kan sättas i samband med deras professionella agerande. Urval och genomförande Organisationsform var en av de variabler som i den tidigare studien (Skogens 2005) i viss utsträckning samvarierade med socialarbetarnas ställningstaganden i vinjettärendet. Det bedömdes därför rimligt att ha organisationsvariabeln med även i denna 323

8 studie och att den skulle operationaliseras på samma sätt (se ovan) för att vara jämförbar. Den integrerade organisationsformen har generellt blivit betydligt ovanligare nu än den var vid tidpunkten för föregående studie och förekommer i störst utsträckning i mindre kommuner. Detta gör att organisationsvariabeln urvalsmässigt har en särställning gentemot andra variabler i studien då det blev nödvändigt att söka upp kommuner som arbetade integrerat för att få ett underlag för studien. För att respondenter som arbetade inom de båda utvalda organisationsformerna skulle likna varandra i så stor utsträckning som möjligt kontaktades initialt kommuner med ca invånare. Därefter kontaktades kommuner som befann sig över eller under detta invånarantal tills ett femtiotal respondenter fanns i båda grupperna. För att få en geografisk spridning gjordes i viss mån avsteg från den principen, vilket lett till att ett fåtal (3) mycket små kommuner med invånarantal strax över och under 3000 invånare ingår i studien. När 42 kommuner ingick i urvalet avslutades datainsamlingen. Det främsta skälet var att underlaget av mellanstora kommuner var uttömt, vilket innebar att fortsatt insamlande skulle medföra stora skillnader i invånarantal mellan kommunerna i de olika organisationsformerna. Tolv kontaktade kommuner avböjde att delta; alla angav tidsbrist som skäl. I varje kommun deltog 1 5 socialsekreterare, beroende på hur många som arbetade i den grupp undersökningen riktade sig till. I fyra kommuner valde endast delar av arbetsgruppen att delta. Av de socialsekreterare som fick enkäten besvarade och återsände alla utom tre den. I de flesta fallen besvarade socialsekreterarna enkäten vid en bestämd tid då jag fanns tillgänglig per telefon för eventuella frågor. Socialarbetarna i svarsgruppen var mellan år (m= 46 år) och de hade arbetat 0 40 år (m= 14 år) med socialt arbete. Av dem hade 64 (62 %) socionomexamen, 16 (16 %) hade annan högskoleexamen och 21 (20 %) hade ingen högskoleexamen, 2 uppgav inte sin utbildning. Av respondenterna var 84 (82 %) kvinnor och 19 (18 %) män. Dataanalys och bearbetning Resultatavsnittet nedan inleds med en redovisning av hur de beroende variablerna fördelar sig. Materialet har sedan bearbe- Tabell 1. Deltagande och fördelning mellan kommuner med specialiserad eller integrerad organisationsform. Organisationsform Kommuner med enheter specialiserade på enbart socialbidragshandläggning Kommuner med enheter som arbetar med både socialbidragshandläggning och missbruksutredningar Antal kommuner som deltog i studien Antal socialsekreterare som besvarat enkäten Kommuninvånarantal, median Kommuninvånarantal, medelvärde

9 Tabell 2. Fördelning över när respondenterna börjar använda vinjettens svarsalternativ, i procent (n=103). Vinjett nr Svarsalternativ Aldrig Totalt Frågor om missbruk tas upp Information bör ges om möjligheter till hjälp för missbruksproblem B bör erbjudas någon form av vårdkontakt B bör motiveras till vårdkontakt B bör informeras om att fortsatt bistånd endast ges om vårdkontakt tas/hålls B bör informeras om att fortsatt bistånd endast ges om han kan visa att han håller sig nykter tats i två steg. Först gjordes bivariata sambandsanalyser på ordinal nivå mellan de enskilda oberoende variablerna, i redovisningen indelade i tre grupper, och svarsalternativen. Efter den bivariata analysen togs alla oberoende variabler som visat samband med någon av de beroende variablerna med i en multivariat analys. Resultat De beroende variablernas fördelning I tabell 2 redovisas när socialsekreterarna bedömer det rimligt att initiera olika handlingsalternativ, d.v.s. när alternativen används för första gången av respondenterna. Att fråga om missbruk är relativt okomplicerat och majoriteten gör det vid vinjettsteg två. Relativt många, 18 procent, frågar om missbruk redan vid vinjettsteg ett som beskriver hur klienten för första gången träffar socialsekreteraren och ansöker om socialbidrag. I beskrivningen av mötet finns ingenting nämnt som kan associeras till alkoholmissbruk. Vid alternativet information om möjligheter till hjälp finns en tyngdpunkt redan vid vinjett två då 47 procent av socialarbetarna väljer att börja informera om detta. För de två följande alternativen som handlar om att erbjuda eller motivera klienten till en vårdkontakt finns en stor spridning. Majoriteten har valt att inte alls använda de två sista alternativen som knyter klientens möjligheter till fortsatt bistånd till att på något sätt göra något åt sitt förmodade missbruk, antingen genom att hålla någon form av vårdkontakt eller att helt enkelt bevisa sin nykterhet. Med anledning av hur svarsalternativen 325

10 Tabell 3. Samband mellan bakgrundsvariablerna och när socialarbetarna använder de olika handlingsalternativen (gamma, γ). Alternativ Frågar om missbruk Vårdideologi hos respondenterna och vad man ansåg vara de främsta orsakerna till missbruk undersöktes genom att respondenterna fick rangordna orsaker till missbruk (se tabell 4 nedan) samt ta ställning till följande påståenden om missbruk och behandling 9 : Alkoholmissbrukare har ett moraliskt ansvar att själva söka hjälp för sina alkoholproblem. Man skall i behandlingen ställa krav på alkoholmissbrukare. Med hjälp av rätt behandling kan alla alkoholmissbrukare bli av med sina alkoholproblem. Med hjälp av rätt behandling kan vissa alkoholmissbrukare bli av med sina alkoholproblem. Alla alkoholmissbrukare kan lära sig dricka med måtta. Organisationsform Kön b) Ålder c) Yrkes- Utbildning e) d) a) erfarenhet Informerar * -0.36** Erbjuder Motiverar Kräver vård f) * ** Kräver nykterhet f) * * p<0.05 ** p<0.01 a) Integrerad organisationsform = 1, specialiserad organisationsform = 2. b) Kvinna = 0, man = 1. c) Ålder har klassindelats; år = 1, år = 2, år = 3, år = 4. d) Yrkeserfarenhet har klassindelats; 0 3 år = 1, 4 10 år = 2, år = 3, år = 4. e) Socionom = 0, annan eller ingen högskoleutbildning = 1. f) Ej använt alternativet= 0, använt alternativet =1. fördelar sig klassindelades de fyra första alternativen (frågar, informerar, erbjuder, motiverar ) i tre klasser 8. De två sista alternativen (kräver vårdkontakt, kräver nykterhet ) dikotomiserades i alternativet använt/ej använt. Denna klassindelning av de beroende variablerna (svarsalternativen) har använts i de bivariata analyserna. Respondenternas traditionella personliga egenskaper De få samband som framkommer bland de traditionella egenskaperna gäller ålder, yrkeserfarenhet och utbildning. De äldre och de mer yrkeserfarna socialarbetarna informerar om möjlighet till missbrukshjälp tidigare än de yngre och mer oerfarna. Socionomer är mindre benägna än icke-socionomer att använda båda krav -alternativen, och de äldre socialarbetarna är mindre benägna att ställa krav på vårdkontakt. Respondenternas övergripande vårdideologi 326

11 Tabell 4. Fördelning över hur respondenterna rangordnat bakomliggande orsaker till alkoholmissbruk. Antal poäng (1:a val = 3p, 2:a val = 2p, 3:e val = 1p) Antal respondenter som använt alternativet Uppväxtmiljö Alkoholberoende Kontrollförlust/sjukdom Individuella psykiska problem (tonår/vuxen) Sociala förhållanden Genetiska orsaker Alkoholens positiva effekter Inlärt beteende Förklaring saknas 23 8 Kamratpåverkan Annan orsak 12 8 S:a Vissa alkoholmissbrukare kan lära sig dricka med måtta. I enkla sambandsanalyser på ordinal vikt (se tabell 4, kolumn 1) utan endast dess förekomst (tabell 4, kolumn 2). Med en gräns satt vid 5 procents signifikansnivå nivå framkom inga samband mellan socialarbetarnas agerande i studien och deras ställningstagande i ovanstående påståenden. Däremot fanns vissa samband mellan hur man såg på alkoholmissbrukets orsaker och agerande. Socialarbetarnas syn på bakomliggande orsaker till alkoholmissbruk undersöktes genom att presentera en lista över möjliga orsaker, där respondenterna uppmanades att rangordna de alternativ som de ansåg vara de tre viktigaste. Tabell 4 visar fördelningen över de angivna orsakerna efter det att de olika alternativens förekomst har gav analysen att de socialarbetare som angivit inlärt beteende som en viktig orsak till alkoholmissbruk tenderade att tidigare erbjuda vinjettens klient en vårdkontakt (γ =0.53, p=0.03). Vidare tenderade de som ansåg att genetiska orsaker var en viktig orsak att i större utsträckning ställa krav på vårdkontakt (γ =0.46, p=0.01) och på visad nykterhet (γ =0.39, p=0.05). Kravet på vårdkontakt för fortsatt socialbidrag ställdes i lägre utsträckning av dem som ansåg att alkoholens positiva effekter var en viktig bakomliggande orsak till alkoholmissbruk (γ =-0.58, p=0.00) än övriga. viktats utifrån om de förekommer som första-, andra- eller tredjehandsval. I sambandsanalysen dikotomiserades de olika alternativen (använt alternativet/ ej använt alternativet), vilket innebär att ingen hänsyn tas till de olika alternativens Respondenternas personliga värderingar i resursfördelningsfrågor Då Fisher (1998) utarbetade sin skala för att mäta värderingar i resursfördelningsfrågor (Resource Allocation Preferences 327

12 Scale) som vi här gjort en översättning av utformades den för att representera fyra olika värdedimensioner. För att analysera i vilken utsträckning de översatta påståendena gav uttryck för sammanhållna dimensioner i denna studie testades de enskilda påståendena i en faktoranalys. Resultatet av faktoranalysen, som inte redovisas i artikeln, visade att det i viss mån finns sammanhållna dimensioner men att en mer grundläggande validering och bearbetning av skalan behövs för att använda dessa i en sambandsanalys. Sambandsanalysen gjordes därför utifrån de enskilda påståendena, vilket ansågs kunna ge den explorativa information som eftersträvas med studien. I tabell 5 har dock markerats ut vilken dimension varje påstående fanns inom i den ursprungliga skalan enligt följande: I=Individuella behov (individual need), F=Förtjänstfullhet (deservingness), N=Nytta (utility), R=Rättvisa (fairness), E=Ekologi (ecology). Analysen som redovisas i tabell 5 visar att personliga värderingar i vissa avseenden har betydelse för socialsekreterarnas agerande. Enskilda påståenden visar samband med när respondenterna informerar om möjligheter till hjälp för missbruk, om de kräver att klienten tar en vårdkontakt för att fortsatt bistånd ska beviljas eller om de kräver att klienten visar nykterhet för fortsatt bistånd. Multivariat analys De bakgrundsvariabler som visat samband i den enkla sambandsanalysen finns samlade i tabell 6. Här testas också, i den mån det varit möjligt, i vilken utsträckning sambanden kvarstår i en multivariat analys. Att göra en fullskalig multivariat analys där grupperna av variabler förs in stegvis var inte rimligt av flera skäl. Det första är att materialet är relativt litet. Ett annat är att eftersom vi inte kunnat behandla påståendena i RAPS-skalan som sammanhållna dimensioner utan testat påståendena enskilt skulle en sådan analys bestå av ett orimligt antal variabler. Därför valdes att samla de variabler som visat signifikanta samband i den enkla sambandsanalysen i en multivariat regression. Syftet med analysen är inte att finna prediktiva modeller, det håller varken materialets storlek, urvalsmetod eller de oberoende variablernas kvalitet för. Analysen genomfördes i form av logistiska regressioner där alla de beroende variablerna är dikotoma. De fyra första alternativen, som i tidigare analys klassindelats i tidigt-mellan-sent agerande, dikotomiserades genom att klasserna tidigt och mellan slogs ihop (se fotnot nr 9 för precisering). Eftersom en samvariation finns mellan handlingsalternativen, d.v.s. hur man använt ett handlingsalternativ ger bra vägledning om hur ett annat alternativ använts, har också ett handlingsalternativ tagits med som kontrollvariabel i varje analys. Det alternativ som uppvisar det starkaste sambandet med det alternativ som utgör beroendevariabel har valts som kontrollvariabel 10. De två sista alternativen i tabell 6 kräver vård respektive kräver nykterhet är dikotomiserade på samma sätt som i tidigare analyser. Även dessa två alternativ samvarierar med varandra 11 och har därför införts som varandras kontrollvariabel i tabellen. I regressionerna kan man se att de handlingsalternativ som använts som kontrollvariabler genomgående har ett samband med det handlingsalternativ som är beroendevariabel. 328

13 Tabell 5. RAPS-skalans påståenden, medelvärden och samband till de beroende variablerna (gamma, γ). Påstående m a) Handlingsalternativ b) Gammavärde, p-värde c) Stöd och resurser bör fördelas enligt noggranna, professionella och objektiva bedömningar av individens behov. (I) Ibland måste man ge bistånd utifrån klientens behov även om man vet att biståndet sannolikt inte är effektivt. (I) Då man vid en nyanställning måste välja mellan två likvärdiga sökande bör den som p.g.a. sin livssituation är mest i behov av arbetet få anställningen. (I) Socialtjänstens arbete bör ha fokus på den enskilde klienten och på att göra allt som är möjligt för att hjälpa denne. (I) Klienters egen medverkan och vilja att samarbeta bör påverka det bistånd de kan beviljas. Klienter som ej samarbetar bör erhålla en lägre grad av bistånd. (F) Individer är moraliskt ansvariga för sina handlingar varför en bedömning av klientens egen medverkan till sin situation bör fi nnas med i bedömningen av bistånd. (F) När resurserna är begränsade bör man alltid vara uppmärksam på om klienter försöker lura systemet och oegentligt erhålla bistånd. (F) I tider då resurserna är mycket begränsade bör offentliga organisationer som socialtjänsten koncentrera sig på att hjälpa och stödja de klienter som själva gör något för att förbättra sin situation och hjälpa sig själva. (F) Ekonomisk utvärdering och uppföljning av effekter bör fi nnas med i socialtjänstens arbete. (N) Det verkar vettigt att sätta in resurser där de gör mest nytta och har mest effekt och inte nödvändigtvis där behovet är störst, så länge man följer lagstiftningen och inte försämrar situationen för någon. (N) Budgetnedskärningar inom socialtjänsten bör främst drabba de arbetsgrupper som har minst med verksamhetens ändamål att göra. (N) När friställningar är oundvikliga bör de medarbetare som bidrar med minst arbete få gå. (N) I socialtjänstens arbete bör formella och standardiserade regler användas för att alla klienter ska få likvärdiga och rättvisa bedömningar. (R) Vid fördelning av samhällsresurser bör målsättningen vara att uppnå största möjliga rättvisa vad gäller tillgänglighet och möjligheter. (R) Man borde kunna tillämpa lottdragning som den mest rättvisa metoden för att bestämma vilka som måste gå då personal måste friställas. (R) När socialtjänsten måste skära ner på budgeten bör nedskärningen fördelas procentuellt jämnt på alla enheter och arbetsgrupper. (R) Intressegrupper som är engagerade och insatta i socialtjänstens funktion och serviceområden bör också påverka dess planering och utformning. (E) Socialtjänsten bör vara mycket aktiv i att mobilisera ett områdes egna resurser, stödja och samarbeta med intressegrupper som fi nns där. (E) Kräver vård γ =-0.76, p=0.00, Kräver nykterhet γ =-0.48, p=0.03 Informerar γ =-0.41, p=0.05 Frågar γ =-0.83, p=0.00 Informerar γ =-0.31, p=0.03 Kräver vård γ =0.34, p=0.04 Informerar γ =-0.34, p=0.01 Informerar γ =0.34, p=0.04 Motiverar γ =0.38, p=0.03 I beslutsprocesser bör man ta hänsyn till och beakta intresse- och påtryckningsgruppers åsikter och inte se dem som subjektiva partsinlagor som endast utgör ett distraktions- och irritationsmoment och därför bör ignoreras. (E) När man friställer personal bör man gå efter de regler som är uppsatta i samarbete mellan arbetsgivare och fackföreningar. (E) 3.2 Kräver vård γ =0.45, p=0.00 Kräver nykterhet γ =0.44, p=0.01 a) Respondenternas ställningstagande till påståendena varierar mellan värde 1 5 där 1 motsvarar att helt ta avstånd från påståendet och 5 motsvarar att helt hålla med om det. Påståendena har i sambandsanalysen gjorts om till en tregradig skala, d.v.s. tar helt/delvis avstånd = 1, neutral = 2, håller helt/delvis med = 3. b) Beroende variabel. c) För att resultat ska tas med i tabellen har signifi kansgräns satts på p<0.05, samt ett värde på 4 eller högre som förväntat värde/cell i varje korstabell mellan oberoende och beroende variabel

14 Tabell 6. Logistisk regression. Beroende variabel a) Oberoende variabler Exp(B) OR 95% CI Frågar om missbruk Sökandes behov bör avgöra vid nyanställning Analys ej möjlig p.g.a. (behov) c) snedfördelad ber.variabel Informerar Erbjuder Yrkeserfarenhet b) Ålder Sökandes behov bör avgöra vid nyanställning (behov) c) Klienters samarbete bör påverka bistånd (förtjänstfullhet) c) Nedskärningar bör främst drabba de som är mindre operativa (nytta) c) Nedskärningar bör fördelas lika på alla arb.grupper 2.27** 0.36*** Erbjuder Informerar Orsak till missbruk; inlärt beteende 3.37**** Motiverar Informerar Nedskärningar bör fördelas lika på alla arb.grupper 2.64**** Kräver vård Kräver nykterhet Kräver nykterhet Utbildning (socionom = 1) Ålder b) Orsak till missbr: genetiska orsaker (ej använt=1) Orsak till missbr: alk. pos.effekter (ej använt=1) Bistånd även om det ej är effektivt (behov) c) Nytta, ej behov, styr resurser (nytta) c) Hänsyn till intressegrupper vid beslut (ekologi) c) Kräver vård Utbildning (socionom = 1) Orsak till missbr: genetiska orsaker (ej använt=1) Bistånd även om det ej är effektivt (behov) c) Hänsyn till intressegrupper vid beslut (ekologi) c) 3.96** 0.22** ** 2.61** 2.57** 2.72 * * p<0.10 ** p<0.05 *** p<0.01 **** p<0.001 a) Samtliga modeller (varje beroende variabel utgör en egen modell) har p-värden mellan 0.00 och b) Klassindelning av variablerna ålder och yrkeserfarenhet är densamma som i den enkla sambandsanalysen (se tabell 3). Ett alternativ hade varit att använda grundvariablerna, d.v.s. att ålder och yrkeserfarenhet ej klassindelats. Argumentet mot detta är att variablernas innebörd, främst yrkeserfarenheten på detta sätt representeras bättre på så sätt att ett års skillnad har proportionerligt större betydelse i början av yrkeskarriären än det har i ett senare skede. Ett annat alternativ vore att använda klassindelningen som egna kategorier. Då detta testades framgick dock i fl era fall någon form av linjäritet mellan klasserna, varför bedömningen gjordes att nuvarande form av klassindelning ger den bästa informationen från befi ntliga data. c) Påståendena har liksom tidigare gjorts om till en tregradig skala, d.v.s. tar helt/delvis avstånd = 1, neutral = 2, håller helt/delvis med =

15 De yrkeserfarna tenderar att informera om möjligheter till hjälp för missbruksproblem. De samband med utbildning som framträder i de bivariata analyserna kvarstår i den multivariata analysen på så sätt att socionomer är mindre benägna att ställa krav knutna till missbruket som motprestation för fortsatt försörjningsstöd. Av de oberoende variablerna är flera av värderingspåståendena fortfarande signifikanta. Den grupp respondenter som ställer krav på att klienten tar någon form av vårdkontakt för att fortsatt ekonomiskt bistånd ska beviljas är i lägre utsträckning socionomer och de tar i högre utsträckning avstånd från påståendet att Ibland måste man ge bistånd utifrån klientens behov även om man vet att biståndet sannolikt inte är effektivt. De håller i högre utsträckning med om påståendena att Det verkar vettigt att sätta in resurser där de gör mest nytta och har mest effekt och inte nödvändigtvis där behovet är störst, så länge man följer lagstiftningen och inte försämrar situationen för någon samt I beslutsprocesser bör man ta hänsyn till och beakta intresse- och påtryckningsgruppers åsikter och inte se dem som subjektiva partsinlagor som endast utgör ett distraktions- och irritationsmoment och därför bör ignoreras. För alternativen erbjuder vård och motiverar till vård visade endast en bakgrundsvariabel samband med respektive alternativ. Dessa har alltså endast prövats med en kontrollvariabel införd men då det gjorts har inget signifikant samband kvarstått för någon av de två bakgrundsvariablerna. Metoddiskussion Förutom de problem som generellt finns vid användandet av vinjettmetoden bör några saker kommenteras som är specifika för denna studie. Det finns, som alltid när man studerar vad människor säger att de gör istället för vad de faktiskt gör, problemet med social önskvärdhet. Här kan det t.ex. ha inneburit att det faktum att handlingsalternativen finns presenterade efter vinjettens klientbeskrivning gör att man tror att det är önskvärt att använda dem och gör så i större utsträckning än man skulle ha gjort i en verklig situation. De fasta svarsalternativen kan också ha inneburit en styrning både genom att tanken om missbruk i högre utsträckning väcks och genom att respondenten, även om ett öppet annat, nämligen alternativ också fanns i enkäten, i högre utsträckning styrs in på de färdiga handlingsalternativen än vad som skulle varit fallet om helt öppna svar använts. Dessa felkällor kan alltså ha påverkat resultatet på så sätt att respondentgruppen i sina svar agerat tidigare, mer aktivt och mer homogent än i en verklig situation. Det är dock svårt att se att dessa faktorer skulle ha påverkat olika respondentgrupper olika mycket, t.ex. att männen skulle ha agerat mer homogent än kvinnorna, socionomer tidigare än ickesocionomer o.s.v. Studiens analysmetod, att studera ett stort antal samband, ökar den slumpmässiga risken för utfall av falska samband. Därför bör enskilda samband tolkas med försiktighet. Urvalsförfarandet gör att resultatet på strikt statistiska grunder inte är generaliserbart till andra grupper utöver den grupp socialarbetare som ingått i studien. Dock kan det antas att de socialarbetare som ingår i studien inte skiljer sig markant från andra socialarbetare som arbetar med liknande arbeten. Förutsatt att detta anta- 331

16 gande är riktigt och med utgångspunkt i studiens explorativa ansats kan studiens resultat sägas bidra till generell kunskap om betydelsen av socialarbetares personliga egenskaper i deras arbete. Diskussion Studien undersöker när och hur socialsekreterare agerar gentemot en fiktiv klient beskriven i skriftliga vinjetter. Handlingsalternativen som respondenterna erbjudits i enkäten i form av fasta svarsalternativ har behandlats som beroende variabler och testats gentemot tre grupper av oberoende variabler. Huvudresultatet är att då de variabler som ger signifikanta utfall i enkla sambandsanalyser konstanthålls i en logistisk regression kvarstår signifikansen för flera av de variabler som använts för att mäta värderingar i resursfördelningsfrågor. Bland de mer traditionella variabler som använts kvarstår ett samband för utfallsvariablerna informerar om möjlighet till missbruksvård respektive fortsatt bistånd ges om vårdkontakt tas. Bland de variabler som använts för att mäta respondenternas övergripande vårdideologi gentemot alkoholmissbruk finns inga signifikanta samband kvar i den logistiska regressionen. De handlingsalternativ som använts som kontrollvariabler ger ett samband i den logistiska regressionen vilket kan tyda på att det finns generella tendenser hos den enskilde socialarbetaren att agera tidigt eller sent, eller om man så vill, att förhålla sig mer avvaktande i sin kontakt med klienten eller att agera mer aktivt. Vilka tolkningar kan då göras av de enskilda samband som framkommit? Att socionomerna är mindre benägna att ställa krav knutna till missbruket som motprestation för fortsatt försörjningsstöd kan tolkas som ett uttryck för professionalitet i den bemärkelsen att de som är utbildade socionomer i högre utsträckning är medvetna om de juridiska ramarna i arbetet där det är tveksamt huruvida det är juridiskt möjligt att kräva denna form av motprestation för att få ekonomiskt bistånd. En sådan tolkning får stöd i Bergmark & Lundströms genomgång av socionomutbildningens förmedling av kunskap om metoder inom socialt arbete. De konstaterar där att den juridiska litteraturen har en framträdande plats i utbildningen. Det är bland annat i dessa sammanhang som studenter skaffar sig grunden till den myndighetsutövning som utgör en betydande del av socialt arbete (Bergmark & Lundström 1998b). Möjligtvis kan man också dra en parallell till att benägenheten att koppla biståndet till en form av motprestation av klienten, i detta fall en vårdkontakt, kan stå för det som i Brickman et al.:s modell definieras som en moralistisk syn på uppkomst och lösningar på mänskliga problem. Enligt Brickman et al. (1982) innebär detta att man ser individen själv som ansvarig för sina handlingar och därmed också ansvarig för, och kapabel till, att själv ta tag i sin situation. Den hjälp som då bör ges till individen består till stor del av olika former av belöning och bestraffning. Med denna grundsyn på klientens alkoholproblem skulle det alltså dels vara rimligt att kräva att klienten själv tar och upprätthåller en vårdkontakt, dels att som rimlig åtgärd (belöning/bestraffning) bevilja eller avslå ekonomiskt bistånd (för sammanfattning av modellen i sin helhet, se t.ex. Blomqvist 1998). Palm fann i sin studie där modellen använts för att studera synen på alkohol- och drogberoende 332

17 bland vård- och behandlingspersonal att personal med låg utbildning i högre utsträckning höll med om påståenden som gav uttryck för en moralistisk syn än vad personal med hög utbildning gjorde. I vår studie är utbildningsvariabeln uppdelad i socionom icke-socionom, vilket innebär att det inom icke-socionom gruppen finns flera personer med annan högskoleutbildning som alltså inte kan anses ha lägre utbildning; dock kan det antas att den oftast är mindre relevant för arbetet som socialsekreterare än vad socionomutbildningen är. Blomqvist och Wallander (2004) har i sin studie av behovsbedömningar och val av insatser inom den socialtjänstbaserade missbruksvården delat upp utbildningsvariabeln på samma sätt. I den studien var utbildning orelaterat till synen på alkoholproblem (som även där mättes genom påståenden formulerade utifrån Brickmans modell). Däremot fanns visst stöd för att socionomutbildade i högre utsträckning än andra var benägna att i sitt agerande utgå från den enskilde klienten. Sammantaget ger detta en bild av att kopplingen mellan attityder och agerande är svårfångad och oklar, men att utbildning kan spela en roll i sammanhanget på så sätt att den förändrar attityder och agerande. Att yrkeserfarenhet som enskild faktor uppvisar ett samband på så sätt att de med längre yrkeserfarenhet tenderar att i högre utsträckning tidigt informera vinjettens klient om möjligheten till hjälp för missbruksproblem kan tolkas som ett slags learning by doing. Erfarenhetsbasen kan leda agerandet på flera grunder; man gör som man brukar göra och får en viss rutin, svarar på vissa situationer i klientkontakten, i detta fall tecken på eventuellt missbruk. Erfarenheten kan också, på ett mer medvetet plan, ge en större säkerhet och trygghet i bedömning av vad som är rimligt att göra. Mot rutiniseringsargumentet talar dock en okulär granskning av spridningsdiagram av yrkeserfarenhet gentemot de olika handlingsalternativen. Spridningsdiagrammen (ej redovisade i artikeln) visar inte att variationen bland mer yrkeserfarna är mindre än bland de mindre yrkeserfarna, d.v.s. de är inte mer samlade kring en rutin de varierar endast kring en annan nivå än de mindre yrkeserfarna. Det krävs dock ett större material för att statistiskt avgöra om varianserna skiljer sig mellan socialarbetare med kort eller lång yrkeserfarenhet. Vidare vet vi endast hur lång yrkeserfarenhet i socialt arbete som studiens respondenter har, alltså endast kvantiteten av yrkeserfarenhet och inte kvaliteten, t.ex. i hur hög utsträckning den innehåller erfarenhet av att möta och arbeta med alkoholmissbruk. De påståenden som berör personliga värderingar på ett mer allmänt plan i socialt arbete uppvisar de flesta fallen av samband i de logistiska regressionerna. Eftersom den faktoranalys som gjordes på påståendena i RAPS-skalan inte bekräftade de dimensioner som de var tänkta att mäta användes de enskilda påståendena i sambandsanalysen. Författaren avstår därför från att tolka vad de enskilda statistiskt signifikanta utfallen står för i bemärkelsen vilken värdering de enskilda påståendena ger uttryck för. Intressant här är dock att dessa påståenden gav signifikanta samband med hur respondenterna svarade att de skulle agera gentemot klienten och dennes tecken på ett eventuellt missbruk, medan det inom den grupp av variabler som direkt mätte hur respondenterna såg på alkoholmissbruk, dess orsaker och be- 333

18 handling inte alls uppmättes några signifikanta samband. Här måste dock uppmärksammas att det, precis som i RAPS-skalans påståenden, finns svagheter i påståendena kring alkoholmissbruk. En sådan svaghet med de senare är att de förutsätter att socialarbetare har ungefär samma syn på vad alkoholmissbruk/alkoholproblem är, vilket författaren tidigare argumenterat för att de i allt mindre utsträckning kan tänkas ha. Resultatet indikerar att värderingar på något sätt har betydelse för hur studiens deltagare svarat. Blomqvist & Wallander (2004) fann i sin studie att socialarbetares uppfattning om missbruksproblemens karaktär i viss mån visade samband med deras ställningstaganden på enskilda vinjetter (=klientbeskrivningar). Vidare drog man slutsatsen att skillnader i bedömningar till största delen inte tycktes gå att förklara med utgångspunkt i det jag här kallat traditionella bakgrundsfaktorer, d.v.s. kön, ålder, utbildning och yrkeserfarenhet, eller i olika organisatoriska förutsättningar. Det sociala arbetet har karaktär av dynamisk interventionism (Rothstein 1994) där uppgiften, för att använda Beckmans definition av vård, kan ses som att förhindra människor från att falla ur ett kollektiv som uppfattas som en moraliskt förpliktigande gemenskap (Beckman 1981, 45). Det professionella sociala arbetets uppgift skulle därmed vara att på olika sätt intervenera i människors liv för att förändra deras beteenden till att bli mer acceptabla för den samhällskontext de befinner sig i. Denna definition på socialt arbete och dess uppgift kan och har diskuterats livligt. Bland annat har den beskrivits och diskuterats av Malcom Payne (1996). Han beskriver olika synsätt på socialt arbete men konstaterar att oavsett synsätt så accepterar de flesta att i sitt praktiska arbete help people to fulfil their potential within present social systems (Payne 1996, 5). Han argumenterar vidare att The nature of social work is ambiguous and debated, but we can see the fundamental elements of that debate. These are insoluble problems, and we can not make final decisions about them. The answers vary according to the time, social conditions and cultures where we ask these questions (Payne a.a, 5). På grund av den ovan beskrivna kontextbundna karaktären på arbetet och det handlingsutrymme som finns på den enskilda socialarbetarens nivå kommer det alltid att finnas olikheter i ageranden även om vi kommer vidare i den nu mycket uttalade och berättigade strävan efter ökad kunskap om relevanta och effektiva interventioner och metoder inom socialt arbete. Det kommer alltid att finnas en sfär där det inte går att veta hur man agerar bäst. Denna sfär påverkas av en mängd olika saker: en diskurs av samhällsdebatt och moral, professionella och personliga erfarenheter, lokala kulturer m.m. Det är angeläget att genomlysa denna sfär av flera skäl, bl.a. för att öka graden av professionalitet t.ex. i form av ökad medvetenhet om egna värderingar och bevekelsegrunder och för att minska graden av godtycke. Denna studie och de svenska ovan refererade studierna antyder att värderingar på olika sätt har betydelse för agerande i missbruksärenden, vilket även tidigare konstaterats internationellt (se t.ex. Hanna 1991; Nunes-Dinis 1996). Hur sambanden ser ut verkar dock vara svårfångat och intrikat och därför bör det utvecklas mer validerade instrument för att öka förståelsen kring detta. Det är också nödvändigt att på andra sätt studera so- 334

19 cialarbetares professionella resonemang, d.v.s. att gå vidare och söka studera innehållet i de samband vi här funnit tendenser till, mellan värderingar och praktiskt agerande. Slutligen bör organisationsvariabeln och bristen på utfall för den kommenteras. Det teoretiska resonemang som studien stödjer sig på ligger i hög utsträckning på ett individplan. Organisationsvariabeln framstår som apart från studiens övriga oberoende variabler i den bemärkelsen att den till skillnad från de andra inte mäter respondenternas individuella egenskaper. Man kan dock säga att flera av de variabler som mäts på det individuella planet påverkas bl.a. av strukturer och lokala arbetsplatskulturer, och organisationsvariabeln användes som en form av kontroll för organisatoriska faktorer. Det fanns ingen möjlighet att hålla kontroll i statistisk form över påverkan från den lokala arbetsplatsens kultur, eftersom de enskilda kontoren som ingår är för små för det. De specialiserade enheterna i studien är 19 stycken och de integrerade enheterna är 23, vilket talar för att i den mån variabeln har en påverkan så har den mer med formen av organisation att göra än med arbetsplatskultur, kommunal policy eller andra arbetsplatsknutna faktorer. Det sätt på vilket organisationsvariabeln använts är dock grovmaskigt och nya studier ifrågasätter om uppdelningen i integrerad specialiserad organisationsform i sig själv påverkar det sociala arbetet (för diskussion kring detta, se t.ex. Minas 2005). Lisa Skogens Doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan Stockholms universitet SE Stockholm E-post: Lisa.Skogens@socarb.su.se NOTER 1 Exempel på sådana är ASI (Addiction Severity Index), AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) och CAGE (Cut-down, Annoyed, Guilty, Eye-opener). ASI är det instrument som har kommit att bli det mest använda inom svensk missbrukarvård. 2 De statistiska samband som framkom i förstudien var följande: Socialsekreterare med längre yrkeserfarenhet tenderade att tidigare ställa krav på klientens uppehållande av en vårdkontakt för att ekonomiskt bistånd skulle beviljas. De socialarbetare som arbetade i integrerade organisationer, i den bemärkelsen att de arbetade både med socialbidragsärenden och missbruksutredningar, fortsatte i högre utsträckning att bevilja ekonomiskt bistånd i vinjettärendet då klienten på olika sätt uppvisade tecken som kunde tolkas som indikatorer på alkoholproblem. 3 Modellen kan beskrivas som en fyrfältstabell där fyra idealtyper av ansatser bildas utifrån om individen anses ha ett ansvar eller inte både för problemens uppkomst och för deras lösning. 4 Vinjetten utarbetades 1999 och användes också i förstudien. 5 Övriga alternativ var familj och socialt nätverk, fysisk hälsa, psykisk hälsa, bostadsförhållande, tidigare arbeten/studier, annat. 6 Anledningen till att dessa alternativ inte fanns vid vinjettsteg ett var att respondenterna ej skulle ledas in på att tänka i missbruksbanor då inget i vinjettbeskrivningen antydde något sådant. 335

20 7 42 respondenter har någon gång använt annat -alternativet. Preciseringen har oftast varit någon form av arbetsanknytning (24 trepartssamtal/möte med arbetsförmedlingen, 19 erbjudande om kompetenshöjande sysselsättning enligt SoL 4:4), tät kontakt med klienten (5) eller information av något slag (6). 8 Att använda varje vinjettsteg som egen kategori i analysen skulle innebära förväntade värden på 0 i vissa celler, vilket inte är acceptabelt för de chi-två baserade statistiska mått som använts. Sammanslagningar gjorts enligt följande: vinjettsteg 1 3 = 1/tidigt, steg 4 6 = 2/mellan, steg 7 8 och aldrig = 3/sent. Observera att det vid vinjettsteg ett, d.v.s. det första besöket som den fiktiva klienten gör hos socialsekreteraren, tillfrågades respondenten endast om vilka frågor denne ville ställa till klienten, d.v.s de övriga alternativen fanns inte med som fasta svarsalternativ. Teoretiskt fanns dock en möjlighet för respondenten att skriva ner något av de andra handlingsalternativen, eftersom ett öppet svarsalternativ om vad man tyckte borde göras fanns med efter varje besök. 9 Svarsalternativen till påståendena var: Tar helt avstånd, tar delvis avstånd, instämmer delvis, instämmer helt. 10 Alternativen Informerar, Erbjuder och Motiverar som är dikotomiserade i använt tidigt använt sent har sambandsvärden som varierar mellan r=0.48 och r= r=0.65. REFERENSER Abrahamson, M. (1999): Alkoholkontroll i brytningstid ett kultursociologiskt perspektiv. Rapport i socialt arbete nr 92. Avhandling. Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete Beckman S. (1981): Kärlek på tjänstetid. Stockholm: Litografia AB Bergmark, Å. (1991): Socialbidrag och försörjning En studie i bidragstagande bland ensamstående utan barn. Rapport i socialt arbete nr 55. Avhandling. Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete Bergmark, Å. (1995): Prioriteringar i socialtjänsten: rättvisa och ekonomi. Rapport i socialt arbete nr 73. Stockholms universitet: Akademitryck Bergmark, Å. & Lundström, T. (1998a): Socialhögskolorna och metoder i socialt arbete. Socionomen 2: Bergmark, Å. & Lundström, T. (1998b): Metoder i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift 4 (5): Bien, T.H. & Miller, W.R. & Tonigan, J.S. (1993): Brief interventions for alcohol problems. Addiction 88: Blomqvist, J. (1998): Beyond Treatment? Widening the approach to alcohol problems and solutions. Stockholm University: Stockholm Studies in Social Work no 13 Blomqvist, J. & Wallander, L. (2004): Åt var och en vad hon behöver? En vinjettstudie av socialarbetares bedömning och val av insatser vid missbruksproblem. Rapport 2004: 8. Stockholm: FoU Brickman et al. (1982): Models of Helping and Coping. American Psychologist 37: Byberg, I. (2002): Kontroll eller handlingsfrihet? En studie av organiseringens betydelse i socialbidragsarbetet. Rapport i socialt arbete nr 101. Avhandling. Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete Ekendahl, M. (1999): Att välja vårdform En studie inom fyra kommuners öppna alkoholvård. Socialstyrelsen, CUS-skrift 1999:4 Fisher, C.M. (1998): Resource Allocation in the Public Sector. New York: Routledge. Hanna, E.Z. (1991): Attitudes toward problem drinkers, revisited. Patient-therapist factors contributing to the differential treatment of patients with alcohol problems. Alcoholism: Clinical and Experimental Research 15 (6):

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten Med stöd av Europeiska kommissionen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

NAD. Socialtjänst och missbrukarvård: bot eller lindring? Research report. Inledning

NAD. Socialtjänst och missbrukarvård: bot eller lindring? Research report. Inledning NAD Research report NAD Socialtjänst och missbrukarvård: bot eller lindring? MATS EKENDAHL ABSTRACT Social service and addiction treatment: rehabilitation or harm reduction? AIM This paper aims to depict

Läs mer

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 1 UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att

Läs mer

Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning!

Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning! Artikel JESSICA PALM Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning! Svenska socialarbetares tal om bruket av tvångsvård Sverige är tvångsvård av vuxna sedan lång I tid tillbaka ett inslag i den

Läs mer

Relationsvåldscentrum ur ett brottsutredande perspektiv

Relationsvåldscentrum ur ett brottsutredande perspektiv ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA ARBETSRAPPORTSERIE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALVETENSKAP 77 Relationsvåldscentrum ur ett brottsutredande perspektiv Om betydelsen av stöd till våldsutsatta kvinnor i samband med polisens

Läs mer

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge En studie av hur ett påstående om att ett barn far illa tas till vara och bedöms i domar från tingsrätten. Maria Hamberg Maria Hamberg

Läs mer

Brukarmedverkan som en del av EBP

Brukarmedverkan som en del av EBP Brukarmedverkan som en del av EBP En studie av brukarnas delaktighet i socialtjänstens verksamhetsutveckling Monica Helin Student Monica Helin Vt 2012 Examensarbete, 15 hp Masterexamen (2 år) i socialt

Läs mer

Samverkan när barn far illa

Samverkan när barn far illa Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T7 C-uppsats Samverkan när barn far illa En studie av skolans rutiner för anmälningsskyldighet och samarbete med socialtjänsten Författare:

Läs mer

Onödig efterfrågan inom Försäkringskassan och Skatteverket

Onödig efterfrågan inom Försäkringskassan och Skatteverket isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:10 Onödig efterfrågan inom Försäkringskassan och Skatteverket Metodutveckling och resultat från en studie av inkommande telefonsamtal sf Rapport 2014:10

Läs mer

Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten

Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten FoU-Södertörns skriftserie nr 89/10 Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten - en studie om hur dessa insatser avslutas Sini Teng Förord Kontaktperson tillhör en av de vanligaste insatserna inom

Läs mer

Demokrati i det lilla? Ungdomars delaktighet i sin behandling

Demokrati i det lilla? Ungdomars delaktighet i sin behandling Forskningsrapport nr 2 2005 Demokrati i det lilla? Ungdomars delaktighet i sin behandling Anne Hermodsson Cecilia Hansson Demokrati i det lilla? Ungdomars delaktighet i sin behandling Anne Hermodsson Cecilia

Läs mer

BRYT DEN ONDA CIRKELN! - EN KVANTITATIV STUDIE OM ARBETSMILJÖN PÅ SOCIALTJÄNSTEN

BRYT DEN ONDA CIRKELN! - EN KVANTITATIV STUDIE OM ARBETSMILJÖN PÅ SOCIALTJÄNSTEN UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Kandidatuppsats 15 hp Termin 6 Vårtermin 2014 BRYT DEN ONDA CIRKELN! - EN KVANTITATIV STUDIE OM ARBETSMILJÖN PÅ SOCIALTJÄNSTEN BREAK THE VICIOUS CYCLE!

Läs mer

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Beteckning: Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Jeanette Nilsson Januari 2006 D-uppsats i pedagogik 10

Läs mer

Lärare, socialsekreterare och barn som far illa

Lärare, socialsekreterare och barn som far illa Lärare, socialsekreterare och barn som far illa One should doubtless resist the temptation to simplify that which is not simple. Serge Moscovici och Willem Doise Studies from the Swedish Institute for

Läs mer

Sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur

Sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur UPPSALA UNIVERSITET Sociologiska institutionen Socionomprogrammet C-uppsats Vårterminen 2014 Sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur En kvantitativ undersökning av socialsekreterares

Läs mer

Hur marknadsför personalchefer sina idéer till företagsledningen?

Hur marknadsför personalchefer sina idéer till företagsledningen? Hur marknadsför personalchefer sina idéer till företagsledningen? Personalchefers upplevelser av en fungerande kommunikation mellan dem och företagsledningen. Elisabeth Angarth och Christine Malmer Kandidatuppsats

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

BARN SOM FAR ILLA. Socialhögskolan Magisterutbildningen i Socialt Arbete Vårterminen 2005. Författare: Nina Åkerlund Handledare: Karin Lundén

BARN SOM FAR ILLA. Socialhögskolan Magisterutbildningen i Socialt Arbete Vårterminen 2005. Författare: Nina Åkerlund Handledare: Karin Lundén Socialhögskolan Magisterutbildningen i Socialt Arbete Vårterminen 2005 BARN SOM FAR ILLA HUR BVC-SJUKSKÖTERSKOR DEFINIERAR BEGREPPET BARN SOM FAR ILLA SAMT HUR DE FÖRHÅLLER SIG TILL ANMÄLNINGSSKYLDIGHETEN

Läs mer

Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen?

Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen? Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen? En undersökning om 7 arbetsledares tankar om ledarskap och medarbetarskap i fem halländska kommuner. Agneta Hildström Meddelandeserien 2005: 2

Läs mer

Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer

Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer Anna Danielson Pär Zetterberg Erik Amnå Rapport till Ungdomsstyrelsen April 2009 1 Innehåll

Läs mer

Att utgå från klientens uppdrag

Att utgå från klientens uppdrag UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Kvalitet, utvärdering och verksamhetsutveckling Vårterminen 2010 Att utgå från klientens uppdrag En granskning av verksamheten Personligt ombud i Umeå

Läs mer

Hur personer med kognitiva funktionshinder uppfattar sin delaktighet på arbetsplatsen en kvalitativ studie

Hur personer med kognitiva funktionshinder uppfattar sin delaktighet på arbetsplatsen en kvalitativ studie Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Arbetsterapeututbildningen, 180 hp Vårterminen 2009 LIU- ISV/AT-C 09/019--SE Hur personer med kognitiva funktionshinder uppfattar sin delaktighet på arbetsplatsen

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

Tonårsrevolt eller hedersproblematik?

Tonårsrevolt eller hedersproblematik? Tonårsrevolt eller hedersproblematik? En kvalitativ studie om socialsekreterares definitioner och interventioner i ärenden med hedersproblematik Av: Marie Ohlander och Ylva Jönsson Socialhögskolan, Campus

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer

Rollen som biståndshandläggare. Lena Fröjdlund-Göransson

Rollen som biståndshandläggare. Lena Fröjdlund-Göransson Rollen som biståndshandläggare Lena Fröjdlund-Göransson FoU-trainee Uppsats nr 13 December 2009 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Lena Fröjdlund-Göransson, planeringssekreterare

Läs mer

blir ett dilemma När mat och alkohol på gruppbostaden om livsstilsrelaterad problematik bland personer med utvecklingsstörning Karin Steive

blir ett dilemma När mat och alkohol på gruppbostaden om livsstilsrelaterad problematik bland personer med utvecklingsstörning Karin Steive FoU Södertörns skriftserie nr 106/12 När mat och alkohol på gruppbostaden blir ett dilemma om livsstilsrelaterad problematik bland personer med Karin Steive utvecklingsstörning Förord För ett par år sedan

Läs mer

Vad är på kommunchefens agenda?

Vad är på kommunchefens agenda? Vad är på kommunchefens agenda? Praktikantprojektet våren 2013 Jonas Lannering & Joel Wetterberg Maj 2013 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Sammanfattning och slutsatser... 3 1.1 Slutsatser...

Läs mer

D-UPPSATS. Tid för reflektion

D-UPPSATS. Tid för reflektion D-UPPSATS 2008:113 Tid för reflektion en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lärande Märtha Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Svenska och lärande Institutionen för

Läs mer

Handledare Ann-Marie Lundblad

Handledare Ann-Marie Lundblad Institutionen för Psykologi Samtalstid, allians och kön Johan Hagström, Helene Niklasson Psykoterapiprogrammet Magisteruppsats vt 2012 Handledare Ann-Marie Lundblad ABSTRACT The present study examined

Läs mer