MÄNS VÅLD MOT KVINNOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÄNS VÅLD MOT KVINNOR"

Transkript

1 Institutionen för samhällsvetenskap MÄNS VÅLD MOT KVINNOR UR ETT TEORETISKT PERSPEKTIV C-uppsats i statsvetenskap HT 2006 Ingrid Mårtensson Handledare: Lena Agevall

2 Abstract The essay begins by asserting that the theoretical approaches of men s violence against women are just as important to study as its extent. The purpose is therefore to analyse and compare two theoretical approaches which is done by a comparative text analysis of two texts written on the subject. The essay attempts to answer two questions; what the theoretical approaches are and how they can be understood in light of feminist theory. Previous research on men s violence against women discuss especially three theoretical aspects. These are how the concept is defined, if the different forms of violence are being treated separately or not, and how it is explained. These aspects are used as the basis for the analysis which is conducted in two steps. The result shows that the theoretical approaches analysed share many similarities with both each other and the feminist theory. All apply a broad definition, hold the different forms of violence together, and consider the most basic explanation for the violence to be the unequal power structure between the sexes. The biggest difference between the two theoretical approaches and the feminist theory is that the former also emphasizes other explanatory levels as well as the purely structural. Five keywords: men s violence against women, theoretical approaches, definitions, explanations, feminist theory.

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion Varför undersöka mäns våld mot kvinnor? Omfattning Ett brott mot de mänskliga rättigheterna Mäns våld mot kvinnor som ett demokratiproblem Problemformulering Uppsatsens syfte Frågeställningar Avgränsningar Disposition Tidigare forskning Vad är en våldshandling? Isärhållning Orsaker Teoretisk referensram Begreppsanvändning Metateoretiska utgångspunkter Ur ett feministiskt perspektiv Tre teoretiska aspekter Metod och material Val av metod Val av material Kort presentation av de empiriska källorna Källkritik Praktiskt tillvägagångssätt Empiri och analys Enbart de drabbade kvinnornas problem eller hela samhällets? Hur behandlas problemet? Hur skall mäns våld mot kvinnor definieras? Orsaker till våldet Uppsatsens övergripande frågeställningar besvaras Slutsats och slutdiskussion...31

4 Källförteckning...32 Bilaga Analysmodell...34 Bilaga Resultat av analysen

5 1. Introduktion 1.1. Varför undersöka mäns våld mot kvinnor? Omfattning I omfångsundersökningen Slagen Dam från 2001, där kvinnor tillfrågades varav 70 procent svarade, konstaterades om svenska kvinnor att: - Mer än hälften någon gång varit utsatta för sexuella trakasserier. - Var fjärde kvinna varit utsatt för fysiskt våld från en man. - Var tredje kvinna har utsatts för sexuellt våld. - Nästan var femte har hotats av en man. Ändå riskerar dessa siffror att endast utgöra toppen av ett isberg. Detta eftersom våld mot kvinnor oftast utförs av en man som kvinnan har en nära relation till i hemmet och inte av någon psykiskt störd främling på väg hem från nattbussen, oavsett vad den mediala bilden än säger. Vem som utför övergreppen och var de sker anses vara intimt förknippat med brottsoffrets benägenhet att göra en polisanmälan. Om kvinnan känner mannen och/eller övergreppen sker i hemmet minskar kvinnans benägenhet att anmäla. Detta blir problematiskt eftersom det ofta krävs att brottet anmäls för att det ska komma med i statistiken. Det har hävdats att det generellt sett enbart anmäls ca 25 procent av all brottslighet. I fallet med mäns våld mot kvinnor riskerar alltså mörkertalet oanmälda brott som därmed aldrig upptäcks att vara ännu större. Sammantaget pekar detta på att vi idag endast kan ana eller försöka gissa oss till hur utbrett mäns våld mot kvinnor i verkligheten är. 1 Statistiken som presenterades ovan är från Sverige, men mäns våld mot kvinnor är också ett globalt problem. Enligt WHO utsätts var femte kvinna någon gång i livet för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Beroende på vilket land som studeras utsätts mellan 16 och 25 procent av kvinnorna för partnervåld, och i USA är våld i hemmet till och med den främsta enskilda skadeorsaken för kvinnor i reproduktiv ålder Ett brott mot de mänskliga rättigheterna I FN: s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor slås det fast att våld mot kvinnor utgör ett brott mot alla kvinnors möjlighet att utöva sina mänskliga rättigheter 3. Även den 1 Lundgren med flera 2001: Wendt Höjer 2002: General Assembly resolution 48/104 of 20 December

6 svenska regeringen hänvisar i sin tur till FN och deklarationen om avskaffandet av våld mot kvinnor samt hur våldet bryter mot alla kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna 4. När så många som 46 procent av de svenska kvinnorna över 15 år har erfarenhet av att utsättas för våld av en man kan det inte längre sägas vara ett udda fenomen där gärningsmännen utgörs av ett fåtal avvikande och störda personer. 5 I ljuset av dessa siffror framstår mäns våld mot kvinnor som ett samhälleligt problem med stor utbredning Mäns våld mot kvinnor som ett demokratiproblem Maria Wendt Höjer utgår i sin doktorsavhandling från att mäns våld mot kvinnor inte enbart är ett hälsoproblem utan i första hand ett demokratiproblem. Hon grundar detta på att våldet inkräktar på kvinnors rätt till sina egna kroppar. Detta leder till en konstant utsatthet som begränsar kvinnors handlingsmöjligheter och livsutrymme, både på övergripande nivå och på individnivå nivå. Att alla medborgare skall ha möjlighet till ett jämlikt deltagande är ett kriterium av stor vikt för demokratitanken. Om hälften av befolkningens kroppsliga integritet ständigt är hotad och detta i sin tur hindrar dem från ett jämlikt deltagande, utmanas således hela det system som vårt samhälle är uppbyggt av idag och som vi med tiden kommit att ta för givet; demokratin. 6 Wendt Höjer slår även fast att våldet är en viktig faktor när kön konstitueras. Idag är våld mot kvinnor liksom ojämlikheten och dominansrelationen mellan könen sexualiserat. Männen ses som aktiva subjekt och kvinnor som passiva objekt. Detta framträder tydligt i pornografi och prostitution där kvinnan kan köpas och säljas av mannen, subjektet. Objektifieringen av kvinnor och reduceringen av dem till könsvarelser är ytterligare faktorer som bidrar till att frånta kvinnor deras handlingsutrymme. 7 Sammanfattningsvis är mäns våld mot kvinnor ett utbrett fenomen, ett brott mot de allra mest fundamentala rättigheter vi människor besitter samt ett problem som måste lösas innan vi överhuvudtaget kan tala om en riktig demokrati. Detta lyfter fram mäns våld mot kvinnor som ett angeläget problem också väl lämpat för statsvetenskapliga studier Problemformulering När vi hör begreppet mäns våld mot kvinnor är det nog inte de rent teoretiska aspekterna som de flesta av oss först kommer att tänka på. Kanske är det inte så konstigt att det är de 4 hämtat den 1/ Lundgren med flera 2001: 8, 73 6 Wendt Höjer 2002: Wendt Höjer 2002:

7 stora löpsedlarna eller den skrämmande höga statistiken som fastnar i minnet och som vi gärna diskuterar. Ändå hävdas alltså i denna uppsats att diskussionen, om inte till lika stor del så åtminstone till viss del, bör handla om teoretiska utgångspunkter hellre än statistik. För mäns våld mot kvinnor är inget enhetligt område vilket också snart visar sig när ämnet granskas närmare. Åsikterna går för det första isär om något så grundläggande som vad mäns våld mot kvinnor egentligen innebär. Här förespråkas främst två olika typer av definitioner; en bred som inkluderar flera olika typer av övergrepp, eller en mer snäv och exkluderande. För att komplicera saken ytterligare diskuteras dessutom huruvida de handlingar som skall räknas som mäns våld mot kvinnor skall tolkas tillsammans eller var för sig. Förespråkare av separata tolkningar utgår från att det finns en skillnad mellan exempelvis rena överfallsvåldtäkter och parvåldtäkter och att det kan finnas bland annat analytiska fördelar med att behandla dem var för sig. De som förespråkar en sammanhållen tolkning menar istället att handlingarna är en del av samma fenomen, därför bör de behandlas gemensamt. Med andra ord saknas enhetliga definitioner och tolkningar av ett problem som vi tidigare kunnat konstatera är både utbrett och allvarligt. Detta stämmer visserligen inte enbart in på mäns våld mot kvinnor, samma problem återfinns till exempel inom demokratiforskningen. Men det är något som förtjänar att belysas i en studie som inte främst fokuserar på fenomenets omfattning, sådana studier har det gjorts tillräckligt, utan just på de teoretiska synsätt och meningsskiljaktigheter som finns Uppsatsens syfte Syftet är att studera och jämföra teoretiska utgångspunkter i två studier om mäns våld mot kvinnor samt att relatera de teoretiska utgångspunkterna till feministisk teori Frågeställningar - Vilka teoretiska utgångspunkter framförs om mäns våld mot kvinnor med avseende på problemets definitioner, orsaksförklaringar och eventuell isärhållning 8? - Hur kan de teoretiska utgångspunkterna förstås i ljuset av feministisk teoribildning? 8 Se kapitel 2. 5

8 1.5. Avgränsningar En grundläggande avgränsning är att uppsatsen inte undersöker rent empiriska aspekter av problemet mäns våld mot kvinnor. Den här uppsatsen diskuterar inte heller hur barn påverkas av mäns våld mot kvinnor, eller hur de utnyttjas av mannen som en del i övergreppen 9. En annan viktig avgränsning som görs och som är viktig att understryka är att resultatet av denna uppsats inte kommer att användas för att påvisa någon generell trend. Resultatet är intressant som exempel på olika synsätt på fenomenet mäns våld mot kvinnor, samt för att se och analysera eventuella skillnader Disposition I kapitel två redovisas exempel på hur tidigare forskning resonerat kring definitioner av mäns våld mot kvinnor, vad isärhållning innebär samt vad som pekats ut som orsaker till våldet. Efter detta redogörs i kapitel tre för det teoretiska ramverk som uppsatsen tar sin utgångspunkt i samt uppsatsens begreppsanvändning. Det fjärde kapitlet innehåller en kort presentation av de empiriska källorna, beskriver valet av metod samt behandlar hur uppsatsens analys kommer att gå till rent konkret. Kapitlet innehåller även en kort källkritisk diskussion. Efter detta presenteras och analyseras de empiriska resultaten i kapitel fem. Avslutningsvis följs resultaten upp av slutsatser och en slutdiskussion i kapitel sex. 2. Tidigare forskning 2.1. Vad är en våldshandling? Så här definierar FN våld mot kvinnor: Violence against women shall be understood to encompass, but not be limited to [...] Physical, sexual and psychological violence occurring in the family [...], Physical, sexual and psychological violence occurring within the general community [...], [and] Physical, sexual and psychological violence perpetrated or condoned by the State, wherever it occurs. 10 Definitioner styr vad som undersöks, hur det undersöks och påverkar möjligheterna att jämföra olika studier och resultat mot varandra 11. Ett generellt problem med definitioner är 9 För diskussioner kring detta se till exempel Mäns våld mot kvinnor. En kunskapsöversikt om kvinnomisshandel och våldtäkt, dominans och kontroll. Mona Eliasson (1997). 10 General Assembly resolution 48/104 of 20 December 1993, artikel DeKeseredy & Schwartz 2001: 23 6

9 därför att de inte alltid innebär samma sak vid samma tillfälle eller på samma plats 12. Dessutom styr definitioner resultat när ett fenomens omfattning skall fastställas 13. Följaktligen är det av stor vikt vilken innebörd som läggs i ordet våld i uttrycket mäns våld mot kvinnor och detta kommer därför att diskuteras nedan. Hur våld mot kvinnor definieras kan bero på vilken disciplin som forskaren tillhör eller vilken metod som används 14. Skillnader kan också bero på att olika komponenter inkluderas i begreppet; om våldet exempelvis räknas utifrån de konsekvenser det får eller utifrån vem som är förövare 15. Förespråkare av en snävare definition återfinns exempelvis inom juridiken. De brukar framhäva hur en bred definition riskerar att inkludera allt och därmed bli intetsägande. Dessutom menar de att det finns analytiska fördelar med att använda snävare definitioner och istället dela in fenomenet i olika delar. 16 Dean G. Kilpatrick poängterar vikten av att ha riktiga kunskaper om ett problems utbredning för att kunna formulera passande politiska åtgärder för att avhjälpa det. Han menar att politik handlar om allokering av resurser och att det generellt sett ges större resurser till större problem. Kilpatrick hänvisar till DeKeseredy som understryker hur en snäv definition kan resultera i underrapportering vilket i sin tur kan leda till i att politiker inte inser allvaret. Andra möjliga negativa konsekvenser är att det skapas en våldshierarki där enbart de värsta handlingarna tas på allvar. En ytterligare risk är att kvinnor som utsatts för våld låter bli att söka hjälp eftersom de inte kan identifiera vad de genomlidit som ett uttryck för mäns våld mot kvinnor. 17 De som förespråkar en bredare definition av begreppet poängterar bland annat att våldet mot kvinnor är multidimensionellt. De talar om mäns våld mot kvinnor som ett kontinuum av osäkerhet eller av olika våldshandlingar, där icke-våldshandlingar såsom hot om våld kan upplevas som precis lika smärtsamma som fysiska våldshandlingar. De är kritiska mot att utgå från snävare definitioner eftersom detta riskerar att leda till att problemets helhet går förlorad. Därmed kan en sådan studie få svårt att generalisera över hela våldsspektrumet. Trots olika synsätt menar vissa forskare att allt fler börjar gå mot en bredare, sammanhållen definition. 18 De flesta forskare är idag överens om att våld mot kvinnor skall inkludera fyra typer av 12 Skinner, Hestor & Malos 2005: 2 13 Wendt Höjer 2002: Desai & Saltzman 2001: Desai & Saltzman 2001: DeKeseredy & Schwartz 2001: Journal of Interpersonal Violence, Dean G. Kilpatrick, Vol. 19, s. 2, 9-10, DeKeseredy & Schwartz 2001:

10 handlingar: känslomässiga -, fysiska -, sexuella -, och verbala övergrepp 19. Om någon av dessa utelämnas används alltså en snävare definition. I tidningen Journal of Interpersonal Violence föreslår Dean G. Kilpatrick ett nytt begrepp; violence and abuse against women (VAAW) som även skulle inkludera exempelvis förföljelse eller känslomässiga övergrepp. Kilpatrick menar att detta begrepp är bra eftersom det skiljer mellan vålds- och icke-våldshandlingar, samtidigt som det tillåter utvärderingar av såväl fysiskt våld som trakasserier. 20 Kilpatrick får medhåll i ett svar från Patricia Tjaden som menar att exempelvis förföljelse kan få allvarliga konsekvenser för offret, både psykiskt och socialt. Men Tjaden föreslår dessutom en utveckling av VAAW till att även inkludera barn- och ungdomsoffer. Anledningen är att undersökningar visat att det är av stor betydelse för vuxna kvinnliga offer om de utsatts för övergrepp under uppväxten Isärhållning Nea Mellberg har gjort en genomgång av svenskt offentligt tryck, facklitteratur och forskning om mäns våld mot kvinnor och våld/sexuella övergrepp mot barn. Hon fann att forskningen uppvisar ett tydligt åtskiljande eller isärhållande trend. Detta kunde till exempel ta sig uttryck i att litteratur om sexualiserat våld behandlade enbart våldtäkt utanför nära relationer och utelämnade alla andra former. Eller så nämndes inte sexuellt våld överhuvudtaget och fokus låg enbart på fysiskt våld. 22 Mellberg kallar detta för åtskiljandets diskurs vars innebörd är att olika uttryck för våld hålls isär 23. Som exempel på en sådan studie nämner Mellberg utredningen Våldtäkt, en kriminologisk kartläggning av våldtäktsbrotten från början av 80-talet. Där skiljer författaren uppraggnings-, bekantskaps-, och parvåldtäkter från så kallade överfallsvåldtäkter Orsaker Mellberg fann även i samma genomgång fem olika tolkningsperspektiv på mäns våld som hon menar är framträdande, dessa är: 19 Desai & Saltzman 2001: Journal of Interpersonal Violence, Dean G. Kilpatrick, Vol. 19, s. 9-10, Journal of Interpersonal Violence, Patricia Tjaden, Vol. 19, Mellberg 2004: Mellberg 2004: 8-9, Mellberg 2004: 16 8

11 1) Vanmaktsperspektivet, en förklaring som fokuserar på mannen. Enligt detta känner mannen frustration och vanmakt i relationen till kvinnor/kvinnan, exempelvis på grund av att mannen har sämre utbildning eller kanske själv tidigare varit misshandlad. 2) Socialt arv - perspektivet, blandar olika samhälleliga och psykologiska faktorer, som ojämlikhet mellan könen, rotlöshet eller den individuella synen på våld. 3) Konfliktperspektivet, ser våldet som en konflikt mellan två jämbördiga parter. Det rör sig alltså om vanliga gräl som urartar, inte om samhälleliga strukturer. 4) Makt- och kontrollperspektivet, här är våldet det yttersta uttrycket för manlig dominans i samhället. Våldet är både en följd av samt ett sätt att upprätthålla denna dominans. 5) Allt och intet - perspektivet, använder flera perspektiv, modeller eller faktorer för att förklara mäns våld mot kvinnor. 25 Mellberg diskuterar också vad hon kallar för den ekologiska modellen. Denna innebär att struktur, samhälle, relationer och gärningsmannens karaktär kombineras med männens individuella våldsmönster, samt med förekomsten av riskfaktorer. En sådan riskfaktor skulle exempelvis kunna vara utsatthet för våld under uppväxten. 26 Även Jasinski talar om en variant av den ekologiska modellen som hon kallar en multidimensionell förklaringsmodell. Jasinski menar att tidig forskning om våld mot kvinnor identifierade femton förklaringsteorier som kan delas in i tre kategorier; inter-individuella teorier, socialpsykologiska teorier och socialkulturella teorier. Jasinski menar även att det går att skilja mellan mikro- och makroteorier där de förra utgår från egenskaper hos individen och de senare från övergripande strukturer. 27 Trots att det existerar vitt skilda synsätt på orsakerna till mäns våld mot kvinnor verkar ändå det feministiska perspektivet på mäns våld mot kvinnor idag ha fått ett visst genomslag. I den FN deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor som hänvisats till tidigare sägs till exempel att: [...] violence against women is a manifestation of historically unequal power relations between men and women, which have led to domination over and discrimination against women by men [...] and [...] is one of the crucial social mechanisms by which women are forced into a subordinate position compared with men[.] Mellberg 2004: Mellberg 2004: Jasinski 2001: 6 28 General Assembly resolution 48/104 of 20 December

12 Om en så välkänd internationell organisation som FN utgår från sådana aspekter som är centrala inom den feministiska teoribildningen, tyder detta på att en sådan teoretisk utgångspunkt i varje fall inte torde vara helt fruktlös. I den här uppsatsen är den feministiska teoribildningen utgångspunkten, därför behandlas denna närmare i en senare del av uppsatsen. Sammantaget verkar alltså tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor diskutera främst tre teoretiska aspekter som särskilt viktiga; hur begreppet definieras, om mäns våld mot kvinnor behandlas på ett isärhållande vis samt vad som framförs som orsaker. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara dess frågeställningar kommer dessa tre delar att användas för att fånga och jämföra de teoretiska utgångspunkter som återfinns i texterna. 3. Teoretisk referensram 3.1. Begreppsanvändning Det begrepp som genomgående kommer att användas i den här uppsatsen är mäns våld mot kvinnor. Att använda uttrycket mäns våld mot kvinnor är i jämförelse med att använda exempelvis uttrycket våld mot kvinnor ett sätt att understryka att det är könen som är av vikt för problemet, inte våldet i sig 29. En sådan markering är inte okontroversiell och den stöter på kritik, till och med från det egna lägret. Det finns de som menar att en sådan problemformulering som explicit pekar på mäns överordning är ideologisk, osaklig och orättvis 30. Exempelvis har politiskt konservativa hävdat att studier kring våld mot kvinnor är ideologiskt drivna och enbart används i syfte att göra feministiska poänger 31. Kritiken från det egna blocket bottnar i antagandet att könsmaktordningen är en språklig ordning. Därför finns en risk med att könskategorierna skrivs in i den offentlig-politiska debatten eftersom något som ständigt upprepas riskerar att bli sanning. Sägs det till exempel tillräckligt många gånger att män är överordnade kvinnor så kan det resultera i att könsmaktordningen befästs, tvärtemot vad feminismen vill. 32 Vad som inkluderas i begreppet mäns våld mot kvinnor preciseras i denna uppsats till känslomässiga övergrepp, fysiska övergrepp, sexuella övergrepp, och verbala övergrepp. Med andra ord kan definitionen ses som bred. Den viktigaste anledningen till att använda en sådan mer inkluderande definition är att det bidrar till att göra kvinnors erfarenheter till utgångspunkten. Varför detta är av stor vikt behandlas närmare i avsnitt Wendt Höjer 2002: Wendt Höjer 2002: DeKeseredy & Schwartz 2001: Wendt Höjer 2002:

13 3.2. Metateoretiska utgångspunkter I den här uppsatsen är föreställningen att det finns en objektiv verklighet i problemet med mäns våld mot kvinnor. Samtidigt påverkar forskarens paradigm valet av frågor och det sätt forskaren ser på världen. Med andra ord har författarens förförståelse säkert spelat in i valet av forskningsfråga, samtidigt som förförståelsen även påverkat de teoretiska synsätt som appliceras. Detta kan benämnas som att forskningen på så vis är dualistisk eftersom den samtidigt innebär både subjektiva och objektiva dimensioner. Mikael Rundqvists avhandling bär övertiteln Samhällets tvåsidighet. Han menar att det går att urskilja tre olika samhällsvetenskapliga ansatser; aktörsansatsen, strukturansatsen och aktör - strukturansatsen. Den renodlade aktörsansatsen menar Rundqvist utgår från att fakta om individer är den enda verklighet som är värd att studera. Därför fokuserar aktörsansatsen på individers handlande. Strukturansatsen, menar Rundqvist å andra sidan, anser att strukturer styr individers handlande, därför är det dessa som bör studeras 33. Den utgångspunkt som uppsatsen bygger på är att båda dessa nivåer måste beaktas för att ge en fullgod orsaksförklaring till mäns våld mot kvinnor. Som kritiker mot feminismen påtalat; alla män är en del av patriarkatet men inte alla slår. Ett kombinerat synsätt utgår från precis vad Rundqvist så skickligt lyckas sätta ord på i titeln till sin avhandling; att samhället är tvåsidigt. Den syn på förhållandet mellan aktör struktur som används i uppsatsen kan alltså, för att fortsätta i Rundqvists termer, benämnas som en kombinerad aktör - strukturansats. Om vi tänker oss en rak linje där de båda ytterpunkterna utgörs av aktörsansatsen respektive strukturansatsen och med aktör - strukturansatsen som mittpunkten, skulle författarens utgångspunkt placera sig någonstans mellan mittpunkten och strukturansatsen. Denna förståelse låg till grund för att skriva uppsatsen utifrån den feministiska teoribildningen i tron och förhoppningen om att denna har mycket att tillföra studier om mäns våld mot kvinnor. En synpunkt som framförs i boken Researching gender violence är att det inte finns någon enhetlig feministisk teori. Alla feminister antar olika epistemologiska och ontologiska ståndpunkter, därför kan det inte heller finnas någon enhetlig feministisk metodologi. Dessa olikheter till trots fastslås att det finns vissa drag de flesta feminister delar. För det första behandlar feministisk forskning ofta genus i någon grad. För det andra förkastas den standardiserade akademiska synen på att det skulle gå att dra en gräns mellan forskare och 33 Rundqvist 1998:

14 objekt. För det tredje vill feministisk forskning göra kvinnors och andra marginaliserade gruppers erfarenheter hörda. 34 Författarens egen tolkning av feminismen är utifrån en kombinerad aktör - strukturansats att de strukturella, patriarkala förhållanden som många feminister för fram som orsaker till mäns våld mot kvinnor är viktiga men inte avgörande. Feminismens mål är att bryta könsmaktordningen och göra kvinnors erfarenheter hörda, detta skulle vara omöjligt om inte individer i sin tur kunde påverka de strukturer de omges av. Alltså tar feminismen som teoribildning främst sin utgångspunkt i den strukturella nivån men kan i författarens tolkning inte helt utesluta aktörsnivån. Även Rundqvist anser att samhällsvetenskapliga förklaringar bör avfattas både i termer av mänskliga planer och i termer av deras omgivning, eller med Rundqvists egna ord: De mänskliga planerna, måtten och stegen måste tillåtas förekomma inte bara som oberoende variabler, utan också som beroende variabler i förklaringarna Ur ett feministiskt perspektiv Feminismen kan ses som ett exempel på ett makroorienterat perspektiv som förklarar mäns våld mot kvinnor utifrån patriarkala strukturer och de samhälleliga institutioner som bibehåller dessa. Både den historiskt ihållande manliga dominansen och de socialiserande processer som lär in denna struktur hos män och kvinnor bidrar till mäns våld mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för den manliga dominansen och ett sätt för männen att bibehålla denna ordning. Något som kan anses stödja denna teori är studier som visat att det finns mindre våld i mer jämlika kulturer. Kritiker pekar dock på att feminismen behandlar män som om de vore en enhetlig grupp; varför misshandlar bara en liten del av männen om alla ingår i ett patriarkat? Det har dessutom påtalats att feminister riskerar att begå vad engelskan benämner som ecological fallacy. Detta uppstår då händelser på individnivå förklaras utifrån ett makroperspektiv. 36 Istället för att utgå från ett ensidigt makroorienterat feministiskt perspektiv kan också vissa drag av feminismen användas i en kombinerad, multidimensionell förklaringsmodell. Ett exempel på en sådan kombination är teorin att det finns ett samband mellan genus och våld. Detta perspektiv kombinerar feministisk teori med förekomsten av våldsstrukturer inom familjen. Det hävdas att drag från samhälleliga strukturer som bidrar till att bibehålla 34 Skinner, Hestor & Malos 2005: Rundqvist 1998: Jasinski 2001:

15 patriarkatet kan influera intima relationer där män har högre relativ status än kvinnor. Detta befäster patriarkatet och ökar risken för övergrepp. Det genusteoretiska bidraget till teorin är att kvinnor och män ser olika på våld och att våld är ett sätt att konstruera maskulinitet. 37 Att feminismen ser mäns våld mot kvinnor som ett uttryck och förutsättning för den ojämlika maktrelationen mellan könen är flera överens om Maria Wendt Höjer menar att enbart rädslan för våld utgör en viktig upprätthållande faktor och att våldtäkt eller kvinnomisshandel inte är enstaka, avvikande händelser. Våld mot kvinnor är inte enbart tecken eller symptom av den ojämlika maktrelationen utan dessutom ett avgörande upprätthållande fenomen. Wendt Höjer hänvisar till Kate Millet som slår fast att våldsutövning är centralt för patriarkatets maktbevarande. 40 För Wendt Höjer är några aspekter särskilt viktiga för den feministiska teoribildningen. En av dessa är att feminismen i grunden vill dekonstruera sanningar och utmana vardagliga föreställningar, något som görs genom att förstå de olika förtryckarmekanismer som ligger bakom dessa föreställningar. I ett mansdominerat samhälle används ofta mäns perspektiv för att utveckla termer eller begrepp som sedan skall användas för att reflektera kvinnors erfarenheter 41. Enligt Wendt Höjer argumenterar till exempel Robin West för att vad som betraktas som skada definieras utifrån mäns verklighet och erfarenheter 42. Detta vill feministisk teoribildning ändra. Wendt Höjer menar att grunden för att utarbeta en feministisk position är att kombinera feminismens yttersta målsättning; frihet från förtryck, med kvinnors erfarenheter. En tredje tanke som förs fram av Wendt Höjer är att det är av särskild vikt för feminismen hur gränsdragningen mellan privat och politik görs. Denna gränsdragning är nämligen en viktig faktor i upprätthållandet av kvinnors underordning. 43 Ett av de begrepp som spelar en central roll för feministisk teoribildning är könsmaktordning. Begreppet grundas just på den gränsdragning mellan privat och offentligt som diskuterats ovan. Det offentliga utgörs till största del av mäns värderingar, erfarenheter och verksamhetsområden och det privata av kvinnors. Det som är manligt värderas vidare högre än det som är kvinnligt, sammantaget innebär detta att mäns position i samhället är starkare än kvinnors Jasinski 2001: Wendt Höjer 2002: Jasinski 2001: Wendt Höjer 2002: 8, DeKeseredy & Schwartz 2001: Wendt Höjer 2002: Wendt Höjer 2002: 43-44, Lindvert 2002: 23 13

16 En viktig orsak till att könsmaktordningen upprätthålls är att sexuella övergrepp av tradition har uppfattats som hemmahörande i det privata. Därmed blir en eventuell statlig inblandning i fenomenet utmanande eftersom detta hotar etablerade gränser mellan offentligt/privat respektive politiskt/personligt. 45 Ett annat begrepp som är centralt för feministisk teoribildning är sexualiserat våld. Det innebär att misshandel och våldtäkt kopplas samman med andra fenomen som exploaterar kvinnor som prostitution och pornografi. 46 Det har historiskt sett funnits tendenser till att omformulera mäns våld mot kvinnor i mer accepterade termer, exempelvis som en följd av gärningsmannens alkoholberoende. Enligt feminister är detta ett sätt att försöka legitimera den rådande könsmaktordningen. Feminister framför också kritik mot den juridiska hanteringen av mäns våld mot kvinnor som tenderar att betrakta fenomenet som ett brott utan kontext, avskiljt från strukturer eller maktförhållanden. 47 Även begreppet genus intar en central position inom den feministiska teoribildningen. Caroline Ramazanoglu poängterar att genus kan innebära olika dimensioner för olika feministiska forskare. Det gör exempelvis stor skillnad om genus ses i termer av vad människor är eller av vad människor gör. En annan skillnad är hur forskaren ser på sambandet mellan genus och andra sätt att identifiera och kategorisera olika grupper av människor. Enligt Ramazanoglu bör en feministisk syn på genus inkludera practical social investigation of gendered lives, experiences, relationships and inequalities. 48 Yvonne Hirdman beskriver genus så här: [A]tt göra genus är att göra skillnad, där skillnad inte finns. Konkret och abstrakt: att hålla isär. 49 Genus skiljer sig från begreppet könsroller på så vis att det senare leder tankarna till antingen kön eller roll och vilken av dessa faktorer som har störst betydelse. Enligt Hirdman kan genus förstås som ett slags verktyg för att komma förbi det dualistiska tänkandet i antingen kön eller kropp. Hirdman menar att genus existerar överallt, det är vårt arbete, den mat vi äter, strukturer och tankar, det manliga och det kvinnliga Wendt Höjer 2002: Wendt Höjer 2002: Wendt Höjer 2002: 81, Ramazanoglu 2002: Hirdman 2004 (omarbetad upplaga): Hirdman 2004 (omarbetad upplaga):

17 Enligt Hirdman är det möjligt att renodla olika sätt att se på femininum, poängen med detta är enligt Hirdman att det hjälper oss att se bakomliggande mönster som gör femininum. Hirdman menar att det är män som bygger femininum, inte kvinnor själva. 51 Hierarki och isärhållning utgör tillsammans en genusordning, en ordning som accepteras av kvinnor och bevaras av dem 52. Hirdman utvecklar också tanken om ett stereotypt genuskontrakt som i sig är starkt strukturerande eller isärhållande. Kontraktet är en kulturellt nedärvd överenskommelse som binder aktör och struktur till vartannat. Nyckelordet i genuskontraktet är bör, det ålägger bägge parter både plikter och belöningar och blir ett slags strukturellt tvång som både män och kvinnor lider av. Ordet kontrakt riskerar dock att vara missvisande eftersom det i detta fall inte rör sig om en konkret överenskommelse mellan två jämbördiga parter Tre teoretiska aspekter 54 I kapitel två konstaterades hur definitioner är oerhört grundläggande då de styr både vad som undersöks samt hur och vad resultatet blir. Det konstaterades också att det saknas någon enhetlig definition av mäns våld mot kvinnor men att forskningen främst kretsat kring två olika typer av definitioner; bredare eller snävare. Eftersom enhetliga definitioner av vad som skall ingå i begreppet mäns våld mot kvinnor saknas när det är så pass fundamentalt för hur vi ser på och tolkar detta våld, är vilken definition som tillämpas en av de aspekter som kommer att undersökas. Uppsatsen har även nämnt den starkt isärhållande trend som Mellberg menade att tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor uppvisar. Detta innebär att mäns våld mot kvinnor inte ses i sin helhet utan att de olika uttrycken tolkas var för sig. Det finns en koppling mellan definitionen av mäns våld mot kvinnor och om begreppet behandlas isärhållande eller sammanhållande. Om en text nämner olika typer av våldshandlingar ses inte det i denna uppsats automatiskt som att texten därmed åtskiljer så länge texten betonar att de olika typerna av våldshandlingar är delar av mäns våld mot kvinnor. Den andra aspekt som kommer att undersökas är alltså om mäns våld mot kvinnor behandlas på ett isärhållande eller sammanhållande vis. Även vilka orsaker till mäns våld mot kvinnor som framförts har behandlats ovan i uppsatsen. De olika orsaksförklaringarna konstaterades variera. För att få en mer översiktlig 51 Hirdman 2004: 44, Hirdman 2004 (omarbetad upplaga): Hirdman 2004 (omarbetad upplaga): Se kapitel 2. 15

18 bild av orsakerna kunde dessa delas upp i olika kategorier efter vilken förklaringsnivå perspektivet utgår ifrån, varav den kanske enklaste är att skilja mellan mikroteoretiska respektive makroteoretiska perspektiv. Dessa två går även att kombinera i vad Mellberg kallar en ekologisk modell eller Jasinski för en multidimensionell förklaringsmodell. Vilken orsaksförklaring som förespråkas är den tredje aspekten som skall undersökas. 4. Metod och material 4.1. Val av metod För att kunna besvara frågeställningarna och uppnå uppsatsens syfte kommer de olika teoretiska utgångspunkterna i två texter att analyseras och jämföras genom en komparativ textanalys. Istället för att studera texter hade andra sätt att jämföra olika utgångspunkter på till exempel kunnat vara genom intervjuer. Ett ytterligare alternativ hade varit att studera en serie studier om mäns våld mot kvinnor för att se om utgångspunkterna däri förändras över tid. Problemet med båda dessa alternativ är att de framstår som onödigt komplicerade i förhållande till den metod som har valts, främst därför att det saknas något självklart alternativ till vilka objekt som i så fall skulle studeras. Därmed skulle processen att söka efter sådana riskera att ta onödigt mycket tid från andra lika viktiga delar av uppsatsskrivandet Val av material Om vi utgår från att resonemanget ovan stämmer och att den valda metoden verkligen är smidigast finns fortfarande möjligheten att välja mellan olika typer av skrifter, med andra ord återstår fortfarande att motivera valet av texter. De utgångspunkter som skall analyseras hämtas dels från det slutbetänkande som färdigställdes av Kvinnovåldskommissionen 1995 (SOU 1995: 60), Kvinnofrid. En anledning till varför just denna valdes är att Mellberg i sin genomgång av svensk forskning om våld mot kvinnor och barn benämnde denna som trendbrytande. Detta eftersom den anlade ett sammanhållande perspektiv på mäns våld mot kvinnor samt försökte se fenomenet utifrån de utsatta kvinnornas synvinkel. 55 En annan viktig anledning till att välja utredningen Kvinnofrid är att den är så omtalad. Genom att välja en välkänd referenspunkt att jämföra den andra textens utgångspunkter mot blir studien förhoppningsvis mer intressant. 55 Mellberg 2004: 49 16

19 Den andra text som de teoretiska utgångspunkterna skall hämtas ifrån är en helt nygjord studie (vilket också var ett av de främsta skälen till att just den valdes) som getts ut av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Studien heter Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. En kunskapsöversikt och utkom hösten 2006, nästan precis vid tidpunkten för uppsatskursens början. En positiv aspekt av kunskapsöversikten är därmed att den troligtvis ännu inte använts i så många studier och att en uppsats som behandlar denna därför kan bidra med något nytt till forskningen om mäns våld mot kvinnor. En negativ aspekt av valet av kunskapsöversikten skulle däremot kunna sägas vara att den som titeln antyder explicit behandlar mäns våld mot kvinnor i nära relationer, frågan är om detta gör studien olämplig för denna uppsats. Författaren hävdar att så inte är fallet. Detta eftersom det som uppsatsen skall undersöka i de båda utredningarna inte är vad som sägs om fenomenets utbredning, utan om de teoretiska utgångspunkterna. Enligt den breda definition som används i denna uppsats är mäns våld mot kvinnor i nära relationer en del av det vidare begreppet mäns våld mot kvinnor. Därmed är orsakerna till mäns våld i en nära relation desamma som orsakerna till mäns våld mot kvinnor i stort. Dessutom inriktar sig även Kvinnofrid främst på mäns våld mot kvinnor i nära relationer, även om detta inte sägs i titeln 56. Tillsammans utgör utgångspunkterna i kunskapsöversikten och Kvinnofrid exempel på olika teoretiska synsätt på mäns våld mot kvinnor. Vilka utgångspunkter som återfinns i var och en av studierna är intressant i sig. Förhoppningen är dock att en jämförelse mellan två studiers utgångspunkter kan tillföra ytterligare dimensioner samt ge ökad förståelse för vad olika synsätt på problemet med mäns våld mot kvinnor kan få för konsekvenser. För den möjligheten att läsaren inte känner till någon av de valda texterna följer i avsnittet nedan en kort presentation av dessa Kort presentation av de empiriska källorna I juli 1993 bemyndigades Bengt Westerberg att sätta samman en kommission som skulle göra en översyn av mäns våld mot kvinnor och ge förslag på åtgärder. Kommissionen skulle arbeta utifrån ett kvinnoperspektiv eftersom ett sådant perspektiv enligt direktiven dittills hade varit eftersatt. Kommission antog namnet Kvinnovåldskommissionen och kom att ledas under ordföranden Britta Bjelle. Arbetet resulterade dels i ett delbetänkande i mars 1994 om ett 56 Sammanfattning av Kvinnofrid. Finns att hämta på regeringens hemsida: hämtat

20 centrum för våldtagna eller misshandlade kvinnor, samt i det slutbetänkande från juni 1995 som här skall studeras; Kvinnofrid. 57 Kunskapsöversikten Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är författad av Mona Eliasson, professor i psykologi, och Barbro Ellgrim, fil. kand. i beteendevetenskap. Den skrevs på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landstings forsknings- och utvecklingsråd men i inledningen poängteras att det är författarna själva som står för innehållet. Syftet med kunskapsöversikten är att stödja kommuners och landstings arbete genom att fungera som en vägledande kunskapsbank. Kunskapsöversikten försöker täcka in hela spännvidden av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Ämnet sätts därför i såväl historisk som internationell kontext. Det ges även utrymme åt orsaksförklaringar och redogörelser för fenomenets omfattning. 58 Hädanefter kommer uppsatsen att hänvisa till de båda studierna som Kvinnofrid och kunskapsöversikten Källkritik Det traditionella källkritiska tillvägagångssättet, att undersöka huruvida en källa uppfyller äkthet-, oberoende-, samtidighet- och tendenskriterier, spelar en mindre viktig roll för den här uppsatsen 59. Anledningen är att empirin inte består av konventionella fakta utan av teoretiska utgångspunkter. Om något av kriterierna skulle tillämpas skulle det i sådant fall vara äkthetskriteriet eftersom det naturligtvis är viktigt att de båda texter som undersöks inte är några förfalskningar. I ett tidigt skede konstaterades därför att de båda texterna med all sannolikhet var äkta. Inte heller spelar det någon större roll huruvida de båda studierna är tendensiösa eller inte, tvärtom kan eventuell tendens i sig sägas vara det intressanta. Sammantaget kan alltså sägas att källkritiska avgöranden spelat en mindre betydande roll för denna uppsats men att de naturligtvis alltid är viktiga att ha i åtanke Praktiskt tillvägagångssätt Själva det praktiska tillvägagångssättet vid analysen har främst hämtat inspiration från Maria Wendt Höjers avhandling Rädslans politik och Jessica Lindverts avhandling Feminism som politik. Enligt Wendt Höjer bör en tolkning av en text kunna överraska i den meningen att den inte är helt beroende av den teoretiska ramen. Hon väljer därför att arbeta utifrån två steg. I den första läsningen av en text låter hon tolkningen stanna på en textnära nivå och använder 57 Bjelle med flera 1995: 3, Eliasson & Ellgrim 2006: Esaiasson med flera 2001 (andra upplagan):

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Sammanfattning av RFSLs synpunkter

Sammanfattning av RFSLs synpunkter Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgiften kan göras i grupp (om ni är flera som vill komplettera) eller enskilt. Har du inte gjort förseminarieuppgiften

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

YTTRANDE. Remissvar angående betänkandet Slag i luften en utredning om myndigheter, mansvåld och makt SOU 2004:121

YTTRANDE. Remissvar angående betänkandet Slag i luften en utredning om myndigheter, mansvåld och makt SOU 2004:121 Kvinnofrontens svar till SOU 2005:66 1. KVINNOFRONTEN Box 2007, 128 21 Skarpnäck e-post: kvinnofronten@sverige.nu www.kvinnofronten.nu Till Näringsdepartementet Jämställdhetsenheten 103 33 Stockholm YTTRANDE

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon Manifest, värdegrund och policy för Unizon Unizon samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger

Läs mer

Yttrande över Vägledning för elevhälsa

Yttrande över Vägledning för elevhälsa Sida 1 av 6 YTTRANDE 2013-09-17 Dnr 3.1-35372/2013 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Yttrande över Vägledning för elevhälsa Sveriges Elevkårer yttrar sig över remiss Dnr 3.1-35372/2013 angående Vägledning

Läs mer

Jacques Derrida Politics of Friendship

Jacques Derrida Politics of Friendship ..between talking to them and speaking of them there is a world of difference.. from the moment they are spoken of instead of being spoken to, it is to say that they are no longer, or not yet, there: it

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Känd och erkänd Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Uppdraget Handikappförbunden gav Peter Brusén, AnnCharlotte Carlberg och Thomas Hammarberg i uppdrag att belysa den betydelse funktionshindersrörelsen

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

2015-09-12 Area-möte ZONTA. Tema: Advocacy. Mäns våld mot kvinnor

2015-09-12 Area-möte ZONTA. Tema: Advocacy. Mäns våld mot kvinnor 2015-09-12 Area-möte ZONTA Tema: Advocacy Mäns våld mot kvinnor Ing-Marie Andrée Mångfaldsstrateg i Landstinget Sörmland Faktapass: Mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer Ur Det finns stunder filmavsnitt

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer