MÄNS VÅLD MOT KVINNOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÄNS VÅLD MOT KVINNOR"

Transkript

1 Institutionen för samhällsvetenskap MÄNS VÅLD MOT KVINNOR UR ETT TEORETISKT PERSPEKTIV C-uppsats i statsvetenskap HT 2006 Ingrid Mårtensson Handledare: Lena Agevall

2 Abstract The essay begins by asserting that the theoretical approaches of men s violence against women are just as important to study as its extent. The purpose is therefore to analyse and compare two theoretical approaches which is done by a comparative text analysis of two texts written on the subject. The essay attempts to answer two questions; what the theoretical approaches are and how they can be understood in light of feminist theory. Previous research on men s violence against women discuss especially three theoretical aspects. These are how the concept is defined, if the different forms of violence are being treated separately or not, and how it is explained. These aspects are used as the basis for the analysis which is conducted in two steps. The result shows that the theoretical approaches analysed share many similarities with both each other and the feminist theory. All apply a broad definition, hold the different forms of violence together, and consider the most basic explanation for the violence to be the unequal power structure between the sexes. The biggest difference between the two theoretical approaches and the feminist theory is that the former also emphasizes other explanatory levels as well as the purely structural. Five keywords: men s violence against women, theoretical approaches, definitions, explanations, feminist theory.

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion Varför undersöka mäns våld mot kvinnor? Omfattning Ett brott mot de mänskliga rättigheterna Mäns våld mot kvinnor som ett demokratiproblem Problemformulering Uppsatsens syfte Frågeställningar Avgränsningar Disposition Tidigare forskning Vad är en våldshandling? Isärhållning Orsaker Teoretisk referensram Begreppsanvändning Metateoretiska utgångspunkter Ur ett feministiskt perspektiv Tre teoretiska aspekter Metod och material Val av metod Val av material Kort presentation av de empiriska källorna Källkritik Praktiskt tillvägagångssätt Empiri och analys Enbart de drabbade kvinnornas problem eller hela samhällets? Hur behandlas problemet? Hur skall mäns våld mot kvinnor definieras? Orsaker till våldet Uppsatsens övergripande frågeställningar besvaras Slutsats och slutdiskussion...31

4 Källförteckning...32 Bilaga Analysmodell...34 Bilaga Resultat av analysen

5 1. Introduktion 1.1. Varför undersöka mäns våld mot kvinnor? Omfattning I omfångsundersökningen Slagen Dam från 2001, där kvinnor tillfrågades varav 70 procent svarade, konstaterades om svenska kvinnor att: - Mer än hälften någon gång varit utsatta för sexuella trakasserier. - Var fjärde kvinna varit utsatt för fysiskt våld från en man. - Var tredje kvinna har utsatts för sexuellt våld. - Nästan var femte har hotats av en man. Ändå riskerar dessa siffror att endast utgöra toppen av ett isberg. Detta eftersom våld mot kvinnor oftast utförs av en man som kvinnan har en nära relation till i hemmet och inte av någon psykiskt störd främling på väg hem från nattbussen, oavsett vad den mediala bilden än säger. Vem som utför övergreppen och var de sker anses vara intimt förknippat med brottsoffrets benägenhet att göra en polisanmälan. Om kvinnan känner mannen och/eller övergreppen sker i hemmet minskar kvinnans benägenhet att anmäla. Detta blir problematiskt eftersom det ofta krävs att brottet anmäls för att det ska komma med i statistiken. Det har hävdats att det generellt sett enbart anmäls ca 25 procent av all brottslighet. I fallet med mäns våld mot kvinnor riskerar alltså mörkertalet oanmälda brott som därmed aldrig upptäcks att vara ännu större. Sammantaget pekar detta på att vi idag endast kan ana eller försöka gissa oss till hur utbrett mäns våld mot kvinnor i verkligheten är. 1 Statistiken som presenterades ovan är från Sverige, men mäns våld mot kvinnor är också ett globalt problem. Enligt WHO utsätts var femte kvinna någon gång i livet för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Beroende på vilket land som studeras utsätts mellan 16 och 25 procent av kvinnorna för partnervåld, och i USA är våld i hemmet till och med den främsta enskilda skadeorsaken för kvinnor i reproduktiv ålder Ett brott mot de mänskliga rättigheterna I FN: s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor slås det fast att våld mot kvinnor utgör ett brott mot alla kvinnors möjlighet att utöva sina mänskliga rättigheter 3. Även den 1 Lundgren med flera 2001: Wendt Höjer 2002: General Assembly resolution 48/104 of 20 December

6 svenska regeringen hänvisar i sin tur till FN och deklarationen om avskaffandet av våld mot kvinnor samt hur våldet bryter mot alla kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna 4. När så många som 46 procent av de svenska kvinnorna över 15 år har erfarenhet av att utsättas för våld av en man kan det inte längre sägas vara ett udda fenomen där gärningsmännen utgörs av ett fåtal avvikande och störda personer. 5 I ljuset av dessa siffror framstår mäns våld mot kvinnor som ett samhälleligt problem med stor utbredning Mäns våld mot kvinnor som ett demokratiproblem Maria Wendt Höjer utgår i sin doktorsavhandling från att mäns våld mot kvinnor inte enbart är ett hälsoproblem utan i första hand ett demokratiproblem. Hon grundar detta på att våldet inkräktar på kvinnors rätt till sina egna kroppar. Detta leder till en konstant utsatthet som begränsar kvinnors handlingsmöjligheter och livsutrymme, både på övergripande nivå och på individnivå nivå. Att alla medborgare skall ha möjlighet till ett jämlikt deltagande är ett kriterium av stor vikt för demokratitanken. Om hälften av befolkningens kroppsliga integritet ständigt är hotad och detta i sin tur hindrar dem från ett jämlikt deltagande, utmanas således hela det system som vårt samhälle är uppbyggt av idag och som vi med tiden kommit att ta för givet; demokratin. 6 Wendt Höjer slår även fast att våldet är en viktig faktor när kön konstitueras. Idag är våld mot kvinnor liksom ojämlikheten och dominansrelationen mellan könen sexualiserat. Männen ses som aktiva subjekt och kvinnor som passiva objekt. Detta framträder tydligt i pornografi och prostitution där kvinnan kan köpas och säljas av mannen, subjektet. Objektifieringen av kvinnor och reduceringen av dem till könsvarelser är ytterligare faktorer som bidrar till att frånta kvinnor deras handlingsutrymme. 7 Sammanfattningsvis är mäns våld mot kvinnor ett utbrett fenomen, ett brott mot de allra mest fundamentala rättigheter vi människor besitter samt ett problem som måste lösas innan vi överhuvudtaget kan tala om en riktig demokrati. Detta lyfter fram mäns våld mot kvinnor som ett angeläget problem också väl lämpat för statsvetenskapliga studier Problemformulering När vi hör begreppet mäns våld mot kvinnor är det nog inte de rent teoretiska aspekterna som de flesta av oss först kommer att tänka på. Kanske är det inte så konstigt att det är de 4 hämtat den 1/ Lundgren med flera 2001: 8, 73 6 Wendt Höjer 2002: Wendt Höjer 2002:

7 stora löpsedlarna eller den skrämmande höga statistiken som fastnar i minnet och som vi gärna diskuterar. Ändå hävdas alltså i denna uppsats att diskussionen, om inte till lika stor del så åtminstone till viss del, bör handla om teoretiska utgångspunkter hellre än statistik. För mäns våld mot kvinnor är inget enhetligt område vilket också snart visar sig när ämnet granskas närmare. Åsikterna går för det första isär om något så grundläggande som vad mäns våld mot kvinnor egentligen innebär. Här förespråkas främst två olika typer av definitioner; en bred som inkluderar flera olika typer av övergrepp, eller en mer snäv och exkluderande. För att komplicera saken ytterligare diskuteras dessutom huruvida de handlingar som skall räknas som mäns våld mot kvinnor skall tolkas tillsammans eller var för sig. Förespråkare av separata tolkningar utgår från att det finns en skillnad mellan exempelvis rena överfallsvåldtäkter och parvåldtäkter och att det kan finnas bland annat analytiska fördelar med att behandla dem var för sig. De som förespråkar en sammanhållen tolkning menar istället att handlingarna är en del av samma fenomen, därför bör de behandlas gemensamt. Med andra ord saknas enhetliga definitioner och tolkningar av ett problem som vi tidigare kunnat konstatera är både utbrett och allvarligt. Detta stämmer visserligen inte enbart in på mäns våld mot kvinnor, samma problem återfinns till exempel inom demokratiforskningen. Men det är något som förtjänar att belysas i en studie som inte främst fokuserar på fenomenets omfattning, sådana studier har det gjorts tillräckligt, utan just på de teoretiska synsätt och meningsskiljaktigheter som finns Uppsatsens syfte Syftet är att studera och jämföra teoretiska utgångspunkter i två studier om mäns våld mot kvinnor samt att relatera de teoretiska utgångspunkterna till feministisk teori Frågeställningar - Vilka teoretiska utgångspunkter framförs om mäns våld mot kvinnor med avseende på problemets definitioner, orsaksförklaringar och eventuell isärhållning 8? - Hur kan de teoretiska utgångspunkterna förstås i ljuset av feministisk teoribildning? 8 Se kapitel 2. 5

8 1.5. Avgränsningar En grundläggande avgränsning är att uppsatsen inte undersöker rent empiriska aspekter av problemet mäns våld mot kvinnor. Den här uppsatsen diskuterar inte heller hur barn påverkas av mäns våld mot kvinnor, eller hur de utnyttjas av mannen som en del i övergreppen 9. En annan viktig avgränsning som görs och som är viktig att understryka är att resultatet av denna uppsats inte kommer att användas för att påvisa någon generell trend. Resultatet är intressant som exempel på olika synsätt på fenomenet mäns våld mot kvinnor, samt för att se och analysera eventuella skillnader Disposition I kapitel två redovisas exempel på hur tidigare forskning resonerat kring definitioner av mäns våld mot kvinnor, vad isärhållning innebär samt vad som pekats ut som orsaker till våldet. Efter detta redogörs i kapitel tre för det teoretiska ramverk som uppsatsen tar sin utgångspunkt i samt uppsatsens begreppsanvändning. Det fjärde kapitlet innehåller en kort presentation av de empiriska källorna, beskriver valet av metod samt behandlar hur uppsatsens analys kommer att gå till rent konkret. Kapitlet innehåller även en kort källkritisk diskussion. Efter detta presenteras och analyseras de empiriska resultaten i kapitel fem. Avslutningsvis följs resultaten upp av slutsatser och en slutdiskussion i kapitel sex. 2. Tidigare forskning 2.1. Vad är en våldshandling? Så här definierar FN våld mot kvinnor: Violence against women shall be understood to encompass, but not be limited to [...] Physical, sexual and psychological violence occurring in the family [...], Physical, sexual and psychological violence occurring within the general community [...], [and] Physical, sexual and psychological violence perpetrated or condoned by the State, wherever it occurs. 10 Definitioner styr vad som undersöks, hur det undersöks och påverkar möjligheterna att jämföra olika studier och resultat mot varandra 11. Ett generellt problem med definitioner är 9 För diskussioner kring detta se till exempel Mäns våld mot kvinnor. En kunskapsöversikt om kvinnomisshandel och våldtäkt, dominans och kontroll. Mona Eliasson (1997). 10 General Assembly resolution 48/104 of 20 December 1993, artikel DeKeseredy & Schwartz 2001: 23 6

9 därför att de inte alltid innebär samma sak vid samma tillfälle eller på samma plats 12. Dessutom styr definitioner resultat när ett fenomens omfattning skall fastställas 13. Följaktligen är det av stor vikt vilken innebörd som läggs i ordet våld i uttrycket mäns våld mot kvinnor och detta kommer därför att diskuteras nedan. Hur våld mot kvinnor definieras kan bero på vilken disciplin som forskaren tillhör eller vilken metod som används 14. Skillnader kan också bero på att olika komponenter inkluderas i begreppet; om våldet exempelvis räknas utifrån de konsekvenser det får eller utifrån vem som är förövare 15. Förespråkare av en snävare definition återfinns exempelvis inom juridiken. De brukar framhäva hur en bred definition riskerar att inkludera allt och därmed bli intetsägande. Dessutom menar de att det finns analytiska fördelar med att använda snävare definitioner och istället dela in fenomenet i olika delar. 16 Dean G. Kilpatrick poängterar vikten av att ha riktiga kunskaper om ett problems utbredning för att kunna formulera passande politiska åtgärder för att avhjälpa det. Han menar att politik handlar om allokering av resurser och att det generellt sett ges större resurser till större problem. Kilpatrick hänvisar till DeKeseredy som understryker hur en snäv definition kan resultera i underrapportering vilket i sin tur kan leda till i att politiker inte inser allvaret. Andra möjliga negativa konsekvenser är att det skapas en våldshierarki där enbart de värsta handlingarna tas på allvar. En ytterligare risk är att kvinnor som utsatts för våld låter bli att söka hjälp eftersom de inte kan identifiera vad de genomlidit som ett uttryck för mäns våld mot kvinnor. 17 De som förespråkar en bredare definition av begreppet poängterar bland annat att våldet mot kvinnor är multidimensionellt. De talar om mäns våld mot kvinnor som ett kontinuum av osäkerhet eller av olika våldshandlingar, där icke-våldshandlingar såsom hot om våld kan upplevas som precis lika smärtsamma som fysiska våldshandlingar. De är kritiska mot att utgå från snävare definitioner eftersom detta riskerar att leda till att problemets helhet går förlorad. Därmed kan en sådan studie få svårt att generalisera över hela våldsspektrumet. Trots olika synsätt menar vissa forskare att allt fler börjar gå mot en bredare, sammanhållen definition. 18 De flesta forskare är idag överens om att våld mot kvinnor skall inkludera fyra typer av 12 Skinner, Hestor & Malos 2005: 2 13 Wendt Höjer 2002: Desai & Saltzman 2001: Desai & Saltzman 2001: DeKeseredy & Schwartz 2001: Journal of Interpersonal Violence, Dean G. Kilpatrick, Vol. 19, s. 2, 9-10, DeKeseredy & Schwartz 2001:

10 handlingar: känslomässiga -, fysiska -, sexuella -, och verbala övergrepp 19. Om någon av dessa utelämnas används alltså en snävare definition. I tidningen Journal of Interpersonal Violence föreslår Dean G. Kilpatrick ett nytt begrepp; violence and abuse against women (VAAW) som även skulle inkludera exempelvis förföljelse eller känslomässiga övergrepp. Kilpatrick menar att detta begrepp är bra eftersom det skiljer mellan vålds- och icke-våldshandlingar, samtidigt som det tillåter utvärderingar av såväl fysiskt våld som trakasserier. 20 Kilpatrick får medhåll i ett svar från Patricia Tjaden som menar att exempelvis förföljelse kan få allvarliga konsekvenser för offret, både psykiskt och socialt. Men Tjaden föreslår dessutom en utveckling av VAAW till att även inkludera barn- och ungdomsoffer. Anledningen är att undersökningar visat att det är av stor betydelse för vuxna kvinnliga offer om de utsatts för övergrepp under uppväxten Isärhållning Nea Mellberg har gjort en genomgång av svenskt offentligt tryck, facklitteratur och forskning om mäns våld mot kvinnor och våld/sexuella övergrepp mot barn. Hon fann att forskningen uppvisar ett tydligt åtskiljande eller isärhållande trend. Detta kunde till exempel ta sig uttryck i att litteratur om sexualiserat våld behandlade enbart våldtäkt utanför nära relationer och utelämnade alla andra former. Eller så nämndes inte sexuellt våld överhuvudtaget och fokus låg enbart på fysiskt våld. 22 Mellberg kallar detta för åtskiljandets diskurs vars innebörd är att olika uttryck för våld hålls isär 23. Som exempel på en sådan studie nämner Mellberg utredningen Våldtäkt, en kriminologisk kartläggning av våldtäktsbrotten från början av 80-talet. Där skiljer författaren uppraggnings-, bekantskaps-, och parvåldtäkter från så kallade överfallsvåldtäkter Orsaker Mellberg fann även i samma genomgång fem olika tolkningsperspektiv på mäns våld som hon menar är framträdande, dessa är: 19 Desai & Saltzman 2001: Journal of Interpersonal Violence, Dean G. Kilpatrick, Vol. 19, s. 9-10, Journal of Interpersonal Violence, Patricia Tjaden, Vol. 19, Mellberg 2004: Mellberg 2004: 8-9, Mellberg 2004: 16 8

11 1) Vanmaktsperspektivet, en förklaring som fokuserar på mannen. Enligt detta känner mannen frustration och vanmakt i relationen till kvinnor/kvinnan, exempelvis på grund av att mannen har sämre utbildning eller kanske själv tidigare varit misshandlad. 2) Socialt arv - perspektivet, blandar olika samhälleliga och psykologiska faktorer, som ojämlikhet mellan könen, rotlöshet eller den individuella synen på våld. 3) Konfliktperspektivet, ser våldet som en konflikt mellan två jämbördiga parter. Det rör sig alltså om vanliga gräl som urartar, inte om samhälleliga strukturer. 4) Makt- och kontrollperspektivet, här är våldet det yttersta uttrycket för manlig dominans i samhället. Våldet är både en följd av samt ett sätt att upprätthålla denna dominans. 5) Allt och intet - perspektivet, använder flera perspektiv, modeller eller faktorer för att förklara mäns våld mot kvinnor. 25 Mellberg diskuterar också vad hon kallar för den ekologiska modellen. Denna innebär att struktur, samhälle, relationer och gärningsmannens karaktär kombineras med männens individuella våldsmönster, samt med förekomsten av riskfaktorer. En sådan riskfaktor skulle exempelvis kunna vara utsatthet för våld under uppväxten. 26 Även Jasinski talar om en variant av den ekologiska modellen som hon kallar en multidimensionell förklaringsmodell. Jasinski menar att tidig forskning om våld mot kvinnor identifierade femton förklaringsteorier som kan delas in i tre kategorier; inter-individuella teorier, socialpsykologiska teorier och socialkulturella teorier. Jasinski menar även att det går att skilja mellan mikro- och makroteorier där de förra utgår från egenskaper hos individen och de senare från övergripande strukturer. 27 Trots att det existerar vitt skilda synsätt på orsakerna till mäns våld mot kvinnor verkar ändå det feministiska perspektivet på mäns våld mot kvinnor idag ha fått ett visst genomslag. I den FN deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor som hänvisats till tidigare sägs till exempel att: [...] violence against women is a manifestation of historically unequal power relations between men and women, which have led to domination over and discrimination against women by men [...] and [...] is one of the crucial social mechanisms by which women are forced into a subordinate position compared with men[.] Mellberg 2004: Mellberg 2004: Jasinski 2001: 6 28 General Assembly resolution 48/104 of 20 December

12 Om en så välkänd internationell organisation som FN utgår från sådana aspekter som är centrala inom den feministiska teoribildningen, tyder detta på att en sådan teoretisk utgångspunkt i varje fall inte torde vara helt fruktlös. I den här uppsatsen är den feministiska teoribildningen utgångspunkten, därför behandlas denna närmare i en senare del av uppsatsen. Sammantaget verkar alltså tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor diskutera främst tre teoretiska aspekter som särskilt viktiga; hur begreppet definieras, om mäns våld mot kvinnor behandlas på ett isärhållande vis samt vad som framförs som orsaker. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara dess frågeställningar kommer dessa tre delar att användas för att fånga och jämföra de teoretiska utgångspunkter som återfinns i texterna. 3. Teoretisk referensram 3.1. Begreppsanvändning Det begrepp som genomgående kommer att användas i den här uppsatsen är mäns våld mot kvinnor. Att använda uttrycket mäns våld mot kvinnor är i jämförelse med att använda exempelvis uttrycket våld mot kvinnor ett sätt att understryka att det är könen som är av vikt för problemet, inte våldet i sig 29. En sådan markering är inte okontroversiell och den stöter på kritik, till och med från det egna lägret. Det finns de som menar att en sådan problemformulering som explicit pekar på mäns överordning är ideologisk, osaklig och orättvis 30. Exempelvis har politiskt konservativa hävdat att studier kring våld mot kvinnor är ideologiskt drivna och enbart används i syfte att göra feministiska poänger 31. Kritiken från det egna blocket bottnar i antagandet att könsmaktordningen är en språklig ordning. Därför finns en risk med att könskategorierna skrivs in i den offentlig-politiska debatten eftersom något som ständigt upprepas riskerar att bli sanning. Sägs det till exempel tillräckligt många gånger att män är överordnade kvinnor så kan det resultera i att könsmaktordningen befästs, tvärtemot vad feminismen vill. 32 Vad som inkluderas i begreppet mäns våld mot kvinnor preciseras i denna uppsats till känslomässiga övergrepp, fysiska övergrepp, sexuella övergrepp, och verbala övergrepp. Med andra ord kan definitionen ses som bred. Den viktigaste anledningen till att använda en sådan mer inkluderande definition är att det bidrar till att göra kvinnors erfarenheter till utgångspunkten. Varför detta är av stor vikt behandlas närmare i avsnitt Wendt Höjer 2002: Wendt Höjer 2002: DeKeseredy & Schwartz 2001: Wendt Höjer 2002:

13 3.2. Metateoretiska utgångspunkter I den här uppsatsen är föreställningen att det finns en objektiv verklighet i problemet med mäns våld mot kvinnor. Samtidigt påverkar forskarens paradigm valet av frågor och det sätt forskaren ser på världen. Med andra ord har författarens förförståelse säkert spelat in i valet av forskningsfråga, samtidigt som förförståelsen även påverkat de teoretiska synsätt som appliceras. Detta kan benämnas som att forskningen på så vis är dualistisk eftersom den samtidigt innebär både subjektiva och objektiva dimensioner. Mikael Rundqvists avhandling bär övertiteln Samhällets tvåsidighet. Han menar att det går att urskilja tre olika samhällsvetenskapliga ansatser; aktörsansatsen, strukturansatsen och aktör - strukturansatsen. Den renodlade aktörsansatsen menar Rundqvist utgår från att fakta om individer är den enda verklighet som är värd att studera. Därför fokuserar aktörsansatsen på individers handlande. Strukturansatsen, menar Rundqvist å andra sidan, anser att strukturer styr individers handlande, därför är det dessa som bör studeras 33. Den utgångspunkt som uppsatsen bygger på är att båda dessa nivåer måste beaktas för att ge en fullgod orsaksförklaring till mäns våld mot kvinnor. Som kritiker mot feminismen påtalat; alla män är en del av patriarkatet men inte alla slår. Ett kombinerat synsätt utgår från precis vad Rundqvist så skickligt lyckas sätta ord på i titeln till sin avhandling; att samhället är tvåsidigt. Den syn på förhållandet mellan aktör struktur som används i uppsatsen kan alltså, för att fortsätta i Rundqvists termer, benämnas som en kombinerad aktör - strukturansats. Om vi tänker oss en rak linje där de båda ytterpunkterna utgörs av aktörsansatsen respektive strukturansatsen och med aktör - strukturansatsen som mittpunkten, skulle författarens utgångspunkt placera sig någonstans mellan mittpunkten och strukturansatsen. Denna förståelse låg till grund för att skriva uppsatsen utifrån den feministiska teoribildningen i tron och förhoppningen om att denna har mycket att tillföra studier om mäns våld mot kvinnor. En synpunkt som framförs i boken Researching gender violence är att det inte finns någon enhetlig feministisk teori. Alla feminister antar olika epistemologiska och ontologiska ståndpunkter, därför kan det inte heller finnas någon enhetlig feministisk metodologi. Dessa olikheter till trots fastslås att det finns vissa drag de flesta feminister delar. För det första behandlar feministisk forskning ofta genus i någon grad. För det andra förkastas den standardiserade akademiska synen på att det skulle gå att dra en gräns mellan forskare och 33 Rundqvist 1998:

14 objekt. För det tredje vill feministisk forskning göra kvinnors och andra marginaliserade gruppers erfarenheter hörda. 34 Författarens egen tolkning av feminismen är utifrån en kombinerad aktör - strukturansats att de strukturella, patriarkala förhållanden som många feminister för fram som orsaker till mäns våld mot kvinnor är viktiga men inte avgörande. Feminismens mål är att bryta könsmaktordningen och göra kvinnors erfarenheter hörda, detta skulle vara omöjligt om inte individer i sin tur kunde påverka de strukturer de omges av. Alltså tar feminismen som teoribildning främst sin utgångspunkt i den strukturella nivån men kan i författarens tolkning inte helt utesluta aktörsnivån. Även Rundqvist anser att samhällsvetenskapliga förklaringar bör avfattas både i termer av mänskliga planer och i termer av deras omgivning, eller med Rundqvists egna ord: De mänskliga planerna, måtten och stegen måste tillåtas förekomma inte bara som oberoende variabler, utan också som beroende variabler i förklaringarna Ur ett feministiskt perspektiv Feminismen kan ses som ett exempel på ett makroorienterat perspektiv som förklarar mäns våld mot kvinnor utifrån patriarkala strukturer och de samhälleliga institutioner som bibehåller dessa. Både den historiskt ihållande manliga dominansen och de socialiserande processer som lär in denna struktur hos män och kvinnor bidrar till mäns våld mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för den manliga dominansen och ett sätt för männen att bibehålla denna ordning. Något som kan anses stödja denna teori är studier som visat att det finns mindre våld i mer jämlika kulturer. Kritiker pekar dock på att feminismen behandlar män som om de vore en enhetlig grupp; varför misshandlar bara en liten del av männen om alla ingår i ett patriarkat? Det har dessutom påtalats att feminister riskerar att begå vad engelskan benämner som ecological fallacy. Detta uppstår då händelser på individnivå förklaras utifrån ett makroperspektiv. 36 Istället för att utgå från ett ensidigt makroorienterat feministiskt perspektiv kan också vissa drag av feminismen användas i en kombinerad, multidimensionell förklaringsmodell. Ett exempel på en sådan kombination är teorin att det finns ett samband mellan genus och våld. Detta perspektiv kombinerar feministisk teori med förekomsten av våldsstrukturer inom familjen. Det hävdas att drag från samhälleliga strukturer som bidrar till att bibehålla 34 Skinner, Hestor & Malos 2005: Rundqvist 1998: Jasinski 2001:

15 patriarkatet kan influera intima relationer där män har högre relativ status än kvinnor. Detta befäster patriarkatet och ökar risken för övergrepp. Det genusteoretiska bidraget till teorin är att kvinnor och män ser olika på våld och att våld är ett sätt att konstruera maskulinitet. 37 Att feminismen ser mäns våld mot kvinnor som ett uttryck och förutsättning för den ojämlika maktrelationen mellan könen är flera överens om Maria Wendt Höjer menar att enbart rädslan för våld utgör en viktig upprätthållande faktor och att våldtäkt eller kvinnomisshandel inte är enstaka, avvikande händelser. Våld mot kvinnor är inte enbart tecken eller symptom av den ojämlika maktrelationen utan dessutom ett avgörande upprätthållande fenomen. Wendt Höjer hänvisar till Kate Millet som slår fast att våldsutövning är centralt för patriarkatets maktbevarande. 40 För Wendt Höjer är några aspekter särskilt viktiga för den feministiska teoribildningen. En av dessa är att feminismen i grunden vill dekonstruera sanningar och utmana vardagliga föreställningar, något som görs genom att förstå de olika förtryckarmekanismer som ligger bakom dessa föreställningar. I ett mansdominerat samhälle används ofta mäns perspektiv för att utveckla termer eller begrepp som sedan skall användas för att reflektera kvinnors erfarenheter 41. Enligt Wendt Höjer argumenterar till exempel Robin West för att vad som betraktas som skada definieras utifrån mäns verklighet och erfarenheter 42. Detta vill feministisk teoribildning ändra. Wendt Höjer menar att grunden för att utarbeta en feministisk position är att kombinera feminismens yttersta målsättning; frihet från förtryck, med kvinnors erfarenheter. En tredje tanke som förs fram av Wendt Höjer är att det är av särskild vikt för feminismen hur gränsdragningen mellan privat och politik görs. Denna gränsdragning är nämligen en viktig faktor i upprätthållandet av kvinnors underordning. 43 Ett av de begrepp som spelar en central roll för feministisk teoribildning är könsmaktordning. Begreppet grundas just på den gränsdragning mellan privat och offentligt som diskuterats ovan. Det offentliga utgörs till största del av mäns värderingar, erfarenheter och verksamhetsområden och det privata av kvinnors. Det som är manligt värderas vidare högre än det som är kvinnligt, sammantaget innebär detta att mäns position i samhället är starkare än kvinnors Jasinski 2001: Wendt Höjer 2002: Jasinski 2001: Wendt Höjer 2002: 8, DeKeseredy & Schwartz 2001: Wendt Höjer 2002: Wendt Höjer 2002: 43-44, Lindvert 2002: 23 13

16 En viktig orsak till att könsmaktordningen upprätthålls är att sexuella övergrepp av tradition har uppfattats som hemmahörande i det privata. Därmed blir en eventuell statlig inblandning i fenomenet utmanande eftersom detta hotar etablerade gränser mellan offentligt/privat respektive politiskt/personligt. 45 Ett annat begrepp som är centralt för feministisk teoribildning är sexualiserat våld. Det innebär att misshandel och våldtäkt kopplas samman med andra fenomen som exploaterar kvinnor som prostitution och pornografi. 46 Det har historiskt sett funnits tendenser till att omformulera mäns våld mot kvinnor i mer accepterade termer, exempelvis som en följd av gärningsmannens alkoholberoende. Enligt feminister är detta ett sätt att försöka legitimera den rådande könsmaktordningen. Feminister framför också kritik mot den juridiska hanteringen av mäns våld mot kvinnor som tenderar att betrakta fenomenet som ett brott utan kontext, avskiljt från strukturer eller maktförhållanden. 47 Även begreppet genus intar en central position inom den feministiska teoribildningen. Caroline Ramazanoglu poängterar att genus kan innebära olika dimensioner för olika feministiska forskare. Det gör exempelvis stor skillnad om genus ses i termer av vad människor är eller av vad människor gör. En annan skillnad är hur forskaren ser på sambandet mellan genus och andra sätt att identifiera och kategorisera olika grupper av människor. Enligt Ramazanoglu bör en feministisk syn på genus inkludera practical social investigation of gendered lives, experiences, relationships and inequalities. 48 Yvonne Hirdman beskriver genus så här: [A]tt göra genus är att göra skillnad, där skillnad inte finns. Konkret och abstrakt: att hålla isär. 49 Genus skiljer sig från begreppet könsroller på så vis att det senare leder tankarna till antingen kön eller roll och vilken av dessa faktorer som har störst betydelse. Enligt Hirdman kan genus förstås som ett slags verktyg för att komma förbi det dualistiska tänkandet i antingen kön eller kropp. Hirdman menar att genus existerar överallt, det är vårt arbete, den mat vi äter, strukturer och tankar, det manliga och det kvinnliga Wendt Höjer 2002: Wendt Höjer 2002: Wendt Höjer 2002: 81, Ramazanoglu 2002: Hirdman 2004 (omarbetad upplaga): Hirdman 2004 (omarbetad upplaga):

17 Enligt Hirdman är det möjligt att renodla olika sätt att se på femininum, poängen med detta är enligt Hirdman att det hjälper oss att se bakomliggande mönster som gör femininum. Hirdman menar att det är män som bygger femininum, inte kvinnor själva. 51 Hierarki och isärhållning utgör tillsammans en genusordning, en ordning som accepteras av kvinnor och bevaras av dem 52. Hirdman utvecklar också tanken om ett stereotypt genuskontrakt som i sig är starkt strukturerande eller isärhållande. Kontraktet är en kulturellt nedärvd överenskommelse som binder aktör och struktur till vartannat. Nyckelordet i genuskontraktet är bör, det ålägger bägge parter både plikter och belöningar och blir ett slags strukturellt tvång som både män och kvinnor lider av. Ordet kontrakt riskerar dock att vara missvisande eftersom det i detta fall inte rör sig om en konkret överenskommelse mellan två jämbördiga parter Tre teoretiska aspekter 54 I kapitel två konstaterades hur definitioner är oerhört grundläggande då de styr både vad som undersöks samt hur och vad resultatet blir. Det konstaterades också att det saknas någon enhetlig definition av mäns våld mot kvinnor men att forskningen främst kretsat kring två olika typer av definitioner; bredare eller snävare. Eftersom enhetliga definitioner av vad som skall ingå i begreppet mäns våld mot kvinnor saknas när det är så pass fundamentalt för hur vi ser på och tolkar detta våld, är vilken definition som tillämpas en av de aspekter som kommer att undersökas. Uppsatsen har även nämnt den starkt isärhållande trend som Mellberg menade att tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor uppvisar. Detta innebär att mäns våld mot kvinnor inte ses i sin helhet utan att de olika uttrycken tolkas var för sig. Det finns en koppling mellan definitionen av mäns våld mot kvinnor och om begreppet behandlas isärhållande eller sammanhållande. Om en text nämner olika typer av våldshandlingar ses inte det i denna uppsats automatiskt som att texten därmed åtskiljer så länge texten betonar att de olika typerna av våldshandlingar är delar av mäns våld mot kvinnor. Den andra aspekt som kommer att undersökas är alltså om mäns våld mot kvinnor behandlas på ett isärhållande eller sammanhållande vis. Även vilka orsaker till mäns våld mot kvinnor som framförts har behandlats ovan i uppsatsen. De olika orsaksförklaringarna konstaterades variera. För att få en mer översiktlig 51 Hirdman 2004: 44, Hirdman 2004 (omarbetad upplaga): Hirdman 2004 (omarbetad upplaga): Se kapitel 2. 15

18 bild av orsakerna kunde dessa delas upp i olika kategorier efter vilken förklaringsnivå perspektivet utgår ifrån, varav den kanske enklaste är att skilja mellan mikroteoretiska respektive makroteoretiska perspektiv. Dessa två går även att kombinera i vad Mellberg kallar en ekologisk modell eller Jasinski för en multidimensionell förklaringsmodell. Vilken orsaksförklaring som förespråkas är den tredje aspekten som skall undersökas. 4. Metod och material 4.1. Val av metod För att kunna besvara frågeställningarna och uppnå uppsatsens syfte kommer de olika teoretiska utgångspunkterna i två texter att analyseras och jämföras genom en komparativ textanalys. Istället för att studera texter hade andra sätt att jämföra olika utgångspunkter på till exempel kunnat vara genom intervjuer. Ett ytterligare alternativ hade varit att studera en serie studier om mäns våld mot kvinnor för att se om utgångspunkterna däri förändras över tid. Problemet med båda dessa alternativ är att de framstår som onödigt komplicerade i förhållande till den metod som har valts, främst därför att det saknas något självklart alternativ till vilka objekt som i så fall skulle studeras. Därmed skulle processen att söka efter sådana riskera att ta onödigt mycket tid från andra lika viktiga delar av uppsatsskrivandet Val av material Om vi utgår från att resonemanget ovan stämmer och att den valda metoden verkligen är smidigast finns fortfarande möjligheten att välja mellan olika typer av skrifter, med andra ord återstår fortfarande att motivera valet av texter. De utgångspunkter som skall analyseras hämtas dels från det slutbetänkande som färdigställdes av Kvinnovåldskommissionen 1995 (SOU 1995: 60), Kvinnofrid. En anledning till varför just denna valdes är att Mellberg i sin genomgång av svensk forskning om våld mot kvinnor och barn benämnde denna som trendbrytande. Detta eftersom den anlade ett sammanhållande perspektiv på mäns våld mot kvinnor samt försökte se fenomenet utifrån de utsatta kvinnornas synvinkel. 55 En annan viktig anledning till att välja utredningen Kvinnofrid är att den är så omtalad. Genom att välja en välkänd referenspunkt att jämföra den andra textens utgångspunkter mot blir studien förhoppningsvis mer intressant. 55 Mellberg 2004: 49 16

19 Den andra text som de teoretiska utgångspunkterna skall hämtas ifrån är en helt nygjord studie (vilket också var ett av de främsta skälen till att just den valdes) som getts ut av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Studien heter Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. En kunskapsöversikt och utkom hösten 2006, nästan precis vid tidpunkten för uppsatskursens början. En positiv aspekt av kunskapsöversikten är därmed att den troligtvis ännu inte använts i så många studier och att en uppsats som behandlar denna därför kan bidra med något nytt till forskningen om mäns våld mot kvinnor. En negativ aspekt av valet av kunskapsöversikten skulle däremot kunna sägas vara att den som titeln antyder explicit behandlar mäns våld mot kvinnor i nära relationer, frågan är om detta gör studien olämplig för denna uppsats. Författaren hävdar att så inte är fallet. Detta eftersom det som uppsatsen skall undersöka i de båda utredningarna inte är vad som sägs om fenomenets utbredning, utan om de teoretiska utgångspunkterna. Enligt den breda definition som används i denna uppsats är mäns våld mot kvinnor i nära relationer en del av det vidare begreppet mäns våld mot kvinnor. Därmed är orsakerna till mäns våld i en nära relation desamma som orsakerna till mäns våld mot kvinnor i stort. Dessutom inriktar sig även Kvinnofrid främst på mäns våld mot kvinnor i nära relationer, även om detta inte sägs i titeln 56. Tillsammans utgör utgångspunkterna i kunskapsöversikten och Kvinnofrid exempel på olika teoretiska synsätt på mäns våld mot kvinnor. Vilka utgångspunkter som återfinns i var och en av studierna är intressant i sig. Förhoppningen är dock att en jämförelse mellan två studiers utgångspunkter kan tillföra ytterligare dimensioner samt ge ökad förståelse för vad olika synsätt på problemet med mäns våld mot kvinnor kan få för konsekvenser. För den möjligheten att läsaren inte känner till någon av de valda texterna följer i avsnittet nedan en kort presentation av dessa Kort presentation av de empiriska källorna I juli 1993 bemyndigades Bengt Westerberg att sätta samman en kommission som skulle göra en översyn av mäns våld mot kvinnor och ge förslag på åtgärder. Kommissionen skulle arbeta utifrån ett kvinnoperspektiv eftersom ett sådant perspektiv enligt direktiven dittills hade varit eftersatt. Kommission antog namnet Kvinnovåldskommissionen och kom att ledas under ordföranden Britta Bjelle. Arbetet resulterade dels i ett delbetänkande i mars 1994 om ett 56 Sammanfattning av Kvinnofrid. Finns att hämta på regeringens hemsida: hämtat

20 centrum för våldtagna eller misshandlade kvinnor, samt i det slutbetänkande från juni 1995 som här skall studeras; Kvinnofrid. 57 Kunskapsöversikten Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är författad av Mona Eliasson, professor i psykologi, och Barbro Ellgrim, fil. kand. i beteendevetenskap. Den skrevs på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landstings forsknings- och utvecklingsråd men i inledningen poängteras att det är författarna själva som står för innehållet. Syftet med kunskapsöversikten är att stödja kommuners och landstings arbete genom att fungera som en vägledande kunskapsbank. Kunskapsöversikten försöker täcka in hela spännvidden av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Ämnet sätts därför i såväl historisk som internationell kontext. Det ges även utrymme åt orsaksförklaringar och redogörelser för fenomenets omfattning. 58 Hädanefter kommer uppsatsen att hänvisa till de båda studierna som Kvinnofrid och kunskapsöversikten Källkritik Det traditionella källkritiska tillvägagångssättet, att undersöka huruvida en källa uppfyller äkthet-, oberoende-, samtidighet- och tendenskriterier, spelar en mindre viktig roll för den här uppsatsen 59. Anledningen är att empirin inte består av konventionella fakta utan av teoretiska utgångspunkter. Om något av kriterierna skulle tillämpas skulle det i sådant fall vara äkthetskriteriet eftersom det naturligtvis är viktigt att de båda texter som undersöks inte är några förfalskningar. I ett tidigt skede konstaterades därför att de båda texterna med all sannolikhet var äkta. Inte heller spelar det någon större roll huruvida de båda studierna är tendensiösa eller inte, tvärtom kan eventuell tendens i sig sägas vara det intressanta. Sammantaget kan alltså sägas att källkritiska avgöranden spelat en mindre betydande roll för denna uppsats men att de naturligtvis alltid är viktiga att ha i åtanke Praktiskt tillvägagångssätt Själva det praktiska tillvägagångssättet vid analysen har främst hämtat inspiration från Maria Wendt Höjers avhandling Rädslans politik och Jessica Lindverts avhandling Feminism som politik. Enligt Wendt Höjer bör en tolkning av en text kunna överraska i den meningen att den inte är helt beroende av den teoretiska ramen. Hon väljer därför att arbeta utifrån två steg. I den första läsningen av en text låter hon tolkningen stanna på en textnära nivå och använder 57 Bjelle med flera 1995: 3, Eliasson & Ellgrim 2006: Esaiasson med flera 2001 (andra upplagan):

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män, för män och om män (Susan

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer Laura Carlson 2016 Radikal rättsfeminism En av de feministiska rättsteorier under tredje vågen.

Läs mer

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Föreningen Tillsammans är i regel

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta

Läs mer

Sammanfattning av RFSLs synpunkter

Sammanfattning av RFSLs synpunkter Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

Genuskompetens för konstchefer

Genuskompetens för konstchefer Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072)

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072) Mäns våld mot kvinnor i nära relation - Förekomst, förklaringsmodeller och konsekvenser för kvinnor Vidareutbildning för stödjare inom BOJ September 2010 Lina Ploug Utbildningssamordnare Nationellt centrum

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgiften kan göras i grupp (om ni är flera som vill komplettera) eller enskilt. Har du inte gjort förseminarieuppgiften

Läs mer

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN Charlotte Brimark Eva Hasselträd Tove Johnson EN STUDIE PÅ EN GYMNASIESKOLA Ett FoU-projekt Stockholm Stad, vt. 2015 Problembild Våra elever tenderar

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet Teorin om Hegemonisk Maskulinitet Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Vad är maskulinitet? Alla samhällen visar kulturella tecken på genus men inte alla visar

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

733G36: Politisk Teori 2 Linnea Jägestedt mars Hemtentamen Politisk Teori 2

733G36: Politisk Teori 2 Linnea Jägestedt mars Hemtentamen Politisk Teori 2 Hemtentamen Politisk Teori 2 Del 1 I denna del kommer jag att analysera begreppet frihet. Jag kommer kort gå igenom olika sätt att se på frihet och applicera dessa tankesätt på två citat. Slutligen kommer

Läs mer