Livsmedelsbranschens 16 förslag till åtgärder för en handlingsfokuserad livsmedelsstrategi

Transkript

1 Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsföretagen & Svensk Dagligvaruhandel Livsmedelsbranschens 16 förslag till åtgärder för en handlingsfokuserad livsmedelsstrategi Det finns en önskan från regeringen att livsmedelsbranschen här representerade av branschorganisationerna Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel samverkar för att målen i livsmedelsstrategin ska kunna uppnås. Detta håller vi med om och därför är vi beredda att axla vår del av ansvaret. Vi är dock övertygade om att det fortfarande måste ske i nära samarbete med offentlig sektor. Mot bakgrund av detta har vi tagit fram 16 förslag på åtgärder. Detta är inte en komplett lista, utan det är ett urval av angelägna åtgärder som kan vara en start för att komma vidare. Förslagen är gemensamma för LRF, Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel. Varje organisation har även fortsättningsvis sina egna agendor och frågor man driver. Principen för respektive förslag är att det ska tillföra en gemensam vinst för hela livsmedelskedjan. Dokumentet är uppdelat i fyra kapitel, där de tre första följer livsmedelsstrategins uppdelning i (A) regler och villkor, (B) konsument och marknad, samt (C) utbildning och innovation. Det avslutande kapitlet (D) handlar om utvärdering och uppföljning. Livsmedelsbranschens 16 förslag till åtgärder A. Regler och villkor 1. Säkerställa att relevanta myndigheter har rätt uppdrag Livsmedelsstrategin har en övergripande målsättning om tillväxt och konkurrenskraft i hela livsmedelskedjan. Dessa målsättningar måste återspeglas i alla relevanta myndigheters uppdrag. Regelförenkling hos alla myndigheter är en förutsättning för att livsmedelsstrategin ska få genomslag och att målsättningarna till 2030 ska uppfyllas. Många av de nationella reglerna baseras på lagstiftning inom EU. Det är viktigt att myndigheterna har svensk konkurrenskraft i fokus för de regler som arbetas fram och när tolkningar görs i kontrollen. Det är likaledes viktigt att avgiftssystem inom myndigheterna utformas på ett sätt som bidrar till att uppfylla livsmedelsstrategins mål. Livsmedelsstrategins målsättningar ska på ett tydligt sätt finnas med i regleringsbreven för centrala myndigheter såsom Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Livsmedelsverket, Havsoch Vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och länsstyrelserna.

2 2. Utred Livsmedelsverkets organisation och arbetsmetoder Livsmedelsbranschen har täta kontakter med Livsmedelsverket och är beroende av ett nära samarbete, snabba beslut och tydlighet. Vi uppskattar den goda dialog som vi har med Livsmedelsverkets ledning och medarbetare, men det uppstår också situationer där Livsmedelsverkets organisation och arbetssätt hindrar och försvårar utvecklingsarbete. Givet att Livsmedelsverket har ett främjandeuppdrag i myndighetens instruktion anser vi därför att det finns anledning till att utvärdera efterlevnaden av detta uppdrag. Livsmedelsbranschen föreslår att Näringsdepartementet lägger ett uppdrag på Statskontoret att utreda Livsmedelsverkets förutsättningar och förmåga att utföra sitt uppdrag att främja och stärka svensk konkurrenskraft. En sådan utredning bör även utvärdera vad som eventuellt skulle behövas för att stärka Livsmedelsverkets förmåga och förutsättning att utföra sitt uppdrag. Vi kommer givetvis att medverka och bistå Statskontoret i ett sådant arbete. 3. Certifieringar och kommersiella revisionsföretag som en del av livsmedelskontrollen De offentliga livsmedelskontrollerna genom hela kedjan är ett viktigt komplement till företagens eget kvalitetsarbete. De offentliga kontrollerna är inte likvärdiga, effektiva och riskbaserade. Det råder dessutom personalbrist inom livsmedelskontrollen i flera kommuner. Branschens egna certifieringar innebär generellt att risken för olika typer av avvikelser mot livsmedelslagstiftningen minskar visavi icke-certifierade bolag. Den offentliga kontrollen ska vara riskbaserad, vilket innebär att det är högst rimligt att i högre utsträckning beakta certifieringar i den offentliga kontrollen. Det skulle i större utsträckning också säkerställa likvärdighet av kontrollen över hela landet. Certifieringar och revisioner/kontroller av olika kommersiella revisionsföretag tillämpas av livsmedelsbranschen. Vi vill att riskklassificeringsmodellen, nu när den ska göras om 1, flyttar fokus från potentiella till reella risker samt att företagens egenkontrollprogram utnyttjas fullt av den offentliga kontrollen. Vi vill också se att Statskontoret, i tillägg till nuvarande uppdrag, undersöker och utvärderar alternativ till dagens kontrollsystem. Alternativen bör i större utsträckning än nuvarande kontrollsystem utgå från att företagens kvalitetssäkringssystem och certifieringar beaktas. 4. Ökade resurser till Livsmedelsverket och kraftfullare lagstiftning mot livsmedelsbedrägeri En avgörande faktor för förtroendet för svenska livsmedel är att det finns en redlighet i livsmedelskedjan och att de produkter som produceras och säljs till konsument inte tillkommit via bedrägerier. Livsmedelsbedrägerier är ett stort och växande problem inom livsmedelskedjan som kräver kraftfulla åtgärder. 1 *Från Livsmedelsverkets regleringsbrev: Livsmedelsverket ska se över och vid behov justera den riskklassningsmodell som tillämpas inom livsmedelskontrollen i syfte att öka förståelsen för den kontroll som kontrollmyndigheterna utför och avgifterna kopplade till denna kontroll samt för att skapa förutsättningar för en enhetligare tillämpning av modellen. I arbetet ska Livsmedelsverket beakta Statskontorets rapport 2015:17 och remissinstansernas synpunkter på rapporten. Arbetet ska redovisas i årsredovisning.

3 Livsmedelsbranschen är mycket aktiv i den här frågan redan men det krävs nu ökade insatser från såväl privata som offentliga aktörer. Livsmedelsbranschen stödjer regeringens förslag på skärpt straffskala för livsmedelsbrott. En naturlig följdåtgärd är att regeringen ger Livsmedelsverket tillräckliga ekonomiska och personella resurser att utreda brott. Att fall läggs ner för att det saknas resurser visar att polis och åklagare behöver stärkas för att motverka denna typ av brott. För att skapa en tillräcklig beredskap i Sverige för livsmedelsbedrägerier krävs en specialiserad och dedikerad enhet på Livsmedelsverket. Livsmedelsbranschen kommer fortsätta att driva nätverket mot livsmedelsbedrägeri samt är beredd att genomföra ytterligare åtgärder för att motverka detta. Branschen kommer i första hand inrikta sig på de av Livsmedelsverket identifierade varugrupperna med störst risk för bedrägeri. 5. Gör företagandet enklare för livsmedelsföretag Regelförenkling för företag i livsmedelskedjan är väldigt viktigt. Enkla regler skapas lättast där de initialt beslutas, oftast redan inom EU-processerna i Bryssel. Därför bör EU-arbetet stärkas och dialogen mellan branschen och regeringen/myndigheterna vara tät genom hela processen. Regelförenklingen borde vara tvärsektoriell och omfatta allt från kontroll- och tillståndsfrågor till exportkompetens. Särskilt fokus vad gäller förenklingsarbetet bör läggas på små och/eller nystartade livsmedelsföretag. Vi måste dessvärre konstatera att det medföljer en omfattande och svårgenomtränglig byråkrati om man vill bedriva livsmedelsproduktion i Sverige. Detta drabbar särskilt små företag som initialt kan sakna både resurser och kompetens att efterleva de omfattande regleringar och bestämmelser som finns. Enligt svensk lagstiftning ska den kontroll som sker av EU:s hygienpaket innehålla rådgivning och information. Det är vid kontrolltillfället, det vill säga i kontakten mellan företag och myndighet, som denna får bäst effekt. Det företagen primärt vill veta är om de driver sin verksamhet i linje med lagstiftningen och den tjänsten bör kontrollmyndigheterna kunna bistå med. Även rådgivning kring alternativa sätt att ändra verksamheten för att den ska uppfylla lagen bör kunna ges. Livsmedelsbranschen föreslår att regeringen utvecklar ett stöd för rådgivning till små livsmedelsföretag en slags one stop shop i syfte att bistå företagen att klara de byråkratiska hinder som finns för att starta, utveckla och växa sin verksamhet. Branschen kan, med ett ökat antal mindre producenter som klarar de grundläggande lagstiftningskraven, skapa förutsättningar för utveckling av verksamheterna. Företagare som vill expandera sin verksamhet utsätts ofta för långa ledtider kopplat till myndigheters (länsstyrelsen) prövning kopplat till miljölagstiftning m.m. Denna prövning bör effektiviseras så att handläggning av ett ärende understiger 6 månader.

4 B. Konsument och marknad 6. Staten uppmärksammar Från Sverige -märkningen Livsmedelsbranschens ursprungsmärkning Från Sverige har blivit en succé. Såväl branschen som konsumenter har tagit emot den nya märkningen på ett positivt sätt. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla och marknadsföra märkningen och i olika sammanhang lyfta fram och främja de svenska mervärdena som märkningen symboliserar. Livsmedelsbranschen prioriterar arbetet med märkningen av svenska livsmedelsprodukter och kommer därför verka för att tillföra resurser för att ytterligare utveckla konceptet nationellt. Målsättningen är att till år 2020 ska produkter vara märkta med Från Sverige. Vi som äger Svenskmärkning AB kommer i det fortsatta arbetet att prioritera sammansatta produkter då det är en kategori där det kan vara svårt för konsumenten att utläsa ursprunget. 7. Öka svensk livsmedelsexport till 100 miljarder kr till 2025 En ökad livsmedelsexport är en viktig del i en konkurrenskraftig livsmedelskedja och bidrar till ökade möjligheter att kunna vara konkurrenskraftig även på hemmamarknaden. Näringsdepartementet bör ge relevanta myndigheter i uppdrag att genomföra en kartläggning av företagens behov av stöd vid export och vilken sorts stöd det offentliga kan ge. Kartläggningen bör omfatta dels vilka marknader som är relevanta dels vilka livsmedelssegment som är intressanta för respektive marknad. I samband med kartläggningen bör även en regelförenklingsanalys göras, samt en samlad översyn av befintliga främjandeinsatser för att få fram best practice. Livsmedelsbranschen bidrar i denna kartläggning med rådgivning och kunskap om företagens behov av stöd vid export. 8. Hela branschen ska bidra till ett halverat matsvinn till år 2030 All produktion, försäljning och konsumtion av svenska livsmedel ska ske med så lite matsvinn som möjligt. Det är ett ansvar som hela livsmedelskedjan måste ta, från produktionen och hela vägen till konsument. Även om mycket görs redan idag så finns det all anledning för aktörerna i livsmedelskedjan att fortsätta utveckla samarbetet, inte minst för att minska det svinn som uppstår i gränssnittet mellan de olika delarna i livsmedelskedjan. Matsvinn är en prioriterad fråga genom hela livsmedelskedjan och dess aktörer genomför redan idag ett utvecklingsarbete inom dessa frågor och i etablerade forum. Inom produktion och handel finns en företagsgruppering med fokus på en hållbar livsmedelskedja som pekat ut matsvinn som ett av två fokusområden. Det finns därför inget behov just nu av nya forum för detta arbete. Enligt vår bedömning bör det offentliga ta en tydligare roll i att upplysa konsumenter om att minska sitt matsvinn. Vi föreslår därför att Näringsdepartementet ska ge relevant myndighet i uppdrag att i samarbete med livsmedelsbranschen utforma en upplysningskampanj med den svenska befolkningen som målgrupp. Uppdraget bör kombineras med att förstärka arbetet

5 i SaMMa och genom ökad fokus på olika relevanta frågeställningar för att minska matsvinnet. För att visa att branschen tar denna fråga på allvar kommer vi att identifiera de viktigaste åtgärderna inom respektive näringsgren för att minska matsvinnet. Detta kommer med största sannolikhet att omfatta både egna initiativ som behöver tas och vad staten behöver göra i form av ändrade regelverk, m.m. I anslutning till detta bör samtliga parter åta sig att aktivt stödja Livsmedelsverket att ta fram en handlingsplan. Slutligen skulle en avsiktsförklaring kunna tas fram, där exempelvis de tre branschorganisationerna och Näringsdepartementet ingår, i syfte att signalera frågans vikt. 9. Översyn av Nyckelhålet I Livsmedelsstrategin framhålls vikten av hälsa kopplat till mat och inte minst jämlik hälsa. Livsmedelsbranschen har länge framhållit att Nyckelhålet är ett utmärkt verktyg för att vägleda konsumenterna till hälsosamma livsmedel. Varumärket har dock tappat i attraktivitet och relevans och Livsmedelsverket har varken haft resurser eller prioriterat att driva och utveckla Nyckelhålet. Vi föreslår att särskilda medel som avsatts i Livsmedelsstrategin bör användas för att utreda hur Nyckelhålets varumärke kan utvecklas för att möta efterfrågan hos dagens konsumenter. Vi anser också att det behöver göras en utredning kring ägarskapet av Nyckelhålet. Kanske skulle en annan ägarkonstellation kunna skapa ett större genomslag. C. Utbildning och innovation 10. Ökad statlig finansiering av forskning inom livsmedelskedjan Andelen av svensk forsknings- och innovationsfinansiering som går till livsmedelssektorn är oroväckande låg. Den befintliga forskningen har inte tillräckligt fokus på branschens behov och förutsättningar och de forskningssamarbeten som finns är ofta kortsiktiga och sker utan samordning. Allt detta sammantaget minskar möjligheten för forskningen att få genomslag. En annan förutsättning som bör ses över är tillförseln av forskare via den högre utbildningen. Ett lågt söktryck till smala utbildningar ökar behovet av ett särskilt nationellt ansvar för livsmedelsinriktade högre utbildningar. Vi ställer oss därför mycket positiva till initiativet att etablera en arena/samverkansorganisation med fokus på utveckling och innovation för att kunna skapa en livsmedelssektor i världsklass. Utöver detta anser vi att en målsättning inom ramen för livsmedelsstrategin är att skapa ett strategiskt innovationsområde (SIO) för livsmedel. Satsningen på ett industridoktorandprogram välkomnas, men det bör placeras inom den etablerade forskarskolan LiFT. Food Science Sweden, ägare av LiFT forskarskola, bör få i uppgift att tillsammans med branschen arbeta fram ett industridoktorandprogram som utgår från livsmedelskedjans behov.

6 11. Stärk livsmedelskedjans innovationskraft genom fortsatt support till företagen Det finns en entreprenörskraft och innovationskultur i Sverige som inte utnyttjas till sin fulla potential inom livsmedelssektorn. Det finns ett antal olika regionala initiativ som fungerar som innovationsstimulerande support till små företag, men de här initiativen har potential att förbättras. Innovationssupporten inkluderar uppsökande verksamhet, kurser/utbildning, hjälp att hitta rätt kompetens/aktör att samverka med (t ex en spetsforskare, en demo-anläggning) och hjälp att hitta finansiering (ansöka om finansiering hos t ex Vinnova eller hitta investerare). Projektet Samutveckling för Livsmedelsbranschens Acceleration (Samla) som leds av RISE Jordbruk och Livsmedel har fått finansiering från Tillväxtverket under Målet med Samla är att skapa en nationell innovationssupport för små företag som samverkar med regionala aktörer och som utgår från livsmedelskedjans behov. Vi anser att detta stöd bör permanentas eller att satsningen får en tydlig hemvist och därmed en fortsättning efter att projektet löpt ut. Vi åtar oss att fortsatt aktivt delta i detta nationella projekt. 12. Stärkt kompetens inom livsmedelskedjan För att utveckla en konkurrenskraftig jordbruks- och livsmedelsnäring kommer det att krävas tillskott av motiverade och utbildade unga och vuxna människor och därmed säkerställa kompetens till branschen. Det krävs fler ingångar till utbildning och det krävs fler attraktiva utbildningsplatser. Det är därför viktigt att öka kvaliteten på utbildningar i livsmedelskedjans olika delar. Det finns en väl utbyggd utbildningsverksamhet inom livsmedelsområdet vad gäller de högre utbildningarna i Sverige. Samtidigt finns det stora brister i utbildningsmöjligheter som endast sträcker sig till gymnasienivå. Vi anser att det behövs en specifik utbildningssatsning för att säkerställa kompetensen genom hela livsmedelskedjan. Satsningen bör ske inom såväl gymnasieskolan som Yrkesvux samt genom ett ökat antal utbildningsplatser för Yrkesvux och Yrkeshögskolan. Det är viktigt att pröva och stärka nya typer av organisatoriska lösningar för att främja ökad kompetens inom olika specialistbranscher. Statusen på yrkesutbildningar behöver bli högre bland allmänheten och fler ingångar behövs, bland annat för att möjliggöra utbildningen för vuxna. Vidare bör yrkesutbildningar få ökad status bland myndigheter och Skolinspektionen behöver få kompetens att granska dem. 13. Automation och digitalisering Merparten av tillverkningsindustrin i den industrialiserade världen har ökat automationsgraden under de senaste decennierna. Det är en viktig anledning till den snabba produktivitetstillväxten som uppvisats under samma period, såväl i Sverige som i våra viktigaste konkurrentländer. Samtidigt som en ökad automatisering ofta leder till att företagens personalstyrka dras ner leder den också till att företagens kompetensbehov förändras. Utöver förbättrad produktivitet har ökad robotisering dock flera andra positiva sidoeffekter.

7 Företagen inom livsmedelskedjan behöver hjälp att skapa förutsättningar för energieffektiviseringar, minskade långtidsfrånvaro på grunda av arbetsskador m.m. genom finansiellt omställningsstöd för att öka automationsgraden och digitaliseringen. Vi föreslår därför det bör inrättas ett finansieringsprogram genom vilket företag får hjälp i omställningen mot exempelvis en mer energieffektiv maskinpark och digitala lösningar. Programmet bör även erbjuda finansiell hjälp i omställningen mot en hållbar produktion och handel med hjälp av digitaliseringens möjligheter. Livsmedelsbranschen ser det som mycket viktigt att digitaliseringen fortsätter att utvecklas från redan fungerande system, exempelvis befintliga gemensamma branschstandarder. Vi kommer att fortsätta driva och utveckla frågor som rör automation och digitalisering. D. Övergripande förslag 14. Utvärdering och uppföljning Åtgärder för utvärdering och uppföljning finns redan beskrivna i strategin, men dessa har framförallt ett offentlig- och myndighetsperspektiv. Utvärdering och uppföljning måste vara ett verktyg för att utveckla arbetet med strategin, men då krävs att alla aktörer är med och utformar och bidrar till detta. Det krävs också en tydlig jämförelse gentemot andra EU-länder för att se hur och på vilket sätt livsmedelsstrategins åtgärder har lett till ökad svensk konkurrenskraft. Näringsdepartementet bör i samarbete med livsmedelskedjans aktörer ta fram en plan för utvärdering och uppföljning med indikatorer och målsättningar nedbrutna på för aktörerna relevanta nivåer. För att få ett så operativt arbete som möjligt efterfrågas en kontinuerlig dialog och uppföljning mellan Näringsdepartementet och de tre undertecknade branschorganisationerna. 15. Gemensamt forum för diskussion och uppföljning av strategin För att uppnå målen i livsmedelsstrategin är dialog och uppföljning mellan såväl offentliga som privata aktörer helt avgörande. Detta måste dels kunna ske på daglig basis mellan marknadens aktörer och operativa myndigheter, dels behöver det kompletteras med forum där den strategiska diskussionen kan ske om att Sverige är på rätt väg för att utveckla jordbruks- och livsmedelssektorn och dess handel. Det finns idag ett flertal olika forum där Sveriges livsmedelsaktörer träffas men inget där livsmedelssektorns konkurrenskraft och utveckling diskuteras samlat. Det nationella rådet kommer vara ett forum för mer övergripande och kvalitativ uppföljning, men det krävs också en grupp som inkluderar myndigheterna.

8 Livsmedelsbranschen föreslår att Näringsdepartementet öronmärker resurser för ett årligt seminarium för de myndigheter som arbetar närmast livsmedelsstrategin. Det skulle säkerställa ett forum för dialog och kunskapsutbyte, samt vara en naturlig och återkommande tidpunkt för att sammanfatta hur utvecklingen av livsmedelsstrategins arbete fortskrider. 16. Regional kraftsamling Runt om i landet pågår arbetet med regionala livsmedelsstrategier. I detta sker ett samarbete mellan livsmedelskedjans aktörer på regional och lokal nivå. Vi ser att det regionala arbetet kan utvecklas ytterligare om det gavs rätt förutsättningar vad gäller ansvarsfördelning, samordning och inledande finansiering. Näringsdepartementet bör säkerställa att ansvaret över de regionala initiativen är tydligt samt tillhandahålla en initial finansiering för att strategierna ska kunna startas upp på ett bra sätt. Det behöver också säkerställas att de regionala strategierna har ett handlingsfokus och kompletterar de strategiska beslut som redan tagits inom ramen för den nationella strategin. Då genomförandet av livsmedelsstrategin har ett tydligt regionalt fokus är det viktigt att genomförandesekretariatet samordnar aktiviteter och inspel så att de drar åt samma håll. Det är också viktigt att uppmärksamma och använda idag välfungerande regionala aktörer och initiativ som goda exempel för att effektivisera genomförandet och nå målen i livsmedelsstrategin. Detta skulle förslagsvis kunna uppdras åt en nationell samordnare med ansvar för de regionala strategierna. Den 9 juni 2017 Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsföretagen & Svensk Dagligvaruhandel