J v EKONOM ISTYRN INGSVERKET

Transkript

1 J v EKONOM ISTYRN INGSVERKET Remissvar l/l Datum ESV D nr /2015 Handläggare Tomas Kjerf Ertdatum Er beteckning N2015/219/J Attraktiv, innovativ och hållbar- strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Ekonomistyrningsverket (ESV) svarar på remissen Attraktiv, innovativ och hållbar -strategi för en konkurrenskraftigjordbruks-och trädgårdsnäring (SOU 2015 :15) inom vår uppgift att utveckla och förvalta den ekonomiska styrningen av statlig verksamhet. ESV avgränsar sitt remissvar till området för statlig resultatstyrning och finansiering. Vårt remissvar avser utredningens förslag och konsekvensutredning. Vi har inga synpunkter på hur innehållet förhåller sig till kommande livmedelsstrategi eller på innehållet i övrigt. Utredningens förslag till etappmål 3, Jordbruks- och trädgårdsnäringens produktion ska på ett tydligt sätt bidra till de nationella miljökvalitetsmålen, är en hänvisning till ett annat målsystem som i sin tur bygger på många fler mål och än fler etappmål. Förslaget till etappmål 3 blir mycket omfattande och är mer av ett uppdrag och mindre av ett mål som konkretiserar och kvantifierar. Utredningens etappmål l och 2 konkretiserar strategins första fokusområde medan det inte är lika tydligt hur etappmål 3 om miljökvalitetsmål och etappmål 4 om sysselsättning konkretiserar strategins fokusområden. Övriga fokusområden i strategin konkretiseras inte på ett direkt sätt av etappmålen. Konsekvensutredningen redovisar inte de samhällsekonomiska konsekvenserna av förslagen. Däremot förekommer hänvisningar till samhällsekonomiska bedömningar i andra utredningar men de avser inte direkt utredningens förslag. I detta ärende har GD Mats Wikström beslutat. Utredare Tomas Kjerf har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också avdelningschef Eva Lindblom och enhetscheftina J Nilsson deltagit. -~ ~ Mats Wikström r ~ \ ~K~. Tomas Kjerf l \ Drottninggatan 89 Box Tfn oo Fax Bankgiro Postgiro Org.nr/F-skattebevis Faktureringsadress Ekonomistyrningsverket Stockholm SE (EU) FE27 registrator@esv.se Strömsund

2

3 Underlagspromemoria till remissvaret om jordbruks- och trädgårdsnäringarna Remissen är inom vår kompetens som expertmyndighet för ekonomisk styrning inom staten. Förslagen påverkar dock inte förutsättningarna för ekonomisk styrning i staten eller sunda statsfinanser. Däremot berör förslagen: - styrning och organisering av den statliga verksamheten med förslag om att införa mål och råd samt - den statliga verksamheten med förslag om att tillföra statliga myndigheter nya uppgifter. Vi har yttrat oss tidigare Vi avstod från att lämna synpunkter oss över etappmål i Naturvårdsverkets förslag till nya etappmål /2014 men lämnade synpunkter om etappmål i Boverkets rapport Etappmål i miljömålssystemet /2015. Vi är där negativa till både utformningen av och användandet av etappmål i miljömålssystemet Vi kan i detta remissvar, utan att ändra uppfattning mot tidigare remissvar, avstå från att lämna synpunkter i likhet med remissvaret om etappmål för Naturvårdsverket. Vi lämnade synpunkter över betänkandet Utvärdering för utveckling - om utvärdering av skolpolitiska reformer /2014. Vi är där positiva till att inrätta ett råd för utvärdering av skolan. Vi kan i detta remissvar, utan att ändra uppfattning mot tidigare remissvar, avstå från att lämna synpunkter på råd i statlig styrning. Förslag till yttrande över förslagen i remissen Förslag som gäller statlig styrning och organisering ESV har inga synpunkter på förslagen som gäller statlig styrning och organisering. Alternativt kan vi lämna synpunkten att vi är för mål i styrningen, både fler mål och mål i hierarki samt råd i styrningen av statlig verksamhet om jordbruks- och trädgårdsnäringen. Utredningen föreslår: - att regeringen till riksdagen lägger fram ett förslag till en vision för 2030 om en hållbar, attraktiv och innovativ jordbruks- och trädgårdsnäring som en del av en nationelllivsmedelsstrategi (2.2)

4 att ett övergripande nationellt mål beslutas om en hållbar, attraktiv och innovativ jordbruks- och trädgårdsnäring som konkretiseras med etappmål som kontinuerligt följs upp och utvärderas. (2.2) Utredningen föreslår etappmål: l. Det samlade produktionsvärdet för jordbruket respektive trädgårdsnäringen ska öka i förhållande till 2015 i reala termer. Produktionsvärdet ses här som ett mått på värdeökningen i primärproduktionen. Det samlade produktionsvärdet för jordbruks- respektive trädgårdsnäringen uppgår i dag (20 13 till 44,7 respektive 4,5 miljarder kronor.) Produktionsvärdets utveckling ska ävenjämföras med övriga EU-länder. 2. Lönsamheten inomjordbruket respektive trädgårdsnäringen ska öka i förhållande till 2015 så att en större andel av företagen når en vinstmarginal likvärdig den i andra delar av näringslivet. 3. Jordbruks- och trädgårdsnäringens produktion ska på ett tydligt sätt bidra till de nationella miljökvalitetsmålen. 4. Antalet sysselsatta inom jordbruks- och trädgårdsnäringen, i heltidsekvivalenter, ska öka i förhållande till2015. Större volymer genom förbättrad produktivitet, konkurrenskraft och värdeskapande genom ökad förädlingsgrad i livsmedelsföretagen, bör skapa förutsättningar för ökad sysselsättningjämfört med Det tredje etappmålet, produktionen ska bidra till, är allmännare och kan vara vad som helst som myndigheten finner motiverat. Övriga etappmål: produktionsvärdet ska öka, lönsamheten ska öka och antalet sysselsatta ska öka innehåller i sig vad som mäts. Nästa steg i att bedöma etappmålen är om de överensstämmer med strategin. Men jag är inte säker på om det så behöver vara. En strategi kan vara med och utan etappmål och är lika giltig ändå. a) En konkurrenskraftig näring med ökad produktion och tillväxt förutsätter lönsamma företag. För att näringen ska kunna anpassa sin produktion till marknaden krävs god företagsledning samt förmåga till anpassning och strukturomvandling. (Etappmål l och 2 tror jag passar som hand i handske.) b) Samhällets styrning av företagen ska vara relevant, förutsägbar och transparent samtidigt som administrationen ska minimeras. En tydlig styrning skapar förutsättningar för investeringar. En konkurrenskraftig och hållbar produktion inom jordbruks- och trädgårdsföretagen förutsätter att villkor och regler utformas i takt med konkurrentländerna. En ökad målstyrning ska göra det möjligt att leva upp till samhällets krav till minsta möjliga företagsekonomiska kostnad. (Inget etappmål tycker jag mig se passar in)

5 c) Marknaden för livsmedel samt jordbruks- och trädgårdsråvaror är global och svenska företag konkurrerar med företag från övriga världen. Det finns även ett behov av att hitta nya exportmarknader. Det ställer stora krav på företagen vad gäller marknadsorientering, effektivitet och innovation. Utvecklingen på marknaderna avgör inriktningen på den svenska produktionen. Detta ställer stora krav på lyhördhet och anpassningsförmåga. (inga etappmål ser jag passa här) d) En ökad global konkurrens, klimatförändringar, ökat tryck på naturresurserna samt ett ökat behov av anpassning av produktionen efter konsumenters efterfrågan ställer krav på hög kompetens och innovation inom hela livsmedelskedjan. Forskning, utbildning, rådgivning och näringsliv behöver samverka för att komma till nytta i företagen. Detta fokusområde, tillsammans med fokusområdet kring produktion och företagande, spelar en avgörande roll för att på lång sikt nå målet om konkurrenskraft. Samtidigt bör alla aktörer vara medvetna om att utvecklingen fortskrider i snabb takt i viktiga konkurrentländer vilket innebär att kraven på framsteg inom svensk primärproduktion och förädlingsindustri i relativt hänseende blir ännu stön e. (inget etappmål ser jag som passar) Utanför strategin faller etappmål 3 om miljö och 4 om sysselsättning. De har inget direkt med strategin att göra. 4 kan dock uppstå samtidiget med etappmål l och 2. I skriften I have a dream, från 2005, är vi positiva till visioner i statlig styrning och i skriften Att få rätt saker att hända, från 2014, är vi positiva till mål i styrningen. Utredningen föreslår: - ett nationellt råd för att genomföra strategin för tillväxt och värdeskapande med syftet att stärka samarbetet mellan berörda myndigheter, jordbruks- och trädgårdsnäringens branscher, livmedelsindustrin, handeln, forskarsamhället, utbildningsväsendet och andra berörda intressen (2.4) - rådet bör löpande informera regeringen om näringens prioriteringar samt om vilka åtgärder som behövs (2.4) - rådet ska även arbeta för att berörda aktörer åtar sig att bidra till genomförandet av strategin (2.4) ESV har inte utvecklat råd som en del i statlig styrning i någon publikation. Utredningen föreslår: - att myndigheter ska samverka och medverka till förbättrad konkurrenskraft inom sektorn i berörda myndigheters instruktion eller regleringsbrev (2.4) I myndighetsförordningen framgår att myndigheter ska verka för samarbete och i förvaltningslagen framgår att myndigheter ska hjälpa varandra. Mellan myndigheter behövs ingen ytterligare reglering för samarbete. Myndighetsförordningen gäller även samarbete med andra. Samverka och medverka kan dock ses som högre krav än samarbete varför en reglering kan vara motiverad som då inte behöver begränsas av myndighetsförordningens villkor att ta till vara fördelar som kan vinnas. Utredningen föreslår:

6 - att dagens organisation för exportfrämjande åtgärder inom livsmedelsområdet utvärderas i syfte att öka effektiviteten (5.3) - en analys av det svenska kunskaps- och innovationssystemet inom jordbruks- och trädgårdssektorn, där även SLU :s framtida roll analyseras. (6.1.5) Vi har i skriften Effektivistering av kärn verksamheter, från 2014, sagt att regeringen bör tydligare intressera sig för och uppmärksamma effektiviseringssträvanden. Förslag so m gä ller statlig verksamhet ESV har inga synpunkter på förslagen som gäller statlig verksamhet. Alternativt kan vi lämna synpunkten att vi är för att staten tillförs nya uppgifter om j ordburksoch trädgårdsnäringen. Flertalet av förslagen innebär ett utökat statligt åtagande för jordbruks- och trädgårdsnäringen. Uppgifterna som sådana ligger inte inom vårt område för expertis. Jordbruksverket får nya uppgifter: - att ta fram nyckeltal utifrån etappmål (2.3) löpande följa och redovisa nyckeltalen (2.3) sammanställa kunskap och identifiera kunskapsluckor om byggnation och byggnadsinventarier inom j ord bruks- och trädgårdssektorn. (3.3 föreslå åtgärder för att långsiktigt stärka kompetensutvecklingen när det gäller byggteknik (3.3) insatser för att stärka företagares processkunskap gällande upphandlingar vid omfattande investeringar (3.3) insatser för att öka kunskapen om riskhantering på marknadens villkor och hur exponeringen för risk kan minskas vid företagsexpansion genom utbildningsinsatser (3.4) redogöra för modeller för olika former av ägarbyten samt för vinstdelning mellan fastighetsägare och driftsansvariga (3.5) arbetsgivarutbildning och ledarutbildning erbjuds företagare inom jordbruks- och trädgårdsnäringen ( 4.1) ta fram en ny vägledning för handläggning av tillstånd och anmälan av verksamheter med animalieproduktion ( 4.5) informations- och kompetensutvecklingsinsatser, riktade till små och medelstora företag som är intresserade av export (5.3) viktiga kunskapsområden för att stärka konkurrenskraften prioriteras inom ramen för kompetensutveckling och rådgivning inom Landsbygdsprogrammet (6.4) Livsmedelsverket får nya uppgifter: - livsmedelsattacheer placeras på strategiskt viktiga marknader för svensk livsmedelsexport (5.3) Livsmedelsverket och Jordbruksverket får nya uppgifter: - sammanställa och tillgängliggöra fakta om säkra livsmedel och svensk livsmedelsproduktion (5.5)

7 Kemikalieinspektionen får en ny uppgift: - redovisa: hur handläggningen av ärenden om godkännande av växtskyddsmedel kan förenklas, en jämförande analys av tillämpningen i ett antal andra EU-länder och en analys utifrån ett konkun-enskrafts- och miljö/hälsoperspektiv ( 4. 4 l) Konkun-ensverket får en ny uppgift: - löpande analysera utvecklingen inom livsmedelskedjan med avseende på marknadskoncentration (5.4) Forma får nya uppgifter: - verka för att forskningen bidrar till ökad konkun-enskraft ( 6.1.1) - redovisa vilken andel som går till behovsdriven forskning samt vilka behov denna forskning svarar mot ( 6.l. l) SLU får nya uppgifter: - redovisa hur stor andel som går till behovsdriven forskning samt vilka behov som denna forskning svarar mot ( 6.1.1) redovisa omfattningen och effekten av samverkansinsatserna (6.1.3) arbeta fram ett särskilt program för industridoktorander (6.1.4) redovisa vilka institutsuppgifter man genomför samt hur de påverkar jordbruks- och trädgårdssektorns konkun-enskraft. (6.1.4) analysera och lämna förslag till hur kompetensförsörjningen för primärproduktionen kan stärkas genom högre utbildning (6.4) Förslag till yttrande över konsekvensutredningen Beräkning kostnader eller intäkter av förslagen ESV har inga synpunker på beräkningen av kostnader eller intäkter. S a m h ä Il s e k o 11 o m i s!w k o 11 s e k v e n s e r i ö v r i g t Utredningen redovisar inga samhällsekonomiska konsekvenser av förslagen. Förslag t ill finansiering av åtgärder ESV har inga synpunkter på förslagen till finansiering. Utredningen förslår i huvudsak att finansieringen sker inom ramen. I vissa fall kan finansieringen vara en annan: - medel för kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet allokeras till insatser för att stärka företagares processkunskap gällande upphandlingar vid omfattande investeringar (3.3) - medel arbetsgivarutbildning och ledarutbildning erbjuds företagare inom jordbruks- och trädgårdsnäringen som finansieras via Landsbygdsprogrammet och genom deltagaravgifter ( 4.1)

8 - genom en omfördelning inom befintliga resurser få ökade medel för att arbeta med landsgodkännanden och för att göra det möjligt för företag att bli godkända för export (5.3) - informations- och kompetensutvecklingsinsatser, riktade till små och medelstora företag som är intresserade av export, genomförs med delfinansiering från Landsbygdsprogrammet (5.3) Ytterligare krav om konsekvensanalys i kommitu!direk t iven Komrnittedirektiven anger att konsekvensanalysen ska innehålla samhällsekonomiska konsekvenser, konsekvenser för små och mellanstora företag samt möjligheterna att bo och verka på landsbygden. Det är inga tillkommande krav jämfört med kommitteförordningen. Direktiven har ett ytterligare krav om miljön som också behandlas i utredningen.