Enhets Partiprogram. Innehåll. Ett nytt perspektiv! En trygg människa är en rik människa. En ekonomi som tjänar jorden och människan

Transkript

1 Enhets Partiprogram ~ Antaget januari 2013 ~ Innehåll Ett nytt perspektiv! Inledning 3 En trygg människa är en rik människa Basinkomst 4 Arbetstidsförkortning 4 Näringsliv 5 En ekonomi som tjänar jorden och människan Ekonomi 6 Räntesystemet 7 Beskattning av arbete 7 Naturresursdelning 7 Övriga skatter 8 Banker 8 Hållbar utveckling börjar inifrån Miljö 9 Klimatförändringar 10 Energi 10 Konsumtion 11 Jordbruk 11 Skogsbruk 12 Djur 12 Rovdjur 13 Städer & landsbygd 13 Kommunikation & transport 14 1

2 Allas erfarenhet behövs Demokrati 15 Internetövervakning 15 Förtroendevaldas löner & förmåner 16 Jämlikhet & Jämställdhet 16 Den kreativa människan Kunskap & Undervisning 17 Lärare 19 Från skolplikt till läroplikt 19 Friskolor 19 Högskolestudier 20 Kultur & Kreativitet 20 Att bära varandra Barnsorg 21 Äldreomsorg 21 Privata företag inom vård & omsorg 22 Familj 22 Mera friskvård - mindre sjukvård Hälsa & Vård 23 Läkemedelsindustrin 23 Forskning 24 Psykiatri 24 Drogmissbruk 24 Elektromagnetisk strålning 24 En värld av mångfald och enhet Fred & Utrikespolitik 25 Vapentillverkning & Vapenexport 25 NATO 26 Bistånd 26 Invandring, Integration & Flyktingmottagning 26 Europa & EU 27 Liten ordlista 28 Sökregister 29 2

3 Ett nytt perspektiv! ~ Inledning ~ Enhet vill vara ett politiskt alternativ till det i dag rådande materialistiska synsättet. En ingång till en ny politik för ett medmänskligt samhälle och samverkan med andra bortom egoism och särintressen. Enhet vill formulera en helhetssyn på människan och samhället. Enhets grund vilar på en förståelse för alltings grundläggande enhet och ömsesidiga beroende. Målet för vårt arbete är en värld i balans och harmoni, både för jorden som helhet, vårt samhälle och inom varje enskild individ. Människan har både fysiska, själsliga och existentiella behov. För att vara i harmoni behöver alla delar få plats, inte minst de inre behoven av kärlek och trygghet. Grunden till ett hållbart samhälle finns inom varje individ. Därför arbetar Enhet för ett samhälle som ser, förstår och bejakar dessa behov. Samhällets värdegrund behöver vila på medkänsla och solidaritet, på att vi behandlar andra på samma sätt som vi själva vill bli behandlade. Det behövs en global, mänsklig etik som en gemensam nämnare för jordens alla folk oberoende av nationalitet, språk, ålder, kön, livsåskådning eller kulturtillhörighet. Vi är alla delar av en och samma helhet. Därför har vi tillsammans ett ansvar för helheten. Ett ansvar som bygger på medmänsklighet, samarbete och syskonskap. "Det finns en sak starkare än alla arméer i världen, och det är en idé vars tid har kommit." Victor Hugo 3

4 En trygg människa är en rik människa ~ ett kapitel om Basinkomst, Arbetsmarknad, Arbetstidsförkortning och Näringsliv ~ Enhet menar att ett nytt grundläggande trygghetssystem bör skapas som ersätter dagens snåriga djungel av olika bidrag. Trots hundratals miljarder i kostnader samt en enorm administration får inte alla människor den grundläggande ekonomiska trygghet de behöver. Tanken om en ekonomisk bastrygghet är inte ny. Redan 1796 motionerade Tom Paine i franska nationalförsamlingen om införande av en ekonomisk basinkomst. Paine skrev att "när äpplen mognar är det solen och jorden som utför arbetet", och menade att vi alla har del av de ekologiska tjänster som naturen ger oss. Vi menar att detta är sunda tankar, som på grund av världens ökande befolkning och mänsklighetens minskade miljöutrymme, blir mer relevanta för varje år. Dagens kontroll av hur våra trygghetssystem används innebär en anpassning till regler i ett byråkratiskt system, vilket ofta leder till passivisering. Vi tror att införandet av en garanterad basinkomst skulle öka kreativiteten och entreprenörsandan. Vi tror att det finns en stor potential av kreativitet inom varje människa som i dag i många fall inte får utlopp på grund av stress för att klara sin försörjning. Många skulle även välja att gå ner i arbetstid vilket skulle innebära större frihet att förfoga över sin egen tid och gör det som man idag inte hinner göra när man heltidsarbetar. På så sätt skapas också fler arbetstillfällen. Enhet tror att en garanterad basinkomst tillsammans med de attitydförändringar som vi vill se i skola och samhälle skulle stimulera fler till att hjälpa sina medmänniskor och samhället på något sätt. Hur stor en garanterad basinkomst bör vara och hur den i detalj bör utformas behöver utredas vidare, men tanken är att de flesta nuvarande bidrag, såsom sjukersättning, a-kassa, försörjningsstöd, studiebidrag, garantipension och barnbidrag, ska kunna ersättas av denna basinkomst. Dessa och andra bidrag blir grunden till finansieringen av en basinkomst. Övrig finansiering anser vi inte i första hand ska ske med skatt på arbete, utan med inkomster från vår föreslagna naturresursdelning som beskrivs i nästa kapitel. Arbetstidsförkortning Samhället finner ständigt nya sätt att effektivisera arbete. Detta gör att människor blir överflödiga i produktionen. För att motverka detta producerar vi mer och mer. Mer än vi behöver och mer än vad jorden klarar av. Enhet vill att vinsterna från effektiviseringen i stället kommer människorna till godo i form av minskad arbetstid. Vi föreslår en förkortning av normalarbetstiden till 30 tim/vecka för en heltidstjänst. Den som vill ska naturligtvis kunna arbeta mer om man kommer överens med sin arbetsgivare. Den lagstadgade normalarbetstiden är i dag 40 tim/vecka och har inte ändrats på 40 år, trots den tekniska utvecklingen som borde resultera i att vi ska kunna arbeta mindre. 4

5 Att få vara med och bidra till det gemensamma, att få arbeta i en takt och i mängd man mår bra av är en viktig del av ett gott liv. Genom en minskad normalarbetstid kan vi dela på de arbeten som finns och undvika att somliga arbetar sig sjuka genom överbelastning eller stress, samtidigt som andra helt står utanför arbetsmarknaden och den sociala gemenskap som ett arbete ofta innebär. Ekonomiskt kommer alla att klara sig med den basinkomst som Enhet föreslår. Näringsliv Enhet vill gärna bidra till att komplementära valutasystem utvecklas lokalt. Lokala valutor kan vara ett sätt för kommuner att stötta lokala näringsidkare. Ofta råder brist på pengar lokalt vilket gör att tillgängliga reala resurser inte kommer till användning. Genom att länka dessa resurser med lokala betalmedel fångas värden upp som annars hade förlorats. Därmed minskas slöseriet med resurser i samhället och grund för ökade besparingar i nationellt betalningsmedel skapas. Detta gör att den totala likviditeten ökar i samhället utan att inflation riskeras i vårt vanliga betalningsmedel, eftersom det handlar om åtskilda system som verkar i symbios med varandra. Enhet vill att det ska vara lättare att starta små företag. Idag hindrar den administrativa bördan många från att ta steget till att bli egenföretagare. Därför behövs ett enklare regelverk. Vi vill också att samhället ger ett bättre stöd till företag att utveckla en socialt och ekologiskt hållbar profil. Sverige är ett av industrivärldens mest exportberoende länder. Vi behöver satsa på att vidareförädla våra naturprodukter bättre. I dag har vi till exempel en alldeles för låg förädlingsgrad av våra trävaror. 5

6 En ekonomi som tjänar jorden och människan ~ ett kapitel om Ekonomi, Ränta, Naturresursdelning, Skatt och Banker ~ Det finns mycket gott i vårt samhälle som vi kan känna tacksamhet över. Sett i ett längre tidsperspektiv har Sverige genomgått stora förändringar. Många förändringar har varit positiva, och är resultatet av människors umbäranden och de har genomförts tack vare alla dem som vågade stå upp mot orättvisor och förtryck. Tyvärr har vi också skapat en rad nya problem genom vårt sätt att leva. Faktum är att vår livsstil i dagens konsumtionssamhälle på sikt är ett hot mot mänsklighetens överlevnad. Vi överkonsumerar, sprider ut mängder av farligt avfall och gifter, samt ökar halten av växthusgaser i atmosfären vilket innebär allt större miljökonsekvenser. I dag skapar vi utveckling och ekonomisk tillväxt på ekologins och framtidens bekostnad. Vi behöver ändra vårt sätt att se på ekonomi och hur vi fördelar våra gemensamma resurser. För att kunna skapa en värld i harmoni behöver vi behandla naturen som ett med oss själva och prioritera livet framför dagens ensidiga ekonomiska tillväxt. Detta är grunden i den gröna ekonomi som vi arbetar för. Vi upplever att människor i dag ofta värderas efter vad de ekonomiskt kan producera och konsumera. Vi uppfostras i en konkurrenskultur som leder till likriktning, bristtänkande och en ständig stress och jakt för överlevnad. Vi behöver upphöra med att mäta välfärd med siffror och diagram om ekonomisk tillväxt och ökad BNP, för bakom dem finns många dolda problem som miljöförstöring, klimatförändringar, stress, utbrändhet och lidande. En evig ekonomisk tillväxt på en planet med begränsade resurser är en omöjlighet. Vi människor behöver tjäna varandra med vårt arbete i stället för att tjäna på andras arbete. Vi behöver gå från dagens lydnadskultur till en ansvars- och fredskultur där människans inneboende ansvar och mänskliga värden får blomstra. 6

7 Räntesystemet Dagens räntesystem innebär att det vid varje given tidpunkt finns mer skulder i världen än vad det finns pengar. Räntesystemet kräver därmed ökad tillväxt till varje pris, oavsett människors faktiska behov. Räntan driver på inflation, skapar överproduktion, miljöförstöring, skuldfällor, stress, ofrihet och omfördelar resurser från dem som har minst till dem som redan har mer än de behöver. Enhet arbetar för ett räntefritt, spekulations- och inflationsfritt samhälle som tillgodoser människans grundläggande behov, där pengar enbart används som medel för utbyte av varor och tjänster. Idag använder vi pengar också som värdereserv, till att samla och lägga på hög för framtida behov. I denna funktion kunde man istället tänka sig sådant som det är till gagn för mänskligheten att samla och spara på, som till exempel orörda naturresurser. Vi vill främja utforskande och utveckling av alternativ till ränteekonomin, med det långsiktiga målet att skapa ett räntefritt samhälle. Beskattning av arbete Enhet vill ändra på dagens höga beskattning av arbete. Vi anser att denna leder till en syn på arbetskraft som någonting onödigt ont som arbetsgivare ständigt försöker minska på. Resultatet blir ökad arbetslöshet samt underbemanning i många viktiga yrken som kräver stor personaltäthet. På grund av dagens system med höga skatter på arbete har vi många onödiga brister inom undervisning, vård, omsorg, jord- och skogsbruk samt inom infrastruktur. Enhet vill minska skatten på arbete (inkomstskatt och arbetsgivaravgifter) och kompensera detta genom ökad skatt på uttag av naturresurser. Naturresursdelning Vi vill utforma skattesystemet så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor. Ingen människa har skapat jorden och därmed har ingen enskild människa äganderätt till den. Därför bör alla människor ha rätt till sin beskärda del av de oförädlade naturresurser som finns eller till ett motsvarande ekonomiskt värde. Vi menar därför att skatt ska betalas när man exploaterar och använder våra gemensamma naturresurser, till exempel mark, mineraltillgångar, olja, gas, luftkorridorer, utsläppsrätter, jakt- och fiskekvoter. Ett sådant system skulle leda till mer varsamhet med våra naturresurser och främja återvinning och återbruk. Exempel på steg mot en sådan naturresursskatt finns på flera ställen i världen. I Hong Kong tas till exempel 40 procent av alla skatteintäkter ut i form av en liknande skatt. Det är ett system som skapar stabilitet och motverkar fastighetsbubblor, En sådan förändring av skattesystemet behöver naturligtvis ske successivt, samtidigt som konsekvenserna noga ska utvärderas. 7

8 Övriga skatter Skatt på energi och konsumtion är nödvändig. Produkter som är skadliga och vars användning bör minskas behöver en hög beskattning, för att på så sätt styra konsumtion och produktion mot miljöriktiga produkter. På motsvarande sätt bör produktion och konsumtion av miljöriktiga produkter och val stimuleras genom en lägre beskattning. Enhet anser att ekonomisk spekulation och spekulativa internationella valutatransaktioner bör beskattas. Även skärpt lagstiftning kan behövas. Generellt vill Enhet göra punktskatter, till exempel alkohol- och koldioxidskatt, "neutrala", genom att använda inkomster från dem till att minska verkningarna av det skadliga beteendet. Enhet vill till exempel använda skatt på alkohol till att minska bruket och verkningarna av alkohol. När punktskatter används för att finansiera vår välfärd skapas en situation där samhället blir ekonomiskt beroende av det skadliga beteendet. Dagens otidsenliga användning av punktskatter för att finansiera välfärden är en orsak till varför det är så svårt att ställa om samhället i hållbar riktning. Bankerna Dagens finansiella system skapar allt större ekonomiska skillnader mellan människor. Klyftorna ökar i Sverige och i världen, där de i stället behöver minska. Dagens banker bidrar ofta till denna utveckling. I stället behöver bankerna tjäna människan och jorden. Vi anser att banker ska tjäna den reala ekonomin och försöka skydda det som människor har användning för, snarare än att maximera aktieägarnas avkastning. Det nuvarande systemet, som innebär att affärsbankerna endast behöver ha en liten del eget kapital av de belopp som lånas ut (så kallad "fractional reserve banking"), anser vi behöver ändras. Det nuvarande systemet innebär att affärsbankerna lånar ut pengar som de inte har. Detta är inflations- och tillväxtdrivande. Bankernas kapitaltäckningsgrad bör därför gradvis ökas från nuvarande 8-10 procent med målet att bankerna i framtiden skall ha full kostnadstäckning för de lån som beviljas. Detta kommer att öka bankernas ekonomiska stabilitet och minska behovet av att staten skall gå in som garant (den så kallade statliga insättningsgarantin) för de pengar som privatpersoner satt in på banken. Bankernas resurser, det vill säga företagens och småspararnas pengar, behöver styras i riktning mot ekologiska och socialt hållbara investeringar som bidrar till en positiv utveckling. Genom öppet redovisad utlåning (för företag och organisationer) vill vi att bankerna redovisar vad pengarna lånas ut till. Enhet anser att en samhällsägd "Folkets Bank" behöver skapas, som arbetar utan vinst- och spekulationsintressen för att tillgodose medborgarnas behov av en god samhällsservice för att sköta in- och utbetalningar och andra grundläggande bankärenden. 8

9 Hållbar utveckling börjar inifrån ~ ett kapitel om Miljö, Klimat, Energi, Konsumtion, Jordbruk, Skogsbruk, Djur, Städer, Landsbygd, Kommunikationer & Transport ~ Vi människor behöver leva på ett sätt som gör det möjligt för alla att leva gott, även framtida generationer. Men i dag förstör vi vår enda jord. Natur, människor och djur utarmas och utnyttjas på grund av okunnighet, girighet och egoism. Jorden är den plats som vi tillsammans lever på. Naturen och ekosystemen ger oss de resursmässiga ramar vi har att följa och förvalta för att livet på vår planet ska kunna bestå. Jorden är inte bara en resurs för produktion, utan en utvidgning av våra egna liv och kroppar. Ett sådant synsätt anser vi vara grunden för en hållbar utveckling. Alla politiska partier talar i dag om hållbar utveckling, men samtidigt vill de flesta att vi ska öka både produktionen och konsumtionen, det vill säga öka den ekonomiska tillväxten. Detta går inte ihop. Enhets perspektiv är i stället att hållbar utveckling börjar inifrån. Genom våra värderingar förändrar vi vår livsstil och vårt samhälle till det bättre. Genom att förstå och förändra oss själva kan vi värdera andra saker i livet än hög materiell standard. Detta leder på sikt till en äkta hållbarhet, där människor prioriterar inre värden före konsumtion. Samtidigt behöver naturligtvis många samhällsförändringar göras. I stället för att ständigt öka tillväxt genom konsumtion behöver vi mer av återbruk, kretsloppstänkande och återvinning, och inte minst tillverkning av saker som håller och kan repareras. Många investeringar behöver också göras, till exempel i järnväg och förnyelsebar energi. För att skapa långsiktig, ekologisk hållbarhet behöver vi producera och konsumera mindre. Jordens resurser är begränsade och de ekologiska systemen klarar inte av fortsatt tillväxt, ökad befolkning och materiell ojämlikhet. Ju mer vi arbetar, desto mer pengar tjänar vi vilket innebär ökad konsumtion. Den höga konsumtionen som framför allt vi i västvärlden har, innebär ökade utsläpp på grund av tillverkning och transporter, ett för stort uttag av naturresurser, till exempel mineraler och olja, samt ett växande sopberg. Om hela jordens befolkning skulle leva med svensk standard behövs ungefär fyra jordklot för denna standard. Det är viktigt att vi minskar gifterna i vår miljö. Samhällets produktion ska vara sådan att vi inte tillför gifter eller andra skadliga ämnen i naturen. Alla politiska förslag och beslut ska föregås av en analys om de konsekvenser de har för naturresurser, miljö och biologisk mångfald. I de fall där vår kunskap om konsekvenserna av ämnen är begränsad, bör försiktighetsprincipen råda så att onödiga risker undviks. Arter och miljöer behöver bevaras så att den biologiska mångfalden inte utarmas. Vi har ingen moralisk rätt att utrota andra arter och miljöer på denna jord - snarare är vi beroende av dessa för vår egen överlevnad. Naturen ger oss ovärderliga ekosystemtjänster som vi kan vara tacksamma över och ska vårda med respekt. 9

10 Det behövs strängare krav på all form av återvinning. Återvinning av biologiskt hushållsavfall är viktig. Även om allt fler kommuner återvinner biologiskt avfall, så slängs det idag enorma mängder. Avfall är en resurs! Det ska inte vara tillåtet att låta bränna återvinningsbart avfall. En viktbaserad avfallstaxa leder till en ökad utsortering av matavfall från övrigt avfall. Det finns en stor potential för att producera stora mängder biogas av detta biologiska avfall genom rötning tillsammans med avfall från reningsverk. Även el och värme kan utvinnas ur dessa förnyelsebara källor. På sikt ska allt mänskligt avfall vara helt biologiskt nedbrytbart eller möjligt att återvinna. Klimatförändringar Vårt samhälle och världen är i dag helt beroende av fossil energi. Detta har lett fram till en ökning av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären vilket i sin tur leder till allvarliga klimatförändringar vars början vi bara sett. Klimatförändringarna ger ett alltmer extremt väder vilket direkt drabbar allt fler på jorden, men även indirekt genom sämre skördar och därmed stigande livsmedelspriser. Det är därför av största vikt att samhället snarast lägger om kurs och gör sig oberoende av fossila energikällor. Vi står inför sinande oljetillgångar, vilket drastiskt kommer att förändra ekonomin både lokalt och globalt. En omställning kommer, vare sig vi vill det eller inte. Det är bättre att vi själva skapar denna genom planerade beslut i stället för att kastas in i ett kaos när naturen sätter sina egna gränser. Politiska beslut som rör klimat, miljö och energi ska därför grunda sig på forskningsresultat och vetenskapliga gränsvärden, och inte som i dag, på kortsiktiga politiska strategier. Tekniska lösningar är bra men är inte tillräckliga för att lösa klimatkrisen. Klimatfrågan är i grunden en moralisk fråga gentemot kommande generationer och alla dem som redan i dag drabbas av den industriella världens utsläpp. Det behövs en ny global etik. Energi Vi behöver lära oss att endast använda rena och förnyelsebara energikällor, såsom solenergi, vindkraft, vattenkraft, vågkraft och geoenergi. Därför ska samhället satsa på forskning och utveckling av förnyelsebar teknik och energikällor. Det är nödvändigt att hushålla med våra resurser på ett varsamt sätt, alltså ökad energieffektivisering. I Sverige använder vi betydligt mer energi per person jämfört med andra europeiska länder, så visst går det att använda vår energi mer effektivt om viljan finns. Den totala energianvändningen behöver minskas. Om energi och råvaror beskattas mer och företag och konsumenter kompenseras genom sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt skatt på arbete får vi en styrning mot ett mer hållbart samhälle. Vi vill skapa ett system där många lokala elproducenter och hushåll kan mata in sin överskottsel i elnätet. Ett decentraliserat elsystem som gör samhället mindre sårbart. Användningen av el behöver styras till de tider på dygnet då vi har ett elöverskott, genom att göra den billigare under dessa tider. Med en differentierad eltaxa minskar vi topparna i elförbrukningen och kan undvika att importera el. Enhet ser inte kärnkraften som ett alternativ. Vi menar att ingen ny kärnkraft ska byggas i Sverige. I stället föreslår vi en planering för snabb avveckling. Uran är en ändlig naturresurs som inte är förnyelsebar och brytning av uran skapar stora 10

11 miljöproblem redan i dag. De risker som finns med kärnkraften vid olyckor eller vid terrorattentat är enorma och oöverskådliga: radioaktivt nedsmittade områden som blir obeboeliga i hundratals år, ökade cancerfall och genförändringar. Kärnkraften skapar också ett radioaktivt avfall, som fortfarande efter år är livsfarligt. Enhet anser att kärnkraften ska bära sina egna kostnader så länge som den finns kvar, till exempel försäkringskostnaderna, något som i dag inte sker. Vattenkraft ska produceras på ett hållbart sätt, utan att torrlägga älvfåror eller dränka stora områden ovanför dammarna. Riktiga omlöp bör byggas kring kraftverksdammarna som, till skillnad mot dagens laxtrappor, innebär riktiga vattenvägar där fiskar och andra arter ostört kan simma förbi kraftverket. De få orörda älvar vi har idag ska skyddas från exploatering. Konsumtion För att nå en hållbar konsumtion av livsmedel anser Enhet att vi behöver äta mer grönt och mindre kött. Vi behöver äta mer lokalproducerad och klimatsmart mat. Sverige ska sträva efter att vara självförsörjande i så stor utsträckning som möjligt. Det är därför nödvändigt att satsa mer på lokal produktion och konsumtion för att minska användningen av fossila bränslen och samhällets sårbarhet. Vi anser att ursprungsmärkning av varor bör vara obligatorisk, så att alla konsumenter kan göra aktiva val för att främja miljö, djurskötsel, hälsa, arbetsmiljö och etik. Jordbruk Vid offentlig upphandling är det viktigt att ta hänsyn till hur varor produceras. Enhet förespråkar rättvisemärkta produkter, vilket innebär att varorna producerats med social och etisk hänsyn, samt för att främja en hållbar utveckling i hela världen. Odling bör ske miljövänligt i samklang med naturen, det vill säga med biologiska bekämpningsmetoder och med naturlig gödsling. Giftiga bekämpningsmedel förgiftar inte bara jorden utan också oss själva. Vi behöver ett odlingssystem som bidrar till mångfald, inte enfald. Till på köpet gynnar vi bin och fjärilar. FN rapporterar att ekologiska odlingar är lösningen för framtiden, inte konstgödning och genmanipulerade grödor (GMO). Forskning visar att vår mat står för ca 50 procent av den mänskliga klimatbelastningen. Med ett ekologiskt jordbruk, minskad köttkonsumtion samt lokal- och årstidsanpassad mat kan vi reducera denna klimatpåverkan mycket. Försök har visat att kretsloppsjordbruk binder kol medan konventionellt jordbruk förlorar kol till atmosfären, som förstärker klimatförändringarna. Enhet vill främja lokal livsmedelsproduktion. Lokal livsmedelsproduktion har stor betydelse genom att transporter och utsläpp minskas och genom att sårbarheten i händelse av naturkatastrofer och kriser minskas. Enhet anser således att den svenska jordbruksmarken bör komma till användning och vill främja framställning av 11

12 närproducerad, hälsosam mat och därigenom skapa sysselsättning för flera över stora delar av landet. Enhet strävar efter att Sverige ska vara självförsörjande på jordbruksprodukter som passar det svenska klimatet. Utarmningen av jordbruksmark behöver minskas och en kretsloppsanpassning av näringen är nödvändig för att få en god jord att odla i. Fosfor är en resurs som minskar i snabb takt och som därför måste återanvändas bättre. Våra vatten övergöds ofta på grund av näringsläckage från jordbruken. En bättre djurhållning och mer effektiv användning av näringen från stallgödsel behövs för att bättre återanvända näringen och för att skydda vattendragen mot övergödning. Det behövs fler skyddszoner i jordbrukslandskapen, inte bara för att skydda vattnet utan även för att gynna den biologiska mångfalden. Skogsbruk Dagens skogsbruk är många gånger en skövling som vi anser ska upphöra. Förutom att landskapet förfulas med kalhyggen och efterföljande planteringar med monokulturer, så ger kalhyggen stora utsläpp av koldioxid. Det biologiska livet i skogen störs också kraftigt genom kalhuggning och markberedning. Blandskogar däremot har en större biologisk mångfald och står emot stormar betydligt bättre än dagens trädplanteringar med monokulturer. Dagens skogsbruk är också alltför inriktat på massproduktion på bekostnad av virkeskvalitet, landskapsvård och biologisk mångfald. Skogsbruket behöver sträva efter att bevara och skydda nyckelbiotoper. Det behöver finnas en variation av träd i olika åldrar. Vid avverkning ska största möjliga hänsyn tas till vattendragen så att näringsläckage minskar. I stället för dagens kalhuggning bör skogsbruk bedrivas på ett skonsammare sätt genom så kallat kontinuitetsskogsbruk (hyggesfritt skogsbruk). Till exempel enligt Lübeck-modellen, vilket innebär ett kontinuerligt skogsbruk utan kalhyggen och med en minimering av kostsamma åtgärder och ingrepp på mark och vegetation. Tyska miljöministeriet har utnämnt Lübeck-modellen till bästa skogsbruksmodell med överlägset bäst utfall beträffande ekonomi, biologisk mångfald och anpassning till klimatförändringar. Sverige behöver också bättre bevara gammal skog med höga naturvärden från avverkning. I dag har vi bara totalt ca 4 procent gammelskog bevarad. Djur Hur en nation behandlar djur visar på dess moraliska nivå. Omtanke om djuren behöver finnas med i varje beslut som rör verksamheter där djur är involverade. Vi behöver minska vår köttkonsumtion och verka för större medvetenhet om djurens lidande. Alla djur som hålls av människan ska få möjlighet att leva enligt sina naturliga behov. Med stordrift är risken för djurplågeri stor. Detta är ytterligare ett starkt argument för decentralisering och lokal produktion av mat. I dag har vi en djurskyddslag som många gånger inte följs. Det förekommer ofta i djurhållningen att djur inte har möjlighet till ett naturligt beteende. Inte heller skyddas de mot onödigt lidande. 12

13 Enhet föreslår därför en djurskyddsförordning som skyddar djuren från lidande i enlighet med brottsbalkens lagtext om förbud mot djurplågeri. Vi anser att forskning med plågsamma eller onödiga djurförsök inte är etiskt försvarbart och därför ska upphöra. Rovdjur Det är viktigt att alla våra rovdjursarter finns kvar. Biologisk mångfald är en självklarhet. Människan har ingen rätt att utrota vissa arter. Städer och landsbygd Vår vision om städer innebär att de ska vara en plats där utbildning, kultur, samvaro och kommunikation frodas. Städerna bör byggas så att människor trivs och inte utsätts för onödiga föroreningar. När vi utvecklar våra städer ska hänsyn tas till våra minsta medborgare; barnen. Det krävs en annan planering och organisering av samhället än i dag för att skapa städer som inte bygger på bilism. Biltrafik kan i stort sett ersättas av spårvagnar, spårbilar och annan kollektivtrafik inom tätbebyggda områden. Idag kommer en femtedel av Sveriges koldioxidutsläpp från bostäder. Vårt skattesystem med hög skatt på arbete gör det i dag svårt att bygga energisnålt eller att renovera utan att hyrorna blir väldigt höga. Det behövs en hållbar planering och byggande inför framtiden med gröna tak, återanvändning av byggnadsmaterial samt användning av miljövänlig isolering. Det finns många farliga ämnen i konventionell isolering och byggnadsmaterial som kan ge upphov till hälsoproblem. Byggnation i trä är att föredra framför dagens betong som är dyrare och mer energikrävande. Trähus kan nu göras eldsäkra och idag är det tillåtet att även bygga höghus i trä. Nybyggnation bör ha passivhus-standard. Gröna tak och mer naturlig isolering bidrar till en energieffektivisering. Odlingar kan också anläggas på många grönytor i städerna och på tak. Dagens avloppssystem med rening av toalettavfall behöver göras om så att inte viktiga näringsämnen och gifter blandas. Vi behöver ta vara på all den näring som finns i urin och avföring och återföra dessa näringsämnen till jordbruket så att ett naturligt kretslopp skapas. Enhet arbetar för ett decentraliserat och småskaligt samhälle med en ökad självförsörjningsgrad som ger frihet och oberoende. Varje stad är beroende av en landsbygd för sin försörjning. En levande landsbygd minskar också samhällets sårbarhet. Samhällets resurser behöver fördelas så att grundläggande samhällsservice såsom affär, skola och äldreboende också kan finnas för dem som bor på landsbygden. Ett nytt ekonomiskt system och en ekonomisk basinkomst för alla innebär stora möjligheter för dem som vill bosätta sig på landet och njuta av närheten till naturen och ett naturligare liv. Det blir också lättare att starta små företag som till exempel småbruk, vind- och vattenkraft i mindre skala. 13

14 Kommunikation och transport För att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle behöver vi kraftigt minska de totala vägtransporterna. Bilen är visserligen nödvändig på landsbygden, men på grund av miljö- och hälsofarliga drivmedel är det viktigt att vi styr över mer av trafiken till kollektiva färdmedel, framförallt tåg, men också buss. Det är nödvändigt att minska utsläppen av växthusgaser. Idag står bilismen för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Dessutom innehåller avgaserna många andra skadliga ämnen som bidrar till cancer, allergier och hjärt- och kärlsjukdomar. Ökad satsning på fossilfria drivmedel, såsom biogas och el är därför nödvändig. En av Enhets visioner är utbyggda, billiga och miljövänliga kommunikationer som gör det lättare för oss människor att arbetspendla, studera, delta i fritidsaktiviteter eller bara umgås. Lokal kollektivtrafik bör vara helt avgiftsfri vilket också gör den enkel att använda. En konsekvens av detta blir att bilåkandet med trängsel, buller och avgaser inne i städerna kommer att minska. Alla städer behöver ha säkra cykelbanor. Även på landsbygden behöver ibland cykelbanor skapas så att alla som vill kan cykla riskfritt. Godstrafik ska i största mån flyttas över till järnväg. Tågtransporter är cirka fem gånger så energieffektiva som vägtransporter. Trots att järnvägen nu svarar för ca en fjärdedel av den långväga godstrafiken så orsakar den mindre än en procent av den totala trafikens utsläpp. Godstrafik på vägar ökar trafikriskerna och är en stor anledning till slitaget av vägarna vilket kostar samhället mycket stora summor. En tung lastbils slitage på vägen motsvarar minst personbilar. Vägskatter och förbud mot godstransporter på vägar under helger, kan vara nödvändiga åtgärder för att föra över mer godstransporter på räls. Flygtrafik ser vi inte som en framtida lösning av kommunikationer inom Sverige. Flyget måste bära sina egna miljökostnader, vilket inte sker idag. En ökad beskattning av flygresor är nödvändigt. Det ska alltid löna sig ekonomiskt att välja att resa med tåg framför flyg. 14

15 Allas erfarenhet behövs ~ ett kapitel om Demokrati, Delaktighet, Internetövervakning, Förtroendevaldas löner och förmåner, samt Jämlikhet och Jämställdhet ~ Dagens system med en representativ demokrati, där vi överlåter makten till partier, har stora brister. Historiskt har den haft sin viktiga betydelse när samhället utvecklades från att makten var koncentrerad till kungen, kyrkan och de allra rikaste, till dagens system där varje myndig person har rösträtt. Vi anser att tiden nu är mogen att utveckla en fördjupad demokrati. Vi anser att som ett komplement till dagens system ska varje myndig person få möjlighet att själv rösta i viktiga samhällsfrågor, utan att behöva gå en omväg via ett politiskt parti. Alltså en form av direktdemokrati. Detta kan utvecklas på flera olika sätt, bland annat med hjälp av Internet. Vi föreslår att detta först prövas i mindre skala för att sedan utvärderas. Ingen vet allt, men varje människa har mycket att bidra med genom sina erfarenheter. Till exempel av att vara student, förälder, anställd, egenföretagare, patient, hyresgäst, boende på ett äldreboende eller behandlingshem, anhörig till en sjuk eller handikappad. Beslut blir så mycket bättre om de som är berörda av dem får vara med tidigt i processen. Delaktighet gör också människor mer engagerade i det vi har gemensamt, och grunden för en levande demokrati är ju vårt eget engagemang. Därför ska makt och ansvar så långt som möjligt koncentreras till människors lokala samhälle. Bristande delaktighet innebär slöseri med resurser, ekonomiska såväl som mänskliga, om inte människors kunskap och erfarenhet tas till vara genom att man lyssnar och låter dem delta i förberedelser och beslut. Vi föreslår att vid sidan om de fackliga organisationernas rätt att förhandla med arbetsgivaren ska också all personal som är berörd av beslut få möjligheter att delta i planering inför beslutet. Det ska alltså finnas en typ av remissarbete bland personal på alla arbetsplatser och skolor. Internetövervakning FRA lagen är en informell benämning av de lagändringar som gjorts samt en ny lag som trädde i kraft 1 januari 2009, nämligen lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (2008:717). I korthet innebär lagen att Försvarets radioanstalt (FRA) har rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser. Detta betyder att telefon- samt en stor del av internettrafiken kan övervakas och att de mail som skickas till någon utanför Sverige får läsas av FRA. Tidigare behövdes ett domstolsbeslut för att få avlyssna misstänkta personer. Med FRA-lagen behövs inte detta, utan avlyssning kan ske helt utan någon misstanke om brott. Enhet anser detta vara högst integritetskränkande. Vi anser att människor inte ska avlyssnas utan misstanke om brott. 15

16 Förtroendevaldas löner och förmåner Dagens löner för riksdagsledamöter anser vi är för höga. Politiska uppdrag är förtroendeuppdrag, och lönen ska inte vara den främsta drivkraften. Politiska uppdrag är för människor med visioner och idéer och som brinner för att genomföra dem, för samhällets bästa. Med alltför höga ersättningsnivåer finns det en risk att det istället blir pengar, arvoden och förmåner som lockar. Därför vill vi införa ett maxbelopp för riksdagsledamöters månadslön på ett Prisbasbelopp, enligt socialförsäkringsbalken. Prisbasbeloppet är 2013 på kronor. Rimligare löner motverkar politikerförakt men också långsitteriet i riksdagen och skapar en mer naturlig rotation bland politiska uppdrag. Det är viktigt att riksdagsledamöters löner, ersättningar och pensioner är öppet redovisade och att reglerna är tydliga. Ett lönesystem med rimliga löner utan tilläggsförmåner och utan ersättning vid avslutat uppdrag är att föredra. Riksdagsledamöters arbetstider ska också vara rimliga. Det finns ingen anledning till att de ständigt ska vara tillgängliga. Enhet vill att det utreds vilken nivå höga befattningar inom kommun, stat och landsting ligger på när det gäller lönesättning, bonusar och pensionsavtal. Enhet vill utforma lönesystem för dessa anställda som känns etiskt rätt för Sveriges skattebetalare. Jämlikhet och Jämställdhet Enhet verkar för ett jämlikt och jämställt samhälle där alla individer oavsett ålder, kön, funktionsnivå, hudfärg, etnicitet, språk, religion, hälsa, välstånd och sexuell läggning har samma rättigheter. Alla ska ha frihet att kunna vara sig själv. För oss är jämställdhet mellan kvinnor och män en fråga om lika möjligheter snarare än likhet. Jämställdhet ska primärt handla om att möjliggöra de lösningar som enskilda människor skapar och önskar, snarare än om en strävan att till exempel på politisk väg styra arbetsfördelning eller bryta könsrollsmönster. Det är av stor vikt att strukturell diskriminering av kvinnor i samhället, till exempel oskäliga löneskillnader, försvinner. Skärpt lagstiftning kan vara ett sätt. 16

17 Den kreativa människan ~ ett kapitel om Kunskap, Undervisning, Friskolor, Högskolor samt Kultur och Kreativitet ~ Enhet önskar bidra till skapandet av en inifrånstyrd skola - där lust, lek, nyfikenhet, utforskande och glädje är den ledande energin i våra barns utveckling. En skola där vi bidrar till barnens kreativa och fria tänkande genom att vägleda dem med frågor framför att ge dem färdiga svar. Där vi lyssnar aktivt och intresserat på våra barn och låter dem få komma till uttryck utan att bedöma/värdera eller jämföra deras tankar, deras person eller förmågor. En skola där vi kanske inte alltid kan ledas av mätbara mål och värderingssystem utan av kärleken till livet och varandra. Den avgörande skolfrågan bör vara: Hur skapar vi en skola dit våra barn älskar att gå? Där varje barn känner glädje och meningsfullhet? Där varje barn känner att det får komma till sin fulla rätt och utvecklas utifrån sin egen bästa förmåga? Vi anser att samhället mer än i dag behöver utgå från barnens behov och deras rätt till tid och omtanke. Skolan behöver ha en holistisk grundsyn, förena värdegrund med kunskap och stödja barns utveckling till kreativa, intuitiva och trygga individer som använder sin utbildning för sitt eget och samhällets bästa. Ett samhälle som bygger på samarbete framför konkurrens där vi med våra unika begåvningar kan komplettera varandra och komma till vår fulla rätt. Våra barns inre liv - bestående av känslor, tankar, inspiration, kreativitet och nyfikenhet - har hittills varit av underordnad betydelse. För att bidra till ett samhälle där varje människa förstår sitt unika värde och på så sätt även förstår andras värde, behöver våra barns inre värld lyftas fram och prioriteras. Genom att visa genuint intresse för varje individs unika förmågor och inre värld, ger vi våra barn en känsla av värde, mening och sammanhang. En känsla av att tillhöra och att bidra till världen med sin blotta existens. Kunskapen är ständigt föränderlig och utvecklingen går fort i vår tid. Vi vet inte vilka förmågor våra barn bäst kommer att behöva för att möta framtiden. Däremot så vet vi att trygghet och välmående är två grundläggande faktorer som påverkar i vilken mån våra unga är rustade att möta framtidens utmaningar eller inte. 1) Trygghet: Vi menar att följande delar är av stor vikt för våra barns trygghet: - Tvärkompetenta lärare och vuxna i skolan med god självkännedom samt kunskap och förståelse för mänskliga beteenden och behov (beteendevetenskap, psykologi, hjärnforskning, pedagogik, kommunikologi med mera) 17

18 - Mindre elevgrupper/barngrupper med möjlighet för att bygga förtroendefulla relationer mellan lärare och elev - En skolmiljö som genomsyras av ömsesidig respekt och lyhördhet mellan barn och vuxna - En skola där vänskap och förmågan att bygga kärleksfulla relationer till sin omvärld är viktig - Ett skolklimat som genomsyras av tillit och personligt ansvar framför lydnad och utifrånstyrd kontroll - Ett skolklimat som aktivt arbetar för medmänskliga värden och gemenskap, där våra likheter förenar och våra olikheter kompletterar 2) Värde och välmående: Vi anser att skolan behöver skapa utrymme för följande, såväl ekonomiskt som praktiskt: - En näringsrik, ekologisk kost - Närkontakt med naturen - Daglig fysisk rörelse utan inslag av tävlan - Kreativa uttryck - konst, musik, personligt skapande med mera - Inre motivation (ej motivation genom betyg) - Självreflektion/självmedvetenhet - Självkänsla/självförtroende - Meningsfullhet - en känsla av meningsfullt skapande och lärande - Förståelse för mänskliga samspel, kommunikation och konfliktlösning - Individuellt lärande utan bedömning - Individuell skolstart - Lekfull utveckling - Mänsklig visdom - Medmänsklighet och medkänsla - Avslappning, lugn och ro - Samarbete - Möjlighet att själv påverka och ha inflytande över sin läroprocess - Möjlighet att följa sina intressen som en drivkraft i sin kunskapsinlärning 3) Kunskap: Hur bidrar vi till att våra barn tillgodogör sig kunskap som är relevant för dem och som de har användning av? Vi anser att följande bör utgöra grunden för våra barns kunskapsutveckling: - Självmedvetenhet, trygghet och välmående (enligt ovan) - Baskunskaper för att tillgodogöra sig ytterligare kunskap och för att kunna interagera med sin omvärld. Till exempel språk, matematik, samhällskunskap, data - Kunskap om var jag söker information/kunskap - Förmågan till informations- och källkritik. Är den här informationen relevant? Hur använder jag mig av den? 18

19 Lärare Lärare måste få bättre stöd och en bättre arbetssituation i skolan. Den administrativa bördan för lärare har växt för varje år. Lärare behöver få hjälp med dessa administrativa uppgifter så att deras tid och engagemang kan användas till undervisning och elevstöd. Från skolplikt till läroplikt Sverige har för närvarande skolplikt. Enhet förespråkar läroplikt istället för skolplikt. Genom läroplikt tillåts mångfald i undervisningsformer. Det passar inte alla att lära sig i grupp och på heltid i skolan. Hemundervisning är en undervisningsform som med den nya skollagen blivit i stort sett förbjuden i Sverige. Med läroplikt blir det tillåtet. Insynen bör utföras av den skolmyndighet som ser till att läroplanen följs. Rättigheten till alternativa undervisningsformer, inklusive hemundervisning, finns inskriven i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, i artikel 26.3: Rätten att välja den undervisning, som ska ges åt barnen, tillkommer i främsta rummet deras föräldrar. Även Europakonventionen ger föräldrar rätten att välja den undervisningsform som passar barnen bäst. Läroplikt garanterar varje barn rätt till utbildning och familjen frihet att välja undervisningsform. Friskolor Enhet är positiv till friskolor som tillför en utbildning i överensstämmelse med våra visioner. Privata initiativ, inte minst från föräldrar och personal, kan tillföra mycket positivt som inte fått möjlighet att uttryckas i den kommunala skolan. Men vi menar att det inte som i dag ska vara möjligt för privata företag att kunna ta ut vinster från verksamheten. De pengar som samhället satsar på utbildning ska inte gå till någonting annat än vad syftet är. Eventuellt överskott ska investeras i skolan. Med dagens lagstiftning är det mycket svårt att förhindra att aktiebolag på ett eller annat sätt för över överskott i verksamheten till vinstuttag. Enhet föreslår därför att en ny företagsform skapas som är anpassad till att bedriva privat verksamhet inom skola, vård och omsorg utan vinstuttag. Verksamheterna ska också vara öppet redovisade och regelbundet granskas. 19

20 Högskolestudier När Enhets förslag om basinkomst införs, kan studiebidrag och studielån ersättas av basinkomsten. Detta gör att människor kan studera och förkovra sig utan att behöva skuldsätta sig. Vem som helst kan studera oavsett ekonomisk situation, oavsett ålder och bakgrund. Detta kan leda till ett Sverige som har en utbildningsnivå som står i direkt proportion till invånarnas egen vilja och medvetenhetsnivå. Kultur och Kreativitet Människan är i grunden kreativ och kultur är en viktig dimension i människans liv och för samhället. Vår vision är att alla människor ska kunna uttrycka och utveckla sin kreativitet på det sätt som passar var och en. Forskning [1] [2] på människors upplevelse av lycka visar att när samhället nått en viss materiell standard så ökar inte känslan av lycka genom ökad materiell standard. I stället behövs andra värden i livet såsom goda relationer, samvaro, kärlek, kultur och kreativt skapande för att ge människan en djupare tillfredsställelse. Enhet vill bygga ett samhälle som redan från början stöder den kreativa processen som finns inom varje individ. I ett samhälle med minskad arbetstid och en garanterad basinkomst finns större möjlighet för kreativitet och kulturella uttryck. Bild: Minna Dieffenbacher 20

21 Att bära varandra ~ ett kapitel om Barnsorg, Äldreomsorg och Familjefrågor ~ Enhet vill prioritera all mänsklig omsorg, såsom barn- omsorg, handikapp- och äldreomsorg. Genom införandet av en basinkomst och minskad arbetstid kommer alla att kunna ägna sig mer åt omsorg om varandra. Barnomsorg En ekonomisk basinkomst skulle ge föräldrar en möjlighet att fritt bestämma hur länge ett barn ska få sin omsorg i hemmet samt när och om en start på förskola bäst passar barnets och familjens behov. I dag är barngrupperna många gånger så stora att det påverkar barn och personals välmående samt den pedagogiska verksamheten negativt. Mindre grupper ger barnen mer närhet och trygghet och leder till bättre kvalitet, både för barnen och för personalen. Enhet menar att personal och föräldrar tillsammans kan komma fram till hur storleken på barngrupperna ska se ut för att både ge god omsorg och en bra pedagogisk kvalitet. I dag har förvärvsarbetande mammor till små barn höga sjuktal. Detsamma gäller barn i förskolan jämfört med barn som vistas hemma. Personal i förskolan har i dag hög sjukfrånvaro vilket vi menar skulle förändras positivt med mindre barngrupper, samt med en ekonomisk basinkomst. Äldreomsorg Den som vill ska kunna bo kvar i sitt hem på ålderns höst och där få god vård och omsorg. Flera små äldreboenden i kommunernas olika orter anser vi bättre möter äldre människors behov än några få stora i centralorten. Livskvaliteten blir bättre i och med att man kan bo kvar på sin hemort. Dessutom skapas lokala arbetstillfällen. Vi vill ha en mångfald av boendeformer att välja på. Alla som vill ska kunna få ett boende som erbjuder det stöd som man behöver. Maten behöver så långt som möjligt vara lagad på plats för bästa kvalitet, aptitlighet, näring och smak och behöver vara anpassad för de äldres behov. Enhet anser att den sociala kontakten behöver utvecklas för många äldre som i dag blir isolerade och understimulerade, även på äldreboenden. Mer tid behöver ges till social samvaro, motion, kultur samt övriga behov. Personaltätheten på äldreboenden behöver dimensioneras så att även dessa behov kan tillgodoses. Vi menar också att husdjur skulle kunna få en större roll inom äldreomsorgen, där det är möjligt och efterfrågat. Samhället ska ge god service till hemmaboende äldre så att onödiga flyttningar och splittring av sammanboende par undviks. Även på så kallade Särskilda boenden är det viktigt att de som är sammanboende inte splittras. Ett bra stöd till anhörigvårdare är mycket betydelsefullt. 21

22 Idag blir många äldre övermedicinerade, även med psykofarmaka utan diagnoser. Enhet anser att detta måste upphöra och att regelbundna medicingenomgångar behöver genomföras. En ekonomisk basinkomst innebär att möjligheten för anhöriga som vill besöka och hjälpa sina äldre ökar på ett mycket positivt sätt, vilket i sin tur skulle öka livskvaliteten för både äldre och anhöriga. Privata företag inom vård och omsorg Privata vårdföretag, inte minst i form av personalägda verksamheter, kan tillföra mycket positivt som inte fått möjlighet att uttryckas i den kommunala verksamheten. Dock anser vi att eventuellt ekonomiskt överskott ska tillfalla verksamheten. Med dagens lagstiftning är det mycket svårt att förhindra att aktiebolag på ett eller annat sätt för över överskott i verksamheten till vinstuttag. Enhet föreslår därför att en ny företagsform skapas som är anpassad till att bedriva privat verksamhet inom skola, vård och omsorg utan vinstuttag. Verksamheterna ska också vara öppet redovisade och regelbundet granskas. Familj Mödravården behöver utökas för att även omfatta området relationer. Stöd i form av föräldrautbildningar med fokus på självkännedom, kommunikation, parrelationer och förståelse för barns samtliga behov är lämplig att ges inom mödravården. Inom mödravård, barnavård, förskola, skola och fritids bör fokus på barnets bästa drivas med inställningen att enförälders hushåll och regnbågsfamiljer kan vara precis lika bra för ett barn som en kärnfamilj. Personal som i olika situationer möter barnfamiljer behöver ha kompetens, tolerans och kunskap kring stjärnfamiljer, såväl som kring kärnfamiljer. Vi vill att föräldraförsäkringen fritt ska kunna disponeras mellan föräldrarna och även kunna överlåtas till annan närstående vårdare enligt föräldrarnas önskemål. Detta så länge som den finns kvar inom nuvarande system. Med fullt utbyggd basinkomst behövs inte föräldraförsäkringen. Med Enhets förslag till ekonomisk basinkomst skulle föräldrar ha större möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn. 22

23 Mera friskvård - mindre sjukvård ~ ett kapitel om Hälsa, Vård, Läkemedelsindustrin, Forskning, Psykiatri, Drogmissbruk och Elektromagnetisk strålning ~ Enligt Enhets syn innebär vårdval inte bara att man får välja vårdgivare utan också vilken typ av vård man vill ha, oavsett om det är skol-, komplementär- eller alternativmedicin. Exempel på komplementära och alternativa metoder är massage, akupunktur, homeopati, osteopati, ayurveda, fytoterapi (örtmedicin), kinesiologi och taktil terapi. Enhet anser att godkända komplementärmedicinska metoder behöver bli en integrerad del av det allmänna sjukvårdssystemet. För att öka kunskapen om komplementärmedicin bör sjukvårdspersonal inom den offentliga vården erbjudas utbildning och vidareutbildning inom komplementär behandling. Det behöver tas betydligt större hänsyn till psyko-sociala faktorer i alla vårdsammanhang. Enhet vill satsa mer på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom skola, hälso- och sjukvård samt i samhället i stort. En sänkning av arbetstiden skulle ge lägre sjukdomsfrekvens och ge individen mer tid att ägna sig åt hälsofrämjande aktiviteter. Enhet vill arbeta för en samhällsplanering som möjliggör goda och hållbara levnadsförhållanden som inbjuder till umgänge och rörelse. Exempel är integrering av säkra promenad- och cykelvägar i stads-, bostadsoch arbetsområden samt bevarande av parker och grönområden. Enhet anser att tillsatser i mat och i andra produkter som skadar människor och djur inte ska tillåtas. Läkemedelsindustrin Läkemedelsindustrin behöver granskas. Vi anser att en utredning behöver tillsättas för att undersöka hur stort inflytande läkemedelsindustrin har över dagens vård. Enhet vill minska möjligheterna att få större vinst på dyra läkemedel som tas kontinuerligt, än på billigare läkemedel som inte behöver intas lika ofta. Vid forskning på läkemedel ska en uträkning av hälsoeffekterna ske där antal biverkningar inkluderas i beräkningarna och en jämförelse med fysikaliska och alternativa behandlingsmetoder görs. Vid sjukdomstillstånd där alternativ till läkemedel finns och är lika bra eller bättre bör dessa rekommenderas. 23