Du är välkommen! Skribent: Karin Källström Form och illustrationer: reklambyrån.se Projektledare: Ebba Sellström

Transkript

1 Studiehandledning

2 Du är välkommen! Arbetsintegrerande sociala företag växer och blir fler och fler. Idag finns det över 300 stycken. Vissa har funnits i tjugo år, är etablerade och har över 100 anställda. Andra är mindre och nyetablerade. En sak har de gemensamt. De är mirakel! Hur ska man annars förklara att människor lyckas vända arbetslöshet till ett hållbart företagande? Detta med att personer som inte har någon tidigare erfarenhet av företagande, som står utanför arbetsmarknaden, som inte känner varandra och som startar företag utan vinstintresse är det ens möjligt? Ja, det är det. Under den här utbildningen ska vi ta reda på hur. Den här utbildningen använder samma pedagogik som de studiecirklar som studieförbunden anordnar. Det innebär att utbildningen handlar om ny kunskap och en ny, trygg gemenskap. I utbildningen, liksom i en studiecirkel, lär man sig lika mycket av varandras erfarenheter och frågor som av studiematerialet. Det är gruppen som leder arbetet. Gruppens klimat måste därför vara tillåtande och öppet. Det är gruppen som påverkar utbildningens utveckling! Skribent: Karin Källström Form och illustrationer: reklambyrån.se Projektledare: Ebba Sellström TEMAGRUPPEN ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGANDE INOM SOCIAL EKONOMI I SAMARBETE MED STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

3 Innehåll Utbildning med folkbildningspedagogik Sid 4 Tillfälle 1 3 Att vilja Sid 6 Tillfälle 4 6 Värdegrund och delaktighet Sid 10 Tillfälle 7 9 Inspiration och ledarskap Sid 15 Tillfälle Idén Sid 19 Tillfälle Analys av läget och mätbara mål Sid 21 Tillfälle Planer för företaget Sid 24 Tillfälle Intressenter Sid 28

4 Utbildning med folkbildningspedagogik Den här utbildningen har en annorlunda pedagogisk form. Det är inte som en vanlig utbildning med en lärare som står och föreläser och elever som lyssnar tyst. I stället är det hela gruppen, ledaren och deltagarna, som bidrar med kunskap, nyfikenhet, erfarenheter och frågor. Under tjugo veckor kommer deltagare med liknande intressen men olika bakgrund att mötas för att gemensamt utvecklas och utmanas. Men utan trygghet och gemenskap går det inte. Att delta i en utbildning där man själv får bidra och diskutera tränar oss i demokrati. Här ges utrymme för samtal om viktiga saker. Både om det som rör studieämnet och sådant som nu händer omkring oss på hemorten, i Sverige eller i världen. Förutom ny kunskap är ett bättre självförtroende ofta en effekt av att delta i utbildningar med folkbildningspedagogik. Detta självförtroende uppstår genom att man blir sedd, hörd och respekterad för den man är. Det är också en utmärkt övning i hur det arbetsintegrerande sociala företaget kommer att fungera i praktiken. Vi kommer att få lära oss att värdegrunden i sådana företag inte handlar om att tjäna pengar utan om demokrati och delaktighet. Därför genomsyras utbildningen av demokrati och delaktighet. Utbildningen kan också göras i studiecirkelform. En studiecirkel är en grupp människor som träffas, fritt och frivilligt, för att gemensamt lära om ett ämne. Under de regelbundna träffarna lär sig deltagarna av varandra och utbyter erfarenheter. En studiecirkel ordnas med hjälp av ett studieförbund. Gruppen kan få hjälp och vägledning av Studieförbundet Vuxenskolan, som har varit med och tagit fram det här studiematerialet. Upplägg Utbildningen genomförs kring ett studiematerial. Studiematerialet består av boken Att lära av mirakel, tillsammans med den här studiehandledningen. Upplägget som presenteras i den här studiehandledningen består av tjugo tillfällen. Vardera tillfälle kan vara en vecka eller mer, eller bara ett par timmar långa. Det viktigaste är att deltagarna möts och hinner läsa och diskutera, inte hur lång tid det tar. Längden på träffen beror på vad gruppen gemensamt bestämmer. Kanske har gruppen mycket att diskutera, kanske vill gruppen att det inte ska vara stressigt. Men tanken med utbildningen är att den ska kunna pågå under tjugo veckor. 4

5 De första tillfällena handlar mycket om att lära känna varandra. Snart kommer gruppen in på ämnet motivation. Vad skapar engagemang? Kanske får gruppen redan här en affärsidé som kan bli ett arbetsintegrerat socialt företagande. Vad utbildningen utmynnar i beror av deltagarna själva. Tanken är att alla ska vara delaktiga i planeringen. Utifrån gruppens intressen ska gruppen boka studiebesök och bjuda in intressanta personer som kan komma och ge en liten föreläsning. De därefter följande tillfällena handlar om att dels hämta inspiration från andra liknande grupper och dels om att ta reda på och överbrygga de hinder som krävs för att nå våra mål. Saker som senare diskuteras är i vilken form rörelsen ska drivas och praktiska detaljer. Andra saker som diskuteras är vissa särskilda utmaningar som arbetsintegrerande sociala företag står inför, som till exempel hur företaget ska hantera det faktum att verksamheten kanske står på två ben, där det ena är verksamheten i sig och det andra är försäljning av rehabiliteringstjänster. Och hur är man en bra ledare om man både är ägare och anställd? Till sist avslutas utbildningen med sammanfattning, utvärdering av arbetet och fundering över vad utbildningen gett och hur gruppen kan komma vidare. Om gruppen bokar många studiebesök innehåller studiehandledningen fler frågor och förslag på arbetsuppgifter än som normalt hinns med under en utbildning. Materialet ska ses och användas som ett smörgåsbord, där gruppen gemensamt väljer vad som ska läsas, diskuteras och göras. Diskussionsfrågorna i studiehandledningen är endast exempel att utgå ifrån. Kommer gruppen ifrån frågan, in i en annan som är intressant och relevant för ämnet, är det bara att bejaka! Några saker för ledaren att hålla i minnet för att skapa ett bra diskussionsklimat i gruppen: u Uppmuntra att olika åsikter och synpunkter på ämnet förs fram så att alla stånd punkter synliggörs, det gör diskussionen bredare och intressantare. u Ge alla deltagare ungefär lika mycket utrymme. u Ta vara på deltagarnas olika behov och intressen. u Bestäm redan tidigt under dagen tillsammans med deltagarna hur länge gruppen ska hålla på. Det är viktigt att markera att träffen har ett tydligt slut och att de som vill kan stanna kvar och prata efteråt, men att det vid en viss tidpunkt är okej att gå hem. u Visualisera gärna vad deltagarna pratar om genom att använda hjälpmedel som blädderblock, post-it-lappar och tuschpennor. Det hjälper deltagarna att tänka och minnas. u Avsluta alltid med att alla får ta med sig någonting från dagen. På så sätt får gruppen bra feedback på hur alla upplevt samtalet. 5

6 Att vilja Tillfälle 1-3 Start u Lär känna varandra! En vanlig presentationsrunda går att variera mycket. Använd en dator eller mobil och låt alla få presentera sig med hjälp av sin favoritlåt via Spotify. Eller låt varje deltagare välja en bild ur en tidning och utifrån den presentera sig själv eller något man gillar. Eller låt deltagarna intervjua varandra i några minuter och sedan presentera den de har intervjuat istället för att presentera sig själv. Låt varje person i tur och ordning tända en tändsticka och berätta om sig själv tills tändstickan har brunnit ut. Skicka tändsticksasken vidare till alla i gruppen. Övningen har två fördelar, personen som pratar har något att göra med händerna, och presentationerna blir inte så långa. u Vilka mål har vi med arbetet i gruppen? Lita på ett pper eller blädderblock. Använd post-its och skriv upp allt vi kommer på. Prioritera sedan gemensamt genom att sätta en röd markering på de allra viktigaste målen. Fotografera eller spara gruppens mål. Då kan vi ha uppföljning under den sista träffen. u Se till att sätta smarta mål för gruppen. Det finns olika sätt att formulera mål. Ett effektivt sätt att sätta upp mål är att använda sig av metoden som heter just SMART. Varje bokstav i ordet SMART utgör en regel för hur målen ska formuleras. Målet ska vara: S: Specifikt. Målet handlar om en sak och det ska gå att förstå vilket nytt tillstånd som är tänkt. M: Mätbart. Det ska på något sätt gå att mäta att målet har uppfyllts. A: Accepterat. Alla är överens om att målet är bra och rimligt. R: Realistiskt. Det ska vara möjligt att genomföra det som krävs för att uppnå den förändring gruppen vill få till. T: Tidsbundet. Det ska vara ett mål som går att uppnå under den tiden utbildningen håller på. 6

7 u Följer målen reglerna enligt SMART? u När målen är formulerade, fundera på vilka aktiviteter gruppen behöver göra för att nå målen. Om ett mål är att alla ska trivas i gruppen efter en viss tidpunkt, vad kan vi då göra? Ordna en fest? Börja varje träff med fika? Eller behöver vi mer kunskap i någon fråga för att kunna nå våra mål? u Kom överens om vilka spelregler som gäller inom gruppen och vilka förväntningar vi har på varandra. Alla kan börja med att fundera en stund på vad som är viktigt för att just de ska trivas i gruppen. Fundera över hur deltagarna, i den mån de behöver det, kan hålla kontakt mellan tillfällena. Ska allt arbete göras när gruppen ses eller ska deltagarna få uppgifter eller läsning att göra hemma? Bestäm det som passar bäst för vår grupp. Exempel på spelregler kan vara: Vi stänger av våra mobiltelefoner när vi träffas Vi avbryter inte när andra talar Vi ser till att alla hänger med och har förstått uppgiften Vi ser alltid till att alla överens när vi fattar beslut Eller så låter vi majoriteten av deltagarna bestämma! u Det är vanligt att de roller vi får under de första träffarna med en ny grupp blir bestående och gör att vi beter oss på samma sätt varje gång. Ofta är det ungefär samma personer som pratar varje gång och samma personer som aldrig vill säga något. Det går att motverka. Små saker som att byta plats varje dag gruppen träffas, så att deltagarna inte alltid sitter bredvid samma personer, gör stor skillnad. Eller så börjar varje utbildningsdag eller tillfälle med en runda där alla får säga något om sina förväntningar på dagen. Har vi pratat en gång är det mycket lättare att göra det senare under dagen också! Inläsning u Titta på filmen En världsbra idé sociala företag på Youtube (länk: ) u Titta på framsidan på boken Att lära av mirakel u Varför är du här? Går du utbildningen för att du vill eller för att du måste? Om någon hade frågat dig igår Vad ska du göra imorgon? vad hade du svarat då? Diskutera i helgrupp. Hur skiljer sig det åt mellan de olika deltagarna? Är det fler eller färre som är med för att det måste än för att de vill? Kommer det påverka arbetet, tror ni? u Ta fram boken Att lära av mirakel. På framsidan finns en intressant frågeställning Vad betyder arbete för dig? u Börja med att i smågrupper spåna fram massor av ord som förknippas med ordet arbete. Försök att också komma på fler saker än det som står på framsidan på boken. 7

8 u När detta är gjort gör en prioritering mellan orden. Är till exempel pengar viktigast så läggs den lappen längst till vänster. Lägg sedan de andra orden i ordning, där det minst viktiga hamnar till höger. Prioriterar gruppens deltagare olika? Det är helt okej! Det finns inget rätt eller fel. Det är diskussionen som är det viktiga. Inläsning u Sida 5 och sida 15 i boken Att lära av mirakel (se nedan). Tips! Läs tillsammans! Låt någon av deltagarna läsa högt. Se till så att det inte är samma som läser varje gång. u På sidan fem i boken Att lära av mirakel finns en definition av vad ett arbetsintegrerande socialt företag är för något. Läs igenom definitionen. Förstår alla den? Diskutera hur det liknar och skiljer sig mot ett vanligt företag, som ICA-butiken i närheten av där gruppen bor. Vad är syftet med arbetsintegrerande sociala företag? u Christopher berättar på sida 15 att han trodde att företagande skulle innebära att snacka telefon i en snygg kostym. Diskutera vilken bild gruppen har av företagande. Vad gör man om dagarna? Inläsning u Titta på filmen Den felande länken En film om Bönorna i Handen u Sida 34 och första stycket på sida 35 i boken Att lära av Mirakel. u Sida 42 under rubriken Empowerment (egenmakt) i boken Att lära av Mirakel. u Sida 14 under rubriken Socialt företagande i Värmland i boken Att lära av Mirakel. u Det pratas mycket om ett begrepp som heter empowerment i boken. Det betyder egenmakt på svenska. Vad betyder empowerment för gruppen? Handlar det bara om att göra karriär och tjäna pengar? Eller handlar det om något mera grundläggande? Hur, på vilket sätt, skulle vi vilja stärkas och få mer egenmakt i våra liv? u Prata först två och två kring ämnet empowerment. Låt sedan varje par kort redovisa vad de pratat om. Följ upp med en öppen diskussion. u Min identitet har förändrats. Jag är en samhällsmedborgare. Jag betalar skatt. Samtidigt har jag förmånen att hjälpa andra kvinnor att gå samma väg. Vårt arbete kan betyda att en kvinna slutar missbruka och får tillbaka sina barn som varit omhändertagna. Det är vår belöning och det betyder jättemycket. Det är lättare att ställa krav på myndigheterna om man klarar sin föräldraroll. 8

9 Som missbrukare är man rädd. När man lever i ett utanförskap har man ett visst språk och det är svårt att få människor att lyssna. Genom kooperativet har vi träffat många myndighetspersoner och förstår numera deras sätt att tala. Samtidigt har de lärt sig av oss och vi har fått stor respekt för varandra. Så säger Tina Eriksson på hemsidan där myndigheterna har samlat en handledning för arbetsintegrerande företag. Fundera först enskilt och berätta sedan för gruppen på vilket sätt livet skulle kunna förändras framöver genom empowerment. Ta reda på u Finns det några arbetsintegrerande sociala företag i vår kommun eller en närliggande kommun? Om så är fallet utnyttja möjligheten att komma på besök! Leta med dator eller surfplatta på Sofiasams hemsida, där det finns en lista över alla sociala företag i Sverige. Sidan har också en bra sökfunktion där man kan söka efter arbetsintegrerande sociala företag i ert län. u Man kan också höra av sig till en person som har erfarenhet av arbetsintegrerande socialt företag, Bjud in personen och be den att komma och berätta hur allting började under någon av de kommande träffarna. u Försök att ordna så mycket det går själva! Det är lätt att bara be den ansvariga på kommunen, ledaren eller en kontaktperson att ta reda på och bjuda in, men en stor del av uppgiften handlar om att själva våga ta initiativ och våga ringa. Det är empowerment, det med! u Tips på personer och organisationer att höra av sig till: SKOOPI är en förening som arbetar med stöd och utbildning till sociala arbetskooperativ och arbetsintegrerande sociala företag. Tag kontakt med dem och berätta att utbildningen är i gång! Någon från ett kooperativ på vår ort Någon från ett arbetsintegrerande socialt företag på vår ort En handläggare på kommunen som sysslar med våra frågor Coompanion en företagsrådgivare för kooperativa företag Sofisam.se samarbete mellan Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och SKL. De har en lista över alla drygt 300 arbetsintegrerande sociala företag i Sverige. Det går bland annat att söka på bransch, per län eller organisationsform. Avsluta Avsluta med att varje deltagare själv får fundera över alla eller någon av frågorna nedan. Ta sedan en talarrunda där varje deltagare i tur och ordning får säga något. Vad var bra? Vad har jag lärt mig? Vad kan göras bättre? Hur fortsätter vi? 9

10 Värdegrund och delaktighet Tillfälle 4-6 Start Ett bra första steg till samarbete är att kunna diskutera. De som samarbetar i arbete måste kunna prata med varandra om något är fel, och alla måste kunna få komma till tals. Idag ska gruppen öva på att diskutera frågor som har koppling till värdegrund. Gruppen ska också prova nya sätt att diskutera och föra fram åsikter för varje fråga som diskuteras. Välj några av diskussionsmetoderna nedan att varva. Fungerade någon av metoderna dåligt för just den frågan? Bra då har gruppen lärt sig vad som inte fungerar och kan ta med sig det till kommande träffar. u Bikupa. Inled en diskussion med att låta deltagarna prata två och två kring ämnet eller frågan. Låt varje par kort redovisa vad de landat i för slutsatser. Följ upp med en öppen diskussion. u Talarrunda. Låt alla som deltar i gruppen få ordet i tur och ordning för en chans att säga sin mening. Om man normalt i gruppen sitter vid bord kan man ta för vana att ställa stolar i en ring på golvet när det är dags för talarrunda. Den som inte vill säga något har rätt att säga pass. u Brainstorming. Lista idéer eller svar på frågan på ett papper eller blädderblock. Använd post-its och skriv upp allt gruppen kommer på. Prioritera sedan gemen samt genom att sätta en röd markering på de allra viktigaste svaren eller idéerna. u Frågelotteri. Samla frågor på små papperslappar. Dra en lapp i taget till dess alla frågor är diskuterade eller att det är slut på tid. Eventuellt i kombination med tids begränsning om det är risk för tidsnöd. u Ja- och nejgrupp. Dela in gruppen i två halvor, en med uppgift att vara positiv och argumentera för de förslag som förs fram och en med uppgift att vara negativ och argumentera emot. Kan utvecklas genom att grupperna får tid att förbereda sig och att man efteråt analyserar argumenten. u Värderingslinje. Markera en linje på golvet (eller marken, man kan lika gärna vara ute pausaktivitet!) med värde 1 i ena änden och värde 5 i andra änden. Förbered frågor där deltagarna värderar utifrån om de fullständigt håller med (5), inte alls gör det (1), eller något däremellan. Läs frågorna/påståendena och låt deltagarna placera sig på linjen efter sina åsikter. u Pröva en associationsövning! Ge deltagarna ett ord eller en sak och be dem skriva eller berätta fritt utifrån detta. u Spånskiva. Dela upp deltagarna i mindre grupper och ge dem stora blad att skriva på och tuschpennor. Utifrån en gemensamt överenskommen fråga, problem eller idé ska de spåna fram förslag på lösningar. I övningssyfte kan det gärna vara en lite galen uppgift men metoder fungerar fint även i mer seriösa sammanhang. Först upp med alla idéer på bladen och sedan kan man sortera och värdera. u Visualisering. Be alla att blunda. Ge var och en sak att beskriva medan övriga deltagare får gissa vad det är. 10

11 Ta reda på u Det kan vara skillnad på en grupps värderingar och de egna, personliga värderingarna. Börja med att alla deltagare får ta med sig en sak hemifrån som symboliserar något som de tycker är viktigt. Alla får sedan berätta om sin personliga sak. u Dela upp gruppen i mindre smågrupper om två eller tre personer. Använd en dator eller en läsplatta. Sök på ordet kooperativ på Vad kommer fram? Besvara frågorna: Vad är ett kooperativ? Vilka hemsidor skriver om kooperativ? Kan vi ge exempel på saker som vi kan köpa på vår ort som säljs av ett kooperativt företag? Försök att få fram vad de kooperativa principerna är vad som är värderings mässigt är gemensamt för kooperativ oavsett vilken verksamhet de driver. Skriv ned svaren på frågorna. Jämför sedan med en annan grupp. Har alla kommit fram till ungefär samma saker? När vi nu har tagit reda på vad de kooperativa principerna är för något ska vi diskutera dem ytterligare. Principer och värdegrunder är sådana där luddiga ord som skulle kunna betyda lite vad som helst. Många arbetsplatser har en värdegrund, men få anställda har koll på vilken företagets värdegrund är Ofta är en värdegrund ett gäng fina ord på ett papper, i en pärm, någonstans. Men så behöver det inte vara. Det gäller att diskutera och fylla luddiga ord med innehåll. Det vi ska diskutera denna gång är alltså vilka värderingar som är extra viktiga för oss. u Utgå ifrån de sju kooperativa principerna och låtsas att gruppen ska starta ett kooperativ om en vecka. Bestäm vissa praktiska detaljer, som vilken typ av verksamhet det ska vara, och ha det som utgångspunkt i diskussionen. Diskutera en princip i taget med avstamp i vad de betyder för gruppen, på orten och i den blivande verksamheten. Se till att någon skriver ned vad vi kommer fram till! Exempel på frågeställningar är: u Vad är en sådan sak som delaktighet, eller samhällshänsyn för oss? u Betyder demokrati att alla ska vara med och bestämma allt, alltid? Eller är det bättre att ha olika ansvarsområden? u Betyder delaktighet att alla måste delta i varje del av verksamheten? Eller får man göra det man själv trivs med? u Bryt ner varje princip och var så konkreta som möjligt! Använd olika sätt att diskutera för de olika principerna. u Har vi andra, gemensamma, värderingar som borde finnas med i en värdegrund? u Avsluta diskussionen kring varje kooperativ princip med ett Youtubeklipp från SKOOPI som diskuterar principen i fråga. 11

12 Den första kooperativa principen Frivilligt och öppet medlemskap Den andra kooperativa principen Demokratisk medlemskontroll Den tredje kooperativa principen Medlemmarnas ekonomiska deltagande Den fjärde kooperativa principen Självständighet och Oberoende Den femte kooperativa principen Utbildning, praktik och information Den sjätte kooperativa principen Samarbete mellan kooperativa föreningar Den sjunde kooperativa principen Samhällshänsyn u Efter att ha diskuterat de kooperativa principerna håller vi med? Kan vi tänka oss att starta ett kooperativ efter detta? Ett arbetsintegrerande socialt företag måste inte vara ett kooperativ Inläsning Eko-Tecks värdegrund Verksamheten vid Eko-Teck skall grundas på kamratskap, humor, delaktighet och respekt. Man skall uppmuntras att ta för sig. Att ta och få ansvar efter egen förmåga gör att man växer som människa. Följden av detta blir att alla är med i jobbet att ordna en bra arbetsplats. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Bastmora arbetskooperativs värdegrund Bastmora är ett socialt företag som vi driver och bestämmer över tillsammans. Alla har inflytande över sin arbetssituation. Här ges alla möjlighet att arbeta 100 % av sin egen förmåga och förverkliga egna idéer. I största möjliga mån är vi överens innan vi fattar beslut. Vi visar respekt och hänsyn för varandra och för miljön. Ovan hittar vi två exempel på värdegrunder. En värdegrund ska inte vara lång, och den ska vara enkel att berätta om. Vad skulle deltagarna vilja ha med i en framtida verksamhets värdegrund? Om gruppen skulle starta en ekonomisk eller ideell förening, eller starta företag tillsammans, behöver den utifrån verksamhet och syfte formulera vad som kallas en ändamålsparagraf, ett syfte med verksamheten. Därför är det bra att redan nu prata och komma överens om våra gemensamma värderingar och prioriteringar! 12

13 Inläsning Bläddra fram till kapitlet om delaktighet i boken Att lära av mirakel u Läs författarens definition av vad det är att vara delaktig i ett socialt företag på sidan 55 i boken. u Läs citatet av Diana Klöcker på sida 56 i boken Att lära av Mirakel. u Vad tycker vi att delaktighet innebär i vardagen? u Diskutera hur vi skulle vilja vara delaktiga i ett arbetsintegrerande socialt företag? u På sidan 57, andra stycket, i boken Att lära av Mirakel, står att Sverige är unikt i världen på att kräva delaktighet hos arbetsintegrerande sociala företag. Varför, tror vi, har Sverige valt att ha det så? Vad är fördelarna med delaktighet? Ta reda på u Dela deltagarna i grupper om två eller tre personer. Se till att inte ha samma smågrupper varje gång! Använd en dator eller en läsplatta. Sök nu på fler ord som har med kooperativ att göra på som sociala kooperativ, kooperativ föreningar och kooperativ företag. Vad får vi fram? Vad verkar skillnaden vara mellan dessa? Varför tror deltagarna att dessa tre sökningar är vanliga googlingar när det gäller kooperativ? u Dela deltagarna i tre grupper. Varje grupp får i uppgift att ta reda på vad en viss företags- eller föreningsform är för något. Ta hjälp av internet! Tillväxtverket har en bra text om de olika företagsformerna som heter Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag, som går att hämta på Tillväxtverkets hemsida, När grupperna läst på om varsin företagsform, redovisa för de övriga vad som kommits fram till. Första gruppen: Vad är en ideell förening? Finns det något arbetsintegrerande socialt företag som verkar genom en ideell förening? Andra gruppen: Vad är en ekonomisk förening? Finns det något arbetsintegrerande socialt företag som verkar genom en ekonomisk förening? Tredje gruppen: Vad är ett aktiebolag? Finns det något arbetsintegrerande socialt företag som verkar genom ett aktiebolag? u Hur går det med arbetet med att hitta studiebesök och personer som kan besöka gruppen för en föreläsning? Gör en att-göra-lista med allt som måste ordnas så att inget faller mellan stolarna. Vart och ett av punkterna på listan ska ha en ansvarig som ser till att saker händer. 13

14 u Kan vi se några fördelar eller nackdelar med att ha ett kooperativ gentemot att ha andra former för att organisera oss? u Vilken av de företagsformer som vi har gått igenom skulle passa bäst för just de idéer vi har? Tips! På internet kan vi hitta massor av information och få tips och idéer från andra arbetsintegrerande sociala företag. Hemsidor som tar upp ämnet är bland annat: SKOOPI: Coompanion: KFO: Sofisam: Tillväxtverket: Arbetsförmedlingen: Försäkringskassan: Sveriges kommuner och landsting: Europeiska socialfonden, EFS: Avsluta Avsluta med att varje deltagare själv får fundera över alla eller någon av frågorna nedan. Ta sedan en talarrunda där varje deltagare i tur och ordning får säga något. Vad var bra? Vad har jag lärt mig? Vad kan göras bättre? Hur fortsätter vi? Reflektera också över de olika diskussionsmetoderna. Var det metoden i sig, eller frågan, som gjorde att det blev mycket, eller lite diskussion? Vilket sätt att diskutera ska vi inte använda oss av framöver? Vilken metod fungerade så bra att vi vill diskutera på det viset igen? 14

15 Inspiration och ledarskap Tillfälle 7-9 Start Under dessa tillfällen är det dags att ta inspiration av andra. Både för att använda oss av goda idéer, men också för att lära oss av andras misstag. Det är nu det passar bra att bjuda in utomstående som får dela erfarenheter, men också att göra studiebesök. I boken Att lära av mirakel finns flera goda exempel att lära sig av. När gruppen hämtar inspiration från andra företag ska de olika arbetsintegrerande sociala företagen jämföras med varandra. En sak som kan skilja mellan olika sociala företag är om och hur rehabiliteringstjänster säljs. Där har de arbetsintegrerande sociala företagen varit en stor framgång. Kommuner och landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vill därför allt oftare köpa rehabiliteringstjänster. Det är viktigt att arbetsintegrerande sociala företagen har ett klokt och genomtänkt samarbete med kommunen man verkar i. Det går att uppnå genom att själva fundera över vad gruppen skulle vilja ha ut av att sälja rehabiliteringstjänster. Och hur blir det med empowerment och ledarskap då? Inläsning Läs på om några arbetsintegrerande sociala företag. Dela in gruppen i mindre grupper och följ några länkar var. Anteckna vad de håller på med och vilka de vänder sig till. Vilka är deras konsumenter, vilka anställer de? Yallatrappan Kraterkraft i Delsbo Kraftkällan i Hudiksvall Hushållsfixarna Nykraft Iggesund 15

16 Infokooperativet i Malmö Xcons i Haninge Le Mat Casa Läs om fördelar med arbetsintegrerande sociala företag för invandrare på sida i boken Att lära av Mirakel. u Diskutera och jämför i helgrupp de olika arbetsintegrerande företagen som gruppen har stött på. Har gruppen varit på studiebesök, ha med dem också. u Vad är skillnaderna i vilka de vänder sig till och vad de producerar? u Vilka anställer de? Vilka är där på rehabplatser? Inläsning Sida i boken Att lära av Mirakel om Vägen Ut-kooperativen Titta även in på deras hemsida under fliken Om oss. u Vad sysslar Vägen Ut! med? u Vad menas med att Vägen Ut! har en konsortiemodell? u Vägen ut!-kooperativen har det som kallas dubbla uppdrag. Vad betyder det? u Blir det samma empowerment för den som är med på rehabplats? u Varför är just arbetsintegrerande sociala företag så framgångsrika när det gäller att sälja rehabiliteringstjänster? Vad kan vår grupp, som inte många andra kan? Vilka erfarenheter finns här som inte andra saknar? u Vika är fördelarna med att välja en målgrupp, som kvinnor, invandrare eller unga att engagera? Vilka är nackdelarna? u Vilken grupp vill gruppen rikta sig till? u Måste man välja en grupp? u Fördelar och nackdelar med blandade grupper. 16

17 u Vad kan det ge samhället i stort om vi startar ett arbetsintegrerande socialt företag? u Finns det någon risk med att vi startar ett arbetsintegrerande socialt företag? Kan det bli som historien på sidan 15, andra rubriken i Sofisams folder om Empowerment? (hämtas på ) Eller kan det bli så att samhället slutar bry sig om arbetsintegrerande sociala företag blir för framgångsrika? Kan verkligen alla bli egna företagare? u Vad betyder det för mig personligen om vi startar ett arbetsintegrerande socialt företag? u Vägen till ett fungerande företag kan kännas lång Vad motiverar mig i det kommande arbetet? u Vad tror jag att jag kan bidra med i ett arbetsintegrerande socialt företag? u Vilka risker ser jag med arbetet? Inläsning u I Coompanions broschyr Välkommen till jobbet beskrivs olika vägar från bidrag till lön. Den går att hämta här: wp-content/uploads/sites/4/2013/12/coompanion_broschyr_dig.pdf u Sida 79 och 82 i boken Att lära av Mirakel. u Broschyren Karriärsstöd en vägen-till-arbete-kedja genom sociala företag för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden som går att hämta på Vägen Uts hemsida, Detta-ar-karriarstod_nyskiss.pdf. u Vilka olika vägar finns det för att slutligen bli anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag? Hur ser resan från bidrag till lön ut, och vilka etapper finns på resan? u Är målet alltid att alla ska bli anställda? u Är det något problem att både vara medlem och arbetsgivare? u Innebär demokrati alltid att alla måste vara med och bestämma? u Hur ser ledarskapet ut, beroende var man står i trappan i Coompanions broschyr? Får alla vara med och bestämma eller borde vissa bestämma mer? u Nu när vi har diskuterat hur andra har gjort kring ledarskap hur ser vi på ledarskap? Hur skulle vi vilja att det såg ut i vårt arbetsintegrerande sociala företag? 17

18 u Vad är en bra ledare? Börja med att associera fritt. Vilka egenskaper för ledare i vårt sammanhang är de viktigaste? Vill vi ha en ledare eller ett kollektivt ledarskap? Avsluta Avsluta med att varje deltagare själv får fundera över alla eller någon av frågorna nedan. Ta sedan en talarrunda där varje deltagare i tur och ordning får säga något. Vad var bra? Vad har jag lärt mig? Vad kan göras bättre? Hur fortsätter vi? 18

19 Idén Tillfälle Start Nu är det dags att på allvar bestämma vad gruppen ska göra i det arbetsintegrerande sociala företaget och på vilket sätt. Kanske hade gruppen redan från början en idé om vad den ville göra men kanske har den idén blivit modifierad under arbetets gång? Kanske upptäcks nu att det inte behöver handla om att bara tillverka eller erbjuda en vara eller en tjänst, utan att syssla med olika saker? Inläsning u Läs om vilka val av affärsinriktning som arbetsintegrerande sociala företag brukar välja på sida i boken Att lära av Mirakel. u Läs om arbetsintegrerande sociala företag som utvecklar yrkeskunskap som kan användas i andra sammanhang från tredje stycket på sida 230 till och med tredje stycket på sidan 232 i boken Att lära av Mirakel. u Dela upp gruppen i fyra grupper som läser om ett affärsval var, Kooperativtjänst K ekonomisk förening (sida 144 och framåt), Jobbcentralen (sida 146 och framåt), MKEF (sida 148 och framåt) och Basta Väst (sida 150 och framåt). När gruppen läst och sammanfattat i stödord, berätta för de övriga grupperna vad deras arbetsintegrerat socialt företag höll på med. Övning How-Now-Wow-brainstorming Under utbildningens gång har gruppen flera gånger fått prova på att brainstorma, det vill säga att skriva ned idéer och svar på frågor på post-it-lappar. Den här gången, för att arbeta fram idéer på vad som ska vara verksamheten i ert framtida arbetsintegrerande sociala företag, ska gruppen använda sig av en annorlunda form för brainstorming. Börja med en vanlig brainstormig, i mindre grupper om tre eller fyra. Vad vill gruppen göra i ett framtida arbetsintegrerande sociala företag? Skriv ned en idé per lapp. Skriv ned allt som koms på, oavsett hur tokigt och visionärt eller vardagligt och simpelt det än må vara. Rita sedan upp fyra fyrkanter på golvet så att de bildar en liten tabell som på bilden nedan. Nu samlas alla smågrupper och arbetar i helgrupp. Omöjligt att genomföra Enkelt att genomföra NOW Nuvarande tankar, idéer, exempel HOW Visionära idéer, drömmar eller framtida utmaningar WOW Snilleblixtar som kan genomföras Enkla idéer Originella idéer 19

20 Ju högre upp i tabellen, desto svårare ska idén vara att genomföra i praktiken. Ju längre ned i tabellen desto mer av en lågt hängande frukt alltså desto enklare ska idén vara att genomföra i praktiken. Ju längre till höger desto mer unik ska idén vara. I slutändan ska alla idéer som är enkla att genomföra, kanske redan existerande idéer, som alla har tänkt på, hamna på den blå Now! -rutan. Det är alltså sådant som kan göra på en gång. Ett exempel på det är om gruppens arbetsintegrerande sociala företag redan har fått frågan om att exempelvis städa en lokal några gånger i veckan i närheten, och gruppen redan har den kunskap och de verktyg som behövs. På den gröna Wow -rutan hamnar de idéer som är enkla att genomföra men som gruppen kanske aldrig hade kommit på om den inte hade haft en brainstorming och samarbetat. En snilleblixt helt enkelt! Kanske har någon ett gott syltrecept som gruppens övriga deltagare skulle vilja lära sig och börja tillverka och sälja? På det gula How?-fältet hamnar de originella idéerna som är lite svårare att genomföra. Visionära idéer som skulle kunna genomföras i framtiden, men som gruppen inte riktigt vet hur så ska ske eller har resurser till idag. Kanske skulle gruppen i framtiden vilja odla egna bär, morötter och frukter och förädla till en närproducerad produkt? Eller skulle gruppen vilja ha tillgång till ved som gruppen kan packa, klyva och förpacka, men inte vet var man får tillgång till det? u Utifrån de olika idéerna, låt alla i gruppen välja tre idéer var och fundera enskilt en stund på varför gruppen borde göra verklighet av just dessa tre idéer. Vilka är fördelarna med just dessa förslag? u Ta sedan en runda då alla får argumentera för just sina tre förslag. u Är gruppens deltagare överens, eller har det utkristalliserats några huvudförslag eller huvudkategorier av förslag som gruppen skulle vilja jobba med? Bestäm hur gruppen vill göra, om vi vill rösta och fokusera på en idé eller om vårt arbets integrerande sociala företag ska syssla med många saker. u Och kom fram till vad gruppen skulle vilja göra! Glöm inte att anteckna. Ta reda på u Vad behöver vi veta, vad behöver vi i fråga om verktyg och lokaler, vad behöver hända innan vi kommer igång? Börja arbetet med att skriva en lång Att göra-lista. Gruppen behöver inte färdigställa den nu, utan man kan fylla i arbetsuppgifter i den takt man kommer på saker. Fundera på vilka roller, ansvar och arbetsuppgifter gruppen skulle behöva i det arbetsintegrerande sociala företaget. Gör en lång lista med en tom spalt bredvid där gruppen sedan fyller i vem som gör vad. Avsluta Avsluta med att varje deltagare själv får fundera över alla eller någon av frågorna nedan. Ta sedan en talarrunda där varje deltagare i tur och ordning får säga något. Vad var bra? Vad har jag lärt mig? Vad kan göras bättre? Hur fortsätter vi? 20

21 Analys av läget och mätbara mål Tillfälle Start Grattis, gruppen har nu förhoppningsvis fått både motivation, inspiration och idéer! Nu är det dags att ta reda på vad gruppen behöver göra härnäst för att nå våra mål. Det ska vi göra med hjälp av en så kallad SWOT-analys. SWOT står för: S: STYRKOR (Strenghts) O: MÖJLIGHETER (Opportunities) W: SVAGHETER (Weaknesses) T: HOT (Threats) Övning Gör fyra fält på ett stort papper. Döp varje fält till en av bokstäverna S, W, O T. Arbeta med ett fält i taget. För varje nytt fält, låt deltagarna fundera en stund för sig själva. Och skriva ned sina tankar på post-it lappar. När alla har fått fundera sätter alla upp sina post-its i det fält gruppen arbetar med. u Styrkor. Hitta det vi är bra på! Vad kan vi bidra med? Vilka tillgångar har vi i form av pengar, material och kunskap? Vilka kontakter har vi? u Svagheter. Vilka förhållanden hos oss kan försämra arbetet, klimatet eller den verksamhet vi har tänkt oss? När blir det problem i gruppen? Vad saknar vi i form av resurser och kunskap? u Möjligheter. Fundera på vad som i omvärlden utgör en chans eller ett tillfälle för oss! Vilka samhällstrender är bra för den verksamhet vi har tänkt oss? Vilka problem på vår ort kan vi utnyttja till vår fördel? Vilka möjligheter kan vi få genom att samarbeta med andra? u Hot. Vilka yttre risker kan innebära en fara för det vi vill göra? Vilka samhällstrender kan utgöra ett hot för vår verksamhet? Är det något som händer i kommunen, eller som gör det svårare att få bidrag, som skulle försvåra för oss? 21

22 u Diskutera det alla har kommit fram till. Behöver vi ta bort eller lägga till någon punkt? Alla får tid att argumentera för sin sak. u Vad ska vi göra för att behålla våra styrkor? u Vad ska vi göra för att vända våra svagheter? u Hur ska vi utnyttja våra möjligheter? Fundera särskilt på vad som är vårt nätverk och vad det skulle kunna vara. Vad är ett nätverk? Utifrån vad vi vill göra vilka behöver vi ha i vårt nätverk? Det ska vi prata om under senare tillfällen, men börja redan nu fundera på vilka som skulle kunna hjälpa oss och vilka möjligheter det innebär. En som behöver arbetspraktik? En bank? En kund? Psykiatrin? Gode män? Arbetsförmedlingen? Ett projekt? SKOOPI? Ett studieförbund? Coompanion? En leverantör? Försäkringskassan? Samordningsförbund? Kommunen? Kriminalvården? KFO eller andra arbetsgivarorganisationer? Personer som har makt att påverka, som till exempel en politiker? En som behöver sysselsättning? u Hur ska vi undvika våra hot? Ta reda på u Finns det något annat arbetsintegrerande socialt företag på vår ort eller ett i Sverige som håller på med liknande saker som vi vill göra, som vi tror har stött på samma styrkor, svagheter, möjligheter eller hot? Ring och fråga hur de gjorde för att stärkas, utnyttja möjligheterna, vända svagheterna till styrkor eller undvika hot. Leta med dator eller surfplatta på Sofiasams hemsida, där det finns en lista över alla sociala företag i Sverige. Sidan har också en bra sökfunktion där man kan söka efter arbetsintegrerande sociala företag i ert län eller med särskild verksamhet. Övning När gruppen nu är överens om värdegrund, vad verksamheten ska bestå i samt våra styrkor, svagheter, möjligheterna och hoten är det dags att sätta upp mål. Vad vill vi uppnå egentligen? Vad kommer vi att kunna uppnå inom det närmsta året, var vill vi vara på sikt? Målen i ett arbetsintegrerat socialt företag kan vara av olika slag. Det kan handla om ekonomiska mål, sociala mål och miljömål. Ett ekonomiskt mål kan exempelvis handla om hur mycket försäljning vi siktar på att ha. Ett socialt mål kan handla om hur många som trivs på arbetsplatsen. Ett miljömål kan exempelvis vara att ha låg klimatpåverkan. u Formulera tre olika mål, ett socialt, ett ekonomiskt och ett miljömål. Dela in gruppen i tre grupper som får ansvara för ett mål vardera. u Det finns olika sätt att formulera mål. Ett effektivt sätt att sätta upp mål är att använda sig av metoden SMART. Varje bokstav i ordet SMART utgör en regel för hur målen ska formuleras. Målet ska vara: 22

23 S: Specifikt. Målet handlar om en sak och det ska gå att förstå vilket nytt tillstånd som är tänkt. M: Mätbart. Det ska på något sätt gå att mäta att målet har uppfyllts. A: Accepterat. Alla är överens om att målet är bra och rimligt. R: Realistiskt Det ska vara möjligt att genomföra det som krävs för att uppnå den förändring gruppen vill få till. T: Tidsbundet. Det ska vara ett mål som går att uppnå under den tiden utbildningen håller på. u Följer våra mål reglerna enligt SMART? u När målen är formulerade, fundera på vilka aktiviteter vi behöver göra för att nå våra mål. Om vi vill att fler ska trivas på det som kommer att bli vår arbetsplats, vad kan vi då göra? Ordna en fest? Ta upp frågan på morgonmöten? Om vi vill ha låg klimatpåverkan, kanske vi ska köpa in cyklar istället för att åka bil, eller att vi använder porslinsmuggar istället för engångsmuggar när vi dricker kaffe. Eller behöver vi mer kunskap i någon fråga för att kunna nå våra mål? u Vad behöver vi veta, vad behöver vi i fråga om verktyg och lokaler, vad behöver hända innan vi kommer igång? Börja arbetet med att skriva en lång Att göra-lista. Gruppen behöver inte färdigställa den nu, utan man kan fylla i arbetsuppgifter i den takt man kommer på saker. Fundera på vilka roller, ansvar och arbetsuppgifter gruppen skulle behöva i det arbetsintegrerande sociala företaget. Gör en lång lista med en tom spalt bredvid där gruppen sedan fyller i vem som gör vad. Avsluta u Avsluta med att varje deltagare själv får fundera över alla eller någon av frågorna nedan. Ta sedan en talarrunda där varje deltagare i tur och ordning får säga något. Vad var bra? Vad har jag lärt mig? Vad kan göras bättre? Hur fortsätter vi? 23

24 Planer för företaget Tillfälle Start Nu är det dags att börja reflektera över vad ett fortsatt företagande tillsammans kan komma att innebära. Det är också läge att börja utarbeta en affärsplan, fundera kring marknadsföring, organisation och ekonomi. Under dessa tillfällen ska många beslut fattas. Bestäm i förväg hur gruppen vill att besluten ska fattas, så att ingen känner sig åsidosatt. Måste alla vara överens? Om vi kör fast, räcker det med majoritetsbeslut? Inläsning Sida i Att lära av mirakel, rubriken Vikten av att nätverka, utnyttja eldsjälar och spela det sociala ansvarskortet u Vad menas med det sociala ansvarskortet? u Hur använder sig andra arbetsintegrerande sociala företag av det i marknadsföringen? Titta på hemsidorna och jämför. Yallatrappan Kraterkraft i Delsbo Kraftkällan i Hudiksvall Hushållsfixarna Nykraft Iggesund Ta reda på u Gör en marknadsundersökning! Utifrån den idé eller de idéer gruppen själva har ta reda på vad våra tilltänkta konsumenter behöver. Då kommer ert slutgiltiga erbjudande kunna bli bättre. Har gruppen flera intressenter som behöver marknadsundersökas om företaget ska erbjuda flera produkter eller tjänster dela upp gruppen i mindre grupper. Det första steget i en marknadsundersökning är att precisera syftet med undersökningen. Vad vill vi ha ut av den? Sedan måste gruppen avgränsa sig. Det går inte att fråga alla i hela världen! Fundera på hur många gruppen skulle vilja rikta undersökningen till (kanske en person vardera räcker?) och hur omfattande det ska vara. Hur mycket tid kan man begära att den som svarar på undersökningen lägger ned på den? 24

25 Sedan är det dags att bestämma på vilket sätt undersökningen ska besvaras! Via intervjuer, med en gruppdiskussion eller med brev hem i brevlådan? Bestäm vilka frågor gruppen vill ha med. Vad vill man veta om personerna som ska tillfrågas? Gruppen kanske vill veta på vilket sätt de konsumerar och vilka värderingar de har. Kanske de skulle vilja byta till att konsumera en vara eller en tjänst hos det nya arbetsintegrerande sociala företaget om de vet att det är för ett gott syfte? Sedan är det dags att börja leta efter personer som kan besvara undersökningen! Ta reda på Vad behöver vi lära oss i fråga om ekonomi och juridik innan allt sätter igång? Bjud in någon från Coompanion, eller någon annan gruppen har i sitt nätverk, som kan komma och föreläsa. Öva u Oavsett vilken företagsform gruppen har bestämt sig för kommer det säkert att innebära en hel del inflytande och delaktighet. Ordna några korta rollspel där alla, i helgrupp eller i mindre ordning, får prova på att ha ett styrelsemöte. De som vill turas om att vara ordförande eller sekreterare. u Nu är det dags att utforma en affärsplan! Det är en del i en sorts handlingsplan. Det passar utmärkt att även här ta kontakt med Coompanion eller någon annan gruppen har i ert nätverk, som kan fungera som processledare när gruppen utformar sin arbetsplan. Arbetet med affärsplanen är det allra viktigaste för att kunna bedöma om den verksamhet gruppen funderar på att starta verkligen håller. Det är också mycket lättare för intressenter och samarbetspartners att hjälpa gruppen mer konkret om de vet vad gruppen ska göra. u Börja med att fundera själva. Vad behöver hända innan gruppen har nått fram till målet? Vad behöver vi bestämma? Vissa saker har gruppen säkert redan bestämt, men skriv ned det också. Varje sak får en lapp var. Bestämma verksam het, starta själva föreningen eller företaget, stadgar, styrelse, marknadsföring, hitta lokaler, affärsplan Vad så detaljerade som möjligt. Ta hjälp av den att göra lista gruppen påbörjade vid de förra tillfällena. Tejpa sedan fast lapparna i en liten stig på golvet. Det gruppen redan har bestämt läggs i början på stigen, så det kan man checka av. Se till att alla förstår vad alla orden betyder. Bestäm i vilken ordning alla orden ska vara. u Ställ deltagarna på den plats på stigen där gruppen ännu inte har bestämt börjar. Då ser alla alltid hur långt det är kvar men också hur långt vi faktiskt har kommit. u Sedan är det dags att samla vissa viktiga beslut och strategier i en affärsplan. u Skriv affärsplanen så att det är lätt att ändra i den. Om förutsättningarna ändras kan gruppen behöva ändra i den. 25

26 u Det gruppen behöver få med i affärsplanen är: Affärsidén Hur verksamheten ska fungera Vad gruppen planerar att göra Målen med verksamheten Hur målen ska uppnås För att besvara det måste gruppen besluta om vissa konkreta saker som också måste med i affärsplanen. u Vilken eller vilka varor eller tjänster ska vi erbjuda? u Vilket pris behöver vi ha för dessa för att verksamheten ska gå runt? u Vilka konkurrenter har vi? u Vilken lokal och vilken utrustning har vi tillgång till? u Vilka kunder vill vi ha? u Vilken finansiering har vi? u Hur ska vi marknadsföra oss? Fundera också på hållbarheten och delaktigheten det som gör det arbetsintegrerande sociala företaget unikt. u Visst är det viktigt att fundera på affärsstrategier, men det är också viktigt att bygga in utrymme för kompetensutveckling och stöd. Vilka kan hjälpa oss med det? u Vilken strategi ska vi ha för att kunna ta emot den målgrupp som vi brinner för och riktar oss mot? u Vilken hjälp kan vi få från arbetsgivarorganisationen KFO, eller någon annan arbetsgivarorganisation som vi har kontakt med, när det gäller kurser, vidareutveckling och information kring arbetsmiljöfrågor? Hur kan vi samarbeta med dem? Tips! u Kom ihåg att alla vi pratar med och vi själva måste kunna förstå affärsidén! Det ska inte vara några fina, svåra ord som ingen kommer ihåg. u Kom ihåg att vår affärsplan är vår ensak! Det är inte bra om konkurrenterna får veta hur vi har tänkt kring exempelvis prissättning. Bestäm! Det är helt klart mycket som ska avgöras nu strax innan vi sätter igång med det arbetsintegrerande sociala företaget. Bestäm tid och plats för en dag då gruppen slutligen bildar det arbetsintegrerande sociala företaget. Har gruppen inte ännu bestämt om det ska vara en ideell förening, en ekonomisk förening, ett aktiebolag eller något annat så bestämmer gruppen det nu. Om gruppen bildar en ideell förening är det enkelt då har gruppen bara ett så kallat konstituerande möte som innebär att föreningen bildas. Då antar gruppen stadgar och väljer vilka som ska sitta i styrelsen. Det går att hitta mallar för stadgar om man söker på internet, som man sedan kan ändra i. 26

27 Om gruppen istället vill starta en ekonomisk förening eller ett aktiebolag behöver gruppen också registrera föreningen eller aktiebolaget hos Bolagsverket. u Kom överens med Coompanion eller någon annan företagsrådgivare om när och hur starten ska ske och vilken hjälp gruppen kan få med det. u Fortsätt på den att-göra-lista som gruppen har börjat på! Vad behöver vi veta, vad behöver vi i fråga om verktyg och lokaler, vad behöver hända innan vi kommer igång? Börja arbetet med att skriva en lång Att göra-lista. Den behöver inte färdigställas nu, utan gruppen kan fylla i arbetsuppgifter i den takt som gruppen kommer på saker. Fundera på vilka roller, ansvar och arbetsuppgifter som skulle behövas i det arbetsintegrerande sociala företaget. Gör en lång lista med en tom spalt bredvid där gruppen sedan fyller i vem som gör vad. Avsluta u Avsluta med att varje deltagare själv får fundera över alla eller någon av frågorna nedan. Ta sedan en talarrunda där varje deltagare i tur och ordning får säga något. Hur har jag hittills utvecklats som människa av att gå utbildningen? Vad har jag lärt mig? När ses gruppen nästa gång? Hur ser fortsättningen ut på kort och lång sikt? 27