Om bildhantering En handledning till Gimp

Transkript

1 Om bildhantering En handledning till Gimp Victoria Johansson, Stefan Lindgren, Richard Andersson Humanistlaboratoriet, Lunds universitet 5 december 2006 Innehåll 1 Inledning Innehållet i denna guide Vad är Gimp? Vad ska du använda dina bilder till? 3 3 Att skanna en bild Att skanna vanliga bilder Att skanna stora bilder Att skanna diabilder Att starta Gimp 7 5 Bildbehandling Gimps fönster Lager Att öppna/importera en bild till Gimp Att retuschera en bild Att beskära en bild Att räta upp en sned bild Att ändra bildstorlek Att frilägga en bild Att göra en bild ljusare/mörkare Att göra en suddig bild skarpare Att pussla ihop flera bilder till en enda Att lägga in ett textobjekt

2 6 Att spara en bild 24 7 Olika bildformat Några vanliga bildformat Spara i olika bildformat Konvertera till olika bildformat Pixlar, bildstorlek och upplösning Något om bilder med olika upplösning Ladda ner Gimp

3 1 Inledning 1.1 Innehållet i denna guide Detta är en guide till bildhantering, där vi visar hur man kan använda programmet Gimp för att förändra, modifiera och konvertera bildfiler på olika sätt. Guiden är på inget sätt heltäckande, utan visar bara på några möjligheter. Handledningen innehåller först ett avsnitt om hur man kan skanna in bilder (både foton och diabilder), sedan konkreta steg-för-steg-guider till några sätt som bilder kan förändras. Slutligen finns några mer teoretiska avsnitt om bildformat och bildstorlek, och om hur du kan ladda ner Gimp. Urvalet av bildhanteringsmoment och tipsen är särskilt avpassade för arkeologer, men kan förstås också användas av andra grupper. I denna guide arbetar vi med PC-versionen för Gimp, men nästan alla tips kan användas rätt av i Mac-versionen 1. Om du har kommentarer, tips på förbättringar, eller upptäcker rena felaktigheter i denna guide får du gärna mejla till it-pedagogen på adress itpedagog@sol.lu.se. 1.2 Vad är Gimp? Gimp är ett bildbehandlingsprogram som finns för både Windows- och Macmiljö. Programmet fungerar ungefär som Photoshop, men är inte riktigt lika renskalat. Om du är van att arbeta med Photoshop kan du relativt enkelt använda Gimp i stället, och om du lär dig att arbeta i Gimp har du vice versa stora fördelar om du senare arbetar i Photoshop. Den stora fördelen med Gimp jämfört med Photoshop är att Gimp är gratis. Allt väsentligt som finns i Photoshop går även att göra i Gimp. Du kan läsa mer om Gimp (och ladda ner programmet) på hemsidan: Sist i denna guide, i avsnitt 8.2, finns också information om hur du bäst laddar ner programmet. 2 Vad ska du använda dina bilder till? När man arbetar med bilder är det viktigt att tänka på vad bilderna ska användas till. Detta gäller alla steg i bildbehandlingen, från skanning till beskärning, och slutligen vilket filformat man väljer att spara bilden i. Beroende på användningsområdet behöver du ha en bild med olika upplösning. Ett enkelt sätt kunde vara att alltid spara i den högsta möjliga upplösningen, men ibland är originalbildens skick sådant detta inte alltid hjälper. En suddig 1 Obs! Gimp har inte blivit helt anpassat till Mac. Detta innebär att man för ganska många typiska kortkommandon, t ex Ångra, inte kan använda Mac-kommandot Äpple+Z, utan måste använda sig av pc-kommandot Ctrl-tangenten+Z. För motsvarigheter till att högerklicka på pc kan man dock hålla in Äppletangenten samtidigt som man klickar med musen 3

4 bild kan aldrig bli helt skarp; det går att retuschera bort prickar, men det går förstås aldrig att se vad som egentligen fanns bakokm prickarna. Dessutom tar högupplösta bilder stor plats på hårddisken och/eller i kameran. Beroende på ditt syfte kan du spara mycket datorutrymme genom att komprimera bilderna till ett annat format. Men den information som försvinner när du gör detta går aldrig att få tillbaka!! Om en bild är högupplöst eller lågupplöst märks sällan medan man arbetar på datorskärmen. Man kan se skillnader när man zoomar in i en bild, men vanligen märker man det först när man skriver ut bilden, eller t ex visar den med en projektor i ett bildspel/powerpoint-presentation. I avsnitt 8.1 diskuterar vi skillnaderna mellan upplösning och utskrift ytterligare. Tänk alltså på hur du väljer bild - allt går inte att retuschera bort, och originalbildens skick begränsar möjligheten att använda bilden! 3 Att skanna en bild När det handlar om skanning är det viktigt att veta att det finns många olika skannrar, och många olika skannerprogram. De flesta skannrar och skannerprogram har dock följande steg: Placera bilden på skannern Först startar du datorn och skannern och placerar bildern på skannern. Förhandsgranska Skannern utför sedan en förhandsgranskning. Justera Utifrån denna kan du sedan justera saker i bilden/texten du skannar in (t ex ljusförhållande, storlek, skärpa osv). Skanna Skannern skannar in bilden enligt dina önskemål. Spara Du kan spara bilden i det format och på den plats du helst vill ha den. Nedan går vi igenom hur man utför dessa steg när man arbetar med en PC och en skanner av typen Hewlett-Packard Scanjet Skanner 8200 Series. 3.1 Att skanna vanliga bilder Under bildhanteringslektionen i Humlabbet/Betalabbet kommer du att få pröva på att skanna in en bild med en skanner av typen Hewlett-Packard Scanjet Skanner 8200 Series. Du kan sedan förändra denna bild när du arbetar med Gimp. Medan du väntar på att skanna din bild kan du börja öva på övningsbilderna. Vi börjar med att gå igenom hur du skannar in vanliga bilder, t ex ett fotografi. 1. Börja med att starta skannerdatorn/logga in, om du inte redan gjort det (se ovan). 4

5 2. Lägg sedan in din bild i skannern. Om den inte är på (den brukar starta när man öppnar locket), så tryck på startknappen längst till vänster på skannern. 3. Öppna skannerlocket. 4. Försök passa in bilden så att åtminstone en sida ligger mot en kant. Om möjligt två. På så sätt minskar du risken att bilden blir sned från början. 5. Stäng locket till skannern. 6. Gå nu till datorskärmen och gå ner till Startmenyn (längst ner till vänster på skärmen). 7. Välj Alla program och sedan Hewlett-Packard, och vidare Scanjet Skanner 8200 Series och till sist Foto & bilduppbyggnadsdirektör. 8. Nu öppnas ett fönster, där du beroende på vad du ska skanna in kan välja olika alternativ. 9. Du ska börja med att klicka på menyn Inställningar överst i fönstret och sedan välja Inställningar för bildskanning. 10. Ett fönster öppnas. Ställ här in följande: Upplösning: 200 Utdatadyp: miljontals färger (24 bitar) Du kan också göra andra inställningar för upplösning och utdatatyp: Upplösning 200 dip (dots per inch, eller pixlar per tum) är standard för upplösning. Beroende på din bild och bildens användningssyften kan du vara olika detaljerad. 200 dip är en bra utångspunkt. Om man väljer ett lägre nummer blir bildfilen mindre, men upplösningen blir också mindre. Ett högre värde gör att man skannar in många fler punkger på bilden, men bildfilen kan lätt bli väldigt stor. Utdatatyp Under menyn Utdatadyp överst i fönstret kan du välja om du vill ha bilden i färg, gråtoner eller svartvitt. Om bilden är svartvit är det bäst att välja svartvitt. Detta har också betydelse för hur stor filen blir. Om du väljer miljoner färger blir bilden mycket större. Tänk på användningsområdet innan du väljer vilka färger du ska ha! Grundinställningen är miljoner färger, låt den vara så om du inte har en svartvit bild från början. Fotografitidskrifter rekommenderar dock att man skannar svartvita foton som färg. 11. Klicka sedan på fliken spara inställningar i samma fönster. I det fönster som kommer upp ska förinställningen vara att du sparar till X:/Gimp/Skannerbilder. Ändra till detta om det inte stämmer. 5

6 (a) För att ändra klickar du på Bläddra-knappen (b) I fönstret som väljer upp väljer du nätverksenheten GU-material. (c) Sedan väljer du mappen GIMP. (d) Till sist väljer du mappen Skannebilder. 12. Du ska också ställa in vilken filtyp du sparar till. Om du skannar in diabilder ska du välja TIFF, annars går det bra med Jpeg (men du får förstås gärna skanna i bilder i TIFF också, då får du en okomprimerad bild). 13. När du gjort dina inställningar ska du klicka OK, så att fönstret stängs. 14. Sedan ska du välja Skanna bild. (Om du väljer Skanna dokument ska du verkligen skanna in text från en tryckt bok (eller kopierad sida.) 15. Ett nytt fönster öppnas, där du ska välja alternativet Original från glas. 16. När du är klar med dina inställningar ska du klicka på symbolen för att skanna bild (längst ner i fönstret). 17. Det görs nu en förhandsgranskning/förhandsskanning. 18. Du får upp ytterligare ett fönster. Här kan du välja vilken del av inskanningsytan som din bild ska täcka. Du kan dra ut bilden så att den täcker hela den grå bakgrunden. 19. Sedan kan du välja den bit av bilden du vill ha genom att dra i de svarta punkterna. Du väljer alltså den delen av bilden som ska skannas in. 20. I det här läget kan man fortfarande anpassa inskanningen lite grann. Gå upp under Allmänt, Avancerat och Utdatatyp och ändra inställningar om du vill. 21. När du är klar med inställningar så klickar du på symbolen Acceptera nederst i fönstret. 22. Skanningen börjar. 23. När skanningen är färdig får du upp ett fönster och blir tillfrågad om du vill skanna ytterligare en bild. Välj Nej. 24. Efter ytterligare några sekunder kommer ett filhanteringsfönster upp. Här syns en miniversion av din bild. 25. Du kan dubbelklicka på den och kolla hur bilden blev. 26. Sedan kan du klicka på knappen Spara som, och välja i vilket format du vill spara den, och under villket namn, och var du vill spara den. Läs mer om olika filformat i avsnitt Du kan också ändra andra saker (så som rotation och storlek) här, men detta gör man mycket bättre i Gimp. 6

7 3.2 Att skanna stora bilder Om du har en stor bild som inte får plats i sin helhet i skannern kan du skanna den i omgångar, och sedan sätta ihop bilden igen med hjälp av Gimp (se mer nedan, under avsnitt 5.11). 3.3 Att skanna diabilder Du kan också testa att skanna diabilder om du tror att du kommer behöva det i framtiden. Gör så här: 1. Öppna skannerlocket, och ta av den vita skyddsplattan i locket. Du kan bara lyfta den uppåt. 2. Dra sedan ut diabildshållaren och passa in upp till 3 bilder här, och sätt sedan tillbaka denna i locket. 3. Stäng locket. 4. Gå sedan igenom processen för att skanna ovan ovan, men kom ihåg att välja att skanna in en TIFF-bild. 5. När en förhandsgranskning skapas kan du se att endast en bild från diabildshållaren visas som förhandsgranskning, och det är bara denna du ska skanna in. 6. Du kan behöva justera lite grann. Du vill t ex kanske att skanningen ska bli lite utanför det förmarkerade området (ibland tar inte den automatiska skanningen hela bilden annars). Du kan senare beskära bilden i Gimp om det kommer med för mycket svart. 7. Gå in under storlek. För en diabild är det bra om man skalar upp den till t ex 600 %. Upplösningen bör också vara större är en bra standard för diabilder. 8. Du ska också välja att skanna in en diapositiv från OH-adapter (om det är en positiv bild, och du inte skannar in negativ, t ex). 9. Du kommen också att bli tillfrågad om du vill skanna in flera bilder. Du kan svara Ja, och flytta det markerade området från en diabild till en annan i diabildshållaren. 4 Att starta Gimp När du startar Gimp första gången på en pc-dator får du upp ett fönster där du måste göra en så kallad användarinstallation. Gör så här när du startar Gimp första gången och gör användarinstallationen: 7

8 1. Klicka på Start (längst ner till vänster på skärmen). 2. Välj Alla program. 3. Välj mappen som heter GIMP. 4. Välj programmet Gimp 2 5. Ett fönster öppnas där det står Välkommen till Gimp 2.2 användarinstallation. 6. Klicka på knappen Fortsätt längst ner i fönstrets högra hörn för att gå vidare. 7. Nästa fönster heter Personlig Gimp-mapp. 8. Klicka på knappen Fortsätt längst ner i fönstrets högra hörn för att gå vidare. 9. Nästa fönster heter Logg över användarinstallation. 10. Klicka på knappen Fortsätt längst ner i fönstrets högra hörn för att gå vidare. 11. Nästa fönster heter Prestandaavstämning av Gimp. 12. I detta fönster ska du se till att följande är rätt inställt: (a) Bildblockscachestorleken ska vara inställd på 128. Ändra till detta om det inte är förinställt. Om du från början vet att du ska arbeta med väldigt stora bilder kan du sätta ett högre värde här, men du behöver knappast tänka på det, eftersom programmet kommer fråga dig om det ska öka cachestorleken om det blir nödvändigt. (b) Efter Växlingskatalogen finns en ruta där du inte riktigt kan se hela sökvägen. Det bör i alla fall stå något i stil med Documents and Settings\inlogg\gimp-2.2. Ordet inlogg ska vara identiskt med det inlogg du använde för att logga in på datorn. 13. Klicka sedan på fortsätt. 14. Fönstret stängs och Gimp gör de sista inställningarna innan programmet startas. 15. När programmet har startat får du ofta upp några användartips. Du kan läsa dessa, eller stänga tipsrutan genom att klicka på Close. Gimp är nu öppnat och du kan sätta i gång och arbeta! När du nästa gång använder programmet på samma dator kommer du inte att behöva göra Användarinstallationen. 8

9 Figur 1: Gimp-fönstret. Här finns ikoner som du kan klicka på för att sedan på olika sätt formatera din bild. 5 Bildbehandling Det här avsnittet innehåller först lite allmän information om hur Gimp är uppbyggt, med fönster och lager. Sedan följer ett antal avsnitt där du har möjlighet att öva på att förändra en bild på olika sätt. Du kan använda bilder i övningsmaterialet 2, eller en bild som du skannat in. Du kan naturligtvis hoppa över sådana avsnitt som du inte är intresserad av, eller som du redan behärskar! 5.1 Gimps fönster När du arbetar med Gimp kommer du att använda dig av tre olika fönster. När Gimp startas finns från början två av dessa fönster öppna 3. Du kan flytta fönstren i förhållande till varandra genom att gå till listen ovanför fönstret, klicka med musen och hålla kvar, och sedan dra fönstret dit du vill ha det. Du kan också förändra storleken och/eller bredden på fönstret genom att ta tag i 2 Övningsmaterialet är tillgängligt om du arbetar på Humlabbets datorer. För att hitta materialet går du till Den här datorn, och sedan till Nätverksservern GU-material, och väljer mappen GIMP. 3 Om de inte är öppna från början kan du gå upp under Arkivmenyn i Gimpfönstret, och välja Fönster och sedan Skapa ny docka. Där kan du sedan välja vilka arbetsfönster du vill öppna. 9

10 nedre, högra hörnet med musen, hålla nere musen och dra i fönstret så att det blir större och mindre. Testa gärna! De tre fönstren: Gimp-fönstret Det första fönstret som öppnas heter Gimp. Här finns olika ikoner som du behöver klicka på för att på olika sätt förändra din bild. Se figur 1. Lagerfönstret Det andra fönstret heter Lager, Kanaler, Slingor.... I detta fönster kommer du framför allt att kunna se de olika lagren som din bild är uppbyggd av (mer om detta nedan). Nederdelen av fönstret innehåller tre flikar, som bl a ställer in storlek och form på den pensel som du kan använda för att lägga till och/eller måla på din bild. Se figur 2. Läs mer om Lager i avsnitt 5.2 nedan! Bildfönstret När vi så småningom arbetar med en bild kommer ett tredje fönster att öppnas, som kallas Bildfönstret. Här finns själva bilden som vi kan förändra på olika sätt. Du kan ha flera bildfönster öppna. Varje bildfönster heter samma sak som bilden du öppnat, och det kommer alltså inte att heta just Bildfönster. 5.2 Lager Flera bildbehandlingsprogram använder något som kallas för lager. Lite kort innebär lagertänkandet att man bygger upp flera bildlager medan man arbetar med en bild. Med hjälp av de olika lagren kan man förändra en del av bilden i taget. Lagren används under tiden man arbetar med själva bilden, men när man är färdig med bilden lägger man ihop två eller flera av lagren, exporterar dem och plattar till bilden. Man kan föreställa sig lagren som ett antal over head-bilder som man lägger över varandra för att se det slutliga resultatet. Man kan utesluta eller ta bort sådana over head-bilder man inte vill ha med, och när man är nöjd med helhetsresultatet (dvs resultatet när alla over head-bilder har lagts ovanpå varandra), så väljer man att platta till bilden, så att alla de olika lagren bildar en enda bild. När vi arbetar med Gimp kommer vi ibland att använda flera lager innan vi är färdiga med vår slutgiltiga bild. I Lagerfönstret kan du hela tiden kontrollera vilket lager det är du arbetar med. 5.3 Att öppna/importera en bild till Gimp Vi ska börja med att öppna eller importera en bild till Gimp, så att vi har något att arbeta med. 1. Gå upp till Arkivmenyn i Gimpfönstret, och välj alternativet Öppna... 10

11 Figur 2: Lagerfönstret. Här ser du de olika lagren som din bild är uppbyggd av. Här finns också ikoner som du kan klicka på för att förändra din bild på olika sätt. 2. Ett fönster öppnas, där du ska lokalisera övningsmaterialet (se figur 3). 3. Till vänster i fönstret som öppnats finns en lista på servrar och nätverksenheter. Dubbelklicka på Nätverksenhet (X:\). 4. I mitten av fönstret får du då en lista på de mappar som finns i (X:\). 5. Scrolla ner tills du hittar mappen Gimp och dubbelklicka på den. 6. I mitten av fönstret syns nu innehållet i Gimp-mappen. Leta reda på filen Originalgroda.jpg, och dubbelklicka på den. 7. Nu ska bilden öppnas i ett nytt fönster i Gimp. Detta fönster kommer vi att kalla Bildfönstret. 8. Titta nu också i Lagerfönstret och konstatera att där nu finns ett lager, som kallas Bakgrund. 11

12 Figur 3: När du väljer Öppna som under Arkivmenyn får du upp detta fönster. Klicka i vänsterspalten för att välja t ex den Nätverksenhet där filen du vill öppna finns. I mittendelen av fönstret kan du därefter söka vidare i undermappar. Nu har vi öppnat en bild på en groda. Vi ska använda denna för att öva oss på olika funktioner i Gimp. 5.4 Att retuschera en bild Vi ska börja med att retuschera bort det gröna v-tecknet i grodans panna. Liknande teknik kan du använda för att t ex ta bort prickar från gamla dokument, eller retuschera bort den svarta rand som ofta kan uppstå när man skannar in ett bokuppslag. Figur 4: Zoom. Symbolen för att zooma är ett förstoringsglas. Du hittar symbolen i Gimpfönstret. Klicka först på förstoringsglaset, och sedan på den delen av din bild som du vill zooma in.. 1. Gå till Bildfönstret. 2. Börja med att zooma in det område du vill förändra genom att klicka på Zoomknappen i Gimpfönstret. Zoomknappen ser ut som ett förstoringsglas (se figur 4). 12

13 Genom att göra förändringar i inzoomat läge i stället för i bildens naturliga storlek så kommer förändringarna synas mindre (eller i princip inte alls), när bilden visas i normal storlek. 3. Klicka gärna upprepade gånger på bilden för att zooma in ytterligare. Det är bra att vara inzoomad om man ska förändra små detaljer. Om du zoomar in för långt kan du zooma ut. För att zooma ut bilden markerar man först zoomknappen (om den inte är markerad), och håller sedan nere Control-tangenten (Ctrl) samtidigt som man klickar med musen på bilden. Testa gärna!! 4. När du zoomat in tillräckligt på grodans gröna V-tecken är det dags att hämta färg eller mönster från någon annanstans på bilden, så att vi kan måla över V-tecknet. Gå därför till Gimpfönstret och klicka på symbolen som heter Måla genom att använda mönster eller bildregioner. Symbolen ser ut som en stämpel (jfr figur 5). Obs!! Du kan alltid få reda på vad de olika knapparna i Gimpfönstret eller Lagerfönstret heter genom att svepa med musen över knappen och stanna till utan att klicka. Du får då efter några sekunder upp en hjälpruta som talar om vad knappen/funktionen innebär. Figur 5: Måla genom att använda mönster eller bildregioner. Denna symbol finns i Gimpfönstret. Klicka först på symbolen, och sedan på den delen av din bild som du vill förändra. 5. När du klickat på symbolen Måla genom att använda mönster eller bildregioner ska du sedan klicka en gång någonstans på bilden i Bildfönstret (så att bilden markeras). 6. Nu ska du hämta färg/bildinformation från någonstans på bilden som du ska täcka det gröna V-tecknet med. Vi ska hämta färgen från grodans bruna skinn. 7. Håll nere controltangenten på tangentbordet (ctrl) samtidigt som du klickar någonstans på grodans bruna skinn. Nu hämtas/kopieras färg/bildinformationen där du klickar, så att du kan använda den någon annanstans. 8. Släpp sedan controltangenten och klicka till en gång någonstans på grodans gröna v-tecken. Nu försvinner det gröna och blir brunmelerat i stället. 9. Det finns några olika sätt som kan hjälpa dig i den här processen. Testa gärna alla varianterna! Om du inte blir nöjd kan du alltid ångra dig (Crtl+Z, eller gå upp under Redigera-menyn i Bildfönstret, och välj ångra). 13

14 Kopiera samma färginformation om och om igen Genom att använda upprepade punktklickningar kopieras samma färg/bild-information gång på gång. Testa! Öka arean som kopieras Om du vill att en större punkt/ett större område ska kopieras kan du gå till i nederdelen av Lagerfönstret (jfr figur 6). Här finns tre flikar. Om du ställer dig på den första fliken som heter Penslar kan du här välja format, storlek och utseende på din pensel. När du sedan control-klickar på bilden för att hämta färginformation kommer informationenen som kopieras att vara beroende av utseendet på penseln. Detsamma gäller förstås när du sedan klickar för att förändra bilden! Testa! Kontrollera varifrån färginformationen hämtats Om du klickar en gång till på något grönt, och håller kvar musen nedtryckt efter klicket, så ser du ett litet plustecken (kikarsikte) som syns på den delen av bilden varifrån du hämtat färg/bildinformationen. Detta kan vara bra att ha som kontroll. Testa! Kopiera en del av bilden till en annan del av bilden Ett annat trick är att hålla nere musknappen och röra den över det gröna v-tecknet. Då förändras bilden utifrån vart plustecknet/kikassiktet flyttar sig. På så sätt kan man faktiskt kopiera en del av bilden till en annan del av bilden. Testa! Figur 6: Ändra storleken/typen/formen på penseln genom att gå till undre delen av Lagerfönstret. 10. När du testat dig fram och lyckats radera grodans V-tecken är det dags att zooma ut bilden. Klicka först på zoom-symbolen i Gimpfönstret, och håll sedan nere ctrl-tangenten samtidigt som du klickar på bilden i Bildfönstret. 11. När du zoomat ut bilden är det väldigt svårt att se att den har förändrats. Om man hade gjort förändringen medan bilden var utzoomad hade det 14

15 emellertid varit lättare att se detta. Därför är det bra att zooma in bilden innan man gör sådana här förändringar. 5.5 Att beskära en bild Ibland vill man beskära bilden på olika sätt. Beroende på vad man är ute efter kan man gå till väga på olika sätt. Testa de olika varianterna nedan. Du kan utgå från grodbilden som vi redan har jobbat med. För att klippa ut en del av bilden kan du göra så här: 1. Gå till Gimpfönstret och klicka på symbolen Markera rektangulära regioner. Symbolen ser ut som en grå rektangel med en svart- och vitstreckad ram (se figur 7). Figur 7: För att markera/klippa ut en del av en bild kan du använda symbolen Markera rektangulära regioner i Gimpfönstret. 2. Gå sedan till Bildfönstret. 3. Använd musen för att klicka och dra över den delen av bilden som du vill behålla. Om du råkar klicka fel så klicka direkt någonstans utanför det markerade området, och försök sedan igen att klicka och dra över den del av bilden som du vill välja. Testa dig fram! När du är nöjd ska en del av bilden finnas inom en svart- och vitstreckad rektangel. 4. När du är nöjd med din markering går du upp till menyn som heter Bild i Bildfönstret. Välj alternativet Beskär bild. 5. Genast försvinner allt utom det du markerat från bilden. 6. Du kan sedan gå upp under Bildfönstrets Arkiv-meny och välja Spara som... för att spara denna utklippta bild (se mer under rubriken Spara bilden (avsnitt 6)). Du kan använda Ångra-kommandot (ctrl+z, eller gå upp under Redigaremenyn och välj Ångra) några gånger för att få tillbaka din ursprungliga bild, så att du kan testa andra sätt att beskära bilden nedan. Om du vet exakt hur stor din bild måste vara kan du göra så här: 1. Gå till menyn Lager i ditt bildfönster. 2. Välj alternativet Storlek på lagergräns

16 3. Ett fönster öppnas där du kan ställa in hur stor bilden ska vara när den är beskuren. 4. I fönstret finns två fält för Bredd och Höjd. Grundinställningen är att de är sammanlänkade, för att behålla bildens proportioner. Detta innebär att om man ändrar måttet på t ex bredden, så förändras också höjden, och tvärtom. Att bredd och höjd är sammanlänkade visas genom symbolen två ihoplänkade länkar till höger om bredd- och höjdfälten. 5. Klicka på symbolen med länkarna, så märker du att de kopplas isär. Detta betyder att proportionerna mellan bredd och höjd inte längre är beroende varandra. Du kan ändra storleken på t ex bredden utan att höjdstorleken ändras. 6. Se nu till att bredd och höjd är länkade. 7. Ändra sedan höjden till t ex 300. Ta sedan return/enter på tangentbordet. 8. I fönstret som är öppen kan du längst ner se en förhandsgranska-bild hur bilden förändras. Du kan använda musen för att flytta runt bilden så att rätt innehåll hamnar inom det storleksområde du har bestämt. Testa gärna! 9. När du är nöjd klickar du på knappen Ändra storlek (eller Resize ) längst ner till höger i fönstret. 10. Fönstret stängs och din beskurna bild syns nu i Bildfönstret. 11. Det gråa som syns i Bildfönstret utanför din nu beskurna bild innebär att bilden fortfarande är lika stor som förut. Däremot är lagret (dvs grodan) mindre. Kontrolla lagren i Lagerfönstret. Där ser du att det just nu finns ett enda lager (som heter Bakgrund). Detta lagret är inte lika stort som hela bilden. Om ett lager inte täcker hela bilden så visas detta genom att bakgrunden är grårutig. 12. För att ändra storleken på bilden så att den matchar lagrets storlek kan du göra så här: (a) Ställ dig i Bildfönstret och gå sedan upp till menyn Bild. (b) Välj alternativet Passa rityta till Lager. (c) Storleken på bilden ändras nu. Jämför gärna bilden i Bildfönstret med hur lagret ser ut i Lagerfönstret. 13. Du kan sedan gå upp under Bildfönstrets Arkiv-meny och välja Spara som... för att spara denna utklippta bild (se mer under rubriken Spara bilden (avsnitt 6)). 16

17 TIPS! Du kan tänka på bilden som ett overhead-blad. Overheadbladet är lika stort oavsett hur liten bild du än ritar på det. För att overhead-bladet också ska bli mindre måste du anpassa detta till den ritade bilden. Det är detta du gör genom att välja alternativet Passa rityta till Lager. 5.6 Att räta upp en sned bild Ibland kan det hända att man har en sned bild, t ex för att den har blivit inskannad fel, eller för att originialbilden som man skannar in inte är fullständig. Här visar vi hur man kan räta upp bilden. Tänk bara på att om du rätar upp bilden och gör den rektangulär kommer du antingen få acceptera svarta kanter på bilden, eller förlora information genom du beskär delar av bilden för att göra den rektangulär och slippa svarta kanter. Så här kan du emellertid göra: 1. Öppna en sned bild genom att gå till Arkivmenyn i Gimpfönstret (eller Bildfönstret om du har det öppet), och välja Öppna. Se ovan hur du öppnar dokument, och leta dig fram till bilden i övningsmaterialet som heter rokstenensned.jpg. 2. När bilden öppnats ska du gå upp under Verktygs-menyn i Bildfönstret, och välja alternativet Transformeringsverktyg, och sedan Rotera. 3. Ett fönster öppnas, där du kan göra ytterligare inställningar om hur du vill att bilden ska rotera. Ibland gömmer sig detta fönster bakom ditt bildfönster, men du kan alltid komma åt det genom att titta längst ner på skärmen, och klicka på fliken Rotera. Då öppnas Rotera-fönstret. 4. Du kan använda dig av reglaget som syns i Rotera-fönstret, och med musen dra reglaget till vänster eller höger. Du ser hur bilden bakom roterar i förhållande till det understa laget. 5. Du kan också använda dig av piltangenterna efter rubriken Vinkel i Rotera-fönstret för att bestämma gradantalet som du vill att bilden ska rotera. 6. När du är nöjd med bildens rotation klickar du på knappen Rotate längst ner i fönstret. 7. Fönstret stängs (det kan ta några sekunder för programmet att göra om bilden enligt dina önskemål). 8. Du ser nu den nya bilden i Bildfönstret. Förmodligen har du ett grårutigt mönster längs delar av sidorna, som markerar de delar av bildduken som inte fylls ut av din sneda bild. 9. Gå nu upp under Bild-menyn i Bildfönstret, och välj alternativet Storlek på rityta. Ett fönster öppnas, där du kan du ställa in hur stor själva bildduken ska vara. 17

18 10. Du matar in storleken under rubriken Storlek på canvas. Precis som tidigare (under avsnittet om hur man beskär bilder) är bredd och höjd sammanlänkade. Det innebär att om du förändrar bredden, så förändras höjden proportioneligt till detta. 11. Du kan nu ändra bredd-storleken något, med avsikten att få bort de mörka hörnen eller långsidorna där du inte har någon bild. Ändra bredden till något mindre (men du kan förstås också låta bredden vara större om du vill det). 12. Du kan hela tiden kolla mot förhandsgranskabilden längst ner i fönstret hur din bild ser ut. 13. När du ställt in en bildstorlek med hjälp av bredd/höjd-måtten kan du sedan med hjälp av musen flytta bilden i förhandsgranskabilden och bestämma vilken del av bilden som ska vara med. 14. En knapp i fönstret heter Center. Om du trycker på denna kommer bilden att centreras kring de mått som du har bestämt. 15. När du är nöjd klickar du på knappen Ändra storlek (eller Resize ) längst ner till höger i fönstret. 16. Fönstret stängs och din beskurna bild syns nu i Bildfönstret. 5.7 Att ändra bildstorlek För att förminska eller förstora en bild kan du göra så här: 1. Gå upp till menyn Bild i Bildfönstret. 2. Välj alternativet Skala bild Ett fönster öppnas där du kan ställa in bredd och höjd. 4. Förändra nu bredd och/eller höjd, precis som tidigare är de länkade till varandra, så om du förändrar t ex bredden kommer höjden att förändras proportioneligt. 5. Klicka sedan på knappen Skalalängst ner till höger i fönstret. 6. Fönstret stängs, och i ditt bildfönster kan du nu se hur storleken har förändrats. 7. Om din bild har blivit väldigt liten eller väldigt stor så att du har svårt att se hela bilden på skärmen kan du använda dig av zoomfunktionen längst ner i Bildfönstret. Här kan du skriva in t ex 300 % om du har en liten bild som ska se större ut på skärmen, eller t ex 12 % om du har en stor bild som ska se mindre ut på skärmen. Kom dock ihåg att bilden i verkligheten har en annan storlek! Inzoomningsfunktionen är bara en hjälp för dig när du arbetar på skärmen! 18

19 5.8 Att frilägga en bild Nedan går vi igenom hur du kan göra 0m du vill frilägga en del av en bild för att t ex kunna flytta den till en annan bakgrund, eller göra bilden genomskinlig mot bakgrunden (så att du t ex kan lägga bilddelen på en annan bakgrund). 1. Du kan börja med att markera det område som du vill frilägga på två sätt: Med lasson Du kan markera det området som ska friläggas genom att klicka på lasso-symbolen i Gimpfönstret (se figur 8). Figur 8: För att markera en del av en bild kan du använda Lasso-symbolen i Gimpfönstret. Med trollstaven Med trollstavsverktyget (se figur 9) kan du markera det som du klickar på och allt runt omkring som har ungefär samma färg. Du kan använda shifttangenten och klicka upprepade gånger, om du vill utöka området på något sätt. Det går också att dra med trollstaven längs en linje, t ex, för att markera denna, och annat i samma färg. Tips!! Detta innebär att det är enklast att markera bakgrunden om du t ex ska frilägga en figur med blandade färger som befinner sig framför en färgenhetlig bakgrund. I det här fallet har du visserligen markerat bakgrunden, som du egentligen inte ska frilägga. Du kan då välja att göra markeringen inverterad, så att det du inte har markerat (dvs den färkomplexa figurern) blir markerad i stället. Gå upp till menyn Välj i Bildfönstret och välj alternativet Invertera. På det sättet ändras markeringen till att bli det du inte markerat, och den färgkomplexa figuren är markerad istället för bakgrunden. Figur 9: För att markera ett område av en bild som har ungefär samma färg kan du använda Trollstavs-symbolen i Gimpfönstret. 2. När du markerat det du vill frilägga kopierar du detta genom att gå upp till Redigeramenyn i Bildfönstret och välja Kopiera. 3. Sedan skapar du en ny bild genom att gå upp till Arkivmenyn i Bildfönstret och välja Ny

20 4. Försök att välja en bild som är tillräckligt stor för att ditt urklipp ska få plats. Du kan behöva pröva dig fram. Ta hellre en för stor bild än en för liten från början; du kan alltid beskära bort bitar av bilden som kommer utanför. 5. Du kan också pröva att från början skapa en bild som har en genomskinlig bakgrund, dvs om du vill ha en figur som du kan placera ovanpå andra bilder i framtiden så vill du inte ha en svart eller vit bakgrund till ditt urklipp. I stället kan du skapa en transparent/genomskinlig bakgrund till bilden. Gör så här för att skapa en transparent bakgrund: (a) När du väljer Ny under Arkivmenyn klickar du också på Avancerade alternativ i fönstret som kommer upp. (b) Välj sedan alternativet Transparens i menyn efter Fyll med. (c) Klicka sedan OK för att stänga fönstret och skapa bilden. (d) Ett nytt bildfönster öppnas. (e) Gå upp till Redigeramenyn i detta bildfönster och välj Klistra in. Ditt urklipp klistrar in. (f) Du kan nu titta i Lagerfönstret och notera att den inklistrade bilden ses som en flytande markering och ett inklistrat lager. (g) För att göra den inklistrade bilden till ett eget lager går du upp under Lager-menyn i Bildfönstret. Här väljer du Nytt lager. (h) En kontroll i Lagerfönstret visar att din inklistrade bild nu är ett eget lager. (i) Du kanske i stället ville göra din inklistrade bild som en del av bakgrunden direkt? Testa då att göra så här: (j) Gå upp under Arkivmenyn och välj Ny. (k) Du skapar nu en ny bild, precis som tidigare (och du kan välja att göra den transparent om du vill). (l) Klistra sedan in ditt urklipp precis som tidigare i bilden. (m) Den här gången klickar du emellertid någonstans på den grårutiga bakgrunden (eller för all del den vita bakgrunden) i Bildfönstret. Om du jämför med Lagerfönstret ser du att din inklistrade bild har blivit till en del av bakgrundslagret. (n) När du nu ska spara din bild så är det viktigt att du ser till att du behåller möjligheten att bilden är transparent (om du nu har valt det). Gör så här för att behålla transparensen (jämför avsnitt 6 om hur du sparar bilder). i. Gå upp under Arkivmenyn i ditt bildfönster, och välj alternativet Spara som.... ii. Följ sedan instruktionerna för att spara bilden som finns i avsnitt 6. Spara bilden i GIF-format. 20

21 iii. När du sparat bilden kan du öppna t ex PowerPoint (gå ner till Startmenyn, välj Alla program, och sedan Officepaketet och PowerPoint). iv. Välj gärna en bildbakgrund med mycket färg (alltså inte vit). v. Pröva sedan att importera den bild som du just har skapat. Hur blev resultatet? 5.9 Att göra en bild ljusare/mörkare Ibland har man en bild som är väldigt mörk, och som man vill försöka få ljusare. Det är viktigt att komma ihåg att man aldrig kan tillföra information till bilden, däremot kan man på olika sätt se saker som inte syntes tidigare. Gör så här för att göra en bild ljusare. 1. Öppna bilden du vill göra ljusare. 2. Gå in under verktygsmenyn i Bildfönstret, och välj Färgverktyg, och sedan Nivåer. 3. Ett fönster öppnas, där kan du göra fininställningar så att bilden blir optimal för att du ska kunna se det som var för mörkt tidigare. Du kan dra i de oliika reglagen under inmatnings- och utmatnings-nivåer. I Bildfönstret bakom ser du hur bilden förändras. Man kan t ex justera så att allt som är mörkare än ett visst tröskelvärde sorteras bort, och så kan man justera upp ljuset för annat. 4. Lek runt lite grann och se vad som händer. 5. När du är klar klickar du på OK för att stänga fönstret Att göra en suddig bild skarpare Ibland har man suddiga bilder som man vill göra skarpare. Så här kan man göra för att skärpa till bilden: 1. Öppna bilden i Gimp. 2. Gå till menyn filter och välj alternativet Förbättra och sedan Gör skarpare. 3. Ett fönster öppnas, där du kan ställa in skärpan. I fönstret finns ett litet förhandsgranskafönster där du kan se delar av den stora bilden. Du kan scrolla upp/ned och höger/vänster för att se en viss del av bilden som du särskilt vill fokusera på. 4. Använd sedan reglaget Skärpa längre ner i fönstret för att ändra skärpan. Du kan t ex texta maximal och minimal skärpa för att se hur bilden förändras. 21

22 5. Använd förhandsfönstret och scrolla runt där för att se hur enskilda detaljer förändras. 6. Välj t ex 90 % av bilden. 7. Klicka sedan på OK, så att fönstret stängs. 8. Din stora bild i Bildfönstret förändras nu. Om du inte är nöjd kan du gå upp under Redigeramenyn och välja ångra Att pussla ihop flera bilder till en enda Ibland har man flera bilder som kan läggas samman för att bilda en enda stor bild. Här övar vi oss på att pussla ihop några bilder från Läckö Slott. 1. Vi ska börja med att skapa en arbetsyta, dvs en stor vit bild. Gå upp till Arkivmenyn (i Gimpfönstret eller i Bildfönstret, och välj Ny Välj en pixelstorlek som är tillräckligt stor för dina bilder. Ett exempel: om du ska pussla ihop tre bilder vid sidan om varandra, och varje bild är 400 x 400 pixlar, är det lämpligt att du gör en bild som är minst 400 på höjden och 1200 (= 400x3) på bredden. Det kan t o m vara bra att göra bilden lite större så man har plats att flytta runt på. Fixa till och beskära kan man göra i efterhand. Exempeldelbilderna vi kommer att använda är riktigt stora, 3008 x Så gör arbetsytan stor nog att hantera alla tre. Lämplig storlek är 3200 x 6200 pixlar (detta är stort, och kan på långsammare datorer göra att allt flyter väldigt segt.). 3. Klicka på OK när du gjort ditt val. Figur 10: För att flytta ett lager eller markering klickar du på denna symbol i Gimpfönstret. Sedan kan du gå till Bildfönstret och flytta runt en markering, eller den bild som finns där genom att klicka och dra med musen. (a) Om du ska importera flera bilder till Gimp, och du har för avsikt att använda hela delbilderna (och alltså inte klippa ut delar av bilderna och föra över dem), så kan du göra så här: (b) Skapa först en stor arbetsyta (som ovan). Ställ dig sedan i denna arbetsyta och gå till Arkivmenyn och välj Nytt lager. (c) Ett fönster öppnas, där du kan leta dig fram till de bilder du vill importera. Du kan markera flera bilder genom att hålla ner Controltangenten och klicka på dem med musen. Testa detta med bilderna LackoA, LackoB och LackoC. 22

23 (d) Klicka sedan Open längst ner i fönstret. (e) Bilderna har nu laddats in som varsitt lager i din arbetsyta. Jämför med Lagerfönstret, där du nu ska se fyra lager. Du kan använda symbolen för att flytta en lager eller markering (jfr figur 10) för att flytta runt bilderna. 4. Placera nu dina tre bildlager rätt, så att bilderna kan passas ihop. Du kan behöva pussla ett tag för att det ska se ut som en hel bild. 5. När du är klar kan du eventuellt beskära bilden för att få bort delar av den vita arbetsytan som du inte behöver mer. 6. När du är nöjd är det dags att platta till dina lager, så att de allihop utgör en bild 7. Gå upp under menyn Bild i Bildfönstret och välj alternativet Platta ut bilden Att lägga in ett textobjekt Du kanske vill lägga in text på eller under bilden. Då kan du göra så här: 1. Ha en bild öppen i Gimp. 2. Klicka på textikonen i Gimpfönstret. Symbolen ser ut som ett T, jfr figur 11. Figur 11: Symbolen för att infoga text. Klicka först på denna symbol i Gimpfönstret. Sedan kan du gå klicka i Bildfönstret och skapa ett textfält. 3. Klicka sedan på bilden. 4. Ett fönster öppnas. 5. Här kan du skriva in texten du vill ha. Nederst i Gimpfönstret kan du välja typsnitt, färg och teckenstorlek för texten. 6. När du skrivit in texten i fönstret klickar du på knappen Close längst ner till höger. 7. Texten dyker upp i en streckad ruta på bilden. Notera också att den blir ett eget lager i Lagerfönstret. 8. Använd flyttningsverktyget (hämta från Gimpfönstret) för att flytta texten. 23

24 9. Peka på texten (obs! Du ska peka på texten, inte på den streckade rutan runt fönstret), och klicka och dra texten dit du vill ha den. 10. Om du vill ändra texten eller liknande kan du klicka i layersfönstret på den ikon som visar texten där. 11. Text editor-fönstret öppnas igen. 12. Du kan göra förändringar och sen klicka close igen. 13. Du kan platta till bilden så att textfönstret blir en del av bilden innan du sparar den. 6 Att spara en bild När du arbetar med en bild i Gimp är det bäst att spara med jämna mellanrum. När du arbetar i Humlabbet har du begränsat utrymme på ditt konto för att spara filerna i större format. Guiden nedan visar hur du sparar i GIF-format, men du kan göra om precis samma process och välja ett spara i ett annat format när du behöver det. Läs mer om bildformat nedan i avsnitt 7. För att spara din bild kan du göra så här: 1. Gå upp under Arkivmenyn i Bildfönstret och välj Spara som Ett fönster öppnas. 3. Ge filen ett nytt namn. 4. Klicka på plustecknet framför Bläddra efter andra mappar (jfr figur 12). 5. Fönstret expanderas. 6. Till vänster i fönstret syns nätverksenheter. 7. Dubbelklicka på Nätverksenhet (H:\). 8. Klicka sedan på plustecknet före Välj filtyp (Via ändelse) längst ner i fönstret. 9. Fönstret expanderar. 10. Titta i högerspalten i det expanderade fönstret, och leta efter tillägget.gif (du kan behöva scrolla ner). 11. Markera raden med.gif. 12. Klicka sedan på Spara-knappen längst ner i fönstret. 13. Ett nytt fönster öppnas, där du tillfrågas om du vill välja att reducera färgerna i filen. Välj att trycka på knappen Export. 14. Ytterligare ett nytt fönster öppnas, där du kan klicka OK. 15. Din bildfil har nu sparats som GIF-format. 24

25 Figur 12: När du väljer Spara som under Arkivmenyn får du upp detta fönster. Klicka i vänsterspalten för att välja t ex den Nätverksenhet där du vill spara filen. I mittendelen av fönstret kan du därefter välja i vilken mapp du vill spara bilden. 7 Olika bildformat Det finns en mängd olika bildformat, som påverkar vilken eller hur mycket information som lagras i bilden. Vilket bildformat en bild har kan man se på filextensionen (dvs filens efternamn. Några vanliga bildformat är t ex.gif,.jpg eller.tif. Om bildens namn är bild.gif, så vet du att det är en bild i GIF-format, om bilden heter bild.pdf, så är det pdf-format osv 4. En tumregel är att ju större din bildfil är, desto bättre bildformat är, dvs desto mer information är lagrad om bilden. 7.1 Några vanliga bildformat Nedan går vi igenom några av de vanligaste bildformaten. En bra länk på svenska om du vill läsa lite mer är följande (som är särskilt inriktad på bildformat i Photoshop): Tiff (Tag Image File Formatmed extensionen.tif ) är på många sätt det allra bästa bildformatet. Formatet går att öppna på i princip alla datorer. Tiffformatet sparar i princip allt på bilden, och varje pixelpunkt lagras för sig. Om 4 Om du inte vet vilket bildformat en bild har kan du gå till mappen där bilden finns och (på pc) välja alternativet Visa som detaljerad lista i Visamenyn, eller (på mac) gå till menyn Innehåll och välja Som lista. Du kan också (på pc) högerklicka på filen och välja alternativet Egenskaper, eller (på mac) markera filen och använda kortkommando Äppletangent+I (info). 25

26 man vill vara säker på att inte förlora någon information ska man spara i.tif. Nackdelen är däremot att filerna blir väldigt, väldigt stora..jpg Joint Photography Experts Group förkortas.jpg, och gallas. Det är ett vanligt format när man behöver spara ganska mycket information för en fil, men inte behöver all information som finns i TIFF-filen. När man sparar i Jpeg letar datorn efter mönster i bilden/fotot som gör att det går att rationalisera sparandet. Det innebär att om man hittar fyra bildpunkter intill varandra som har samma färg, så sparar Jpeg detta endast som en punkt. Detta gör att filutrymme sparas, men det lagras ju också mindre information om bilden. Trots det är Jpeg ett ganska bra format för att lagra relativt mycket information om en bild. Kan man inte spara en bild i TIFF-format är Jpeg oftast det bästa alternativet. Foton kan ofta med fördel sparas i Jpeg..gif Om man lägger ut bilder på nätet är.gif (Graphics Interchange Format) en bra lösning. Bilderna i GIF-format är i regel mycket mindre, vilket underlättar t ex när en webbsida ska laddas in. Eftersom GIF är ett litet format förloras förstås också mycket information när man sparar i det här formatet. Oftast reduceras färgerna när man använder sig av GIF. Detta gör att t ex foton brukar bli ganska fula om man väljer att spara dem i GIF..pdf.pdf är ett riktigt uruselt format för en bild (eller text) om man vill fortsätta arbeta med en bild. Däremot är det ett alldeles utmärkt format om man inte vill att en bild (eller text) ska kunna förändras. Om du ska skicka en bildfil till någon och inte vill att bilden ska kunna modifieras kan man välja.pdf. Pdf-bilder tar inte heller särskilt stor plats, så de kan vara bra att använda i mejl, t ex. Pdf-bilder (och texter) är också ett bra format för att t ex skicka in till förlag/motsvarande..psd.psd är Photoshops egna format. Medan man arbetar med en fil i Photoshop (t ex med olika slags lager) så sparar man hela tiden i detta format. Man kan sedan stänga filen och återuppta arbetet vid ett senare tillfälle. Det är först när man plattar till Photoshop-filen som man väljer att spara filen i ett annat filformat. Gimp kan öppna Photoshop-formatet och man kan fortsätta arbeta med en Photoshop-fil i Gimp..xcf.xcf är Gimps motsvarighet till Photoshops-formatet.psd. Medan man arbetar med Gimp och olika lager använder man alltså.xcf, men när man arbetat färdigt med sin fil sparar man den i något annat format. Gimp-formatet.xcf kan inte öppnas i Photoshop (vad vi vet)..bmp Microsoft Bitmap format är ett format som i princip bara används av Windows och Windowsprogram. Om man t ex gör en skärmdump på en PC blir denna automatiskt i BMP-format. Formatet har ganska dålig kompression, och 26

27 är t ex svårt att använda för webbläsare. Konvertera helst till annat format (se mer nedan)..png Portable Network Graphics (brukar uttalas ping ). Formatet är tänkt att ersätta GIF-formatet. Om man gör skärmdumpar på Macen blir dessa automatiskt i PNG-format. PNG-formatet är relativt litet, men man kan ändå konvertera formatet till något mera gångbart. 7.2 Spara i olika bildformat Det viktigaste när du väljer att konvertera en fil till ett annat bildformat är att tänka på vilken information som går förlorad. Om du har en bild i TIFF-format och väljer att spara den i Jpeg så kommer du att förlora information. Även om du sedan sparar om filen i TIFF-format så får du förstås inte tillbaka den förlorade informationen. Tänk alltså på att inte spara i ett format så att du förlorar information som du senare kan behöva!!! Ett tips är att spara en fil i flera olika format. Ha alltid kvar en version som har så mycket information som möjligt, och spara sedan i t ex Jpeg, GIF eller pdf beroende på vad du ska använda bilden till (skicka den i mejl, lägga ut på nätet eller t ex skicka till ett förlag). 7.3 Konvertera till olika bildformat Du kan konvertera från ett bildformat till ett annat med hjälp av ett antal program. Gimp ändrar enkelt mellan olika filformat. Du öppnar en bild i programmet, och går sedan upp till Arkiv-menyn och väljer Spara som.... Klicka sedan på alternativet Välj filtyp (Via ändelse), och välj den filtyp som du vill spara till. Andra vanliga program som kan hjälpa dig konvertera filer är Paint (på PC). Också här öppnar du din bild i Paint, går till Arkivmenyn och väljer Spara som.... Längst ner i fönstret som öppnas kan du välja filformat, och där finns ett antal alternativ. På Mac kan du öppna en bild i Förhandsgranska (Preview) (gäller OSX 10.3 eller senare), och gå upp under Arkivmenyn och välja Spara som.... Här väljer du också mellan ett antal olika filformat. Mer information om ett enskilt bildformat kan du hitta... 8 Pixlar, bildstorlek och upplösning Pixlar är bildpunkter, dvs de minsta beståndsdelarna en bild består av. Detta namn används när det rör sig om bildpunkter på en skärm. Om samma beståndsdel befinner sig på papper brukar man benämna den bildpunkt eller bara punkt. Relationen mellan en bilds storlek och en bilds upplösning kan vara knepig att förstå. Det blir lite lättare av att en del kallar storlek för upplösning och vice 27

28 versa. Dessutom är inte storlek i bildsammanhang alltid exakt detsamma som när vi använder ordet storlek i dagligt tal. Vi påstår inte att vårt språkbruk är det korrekta, så var uppmärksam på vad som menas när ni hör termerna användas. Storleken är hur stor bilden är i bildpunkter. En bild kan t ex vara 1024 bildpunkter bred och 680 bildpunkter hög. Storleken säger dock inget om hur stora de enskilda bildpunkterna är; för detta använder man upplösningen. Så tillsammans ger dessa två mått det som i dagligt tal ofta kallas för storlek. Upplösningen är hur många bildpunkter per ytenhet som används för att visa bilden. En vanlig datorskärm brukar visa runt 72 punkter per tum. Det vill säga en bild som har 72 bildpunkter i bredd och 72 bildpunkter i höjd brukar vara en tum bred och en tum hög. Normalt visas alla bilder i 72 bildpunkters upplösning på skärmen, så en bild som är stor brukar också bli väldigt stor på skärmen och man får scrolla för att ta sig från en sida till en annan. På papper så kan man skriva ut med många olika upplösningar. Exempelvis kan du ta en bild som har storleken 1024 x 680 och skriva ut med upplösningen 300. Då blir bilden liten, men väldigt skarp. Skrivare har högre upplösningskapacitet än en skärm, så det blir skarpare bild eftersom man ritar upp samma bildinformation, men man gör det tätare med fler bildpunkter. Ett alternativ är att skriva ut bilden i en lägre upplösning, t ex 100 bildpunkter per tum. Då blir utskriften större, men eftersom ingen ny information har tillkommit så skrivs samma antal punkter ut på en större yta. Det ger en suddig och oskarp bild. 8.1 Något om bilder med olika upplösning Bland övningsmaterialet finns fyra bilder med olika upplösning. Öppna en och en och titta på dem på skärmen: large_low är en stor bild med låg upplösning. large_high är en stor bild med hög upplösning. Du kommer att se att de här två bilderna ser exakt likadana ut. Varför? Jo, för att bildskärmen ritar bilderna med samma upplösning, dvs ungefär 72 pixlar per tum. Det är först när du skriver ut bilden, som skrivare tar bildinformationen, tillsammans med informationen att den ska vara i upplösningen 300, som den skriver bildpunkterna tätare än vad en skärm kan göra. Du kan inte skriva ut bilden här, men vi har gjort utskrifter som du kan titta på för att jämföra. Öppna sedan dessa bilder: small_low är en liten bild med låg upplösning. small_high är en liten bild med hög upplösning. 28