Ärendenr: 2014/2278. Vägledning för krishantering inom elförsörjningen

Transkript

1 Ärendenr: 2014/2278 Vägledning för krishantering inom elförsörjningen

2

3 Förord Enligt Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap ska den som bedriver produktion av el, handel med el eller överföring av el upprätta en plan för att hantera störningar i den egna verksamheten. Denna vägledning är framtagen för att hjälpa sagda aktörer. Syftet med vägledningen är att den ska utgöra ett stöd vid planeringen för att kunna hantera störningar i verksamheten och minimera konsekvenserna av störningar. Planeringen ska naturligtvis anpassas till verksamhetens behov och förutsättningar. Vägledningen är utformad så att den kan tillämpas av alla organisationer, oavsett storlek och verksamhetstyp. Den är inget facit, utan är tänkt att vara ett levande dokument där vi gärna ser att aktörerna hör av sig med förslag till förbättringar. Svenska kraftnät den 3 december 2014 Mikael Odenberg generaldirektör

4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Målgrupp Avgränsningar Formella krav på krisberedskap Ellagen Lagen om skydd mot olyckor, farlig verksamhet Elberedskapslagen Begrepp Krisberedskapens grunder Aktörers ansvar och samverkan Omvärldsbevakning Roll och ansvar inom elförsörjningen Att förebygga och motstå händelser Metodik och process för krishantering Krishanteringens olika faser Larm och eskalering Aktivering Hantering Återgång och uppföljning Krisledning Funktioner i krisledning... 28

6 5.2.2 Första krisledningsmötet Individen i krisledningen Utveckling av krishanteringsförmåga inom organisationen Upprättandet av strategier och planer Information och kommunikation Upprättande av lägesbild Säkerställandet av resurser Samordning mellan olika aktörer Rapportering Vid särskilt svåra påfrestningar Utbildning och övning Bedömning av egen krishanteringsförmåga Förslag på vidare läsning... 46

7 Sammanfattning Denna vägledning vänder sig till personer ansvariga för krisberedskap och krishanteringsarbetet vid elproduktionsföretag, elhandelsföretag och elnätsföretag. Vägledningen ska bidra till att stärka branschens krishanteringsförmåga och har tagits fram av Svenska kraftnät för att stödja elbranschens arbete med de råd och krav som ställs i föreskrift SvKFS 2013:2. Vägledningen har en tydlig inriktning på haveri och storstörning. Vägledningens fokus ligger på att vara ett stöd i utvecklingen av krishanteringsförmåga inom respektive organisation. I dokumentet redogörs för vad man bör tänka på vid utveckling av krishanteringsförmågan, skapandet av en kris- och beredskapskultur, samt hur man praktiskt kan gå tillväga. Att utveckla krishanteringsförmågan inom elbranschen görs bland annat genom tydliga kris- och beredskapsstrategier och en bra samordning med olika aktörer. I vägledningen beskrivs hur rapportering på olika nivåer sker under en krissituation samt hur branschen påverkas vid särskilt svåra påfrestningar. Vägledningen avslutas med en checklista för bedömning av egen krishanteringsförmåga. 7/47

8 1 Inledning Genom att öka elbranschaktörers kunskap och medvetenhet om krishantering och krisberedskap kan en robustare elförsörjning skapas. Denna vägledning syftar till att ge stöd till organisationer inom den svenska elförsörjningen (elproduktionsföretag, elhandelsföretag och elnätsföretag) i arbetet med att planera och etablera en väl fungerande krisberedskap och krishantering. En kris är ett uppkommet tillstånd där organisationens resurser, rutiner och system som styr normalsituationer inte är tillräckliga och där organisationen måste ta till särskilda åtgärder för att lösa situationen. För en organisation inom elförsörjningen kan en kris kännetecknas av allvarliga hot mot organisationen och viktiga värden. Vid en kris måste organisationen hantera händelsen, människorna och kommunikationen. Detta kan leda till ett brådskande behov av att fatta beslut i många fall med begränsat beslutsunderlag. Krisberedskap och krishantering kan se olika ut beroende på organisationens storlek och funktion. I mindre organisationer kan det vara delar av organisationens ledningsgrupp som utgör krisledningen. I större organisationer är det strategiska och operativa omhändertagandet sannolikt uppdelat på olika grupper. Metodiken i denna vägledning är utformad så att den kan tillämpas av samtliga organisationer oavsett storlek och verksamhetstyp. Det är av stor betydelse att organisationer verksamma inom den svenska elförsörjningen har god kunskap och kännedom om krisberedskap och krishantering, då konsekvenser för samhället vid ett långvarigt bortfall av elförsörjningen skulle vara förödande. 1.1 Syfte Syftet med vägledningen är att utgöra ett stöd för elförsörjningens aktörer vid krishanteringsplaneringen. Vägledningen har en tydlig inriktning på haveri och storstörning och ska bidra till att förstärka branschens krishanteringsförmåga. Syftet med vägledningen är även att skapa en enhetlig metodik i krisledningsarbetet vilket kan förenkla samverkan inom elförsörjningen. I vägledningen återfinns praktiska exempel och checklistor, vilka syftar till att underlätta själva krishanteringsarbetet. Vägledning är ett kompletterade stöd utifrån de krav som ställs i föreskriften SvKFS 2013:2 i arbetet med att stärka och utveckla beredskapen och krishanteringsförmågan inom elförsörjningen. 8/47

9 1.2 Målgrupp Primär målgrupp för vägledningen är de personer som ansvarar för krisberedskapsplaneringen och krishanteringsarbetet vid elproduktionsföretag, elhandelsföretag och elnätsföretag. 1.3 Avgränsningar Denna vägledning inriktar sig mot elförsörjningens krishanteringsförmåga och går inte in på hur respektive företag ska agera operativt. Då vägledningen vänder sig till hela elbranschen har detta medfört att detaljeringsgraden begränsas. Fokus ligger på haveri och storstörning. Interna olyckor, finansiella svårigheter, personliga kriser, korruption etc. tas således inte med i vägledningen. Dock kan metodiken som beskrivs i vägledningen med fördel tillämpas på alla typer av kriser. 1.4 Formella krav på krisberedskap I detta avsnitt beskrivs kort de föreskrifter, förordningar och lagar som måste beaktas av företagen inom elförsörjningen i samband med begreppen elförsörjningens krisberedskap och krishantering Ellagen Ellagen 1 berör anläggningar som används inom elproduktion, elhandel och elnät. Elnätsföretagen är enligt ellagen skyldiga att årligen upprätta risk- och sårbarhetsanalyser. Utöver detta ska verksamheten upprätta en åtgärdsplan med förslag på hur elförsörjningen ytterligare kan stärkas och förbättras. I Ellagen finns även funktionskrav för elleveranser och krav på avbrottsersättning vid utebliven elleverans. Dessa funktionskrav gäller främst elnätsföretagen. Grundläggande för den svenska krisberedskapen är ansvars-, likhets- och närhetsprincipen. Beträffande funktionskravet är ansvarsprincipen den mest centrala, vilket innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar i krissituationer. Detta gäller för såväl enskilda personer som näringsidkare och andra verksamhetsutövare. Elnätsföretagens ansvar för elleveranser regleras genom lagar, förordningar och föreskrifter, men i övrigt verkar elnätsföretagen enligt marknadsekonomiska principer. Inget elnätsföretag kan garantera hundraprocentiga elleveranser men från den 1 januari 2011 får inga oplanerade elavbrott, med vissa undantag, överstiga 24 timmar 1 Ellag 1997:857 9/47

10 utan att företaget blir skadeståndsskyldigt. Funktionskravet gäller inom ramen för det så kallade kontrollansvaret. Kontrollansvaret innebär att företag inom elförsörjningen har ett ansvar att undvika elavbrott som rimligen kunnat förutse och som ligger inom ramen för vad företaget rimligen ska kunna förebygga. Införandet av funktionskrav och skadestånd medför ändrade förutsättningar för såväl elnätsföretaget som elanvändaren. Nedan beskrivs de främsta rekommendationerna för att möta dessa ändrade förutsättningar: > Elnätinvesteringarna bör resultera i färre elavbrott som överstiger 24 timmars varaktighet. > Det finns ett tydligt leveranssäkerhetskrav att förhålla sig till för elnätsföretag och elanvändare. Båda parter kan väga behovet av och utformningen av investeringar mot funktionskrav och nivåerna i avbrottsersättningen. > Elanvändare måste minst klara att hantera konsekvenserna av elavbrott som varar i 24 timmar. De som bedömer att de inte klarar av ett så långt avbrott i elleveransen måste därmed ta egna initiativ för att lösa sina behov. Elnätsföretagets krisledningsfunktion har härvid en viktig uppgift att beakta och avväga, det egna företagets ekonomiska intressen kontra behovet av el till samhällsviktiga funktioner Lagen om skydd mot olyckor, farlig verksamhet I 2 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor (2003:778) berörs anläggningar där en olycka kan orsaka allvarliga skador på människor och miljö. Vid sådana anläggningar är ägaren eller verksamhetsutövaren skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskapen gällande personal och egendom samt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Exempel på anläggningar som berörs av lagen är vattenkraft- och kärnkraftsanläggningar. Den som utövar den farliga verksamheten är även skyldig att analysera riskerna Elberedskapslagen Elberedskapslagen 2 är den lag som reglerar elförsörjningsaktörers skyldigheter att vidta åtgärder som syftar till att säkerställa samhällets behov av elförsörjning vid svåra påfrestningar och höjd beredskap. Skyldigheten i lagen gäller för företag som bedriver 2 Elberedskapslag (1997:288) 10/47

11 produktion, handel och överföring av el. För samtliga företag gäller dessutom kontrollansvaret, gränsdragningen för särskilt svåra påfrestningar illustreras i Figur 1 nedan. Figur 1 Gränsdragning för elberedskapsåtgärder I egenskap av elberedskapsmyndighet har Svenska kraftnät i uppgift att bland annat utfärda föreskrifter kopplade till elberedskapslagen, fatta beslut om beredskapsåtgärder samt utöva tillsyn över att elberedskapslagen och tillhörande föreskrifter följs. Den 1 juli 2012 reviderades elberedskapslagen med ett antal nya skyldigheter för företag inom elförsörjningen. Ett av de nya kraven är att aktörer som bedriver produktion av el, handel med el eller överföring av el ska upprätta en plan för att hantera störningar. Planen ska på begäran redovisas för Svenska kraftnät. Planen revideras årligen eller vid behov. Utöver denna plan kan en särskild beredskapsplan på begäran av Svenska kraftnät upprättas. Beredskapsplan ska innehålla uppgift om hur verksamheten i stort ska bedrivas under höjd beredskap och krig. Av planen ska framgå hur företagets behov av personal, materiel, entreprenörer och övriga resurser kan tillgodoses vid höjd beredskap och krig. Figur 2 illustrerar sambandet mellan höjd beredskap och stärkt beredskap. 11/47

12 Figur 2 Sambandet mellan höjd beredskap och stärkt beredskap Mot bakgrund av de nya kraven i elberedskapslagen har Svenska kraftnät tagit fram ny föreskrift, SvKFS 2013:2. Denna utkom i augusti 2013 och är Svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap. I denna föreskrift ges bestämmelser om beredskapsåtgärder, risk- och sårbarhetsanalyser, uppgiftslämnande, anmälningsskyldighet samt informationsskyldighet enligt elberedskapslagen (1997:228), för den som bedriver produktion av el, handel med el eller sådan överföring av el som sker med stöd av nätkoncessionen enligt ellagen (1997:857). Svenska kraftnät ska, enligt 16 i föreskriften informeras om att det uppstått en störning i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. 12/47

13 2 Begrepp I detta kapitel redogörs för flertalet av de begrepp som används i vägledningen. Extraordinär händelse: En händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner. Exceptionella händelser: Omfattar händelser såsom terrorhandlingar, sabotage organiserad kriminalitet, jordbävningar, jordskred och i undantagsfall vissa väderhändelser. Ingår i Svenska kraftnäts definition för särskilt svåra påfrestningar. Haveri: Ett okontrollerat tillstånd som får stora samhälleliga konsekvenser, exempelvis ett dammhaveri där dammvallen brustit och lett till ett okontrollerat flöde. Höjd beredskap: Beskriver det tillstånd som organisationen befinner sig i både innan och under en händelse, exempelvis kan höjd beredskap infinna sig då det är en överhängande risk för särskilt svåra påfrestningar för den svenska elförsörjningen. (Begreppet ska dock inte blandas ihop med stärkt beredskap, som syftar till organisationens förmåga). Kontinuitetshantering: Att långsiktigt etablera och kontinuerligt vidmakthålla en förmåga att upprätthålla sin verksamhet oavsett vad som inträffar. Kris: Ett uppkommet tillstånd där organisationens resurser, rutiner och system som styr normalsituationer inte är tillräckliga och där organisationen måste ta till särskilda åtgärder för att lösa situationen. Krisberedskap: Att genom riskanalyser, planering, utbildning, övning och andra åtgärder stärka robustheten och förmågan att förebygga, och förbereda inför, krissituationer med målet att minska risken för och konsekvenserna av krissituationer. Krishantering: Alla de organisatoriska åtgärder som aktiveras och vidtas vid allvarliga störningar/kriser med målet att snabbt och effektivt få kontroll över situationen, begränsa de skador som krisen annars kan ge upphov till, återställa de funktioner som skadats/drabbats och återgå till normala rutiner och arbetsuppgifter så snart som möjligt. Krisledning: Ett speciellt utpekat och formellt organisatoriskt ansvar för krishanteringsarbetet som innebär att leda och inrikta arbetet, fatta beslut inom eget verksam- 13/47

14 hets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer. Krisledningsplats: Den plats med talkommunikations- och andra stödsystem som ska användas av krisledningsorganisationen eller motsvarande. Kritiska beroenden: Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Samhällsviktig verksamhet: En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: > Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. > Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Storstörning: Ett kristillstånd inom den svenska elförsörjningen som medför stora samhälleliga konsekvenser, används främst inom distribution av el. Sårbarhet: Oförmåga att motstå eller återhämta sig från en händelse eller ett kritiskt tillstånd som utgör en riskkälla. Särskilt svår påfrestning: Ett tillstånd som kan uppstå när en eller flera händelser utvecklar sig eller trappas upp till att omfatta flera delar av samhället. Inkluderar både höjd beredskap och krig samt andra exceptionella händelser så som terrorhandlingar och grovt sabotage. 14/47

15 3 Krisberedskapens grunder Krisberedskapsarbetet inriktas mot de mål och skyddsvärden för vår säkerhet som riksdagen antagit: > att värna befolkningens liv och hälsa > att värna samhällets funktionalitet och > att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter (Prop. 2013/14:144). De händelser som skyddsvärdena utgår från är sådana som har allvarliga konsekvenser på nationell nivå, vilket gör dem relevanta för alla aktörer inom elförsörjningen. Denna typ av händelser och resulterande kriser kännetecknas av ett tillstånd som: > drabbar många människor > drabbar en stor del av samhället > hotar grundläggande värden och funktioner > inte kan hanteras med normala resurser och organisation > är utöver det vanliga och vardagliga och/eller > kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. 3 Händelser som avviker från det normala, kan innebära en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser. Arbetet med samhällets krisberedskap utgår från ansvarsprincipen, vilket innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under kris- och krigssituationer. Elförsörjningens aktörer utsätts ständigt för oförutsedda situationer av olika magnitud som påverkar den ordinarie verksamheten. För att aktörerna ska kunna förebygga, motstå och hantera händelser som avviker från det normala krävs således att det finns en god och etablerad krisberedskapsförmåga. Med krisberedskap avses förmågan att genom riskanalyser, planering, utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas förebygga, och förbereda inför, krissituationer. Detta ligger till grund för MSB:s risk- 3 Skr. 2009/10:124 Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet. 15/47

16 och sårbarhetsanalysföreskrifter 4, bestående av delförmågorna inom krishantering samt förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. För att hantera störningar och kriser och förhindra eskalering finns en rad möjliga åtgärder att vidta. Åtgärder i form av incident- och riskhantering, kontinuitetshantering och krishantering illustreras i Figur 3 och presenteras kortfattat i styckena nedan. Fokus i denna vägledning är krishantering, vilket beskrivs mer detaljerat i kapitel 5. Figur 3 Eskaleringsfaser och åtgärder Incident är det läge där organisationen arbetar mot uppsatta mål utan större störningar. Eventuella incidenter av mindre magnitud hanteras av den ordinarie organisationen. Inom elförsörjningen brukar detta definieras som normalläge. Detta kan vara lokala incidenter såsom mindre stormar, lokala snöfall och åskväder m.m. Incident- och riskhantering har till uppgift att förhindra att incidenter blir till allvarliga incidenter genom ett i huvudsak förebyggande arbete. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) och framtagandet av rutiner och handlingsplaner utgör en viktig del av incident- och riskhantering. En allvarlig incident är en händelse som avviker från ett normalläge men som fortfarande kan hanteras av organisationens ordinarie verksamhet. Exempel på allvarliga 4 MSBFS 2010:6 och 2010:7 16/47

17 incidenter kan vara driftfel, lastfall och strömavbrott som varar under längre tid, vilket inom elförsörjningen oftast definieras som störningar eller incidenter. Kontinuitetshantering syftar till att upprätthålla verksamhetens långsiktiga förmåga och fokuserar på att säkra redundans för kritiska resurser såsom anläggningar eller personer, oavsett inträffad händelse. Figur 4 illustrerar hur kontinuitetshantering bidrar till minskade konsekvenser och kortare avbrottstider vid en allvarlig incident. Figur 4 Kontinuitetsplanering Kris är ett tillstånd som uppstår om organisationens resurser, rutiner och system som styr vardagen inte är tillräckliga och organisationen måste ta till särskilda åtgärder för att lösa situationen t.ex. aktivera krisledningen, inför nya rutiner eller använda externa resurser. Detta tillstånd kännetecknas inom elförsörjningen av exempelvis storstörningar eller haverier. Om krisen inte kan hanteras av den egna organisationen/krishanteringsorganisationen riskerar krisen att övergå till att bli en katastrof vilket inom elförsörjningen brukar benämnas som en särskilt svår påfrestning. För att säkerställa elförsörjningen intensifieras i detta läge behovet av hjälp och samverkan från externa aktörer som exempelvis elbranschen, Svenska kraftnät, koncernen, räddningstjänsten eller kommunen. 17/47

18 Särskilt svåra påfrestningar som påverkar hela den svenska elförsörjningen inkluderar även exceptionella händelser och höjd beredskap och krig. I detta skede efter beslut av regeringen, tas det övergripande ansvaret för ledning och samordning över av Svenska kraftnät. Exempel på exceptionella händelser och särskilt svåra påfrestningar återfinns i avsnitt 6.4. Sammanfattningsvis handlar åtgärderna om att planera, behandla och kontrollera olika händelser med skild sannolikhet och påverkansgrad. Figur 5 illustrerar hur de olika åtgärderna kompletterar varandra. Figur 5 Risklandskapet 3.1 Aktörers ansvar och samverkan Varje företag inom elbranschen ansvarar för sin verksamhet: om en störning eller incident uppstår inom elförsörjningen ansvarar företaget för att informera sina kunder samt samverkande organ om skadeläget. Om störningen skulle vara så pass omfattande att den inte kan hanteras inom den egna organisationen kan bistånd av angränsande företag som själva inte drabbats av störningen eller incidenten sökas. Kriser som uppstår vid en storstörning eller ett haveri och är så omfattande att krisen blir en gemensam kris dels för elförsörjningen dels för samhället; måste hanteras genom en gemensam och effektiv samverkan. 18/47

19 Inom elsamverkansorganisationen har elnätsföretagen upprättat avtal mellan varandra för att bland annat förenkla hanteringen av resurser. I Sverige finns det totalt sju elsamverkansområden. Utöver samverkan mellan elnätsföretagen ska elsamverkansorganisationen även kunna etablera samarbete med länsstyrelser inom respektive område. Vid storstörningar eller haverier är det extra viktigt att i förväg etablerat samverkan med närliggande områden. Inom elsamverkan finns en portal, SUSIE, som står för Samverkan Under Störningar Inom elförsörjningen. SUSIE:s roll är att vara det kommunikativa navet och verktyget för krisledning, samverkan och informationsutbytet. Syftet med elsamverkansportalen är att alla aktuella elavbrott ska visas skarpt - alla dagar och timmar på året, vilket är en ovärderlig tillgång i kommunikationsarbetet. För elproduktionsföretag finns liknade samverkansgrupper, exempelvis Älvgrupperna, vilka fokuserar på dammsäkerhet och höga flöden. Samarbetet inom Älvgrupperna sker i nära samverkan med länsstyrelserna. Det finns en Älvgrupp per län och länsstyrelserna brukar, med stöd av det regionala samordningsansvaret, vara sammankallande och ordförande i dessa grupper. Genom att sprida kunskap inom nätverket som består av ett 30-tal grupper underlättas samarbetet inför en situation med höga flöden. Aktörerna inom elbranschen bör ha vetskap om vilka kritiska beroenden och samhällsviktig verksamhet som finns inom sitt geografiska område. Inom Styrel har statliga myndigheter, länsstyrelser och kommuner identifierat de samhällsviktiga elanvändare, detta underlag används sedan av elnätsföretagen vid planeringen av från- och tillkopplingsplaner. Här finns inget lagkrav eller annan bestämmelse, utan sunt förnuft måste råda och handlingsfrihet skapas i varje enskilt fall. Exempel på samhällsviktig verksamhet är bl.a. sjukvårdsinrättningar, vatten och avlopp, äldreboenden, ledningsfunktioner, räddningstjänst m.m. Mervärdet är att man snabbare kan få förståelse för var man bör placera reservkraft samt hur man bör planera för möjlig ödrift. För elförsörjning inom norden finns ett nordiskt beredskapsforum, benämnt Nord- BER. Samarbetet omfattar de nordiska energi- och elberedskapsmyndigheterna samt stamnätsföretagen. Beredskapssamarbetet ska ta hänsyn till att det nationella beredskapsarbetet är reglerat och organiserat på olika sätt i de olika länderna. Samarbetet sker dels genom möten i forumet dels genom att berednings- och/eller arbetsgrupper tillsätts för särskilda ändamål. 19/47

20 Även om de specifika samverkansformerna skiljer sig åt bör man säkerställa att man har förståelse och kunskap om respektive samverkansområde. 3.2 Omvärldsbevakning Ett steg i att stärka beredskapen för en eventuell krissituation är att proaktivt och kontinuerligt arbeta med omvärldsbevakning. Detta aktualiseras ytterligare inom elförsörjningen då den präglas av en rad olika beroendekedjor. En extern kris kan snabbt spridas till att bli en kris inom den egna verksamheten, exempelvis om ett dammbrott inträffar hos en annans aktörs anläggning uppströms den egna anläggningen. Proaktiv krishantering är av stor betydelse då man tidigt kan uppdaga varningstecken. Varningstecken kan komma i form av tekniska eller mänskliga signaler. Exempel på vanliga varningstecken då elförsörjningens sårbarhet och risker ökar är exempelvis en annalkande storm, höga vattenflöden, IT-attacker mot branschliknade verksamheter, revision av en eller flera reaktorer i kärnkraftverken och störningar i de nationellt och internationellt sammankopplade elnäten. Proaktiv krishantering medför en ökad medvetenhet om de faktorer som berör elförsörjningen, vilket i sin tur möjliggör förberedelser av krishanteringsarbetet. Som ett komplement till bevakning av traditionell media kan omvärldsbevakning ske via sociala medier. Genom att ha en god förståelse för vad som skrivs om en händelse i sociala medier kan organisationer få en bättre förmåga att hantera olika aspekter av den inträffade händelsen. Till exempel kan sociala medier användas för att lyssna på medborgarna och mediedebatten, vilket kan hjälpa krisledningen att agera snabbt och skapa sig en lägesbild. Omvärldsanalys via sociala medier kan även användas till att snabbt stävja eventuell spridning av rykten. Ett råd för att öka värdet av analysen vid omvärldsbevakning är att den insamlade informationen bör analyseras av flera personer med olika kompetenser och erfarenheter. För mindre aktörer kan Svensk Energi assistera med omvärldsbevakning och analys då detta kan vara resurskrävande. 3.3 Roll och ansvar inom elförsörjningen I såväl säkerhets- och totalförsvarsplaneringen som i det svenska krisberedskapssystemet har betydelsen av en uthållig och robust energiförsörjning särskilt framhållits. För att den nationella elförsörjningen ska kunna fungera, krävs god krisberedskap inom alla verksamhetsområden som arbetar med el. 20/47

21 För elbranschens aktörer innebär detta att krisberedskapen måste anpassas till den roll, de krav och det ansvar som var och en har. För vissa anläggningar och verksamheter kommer det främst att handla om att vidta förebyggande åtgärder medan andra anläggningar och verksamheter även bör vidta åtgärder för att klara av att motstå och hantera en svår påfrestning på samhället. 21/47

22 4 Att förebygga och motstå händelser För att elbranschen ska ha en god krisberedskapsförmåga krävs att företagen har rutiner för att förebygga, motstå och hantera händelser som avviker från det normala. I detta kapitel redogörs kortfattat för några åtgärder som kan behövas för att förebygga och motstå händelser, vilket är en viktig del för att förbättra krisberedskapen. För några av dessa åtgärder har Svenska kraftnät tagit fram vägledningar. Robusthet Robusthetshöjande teknisk installation i produktionsanläggningar, elnät och tillhörande kommunikationsförbindelser bör undersökas och förbättras. Elhandelsföretagen kan exempelvis stärka robustheten genom spegling av servrar samt att servrar är geografiskt utspridda. Fysiskt skydd Utöver robusthet bör även anläggningar, verksamheter och stationers fysiska och tekniska skydd beaktas. För en mer detaljerad beskrivning se vägledning Fysiskt grundskydd en vägledning för elbranschen. Reservkraft Syftet med reservkraft är att säkerställa verksamhetens funktionalitet vid ett elbortfall. Dimensioneringen, utformningen samt placeringen av reservkraften bör vara noga genomtänkt och ändamålsenlig. Exempel på reservkraft är batterier, dieselaggregat och gasturbiner. Utöver detta bör man även säkerställa att befintliga drivmedelslager och leveranser av drivmedel till reservverken är ändamålsenliga. Planera utplaceringen av reservresurser noggrant I krissituationer ställs ofta krav på reservresurser och redundans i olika former. Exempel på sådana reservresurser kan vara både reservkraftverk och fyllnadsmaterial till dammar. Tidigare kriser har visat att noggrann planering av utplaceringen av reservresurser minskar ledtiden och ökar effektiviteten i krishanteringen. I Vetlanda drog man efter stormen Per lärdomen att vissa reservelverk bör var utplacerade närmare förbrukarna eftersom det på grund av nedfallna träd kan vara svårt att transportera aggregaten dit det behövs. Resultatet blir då att reservkraftverken hinner göra nytta även vid korta men omfattande elavbrott. Reservmateriel Anskaffandet och förrådsställande av reservmateriel är av stor betydelse för att stärka beredskapen. Exempel på reservmateriel är stålprofiler, stolpar, isolatorer och övrigt 22/47

23 luftledningsmaterial vilka medför att man på ganska kort tid kan åstadkomma temporära lösningar även för mycket stora kraftledningar. Andra exempel är kommunikationsutrustning såsom telefoner, servrar och datorer samt tillgänglighet till fordonsoch maskinpark. Inventering av materiel bör genomföras regelbundet och tydligt dokumenteras så att elbranschen har en god överblick över de rådande reservlagren. Reservplats Vid en eventuell händelse att ordinarie anläggning är satt ur spel ska om möjligt en reservplats upprättas. Exempel på verksamheter och anläggningar som främst kan komma ifråga är driftcentral, styr- och reglersystem och krisledningsplats. Kraven gällande reservplatsens kapacitet och utformning styrs av ordinarie plats betydelse för den svenska elförsörjningen. Reservplatsen ska vara konstruerad så att den inte kan slås ut av samma händelse som den ordinarie platsen slås ut av. Anpassa valet av ledningscentral till omständigheterna Under den stora skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 fattade krisledningsgruppen ett beslut om att inte förlägga ledningscentralen till de på förhand planerade lokalerna. Istället valdes en konferensanläggning med bättre läge i förhållande till krisen. Detta beslut möjliggjorde en närmare samverkan med både personal på plats, med kommuner och övriga intressenter vilket upplevdes som positivt. Dock visade det sig att valet av anläggning inte kunde erbjuda tillräcklig internetkapacitet för att tillgodose ledningscentralens behov. Följaktligen krävdes en förstärkningsinsats som försvårade krisledningens arbete initialt, men med hjälp av lokala resurser och företag kunde internetkapaciteten byggas ut. Därefter hade krisledningen möjlighet att fullfölja sitt uppdrag i de temporära lokalerna. Sekretess och säkerhetsskydd Åtgärder för att stärka sekretessen bygger på administrativ åtaganden medan säkerhetsskyddet fokuserar på fysisk och tekniska åtgärder. Administrativt är det viktigt att säkerställa att behöriga användare har tillgång till rätt information och att det finns en spårbarhet gällande åtkomst och informationsöverföringar. Säkerhetsarbetet vid elbranschens företag omfattar fysiskt och tekniskt skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal. I handboken Säkerhet vid energiföretag finns en mer detaljerad beskrivning av vad man bör tänka på för att stärka säkerhetsskyddet. 23/47

24 Kommunikation Kommunikationens funktionalitet samt dess förbindelser vid en krissituation är vital för ett fungerande krishanteringsarbete. Elbranschens företag bör förstärka talkommunikationen så att kommunikation med operativa enheter och samverkansparters säkerställs, vilket bland annat kan ske med separat anslutningspunkt samt Rakelmobiler. Genom att använda Rakel som ett parallellt kommunikationssätt till telefoni och datakommunikation vid störningar och kriser kan branschens aktörer programmera in nationella talgrupper vilket bidrar att stärka beredskapen vid kris såväl som en störning inom elförsörjning. För mer information om Rakel se vägledningen Elförsörjningens riktlinjer för samverkan i Rakel. Använda MOLOS vid nedsatt kommunikationsförmåga Svenska kraftnät erbjuder en möjlighet att avropa MOLOS, vilket görs genom en hemställan i SUSIE. MOLOS är en mobil kommunikationscentral med tillgång till Rakel, samt till master och högantenner vilket kan vara nödvändigt vid behov att stärka kommunikationsförmågan. MOLOS kan även fungera som en kommunikationslänk för en egen uppsatt sambandscentral vid katastrofer. MOLOS betjänas av FRO (Frivilliga radioorganisationen) och har gjort stora insatser under de senaste åren för att stärka upp kommunikation inom områden där den ordinarie telefonin drabbats av avbrott. Till exempel har man delat ut och instruerat i användandet av Rakel från beredskapsförråd. IT-säkerhet Elbranschen utsätts ständigt för olika angrepp, bland annat IT-angrepp, som kan påverka elförsörjningen och leda till störning eller utslagning av samhällsviktiga funktioner. IT-säkerheten består av olika tekniska lösningar som skyddar hårdvara, mjukvara och datornätverk genom bland annat speglade servrar, brandväggar och kryptering. 24/47

25 5 Metodik och process för krishantering I avsnitt 4 beskrevs hur företagen kan förebygga och motstå händelser så att krisberedskapen stärks. I detta avsnitt beskrivs hur företagen kan hantera händelser som avviker från det normala och hur man metodiskt kan gå tillväga med krishanteringsarbetet inom den egna organisationen. 5.1 Krishanteringens olika faser För att hantera en kris kan ordinarie arbetssätt vara otillräckligt. Att organisera sig i en krisledningsorganisation är ett vanligt sätt att hantera kriser på. Krisledningsorganisationen, arbetssätt och processer måste dock vara kända och förankrade i organisationen för att vara framgångsrika. En kris kan delas upp i fyra olika faser: larm & eskalering, aktivering, hantering och återgång & uppföljning. Samtliga faser inkluderar den vitala funktionen kriskommunikation. Utöver krishanteringen måste ordinarie verksamhet och personal hanteras parallellt och löpande. Detta illustreras i Figur 6. Figur 6 Krisens olika faser Larm och eskalering En kris börjar ofta med att ett larm kommer in, inom elbranschen kan mottagaren exempelvis vara operatör i DC eller kontrollrum, vakthavande ingenjör, vakthavande reparationsledare, driftsamordnare etc. Det är under denna fas som mottagaren avgör om det larm som inkommit faktisk gäller en kris. Skulle bedömningen vara att det rör en kris så larmas/informeras krisledningen. 25/47

26 Viktiga förutsättningar för att få in larm i tid är en tillåtande organisationskultur som medför att man vågar larma samt att man har etablerat tydliga larmningsrutiner Aktivering I aktiveringsfasen beslutas om var och när medlemmarna i krisledningen samt nödvändiga stödfunktioner ska samlas till ett uppstartsmöte. Lokal bör vara beslutat och kommunicerad i krisplanen. Den som ansvarar för aktiveringen ansvarar också ofta för att informera organisationens VD och styrelse och därefter organisationen i stort samt andra berörda aktörer. Det är i denna fas som det första krisledningsmötet äger rum Hantering För att hantera krisen kan en effektiv arbetsprocess illustrerad i Figur 7 tillämpas. Figur 7 Hanteringsprocessen Initialt sker en bedömning av situationen för att få en gemensam samsyn av de händelser som upptäckts och omedelbara åtgärder som behöver vidtas. Ofta har denna initiala bedömning gjorts i aktiveringsfasen. Nästa steg är att analysera situationen genom att diskutera fakta och antaganden och avgöra vad som är naturliga begränsningar i det rådande läget. Detta kan t.ex. vara att skift 2 inte är tillgängliga förrän efter klockan XX.XX, vägarna är inte framkomliga förrän X timmar efter att stormen bedarrat eller att datasystemet inte beräknas vara tillgängligt under X dagar. Under denna fas diskuteras även tidsramar för beslutsfattande och vidtagande av åtgärder. 26/47

27 Därefter bestäms inriktning för det fortsatta krishanteringsarbetet innehållande en övergripande målsättning för vad som ska uppnås och en prioritering av åtgärder. Detta bidrar till att en tydlig strategisk målbild erhålls inför det fortsatta arbetet. Under genomföra sätts planerna i verket och de prioriterade åtgärderna vidtas. Kommunikation och samverkan är vitalt i detta steg. Då kriser präglas av att ny information, vidtagna åtgärder och dess effekter ständigt tillkommer är det viktigt att följa upp krisarbetet med syfte att ge alla i krisledningsorganisationen en gemensam förståelse för situationen och en samlad lägesbild. På detta sätt upprepas sedan krishanteringsarbetet löpande enligt analysera, inrikta, genomföra och följa upp Återgång och uppföljning I krisens slutfas beslutas när krisen formellt är över och berörda aktörer informeras om detta. Därefter genomförs en återgång till normalläge. Redan under krishanteringen bör återgången till normalläge planeras och behovet av stöd för krisledningen, berörd personal och funktioner för att återgå till normal verksamhet undersökas. Vid återgång till normal verksamhet är det också viktigt att beakta krisens följdeffekter. Som underlag inför kommande uppföljning och utvärdering av hanteringen av krisen bör dokument och loggar som använts under krishanteringen användas. 5.2 Krisledning Krisledningens roll är att leda krishanteringsarbetet och vara ett stöd åt beslutsfattare, om krisledningen inte har detta mandat. Personer som ingår i krisledningen bör ha väldefinierade roller och ansvar samt att man i förväg har klargjort vilket mandat personerna i krisledningsorganisationen har. I detta avsnitt beskrivs de generella funktioner och roller som bör ingå i en krisledning. För att säkerställa krisledningens funktionalitet så krävs regelbunden övning och utbildning. 27/47

28 Att fördela resurser under kris Att lösa uppgifter i en krissituation kan inbegripa att tillfälligt överta alternativa arbetsuppgifter, något som inte bara gäller personer i krisledningen utan kan appliceras på samtliga medarbetare. Exempel på arbetsuppgifter som historiskt har behövts är kundtjänstmedarbetare för att svara på kunders och leverantörers frågor. Under flera kriser, bland annat tsunamikatastrofen och Gudrun, finns det exempel på hur resurser inhämtas från hela organisationen för att lösa det ökade trycket på kundtjänsten. Andra exempel kan vara bilförare för transport av både materiel och personer, något som exemplifierades under skogsbranden i Västmanland I krisförberedande aktiviteter kan det därför vara bra att planera för hur en eventuell förflyttning av medarbetare kan komma att lösas, både praktiskt och administrativt Funktioner i krisledning Det är viktigt att samtliga personer i krisledningen har god kunskap och kompetens om krishanteringsarbetet i stort. Krisledningen bör vara sammansatt av funktioner med en klar uttalad roll, exempelvis krisledare, sekreterare och beslutsfattare. Detta för att snabbt kunna komma in i arbetet. Genom att införa funktionskort som klargör vad respektive funktion förväntas göra samt vilket mandat man har förenklar arbetet. Krisledningens funktion är att centralt leda och koordinera det operativa arbetet, kommunikationsarbetet samt säkerställa samverkan med andra aktörer. Exempel på funktioner/roller som kan ingå i en krisledning är följande: Krisledare Krisledarfunktionen leder, samordnar och ansvarar för arbetet inom krisledningen. Krisledaren vägleder krisledningen i krisarbetet, ser till att krisledningen har samsyn av händelsen samt säkerställer ett fungerande arbetsklimat och samarbete mellan de olika funktionerna. Analys och specialister Analysfunktionen samlar in, bearbetar och sammanställer information, definierar tänkbara händelseutvecklingar och handlingsalternativ på både kort som lång sikt, tar fram beslutsunderlag samt sammanställer en gemensam och övergripande lägesbild/lägesrapport. Om krisens karaktär och art är sådan att speciell kompetens behövs för att hantera krisledningsarbetet bör specialister kunna ställas till funktionens förfogande. 28/47

29 Kommunikation och information Kommunikation- och informationsfunktionen utför omvärldsanalys och bedömning av opinions- och medieläge. Ansvarar för kommunikation med organisationens målgrupper inklusive presskonferenser och medieintervjuer, budskap, kommunikationsstrategi, samordning med andra berörda aktörer, kommunikativa delar av lägesbild/lägesrapport samt intern kommunikation till anställda. Kommunikation- och informationsfunktionen stöttar även den person som skall uttala sig i massmedia. Administrativt stöd och service Administrativt stöd och servicefunktionen filtrerar inkommande telefonsamtal från växel, säkerställer krisledningslokalers funktionalitet såsom IT, telefoner, faxar, videokonferens, förläggning och förtäring. Operativt stöd Operativt stöd är den funktion som utför eller har kontakt med driftpersonalen som utför själva åtgärderna som behöver göras i fält. Logg Loggfunktionen för logg/dagbok under krisen. Loggen kan exempelvis vara fördelad utifrån hur krisorganisationen är organiserad (huvuddagbok, funktionsdagbok). Logg/dagbok bör innehålla verksamhetshändelser, lägesbild, in- och utgående ärenden samt händelser av vikt. Exempel på händelser av vikt är följande: > förändringar i läget > stabsorientering > väderläget > vidtagna åtgärder, ansvarig > beslut > inriktningar > övrigt som kan påverka stabens arbete 29/47

30 HR HR-funktionen hanterar arbetstider, arbetsmiljö, fördelning av personalresurser, personalbehov och uthållighet. HR-funktionen kartlägger nyckelresurser samt vid behov kallar in extern hjälp. HR ansvarar även för företagshälsovård och Krisstödsgruppen. Denna skall vid kris snabbt sammankallas för att skaffa sig en överblick av aktuell händelse, fatta beslut utifrån ett helhetsperspektiv och planera framåt. Gruppen arbetar utifrån ett medarbetarperspektiv som stöd för berörda medarbetare, chefer, anhöriga m.fl Första krisledningsmötet För att upprätta en effektiv krisledning krävs en effektiv mötesstruktur. Nedan ges ett exempel på hur ett första uppstartsmöte kan genomföras. Det är viktigt att samtliga inom krisledningen är informerade om vilken mötesstruktur som tillämpas. Första krisledningsmötet > Logg startas. > Närvarokontroll. > Inriktning (beslut). > Syftet med krisledningen. > Syftet med orienteringen. > Lägesbild (det har hänt). > Ledningsstöd-resurstilldelning. > Åtgärder som ska vidtas (kort och lång sikt). > Direktiv för fortsatt arbete. > Vem gör vad - upprätta stabsarbetsplan. > Frågor. > Nästa möte fastställs. Vid det fortsatta krisledningsarbetet är det av stor betydelse att man har regelbundna avstämningar så att samtliga personer inom krisledningen är uppdaterade på situationen samt att ingen information förbises. I detta arbete utgör den gemensamma lägesbilden ett viktigt stöd. 30/47

31 5.2.3 Individen i krisledningen När en kris uppstår präglas omständigheterna ofta av betydande osäkerhet med stora värden på spel, vilket skapar anspänning och tidspress till följd av en begränsad tid att hantera krisen på. Den initiala reaktionen vid en kris är förnekande där faran tonas ner vilket kan leda till ett fördröjt agerande. För att undvika detta bör skapandet av en kultur inom organisation som medför att individer vågar larma och agera uppmuntras. Första instans att komma i kontakt med och hantera en kris är alltid individen. Individer agerar på olika sätt i en svår situation beroende på aspekter som vana, personlighet, förmåga och mandat. Hur individer väljer att agera påverkar det kommande krishanteringsarbetet. Förmågan att uppfatta och minnas viktiga och centrala detaljer försämras inte vid känslomässig stress. Däremot försämras förmågan att minnas allmänna detaljer. Man bör även tänka på att de beslut en person tar vid hög tidspress inte alltid är logiska och genomtänkta. Det är viktigt att säkerställa att varje person är bekväm och säker i sin roll, för att så långt som möjligt förbättra den kollektiva bedömningsförmågan. 31/47

32 6 Utveckling av krishanteringsförmåga inom organisationen Detta kapitel redogör för vad en organisation bör tänka på vid utveckling av krishanteringsförmågan, upprättandet av en kris- och beredskapskultur, samt hur man praktiskt kan gå tillväga. 6.1 Upprättandet av strategier och planer Företagen inom elbranschen bör ta fram och upprätta tydliga kris- och beredskapsstrategier, vad som ska prioriteras och hur man ska gå tillväga. Detta inkluderar framtagandet av en krisplan och kontinuitetsplaner. Utmaningen vid upprättandet av strategier och planer för elförsörjningen är att det omfattar hög komplexitet samt korta tidsramar. Vid framtagandet av strategier och planer bör de som ska implementera dessa vara med vid utformningen, då detta ökar strategiernas och planernas effektivitet vid tillämpning. Hos större bolag tillsätts vanligen en kriskommitté, alternativt en krisledningsenhet, som ansvarar för utvärderingen och uppdateringen av strategier, policys och planer. En väl utförd planering ger ett effektivare krishanteringsarbete. Det är även viktigt att klargöra vilka befogenheter och mandat krisledningen har, då behovet av att fatta snabba beslut aktualiseras i en krissituation. Tillgängligheten och kontaktuppgifter till de som har beslutsmandat bör tydliggöras. Planerna och policyn bör även klargöra prioriteringar och ansvarsfördelning för respektive funktion. Krisplan En krisplan bör omfatta alla faser som berördes i kapitel 5. I Figur 8 nedan återges en mer detaljerad bild av vad som bör ingå i krisplanen. 32/47

33 Figur 8 Exempel på struktur för krisplan Efter varje övning eller kris är det viktigt att genomföra en erfarenhetsåterkoppling så att identifierade brister åtgärdas samt att uppdateringar genomförs i krisplanen Information och kommunikation Kommunikationsfunktionen ska vid kris snabbt skaffa sig en överblick av aktuell händelse, fatta beslut utifrån ett helhetsperspektiv och planera framåt. Gruppen arbetar med att informera om och kommunicera kring händelsen, internt och externt. Dessutom bör gruppen ha förmågan att vid behov samverka med andra aktörer inom samhällets krisberedskap. Huvudsyftet med kriskommunikationsfunktionen är att: > vara en del av krisorganisationen > identifiera och analysera målgrupper och kanaler > ta fram kommunikativa budskap > förse målgrupperna med information och genomföra beslutade åtgärder > samverka med övriga kris- och störningsgrupper i kommunikativa frågor Internt Vid en storstörning/haveri är det viktigt att säkerställa att intern kommunikation fungerar väl. Organisationen bör ha upprättat kontaktlistor som är uppdaterade och lättillgängliga. Speciellt viktigt är det att de delar av organisationen som blir direkt/indirekt involverade i krisarbetet blir väl informerade och uppdaterade under pågående kris. 33/47

34 Externt Vid en storstörning/haveri används flera samverkanskanaler med andra liknade bolag, t.ex. genom de samverkansorganisationer som beskrivs i kapitel 3, och med berörda nationella och regionala myndigheter och kommuner. Hanteringen av denna kommunikation bör vara väl etablerad inom organisationen så att samverkansarbetet vid en kris blir så effektivt som möjligt. Rakel-mobiler är ett kommunikationsverktyg som stärker förmågan för samverkan och ledning då det är ett nationellt kommunikationssystem samt säkerställer behovet av att ha ett driftsäkert kommunikationssystem. Vid en krissituation, såväl som vid en störning, kan Rakel-mobiler tillämpas för att samordna åtgärder och resurser för reparationer. Utöver detta bör kommunikationskanaler med externa resurser såsom olika entreprenader säkerställas så man snabbt kan aktivera dessa i en kris. Rutiner och planer för hanteringen och informationsgivning till allmänheten och kunder bör också vara väl förbereda. Vilken typ och omfattning av information som lämnas till media, till exempel kartunderlag, beslutsprocess för när ny information om läget kan tänkas nå ut och vart allmänheten kan vända sig, kan med fördel förberedas. Utse en massmedial kontaktperson Under en kris kan det vara svårt att samordna massmediala utspel och information till utomstående. Ett bra exempel på god krishantering inkluderar en tydlig och klar kommunikation mot media, vilket förslagsvis bör åstadkommas genom att tidigt utse en ensam ansvarig som pressansvarig. Därigenom undanröjs alla eventuella problem med dubbla budskap och interna funderingar över var och ens befogenheter. Exempel på när detta har fungerat bra är under stormen Gudrun då Länsstyrelsen i Kronoberg tog det övergripande ansvaret för all massmedial kontakt. Omvänt kan tsunamikatastrofen i Thailand användas som referens för en massmedial krishantering som inte följt detta exempel, med förvirring som följd. Att utse en ansvarig för massmediala utspel förenklar också vid situationer där fler än en aktör är inblandad genom att de ansvariga för varje aktör enklare kan koordinera lägesbild och extern kommunikation Upprättande av lägesbild Att skapa en tydlig lägesbild över den aktuella situationen är av stor vikt, då den utgör ett underlag för analyser av nuläget och händelseutvecklingen, på kort respektive lång sikt. För att upprätta en så tydlig och effektiv lägesbild som möjligt bör följande rubri- 34/47

35 ker finnas med: fakta, antagande, begränsningar och åtgärder. Fakta och antaganden kan ibland lätt blandas ihop vilket kan leda till en falsk lägesbild, Av den anledningen är det av stor vikt att skilja dessa åt. Lägesbilden kan kommuniceras ut via exempelvis blädderblock, whiteboards och skärmar. Detta för att vid skiftavlösning snabbt kunna bilda sig en uppfattning av hur arbetet har framskridit. Aktuell lägesbild över elavbrott kan inhämtas från SUSIE-systemet där läget uppdateras kontinuerligt eller från störningsrapportering direkt från elnätsföretagen Säkerställandet av resurser Den egna organisationen måste säkerställa att resurser finns tillgängliga och att redundans finns. Detta rör både materiella som personella resurser. Personella resurser Då kriser kan pågå under längre tidsperioder måste man säkerställa att det finns tillgänglig personal som kan avlasta krisledningen och utförandefunktionerna. Genom att planera in skiftgång stärks uthålligheten. Det är viktigt att klargöra vem som ansvarar för bemanningen, förslagsvis någon central person ur krisledningen/hr-funktionen. Genom att upprätta en bemanningsplan säkerställs att personella resurser blir jämnt fördelade över skiften, både kunskaps- som kompetensmässigt. Skiftens olika krisledare bör vara synkade gällande arbetsmetodik så att överlämning mellan skiften underlättas. När man planerar bemanningen av krisledningen bör ledorden vara rätt kompetens på rätt plats. Individerna som ingår i krisledningen bör även ha god gruppdynamik, gemensamma värderingar samt kunna agera och leda under press. Krisledningsrum För att krisledningen ska fungera bör krisledningsrummet innehålla följande verktyg och materiella resurser: > IT-plattform, nätverk, datorer etc. > kommunikationsplattform som uppfyller syftet, avseende telefoner/rakel, radio, videokonferens mm. > tavlor, blädderblock och skärmar för visualisering av lägesbild, åtgärdsplan mm. > krisplan > tillgänglighet av viktig dokumentation för exempelvis anläggningar, nät mm. > UPS för el även under elavbrott 35/47