ANVISNING. Tillämpningsanvisningar för konkurrensutsättning

Transkript

1 ANVISNING Tillämpningsanvisningar för konkurrensutsättning

2 POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet och därmed enligt kommunallagen tillhör fullmäktiges exklusiva beslutanderätt och gäller tills vidare. En policy talar om vad staden vill uppnå inom ett specifikt område som berör flera verksamheter. Policyn bör inte innehålla detaljerade ställningstagande vad gäller utförande, prioriteringar eller metoder. STRATEGI antas av kommunstyrelsen Strategidokument anger konkreta åtgärder för den politiska viljeinriktningen. En strategi ska ange vem som ansvarar för att åtgärder genomförs, när de ska vara genomförda samt vilka prioriteringar som ska göras. Strategin ska gälla under en begränsad period, exempelvis under en mandatperiod och antas av kommunstyrelsen. RIKTLINJE - antas av kommunstyrelsen Riktlinjer säkerställer riktigt agerande och god kvalitet i stadens arbete. I riktlinjer preciseras hur något ska uppnås. Det kan exempelvis handla om hur verksamheterna ska arbeta för att uppnå de politiska inriktningar och mål som finns i en policy eller strategi och dessa antas av kommunstyrelsen. ANVISNING - godkänns av förvaltningschef/chef Anvisningar och rutiner rör sig i regel om ren verkställighet av riktlinjer eller andra styrdokument. Denna typ av dokument är förvaltningens verktyg för att verkställa politiska beslut och dokumenten är inte föremål för formella beslut i politiska organ utan upprättas efter behov av varje verksamhet/enhet i samråd med ansvarig förvaltningschef/chef. Dokumenttyp Giltighetstid Beslutande organ Beslutsdatum Anvisning enl. stadens begrepp Tills vidare Stadsledningsförvaltningen --- Antagen till följd av lag Revisionsdatum Dokumentansvarig Uppföljning Nej --- Stadsledningsförvaltningen ---

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Former för konkurrensutsättning Upphandlingsformer Upphandlingssekretess 2 3. Utmaningsrätt Generella krav på en utmanare Interna handläggningsrutiner 4 4. Avknoppning Avknoppning av verksamhet där staden är huvudman Avknoppning av skolverksamhet 6 5. Konkurrensutsättning av nämnders verksamhet Informationsplan Konkurrensutsättningsplan Insyn i extern utförares verksamhet där staden är huvudman Insyn i extern utförares verksamhet där staden inte är huvudman Allmänhetens insyn Verksamheters upphörande Kvalitet Ökat företagande Egenregiverksamhet Avtal med tredje part Personal Chefens/arbetsgivarens ansvar Information och förhandling Arbetsmiljöansvaret Kollektivavtal m.m Verksamhetsövergång Lokaler och inventarier Vem tecknar hyresavtal Indirekt besittningsskydd Energieffektiva verksamheter Investeringar i lokaler/fastigheter Försäljning av stadens fastigheter Inventarier Hantering av information och handlingar Övrigt Länkar Upphandlingsstöd 24

4 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om en konkurrensutsättningspolicy (KS/2007:88) och kommunstyrelsen har utifrån intentionerna i fullmäktiges beslut antagit riktlinjer för konkurrensutsättning. Konkurrensutsättningspolicyn och de underliggande riktlinjerna ska tillämpas från och med den 1 november I samband med kommunfullmäktiges beslut om policyn konstaterades att rättsläget när det gäller avknoppning av friskolor är oklart. Bland annat tillsätter regeringen en särskild utredare för att se över om det finns ett behov av ett nationellt regelverk för avknoppning och hur det i så fall ska se ut. Avknoppning av friskolor ingick därför inte i kommunfullmäktiges beslut i avvaktan på utredningens resultat. I tillämpningsanvisningarna finns dock ett avsnitt om avknoppning med eftersom avknoppning inte bara gäller friskolor. De delar som rör friskolor måste uppdateras när regeringen presenterar resultatet av sin utredning. Regeringen har vidare tillsatt en utredning som ska se över möjligheter till införandet av valfrihet och kundvalsmodeller inom äldreomsorgen utan att ett sådant införande kommer i konflikt med lagen om offentlig upphandling. I den mån utredningarnas resultat innebär förändringar som påverkar staden policy, riktlinjer och tillämpningsanvisningar för konkurrensutsättning måste en revidering av dessa handlingar göras. Syftet med tillämpningsanvisningarna är att förtydliga de delar som tas upp i riktlinjerna och som gäller generellt för all verksamhet i Solna stad. Avsikten är att tillämpningsanvisningarna ska kunna läsas fristående utan att ha policyn eller riktlinjerna vid sidan av. Merparten av texterna i riktlinjerna återfinns därför även i detta dokument. I riktlinjerna framgår även de krav som ställs på nämnderna och nämndernas ansvar för att besluta om principer som är specifika för den egna verksamheten. Detta är dokument som ska tas fram och beslutas av respektive nämnd som komplement till kommunstyrelsens riktlinjer och dessa tillämpningsanvisningar. 2. Former för konkurrensutsättning Solna stads verksamheter ska tillämpa en gemensam hållning i konkurrens- och upphandlingsfrågor. Enligt den av kommunfullmäktige beslutade konkurrensutsättningspolicyn ska stadens upphandlingsarbete genom ett professionellt förhållnings- och arbetssätt leda till effektiva affärer till nytta för medborgarna. Vidare ska staden vid varje köp av vara och tjänst utnyttja den konkurrenssituation som finns på marknaden. Vid alla upphandlingar ska lagen om offentlig upphandling (LOU) samt annan tillämplig lagstiftning följas. Nämnden ansvarar för att all konkurrensutsättning/upphandling inom det egna verksamhetsområdet genomförs i enlighet med konkurrensutsättningspolicyn och kommunstyrelsens riktlinjer. Förutom att nämnden själv initierar konkurrensutsättningen kan konkurrensutsättning uppstå genom att privata företag utmanar verksamhet genom den av kommunfullmäktige beslutade utmaningsrätten eller att anställda väljer att avknoppa verksamhet. 1(24)

5 För konkurrensutsättning som berör fler än en nämnd har kommunstyrelsen ett samordningsansvar. 2.1 Upphandlingsformer Vid all upphandling gäller lagen om offentlig upphandling (LOU). Lagen reglerar köp/leasing av varor, tjänster och byggentreprenader. Närmare information om de olika upphandlingsformerna finns på intranätet upphandlingsfunktionens handledning för upphandling. En förutsättning för en väl genomförd upphandling är att tillräckligt med tid avsätts för upphandlingens genomförande. Följande moment ska nämnden ta hänsyn till vid planeringen av en upphandling. Omvärldsorientering, marknadsundersökning Eventuella leverantörsträffar Framtagande av en informationsplan inför varje upphandling (se avsnittet Informationsplan) Anbudstid Utvärdering av inkomna anbud MBL- förhandlingar Ärendets beredning Tiodagarsfristen för tilldelningsbeslut Avtalsskrivning Övertagande, implementeringstid Former för uppföljning av ingångna avtal Närmare information om genomförande av upphandlingar finns på intranätet upphandlingsfunktionens handledning för upphandling. 2.2 Upphandlingssekretess Bestämmelserna om upphandlingssekretess innehåller särskilda regler om sekretess kring anbudsförfaranden. Anbudssekretessen är enligt sekretesslagen absolut, vilket innebär att man inte får lämna ut några uppgifter som rör anbud eller internt erbjudande (egen regis anbud) annat än till den som har lämnat anbudet eller erbjudandet. Den absoluta sekretessen gäller från det att anbudet begärts in till dess beslut om tilldelning/antagande av entreprenör tagits. Den absoluta sekretessen omfattar uppgifter om antalet inkomna anbud, om ett visst anbud har avlämnats eller andra upplysningar om ett visst anbud som finns i arbetspromemorior, motförslag i en förhandlingsupphandling, nollställningsprotokoll och tjänsteutlåtanden med anbudssammanställningar eller liknande. Alla underlag ska därför förvaras på ett betryggande sätt och anteckning om ett upphandlingsärende i ett öppet diarium ska inte ske förrän ärendet slutligt har avgjorts. Så få personer som möjligt bör internt vara inblandade i en upphandling och få tillgång till uppgifter som rör anbud eller interna bud. Detta gäller även förtroendevalda som beslutar i en nämnd. Dessa får inte diskutera uppgifter i ett anbud med exempelvis partikamrat i annan nämnd före beslut om antagande av anbudsgivare. Sammanträdeshandlingar om en upphandling ska inte skickas till utomstående utan delas ut endast till direkt berörda. 2(24)

6 Även efter det att upphandlingsärendet avslutats kan, efter en bedömning i det enskilda fallet, uppgifter i ärendet beläggas med sekretess. Detta kan ske om det kan antas att staden lider skada om uppgiften röjs eller för att skydda en entreprenör, om det av särskild anledning kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs, så kallad affärssekretess. Observera att det krävs särskilda skäl för detta. Det räcker inte att en anbudsgivare har krävt sekretess, exempelvis i förfrågningsunderlaget. När handlingen begärs utlämnad måste en sekretessprövning göras, vilket innebär att det prövas om anbudsgivaren verkligen skulle ta skada av om handlingen lämnas ut. Sekretesslagen föreskriver särskilda begränsningar av sekretessen i förhållande till de fackliga företrädarna. Trots sekretess får nämligen uppgifter lämnas till de fackliga företrädarna om det finns en lagstadgad skyldighet att lämna ut uppgiften. Staden kan enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) vara skyldig att lämna information om ett upphandlingsärende till de fackliga företrädarna. Skyldigheten avser dock bara de uppgifter som de fackliga företrädarna behöver för att kunna ta ställning i förhandlingen. Hänsyn måste tas till utomstående intressen. Vissa sådana intressen är så starka att uppgiften faller utanför informationsplikten. Det gäller bland annat vissa uppgifter i samband med anbudsgivning. De fackliga företrädarna har tystnadsplikt men får trots sekretessen föra uppgifterna vidare till annan facklig styrelseledamot inom den fackliga organisationen, och då överförs sekretessen till denne. 3. Utmaningsrätt Företag har möjlighet att initiera en konkurrensutsättning av kommunal verksamhet genom den utmaningsrätt som kommunfullmäktige beslutat om i konkurrensutsättningspolicyn. Utmaningsrätten innebär att det företag som vill driva en verksamhet åt staden på entreprenad har rätt att i enlighet med stadens riktlinjer utmana den kommunala verksamheten. Med utmaning avses att ett företag inkommer med ett önskemål till staden om att en del av stadens verksamhet ska upphandlas. Med stadens verksamhet avses sådan verksamhet som staden driver med egen anställd personal. All verksamhet får utmanas, med undantag av myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner och vad som enligt lag eller förordning måste utföras av staden med egen personal. Skolverksamhet (grundskola och gymnasieskola) kan enligt de tolkningar som hittills gjorts avknoppas (regeringen tillsätter en särskild utredare för att se över om det finns ett behov av ett nationellt regelverk för avknoppning och hur det i så fall ska se ut). Skolverksamhet kan dock inte utmanas eftersom en sådan verksamhet i regel inte får läggas ut på entreprenad. Att skolverksamhet inte får läggas ut på entreprenad ska dock inte förväxlas med möjligheten att driva fristående skolor. Det senare är en privat verksamhet som med skolverkets tillstånd driver en skola. Staden är enligt regler i skollagen skyldig att betala bidrag/skolpeng till friskolor som fått tillstånd. Verksamhet som efter en offentlig upphandling drivs med intraprenadavtal och sådan verksamhet som drivs genom s.k. kundvalsmodell är också undantagna från utmaningsrätten. 3(24)

7 Verksamhet som utmanas måste vara definierbar och kunna avgränsas från den övriga verksamheten. En utmaning ska riktas till ansvarig nämnd. Avser utmaningen en verksamhet som drivs av flera nämnder riktas utmaningen till kommunstyrelsen. En kopia av utmaningen som riktats direkt till en nämnd ska omedelbart delges kommunstyrelsen. På stadens externa webbplats under rubriken Utmaningsrätt och på intranätet, Upphandlingsstödet finns information riktad till den som vill utmana stadens verksamhet om vad det innebär att komma in med en utmaning till staden, vilka krav på underlag som krävs etc. På webbplatsen finns uppgifter om den kontaktperson som intresserade kan vända sig till för närmare upplysningar. Där framgår även vilka generella krav, enligt nedan, som ska uppfyllas för att en nämnd ska pröva en utmaning. 3.1 Generella krav på en utmanare Det ska finnas: en beskrivning av vilken verksamhet i staden som utmanas. Det ska exempelvis framgå om det är hela eller delar av verksamheten som utmanas. en presentation av utmanarens affärsidé för att kunna bedöma om det är en trovärdig potentiell anbudsgivare. Det ska framgå varför utmanaren vill få möjlighet att delta i en konkurrensutsättning av just denna verksamhet, det vill säga en uttryckt vilja från utmanaren att själv vilja driva den utmanade verksamheten. Det ska framgå vad utmanaren har för verksamhetsidé, kompetens, erfarenhet, ekonomiska förutsättningar etc. förslag på lämplig tidpunkt för ett eventuellt övertagande av verksamheten. referenser. en försäkran från utmanaren att utmanaren själv kommer att lägga ett anbud. När en utmaning har kommit in till nämnden ska förvaltningen kontakta utmanaren för att tillsammans med denne gå igenom utmaningens innehåll. I samband med detta ska arbetstagarorganisationerna informeras om att en utmaning kommit in. Det är viktigt att nämnden gör en sekretessbedömning av en inkommen utmaning. Innehåller utmaningen idéer om verksamhetens utförande som är mer eller mindre unika ska nämnden pröva om hela eller delar av utmaningen ska sekretessbeläggas enligt sekretesslagens 8 kapitel som berör skyddet för den enskilde som har en affärsförbindelse med staden. 3.2 Interna handläggningsrutiner Nämnden ska fastställa handläggningsrutiner för sin hantering av utmaningsrätten. Av rutinerna ska bland annat framgå: Vem/vilka i organisationen som har ansvaret för handläggningen av ett utmaningsärende. Inom vilken tidsram som en utmanare ska kontaktas om huruvida utmaningen kommer att antas eller inte. Utmanaren ska även upplysas om att ett avslagsärende kan komma att prövas av kommunfullmäktige. Tidsramen innan beslut kan tas ska inkludera; MBLförhandlingar, seriositetsbedömning av utmanaren, verksamhetsanknuten 4(24)

8 konsekvensanalys inför ett eventuellt verkställande av utmaningen, information till olika intressegrupper och tid för själva beslutsprocessen. Bedömning av lämplig tidpunkt för en eventuell avtalsstart med hänsyn tagen till upphandlingsprocessen som följer om en utmaning antas. Ett krav för att anta en utmaning är att verksamheten som utmanas är så avgränsad att villkoren för en verksamhetsövergång uppfylls när så är möjligt. Vilka villkor som gäller är beskrivet under rubriken Verksamhetsövergång. Av ärendet till nämnden med förslag till beslut om en utmaning ska antas eller inte ska framgå: Om utmanaren uppfyller de generella kraven. Om förvaltningen anser att det finns skäl att inte anta utmaningen och motiven för detta. Skälen ska ha stöd i någon av punkterna enligt förteckningen nedan. Om nämnden föreslås anta utmaningen ska nämnden i samma ärende även besluta att konkurrensutsätta verksamheten i enlighet med lagen om offentlig upphandling. Innebär nämndens beslut att en utmaning inte antas ska kommunstyrelsen pröva om nämndens motiv är acceptabelt i förhållande till kommunfullmäktiges konkurrenspolicy och kommunstyrelsens riktlinjer. Om kommunstyrelsen anser att nämndens motiv strider mot de intentioner som redovisas i policy och riktlinjer ska kommunstyrelsen ta fram ett ärende till kommunfullmäktige som har att besluta om utmaningen ska antas. Nämndens beslut att inte anta en utmaning ska ha stöd av ett eller flera av följande skäl: 1. Utmaningen avser myndighetsutövning. 2. Utmaningen avser en grundskola. 3. Utmaningen avser en redan konkurrensutsatt verksamhet under den löpande avtalsperioden. 4. Utmaningen avser egenregiverksamhet som ingår i en kundvalsmodell. 5. Utmaningen avser en strategisk ledningsfunktion (avgränsning och motiv ska anges). 6. Utmaningen avser inte en verksamhet som är så avgränsad att villkoren för en verksamhetsövergång uppfylls (se avsnittet Verksamhetsövergång). 7. Utmanaren uppfyller inte de generella krav som gäller för en utmaning. 8. Nämnden har redan beslutat att verksamheten ska konkurrensutsättas inom det närmaste året. 9. Utmaningen avser en verksamhet som bedrivs i projektform. 4. Avknoppning Enligt konkurrensutsättningspolicyn strävar staden efter väl fungerande valfrihets- och kundvalsmodeller vilket förutsätter ett brett utbud av aktörer. Ett sätt att tillskapa ett varierat utbud av aktörer är att uppmuntra stadens personal att avknoppa sina verksamheter genom att starta egna företag. Begreppet avknoppning innebär att en eller flera anställda startar ett företag för att bedriva samma slags verksamhet som de tidigare utfört som anställda. Skillnaden är att de nu bedriver verksamheten som självständiga företagare. Avknoppning kan ske antingen genom att avknopparna deltar i en upphandling och får sitt anbud antaget eller får tillstånd/godkännande 5(24)

9 att bedriva verksamhet inom pengsystemen för skola och förskola. Regeringen tillsätter en särskild utredare för att se över om det finns ett behov av ett nationellt regelverk för avknoppning av skolverksamhet och hur det i så fall ska se ut. När en avknoppare bedriver sin verksamhet på uppdrag av nämnden efter att ha vunnit en upphandling så är nämnden fortfarande huvudman. Detta innebär att nämnden har det juridiska ansvaret för verksamheten. Förutsättningarna för uppdraget ska regleras i ett avtal mellan nämnden och avknopparen. När det är fråga om bidrag (pengsystem) till enskild verksamhet så är det friskolan eller den enskilda förskolan som är huvudman för verksamheten och som har det juridiska ansvaret för den egna verksamheten. Det finns alltså inget uppdragsförhållande i detta fall. Till skillnad från skolverksamheten där skolverket är den myndighet som, efter inhämtande av synpunkter från berörd nämnd, godkänner verksamheten så är det berörd nämnd som beslutar om tillstånd för enskilda förskolor att bedriva förskoleverksamhet. För att få ett sådant tillstånd ska nämnden förse den enskilda förskolan med information om vilka villkor som enligt skollagen och stadens föreskrifter gäller för att bidrag ska utgå. Möjligheten att lämna stöd till den som avser att avknoppa begränsas av regler i kommunallagen, lagen om offentlig upphandling och i viss mån av arbetsrättslig lagstiftning. Stöd i form av startbidrag, annat driftbidrag än för verksamhetens bedrivande eller borgen kan exempelvis inte utgå. En garanti som innebär att staden i förväg förbinder sig att köpa en viss volym av avknopparen för en fast minimiersättning oavsett prestation kan i normalfallet inte heller lämnas. Nämnden avgör därutöver vilken kostnadsfri information, utbildning och konsultstöd som kan ges till avknopparen. Vid konkurrensutsättning enligt LOU ska insatserna göras innan upphandlingsprocessen påbörjats, oftast under perioden fram till dess att nämnden beslutat om förfrågningsunderlaget. Hjälp från konsulter eller liknande för att ta fram underlag till anbud får dock inte ske med ekonomiskt stöd från staden. 4.1 Avknoppning av verksamhet där staden är huvudman En avknoppning som inte berör skolverksamhet ska som regel föregås av en utmaning från de presumtiva avknopparna. För förskoleverksamheten kan nämnden antingen ge tillstånd till att avknopparna får bedriva en förskoleverksamhet som enskild anordnare eller så kan nämnden uppmuntra intresserad personal att komma med en utmaning av verksamheten. Kommunstyrelsen har i sina riktlinjer valt att inte ange att en viss andel av personalen eller av kunderna/brukarna/eleverna/föräldrarna ska vara positiva till en avknoppning för att anta en avknoppares utmaning eller ge tillstånd till enskild förskola eller tillstyrka godkännande för friskola att bedriva verksamhet inom pengsystemen. Om nämnden anser att sådana krav ska ställas ska nämnden i sina riktlinjer ange på vilket sätt och vid vilken tidpunkt i processen som en sådan undersökning ska göras. 4.2 Avknoppning av skolverksamhet Avknoppning av kommunal skol- eller förskoleverksamhet finns inte med i den konkurrensutsättningspolicy som beslutats av kommunfullmäktige i avvaktan på att regeringen presenterar resultatet av sin utredning om nationellt regelverk för avknoppning av friskolor. 6(24)

10 Följande information gäller för friskolor och enskilda förskolor som vill starta verksamhet i Solna stad. Vad som gäller om en kommunal skola/förskola vill avknoppa i nuvarande lokaler med befintlig personal och elever är tillsvidare oklart Friskola Godkännande av en fristående skola ges av Skolverket. Villkor för godkännande är bland annat att utbildningen ger de kunskaper och färdigheter som ska uppnås inom det offentliga skolväsendet, att skolan svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, att friskolan är öppen för alla barn och att skolan har minst 20 elever. Ett godkännande kan avse vissa årskurser. Tilldelning av bidrag beslutas av Skolverket förutsatt att skolan har ansökt om godkännande före den 1 april kalenderåret innan skolan startar. Tilldelning av bidrag ska inte lämnas om skolans verksamhet innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller skolan tar ut avgifter i strid med skollagen. Att de negativa följderna ska vara påtagliga innebär att bestämmelsen ska användas med återhållsamhet. De negativa följderna, som kommunen ska kunna uppvisa, ska ha bestående karaktär. Att en skola saknar rätt till bidrag innebär dock inte att skolan inte får bedriva verksamhet. Finansieringen får då ordnas på annat sätt än genom kommunala bidrag. En fristående skola inordnas i samma resursfördelningssystem som de kommunala skolorna i kommunen och bidraget bestäms med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Fristående skolor står under tillsyn av Skolverket och friskolorna är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Skolverket. När det gäller de bidragsberättigade friskolorna har kommunen rätt till insyn i skolornas verksamhet. Denna insyn ger kommunen möjlighet att exempelvis bedöma skolans bidrag till barn med särskilda behov. Vid besök på skolan kan kommunen se om offentliga medel för utbildning används för avsedda ändamål. Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter att de påpekats ska godkännandet återkallas. Om verksamheten förändras kan det bli aktuellt för Skolverket att återkalla förklaringen om rätt till bidrag Enskild förskola Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ som yrkesmässigt vill driva en förskola eller ett fritidshem ska ha tillstånd till detta av den kommun där verksamheten ska bedrivas. Ett sådant tillstånd meddelas tillsvidare eller för viss tid. Kommunen får bara bevilja sådant tillstånd om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. Tillstånd får förenas med villkor. Om verksamheten ändras eller flyttas måste nytt tillstånd sökas. 7(24)

11 Fristående förskolor står under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs och kommunen har rätt att inspektera verksamheten och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Om det finns något missförhållande i verksamheten ska kommunen förelägga den som ansvarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet. Om missförhållandet är allvarligt och kommunens föreläggande inte följs, får kommunen återkalla tillståndet. Ett tillstånd ska också återkallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg och bristerna inte avhjälps efter påpekande. Kommunen kan lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg om verksamheten uppfyller krav på god kvalitet i verksamheten gällande personal, pedagogik, barngrupper och lokaler och avgifterna inte är oskäligt höga. Sådant bidrag bör lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet. 5. Konkurrensutsättning av nämnders verksamhet Av konkurrensutsättningspolicyn framgår att staden ska vara en attraktiv och professionell aktör för kunder/brukare, leverantörer och anställda. En förutsättning för detta är att nämnderna, bland annat genom benchmarking och omvärldsorientering, ser till att ha god kunskap om marknadsutvecklingen inom det egna verksamhetsområdet. Nämnderna ska i sin planering av konkurrensutsättning se till att det finns tid för kontakter med leverantörer innan arbetet med förfrågningsunderlaget 1 påbörjas. Genom sådana kontakter kan nämnderna tillgodogöra sig leverantörernas kompetens och erfarenhet vilket kan vara till fördel vid framtagande av förfrågningsunderlaget. Kontakterna får inte gynna någon leverantör på ett otillbörligt sätt. 5.1 Informationsplan Nämnderna ska utifrån varje nämnds specifika förutsättningar ta fram en informationsplan. Av planen ska bland annat framgå hur nämnden tydliggör samspelet mellan brukare/kund leverantör nämnden, på ett objektivt och aktivt sätt förvissar sig om att varje leverantör är införstådd med de villkor som gäller. Detta är viktigt i synnerhet för små nystartade företag vars ledning ofta saknar erfarenhet av att agera i en konkurrensutsatt verksamhet, ska ge konkurrensneutral information till medborgarna om de val som finns inom de verksamheter som erbjuder valmöjlighet, inför varje konkurrensutsättning av en verksamhet ska informera kunder/brukare, brukarorganisationer, anställda, arbetstagarorganisationer före, under och efter upphandlingsprocessen, ska informera anställda som vill starta företag om de förutsättningar som gäller och det stöd som kan ges med utgångspunkt från stadens riktlinjer och tillämpningsanvisningar. 1 Förfrågningsunderlaget utgör det material som en anbudsgivare har som underlag för att lämna ett anbud. 8(24)

12 Respektive nämnd ska så tidigt som möjligt informera berörda arbetstagare om beslut och konsekvenser av en konkurrensutsättning. Syftet med informationen är att klargöra vad som händer och vilka spelregler som gäller. Vid övergång av verksamhet bör förvärvaren delta i informationen, detta också för att undvika missförstånd gällande vem som gör vad. Syftet är bland annat att söka motivera arbetstagarna att följa med till förvärvaren. För att arbetstagarna ska kunna ta ställning till om de ska acceptera eller motsätta sig att gå över till en ny arbetsgivare behöver de så tidigt som möjligt få information om vad en övergång innebär och, när anbudsgivare antagits, få kunskap om företaget. 5.2 Konkurrensutsättningsplan Nämnden ska årligen upprätta och i samband med beslut om verksamhetsplan låta kommunfullmäktige ta del av en konkurrensutsättningsplan. Konkurrensutsättningsplanen ska upprättas och redovisas i samband med budget- och verksamhetsplanen för nästkommande år. Konkurrensutsättningsplanen ska upprättas enligt upphandlingsfunktionens anvisningar på intranätet. 5.3 Insyn i extern utförares verksamhet där staden är huvudman Enligt kommunallagen är staden skyldig att i avtal eller på annat sätt försäkra sig om att staden får möjlighet till insyn i den verksamhet som en extern utförare bedriver på uppdrag av staden. Möjligheten till insyn ska vara densamma som den som gäller för egenregiverksamheten. Följande punkter ska i normalfallet finnas med i det avtal som nämnden tecknar med en extern leverantör. Nämnden har rätt att kontrollera och följa upp den avtalade verksamheten. Nämnden ska därför få tillträde till de lokaler där verksamheten bedrivs och få tillgång till uppgifter om den avtalade verksamheten som nämnden anser behövs. Senast den 1 december varje år i avtalsperioden ska utföraren lämna en verksamhetsplan för det kommande året. Denna ska innehålla en beskrivning av vilka åtaganden och åtgärder som krävs för att uppnå uppsatta mål, en analys över personalinsatserna samt en plan för fort- och utbildning/kompetensutveckling och inriktningsmål för verksamheten. Avvikelser från verksamhetsplanen som är av betydelse ska snarast inrapporteras till nämnden. Utföraren ska ge nämnden insyn i utförarens ekonomiska ställning genom att, senast den 1 juni året efter det år informationen avser, lämna en skriftlig verksamhetsberättelse med bokslut och balansräkning. Utföraren ska under oktober innevarande år delge nämnden senast upprättade delårsrapport. (Om utföraren har brutet räkenskapsår får avtalets skrivning anpassas till detta). Om utföraren riskerar att behöva upprätta en kontrollbalansräkning, eller liknande, ska utföraren omedelbart meddela nämnden detta. Utföraren och nämnden har ett gemensamt ansvar för att verksamheten följs upp och utvärderas. Nämnden äger rätt att genomföra undersökningar för att utvärdera verksamheten. Utföraren ska bistå nämnden i detta arbete. Nämndens revisorer ska äga rätt att på samma sätt som i verksamhet i kommunal regi kontrollera och utvärdera den avtalade verksamheten. Utföraren förbinder sig att aktivt medverka och underlätta deras arbete. 9(24)

13 Nämnden kan, efter samråd med utföraren, även uppdra åt fristående konsult, revisor eller dylikt att utföra uppföljning, kontroll eller utvärdering av den avtalade verksamheten. Utföraren förbinder sig att ge denne tillträde och insyn i sådan utsträckning att denne kan genomföra sitt uppdrag. Utföraren är skyldig att inför en förnyad konkurrensutsättning lämna ut de uppgifter som nämnden anser sig behöva inför framtagande av ett förfrågningsunderlag. Uppgifterna som lämnats ut får inte anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. 5.4 Insyn i extern utförares verksamhet där staden inte är huvudman Enligt skollagen har den kommun där den fristående skolan är belägen rätt till insyn i verksamheten och friskolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende. Denna uppföljning och utvärdering kan se olika ut i olika kommuner. Denna insyn ger staden möjlighet att bland annat bedöma skolans bidrag till barn med särskilda behov och genom insynen, som kan ske bland annat genom besök på skolan, kan staden se om offentliga medel för utbildning används för avsedda ändamål. Insynen har inte samma genomgripande karaktär som Skolverkets tillsyn. Det är inte främst en kontroll av att skolan följer de nationella bestämmelserna. Om staden ändå finner att undervisningen brister i kvalitet eller på annat sätt eller om skolan inte låter staden få insyn, ska detta påtalas för Skolverket som då har anledning överväga om tillsyn ska genomföras. De enskilda förskolorna står under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. Staden har rätt att inspektera denna verksamhet och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Se även avsnittet Enskild förskola ovan. 5.5 Allmänhetens insyn Enligt kommunallagen är staden skyldig att i avtal eller på annat sätt försäkra sig om att allmänheten får möjlighet till insyn i den verksamhet som en extern utförare bedriver på uppdrag av staden, dvs. där staden är huvudman. Begäran om insyn från allmänheten ska göras till ansvarig nämnd. Begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Utföraren ska utan dröjsmål lämna ut den information som nämnden begär att få. Informationen ska, om inte annat avtalats, lämnas i skriftlig form. Nämnden ska i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Utföraren är inte skyldig att lämna information om det inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för utföraren, om det strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos nämnden. Information som lämnats ut till allmänheten får inte anses vara företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. 5.6 Verksamheters upphörande Nämnden ska se till att det finns rutiner för ett eventuellt återtagande av de verksamheter som upphandlats i konkurrens och där staden är huvudman. Rutiner måste också finnas för hur staden ska uppfylla sina lagreglerade skyldigheter gentemot de brukare som omfattas av pengsystemet inom skola och förskola och där staden inte är huvudman om den enskilde anordnaren (huvudmannen) inte kan fullfölja sina åtaganden. 10(24)

14 Nämnden ska ha rutiner för uppföljning av verksamheterna så att nämnden i god tid får indikationer på om det finns brister i verksamheterna som utgör en risk för den fortsatta driften. Bristerna kan vara av såväl ekonomisk som kvalitativ karaktär. Av nämndens rutiner ska framgå hur nämndens uppföljningar ska genomföras och hur nämnden i avtal och genom sin tillsynsskyldighet säkerställer att uppföljningar kan genomföras. Nämnden ska ha beredskap för att upprätta en återtagandeplan om det är så att konkurrensutsatta verksamheter behöver återgå till egenregiverksamhet eller avvecklas. Det är av särskild vikt att hänsyn tas till varseltider för personal hos den avtalade utföraren. I normalfallet blir det en verksamhetsövergång även vid återtagande av verksamheter. Nämnden ska även ha rutiner om det efter en förnyad konkurrensutsättning blir aktuellt med ett byte av en extern utförare till en annan extern utförare. 5.7 Kvalitet Nämnden ska i förfrågningsunderlag och avtal 2 fastställa kvalitetsmål för den konkurrensutsatta verksamheten. I avtal ska även framgå vilka åtgärder nämnden avser att vidta om avtalad kvalitet inte levereras. Kvalitetsmålen ska vara lika, oavsett om verksamheten kommer att bedrivas som en intraprenad 3 eller av en extern entreprenör. Nämnden ansvarar för att kvalitetsmätning integreras i styrningen av de konkurrensutsatta verksamheterna. Kvalitetsmätningen ska vara handlingsinriktad och ge underlag för att vidta förändringar. Mätningarna ska omfatta struktur, process och resultat. Det centrala är dock resultatkvaliteten. Vid uppföljning och utvärdering av kvaliteten ska ett antal separata kontrolloch mätinstrument användas. De sammanvägda resultaten från olika kontroller och mätningar ska utgöra underlag för en samlad kvalitetsbedömning. Följande punkter bör behandlas och konkretiseras i förfrågningsunderlag och avtal samt följas upp under den löpande avtalsperioden: Mätbara nyckeltal Kvalitetsindikationer Nöjd kund-/brukareundersökningar Konkretisering av nämndens åtgärder i det fall avtalad kvalitet inte levereras Resultatkvalitet/måluppfyllelse Eventuella viten och uppsägning av avtal. 2 När det gäller enskild anordnad verksamhet inom pengsystemet för skola - förskola är staden inte huvudman och då kan inga avtal tecknas. För friskolorna gäller att skolverket har tillsynsansvaret. För enskilda förskolans del kan barn- och utbildningsnämnden fastställa de kvalitetsmål som ska gälla som villkor för att nämnden ska ge sitt tillstånd. 3 Intraprenad är i grunden en kommunal resultatenhet med utökade befogenheter samt utökat ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Intraprenad ger möjlighet till ett långsiktigt arbetssätt då uppdraget tecknas i en tydlig, flerårig överenskommelse med beställaren. 11(24)

15 Nämnden ska besluta om samarbetsformer med såväl intraprenader som externa entreprenörer för att säkerställa att stadens beställarfunktion och utföraren av verksamheten gemensamt arbetar för att utveckla verksamheten samt att man tidigt identifierar och löser eventuella kvalitetsproblem och andra avvikelser i den avtalade verksamheten. 5.8 Ökat företagande Konkurrensutsättningen av den kommunala verksamheten ska enligt stadens konkurrensutsättningspolicy, där så är möjligt, organiseras så att små företag har goda möjligheter att delta. Företagare ska oavsett kön, ålder, etnicitet eller andra olikheter ha likvärdiga möjligheter. I samband med beslut om förfrågningsunderlag ska nämnden redovisa hur upphandlingen är organiserad för att ge småföretagare möjlighet att lägga anbud. Nämnden ska pröva om det vid upphandlingar går att ställa kvalificeringskrav och krav på tjänstens genomförande som underlättar för mindre företag att lägga anbud. Val av modeller för att utvärdera anbud ska så långt det är möjligt utifrån lagen om offentlig upphandling anpassas så att de i vart fall inte missgynnar mindre företag. Inför en upphandling ska nämnden sträva efter att ha kontakter med mindre företag som är verksamma inom det område som ska upphandlas. En naturlig del vid dessa kontakter ska vara att ta till sig deras synpunkter på hur en upphandling ska organiseras och genomföras så att de har möjligheter att delta på rimliga villkor. Där det är möjligt ska större upphandlingsobjekt delas upp i delobjekt. Det ska vara möjligt att lägga anbud på ett enskilt delobjekt. Avknoppare har rätt till tjänstledighet enligt lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. Rätt till sådan tjänstledighet i maximalt 6 månader har bara den som intar sådan ställning att han kan anses vara den som driver företaget. Syftet med lagen är bland annat att stödja nyföretagande genom att underlätta för arbetstagare att starta och bedriva näringsverksamhet. 5.9 Egenregiverksamhet Nämnden ska vid varje beslut om upphandling av verksamhet, i enlighet med konkurrensutsättningspolicyn, ta ställning till om det är lämpligt att egenregiverksamheten ska få lämna anbud. När en kommunal utförare lämnar ett internt anbud ska det behandlas på samma villkor som ett anbud från en utomstående anbudsgivare. Om nämnden beslutar att ett egenregianbud ska lämnas bör följande beaktas: En ansvarig för egenregianbudet utses. För att säkerställa konkurrensneutraliteten ska nämnden så långt möjligt organisatoriskt särskilja beställarfunktionen från utföraren av verksamheten i egenregin. Beställarfunktionen ska utarbeta förfrågningsunderlag, referenskalkyler, ansvara för utvärdering av anbud, teckna avtal/överenskommelser och följa upp avtal/överenskommelser. Den ansvarige för egenregiproduktionen ska utarbeta egenregianbud och ska om egenregin vinner ansvara för att egenregin som en intraprenad utför uppdraget enligt överenskomna villkor. 12(24)

16 De som lämnar ett internt anbud får inte ha tillgång till material, information eller annat som är av betydelse för upphandlingens genomförande före deras konkurrenter. Om uppgifter vid framtagande av förfrågningsunderlaget måste inhämtas från den del i organisationen som ska lämna anbud måste det ske på ett så konkurrensneutralt sätt som möjligt. Ett internt anbud från en kommunal utförare ska behandlas på samma villkor som ett anbud från en utomstående anbudsgivare. Vid utvärderingen av egenregianbud är ett grundkrav för en konkurrensneutral jämförelse med externa anbud att samtliga direkta och indirekta kostnader som är hänförliga till verksamheten finns redovisade. Exempel på direkta och indirekta kostnader som en intern anbudsgivare bör redovisa finns i upphandlingsfunktionens handledning för upphandling. När ett anbud från egenregin vunnit i konkurrens övergår egenregin till att bli en intraprenad. Den överenskommelse som ska tecknas mellan nämnden och ansvarig för intraprenaden ska ha samma innebörd som ett avtal med en extern anbudsgivare. I det fall som intraprenaden inte klarar att uppfylla den ingångna överenskommelsen ska nämnden begära att en åtgärdsplan lämnas in som beskriver hur intraprenaden kommer att vidta åtgärder för att kunna uppfylla överenskommelsen. Genomförs inte åtgärderna på ett tillfredsställande sätt inom utsatt tid ska nämnden pröva om intraprenaden ska avbrytas och om en förnyad konkurrensutsättning ska ske utan egenregins deltagande. Nämnden ska i ett särskilt nämndärende ange skälen om man beslutar att inte avbryta en överenskommelse med en intraprenad där åtgärder inte anses tillräckliga. Ett skäl kan vara att det är kort tid kvar av avtalsperioden och att verksamheten ändå snart ska konkurrensutsättas Avtal med tredje part Nämnden måste inför en konkurrensutsättning vara observant på om staden/nämnden har tecknat avtal, för den verksamhet som ska konkurrensutsättas, som innebär att nämnden har ett åtagande gentemot tredje part och som inte per automatik övergår till en eventuell extern utförare. Ett exempel är om nämnden har tecknat avtal med en städentreprenör för en enhet som sedan knoppas av och avknopparen inte avser att ta över nämndens städavtal. I nämndens samlade bedömning av när en utmaning/avknoppning kan ske ska nämndens bundenhet till andra avtal som berör verksamheten vägas in. 6. Personal Nämnden ska i sin tidsplanering av en konkurrensutsättning ta hänsyn till den ordning som följer av medbestämmandelagen (MBL). Inför beslut om en konkurrensutsättning/avknoppning ska arbetstagarorganisationerna informeras. Därefter ska arbetsgivaren följa den primära förhandlingsskyldigheten som innebär att arbetsgivaren ska förhandla med berörd arbetstagarorganisation före beslut om viktigare förändring av verksamheten som är av betydelse för arbetstagaren. Förhandling ska även genomföras inför antagande av anbud. Arbetstagarorganisationerna ska då ges möjlighet att ha synpunkter på en extern utförares förmåga att genomföra uppdraget. 13(24)

17 6.1 Chefens/arbetsgivarens ansvar Chefer med arbetsgivaransvar som avser att utmana och/eller avknoppa den egna verksamheten ska i samband med att planerna offentliggörs informera arbetstagarorganisationerna. Det är viktigt att notera att en chef som avser att avknoppa/utmana verksamheten ändå representerar Solna stad som arbetsgivare till dess att avknopparen fullt ut tagit över verksamheten och därför ända fram till dess ansvarar för att ordningen för information och förhandlingar enligt nedan följs. Nämnden ansvarar för att följa upp att en avknoppare förbereder övertagandet på ett sådant sätt att det inte går ut över den löpande verksamheten. Arbetsrättsliga relationer påverkas regelmässigt vid konkurrensutsättning. Anställningsförhållanden kan förändras genom byte av arbetsgivare alternativt uppsägning på grund av arbetsbrist. Kollektivavtal kan komma att sägas upp. Information till personal och arbetstagarorganisationer ska ges fortlöpande och inför beslut måste medbestämmandeförhandling ske med arbetstagarorganisationerna. Det arbetsrättsliga regelverket är komplext och ibland svårtillgängligt. Information till chefer finns på intranätet, Chefsstödet. Vid större förändringar som berör många anställda bör personalfunktionen kontaktas för att stötta i planeringen och gå igenom de olika moment som chefen har ansvaret för som arbetsgivare. Kontakt ska i så fall tas på ett tidigt stadium. 6.2 Information och förhandling Vid konkurrensutsättning är det viktigt att berörda anställda och deras arbetstagarorganisationer kopplas in så tidigt som möjligt. Om inte chefen/arbetsgivaren i god tid informerar om motiven och tidsplanen för konkurrensutsättningen och hur arbetet är tänkt att genomföras samt dess konsekvenser är det risk att förändringsarbetet kommer att upplevas som ett hot av de anställda. Konkurrensutsättning innehåller frågor som faller under arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet enligt 11 MBL. Den primära förhandlingsskyldigheten innebär att arbetsgivaren ska förhandla med berörd arbetstagarorganisation före beslut om viktigare förändring av verksamheten som är av betydelse för arbetstagaren. Förhandlingen ska genomföras på ett så tidigt stadium av beslutsprocessen att arbetstagarorganisationerna har en reell möjlighet att påverka beslutsunderlaget, vilket betyder att arbetsgivaren inte ska ha låst sig för en lösning. Skyldigheten att förhandla gäller vare sig det handlar om att på sedvanligt sätt lägga ut verksamhet på entreprenad, att upphandla drift av verksamhet efter extern utmaning eller att personal i staden knoppar av och i enskild regi driver den verksamhet de tidigare bedrivit i stadens regi. Förutom den primära förhandlingsskyldigheten enligt 11 MBL har arbetsgivaren en särskild form av primär förhandlingsskyldighet enligt 38 MBL. Denna förhandlingsskyldighet finns när arbetsgivaren vill anlita någon som inte är anställd hos arbetsgivaren för att utföra en tjänst. Efter förhandlingen har den arbetstagarorganisation som är berörd rätt att lägga in veto mot arbetsgivarens beslut. Vetorätten är här väsentligt begränsad och får inte grunda sig på andra omständigheter än som anges i LOU. Exempel är om entreprenören är i konkurs eller likvidation, är underkastad näringsförbud eller inte har fullgjort sina skyldigheter att betala socialförsäkringsavgifter eller skatt. 14(24)

18 Efter avslutad lokal förhandling har arbetstagarorganisationerna möjlighet att inom 7 dagar föra en lokal förhandling till central nivå ( 14 MBL). Denna förhandling förs av arbetsgivaren på lokal nivå men på arbetstagarsidan av den centrala nivån, det vill säga den centrala fackliga organisationen. Chefen för den berörda verksamheten/berörda arbetstagarna har som arbetsgivare skyldighet att ta initiativ till MBL förhandling och se till att förhandling genomförs före beslut. Vid konkurrensutsättning ska chefen primärförhandla vid följande tillfällen: a) Inför beslut om att konkurrensutsätta verksamhet ( 11 MBL). Förhandling behövs dock inte om aktuell konkurrensutsättning finns med i nämndens konkurrensutsättningsplan och planen är förhandlad enligt MBL. b) Inför beslut om att anta förfrågningsunderlag ( 11 MBL). c) Inför beslut om att anta anbud ( 11 och 38 MBL). d) Vid övergång av verksamhet, inrangeringsförhandlingar ( 11 och 28 MBL). e) I övrigt i samband med att organisatoriska konsekvenser uppstår för staden och dess arbetstagare före, under och efter konkurrensutsättning, exempelvis omorganisation, övertalighet och dylikt ( 11 MBL). Information om pågående konkurrensutsättning ska lämnas löpande enligt 19 MBL. MBL-förhandlande vid konkurrensutsättning ska normalt följa nedanstående ordning: Kallelse med förhandlingsunderlag skickas till arbetstagarorganisationerna via e-post eller papperspost senast tio (10) dagar före förhandlingstillfället. Vid omfattande dokumentation anges var denna kan hämtas. Det är angeläget att MBL-förfarandet sköts effektivt utan onödig tidsspillan och att parterna gemensamt ser till att förhandlingen begränsas till det den rätteligen ska avse. Vid behov kan dock ajournering ske till tidpunkt som parterna är överens om. Part som vid förhandling åberopar skriftlig handling ska hålla den tillgänglig för motparten, om denne begär det ( 18 MBL). Avslut av en förhandling sker genom att parterna bestämmer hur den ska avslutas. Kan parterna inte enas om hur förhandlingen ska avslutas, är förhandlingen avslutad när den part som anser att han fullgjort sin förhandlingsskyldighet ger motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen ( 16 MBL och 20 Kommunalt Huvudavtal KHA). Att inte förhandla eller att förhandla för sent kan betyda att arbetsgivaren blir skyldig att betala skadeståndsersättning till berörda arbetstagarorganisationer för brott mot MBL. Självförvållad tidsbrist är aldrig ursäktlig i dessa sammanhang. Chefen/arbetsgivaren måste alltså lägga upp ett noggrant tidsschema, där man räknar baklänges från exempelvis ikraftträdandet av entreprenaden och i schemat lägger in samtliga beslutssteg och ordentligt med tid för genomförande av lokal och eventuell central förhandling före respektive beslut. Läs mer om MBL-förhandlande på intranätet, Chefsstödet. Där finns också mall för MBLprotokoll. 15(24)

19 6.3 Arbetsmiljöansvaret I anslutning till formerna för samarbetet med arbetstagarorganisationerna ska också skyldigheterna enligt arbetsmiljölagen (AML) noteras. Arbetsgivaren ska i sin egenskap av beställare vid upphandling beakta arbetsmiljömässiga aspekter och konsekvenser. Beställarens ansvar är också att vid utvärdering av anbud bedöma om utförarens verksamhet är utformad så att AMLs ändamål att förebygga ohälsa och olycksfall samt att också i övrigt uppnå en god arbetsmiljö kan upprätthållas. 6.4 Kollektivavtal m.m. Enligt EG-domstolen är det inte möjligt att i en upphandling ställa krav på att en anbudsgivare ska teckna ett svenskt kollektivavtal om anbudsgivaren vinner anbudstävlingen. Därför har kommunfullmäktige beslutat att följande skrivning ska ersätta kravet på ett svenskt kollektivavtal. Punkterna nedan ska finnas med i förfrågningsunderlaget och i det avtal som nämnden tecknar med en extern utförare. Leverantören svarar för alla kostnader för t.ex. löner, sociala avgifter och andra avtalsenliga eller lagstadgade löneomkostnader. Leverantören är ensam arbetsgivare för den egna personalen och bär ensam arbetsgivaransvar i förhållande till denna personal. Leverantören är skyldig att vidta åtgärder så att inte lag eller gällande svenska kollektivavtal för arbetet åsidosätts. Om entreprenören inte tecknat svenskt kollektivavtal ska motsvarande villkor ändå gälla för leverantörens anställda. Detsamma ska gälla för eventuella underleverantörer som leverantören anlitar för att fullgöra avtalet. Anbudsgivare ska redovisa sina eventuella kollektivavtalsförhållanden inkl. kollektivavtalade försäkringar eller andra träffade överenskommelser. I det fall leverantören vidtar åtgärder eller agerar på ett sätt som uppenbart strider mot innehållet i denna paragraf utgör det grund för hävning av avtalet. Innebär hävningen en kostnad för staden är leverantören skyldig att hålla staden skadeslös fullt ut. 6.5 Verksamhetsövergång Ett resultat av en konkurrensutsättning kan bli att någon annan än den som tidigare bedrev verksamheten kommer att fortsatt bedriva denna. Därför ska all konkurrensutsättning organiseras så att verksamhetsövergång enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) blir tillämplig. Nämnden ansvarar för att konkurrensutsättningen organiseras så att det är definierbara och avgränsade verksamheter som berörs. Vid en verksamhetsövergång går personalen automatiskt över till den nya arbetsgivaren, om inte personalen motsätter sig övergång. Reglerna om verksamhetsövergång kan bli tillämpliga vid utläggning på entreprenad, byte av entreprenör, återgång till staden genom hävning av entreprenadavtal eller vid stadens beslut om återgång till egen regi, avknoppning av olika slag som fritidsgård, enskild förskola, friskola med mera. Reglerna för verksamhetsövergång gäller inte vid övergång i samband med konkurs När blir det verksamhetsövergång? Eftersom en verksamhetsövergång enligt LAS innefattar ett särskilt skydd för arbetstagarna är det viktigt att bedöma om verksamhetsövergång gäller. Vad som gör en överlåtelse av verksamhet till 16(24)

20 en verksamhetsövergång enligt 6 b LAS är att verksamheten/verksamhetsdelen utgör en stabilt organiserad ekonomisk enhet (a going concern), och att den behåller sin identitet efter övergången. Den ekonomiska enhetens identitet följer av vilken verksamhet som bedrivs men också av andra omständigheter som dess personal, arbetsledning, organisation av arbetet, driftmetoder och i förekommande fall, det driftkapital som enheten förfogar över. Om det enbart är arbetsuppgiften som sådan som går över blir det inte fråga om verksamhetsövergång. EGdomstolen har ställt upp ett antal kriterier som ska tas med i bedömningen av om identiteten har behållits, nämligen om arten av verksamhet har förändrats, om verksamhetens materiella tillgångar som byggnader och lösöre har övertagits, värdet av överlåtna immateriella tillgångar vid överlåtelsetidpunkten, om majoriteten av de anställda har övertagits, om kunderna har övertagits, graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen eller i förekommande fall den tidsperiod som verksamheten legat nere. Omständigheterna ska inte betraktas isolerade var för sig. Det ska göras en samlad bedömning av alla förhållanden kring övergången Verksamhetsövergång i förfrågningsunderlaget I förfrågningsunderlaget ska anbudsgivarna göras uppmärksamma på regeln om verksamhetsövergång med följande skrivning: Utföraren ska tillämpa 6 b LAS. Enligt 6 b LAS övergår, som huvudregel, de anställningar som berörs av verksamhetsövergången automatiskt till den nya arbetsgivaren. När den upphandlande enheten anser att personalkontinuiteten är viktig av verksamhetsskäl, som särskilda boenden enligt socialtjänstlagen, insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och liknande verksamheter, ska följande villkor användas i förfrågningsunderlag och entreprenadavtal: Utföraren ska erbjuda de arbetstagare som berörs av verksamhetsövergången anställning hos sig på oförändrade anställningsvillkor. Behovet av personalkontinuitet måste dock kunna motiveras om dessa villkor ställs. När det gäller omvårdnadsverksamheter av nämnda slag är det Sveriges kommuner och landstings (SKL) uppfattning att personalkontinuitet i förhållande till brukaren är så viktig att det alltid blir en verksamhetsövergång och därmed ett personalövertagande enligt 6 b LAS Vilka berörs av verksamhetsövergång? En övergång av verksamhet innebär att berörd personals rättigheter och skyldigheter enligt de anställningsavtal och anställningsförhållanden som gäller hos staden vid tidpunkten för övergången övergår till den nya arbetsgivaren. En ny arbetsgivare inträder automatiskt i den gamla arbetsgivarens ställe. Det behövs därför inte någon uppsägning från stadens sida och inte heller någon nyanställning hos den nya arbetsgivaren. 17(24)