Protokoll. Socialnämnden

Transkript

1 Socialnämnden 72-76

2 2 72 Information - flerårsstrategin Ansökan om serveringstillstånd - Musses Grillhouse Jämställt Västra Götaland - remissvar Motion om att utreda införandet av omsorgsnorm remissvar Meddelanden...13

3 3 Plats och tid Socialförvaltningen, Sidenvägen 7 D, Alingsås, kl Ajournering Paragrafer Beslutande Övriga deltagare Holger Andersson (FP), ordförande Thomas Hansson (S), vice ordförande Lisbeth Andersson (M) Jalel Ayeb (S) Britt Berggren (M) Helena Carlström (S) Urban Eklund (KD) Rune Hedberg (V) Henry Johansson (C) Håkan Jonsson (FP) Boel Marteleur (MP) Margareta Svensson (S) Sabah Ul Haq (S) Helena Wikman Ericson, tf förvaltningschef Ulf Andersson, sekreterare Information och överläggningar Sara Brodin, tf planeringschef Hannah Kotsalitis, ekonom Angelica Liljedahl, alkoholhandläggare Utses att justera Justeringens plats och tid Sekreterare Ordförande Justerande Thomas Hansson Socialförvaltningen, Alingsås, Ulf Andersson Holger Andersson Thomas Hansson

4 4 Anslag / Bevis et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Socialnämnden Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Socialförvaltningen, Alingsås Underskrift Ulf Andersson

5 5 SN 72 Information - flerårsstrategin Förvaltningen informerar om arbetet med flerårsstrategin. Förvaltningen kommer att ta fram ytterligare underlag där socialnämnden får flerårsstrategin som ett beslutsärende den 27 augusti Socialnämndens beslut Socialnämnden antecknar informationen.

6 6 SN 73 Dnr SN 741 Ansökan om serveringstillstånd - Musses Grillhouse Ärendebeskrivning Malte & Humle Restaurang AB ansöker om serveringstillstånd till allmänheten vid Musses Grillhouse i Alingsås. Beredning Alkoholhandläggare Angelica Liljedahl har redovisat ärendet i utredning daterad Socialnämndens beslut Malte & Humle Restaurang AB beviljas serveringstillstånd till allmänheten enligt 8 kap 2 alkohollagen för servering av starköl, vin, sprit och andra jästa alkoholdrycker vid Musses Grillhouse i Alingsås med serveringstiden kl Exp Sökanden Angelica Liljedahl

7 7 SN 74 Dnr SN 025 Jämställt Västra Götaland - remissvar Ärendebeskrivning Länsstyrelsen har i samverkan med Västra Götalandsregionen tagit fram ett förslag till jämställdhetsstrategi. För att få berörda aktörers synpunkter på förslaget Jämställt Västra Götaland har det skickats på remiss bl.a. till Alingsås kommun. Kommunledningskontoret har framställt önskemål om att socialnämnden och utbildningsnämnden lämnar remissvar som underlag för kommunstyrelsens remissvar. Beredning Förvaltningen har i skrivelse den 11 juni 2013 lämnat följande yttrande: Förslaget Jämställt Västra Götaland är uppdelat i tre övergripande temaområden: Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet, Makt och hälsa samt Makt och mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är de av riksdagen beslutade jämställdhetspolitiska målen. Under varje temaområde finns ett antal regionala delmål med förslag på insatser som tillskrivits en eller flera aktörer. Förvaltningens synpunkter har som utgångspunkt att Alingsås kommun är en aktör och synpunkterna som lämnas har av prioriterade skäl begränsats i huvudsak till temaområdet Makt och mäns våld mot kvinnor där socialnämnden sedan länge bedrivit ett arbete i utveckling. Makt och mäns våld mot kvinnor Förvaltningen anser rubriceringen Makt och mäns våld mot kvinnor är exkluderande av relationer som inte består av man-kvinna utan av man-man eller kvinna-kvinna. Det är ett exkluderande som leder till osynliggörande av samkönade relationer och därmed är diskriminerande. Rubrikvalet och den efterföljande texten kan även medverka till att förstärka de stereotypa föreställningar som förslaget säger sig vilja motverka då dessa föreställningar kan leda till att vissa individer misstros i mötet med hjälpinstanser och att deras våldsutsatthet därmed tenderar att underskattas. (s 23) Rubriceringen av temat blir motsägelsefull när man sedan läser texten. Några exempel: Under rubriken Länet i siffror anges bland annat: 1. Ungefär 10 procent av alla barn i Sverige har upplevt våld någon gång i hemmet. Många barn som upplever våld blir också själva slagna.

8 8 2. 1,7 % av unga män/unga vuxna män i Sverige har erfarenhet av sex mot ersättning. Motsvarande siffra bland unga kvinnor/unga vuxna kvinnor är 1,5 % 3. 24,9 % av personer i samkönade relationer i Sverige rapporterar erfarenheter av våld i parrelation Förutom de övriga sifferexemplen i förslaget är dessa tre exempel sådana som inte kan sägas visa fram mäns våld mot kvinnor utan snarare pappors våld mot mammor, mammors våld mot pappor samt pappors och mammors direkta våld mot barn. (exempel 1), pojkars och flickors erfarenheter av att sälja sex (exempel 2) samt mäns våld mot män och kvinnors våld mot kvinnor (exempel 3). I det sistnämnda exemplet kunde man i den refererade studien (Holmberg & Stjernquist) inte finna några skillnader i våldsutövandet i relationer män-män jämfört med kvinnor-kvinnor. Socialnämndens arbete mot våldet ska huvudsakligen baseras på socialtjänstlagen (SoL). De centrala lagrummen i denna lag begränsar inte ansvaret till mäns våld mot kvinnor utan verksamheten ska erbjuda stöd, hjälp och skydd till de som utsätts för våld: Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. (SoL 5:11). Därefter uppmärksammar lagen den största gruppen våldsutsatta: Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. (SoL 5:11) Våld i nära relationer blir då ett paraplybegrepp som innefattar mäns våld mot kvinnor och andra typer av nära relationsvåld. I förslaget till Jämställt Västra Götaland (s. 23) anges mäns våld mot kvinnor som ett paraplygrepp som är överordnat våld i nära relationer, något som inte stämmer med socialtjänstlagen. Det är snarare så att våld i nära relationer är ett paraplybegrepp där mäns våld mot kvinnor ingår som en stor del. Våld i samkönade parrelationer ingår också i våld i nära relationer vid sidan om mäns våld mot kvinnor. Kvinnlig könsstympning är en form av våld som utövas mot kvinnor och i huvudsak av kvinnor i ett patriarkalt system. Sammanfattningsvis blir begreppet mäns våld mot kvinnor alltför snävt och snarare en benämning på en undergrupp av våld som bör underordnas paraplybegreppet våld i nära relationer. Till följd av detta bör alla de nationella mål samt de regionala mål och insatser som anges i förslaget ha som utgångspunkt våld i nära relationer. Makt och hälsa Förvaltningen anser att socialnämndens och kommunens arbete med minskat beroende av försörjningsstöd genom arbete med ökad egen försörjning har ett folkhälsoperspektiv som direkt berör temaområdet Makt och hälsa. Ökad egenförsörjning har ett förväntat samband med de regionala målen: Förbättrad hälsa bland kvinnor och män samt Förbättrad psykisk hälsa bland unga kvinnor och män.

9 9 Socialnämndens beslut Socialnämnden översänder förvaltningens synpunkter som sitt eget remissunderlag till kommunledningskontoret/kommunstyrelsen. Exp Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen

10 10 SN 75 Dnr SN 730 Motion om att utreda införandet av omsorgsnorm - remissvar Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har lämnat en motion om att utreda införandet av omsorgsnorm till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat ärendet till BUS-nämnderna samt samhällsbyggnadsnämnden. Motionärernas tanke med omsorgsnormen är att det likt parkeringsnormen vid bostadsbyggande ska avsättas resurser för omsorgen om våldsutsatta barn per bostad. Beredning Förvaltningen har i skrivelse den 13 juni 2013 lämnat följande yttrande: Genom motionen uppmärksammas alla barn som bevittnar våld eller utsätts för våld men som inte får tillräckligt med stöd och hjälp. Varken socialnämnden eller någon annan kan vara nöjd med ett resultat som visar att utsatta barn inte får det stöd och den hjälp som de har rätt att få. Alingsås delar problemet med övriga kommuner i Sverige. Däri ligger delvis lösningen på problemet att gemensamt hitta metoder. Ytterst är det ett ansvar för var och en i samhället att bidra till ett samhälle där vi gemensamt tar ett större ansvar för varandra och inte minst barn som lever med våld i nära relationer. Kommunen har en del av ansvaret för att bygga och utveckla ett sådant samhälle och hur vi gör det är en politisk fråga. Socialnämnden har i olika sammanhang bidragit med kunskaper för stadens utveckling och yttrade sig 2005 inför planeringen av Stadsskogen som citeras därför att det är allmängiltigt för all samhällsutveckling i en växande kommun som Alingsås. En ny stadsdel ska också kunna omfatta människor med låga inkomster och som efterfrågar bostäder med låg hyra. Det är viktigt för den enskilde som har behov av bostad men också för andra och Alingsås kommun som helhet. En allsidigt sammansatt social struktur främjar integration och motverkar utanförskap och segregation. Det är ett folkhälsoperspektiv att alla kommuninvånare har ett meningsfullt sammanhang och ett meningsfullt beroende av varandra, både för dem som inte har och för dem som har. I ett sådant samhälle ökar intresset att ta ansvar och ställa upp för varandra. På det sättet växer Alingsås kommun till ett samhälle som är mer uthålligt och mindre sårbart. Mycket har hänt i Sverige och Alingsås de senaste årtiondena när det gäller barnens situation. Skolagan eller förbudet för lärare att slå skolbarnen infördes Nästan 20 år senare 1979 infördes förbudet för alla vuxna, även föräldrar, att slå barn infördes barns medbestämmanderätt i Föräldrabalken fick barn, som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna, ställning som brottsoffer. Den 1 januari 2013 trädde nya lagändringar i kraft som bland annat innebär att barns och ungas egna uppfattningar får en starkare ställning i lagstiftningen. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser och barnet ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Socialnämndens ansvar för att bedriva uppsökande verksamhet och

11 11 arbeta förebyggande så att barn får hjälp i ett tidigt skede stärks också. Vidare förtydligas skyldigheten att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa. En särskilt utsedd socialsekreterare ska ansvara för kontakterna med barnet eller den unga. Socialförvaltningen har under flera år arbetat strukturerat med familjerelaterat våld med handlingsprogram och handlingsplaner. Socialnämnden antog 2012 ett nytt handlingsprogram Våld i nära relationer. Handlingsprogrammet innefattar omfattningen av våra insatser, erbjudanden och resurser inom detta område, hur utvecklingen och planeringen förväntas i framtiden, behov av metod- och kompetensutveckling. Ett gemensamt handlingsdokument finns för olika aktörer i Alingsås kommun: Akutmottagningen Alingsås lasarett, Carema Noltorps Vårdcentral, Primärvården Södra Älvsborg, VCT Centrum, Öppenvårdspsykiatriska mottagningen, Alingsås Kommun, Polismyndigheten, Utväg Södra Älvsborg, Brottsofferjouren och Kvinnojouren Olivia. Syftet med en gemensam handlingsplan är att kunna erbjuda ett bättre stöd till personer utsatta för våld i nära relationer. Genom handlingsdokumentet ska respektive verksamhets ansvarsområde tydliggöras för de som i sitt arbete, professionellt eller ideellt, möter våld i nära relationer. Det ska framgå vilket stöd som kan erbjudas och när detta stöd kan ges. Kontaktvägar hos de olika verksamheterna ska också framgå. Barn som bevittnat våld och eller utsatts för våld är en del av socialförvaltningens utvecklingsarbete med våld i nära relationer och sker under perioden på följande områden: - Tidig upptäckt och god handlingsberedskap i det akuta skedet. - Relevanta och väl utvecklade metoder för att bemöta och stödja de som är utsatta för våld, både kortsiktigt/akut och mer långsiktigt. - Uppmärksamma de som utövar våld och deras ansvar för våldet samt kunna motivera och erbjuda dem lämpliga stöd-, råd- och behandlingsinsatser. - Utveckla en metod att kartlägga våldets omfattning bland barn, ungdomar och vuxna i Alingsås kommun i syfte att vara underlag för planering av arbetet mot våld samt kunna avläsa förändringar över tid. En första kartläggning genomförs under perioden Fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka internt respektive externt, både på övergripande nivå och i enskilda ärenden. - Former för systematisk uppföljning och utvärdering av socialförvaltningens verksamhet våld i nära relationer ska tas fram. Utifrån uppföljning och utvärdering ska inriktningen av det fortsatta arbetet formuleras. Socialförvaltningen ska vara uthållig i arbetet med förbättrade metoder och kompetensutveckling. Det handlar om att utvärdera, göra mera, göra om och göra bättre. Våld i nära relationer måste ses i ett kommunalt helhetsperspektiv där det också finns aktörer utanför kommunen. Socialnämnden har ett ansvar att förebygga, uppsöka och hjälpa barn som lever med våld i nära relationer. Det förutsätter samverkan mellan olika aktörer i samhället inte minst skola, socialtjänst, kultur och fritid och sjukvården och Polisen. Skolan är i det kommunala perspektivet den viktigaste arenan i det uppsökande och förebyggande arbetet. Där finns alla barn och det handlar om att övriga aktörer samarbetar och samverkar med skolan för att kunna utveckla och förbättra stödet till utsatta barn.

12 12 Socialnämnden och socialförvaltningen vill, kan och ska arbeta med att stödja och hjälpa alla barn som bevittnar våld eller utsätts för våld. Det finns inte någon enkel lösning men lösningen handlar om utvecklingsarbete som grundar sig på kunskaper från forskningen på området. I det sammanhanget är Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, Socialdepartementet, SKL och andra nationella och regionala aktörer viktiga. Det är inte sannolikt att en kommunal omsorgsnorm som en resursfördelningsmodell, mer än att den är tankeväckande, bättre än andra modeller skulle lösa de problem som motionärerna uppmärksammat. Socialnämndens beslut Socialnämnden översänder förvaltningens synpunkter som sitt eget remissvar till kommunstyrelsen. Exp Kommunstyrelsen

13 13 SN 76 Meddelanden Kommunstyrelsen, Våruppföljning 2013 Alingsås kommun, Dnr