Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun
|
|
- Klara Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 β Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun Timrå Birgitta Andersson Ulrica Hedlund Lena Karlstedt
2 SAMMANFATTNING Äldreomsorgens verksamhetschef och sjuksköterska med ansvar inom korttidsvården har genom utbildningen Mat som omsorg anordnad av Umeå Universitet utarbetat förslag till Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun. Även kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska har deltagit i arbetet. Alla människor ska kunna åldras med värdighet. Äldreomsorgen skall präglas av en helhetssyn på den enskilde där hänsyn tas till individens behov. De flesta av våra äldre som vistas på våra särskilda boenden har problem med att själva bereda mat, ordna måltider eller till och med svårt att genomföra själva ätandet. Kosten och måltiderna är för de flesta äldre socialt viktig, dagens huvudsakliga glädjeämne. Kosten har även en medicinsk betydelse då äldre oftare drabbas av sjukdomar som kan leda till ätproblem. Kommunen som vårdgivare har ansvaret för att dessa behov tillgodoses. Syftet med att utarbeta riktlinjer är att få en politisk förankring av mål, förtydliga ansvarsområden och kvalitetssäkra verksamheten. Genom litteraturstudier och föreläsningar samt samverkan med kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska har vi genomfört detta projektarbete. Vår förhoppning är att tydliga riktlinjer skall ge stöd ute i verksamheten både vad gäller att skapa en trivsam måltidsmiljö, fastlägga rutiner vad gäller måltidsordning och nutritionsbehandling. De allt kortare vårdtiderna på sjukhus ställer större krav på den kommunala hälso- och sjukvården. Många vårdtagare är i behov av fortsatta aktiva sjukvårdsinsatser när de skrivs ut till kommunen. Detta leder till ett ökat behov av kompetens hos våra sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Riktlinjerna kommer att ligga till grund för planering av framtida utbildningsbehov för sjuksköterskor och omvårdnadspersonal inom detta område. 2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund Syfte Ansvar Vårdgivarens ansvar Verksamhetschef MAS Biståndshandläggare Områdeschef, särskilt boende Sjuksköterska Omvårdnadspersonal Arbetsterapeut och sjukgymnast Leverantörer Samverkan Hygien Egenkontroll och riskanalys Måltidsmiljö Måltidsordning Matens betydelse för äldre Nutritionsbedömning Mallar för nutritonsbedömning Uppföljning och utvärdering Energibehov lathund Nutritionsbedömningsmall Nutritionsbedömningsmall Mat och vätskeregistrering Litteraturlista
4 1. Bakgrund En mager och ofullständig kost är alltid farlig vid såväl akuta som kroniska sjukdomar Hipokrates f Kr Från födelsen till livets slut äter och dricker vi människor. Mat har en viktig roll i äldres liksom yngres vardag. Som sociala varelser strukturerar vi vår vardag, vilket betyder att mat äts som måltider flera gånger per dag, vecka ut och vecka in, år ut och år in. Därmed blir maten intimt knuten till kultur och kultur uttrycks genom normer, värderingar och ritualer.(1) I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter att bibehålla ett bra näringstillstånd.(2) Att beskriva normala åldersförändringar är ofta svårt, då det i höga åldrar blir allt svårare att särskilja normalt åldrande från sjukliga förändringar. (3) Alla människor ska kunna åldras med värdighet. Äldreomsorgen skall präglas av en helhetssyn på den enskilde där hänsyn tas till individens behov. Om en person inte förmår genomföra en måltid utan stöd och hjälp skall omvårdnaden präglas av respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. (1) När nutritionsbehandling sker i hälso- och sjukvård styrs den av hälso- och sjukvårdslagen. Att få mat och dryck dvs. få att sitt näringsbehov tillgodosett betraktas normalt som en del i omsorgen vid särskilda boenden. När den boende är sjuk och behöver extra vård, sjukvård och omsorg ska mat och näring betraktas som en del av den medicinska behandlingen även i särskilda boendeformer. Måltiden och ätandet hör till dagens viktigaste händelser där maten ska avnjutas på ett sätt som tillfredsställer både sociala, kulturella och andliga behov samtidigt som kroppens behov tillgodoses. Det betyder att ätandet skall betraktas ur ett helhetsperspektiv. (1) 2. Syfte Syftet med framtagandet av Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun är: - Politisk förankring av äldreomsorgens mål vad gäller kost och måltidsordning - Förtydliga ansvarsfördelningen - Kvalitetssäkring av verksamheten - Uppmärksamma riskområden - Bidra till kompetensutveckling av personalen 3. Ansvar I Socialtjänstlagen fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de är i behov av. Kommunen har skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad av äldre människor som behöver särskilt stöd. Insatserna skall vara av god kvalitet, individuellt anpassade och genomföras i samråd med den boende. En god och näringsriktig kost ingår i omvårdnaden som omfattas av socialtjänstlagen. Alla insatser som beslutats skall dokumenteras. Dokumentationen skall alltid utformas med respekt för den enskildes integritet. Verksamheterna skall systematiskt och 4
5 fortlöpande utvecklas och kvalitetssäkras. Tillsyn av verksamheter som bedrivs enligt Socialtjänstlagen åligger Länsstyrelsen.(4) Kommunal hälso- och sjukvård avser åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Kommunen ska erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård för dem som bor på särskilt boende. Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor. Den ska utföras enligt vetenskaplig och beprövad erfarenhet. Vården skall vara individuellt anpassad och så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med den enskilde. Kost och nutrition kan vara en medicinsk åtgärd/behandling och utföras som en del av hälso- och sjukvården.(5) För att tillgodose en god och säker vård är en korrekt och tillförlitlig dokumentation en viktig del. Patientjournallag (6) Verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och kvalitetssäkras enligt Socialstyrelsens föreskrifter(7) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Tillsynen av hälso- och sjukvården åligger Socialstyrelsen enligt Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.(8) Idag är i stort sett all lagstiftning om livsmedel gemensamt för hela EU. Livsmedelsverket representerar Sverige och deltar i detta arbete. Livsmedelslagen är en ramlag för allt arbete inom livsmedelsområdet. Den beskriver vad som räknas som livsmedel samt regler för hantering, märkning, saluhållning, personalhygien, livsmedelslokal och riktlinjer för livsmedelstillsyn. Kravet på egentillsyn med riskbaserat kontrollprogram finns inskrivet i livsmedelslagen. (9) Livsmedelsförordningen förtydligar och kompletterar lagen. Det är miljönämnden som har det lokala tillsynsansvaret i kommunen.(10) Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Allmänna råd och föreskrifter om patientjournal. (11) Allmänna råd om omvårdnad i hälso- och sjukvården. (12) 3.1 Vårdgivarens ansvar Socialnämnden har det yttersta ansvaret för socialtjänstens verksamhet och anger mål, inriktning och volym för socialtjänsten. Socialtjänstens verksamhet utövas genom myndighetsutövning. Verksamheten är lagreglerad och socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen är de två tongivande lagarna inom äldreomsorgen. Inom socialnämndens verksamhetsområden gäller att behoven tillgodoses efter bedömning av ansvarig tjänsteman. Bedömningen sker utifrån gällande lagstiftning. Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret för kommunens socialtjänst avseende resursfördelning, kvalitets- och verksamhetsutveckling, ledning, planering och uppföljning utifrån socialnämndens ramar och direktiv.(13) 3.2 Verksamhetschef Verksamhetschefen är direkt underställd förvaltningschef och har ett övergripande ansvar inom sitt verksamhetsområde. Verksamhetsansvaret utgår från verksamhetsplanen och tilldelade resurser i form av verksamhet, personal, ekonomi. Verksamhetschefen har ett totalansvar och ett direkt arbetsledaransvar mot områdescheferna. 5
6 3.3 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) ansvarar för att kommunen bedriver en god och säker hälso- och sjukvård efter vetenskaplig och beprövad metod. I ansvaret ingår att säkerställa kvalitetssystem och rutiner för dokumentation samt läkemedelshantering. För de äldre ska kosten ses som en del av behandlingen, samma krav på kontroll och effektiv uppföljning ska krävas som av andra behandlingar. (5, 8) 3.4 Biståndshandläggare Behovet av insatser för den enskilde vad gäller kost och måltider utreds och beviljas enligt Socialtjänstlagen. (4) Biståndshandläggaren gör alltid en individuell bedömning innan beslut fattas. 3.5 Områdeschef, särskilt boende Områdeschefen har det totala verksamhetsansvaret vilket innebär att: Alla som bor på boendet får mat och dryck efter behov Riktlinjerna för kost och måltidsordning är kända ute i organisationen Måltidsordningen är lämpligt fördelad över dygnet, så att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Den gemensamma matmiljön är tilltalande Omvårdnadspersonalen rapporterar vidare till sjuksköterska om vårdtagare har problem med att äta. Kartlägga och påtala behov av utbildning av omvårdnadspersonal Livsmedelshygien och egenkontroll fungerar. 3.6 Sjuksköterskan Sjuksköterskan har det totala omvårdnadsansvaret för vårdtagaren och det är hon/han som skall identifiera problem och svårigheter kring vårdtagarens förmåga att äta och dricka. Sjuksköterskan kan ställa diagnos inom ramen för sin yrkeskompetens, med vilket menas att bedöma och diagnostisera. Sjuksköterskan skall även bedöma vårdtagarens behov av omvårdnad kring måltidssituationen, utvärdera och dokumentera detta samt upprätta åtgärder vid tecken på bristande mat- och vätskeintag. Om läkare ordinerat nutritionsbehandling är det sjuksköterskan som ansvarar för att behandlingen utförs, informerar, handleder vårdtagare, omvårdnadspersonal och anhöriga, följer upp och dokumenterar fortlöpande samt rapporterar till nästa länk i vårdkedjan. Sjuksköterskan ansvarar också för att kontakta andra i vårdkedjan som kan vara behjälpliga kring vårdtagarens svårigheter att äta, läkare, tex. arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, dietist mm.(14) 3.7 Omvårdnadspersonal Undersköterskor och vårdbiträden har till uppgift att servera och tillföra vårdtagarna mat och dryck efter samråd med sjusköterska. Omvårdnadspersonalen skall dagligen, visuellt bedöma hur vårdtagaren äter och dricker och rapportera avvikelser i mat- och vätskeintag till sjuksköterska samt dokumentera detta i omvårdnadsjournal. Exempel på detta kan vara att man inte äter upp mat, har svårt att svälja, tar lång tid på sig för 6
7 att svälja, har ont i munnen eller problem med tänderna eller annat som gör att det uppstår problem med ätandet.(14) 3.8 Arbetsterapeut och sjukgymnast Översyn av sittställningar vid måltider för att ge bästa möjliga förutsättningar för att måltidssituationen skall fungera bättre. Bedömning, utprovning och förskrivning av tekniska hjälpmedel som underlättar ätandet och därmed kan bidra till bättre matintag. (14) 4. Leverantörer Till kommunens äldreboenden levereras mat från kommunens produktionskök och från privat leverantör. Till Hagalid, Merlogården samt Tallnäs äldreboende levereras maten från Centalköket. Till Strandbos äldreboende levereras maten från Helvis Matservice. Socialnämnden har vid upphandling utarbetat kravspecifikationer för leverantörerna. Leverantören ansvarar för hantering, tillagning, livsmedelshygien samt matsedelsplanering. Beställd kost skall tillhandahållas enligt fastställd kvalitet, enligt svenska näringsrekommendationer SNR, samt med möjlighet till A-kost såväl som E-kost. 5. Samverkan Samverkansgrupper benämnda Matråd finns både mot Timrå kommuns Centralkök och Helvis Matservice.Matrådet träffas minst två gånger/år. I Matrådet finns representanter från respektive leverantör, områdeschef alternativt verksamhetschef, sjuksköterska, omvårdnadspersonal. Även representanter från pensionärsorganisationer är välkomna att delta. På matrådet avhandlas aktuella frågor som berör båda parter. Fokus skall ligga på vårdtagarnas upplevelse av maten, utbildningsfrågor för personal, matsedelns innehåll m.m. 6. Hygien När man blir äldre minska immunförsvarets effektivitet. Många sjukdomar, liksom vissa mediciner, sätter ner immunförsvaret. Detta gör att sjuka och äldre individer är extra känsliga för matförgiftningar. Därför måste man vara särskilt noga när man lagar mat åt äldre (14) Livsmedel ska hanteras under sådana temperaturförhållanden att hygieniska risker inte uppstår. Rätt förvaringstemperatur hämmar tillväxten av både sjukdomsframkallande och produktförstörande mikroorganismer. (3) All personal inom kommunens särskilda boenden skall ha kunskap om livsmedelshygien. Det är av största vikt att information finns om de lagar och föreskrifter som styr livsmedelshygienen. En god handhygien och skyddskläder är basalt för alla som deltar i köksarbetet på särskilda boendet. Lokala rutiner finns utarbetade. (15) 7. Egenkontroll och riskanalys 7
8 Från och med den 1 januari 2006 gäller nya regler vad gäller hantering av livsmedel. (16) Inom äldreomsorgen beställs huvudkomponenterna färdiglagade från leverantör, omvårdnadspersonalen värmer maten, kokar potatis och ibland förekommer även tillagning av enklare maträtter. Grundförutsättningarna är att varje enhet skall ha utarbetat ett system för egenkontroll. HACCP-baserad egenkontroll skall tillämpas. HACCP står för Hazard Analysis Critical Control Points. Mall för egenkontroll har utarbetats i samverkan med Timrå kommuns Miljökontor och skall nu under 2007 genomföras på alla arbetsplatser inom våra särskilda boenden. Egenkontrollsprogrammet första del är en faroanalys där mikrobiologiska, kemiska, fysikaliska och allergena faror analyseras. När farorna är kända skall de förebyggas och övervakas. Ett egenkontrollprogram skall därefter upprättas och följande områden utredas/beskriva utbildning, personalhygien, vatten, rengöring, skadedjur, lokaler, utrustning, underhåll, temperaturer och mottagning av varor. (16) 8. Måltidsmiljö Maten och ätandet är intimt knutna till kulturer som uttrycks genom normer, värderingar och ritualer. Uppgifter relaterade till måltider har för dagens äldre vanligen varit en uppgift för kvinnor. Män och kvinnor har olika vanor gällande det de äter. Som sociala varelser strukturerar vi vår vardag, vilket betyder att mat äts som måltider flera gånger per dag, vecka ut och vecka in, år ut och år in. De roller man haft som yngre förändras när man blir äldre. Vid sjukdom kan förmågan att äta påverkas. Genom att reflektera över rutiner och anpassa dessa efter den äldres behov samt försöka åstadkomma trivsammare måltidsmiljöer skapas förutsättningar för att den äldre ska äta bättre och med större tillfredsställelse. (1) Redan som barn får vi lära oss att sitta ordentligt vid måltiden, för att få stabilitet och kunna koncentrera oss på att föra maten till munnen utan att spilla. Hur vi sitter och äter har en avgörande betydelse för hur vi får i oss maten. Sittställningen påverkar hela kroppen och är betydelsefull för att vi ska kunna äta och dricka. (17) På boenden serveras maten vanligen i en gemensam matsal med bord för fyra till fem matgäster. Denna form av ätande kräver att bordsgästerna har förmåga att äta och uppträda på ett socialt accepterat sätt. (1) Måltiden på boendet fungerar som ett avbrott i den dagliga tillvaron. Måltiderna skall präglas av lugn och ro. Ett trevligt dukat matbord höjer känslan av välbefinnande redan när man kommer till matsalen. Tänk på att som personal inte störa genom att samtidigt diska eller plocka av innan alla ätit färdigt. Det bör inte vara för många personer involverade i själva matsituationen. Radio och TV skall givetvis vara avstängd under måltiden. Viktigt är också att maten ser aptitlig ut och att den enskilde får så långt möjligt påverka portionsstorlek, uppläggning m.m. I vårdarbetet är maten utmärkt som kontaktinstrument till gamla sjuka, om man tar tillvara de naturliga tillfällena som varje måltid faktiskt är. Om man inte kan sitta vid samma bord och äta tillsammans, kan man kanske ta sin egen kaffemugg med in till den gamla och inta mellanmålet tillsammans. (3) 9. Måltidsordning En vanlig anledning till att mat inte äts upp är att den serveras för tätt, det är dessutom vanligt att det är för många timmar mellan sista målet på dagen och första målet nästa dag. Länsstyrelsens rekommendationer är att nattfastan på särskilda 8
9 boenden ej skall överstiga timmar. Man säjer också att maten skall vara anpassad till målgruppen och att maten skall vara en av dagens höjdpunkter. (18) Intaget av mat bör fördelas jämt över dygnet av flera anledningar. För att äldre personer, eller personer med funktionsnedsättningar skall kunna täcka sitt energi- och näringsbehov är det viktigt att maten och mellanmålen fördelas upp på flera små mål över dagen. Personer med diabetes bör ha så jämn blodsockernivå som möjligt under dygnet, har man hjärtbesvär kan stora måltider leda till en ökad fysisk belastning, och för de som är svaga och inte orkar äta så mycket varje gång är det av stor vikt att maten kommer ofta är energität och serveras i mindre portioner. Nattmål serveras vid behov.( 3,14) Rekommenderad måltidsordning Måltid Tider Energifördelning i % Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Matens betydelse för äldre Med stigande ålder och i samband med sjukdom kan många olika funktioner i kroppen försämras eller försvinna som sedan kan leda till att det uppstår ätproblem. För äldre och för sjuka äldre är maten/kosthållningen en del av behandlingen. Många äldre har förändrat näringsupptag och har kanske tappat aptit och hungerskänsla. Allmän kost dvs A-kost är det som för de flesta sjuka och gamla skall användas, den är anpassad till de som är måttligt eller lite aktiva och har ökat näringsbehov där det inte finns skäl för att servera annan kost. Trots att undernäring hos äldre är ett allvarligt tillstånd är det ett tillstånd som ofta förbises vid diagnostisering inom öppen och sluten hälso- och sjukvård. Vanliga problem såsom matvägran, ensidigt val av kost eller viktnedgång kan bero på dåliga tänder eller en för stor protes. Mycket vanligt är också att äldre människor har svårt att svälja maten. Detta kan vara orsaker till att det uppstår problem i samband med ätandet. Den neurologiska funktionen är en mycket viktig beståndsdel och funktionsnedsättningar i denna får man vid många olika sjukdomstillstånd, tex. stroke, parkinsons sjukdom, demens. Dessa sjukdomstillstånd kräver kunskap av vårdgivarna vad gäller kostanpassning och hur man serverar mat. Till en man eller kvinna med Alzheimers sjukdom som har drabbats av apraxi, agnosi och anomi, minnesförlust och 9
10 desorientering kan detta betyda att man glömmer att handla, inte hittar i matbutiken, inte kommer ihåg hur det går till att laga mat, inte känner igen redskapen som skall användas eller det man lägger maten på samt inte kan fråga om det då man har glömt bort orden för att ställa frågan. Andra sjukdomar som kräver anpassning är: osteoporos (benskörhet), mag-tarm sjukdomar, diabetes, gallbesvär, hjärtlungsjukdom, cancer mm. För vart och ett av dessa sjukdomstillstånd krävs kostanpassning för att upptaget av mat och närings ska leda till att bibehålla eller förbättra hälsa eller för att kunna tillfriskna. Många av vårdtagarna i våra särskilda boenden har dessa sjukdomar. Dessa sjukdomar kräver kostanpassning i fråga om konsistens, mängd, näringstillförsel, energitillförsel, vätskebalans, fibrer mm. Det ställer även stora krav på den som skall servera maten, allt ifrån dukning, tid, kunskap kring ätproblemet, sittställning i samband med mat, munhygien. Den estetiska betydelsen måste vägas in i sammanhanget. (3,14) 11. Nutritionsbedömning Alla vårdtagare i kommunal omsorg bör få en bedömning av sitt näringstillstånd. Anledningen till detta är att de allt kortare vårdtiderna på sjukhus leder till att många vårdtagare kan vara i behov av fortsatt aktiva sjukvårdsinsatser även efter de att de blivit medicinskt färdigbehandlade och utskrivna från sluten vård till kommunal hälso- och sjukvård. Det är inte ovanligt att patienter minskar i vikt under sjukhusvistelse, nutritionsbehandlingen blir därför desto viktigare och bör vara en självklar del i vårdkedjan. Rapport angående den aktuelle vårdtagarens eventuella näringsproblem bör därför rapporteras mellan öppen och sluten vård samt hur man brukar åtgärda detta problem. För att bedöma energibehovet hos dessa vårdtagare, dvs hur mycket en vårdtagare bör äta måste energibehovet uppskattas. Detta skall leda till att man får en bättre uppfattning om hur mycket och vilken typ av kost som skall serveras till den enskilde vårdtagaren. Ett mål är att göra till rutin att den som serverar maten alltid gör en visuell bedömning av hur mycket den person man serverat mat till har ätit. Detta är ett grovt sätt att mäta matintaget. Hos vårdtagare som är undernärda eller ligger i riskzonen för att blir undernärda, ska man värdera energiintaget med hjälp av mallar, där man registrerar allt mat- och vätskeintag under ett antal dagar genom att väga och mäta maten. För att snabbt kunna se om energiintaget rubbats ska det också finnas rutiner för uppföljning, utvärdering och dokumentation av vårdtagarnas matintag samt kroppsvikt. Resultatet av detta skall utvärderas och eventuellt åtgärdas om man upptäcker viktnedgång. Vårdtagare skall vägas vid inskrivning och utskrivning samt en gång per vecka vid längre vårdtider på korttidsvård, på särskilda boenden ska vårdtagarna vägas 3-4 gånger/år.(14) 12. Mallar för nutritionsbedömning Man kan använda sig av olika registreringssätt beroende på vilken verksamhet man arbetar inom. Ansvar för att det utförs ligger på sjuksköterskan. Nutritionsstatus dokumenteras enligt VIPS i omvårdnadsjournalen, lämpligt är att använda sig av kostanamnes. Bedömningen syftar till att identifiera vilken person som ligger i riskzonen för undernäring. BMI (Body Mass Index) = vikt (kg) längd x längd 10
11 Handlingsplan: Bedömning görs med hjälp av BMI. Bedömningen av näringstillståndet görs med hjälp av mat- och vätskelista. Mål upprättas tidpunkt för utvärdering. Individuell plan upprättas efter bedömning och i samråd med den enskilde alternativt anhörig eller god man. Utvärdering ska ske efter individuell bedömning. Är åtgärderna rätt, är målet uppnått. Behövs nya mål och åtgärder. I kostanamnesen är följande viktigt att dokumentera: Diagnos Funktionsnedsättningar Vikt och längd Vikt före sjukdom BMI Tugg- eller sväljsvårigheter, aptit och aptitförändringar, illamående, kräkning, förstoppning, diarré Livsmedel eller maträtter som vårdtagaren ej äter eller ej tål När detta dokumenterats i kostanamnes bör följande utföras: Bedömning av energibehovet Ordination av typ av kost, konsistens på maten, energibehov Uppföljning/utvärdering/dokumentation av viktutvecklingen samt intaget av mat och dryck Omvårdnadsplan upprättas som omfattar nutritionsomvårdnad Mallar för nutritionsbedömning återfinns sist i Riktlinjerna. 13. Uppföljning och utvärdering System för avvikelser till matleverantören finns om avvikelserna berör matleverantörer sker oftast avvikelsen direkt på telefon för att snabbt kunna åtgärdas. Är avvikelserna kopplade till omvårdnad sker hanteringen i den egna organisationen. (15) 11
12 Utarbetade riktlinjer kommer att följas upp i samband med bokslut och revidering av verksamhetsplaner då resultatet återförs till socialnämnd och ledning. Vartannat år genomförs en enkätundersökning där vårdtagarna bland annat får svara på frågor om maten. Enkät undersökningen kommer att delges matråden vad gäller synpunkter på maten. Nästa enkät undersökningen kommer att genomföras under våren - sommaren
13 β Energibehov - Lathund För att upprätthålla kroppsvikten krävs balans mellan energiåtgången och intaget av energi (kalorier) via kosten. Energiutgifterna består i huvudsak av två delar: - Basal energiåtgång för att hålla kroppstemperaturen och organen igång. - Energiåtgång till följd av fysisk aktivitet Energibehov bestäms av en rad olika faktorer som kön, ålder och grad av fysisk aktivitet. Män har beroende på större muskelmassa vanligtvis större energibehov än kvinnor. Med stigande ålder minskar energibehovet, framför allt beroende på minskad fysisk aktivitet, men också beroende på minskad kroppscellsmassa. Detta innebär att den basala energiomsättningen sjunker något. Basalmetabolism (BMB) aktuell vikt i kg x 20 kcal Sedan görs en bedömning angående graden av fysisk aktivitet enligt nedan: Miniminivå BMB x 1,2 Sängliggande BMB x 1,3 Uppegående BMB x 1,5 Hög fysisk aktivitet BMB x 1,8 Återuppbyggnadsfas BMB x 1,8 Korrigering för beräknat energibehov: Om den äldre är mager och bör gå upp i vikt x 1,1. Om den äldre är överviktig och behöver gå ner i vikt x 0,9. För varje grads temperaturstegring x 1,1 Äldre med svåra infektioner, stora frakturer eller brännskador har extra stort energibehov. 13
14 Exempel: Gerda är 85 år väger 40 kg och har ett BMI på 17. Gerda är underviktig och behöver gå upp i vikt. Korrigering bör göras också för detta med 10%, så att energiintaget överstiger de beräknade energiutgifterna. - För att täcka sitt basala behov behöver hon ca 20 kcal/kr = 40kg x 20 kcal = 800 kcal - Absolut miniminivå för att upprätthålla liv på längre sikt 800 kcal x 1, kcal. korrigerat för låg vikt 960 kcal x 1,1 = 1056 kcal - Är hon sängliggande behöver hon 800 kcal x 1,3 = 1040 kcal. Korrigerat för låg vikt 1040 kcal x 1,1 = 1144 kcal. - År hon uppegående behöver hon 800 kcal x 1, kcal. Korrigerat för låg vikt 1200 kcal x 1,1 = 1320 kcal. - Är hon fysiskt aktiv eller i återuppbyggnadsfas behöver hon 800 kcal x 1,8 = 1440 kcal. korrigerat för låg vikt 1440 x 1,1 = 1584 kcal. Ovanstående uppgifter är hämtade ur Mat och kostbehandling för äldre problem och möjligheter, Livsmedelsverket För exakt uträkning av energibehov se Tabell 1 och 2, sid 26 i boken Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg Livsmedelsverket
15 β Nutritionsbedömningsmall 1 Bedömningen görs av sjuksköterska i samband med inflyttning till särskilt boende och följs upp två gånger/år Om den boende svarat JA bedöms han/hon att ligga i riskzonen för att bli undernärd. Orsak utreds och åtgärdas. Om åtgärd ej möjlig ska detta dokumenteras. Namn. Personnummer.. BMI under 22 JA. NEJ. Viktförlust sista halvåret JA. NEJ. Sväljsvårigheter JA. NEJ. I riskzonen, se Checklista för utredning vid risk för svår undernäring 15
16 Ansvarig sjuksköterska. Datum β Nutritionsbedömningsmall 2 Checklista om vårdtagare bedöms ligga i risk för undernäring Datum Sign Mat och vätskeregistrering.. Genomgång av läkemedel.. Inspektion av munhåla.. Måltidsmiljö.. Sväljproblem.. Sinnesstämning.. Sjukdomar.. Anpassad kost Näringsberikning... Sittproblmatik... 16
17 Äthjälpmedel... β Mat- och vätskeregistrering Mat och vätskeregistrering vid misstänkt undernäring eller stor viktminskning Ansvarig sjuksköterska..datum Namn Personnummer. Kost. Portionsstorlek: Liten Normal Stor Beräknat energibehov (Kcal).. Dryck In Konsumerat Kcal Avföring/ Stomi Urin Summa 17
18 Frukost In Konsumerat Kcal Mellanmål 1 Mellanmål 2 Kvällsmål Lunch ¼ ½ ¾ 1/1 Kcal Varmrätt Dessert Middag ¼ ½ ¾ 1/1 Kcal Varmrätt Dessert 18
19 14. Litteraturlista 1. Westergren, A. (red.) Svårigheter att äta. Lund. Studentlitteratur. (2007). 2. Mat för äldre - inom vård och omsorg. DRF:s referensgrupp i geriatrik. Nr 2, jan (2006). 3. Andersen, M. (red.) Mat och kostbehandling för äldre. Stockholm. Livsmedelsverket. 1:a reviderade upplagan 4. Socilatjänstlagen (SOL) 2001: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 1982: Patientjournallagen 1985: Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 2005:12 8. Lagen om yrkes verksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) 1998: Livsmedelslagen (SFS) 1989: Livsmedelsförordningen (SFS) 1990: Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 1993: Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 1993: Timrå Kommuns Verksamhetsplan (Elektronisk) Andersen, M. (red.) Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Ödeshög. Livsmedelsverket. 15. Riktlinjer för kommunal Hälso- och sjukvård, Timrå Kommun, Reviderad Livsmedelsverket. FAKTA. Nya regler om hygien för säkerhets skull. Information till företagare som hanterar livsmedel Mat för äldre inom vård och omsorg. Bergerson, G., Larsson, I. Nr 3, feb (2006) 19
20 20
21 21
22 22
23 23
Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT
1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merRiktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende
2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merRutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Läs merStrategi för måltider vid ordinära boenden
Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merMat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merKostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör
Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober
Läs merKOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Läs merStrategi för måltider vid särskilda boenden
Strategi för måltider vid särskilda boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merNutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning
Läs merHandlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan
Läs merKostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg 1. BAKGRUND... 5 2. MÅL... 5 3. MÅLGRUPPER... 5 4. DEFINITIONER... 5 5. KOSTREKOMMENDATIONER... 6 5.1. Måltidsordningen... 6 5.2. Matsedel... 7 5.3. Konsistensanpassning...
Läs merNutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun
Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merRIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION
RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför
Läs merKostpolicy. Dagverksamhet
Kostpolicy Dagverksamhet Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög
Läs merKostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Läs merFörebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merRiktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merKostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun
Kostpolicy För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Diarienummer Policy 2015-06-08 41 Utbildningsnämnden Tillsvidare
Läs merKunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merFörslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen
Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen med de äldre i centrum Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, Livsmedelsverket Monica Pehrsson Socialstyrelsen
Läs merKostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61
Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.
Läs merHandlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring
Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta
Läs merRiktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling
Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-
Läs merBra måltider grunden för en bra äldreomsorg!
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal! Vad är nytt i Livsmedelsverkets
Läs merKostpolicy för Äldreomsorgen
- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merBra mat i äldreomsorgen
Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.
Läs merLUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merKostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun
Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen
Läs merNutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01
Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merSocial-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret
Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden
Läs merAnsvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård
Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida
Läs merImplementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring
Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merVision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla!
Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132 Revidering fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-21 161 Måltidspolicy Vision Eksjö kommun - Småland
Läs merNutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun
Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...
Läs merNutritionspolicy för Kiruna Kommun
Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4
Läs merRiktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Läs merRiktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-11-28 Ansvarig: Utvecklingsledare kost Revideras: Minst vart 3:e år Följas upp: Utvecklingsledare kost Riktlinjer
Läs merAtt arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014
Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller
Läs merSurahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY
Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merKostpolicy. inom äldreomsorgen
Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.
Läs merMåltidssituationen för personer med demenssjukdom
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga
Läs merRUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merRiktlinjer för kosthållning
Riktlinjer för kosthållning Beslutsdatum 2018-06-13 Diarienummer 2018KS/0719 Reviderat - Lagstadgat styrdokument - Ersätter styrdokument Kostpolicy Uppföljning Årligen i miljöbokslutet. I halv- och helårsbokslut.
Läs merRiktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015
Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merMat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Sida 1 (5) 2019-05-08 Handläggare Anneli Rydström Telefon: 0850822068 Till stadsdelsnämnd 2019-06-13 Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Yttrande till kommunstyrelsen Förslag till
Läs merUppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS
Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merPolicy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun
Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merKostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre
Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merKvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Läs merKost och näring på äldreboenden
Kost och näring på äldreboenden Näringsvården behöver bli mer systematisk Gemensam tillsyn (2004 05) Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm Socialstyrelsen klassificerar
Läs merÖvergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merRIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN
1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merKostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014
Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merMiddag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck
Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas
Läs merMaria Åling. Vårdens regelverk
2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på
Läs merHÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merRiktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad
1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och
Läs merNutritionspolicy och handlingsplan för Vård och omsorg
Tomelilla kommun Huvudrubrik Vård- och Omsorg Underrubrik Övergripande MAS Dokumentnamn Nutritionspolicy Upprättad av Åsa Svensson rutin Utgåva 1 Jonny Larsson Fastställd/godkänd av Giltig fr o m Jonny
Läs merRiktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun
RIKTLINJER 1 (15) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun 2 (15) Innehåll Inledning... 3 Den äldres inflytande, ansvar och
Läs merUtbildningsmaterial kring delegering
Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad
Läs mer