Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden

Transkript

1 YTTRANDE Vårt dnr: 14/6112 Ert dnr 40184/ (12) Per Sedigh Ellinor Englund Greger Bengtsson Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting anser, liksom Socialstyrelsen, att äldre personer som bor i särskilt boende ska få sina behov tillgodosedda. Det tillvägagångssätt som Socialstyrelsen ger uttryck för i sina föreskrifter och allmänna råd är inte ändamålsenligt utan riskerar att öka administration och kostnader utan motsvarande kvalitetsökningar. Socialstyrelsen har gjort två räkneexempel med väsentliga skillnader i vilken kostnadsökning föreskrifterna medför. Någon skarp konsekvensanalys har alltså inte gjorts. Förslaget får inte genomföras utan ett berett beslutsunderlag. Sveriges Kommuner och Landsting anser att föreskrifterna och de allmänna råden inte ska införas och rekommenderar Socialstyrelsen att inte fatta beslut om föreskrifterna. Regering, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting bör istället gemensamt verka för förstärkt kvalité och en bemanning efter behov på de särskilda boendena genom ett systematiskt kvalitetsarbete av kompetenta medarbetare. Synpunkter och grund för förbundets ställningstagande Ökad kvalitet kan inte regleras fram det kommer genom ett systematiskt förbättringsarbete av kompetenta medarbetare Socialstyrelsen har i inspektioner 2010 och 2011 uppmärksammat missförhållanden inom särskilda boenden. Fokus i de uppföljningsrapporter som publiceras är exempel på bristande kvalitet inom dokumentation, aktiviteter, tillsyn, bemanning m.m. Det finns också en annan bild av de äldres livsvillkor på våra särskilda boenden. Nio av tio personer som bor på äldreboenden är trygga och en lika stor andel har förtroende för personalen. Sammantaget är SKL:s bild att våra äldreboenden i huvudsak fungerar bra men att det finns kvalitetsbrister. Under de senaste åren har det etablerats arbetssätt som utgår ifrån kunskapsbaserade metoder inom äldreomsorgen. Effekterna på särskilda boenden har bl.a. uppvisat en påvisbar förbättring inom vård i livets slutskede, olämplig läkemedelsanvändning och minskade fallskador. SKL:s bedömning är att bestående kvalitetsförbättringar inte kan regleras fram de kommer från kompetenta medarbetare och systematiskt förbättringsarbete. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

2 Vårt dnr: 14/ (12) Detaljstyrande beslut ger ökad byråkrati med oklar nytta De som idag bor på särskilda boenden har oftast ett omfattande hjälpbehov av omvårdnadsinsatser och tillsyn dygnet runt. Snabba förändringar av hjälpinsatser är vanligt. Detta kräver att personal som arbetar på särskilda boenden snabbt kan anpassa hjälpen efter behovet. Den enskilde, personal och i förekommande fall anhöriga ska snabbt anpassa genomförandeplanen så att den täcker det aktuella behovet. Socialstyrelsens förslag att detta ska föregås av biståndsbeslut riskerar att fördröja processen och tillför normalt ingen ökad kvalitet för den enskilde. Det leder däremot till ökade administrativa kostnader för kommunerna. Socialstyrelsens normeringsbemyndigande De föreslagna föreskrifterna innebär förändringar i beslutsfattande samt stora ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Detta i en sådan omfattning att föreskrifterna bör beslutas av riksdagen. Det skulle säkerställa ett seriösare utredningsförfarande och prioriteringsöverväganden. SKL bedömer att skulle utformningen av dessa föreskrifter ligga inom Socialstyrelsens mandat bör en översyn av normeringsrätten snarast genomföras Bemanningskraven ökar kostnaderna utan motsvarande kvalitetsökning Äldreboenden ska alltid ha tillgång till personal så att den äldre kan få sina behov av hjälpinsatser och tillsyn tillgodosedda. Detta fungerar inte på alla boenden. På vissa håll kan en utökad bemanning behövas. Boendeenheter för dementa ska naturligtvis ha personal dygnet runt. Tekniska hjälpmedel ska i högre utsträckning användas för att öka den enskildes trygghet och självbestämmande Den föreslagna regleringen medför att personal i många fall kommer att finnas på äldreboenden utan att ha ändamålsenliga uppgifter. Det är särskilt allvarligt i de s.k. servicehus som finns i landets kommuner där nattbemanningen ofta består av en nattpatrull som ger omvårdnad och tillsyn. Införs föreskrifterna riskeras en avveckling av servicehusen Stora kostnadsökningar utan konsekvensbedömningar Socialstyrelsen har gjort räkneexempel där kostnadsökningen som föreskriften medför kan variera mellan 0,25 till 13 miljarder. Det är oseriöst att föreslå en så pass omfattande reform utan ett gediget och genomarbetat förslag där kostnadsberäkningar finns redovisade. Orealistiskt ikraftträdande Socialstyrelsen har valt att inte upphäva de redan beslutade föreskrifterna trots att de inte vill att de ska träda ikraft. De remitterade förslaget innebär omfattande förändringar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt för kommunerna. Ett införande 31 mars är orealistiskt. SKL är starkt kritisk till denna hantering

3 Vårt dnr: 14/ (12) Kommentarer till de föreslagna föreskrifterna och allmänna råden 3 kap. ansvar vid handläggning och uppföljning 1, 2 och 4 Undvik överflödiga och oklara föreskrifter Enligt föreskrifterna ska socialnämnden säkerställa att ett särskilt boende är bemannat på visst sätt och att den som bedriver verksamheten upprättar en genomförandeplan. Skyldigheten gäller både för verksamhet som drivs i egen regi och enskilt bedriven verksamhet. Bestämmelserna är utformade som om socialnämnden har tillsyn över de enskilt bedrivna särskilda boendeformerna för service och omvårdnad. Staten har sedan den 1 januari 2010 ensam ansvaret för all tillsyn av enskilt bedriven verksamhet inom socialtjänstområdet (se prop. 2008/09:160). Socialnämndens ansvar för att verksamheten uppfyller socialtjänstlagens krav på god kvalitet är dock oförändrat och gäller oavsett om verksamheten drivs i egen regi eller avtal har slutits med annan om att utföra uppgifterna. I 6 kap. 7 kommunallagen (KL) anges att de kommunala nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna ska vidare se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Kontrollansvaret omfattar även de externa utförarna. Vidare anges i 3 kap. 19 att en kommun, innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till en extern utförare, ska tillförsäkra sig om att kommunen ges möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. Bestämmelsen ändras något den 1 januari 2015 och kommunernas kontroll- och uppföljningsansvar förtydligas ytterligare (se prop. 2013/14:118). Förhållandet mellan kommunen och den externa utföraren regleras genom upprättande av avtal. Några andra medel att påverka enskilt bedriven verksamhet än de avtalsrättsliga har inte kommunen. På vilket sätt det är tänkt att kommunerna i alla särskilda boenden ska säkerställa bemanning och genomförandeplaner är oklart. Om bestämmelserna innebär att kommunen i avtal måste reglera bemanning och upprättande av genomförandeplaner så ska dessa föreskrifter enligt SKL tas bort. Skyldigheten för kommunen att se till att all verksamhet bedrivs enligt gällande föreskrifter framgår redan av kommunallagen. Dessutom återfinns samma reglering om bemanning och genomförandeplaner i den föreslagna föreskriftens fjärde kapitel men då direkt riktad till utföraren. En dubbel reglering i föreskriften är inte bara onödig utan även olämplig. En stor risk finns att avtalstexter inte blir helt kongruenta med bestämmelserna i föreskriftens kapitel 4. Sveriges Kommuner och Landsting vill också påtala att en skyldighet att agera vid missförhållanden eller vid påtaglig risk för missförhållanden redan finns genom de s.k. lex Sarah-bestämmelserna. Skyldigheten gäller kommuner men även andra som fullgör uppgifter inom socialtjänsten. Om bestämmelserna möjligen innebär någon

4 Vårt dnr: 14/ (12) ytterligare skyldighet för kommunerna framstår som oklart. Enligt förbundet är det olämpligt med föreskrifter där kraven är så otydligt formulerade att kommunerna inte kan veta vad som krävs för att de ska vara uppfyllda. Sammanfattningsvis anser förbundet att föreskrifterna inte behövs. De bidrar snarast till att skapa oklarhet och ger sken av att socialnämnderna har större befogenheter än vad som faktiskt är fallet. Omsorgspersonalens kompetens enligt 3 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen Med hänvisning till ovanstående om onödig reglering bör även de allmänna råden under denna rubrik tas bort. Nämndens skyldighet framgår av kommunallagen och en dubbelreglering i föreskrifterna, dvs. både i kapitel 3 och 4, bör undvikas. God kvalitet enligt 3 kap. 3 första stycket socialtjänstlagen Reglering finns i hälso- och sjukvårdslagen Oavsett om verksamhet bedrivs i egen regi eller av extern utförare så har kommunen ett ansvar för att den som efter beslut av kommunen bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (SoL) erbjuds en god hälso- och sjukvård. Skyldigheten regleras redan i lag (hälso- och sjukvårdslagen) och kan därmed inte rekommenderas i allmänna råd. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting måste därför detta allmänna råd tas bort. Utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen En ändring av texten är önskvärd. Skäl till denna synpunkt redovisas i kommentar till 3 nedan. En alternativ text kan vara: Inför ett beslut om särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen bör socialnämnden utreda personens behov av service och omvårdnad inom följande områden:. Texten i punkterna bör justeras rent språkligt. Dokumentation av beslut 3 Verkställighetsåtgärder i beslutsmeningen kan inte accepteras Enligt Sveriges Kommuner och Landsting kan den föreslagna föreskriften inte accepteras. Enligt vedertagen doktrin och praxis är ställningstaganden kring detaljer vad gäller utformningen av en viss insats att betrakta som beslut om verkställighetsåtgärder. Justitieombudsmannen (JO 2005/06 s. 182) har bl.a. framfört följande:

5 Vårt dnr: 14/ (12) Socialnämnden har inte någon skyldighet att i ett beslut om bistånd avseende särskilt boende närmare ange hur biståndet skall utformas. I de allra flesta fall anges i beslutet endast att sökanden beviljas bistånd i form av särskilt boende. (s. 198) Utgångspunkten är att socialförvaltningens åtgärder som syftar till att verkställa ett biståndsbeslut inte kan överklagas. Det finns dock vissa åtgärder som rör verkställigheten och som har sådana rättsverkningar för den enskilde att han eller hon torde ha ett berättigat intresse av att få åtgärden prövad av domstol. Ett förordnande som rör verkställigheten av nämndens beslut om bistånd i särskilt boende kan inrymma moment som kan påverka den enskildes situation i flera hänseenden. Så kan vara fallet om han eller hon erbjuds plats i ett boende som ligger långt från hemorten. Ett annat sådant fall är om en placering sker i ett boende som inte har särskild kompetens att ta hand om personer med vissa sjukdomar eller ett boende som rent allmänt sett har en begränsad servicenivå. I sådana fall kan det ifrågasättas om verkställigheten av biståndsbeslutet i det enskilda fallet tillgodoser den enskildes rätt till en skälig levnadsnivå. (s ) Under senare tid har Högsta Förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) i ett flertal rättsfall förtydligat rättsläget. Se RÅ 2007 ref. 62 I och II, RÅ 2010 ref. 91, HFD 2011 ref. 48 samt Regeringsrättens beslut den 17 mars 2010 mål nr Högsta Förvaltningsdomstolen menar att det normalt sett inte finns anledning för en domstol att gå närmare in på utformningen av beslut om bistånd och insatser. I praxis överlåts det på vederbörande nämnd att bestämma det närmare innehållet. Som skäl anger domstolen att sådana bedömningar och avvägningar ofta inte låter sig göras med utgångspunkt i endast ett enstaka ärende. Hänsyn måste tas till organisatoriska aspekter, tillgång till adekvat personal m.m. En viss flexibilitet måste också finnas. Ett ställningstagande till detaljerna vad gäller utformningen av en viss insats torde enligt HFD vara att betrakta som beslut om verkställighetsåtgärder. Rena verkställighetsbeslut anses inte vara överklagbara. Socialstyrelsens föreslagna föreskrift sätter denna praxis ur spel. Såsom föreskriften är formulerad och enligt vad som framgår av konsekvensbeskrivningen ska beslut fattas, inte bara om särskilt boende utan även om service och omvårdnad i boendet (se t.ex. Konsekvensutredningen s 5 och 15 service och omvårdnad som de är i behov av och har beviljats..). Det vill säga: beslut ska fattas om verkställigheten. En så radikal ändring av rättsförhållandena måste enligt förbundet föregås av en utredning och genomföras genom lagändring. De totala konsekvenserna måste utredas och kostnadsberäknas. Konsekvenser för domstolarna nämns inte I Socialstyrelsens konsekvensutredning diskuteras inte vilka eventuella följder en ändring i beslutsfattandet kan medföra och det finns inga beräkningar av kostnader för en ny typ av överklagningsbara beslut varken för nämndernas del eller för domstolarna. Här vill Sveriges Kommuner och Landsting också framhålla att i 11 kap.

6 Vårt dnr: 14/ (12) 2 Regeringsformen (RF) finns ett krav på lagform för bestämmelser som rör domstolarnas rättsskipningsuppgifter. Inte heller detta kommenteras av Socialstyrelsen. Risk för kostnadsökningar Socialstyrelsens föreslagna föreskrift med krav på beslut om det som idag är att betrakta som verkställighetsåtgärder, innebär att insatser för äldre kommer att likna insatsen personlig assistans enligt 9 2 LSS. Kostnaderna för personlig assistans har ökat dramatiskt vilket framför allt hänger samman med att antalet assistanstimmar per person ökar över tid. Socialstyrelsens föreskrift kan bidra till en liknande utveckling inom äldreomsorgen. Det blir ett gemensamt intresse för brukare, anhöriga och ansvariga för det särskilda boendet att så mycket service och omvårdnad som möjligt beviljas. Ökad administration och bristande flexibilitet Enligt förbundet inkluderar ett beslut om särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd den totala vård och omsorg, dygnet runt som den enskilde har behov av. Ett synsätt där servicen och omvårdnaden inte betraktas som en del av verkställigheten leder till ökad administration och bristande flexibilitet. Den enskilde kan inte enkelt få till stånd en ändring av beviljad service och omvårdnad utan måste invänta biståndsbedömaren som i sin roll som myndighetsutövare gör en ny utredning, bedömer biståndsbehovet och fattar ett nytt beslut. Bristande analys av Socialstyrelsen Socialstyrelsen konstaterar i Konsekvensutredningen (utifrån en analys) att en väsentlig orsak till att personer inte får den service och omvårdnad som de har behov av är att socialnämndens beslut har en mycket generell utformning. Beslutet tydliggör inte vilka konkreta behov den enskilde har rätt att få tillgodosedda i boendet t.ex. hjälp med hygien och mat, utevistelse och social samvaro m.m. Detta leder till att det inte sällan råder oklarhet om vilken service och omvårdnad som ska ges i det särskilda boendet. Sveriges Kommuner och Landsting ifrågasätter kritiken av nämndernas beslut. En tillsyn som innebär en seriös och konstruktiv kritik av verksamheten, en kritik där de aspekter som granskats ytterst har sin grund i författningar välkomnas av Sveriges Kommuner och Landsting. Som framgår ovan har socialnämnden idag inte någon skyldighet att i ett beslut om bistånd avseende särskilt boende närmare ange hur biståndet ska utformas. I många fall har troligen nämnderna inte heller uppfattat att det finns ett behov av preciseringar eftersom bistånd till särskilt boende vanligtvis endast beviljas då den enskilde har mycket omfattande behov av service och omvårdnad, som dessutom varierar dag för dag. Kritiken av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen när det gäller beslutsfattandet framstår då som något märklig och

7 Vårt dnr: 14/ (12) Socialstyrelsens bedömning att alternativa lösningar till föreskrifter och allmänna råd saknas pga. bristernas karaktär kan starkt ifrågasättas. Någon alarmerande information om äldreomsorgen har inte framkommit som gör att beslutsfattandet i grunden måste förändras. Socialstyrelsens förskrift måste därmed, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, anses gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet (se 14 kap. 3 RF). Alternativ text Sveriges Kommuner och Landsting har emellertid samma uppfattning som Socialstyrelsen när det gäller vikten av att enskilda verkligen får sina behov tillgodosedda, att enskilda genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och att insatser är av god kvalitet. Om det trots förbundets synpunkter anses angeläget och nödvändigt att mer än i dag tydliggöra vilka behov som ska tillgodoses genom det särskilda boendet kan krav om detta accepteras under förutsättning att en behovsbeskrivning endast ska göras i utredningen. Sveriges Kommuner och Landsting föreslår att föreskriften i så fall formuleras om exempelvis enligt följande: 3 Då socialnämnden fattar beslut om bistånd i form av särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre ska utredningen innehålla en beskrivning av den enskildes behov av service och omvårdnad. Beslutsmeningen ska enbart innehålla själva beslutet om bistånd i form av särskild boendeform. Lagform Med tanke på konsekvenserna för domstolarna kan lagform vara nödvändig om förändringen ändå vill genomföras. Genomförandeplan 4 har kommenterats ovan. Här kan tilläggas att även det allmänna rådet kopplat till föreskriften bör tas bort. Enligt förbundet räcker regleringen av genomförandeplaner i föreskriftens kapitel 4. Uppföljning av beslut 6 Texten i första strecksatsen bör ändras som en följd av SKL:s ovan redovisade synpunkter dvs. att verkställighetsåtgärder inte bör ingå i beslutsmeningen. En ny formulering kan exempelvis vara: - se till att den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende tillgodoser den enskildes behov av service och omvårdnad. Behovet ska framgå av utredningen.

8 Vårt dnr: 14/ (12) 4 kap. Ansvar vid genomförande av beslut i särskilt boende Bemanning 1 I enlighet med tidigare redovisade synpunkter, dvs. att verkställighetsåtgärder inte bör ingå i utredningen, bör enligt förbundet punkt 1 ändras. Förslag till annan text kan vara: 1. att de personer som bor där får sina, i utredningen redovisade, behov av service och omvårdnad tillgodosedda, 1 och 2 samt tillhörande allmänna råd Tillgänglig personal ej bemanning Orden bemanna/bemannat/bemanning medför enligt Sveriges Kommuner och Landsting en inskränkning i kommunens möjlighet att styra över verkställigheten och minskar möjligheten till flexibla lösningar. Byts vara bemannat ut mot ha tillgång till personal så är det verksamhetens ansvar att lösa personalfrågan och verksamheten ges en möjlighet att skapa en organisation anpassad efter rådande förhållanden. I vissa fall kan man t.ex. ha en grundbemanning nattetid med en person och sedan använda kvälls- och nattpatrullspersonal vid behov. I andra fall kan det vara nödvändigt med fler personer hela tiden närvarande på boendet nattetid. När det gäller vissa boenden, där de boende har ett mycket begränsat behov av insatser (ibland kallade servicehus), kan tillgång till kvälls- och nattpatruller räcka. De ansvariga för verksamheten måste enligt förbundets uppfattning ha den bästa möjligheten att bedöma vilken personal som behövs och vilken organisering av personalen som är lämpligast vilket också oftast varierar över tid. Det är synnerligen kostsamt att ha en överkapacitet på personalsidan och den situationen bör undvikas. HFD/RegR har, som redan tidigare påpekats, i ett antal domar konstaterat att det är en uppgift för ansvarig nämnd att bestämma det närmare innehållet i och utformningen av beviljade insatser. För att en sådan ordning bör vara huvudregel talar, enligt domstolen, inte minst organisatoriska aspekter, tillgång till adekvat personal, behovet av viss flexibilitet och att ett annat förhållningssätt kan innebära betydande merkostnader för kommunen. (se t.ex. RÅ 2007 ref. 62 I och II, RÅ 2010 ref. 91 och HFD 2012 ref. 11). Risk för avveckling av vissa boendeformer I lagstiftningen saknas mer detaljerade bestämmelser om boendeformen särskilt boende för äldre. I äldre förarbetstext (prop. 1979/80:1 s. 284 och ) angavs tre grundläggande krav för den boendeform som då kallades servicehus: - bostaden ska vara så utformad och utrustad att den boende kan utveckla sina personliga resurser att leva ett självständigt liv,

9 Vårt dnr: 14/ (12) - den boende ska varje tid på dygnet kunna erhålla de tjänster som krävs för att den boende ska kunna klara sin tillvaro och känna sig trygg, och - det ska finnas tillgång på personal som kan bedöma när det behövs social eller medicinsk vård och som kan svara för att sådan ges. Servicehusen var inte bara till för äldre utan även andra med särskilda servicebehov skulle kunna komma i fråga som hyresgäster. I samband med den s.k. Ädel-reformen infördes de särskilda boendeformerna för äldre. Genom att använda begreppet särskilda boendeformer för service och omvårdnad som ett samlande begrepp för kommunens ansvar vad gäller äldre ville dåvarande regering markera att kommunen har stor frihet i fråga om hur äldres behov av sådant boende, service och vård ska tillgodoses. Bestämmelsen binder inte kommunen till att anordna en viss form av boende utan kommunen kan ordna de boendeformer som är mest ändamålsenliga med utgångspunkt i de lokala förhållandena (prop. 1990/91:14 s. 42). Socialstyrelsens föreslagna föreskrifter och allmänna råd om bemanning kommer troligen av ekonomiska skäl att omöjliggöra vissa typer av boenden. Även om det är vanligast att bevilja särskild boendeform för äldre då den enskilde har ett mycket omfattande behov av insatser så finns även i vissa kommuner boenden anpassade för personer med mycket marginella behov av service och omvårdnad. Införs krav på bemanning dygnet runt dvs. personal på plats på boendet dygnet runt, torde följden bli att dessa boenden avvecklas. En bedömning av detta saknas i konsekvensutredningen. Sveriges Kommuner och Landstings uppfattning är att verksamheten måste kunna anpassas efter rådande förhållanden. En specificerad fast bemanning på plats är inte alltid den optimala lösningen. Det är dock självklart att ett boende för dementa måste ha någon eller några anställda på plats på natten. Begreppet utan dröjsmål Uttrycket utan dröjsmål bör enligt förbundet strykas ur texten. Det är givetvis underförstått att då man snabbt uppmärksammat att en person är i behov av hjälp så ser man också till att snabbt utföra den insats som behövs. Alternativt ska begreppet enligt SKL preciseras i tid eftersom tidsrymden påverkar behovet av resurser och beräkningen vid tillämpning av finansieringsprincipen. Inspektionen för vård och omsorg har ansett att kravet på hjälp utan dröjsmål inte är uppfyllt då den enskilde får hjälp inom en till sju minuter (se dnr /2014). En sådan tolkning gör att begreppet snarare får innebörden omedelbart. 2 Allmänna råd Enligt förbundet måste ett tillägg göras i det allmänna rådets första stycke. Vid bedömningen av behovet av personal bör hänsyn även tas till de tekniska lösningar

10 Vårt dnr: 14/ (12) som kan finnas i boendet. Tekniska lösningar ersätter inte personal generellt sett men är ett bra komplement. Sådana lösningar kan vara bra inte bara pga. lokalers utformning utan även för att det finns personer som blir störda, som upplever det som ett intrång om personalen gör för täta tillsynsbesök i den enskildes bostad eller som genom sådana besök känner sig övervakade i en negativ mening. Det sker också en snabb utveckling av tekniska hjälpmedel som efterhand måste kunna implementeras. Här kan tilläggas att Socialdepartementet under tidigare regering beräknade att kostnaderna för hälso- och sjukvård och äldreomsorg väntas öka med 115 miljarder till För att klara det förespråkades bl.a. en ökad användning av tekniska lösningar (Den ljusnande framtid är vård. Delrapport från LEV-projektet). Genomförandeplan 3 Föreskriften bör, med anledning av ovan redovisade synpunkter, ändras. Texten med utgångspunkt i socialnämndens beslut om bistånd kan t.ex. ändras till med utgångspunkt i den beskrivning av den enskildes behov som framgår av socialnämndens utredning. 5 En följdändring bör enligt förbundet göras även i denna föreskrift. På vilket sätt servicen och omvårdnaden ska genomföras praktiskt kan t.ex. ändras till På vilket sätt service och omvårdnad ska tillgodose den enskildes behov rent praktiskt. God kvalitet i ett särskilt boende enligt 3 kap. 3 första stycket socialtjänstlagen Allmänna råd Även här bör enligt förbundet ordet bemannas bytas ut mot exempelvis vilken tillgång till personal som behövs Synpunkter kring Socialstyrelsens föreskriftsrätt Sveriges Kommuner och Landsting anser att det finns anledning att ifrågasätta om Socialstyrelsen har bemyndigande att besluta om vissa av föreskrifterna, i synnerhet gäller detta föreskriften om beslutsfattandet. Anledning till ifrågasättandet har förbundet tidigare redovisat i yttrande i samband med remissen av Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (vårt dnr 12/2142 ert dnr 7993/2011) samt i cirkulär 13:2. Socialstyrelsen har vid flera tillfällen de senaste åren föreslagit och i vissa fall beslutat om föreskrifter som med all tydlighet visar antingen att Socialstyrelsen feltolkar sitt bemyndigande eller att myndighetens föreskriftsrätt är alldeles för omfattande. Enligt Sveriges kommuner och Landsting bör ändringar som kan få omfattande eller oanade

11 Vårt dnr: 14/ (12) ekonomiska konsekvenser, föregås av prioriteringsöverväganden och beslutas av Sveriges riksdag och inte av en myndighet. Förbundet har därför i samband med remisshanteringen av SOU 2014:49, till regeringen framfört ett behov av en översyn av Socialstyrelsens föreskriftsrätt (vårt dnr 14/4032, departementets dnr Ju2014/4445/KRIM). Finansieringsprincipen Finansieringsprincipen gäller när riksdagen, regeringen eller en statlig myndighet fattar bindande beslut som direkt tar sikte på kommunal verksamhet. Eftersom en föreskrift är bindande gäller finansieringsprincipen och kommunerna ska kompenseras för de kostnader som den medför. Våren 2012 remitterade Socialstyrelsen de så kallade demensföreskrifterna. Konskevensbeskrivningen visade med räkneexempel kostnadsökningar i spannet 4 13 mdkr. I samband med att demensföreskrifterna beslutades i juni 2012 (ikraftträdande den 1/1 2014) skrev Socialstyrelsen i ett pressmeddelande att kostnadsökningarna ligger i spannet 4 10 mdkr. Någon skarp konsekvensanalys presenterades aldrig. I oktober 2012 presenterade Socialstyrelsen ett nytt regeringsuppdrag avseende särskilt boende för äldre personer för andra grupper än personer med demenssjukdom. Målet var att den författningen skulle träda i kraft den 1 januari I november 2013 ändrade Socialstyrelsen ikraftträdandet av demensföreskrifterna till den 31 mars Socialstyrelsen uttalade att det vore bättre med en föreskrift gällande både dementa och övriga äldre personer i särskilt boende. När denna föreskrift till slut remitterades den 11 november 2014 beräknades kostnadsspannet med räkneexempel till 0,25 1 mdkr. Detta med en målgrupp på cirka fler jämfört med demensföreskrifterna. Dessa räkneexempel uppfattar SKL som helt oseriösa. Någon skarp konsekvensanalys har alltså inte utarbetats. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ingen av föreskrifterna har hanterats i enlighet med finansieringsprincipen. Risk för skenande administrationskostnader Enligt föreskrifterna (3 kap. 5 ) ska socialnämnden regelbundet följa upp beslutet om bistånd. I de allmänna råden står att Uppföljningen bör göras fem till sju veckor efter inflyttning. Den bör därefter göras vid behov, dock minst en gång om året. I konsekvensutredningen väljer Socialstyrelsen räkneexemplet 1 gång per år á 45 minuter. Denna årliga uppföljning skulle då uppgå till 12 mnkr. Om vi i ställer beräknar uppföljningen med det räkneexempel som Socialstyrelsen använde vid demensföreskrifterna, dvs 1 timme varannan vecka och med SKL:s antaganden i övrigt blir administrationskostnaden i denna del närmare 900 mnkr. Därtill ska vi lägga administrationskostnader för genomförandeplanerna och inte minst kostnader för nattbemanning i de boenden med personer som inte har behov av fast nattbemanning. SKL har i nuläget inget underlag för att bedöma dessa kostnader.

12 Vårt dnr: 14/ (12) Kostnaden för överklaganden kommer vi inte kunna uppskatta för vare sig kommunerna eller domstolarna. Ikraftträdande Med tanke på omständigheterna som redovisats ovan ser SKL det som direkt olämpligt att föreskrifterna träder i kraft. Det krävs betydlig bättre beslutsunderlag för att genomföra dessa genomgripande förändringar. Enligt uppgift från Socialdepartementet i början av december kommer demensföreskrifterna att upphävas den 27 januari Att inte Socialstyrelsen upphävde demensförskrifterna när det blev klart att föreskrifter avseende äldre personer skulle ersätta demensföreskrifterna är beklagligt. Att de inte ens upphävdes när de nya remitterades är än mer beklagligt. SKL är starkt kritiskt till den osäkerhet som detta har skapat, en liknande situation får aldrig upprepas. Sveriges Kommuner och Landsting Anders Knape Ordförande Särskilt yttrande lämnades av Vänsterpartiet, se bilaga.

13 SÄRSKILT YTTRANDE Bilaga Styrelsen Särskilt yttrande från Vänsterpartiet Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden Utifrån riksdagens beslut om riktlinjer för bemanning på demensboende lade regeringen ett uppdrag till Socialstyrelsen, som hade att utforma detta utifrån gällande lagstiftning (SoL). Vänsterpartiet anser att det beslut riksdagen fattade kring behovet av ökad bemanning inom särskilda boenden hade rätt intentioner. Det är dock mycket olyckligt hur denna fråga har hanterats av regering och socialstyrelse. Detta har gjort att viljan att förbättra kvaliteten i äldreomsorgen har försvårats. En ökad bemanning är en av flera viktiga faktorer för att öka kvalitén inom särskilda boenden men också för att undvika missförhållanden. Varje individ har också rätt att utifrån de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom få insatser utifrån sina individuella behov. Ett ytterligare skäl är att äldreomsorgen ska bli en mer attraktiv arbetsplats att arbeta inom, detta i en tid då äldreomsorgen har stora och stigande sjukfrånvarotal, stora kommande pensionsavgångar samtidigt som Sverige har en kraftig ökning av andelen längre. Äldreomsorgen har länge varit och är fortfarande idag underfinansierad i många kommuner runt om i landet. Vänsterpartiet har samtidigt i våra budgetförslag i flera år haft riktade medel för ökad bemanning inom äldreomsorgen på demensboenden. Resultatet av detta kan vi också se i det rödgröna budgetförslag med 2 miljarder för ökad bemanning inom äldreomsorgen som tyvärr röstades ner av en majoritet i riksdagen. Vänsterpartiet vill se en ökad kvalitet inom demensboende och övrig äldreomsorg. Om staten vill skapa bättre förutsättningar för detta är Vänsterpartiet inte främmande för detta men anser att dessa beslut i sådana fall måste följas av riktade resurser som motsvarar ökade ambitioner inom området.

14 Malmö stad Stadskontoret 1 (9) Datum Vår referens Jaklina Strand Utredningssekreterare Jaklina.Strand@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från socialstyrelsen gällande förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden STK Sammanfattning Malmö stad har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden. Författningen föreslås träda i kraft den 31 mars Stadskontoret föreslår att Malmö stad ställer sig bakom Sveriges Kommuner och Landstings yttrande avseende författningsförslaget daterat den 12 december Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att avge yttrande till Socialstyrelsen i enlighet med stadskontorets förslag. Beslutsunderlag Remiss från socialstyrelsen gällande förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden Utkast SOSFS 2015:XX (S) Konsekvensutredning Rättelseblad, sändlista, konsekvensutredning - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden Dnr 40184/2014 (2/3) Rättelseblad konsekvensutredning - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden Dnr 40184/2014 (3/3) G-Tjänsteskrivelse_voo-beredningen Yttrande_voo-beredningen SKL Yttrande Socialstyrelsens forslag till föreskrifter Beredningsbrev Beslutsplanering KS Fördelningsmöte Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet SIGNERAD

15 Malmö stad har beretts tillfälle att lämna synpunkter på dels Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden, dels konsekvensutredningen som gjorts av författningsförslaget. Författningen beräknas träda i kraft 31 mars (9) På grund av den korta svarstiden har förslaget inte sänts på remiss till stadsområdesnämnderna. En arbetsgrupp med tjänstemän från stadsområdesförvaltningarna, Stadskontoret samt Sociala resursförvaltningen har deltagit i framtagande av underlag till förslag till yttrande. Bakgrund Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att vägleda kommunerna i frågor om organisering av särskilda boenden (S2012/2222/FST och S2012/3710/FST). Socialstyrelsen har bedömt att det bör ske genom föreskrifter och allmänna råd. Skälet till detta är att Socialstyrelsen har uppmärksammat brister i bemanningen, vilket ska ha medfört att verksamheternas kvalitet, innehåll och säkerhet för den enskilde inte har uppfyllts enligt kraven i socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden syftar till att säkerställa att den enskilde får det bistånd som han eller hon har rätt till enligt 4 kap. 1 SoL, samt att insatserna genomförs med god kvalitet i den mening som avses i 3 kap. 3 SoL. Av författningsförslaget framgår att kommuner ska fatta detaljerade biståndsbeslut, upprätta genomförandeplaner, följa upp biståndsbeslut och genomförandeplaner på individnivå samt att ett särskilt boende ska vara bemannat dygnet runt. SOSFS 2012:12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden upphävs om Socialstyrelsens förslag till ny författning träder i kraft den 31 mars Det nya författningsförslaget omfattar samtliga särskilda boenden där äldre personer bor, inklusive personer med demenssjukdom. Kommunstyrelsen lämnade synpunkter på Socialstyrelsens författningsförslag och konsekvensutredning i maj 2012 (ärende KS-KOM ). Kostnader och finansiering Förslaget till föreskrifter och allmänna råd anger inte något specifikt bemanningstal, utan bemanningen ska vara sådan att de krav som anges i socialtjänstlagen (2001:453) uppfylls. Socialstyrelsen menar att i detta avseende innebär inte föreskriften några nya åligganden för de berörda verksamheterna. Författningsförslaget innehåller ett krav på att ett särskilt boende ska vara bemannat dygnet runt. I konsekvensutredningen uppger Socialstyrelsen att detta åliggande kan medföra ytterligare kostnader för de berörda verksamheterna. Socialstyrelsen avser att inhämta regeringens medgivande innan beslut om författningen fattas enligt förordningen (2014:570) om regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter. Socialstyrelsen lämnar inga uppgifter i konsekvensutredningen om ekonomisk kompensation till kommunerna.

16 3 (9) Sveriges Kommuner och Landsting Kommuner och Landstings (SKL) har lämnat synpunkter avseende Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och bemanning i särskilda boenden i ett yttrande, daterat 12 december SKL anser att föreskrifterna och de allmänna råden inte ska införas och rekommenderar Socialstyrelsen att inte fatta beslut om föreskrifterna. Regering, Socialstyrelsen och SKL bör istället gemensamt verka för förstärkt kvalitet och en bemanning efter behov på de särskilda boendena genom ett systematiskt kvalitetsarbete av kompetenta medarbetare. Stadskontorets bedömning Stadskontoret anser att Malmö stad ska ställa sig bakom Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) yttrande avseende Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och bemanning i särskilda boenden, daterat Stadskontoret anser att finansieringsprincipen ska gälla vid införandet av författningen. Administration och byråkrati Stadskontoret anser att det är positivt med åtgärder med syfte att höja kvaliteten i vård- och omsorgsverksamheten, men att författningsförslaget skulle kunna leda till ökad administration, ökad detaljstyrning och mindre flexibilitet. Stadskontorets bedömning är att författningsförslaget är en tillbakagång för Malmö stad som arbetar för en mer flexibel verksamhet med inflytande och delaktighet från brukare, och handlingsutrymme för personalen. Kostnadsökningar Stadskontoret anser att författningsförslaget innebär en risk för ökade kostnader för bemanning, biståndshandläggning och uppföljning samt administration. Beräkningarna i Socialstyrelsens konsekvensutredning avser hela landet och kan inte direkt översättas till en enskild kommun. Avsaknad av bemanningstal i Socialstyrelsens konsekvensutredning medför att det inte är möjligt att göra konkreta beräkningar av kostnadsökningarna. Kostnadsökningarna gäller särskilda boenden både i kommunal egen regi och i annan regi. Systematiskt kvalitetsarbete Det pågår ett ständigt förbättringsarbete för att höja kvaliteten i vård- och omsorgsverksamheten. Olika åtgärder och insatser genomförs i syfte att nå inriktningsmålen i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad och andra styrdokument. Brukarundersökningar som genomförts inom hemtjänsten och särskilt boende visar att nästan 8 av 10 brukarna är mycket eller ganska nöjda med äldreomsorgen i Malmö. Nedan följer synpunkter och kommentarer till författningsförslagets innehåll. Författningsförslagets innehåll med kommentarer Den föreslagna författningen utgår ifrån gällande lagar och förordningar. Den innehåller föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna är bindande regler (ska) medan allmänna råd är rekommendation för hur lagar, förordningar och föreskrifter ska tillämpas (bör). Författningsförslaget inleds med ett kapitel om tillämpningsområde och ett kapitel om lednings-

17 system. Därefter följer ett kapitel avseende nämndens ansvar vid handläggning och uppföljning och ett kapitel avseende ansvar vid genomförande av beslut om service och omvårdnad. Det avslutande kapitlet handlar om undantagsbestämmelser och ikraftträdande. Rubrikerna nedan följer rubriceringen i författningsförslaget. 4 (9) 1 kap. Tillämpningsområde och definitioner Föreskrifterna ska tillämpas vid handläggning av ärenden samt vid genomförande och uppföljning av beslut som avser bistånd i form av boende i sådan särskild boendeform för service och omvårdnad som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453). Stadskontoret anser att det bör förtydligas att föreskrifterna ska tillämpas i permanent särskilt boende samt korttidsboende. Författningsförslaget och konsekvensutredningen är endast tydlig avseende föreskrifter och allmänna råd för permanent särskilt boende. 2. kap. Ledningssystem I 2 kap. 1 beskrivs Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stadskontoret anser att 2 kap. 1 bör strykas, då uppgifterna framgår i SOSFS 2011:9. Kommunstyrelsen i Malmö har antagit ett övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad. 3 kap. Ansvar vid handläggning och uppföljning Bemanning Socialnämnden ska säkerställa att varje särskilt boende är bemannat på ett visst sätt så brukaren får det bistånd som har beviljats och att insatserna kan genomföras enligt en genomförandeplan. Ansvarig nämnd ska enligt föreskrifterna säkerställa att boendet är bemannat dygnet runt så att personal snabbt kan uppmärksamma om en person som bor där behöver stöd och hjälp och utan dröjsmål kan ge honom eller henne det stöd och den hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Personer i särskilt boende i Malmö stad får service, omvårdnad och tillsyn dygnet runt. Bemanningen i kommunens särskilda boenden utgår ifrån den enskildes individuella behov, lokalernas utformning och personalens kompetens. Det finns även tillgång till tekniska lösningar. Det är nämndens ansvar att bedriva verksamheten med adekvat kompetens utifrån gällande lagstiftning. Stadskontoret anser att Socialstyrelsen bör förtydliga vad som menas med bemanning, samt beskriva vad som avses med utan dröjsmål. Socialstyrelsen har inte angett krav på bemanningsnivå och har inte uppgett nyckeltal i konsekvensutredningen. Det finns därför ingen möjlighet att göra beräkningar på vad kostnaderna skulle kunna bli för kommunen. Om dygnet runt innebär en personal per enhet per natt skulle författningsförslaget innebära att Malmö stad behöver öka nattbemanningen. Ökade kostnader avseende nattbemanning i särskilt boende i kommunens egen regi beräknas till cirka 48 Mkr årligen utöver nuvarande kostnader. Konsekvenserna skiljer sig åt mellan de olika stadsområdena, vilket bland annat beror på olika andel särskilda boenden samt grundbemanning i stadsområdena. Se nedan stadsområdesförvaltningarnas beräkningar utifrån befintliga lokalers utformning, det vill säga att det ska finnas en personal per enhet. Personalen har möjlighet att gå ifrån en kort stund för att hjälpa till vid exempelvis vid behov av dubbelbemanning.

18 5 (9) Ökade kostnader på grund av ökad nattbemanning - gruppboende och vårdboende i kommunal egen regi Stadsområde Personal Årsarbetare Kostnad per årsarbetare natt= kr x antal årsarbetare natt Norr kr Öster kr Söder kr Väster kr Innerstaden kr Totalt: kr Källa: Vård- och omsorgschefsgruppen (december 2014) Om författningen träder ikraft och den även ska gälla korttidsboende beräknas kostnaderna för nattbemanning öka med ytterligare 2,2 Mkr (se tabell nedan). Ökade kostnader på grund av ökad nattbemanning - korttid i kommunal egen regi Stadsområde Personal Årsarbetare Kostnad per årsarbetare natt= kr x antal årsarbetare natt Korttid kr Totalt: kr Källa: Vård- och omsorgschefsgruppen (december 2014) Cirka 30 procent av Malmö stads behov av platser i särskilt boende drivs i annan regi. Författningsförslaget kan även innebära ökade kostnader för särskilt boende i annan regi, då parterna har rätt att omförhandla ramavtalen om författningen träder i kraft. Malmö stad är skyldig att vidta åtgärder om missförhållanden utifrån lagstiftning, föreskrifter och regler som gäller för verksamheten. Det görs till exempelvis genom Lex Sarah-bestämmelserna. Det är oklart om författningsförslaget innebär ytterligare skyldigheter för nämnden avseende stöd och hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa som uppges i 3 kap. 2. Omsorgspersonalens kompetens enligt 3 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen Socialnämnden bör erbjuda bostad i särskilda boenden där omsorgspersonalen har den kompetens och kunskaper som rekommenderas i SOSFS 2011:12 1, SOSFS 2012:3 2 samt anges i socialtjänstlagen 3. Omsorgspersonalen bör även ha tillgång till handledning och arbetsledning dygnet runt. Omsorgspersonal på boenden där personer med demenssjukdom bor ska ha teoretiska kunskaper om demenssjukdom och dess påverkan på fysiska, psykiska och sociala funktioner 1 SOSFS 2011:12 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre. 2 SOSFS 2012:3 Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre 3 5 kap. 4 första stycket Socialtjänstlagen (2001:453)

19 samt förmåga att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Med omsorgspersonal avses personal som genomför service och omvårdnad i det särskilda boendet enligt socialtjänstlagen (2001:453). 6 (9) Stadskontoret har inga särskilda synpunkter angående det allmänna rådet avseende omsorgspersonalens kompetens. God kvalitet enligt 3 kap. 3 första stycket socialtjänstlagen I författningsförslaget rekommenderas socialnämnden att försäkra sig om att det finns tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Stadskontoret anser att detta redan regleras i hälso- och sjukvårdslagen. Utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen Utredningar bör utgå ifrån klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Stadskontoret har inga synpunkter på detta allmänna råd. Malmö stad har beslutat att införa det strukturerade utrednings- och beslutsstöd, det så kallade Äldres behov i centrum (ÄBIC). ÄBIC bygger på ICF klassifikationen som beskrivs i det allmänna rådet. Implementering pågår och planeringen är att alla nya ärenden ska handläggas utifrån ÄBIC/ICF. Dokumentation av beslut Författningsförslaget innebär detaljerade biståndsbeslut där det tydligt ska framgå vilken service och omvårdnad som personen ska få i boendet så att det står klart vad beslutet kommer att innebära för honom eller henne i praktiken. Stadskontoret delar Socialstyrelsens uppfattning att det är viktigt att säkerställa att personer som bor i särskilt boende får den service och omvårdnad som personen har rätt till. Stadskontoret anser att ansvarig socialnämnd ska avgöra hur biståndsbesluten ska utformas utifrån detaljerade beslutsunderlag. Socialstyrelsen behöver förtydliga om detaljerade biståndsbeslut även gäller vid vistelse i korttidsboende. I Malmö stad fattas två biståndsbeslut, dels ett om beslut om behovet av särskilt boende, dels ett beslut om vilka insatser om service och omvårdnad som ska ges i permanent särskilt boende för att möta behoven. Det ges inga detaljerade beslut om insatser vid vistelse i korttidsboenden. De flesta besluten för permanent särskilt boende är redan idag detaljerade och när implementeringen av ÄBIC/ICF är klar kommer alla nya ärenden även vara det. Fördelarna med detaljerade beslut är att det ger ökad rättsäkerhet och medför en starkare ställning för brukaren. I förlängningen kan det öka likabehandlingen av brukarna. Dessutom kan det för en del brukare upplevas som en trygghet att veta vilka insatser som är beviljade i detalj. Upprättandet av genomförandeplaner tillsammans med brukarna kan också underlättas av att besluten är detaljerade och bygger på kontinuerliga bedömningar av behoven. Krav på detaljerade biståndsbeslut som i detalj är anpassade till brukarens behov riskerar dock att skapa en ökad byråkratisering av arbetet inom vård och omsorg. Personer som bor i särskilda boenden har föränderliga behov, medarbetare och chefer på boende är ofta de som lättast har

20 möjlighet att uppfatta detta och anpassa insatserna därefter. Stadskontoret anser att föreskriften riskerar att minska möjligheten till flexibelt och individanpassat arbetsätt i särskilt boende. Det ska vara möjligt för brukaren att få ändrad service och omvårdnad utan att det ska krävas en ny utredning. 7 (9) Genomförandeplan I förslaget föreslås att socialnämnden ska säkerställa att den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende upprättar en genomförandeplan samt att det bör vara den nämnd som beviljat personen biståndet som ser till att genomförandeplanen upprättas. Stadskontoret anser att föreskrifter och allmänna råd om genomförandeplanen kan koncentreras till kapitlet om genomförande. Uppföljning av beslut Socialnämnden ska regelbundet följa upp beslut enligt föreskriften. Det bör vara den nämnd som har fattat beslutet om bistånd som följer upp beslutet och det bör göras fem till sju veckor efter inflyttning och därefter vid behov, dock minst en gång om året. Om socialnämnden får kännedom om att en person som bor i ett särskilt boende inte får sina behov av service och omvårdnad tillgodosedda, ska nämnden utan dröjsmål vidta de åtgärder som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa, enligt 3 kap. 6 i författningsförslaget. Stadskontoret anser att det allmänna rådet om att uppföljning av biståndsbeslut bör göras fem till sju veckor efter inflyttning bör utgå. Det allmänna rådet i författningsförslaget skulle leda till ytterligare uppföljningar och förändrade insatser med tanke på att personers behov naturligt förändras under tiden de bor på särskilt boende. Förslaget anger att biståndshandläggarna bör följa upp beslut om bistånd på det särskilda boendet inom 5-7 veckor efter inflyttning. Besluten bör därefter följas upp vid behov, dock minst en gång per år. Förslaget innebär ett betydande merarbete för biståndshandläggarna i Malmö stad och en avsevärd ambitionshöjning för kommunen. Det är svårt att beräkna det totala merarbetet för biståndshandläggarna som föreskriften medför. Socialstyrelsen har uppskattat att det tar 1,5 timmar (inklusive transport) för uppföljning av beslut. Stadskontoret bedömer att det är lågt räknat. Stadsområdesförvaltningarna uppskattar att uppföljning av biståndsbeslut tar i genomsnitt fyra timmar, inklusive transporttid, besöket, inhämtande av uppgifter, dokumentation och kommunicering. Det går inte precisera tidsåtgången för de olika momenten, eftersom de kan skilja sig åt mellan olika ärenden. Mertiden för att göra uppföljningar 5-7 veckor efter inflyttning skulle innebära 2960 timmar i merarbete årligen, baserat på att 740 nyinflyttningar i permanent särskilt boende. Därtill kommer arbetstid för uppföljningar vid behov och årliga uppföljningar. Ansvaret för uppföljningar följer myndighetsansvaret i Malmö stad, det vill säga flyttar en person till ett annat stadsområde tar det nya stadsområdet över myndighetsansvaret. Kompetens vid handläggning och uppföljning enligt 3 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen Det allmänna rådet hänvisar till Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2007:17) om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre personer. Handläggare bör även ha kunskaper om demenssjukdom och dess påverkan på fysiska, psykiska och sociala