STRATEGI FÖR UTVECKLINGSSAMARBETET

Transkript

1 STRATEGI FÖR UTVECKLINGSSAMARBETET Fastställd av styrelsen 12 juni

2 Kooperation Utan Gränsers strategi för utvecklingssamarbetet Innehåll Inledning Världen omkring oss Vår bakgrund Våra grundläggande värderingar Jordbruk och bostad på säker grund Våra mål för strategiperioden Våra åtaganden Avslutning Inledning Denna globala strategi fastställer målen för Kooperation Utan Gränsers utvecklingssamarbete för perioden Våra tre prioriterade arbetsområden är landsbygdsutveckling, bostad och mark. Kooperation Utan Gränser kombinerar arbete för demokrati med affärsutveckling och ekonomisk verksamhet och vår viktigaste metod är hjälp till självhjälp. Vår vision: En hållbar och rättvis värld fri från fattigdom. Vår mission: Att stärka medlemsbaserade och demokratiska organisationers förmåga att göra det möjligt för fattiga kvinnor och män att förbättra sina levnadsvillkor, försvara sinarättigheter och bidra till ett rättvist samhälle. Kooperation Utan Gränser arbetar i 25 länder i Asien, Europa, Latinamerika, Södra och Östra Afrika. Målgruppen för vårt utvecklingssamarbete är kvinnor och män som lever i fattigdom som är medlemmar, eller potentiella medlemmar, i kooperativa organisationer eller andra demokratiska föreningar eller informella grupper vilka arbetar för att uppnå gemensamma mål. Våra drygt 60 medlemsorganisationer, deras stöd och engagemang, är grundläggande för hela Kooperation Utan Gränsers verksamhet. Jämfört med strategin stärker vi nu vårt fokus på jämställdhet, miljö och landrättigheter samt ett rättighetsbaserat tillvägagångssätt och vi kommer samtidigt att väsentligt öka vår verksamhet under perioden. Vad gäller resultat och lärande, börjar denna strategi där den föregående slutar. Nedan följer några exempel på uppnådda resultat under förra strategiperioden. Kooperation Utan Gränsers stöd till bondeorganisationer i Södra och Östra Afrika har väsentligt bidragit till ökade inkomster och förbättrade försörjningsmöjligheter för miljontals fattiga kvinnliga och manliga småbönder. Organisationernas stärkta förmåga att engagera sig i opinionsbildning och påverkansarbete har resulterat i ökade offentliga investeringar i jordbruk, förbättrade juridiska ramverk och en mer gynnsam miljö för småjordbrukare. Förstärkning av bondeorganisationernas kapacitet att leverera service och stöd till sina medlemmar har lett till ökad hållbar jordbruksproduktion och produktivitet bland småbönder samt till ökad tillgång till marknader. 2

3 I Latinamerika påverkade den kooperativa bostadsrörelsen regeringar att godkänna lagar och förordningar i syfte att fastställa att ett boende är en mänsklig rättighet. De opinionsbildade också framgångsrikt för offentlig bostadsfinansiering. Genom den kooperativa bostadsmodellen som bygger på kollektivt ägande och tillgång till långsiktig bostadsfinansiering, lyckades kooperativen bygga hus för många av sina medlemmar. I Asien har jordbrukskooperativen vunnit styrka och självständighet samt ökat antalet medlemmar. Kooperativen har givit betydande bidrag till medlemmarnas jordbruksproduktion samt ökat medlemmarnas inkomster. Kooperativen har lyckats påverka politiken på lokal nivå till förmån för sina medlemmars intressen, till exempel genom lokala utvecklingsplaner. Ansträngningarna för att stärka jämställdheten i utvecklingsarbetet har resulterat i betydande förändringar i fråga om ökat antal kvinnliga medlemmar och ledare i organisationer och kooperativ. Partnerorganisationerna stärkte också jämställdheten i sina program och i sitt påverkansarbete. Bland annat har de påverkat makthavare för att säkerställa kvinnors tillgång till jordbruksrådgivning, rätt till mark och tillgång till bostadsfinansiering. I Östra och Södra Afrika, där kampen mot HIV är en avgörande utvecklingsfråga, har ansträngningarna för att integrera HIV-bekämpning i all vår verksamhet resulterat i arbetsplatspolicyer inom partnerorganisationerna, integrering av näringslära och matsäkerhet i bondeorganisationernas arbete och att organisationerna genomfört öppna diskussioner om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Vi är stolta över vad vi har uppnått och vi kommer att bygga det fortsatta arbetet på våra erfarenheter och lärdomar. Vi kommer kontinuerligt sträva efter att förbättra våra metoder och arbetssätt - allt i syfte att uppnå hållbara resultat och fortsätta vara en viktig utvecklingsaktör. Världen omkring oss Fattigdom: Världen blir rikare men inte nödvändigtvis mindre fattig. Många av de länder där vi arbetar visar en imponerande ekonomisk tillväxt, men i många fall följs inte detta av minskad fattigdom. Ungefär 1,4 miljarder kvinnor och män lever fortfarande på mindre än 1,25 dollar per dag gränsen för extrem fattigdom fastställd av FN. Majoriteten av dessa bor i medelinkomstländer. Även i en värld med snabbt ökande urbanisering är fattigdomen på landsbygden dominerande och kvinnor utgör en majoritet av världens fattiga. En miljard av världens sju lider fortfarande av hunger. Orättvisa: Skillnaderna mellan rika och fattiga länder växer - liksom klyftorna mellan rika och fattiga i länderna. Världens naturresurser överutnyttjas och kapplöpningen om resurser i världens fattigaste länder orsakar svåra konflikter. De globala ekonomiska reglerna är ofta fastställda av de rika länderna och de multinationella företagen. Deras intressen sammanfaller sällan med de fattiga ländernas och fattiga människornas intressen. Det finns en betydande orättvisa även mellan kvinnor och män. Globalt producerar kvinnor 50 procent av maten (i Afrika upp till 90 procent), men förfogar endast över 15 procent av marken. Kvinnorna har också bara tillgång till tio procent av krediterna. Miljö: Världens befolkning förbrukar cirka 20 procent mer naturresurser än naturen klarar av att återskapa och utrotningen av arter sker i en aldrig tidigare skådad takt. Detta innebär att den biologiska mångfalden är hotad och därmed möjligheterna till en långsiktigt hållbar 3

4 utveckling. Klimatförändringar och osäkra väderförhållanden utgör några av de största utmaningarna för småskaliga bönder i Syd. De negativa effekterna av klimatförändringar och miljöförstöring ökar - särskilt i Syd - medan skälen till förändringarna hittas i Norr. Global överenskommelse: I Millenniemålen lovar FN:s medlemsstater att tillsammans arbeta för en radikal minskning av fattigdomen till år Med några år kvar, finns det anledning att tro att världen kommer att lyckas hålla några av löftena medan andra inte kommer att uppfyllas. En kritik är att målen lägger för lite fokus på demokratisk samhällsstyrning och mekanismer för att omfördela tillgångar. Istället fokuserar flertalet mål på enkel leverans av tjänster. Ur biståndssynpunkt har OECD-länderna inte levt upp till löftet att allokera 0,7 procent av BNI till utvecklingssamarbetet. Bistånds- och utvecklingseffektivitet: Under de senaste åren har det internationella samfundet diskuterat hur biståndet kan bli mer effektivt. Detta innebär att säkerställa att biståndet bidrar till att utrota de underliggande orsakerna till fattigdom och orättvisor, och inte enbart åtgärda symptomen. Det inbegriper stöd till lokala institutioner och organisationer som kommer att garantera hållbarheten i utvecklingen. För det civila samhället utgör Istanbulprinciperna, som vi kommer tillbaka till senare, ramen för analysen av bistånds- och utvecklingseffektiviteten. Vår bakgrund Kooperation Utan Gränser inledde sitt utvecklingsarbete 1958 och uppstod ur den enkla idén att hjälpa fattiga människor att förbättra sina liv. Ambitionen var densamma som den som en gång grundade den kooperativa rörelsen i Sverige; att stödja utvecklingen av demokratiska organisationer som kan driva sina medlemmars rättigheter och behov beträffande arbete, inflytande, inkomster och bostäder. Kooperation Utan Gränsers medlemsorganisationer har alltså en stark historisk - och modern - betydelse för hela verksamheten. Kooperation Utan Gränser är partipolitiskt och religiöst obunden. Kooperation Utan Gränser arbetar mot visionen om en hållbar och rättvis värld fri från fattigdom på två sätt: Det ena är genom utvecklingssamarbete med partnerorganisationer i länderna där vi är verksamma. Det andra är vårt informations- och opinionsbildningsarbete i Sverige för att stimulera svenska folkets aktiva intresse och stöd för en mer rättvis värld. Denna del finansierar dessutom delar av arbetet i verksamhetsländerna. Vid Kooperation Utan Gränsers huvudkontor i Sverige samordnas insamling, information och opinionsbildning samt finansiell och programmatisk kvalitetssäkring. Kooperation Utan Gränser är en decentraliserad organisation och beslut fattas så nära det praktiska utvecklingsarbetet som möjligt. Lokal närvaro bidrar till att främja lokalt ägarskap, effektivitet, synergieffekter, hållbar utveckling samt en direkt dialog och en bättre förståelse för lokala problem. Kooperation Utan Gränser har fyra regionala kontor, nämligen för Europa/Asien, Latinamerika, Södra respektive Östra Afrika. Dessutom har vi nationella kontor i många av de länder där vi verkar. Den globala ledningsgruppen där cheferna från regionkontoren och huvudkontoret ingår, samordnar och styr övergripande hela Kooperation Utan Gränsers verksamhet. 4

5 Analysen av länder där vi initierar nya program eller väljer att avsluta befintliga görs noggrant efter tre huvudkriterier: Fattigdom - vi bör arbeta där vi kan ha störst positiv påverkan på fattigdom och orättvisa; Relevanta samarbetsorganisationer - vi arbetar i länder och regioner där det finns organisationer som delar vår vision och våra grundläggande värderingar och som visar potential att uppnå hållbara långsiktiga resultat; Positiva effekter - våra resurser är begränsade och vi arbetar där vi kan ha ett tydligt mervärde och göra en skillnad. Beslut om i vilka länder vi ska arbeta fattas av styrelsen. Med den globala strategin för vårt utvecklingssamarbete som utgångspunkt, tas regionala strategier fram. Dessa strategier omsätts i praktiken genom program, utformade i nära samarbete med partnerorganisationer och med mätbara mål. Vi har vidare policyer för våra huvudsakliga arbetsområden. För närvarande har Kooperation Utan Gränser mer än 60 kooperativa organisationer och företag som medlemmar. De säkerställer att Kooperation Utan Gränser har en bred acceptans och stöd i det svenska samhället. Ambitionen är att ha djupgående samarbete med medlemsorganisationerna inom fyra områden nämligen: information, opinionsbildning, insamling och som kunskapsbas i utvecklingssamarbetet. Företrädare för några av de största medlemsorganisationerna bildar Kooperation Utan Gränsers styrelse. Våra grundläggande värderingar och principer Kooperation Utan Gränser ansluter till den Internationella Kooperativa Alliansens värderingar om självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet, samt till dess principer: Frivilligt och öppet medlemskap Demokratisk medlemskontroll Medlemmarnas ekonomiska deltagande Självständighet och oberoende 5

6 Utbildning, praktik och information Samarbete mellan kooperativa föreningar Samhällshänsyn Kooperation Utan Gränsers utvecklingssamarbete ska vara långsiktigt, förebyggande och hållbart. Kooperation och andra formar av social ekonomi förenar demokratisk organisation och socialt ansvar med affärsutveckling och ekonomisk verksamhet. Som alla andra deltagare i den ekonomiska sfären, är kooperativa föreningar utsatta för konkurrens och måste därför ha affärsmässiga relationer med marknaden för att bevaka sina medlemmars intressen. Den kooperativa rörelsen är oberoende av staten och driver organiserade sociala och affärsmässiga verksamheter till nytta för sina medlemmar. Den är en viktig del av både marknaden och den sociala ekonomin. Den har medlemsnytta som främsta drivkraft och kombinerar demokratiutveckling med affärsutveckling och socialt ansvarstagande. De kooperativa organisationerna utmärker sig genom att varje medlem har en röst och att drivkraften är att möta ekonomiska, sociala och andra behov hos alla medlemmar. Förutom det faktum att de kooperativa föreningarna arbetar för att stärka sina medlemmars ekonomi och förbättra deras levnadsvillkor, bidrar de också till en kraftfull demokratisk kultur och till en demokratisk utveckling av samhället som helhet. Kooperativ och andra organisationer inom den sociala ekonomin är således aktiva delar i det civila samhället. Demokrati betyder folkstyre och ett demokratiskt samhälle bygger således på alla människors aktiva deltagande och möjlighet att påverka utvecklingen. Mänskliga fri- och rättigheter är grundpelare i demokratin. Rättighetsperspektivet, som är centralt i Kooperation Utan Gränsers verksamhet, översätter behoven hos kvinnor och män som lever i fattigdom och diskriminerade människor till rättigheter, och sätter fokus på människor som aktiva deltagare i sin egen utveckling. Arbetet bidrar till att mänskliga rättigheter respekteras, skyddas och uppfylls. Det understryker vikten av att bekämpa de strukturella orsakerna till fattigdom och orättvisor - och inte bara symptomen. En rättighetsbaserad utveckling erkänner fattiga människor som rättighetsinnehavare och förändringsaktörer, och inte som understödstagare. Det fastställer motsvarande skyldigheter för staten. Detta innebär inte att staten ensam ansvarar för människors välstånd. Detta medför en viktig beståndsdel av ömsesidigt ansvarsutkrävande i utvecklingsarbetet och flyttar fokus till utvecklingen genom människor - inte för människor. Därför är grunden för vårt utvecklingssamarbete att stödja det civila samhällets organisationer som arbetar för att uppnå de rättigheter som det internationella samfundet har enats om skall gälla för alla människor. Det rättighetsbaserade synsättet, i likhet med de kooperativa värderingarna och principerna, fastställer skyldigheter för medborgare samt för medlemmar i kooperativ och organisationer. Att vara förändringsaktörer innebär att aktivt ta ansvar för att bidra till lösningen av de problem som identifierats inom organisationen eller kooperativet. Vår förändringsteori I ett demokratiskt samhälle är det möjligt för medborgarna att påverka och styra riktningen på landets utvecklingspolitik för att säkerställa att den gynnar folkflertalet. En rättvis ekonomisk 6

7 politik, som ger människor förutsättningar att erhålla värdig lön, rätt till fri utbildning och hälsovård och som leder till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, lägger grunden för att uppnå visionen om en hållbar och rättvis värld fri från fattigdom. Förutsättningen för denna demokratiska utveckling är att medborgarna, särskilt den fattiga majoriteten, har möjlighet att delta och påverka utvecklingen. Människor blir då förändringsaktörer. Materiell välfärd och social påverkan hänger nära samman. Människor som lever i fattigdom kan inte försörja sig på lång sikt om de inte kan utöva inflytande på makthavare på olika nivåer i samhället. Men de kan knappast få denna makt om de inte förbättrar sina levnadsvillkor och utvecklar förutsättningarna för att utöva inflytande. Vi är verksamma i denna process av ömsesidig påverkan mellan praktiskt arbete för att nå konkreta välfärdsmål och organisatoriskt arbete för att öka inflytande. Bilden nedan visar vår förändringsteori, som bygger på processen som beskrivs i föregående stycke. Kooperation Utan Gränsers roll är att vara finansiär och rådgivare till partnerorganisationen. Syftet med stödet är att stärka partnerorganisationen som sådan och att detta i sin tur ökar organisationens förmåga att å ena sida påverka och kräva förändring på makronivå/strukturell nivå och, å andra sidan erbjuda medlemmarna efterfrågade tjänster. Detta tillsammans bidrar till minskad fattigdom och ökad rättvisa. Enligt förändringsteorin genomförs den huvudsakliga verksamheten av partnerorganisationerna. Det finns dock fall då Kooperation Utan Gränser väljer att ta på sig rollen som genomförare, speciellt i starten på en insats. Det finns flera orsaker till detta, bland annat att lokala organisationerna i politiskt känsliga miljöer är utsatta för myndigheternas inflytande i en sådan omfattning att det är omöjligt att nå resultat. I vissa fall bedriver Kooperation Utan Gränser humanitärt bistånd. Våra partnerorganisationer arbetar i områden som drabbas av politiska kriser och naturkatastrofer, som ibland kan göra ett långsiktigt utvecklingsarbete omöjligt. Under dessa omständigheter behöver organisatio- 7

8 nerna avvika från aktuella planer och bidra till lösningen av de mest akuta problemen. Vid genomförandet av humanitärt bistånd är det viktigt att både Kooperation Utan Gränser och partnerorganisationerna agerar med nödvändig objektivitet och neutralitet. Detta uppnås genom att vi följer uppförandekoden för Internationella Röda Korset och Röda Halvmånen samt för icke-statliga organisationers katastrofhjälp. Jordbruk och bostad på säker grund Kooperation Utan Gränser kombinerar demokratisk organisation med affärsutveckling och ekonomisk verksamhet. Vi har identifierat tre huvudsakliga arbetsområden där vi kan göra skillnad för att minska fattigdom och orättvisor: Landsbygdsutveckling, bostäder och mark kort sagt jordbruk och bostäder på säker grund. Allt arbete genomsyras av ett aktivt jämställdhetsperspektiv. Inom såväl landsbygdsutveckling som bostäder är tillgång till finansiella tjänster en nyckel till framgång. Flertalet människor som lever i fattigdom är bosatta och arbetar på landsbygden och majoriteten av dem är kvinnor. Många är småbönder som saknar mark och investeringsmöjligheter, odlar på utarmade jordar, har låg produktivitet och begränsad tillgång till avsättningsmarknader; faktorer som alla bidrar till låg levnadsstandard. Brist på grundläggande infrastruktur såsom vägar försvårar situationen ytterligare eftersom det ökar priset på insatsvaror och gör försäljning av jordbruksöverskott svårare och mindre lönsam. Jordbruket är av avgörande betydelse för att säkerställa produktion av livsmedel, generera inkomster och öka den ekonomiska tillväxten på landsbygden. Följaktligen behöver småskaliga jordbrukare ökade kunskaper och tillgång till mark, teknisk rådgivning, finansiella tjänster, försäkringar och marknader, för att kunna öka sin produktion. Kooperation Utan Gränser stödjer kooperativ, bondeorganisationer och andra föreningar som är verksamma på landsbygden. De spelar en central roll för att på ett hållbart sätt bekämpa fattigdom och orättvisor. Dessa organisationer är i många av våra verksamhetsländer de mest legitima representanterna för fattiga människor på landsbygden. Organisationerna möter sina medlemmars behov genom till exempel jordbruksrådgivning och hjälp med prisförhandlingar. I sitt påverkansarbete kämpar de även för långsiktiga förändringar av de strukturer som bidrar till fattigdom. De arbetar för en landsbygdspolitik som gynnar småbönder genom investeringar i infrastruktur, jordbruksreformer, anpassning av handelsregler och rådgivningsverksamhet. Investeringar i småskaligt jordbruk är ett av de mest effektiva sätten att minska fattigdom och orättvisor. Kooperation Utan Gränser förespråkar ett hållbart, diversifierat och klimatanpassat jordbruk. Det bygger på metoder som möter dagens och framtidens grundläggande näringsbehov samtidigt som det förbättrar funktionen hos ekosystemtjänsterna. Det inbegriper kretslopp av näringsämnen, kompostering, användning av kvävefixerande växter, växtföljder, användning och produktion av lokalt anpassat utsäde och husdjursarter. Denna typ av jordbruk möjliggör en diversifierad matproduktion och spelar en viktig roll för en hållbar utveckling. Kooperation Utan Gränser förespråkar deltagande metoder som kombinerar traditionella och lokala kunskaper med tekniska innovationer. Det småskaliga jordbruket är till stor del beroende av regn. Klimatförändringar är ett stort och växande problemeftersom vattentillgångarna minskar och att regnen blir allt mer oregelbundna. 8

9 Utvecklingen av entreprenörskap och affärsidéer skapar inkomster och ökar mervärdet av produktionen och förbättrar böndernas möjligheter att lyckas på marknaden. Mikrofinans, eller finansiella tjänster, anpassade för kvinnor och män med begränsade resurser, är en viktig del av vårt arbete och ett viktigt medel när vi arbetar för att nå målen i våra tre arbetsområden. Kooperation Utan Gränser stödjer medlemsbaserade lösningar som bygger på sparande först och därefter kredit och säkrar att det finns försäkring om det inträffar något oväntat. Medlemmarna styr och äger lösningarna själva. Denna modell motverkar att människor lånar för mycket och hamnar i skuldfälla. All ränta som genereras stannar i organisationen eller delas ut. En stor fördel är att organisationerna ägs lokalt av sina medlemmar. Kooperation Utan Gränser ger stöd till organisationerna för att dess medlemmar ska kunna öka sina kunskaper om hantering av pengar. Vårt stöd syftar också till att påverka lagstiftningen så att tillgången till finansiella tjänster blir gynnsam för de som lever i fattigdom. Staten har en viktig roll att fylla för att öka tillgängligheten till krediter och sparande. Tillgång till sparande och krediter är avgörande även för människors möjligheter till en värdig bostad. Tillgång till en värdig boendemiljö är en av de mest grundläggande faktorerna för att människor ska kunna arbeta sig ur fattigdomen. FN understryker vikten av värdigt boende där värdigt innebär att det ska vara till en kostnad som är överkomlig för fattiga kvinnor och män samt att bostaden ska vara beboelig och tillgänglig. Idag lever ungefär en miljard människor utan tillgång till ett boende som uppfyller dessa kriterier. Brist på bostäder gör det svårt att förverkliga andra mänskliga rättigheter såsom hälsovård, utbildning, arbete och medborgarskap. Boende ökar människors trygghet och minskar deras sårbarhet. Kooperation Utan Gränser stöder framväxten av kooperativa bostadsföreningar som är självförvaltande. Kooperativa bostadsmodeller förutsätter medlemmarnas aktiva deltagande i byggandet och underhållet av husen och också till förvaltande av bostadskooperativet i sig. Kooperation Utan Gränser stödjer organisationer som försvarar och utkräver människors rätt till bostad. Genom de kooperativa bostadslösningarna bygger människor sina egna hus och därefter förvaltar kooperativet husen och boendemiljön. Partnerorganisationerna påverkar makthavare för att staten ska ta sitt ansvar för förverkligandet av denna mänskliga rättighet. Möjligheten att producera mat, få inkomster från jordbruket och tillgång till en bostad är avgörande för att människor ska ta sig ur fattigdomen. Den mest grundläggande förutsättningen för såväl jordbruk som bostäder är tillgång till mark. Efterfrågan på mark för storskalig jordbruksproduktion för bland annat mat, biobränsle och skog ökar. De storskaliga investeringarna sker till stor del i världens fattigaste länder. I många fall förs icke förnyelsebara naturresurser ut ur länderna utan att utvinningen kommer lokalbefolkningen till gagn. Detta bidrar till att många länder uppvisar en hög ekonomisk tillväxt som inte följs av en motsvarande minskning av fattigdomen. Fattiga människors möjlighet att försvara och utkräva sin rätt till mark är därmed avgörande för utvecklingen. Utvinningsindustrins bidrag till landets utveckling minskar ytterligare eftersom många företag åtnjuter skattelättnader. Samtidigt hotas lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter genom minskad tillgång till mark och andra naturresurser. Fattiga människors möjlighet att utkräva sin rätt till mark är därmed avgörande för utvecklingen. Kooperation Utan Gränser stödjer detta arbete på flera nivåer. Kooperativ och bondeorganisationer driversmåbönders och ursprungsbefolkningars enskilda och kollektiva rättigheter till mark. Tillsammans med organisationer som är specialiserade på markfrågor 9

10 hjälper de sina medlemmar att formulerasin brukanderätt och stärker småböndernas förmåga att förhandla och försvara sina intressen gentemot såväl regeringen som utländska investerare. På samma sätt spelar bostadskooperativen en central roll i att säkra människors tillgång till mark för bostäder i urbana områden. Civila samhällets organisationer spelar även en avgörande roll för att påverka makthavare för att säkerställa lokal- och ursprungsbefolkningars rätt till mark samt för en utvecklingspolitik som kommer fattiga till gagn genom omfördelning av resurser. Våra mål för strategiperioden Med utgångspunkt i de prioriterade arbetsområdena beskrivna ovan definierar strategin sex mål på grundval av följande rättigheter: 1. Rätt till mat 2. Rätt till ekonomisk rättvisa 3. Rätt till mark 4. Rätt till boende 5. Lika rättigheter för kvinnor och män 6. Rätt till en säker, hälsosam miljö i ekologisk balans Varje mål har strategiska ambitioner som identifierar hur stödet till partnerorganisationerna kommer att bidra till det övergripande målet. Innan vi tittar närmare på rättigheterna och målen, beskriver bilden nedan hur rättigheterna förhåller sig till de program som finns i de länder där vi är verksamma. Kontexten skiljer sig mellan de olika de regioner och länderna och programmen kommer att omfatta de rättigheter, mål och strategiska ambitioner som är relevanta i den specifika kontexten. 10

11 Rätt till mat Vårt mål: Starka bondeorganisationer försvarar allas rätt till säker och näringsriktig mat, i enlighet med rätten till fullgod mat och den grundläggande rätten för envar att vara fri från hunger. Under strategiperioden kommer vi att stödja partnerorganisationer att: 1. Säkra livsmedelsförsörjningen genom ökad och diversifierad produktion av nyttig mat, för eget bruk och för de lokala marknaderna. 2. Främja modellen för en hållbar produktion, med omsorg om människors hälsa och naturen, liksom anpassningen till, och begränsningen av, klimatförändringarna. 3. Stödja småbönders deltagande i marknader på alla nivåer bland annat genom deltagande i kooperativ och producentorganisationer för säker och lönsam försäljning av olika produkter. 4. Påverka makthavare för ökad offentlig investering i jordbruket som ÄVEN kommer småskaliga bönder till gagn och som bidrar till ekonomisk tillväxt och tryggad livsmedelsförsörjning. 5. Påverka ländernas jordbrukspolitik för att skapa förutsättningar för en långsiktig uthållig, säker och lönsam jordbruksproduktion. Rätt till ekonomisk rättvisa Vårt mål: Starka partnerorganisationer som möjliggör för medlemmar att generera tillräckliga inkomster från sin verksamhet för att uppehålla familjens välbefinnande Under strategiperioden kommer vi att stödja partnerorganisationer att: 1. Öka tillgången till finansiella tjänster genom medlemsbaserade lösningar såsom sparoch lånegrupper och spar- och kreditkooperativ. 2. Integrera finansiell utbildning för att säkra god ekonomisk grundkunskap och kunskap i hantering av pengar inom familjen. 3. Bygga upp entreprenörskapsförmågan i lokala organisationer för ekonomisk utveckling och demokratisk styrning. 4. Integrera ett hållbart jordbruk i lokal affärsutveckling och utvecklingen av nya produkter för ökad tillväxt. 5. Stödja förädlingsprocesser för att generera högre värde på jordbruksprodukter. 6. Stödja småskaliga bönder att kunna dra nytta av möjligheterna på marknaden och öka deras tillgång till lokala, regionala och internationella marknader, inklusive marknader för rättvis handel. 7. Påverka makthavare som ansvarig för att garantera rättvis fördelning av välstånd för en gynnande lagstiftning för finansiella tjänster på landsbygden. Rätt till mark Vårt mål: Starka partnerorganisationer som utkräver fattiga människors rätt till mark, säker brukningsrätt och en hållbar förvaltning av naturresurser 11

12 Under strategiperioden kommer vi att stödja partnerorganisationer att: 1. Stödja en hållbar användning av mark, biologisk mångfald och naturresurser. 2. Påverka för juridiska ramverk och politiska reformer för en rättvis tillgång till, och fördelning av, mark, särskilt för kvinnor. 3. Påverka för erkännande av och respekt för de lokala samhällena och ursprungsbefolkningars rättigheter och territorium, inklusive säker brukningsrätt. 4. Utkräva fattiga människors rätt till naturresurser och stärka deras förhandlingsförmåga gentemot offentliga och privata aktörer. Rätt till värdigt boende Vårt mål: Starka organisationer som försvararalla människors rätt till en bostad Under strategiperioden kommer vi att stödja partnerorganisationer att: 1. Säkra modeller för självförvaltade, gemensamt ägda och hållbara kooperativa boendelösningar. 2. Dra nytta av erfarenheter från den självförvaltade kooperativa bostadsmodellen på landsbygden. 3. Påverka makthavare för ökad offentlig investering i bostäder. 4. Påverka makthavare för ökade krediter, inklusive statlig finansiering som syftar till sociala bostäder. 5. Påverka makthavare för utveckling av regelverk som garanterar människors utkrävande av sin rätt till en värdig bostad 6. Påverka makthavare för stadsplanering som möjliggör bra boende inklusive tillgång till stadsmark. Lika rättigheter för kvinnor och män Vårt mål: Starka organisationer som främjar ekonomiska, politiska, sociala, kulturella och miljömässiga faktorer som gör att kvinnor och män kan kräva sina rättigheter på samma villkor Under strategiperioden kommer vi att stödja partnerorganisationer att: 1. Stödja lika deltagande och rättigheter för kvinnor och män i den sociala ekonomins organisationer, däribland rättvis representation, resurser, rutiner och ledarskap i organisationerna. 2. Synliggöra kvinnors bidrag till och omfördela det reproduktiva arbetet. 3. Arbeta för att utrota diskriminering av och våld mot kvinnor, och värdesätta den kulturella, etniska och sociala mångfalden. 4. Främja positiv särbehandling, med utgångspunkt i ett erkännande av den bristande jämställdhet som råder i samhället idag. 5. Tillämpa Kooperation Utan Gränsers policy som garanterar att minst hälften av våra resurser går till kvinnor och påverka det internationella utvecklingssamarbetet i allmänhet att gå i den riktningen. 6. Uppmuntra kvinnor och män att ta lika ansvar för omsorg om miljön. 12

13 Rätt till en säker, hälsosam miljö i ekologisk balans Vårt mål: Starka partnerorganisationer som försvararalla människors rätt till en trygg och hälsosam miljö i ekologisk balans nu och för framtidens generationer Under strategiperioden kommer vi att stödja partnerorganisationer att: 1. Öka miljömedvetenheten och minska miljöpåverkan från sin verksamhet. 2. Möta miljörisker och öka förmågan att klara av förändringar 3. Stödja sektorer som är miljömässigt hållbara. 4. Hjälpa småbönder att anpassa sig till klimatförändringar genom diversifiering av sin försörjningsverksamhet, varningssystem, anpassning av jordbruken och återplantering av skog. 5. Stödja effektiviteten i vatten- och energianvändning och öka användningen av hållbar energiförsörjning. 6. Förebygga och minska effekter av naturkatastrofer orsakade av klimatförändringarna och annan miljöförstöring. Våra åtaganden Kooperation Utan Gränsers huvudsakliga arbetsmetod är hjälp till självhjälp. Vi har sakkunskap, erfarenhet och resurser med vilka vi hjälper lokala organisationer och deras medlemmar att bygga ett bättre liv. Vi lägger stor vikt vid lokalt ägande och inflytande som leder till långsiktiga och hållbara resultat. I allt utvecklingsarbete måste vi också lära oss av våra partnerorganisationers erfarenheter och bli mer effektiva. Under strategiperioden åtar vi oss att: Ha partnerskap som grund i vårt arbete Kooperation Utan Gränsers ambition är att arbeta i partnerskap och vår roll i utvecklingssamarbetet är att stödja de organisationer vi samverkar med. Vår definition av partnerskap är: En relation för utvecklingssamarbete där två eller flera organisationer delar ansvaret för att förena kompetens och resurser i syfte att uppnå gemensamma mål. Målsättningen med partnerskap är att garantera att partnerorganisationen är ägare av sin verksamhet och sin utveckling. Detta innebär att samarbetet måste bygga på behov och rättigheter som har identifierats av medlemmarna i organisationerna. Krav på snabba resultat i biståndsprogrammen samt det ojämlika ekonomiska förhållandet mellan en finansierande organisation och en verkställande organisation kan skapa problem, därför prioriterar vi alltid långsiktiga och hållbara resultat. Följa principerna för biståndseffektivitet Som nämnts har de senaste årens utveckling inneburit omfattande tankearbete kring hur vi förbättrar bistånds- och utvecklingseffektiviteten. Kooperation Utan Gränser förbinder sig att följa de åtta Istanbulprinciperna för det civila samhällets biståndseffektivitet: 13

14 1. Respektera och främja mänskliga rättigheter och social rättvisa 2. Tillämpa jämställdhet och jämlikhet mellan könen, och främja kvinnors och flickors rättigheter 3. Fokusera på stärkt inflytande, demokratiskt ägarskap och deltagande 4. Främja miljömässig hållbarhet 5. Tillämpa öppenhet och ansvarsutkrävande 6. Arbeta i jämlika partnerskap och solidaritet 7. Utveckla och dela kunskap, och främja ömsesidigt lärande 8. Sträva efter att åstadkomma positiva och bestående förändringar Bidra till organisationsutveckling För att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling stödjer vi partnerorganisationernas ansträngningar att stärka sin kapacitet. Inledningsvis görs en gemensam bedömning av vilken typ av stöd de behöver i syfte att utvecklas till effektiva, demokratiska organisationer. Målet är sedan att de på lång sikt ska kunna genomföra sin verksamhet med minskat externt stöd. Vi bidrar främst med utbildning, tekniskt stöd, utbyte av erfarenheter, främjande av samverkan mellan organisationer och rådgivning. I vår gemensamma bedömning av organisationen analyserar vi organisationens kapacitet, relevans, organisatoriska bas samt produktiva och finansiella styrka. Stor vikt läggs på deltagande, demokratiska arbetssätt, jämställdhet, strategiska allianser, synergier och kompetent ledarskap. Demokratiskt medlemskap är av största vikt. Eftersom många av partnerorganisationerna är relativt svaga institutionellt, arbetar vi i partnerskap med uppföljning och kontroll av både program och ekonomisk förvaltning. Vi utför de finansiella kontrollerna inte bara för att öka insynen och motverka korruption, utan också för att utveckla finansiella och administrativa system hos partnerorganisationerna och inom vår egen organisation. Följa upp, utvärdera och rapportera resultat Kooperation Utan Gränsers utvecklingsarbete är resultatbaserat. Problemen identifieras först och därefter de nödvändiga åtgärderna för att lösa dem allt detta sker i samarbete med partnerorganisationerna. Specifika mål och verktyg för att mäta resultat tas fram med ett aktivt deltagande av partnerorganisationerna. Under programmens gång görs kontinuerliga uppföljningar och i slutet av en insats görs en utvärdering. Resultat mäts i flera steg med hjälp av information om utförandet och rapportering som fokuserar på långsiktiga resultat, det vill säga effekten och den strukturella förändringen. Se resultatkedjan i bilden nedan. Insats Aktivitet Output Outcome Impact Tekniskt och ekonomiskt stöd till partnerorganisationer Verksamhet genomförd av partnerorganisationer Det direkta resultatet av en genomförd aktivitet Effekten av direkta resultat på generell nivå i organisationen / omgivningen Långsiktig strukturell förändring i organisationen /samhället Resultat från uppföljningar och utvärderingar analyseras och utgör en av grunderna för framtida program. På detta sätt säkerställs kontinuerligt lärande inom Kooperation Utan Gränser. 14

15 Att vara en lärande organisation innebär att vi ständigt lär av vårt eget arbete samt av det arbete partnerorganisationer och andra intressenter bedriver. Detta är en förutsättning för ständig förbättring i vår verksamhet. Vi strävar efter att öka lärandet mellan regioner och program, och dra nytta av styrkorna och innovationerna i ett program för att utveckla andra. Varje region, land eller program har något att lära sig från de andra. Säkra riskhantering, öppenhet och anti-korruption Riskhantering handlar om att säkerställa omvärlds- och programanalyser för att identifiera de potentiella risker som kan hindra utvecklingen eller skada verksamheten, Kooperation Utan Gränser eller partnerorganisationerna. Vi arbetar medvetet med identifiering av både externa och interna risker och vidtar regelbundet åtgärder för att förebygga dem. Kooperation Utan Gränser har ett effektivt kontroll- och revisionssystem, inklusive kontroll av efterlevnaden av våra egna och partnerorganisationernas system. Tyngdpunkten i vårt antikorruptionsarbete är förebyggande åtgärder. Vi kräver bedömningar av finansiell kapacitet och regelefterlevnad i alla partnerorganisationer innan ett avtal kan undertecknas. Bedömningarna följs upp kontinuerligt. Vi strävar ständigt efter att förbättra den interna kontrollen. Kooperation Utan Gränser tar aktivt ställning mot korruption. Anti-korruption är en integrerad del av vårt arbete för att säkerställa god styrning och organisationsutveckling inom samarbetsorganisationer och vår egen organisation. Säkerställa och öka finansieringen Huvuddelen av Kooperation Utan Gränsers medel kommer från Sida och från andra bilaterala givare - så kallade back-donors. Det är vår ambition att under strategiperioden öka och diversifiera finansieringen från bilaterala och andra givare. Insamlingen av medel bland privatpersoner och företag är en förutsättning för vårt utvecklingsarbete och den har vuxit kraftigt under det senaste decenniet. Det är vår ambition att ytterligare öka insamlingen från medlemsorganisationerna, liksom från andra företag och från enskilda givare. Att öka kännedomen om Kooperation Utan Gränser i Sverige är ett viktigt steg i detta arbete. Förbättrad återkoppling till givare med fokus på resultat som uppnåtts i vårt utvecklingssamarbete är ett annat, lika viktigt, steg. Respekten för insamlade medel ska värnas i hela organisationen. En stor andel av de medel vi samlar in kommer från verksamhet som bedrivs inom och tillsammans med våra medlemsorganisationer, många gånger genom kreativa kostnadseffektiva lösningar. Vi kommer att fortsätta att utveckla fler lösningar av denna typ tillsammans med medlemsorganisationerna och med andra företag och institutioner. Opinionsbilda och påverka Opinionsbildning och påverkansarbete i Sverige är komplement till vårt utvecklingsarbete i riktning mot en hållbar och rättvis värld fri från fattigdom. Målinriktat påverkansarbete kommer att ges högre prioritet som en integrerad del av arbetet. Vi kommer att identifiera de frågor som är relevanta för våra program och partners och där vi kan göra en skillnad. Vi kommer att förbättra kopplingarna mellan det påverkansarbete vi bedriver i Sverige och våra program i verksamhetsländerna. En högre grad av integration, alltmer i riktning mot gemensamma globala aktiviteter, kommer att öka våra möjligheter till inflytande. Våra 15

16 medlemsorganisationer är viktiga i detta på grund av deras starka medlemsbas i det svenska samhället. Avslutning. Grunden för Kooperation Utan Gränsers arbete är medlemsorganisationerna och deras stora medlemsantal. Allt vårt arbete bygger på svenska folkets stöd för internationellt solidaritetsarbete. Vårt arbete ska alltid vara långsiktigt, ha högsta kvalitet och ge bästa resultat. Det övergripande målet för vår verksamhet är naturligtvis att vi ska kunna lägga ner Kooperation Utan Gränser men detta kan ske först när vår värld är en plats fri från fattigdom och orättvisor. 16