Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild.

Transkript

1 Stolthet och fördom

2 Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel för skolan att arbeta med konsten på egen hand i skolan eller före, under och efter ett besök i utställningarna. Materialen kompletterar på olika sätt skolans kurs- och läroplaner. Det finns flera olika teman att välja bland. Varje handledning innehåller bilder, fakta, övningar och praktiska tips för dig som är lärare. Fler handledningar finns att läsa och ladda ner på

3 Lärarhandledning Stolthet och fördom, åk 7 9 och gymnasiet Lärarhandledningen ger en av flera möjliga ingångar i utställningen, med fokus på tre teman: kvalitet, utbildning och nätverk. Handledningen är ett komplement till utställningen. Den ger förslag och tips på hur man kan arbeta med några av konstverken, i utställningen eller i klassrummet. Handledningen innehåller kort introduktion till utställningen och historisk bakgrund fakta om målningarna och konstnärerna för läraren ett arbetsblad med övningar för eleverna en mapp med AQ reproduktioner av målningarna. Dessa kan skrivas ut eller visas i klassrummet med hjälp av en projektor/kanon. Introduktion I både Sverige och Frankrike var konstetablissemanget vid NTMM-talets mitt lika med de kungliga konstakademierna. Den som stod under akademiernas beskydd hade tillgång till utbildning och möjlighet att ställa ut. Om man var man. Varken i Sverige eller i Frankrike hade kvinnor tillträde till statlig konstutbildning. I Sverige var Ulrica Fredrica Pasch den första kvinnliga ledamoten, invald NTTP. I Frankrike blev kvinnor medlemmar av Akademien redan under NSMM-talet, men motståndet mot dem var hårt. Under dess NPM-åriga existens var endast NM ledamöter kvinnor. De som lyckades bli invalda i Akademien var skickliga och konstnärligt drivna, men avgörande för dem alla var släktband eller nära sociala relationer till män med framskjutna positioner inom konstetablissemanget. Den franska revolutionen förde med sig stora samhällsförändringar. Trots detta hade kvinnorna fortfarande inte tillträde till statlig konstutbildning. I både Frankrike och Sverige var de hänvisade till att gå i privat lära hos en, oftast manlig, konstnär. För kvinnor ur de övre samhällsskikten ingick konstnärlig undervisning i uppfostran. Många blev mycket skickliga och i Sverige fick dessa amatörer till och med ställa ut på Akademien. Med de nya tiderna förändrades både konsteliten och konstmarknaden. Detta bidrog bland annat till en demokratisering av porträttkonsten, vilket gynnade de kvinnliga konstnärerna. Utställningen är ett samarbete med National Museum of Women in the Arts i Washington. N

4 Franska revolutionens roll Franska revolutionen påverkade omständigheterna för kvinnliga konstnärer i både positiv och negativ riktning. Mellan NTVN och NUMR öppnades den prestigefyllda utställningen Salongen i Palais du Louvre för alla. Det ledde till att utav några tusen konstnärer som ställde ut där mellan NTVN och NUMR, var OMT kvinnor. Tidigare hade bara akademiledamöter ställt ut på Salongen. Antalet kvinnliga ledamöter i Akademin var under NTMMJtalets senare hälft begränsat till fyra. Revolutionen innebar en övergång till ett borgerligt samhälle och påverkade därmed kvinnors möjligheter att förvärvsarbeta. Efter NUMR stängdes revolutionstidens konstinstitutioner för alla kvinnor. Skälet var att man inte ansåg att det gick att förena Republikens kvinnliga ideal med konstnärlig verksamhet. Bland annat filosofen Jean-Jacques Rousseaus idéer om människans natur skapade en uppdelning mellan könen. Den officiella världen sågs som något som tillhörde mannen medan hemmet var kvinnans sfär, där hon hade uppgifterna att vara värdinna, mor och maka. Ändå var fler kvinnliga konstnärer yrkesverksamma under NUMM-talets början än tidigare. I hemmen hölls salonger kulturella mötesplatser för män och kvinnor där man bland annat konverserade, sjöng, läste högt och beundrade konsten på väggarna. Men de kvinnliga yrkesverksamma kvinnliga konstnärerna blev inte lika berömda som de kvinnor som varit akademiledamöter under NTMM-talet. Vid NUMM-talets slut hade antalet yrkesverksamma kvinnliga konstnärer ökat så att de utgjorde en konkurrens på konstmarknaden. Det kan ha varit en bidragande orsak till att konstkritiken började betona det kvinnospecifika i deras konstnärskap och till slut att de inte längre var en självklar del av konsthistorien. Det senare NVMM-talets feministiska konstvetenskapliga teorier har bidragit till att återinskriva några av de kvinnliga konstnärer som var verksamma under NTMMJ och NUMM-talen i konsthistorien, men inte alla. O

5 Tema: Kvalitet Frågan om hur man bedömer ett konstverks kvalitet och vilka faktorer som spelar in i bedömningen är aktuella inom diskurser kring konst idag. Kopplat till kvalitetsbegreppet finns idéer om konstnärlig genialitet och originalitet, termer som framförallt använts i relation till manliga NVMMJtalskonstnärer. Under NTMM-talet ansågs framförallt sensibilité känslighet, vara den viktigaste egenskapen för att kunna skapa kvalitativ konst. Flera teoretiker och vetenskapsmän menade att kvinnor hade överdriven sensibilité som inte styrdes av förnuftet och att den därför ledde till mentala sjukdomstillstånd i stället för till kreativa handlingar. Därför sågs det inte som en självklarhet att kvinnor skulle bli konstnärer. Konstnär: Marie Elizabeth Louise Vigeé-Lebrun, fransk ( ) Titel: La baronne de Crussol, 1785 Om konstnären Marie Élisabeth Louise Vigée-Lebrun var en av de mest erkända konstnärerna i det förrevolutionära Frankrike. Hon var en av de första kvinnliga konstnärerna som blev akademiledamot i den prestigefyllda Akademin. Drottning Marie Antoinette var en av hennes främsta mecenater. Vigée-Lebrun var monarkist och efter revolutionens utbrott flydde hon från Frankrike, tillsammans med sin dotter. Hon tog ställning för att kvinnor skulle kunna arbeta som konstnärer. I sina memoarer Souvenirs (NUPRÓNUPT) tar hon upp frågan om kvinnor passar till konstnärsyrket och ser sensibilité hos kvinnor som en förutsättning för begåvning snarare än en sjukdomsorsak. Om målningen Porträttet föreställer Baronessan Crussol som var gift med Henri-Charles-Emmanuel de Crussol- Florensac, general i den franska kungens armé. I handen håller baronessan noterna till en opera av Christoph Willibald Gluck, som var Marie Antionettes favoritkompositör. Konstnär: Marie Suzanne Giroust, fransk, ( ) Titel: Marie-Joseph Peyre ( ), arkitekt, 1771 Om konstnären Marie Suzanne Giroust var en fransk pastellmålare verksam från NTRM-talet och framåt. Hon studerade konst hos bland annat Joseph-Marie Vien, där hon träffade den svenska konstnären Alexander Roslin. De gifte sig NTRV. Roslins målning Damen med slöjan, som finns i Nationalmuseums samlingar, föreställer Giroust. Hon var en av de kvinnliga konstnärerna som blev akademiledamot i Akademin. Hon dog av bröstcancer när hon var PU år. Hennes korta liv och det faktum att paret fick sex barn kan ha bidragit till att det finns få verk bevarade av Giroust idag. Roslin målade också i pastell innan han helt gick over till oljemåleriet. Giroust ansågs vara en skickligare pastellmålare än sin make. Om målningen Pastellmålningen på papper föreställer arkitekten Marie-Joseph Peyre, som bland annat ritade en ny nationalteaterbyggnad i Paris, idag Théâtre de l Odéon, invigd av drottning Marie-Antoinette NTUO. Målningen köptes till Nationalmuseum OMNN. P

6 Tema: Utbildning Under NTMM-talet hade kvinnor inte tillträde till statlig konstutbildning, varken i Sverige eller i Frankrike. Även efter den franska revolutionen hade kvinnorna fortfarande inte tillträde till statlig konstutbildning, utan studerade i stället hos en konstnär i hans eller hennes ateljé. Det ansågs inte heller anständigt för kvinnor att studera nakenmodell. Men kvinnor ut de övre samhällsskikten fick ofta lära sig att teckna, måla och brodera som en del av sin utbildning; det sågs som bevis på bildning och själslig förfining. De kunde på så sätt bli väldigt skickliga så kallade amatörer. Konstnär: Adrienne Marie Louise Grandpierre-Deverzy, fransk ( ) Titlar: L'Atelier d'abdel de Pujol, 1822 L'Atelier d'abdel de Pujol, 1836 Om konstnären Adrienne Marie Louise Grandpierre-Deverzy var en erkänd konstnär som ställde ut ofta i Paris mellan NUOO och NURR. Hennes målningar var narrativa och motiven ofta kopplade till det så kallade trubadurmåleriet, ett slags måleri med motiv från modern europeisk historia och litteratur. Hon gifte sig med historiemålaren Abel de Pujol NURS. Grandpierre-Deverzy var också lärare och gav lektioner i måleri samt assisterade Pujol i de lektioner som han hade för kvinnliga studenter. Om målningarna L'Atelier d'abdel de Pujol från NUOO visar Pujol i sin ateljé med kvinnliga konststuderande. I mitten ser vi Pujol när han kritiserar en teckning i ett rum där flera kvinnliga studenter målar, tecknar eller tittar ut genom fönstret. En påklädd kvinnlig modell och en staty av en naken man med könet bortvänt visar på de regler kring anständighet som gällde för kvinnliga konststudenter vid den tiden. I L'Atelier d'abdel de Pujol från NUPS poserar en kvinnlig nakenmodell för en manlig konstnär. För anständighets skull är hon vänd med ryggen mot betraktaren, eller Grandpierre-Deverzy. Däremot är hon vänd med framsidan mot konstnären som målar av henne. Dessa två målningar är Grandpierre-Deverzys mest kända verk. Q

7 Tema: Nätverk Under NTMM-talet och fram till mitten/slutet av NUMM-talet var kvinnor omyndiga i både Frankrike och Sverige. De var därför ofta beroende av makar och andra män inom familjen för att kunna bedriva sina konstnärskap. Många verksamma kvinnliga konstnärer hade manliga familjemedlemmar som var konstnärer eller konsthandlare. Flera kvinnor arbetade som kopister eller gravörer och påverkade på så sätt spridningen av konst. De kunde också arbeta tillsammans med sina manliga familjemedlemmar på samma konstverk, som ibland såldes signerat med mannens namn för att kunna säljas till ett högre pris. Därmed påverkade de både konsten och ibland också arbetssättet hos de manliga konstnärerna. Konstnär: Ulrica Fredrica Pasch, svensk ( ) Titel: Självporträtt, ca 1770 Om konstnären Ulrica Fredrica Pasch föddes in i en konstnärsfamilj. Pasch var dotter till konstnären Lorens Pasch d.ä., syster till konstnären Lorens Pasch, och brorsdotter till konstnären Johan Pasch. Hon var den första kvinnliga yrkeskonstnär som valdes in i den prestigefulla Konstakademien NTTP och försörjde sin familj som porträttmålare under tio år. När brodern, Lorens Pasch, kom tillbaka till Sverige efter att ha studerat utomlands, började de arbeta tillsammans, ofta på samma målningar. Om målningen Självporträttet är Paschs receptionsstycke, det vill säga det konstverk hon lämnade in när hon blev ledamot i Konstakademien. Hon visar att hon är skicklig på att måla porträtt och stoffer, men bakgrunden visar också att hon är en duktig landskapsmålare. Konstnär: Marie Eleonore Godefroid, fransk, ( ) Titel: Porträtt av Jaques Louis David efter Navez, 1843/1848 Om konstnären Marie Eleonore Godefroid började sin karriär med att assistera sin far, restauratören Joseph- Ferdinand-François Godefroid. Hon studerade för och assisterade senare historie- och porträttmålaren François Gérard. Hos Gérard och hans fru bodde hon under många år, även efter hans död. Där hjälpte hon till med att arrangera trendiga träffar för konstnärer, politiker och celebriteter. Hon ställde ut ofta på Salongen i Paris under åren NUMS till NUQT. Porträtt var hennes vanligaste motiv. Om målningen Målningen sägs vara en kopia efter ett original målat av François-Joseph Navez NTNT. Senare forskning föreslår att den snarare kan vara gjord från ett eller flera grafiska blad, dvs kopior av originalmålnngen. Godefroids bror, Ferdinand-Nicolas Godefroid, hade tidigare varit elev till den kände målaren Jaques-Louis David. R

8 Marie Elizabeth Louise Vigeé-Lebrun, La baronne de Crussol

9 Marie Suzanne Giroust, Marie-Joseph Peyre ( ), arkitekt

10 Adrienne Marie Louise Grandpierre-Deverzy, L'Atelier d'abdel de Pujol

11 Adrienne Marie Louise Grandpierre-Deverzy, L'Atelier d'abdel de Pujol

12 Ulrica Fredrica Pasch, Självporträtt

13 Marie Eleonore Godefroid, Porträtt av Jaques Louis David efter Navez

14 Nationalmuseum samarbetar med Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm