BILDER AV EN TID. Dokumentation av projektet Att teckna är stort. i samarbete med:
|
|
- Hugo Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILDER AV EN TID Dokumentation av projektet Att teckna är stort i samarbete med: Klass 8a3 Nyboskolan Tibro Anneli Bäcklund Colling, lärare SO,Sv Vt Anna Gärberg
2 Mål o metod Inom projektets ramar har vi undersökt teckning/ bild som pedagogiskt verktyg, d.v.s. som en integrerad del av undervisningen. Under terminen har klassen arbetat med tiden för den Industriella revolutionen ( ) utifrån flera olika aspekter. Eleverna har tagit sig an uppgifterna utifrån ett visuellt perspektiv där övningarna ofta utmynnat i spontana diskussioner. Stor vikt har lagts vid att uppmuntra berättande, personligt uttryck och mod att experimentera. Uppgifter som ingått i projektet: Introövning - porträtt med pinne Undersöka, uttryck En ren avslappningsövning för att avdramatisera tecknandet och sänka de personliga kraven. Första kontakten med klassen. SO His: Bildspel Romantiken/Realismen Skissa En introduktion till terminens tema - Industriella revolutionen. Konsthistorien ger en överblick av miljöer och ideal och en introduktion till de dominerande stilarna Romantiken o Realismen.
3 SO His: Teckningsuppgift I: Industriella revolutionen Inlevelse, faktaåtergivning För att sporra eleverna till att söka info på egen hand ombads de att tänka sig in i hur det skulle vara att leva under andra villkor, i en annan tid. Stor vikt lades vid hur mycket information som de fick med i sin teckning, bilden skulle berätta lika mycket om tiden som ett skriftligt arbete SO Sv: Författarporträtt Skissa, faktaåtergivning Som introduktion till periodens litteratur fick eleverna söka info om relevanta författare. Anteckna/teckna i skissboken Skolan: Nyboskolan är den enda högstadieskolan i den lilla industriorten Tibro i Skaraborg. Skolan har under ett par år arbetat med olika kulturprojekt och har vana av att jobba med yttre aktörer som arkitekter, museet och näringsliv. Lärare/konstnär: Projektet har krävt mycket planering - ibland gemensamt - av både lärare o konstnär. Efter varje lektion har en utvärdering gjorts och utifrån den har nästa steg tagits. Dokumentation o bilder har kontinuerligt lagts upp på skolans Big Draw -blogg: SO Sv: Teckningsuppgift II: Romantiken/Realismen Inlevelse, uttryck,faktaåtergivning Eleverna ombads att läsa ett verk från varje stil och illustrera det i samma stil så långt det var möjligt: romantiskt verk teckning i romantisk stil t.ex. Klassen 8a3: En klass som haft en del svårigheter och med låga förväntningar på sig själva, men som snabbt växer med lite stöd o uppgifter på lagom nivå. Lärare: Anneli Bäcklund Colling, lärare i SO; Svenska, Historia, Samhällskunskap och aktiv i KLIV-projektet på Nyboskolan: Konstnär: Anna Gärberg, högskoleutbildad o yrkesverksam konstnär med pedagogisk erfarenhet av bl.a. Skapande skola:
4 V.5 Porträtt undersöka, uttryck Som första kontakt mellan konstnär och klassen och som introduktion till projektet ombads eleverna att teckna stora självporträtt. För att i möjligaste mån ge alla samma förutsättningar använde de långa (1 m.) blompinnar med kol i ena änden att teckna med och stora papper på golvet. Det var svårt att kontrollera pinnen, och alla fick försöka hitta nya sätt att hantera sitt tecknande. Resultaten blev varierande o spännande bilder, med mycket personlighet. Eftersom det var lika omöjligt för alla att åstadkomma ett traditionellt porträtt var de personliga kraven lägre än i vanliga fall. Övningen avslutades med att vi gemensamt gick runt o tittade på varandras bilder. Även om många först var missnöjda med resultatet - det var inte likt, det blev fult osv, ledde bilderna till mycket skratt och spontana kommentarer. Så småning om också
5 till diskussioner om vad som är likt, vad säger en bild om identitet och hur kan man uttrycka personlighet o karaktär i bild? Vi talade om att det har betydelse hur man tecknar, inte bara vad, att olika sorters linjer har olika uttryck, och därför också berättar om karaktär och personlighet, vilket blev tydligt i elevporträtten. Det blev också en första övning i att använda sig av det oförutsedda - upptäckten att bilden lever sitt eget liv och man ständigt ställs inför valet att spara eller teckna över, förstärka vissa delar, ta bort andra, något som blir extra tydligt när man inte kan kontrollera mediet fullt ut.
6 V.7 Industriella Revolutionen, Bildspel skissa Projektet om den Industriella revolutionen inleddes av ett bildspel. Detta för att ge en introduktion till tiden och en helhetsbild av stilar, strömningar och ideal under 1800-talet. Det blev även en introduktion till konsthistorien och några av dess viktiga verk under den här tiden. Bildspelet visade på sambandet mellan konst och samhälle, hur det ena påverkade det andra och hur viktiga frågeställningar blev åskådliggjorda genom konsten. Konsten speglar också samhällets utveckling, alltifrån de första små lokala industrierna till storstädernas fabriker och den förändrade samhällsstrukturen med en växande medelklass. Med hjälp av bildspelet blev det också möjligt att tydligt urskilja de viktigaste strömningarna under den här tiden - Romantiken och Realismen. Vi diskuterade hur och varför de uppstod och deras nära koppling till industrialismen och den förändrade synen på naturen o
7 människan som uppstod i den tekniska utvecklingens spår. Eleverna fick komma med förslag på hur människors villkor förändrades och hur det i sin tur påverkade deras inställning till teknik och natur. Viktiga frågor: Hur levde man på den här tiden? Hur såg det ut? Hemma, på jobbet, i staden? Hur var man klädd? Vilka samhällsklasser fanns det? Vilken klass skulle jag själv ha tillhört? Hur kunde livet förändras för ngn som levde på landet under den här tiden?
8 V.8-10 Research film, museibesök, tankekarta samla info, skissa Film För att fylla några av luckorna fick de se ett avsnitt av tv-serien Historieätarna (Svt). Det tydliggjorde framförallt skillnaderna mellan olika klasser och skapade diskussioner om varför och reflektioner över hur det är idag. Tankekarta Utifrån Historieätarna hade vi en allmän brainstorming och skapade en tankekarta runt 1800-talet. Alla delar av 1800-talsliv undersöktes och alla förslag skrevs upp på tavlan. Även om det visade på många luckor gav det ändå en helhetsbild av perioden.
9 Museibesök Som en ytterligare möjlighet att samla information gjorde vi ett besök på Tibro museum. Där guidade och föreläste museipedagog Eva Thörn om industriernas framväxt i Tibro som tidigare var helt beroende av möbelundustrin. Eleverna ombads också att samla material till sina teckningar i museets samlingar, titta på hur kläder, möbler, inredning o.s.v. såg ut under den här tiden och skissa o anteckna i sina skissböcker.
10 V.8-11 Industriella Revolutionen inlevelse, faktaåtergivning För att eleverna själva skulle söka information och engagera sig i uppgiften bad vi dem att gestalta livet under den här perioden utifrån sig själva. De fick fundera över frågor som: - hur skulle de ha bott - hur hade de varit klädda - hade de arbetat, och i så fall, var? - vilken samhällsklass hade de tillhört? De ombads också att fundera över de olika stilarna; Romantiken och Realismen, och välja en av dem för att skildra sin bild av livet under den här perioden. De hade tre veckor på sig att jobbade med kol och/eller grafit på stora A2 ritpapper. De redovisade sina bilder i halvgrupp, ett par även individuellt
11 pga motsättningar i klassen. Redovisning skedde muntligt i dialog med konstnären, som genom frågor till eleven ledde en diskussion runt bilden. Fokus låg på innehållet, att eleven kunde visa på tillräckliga kunskaper om ämnet och kunde förmedla tillräckligt mycket information om sin livssituation för att lärare, konstnär och resten av klassen skulle kunna identifiera vem/vad bilden föreställde. Mer sällan diskuterades hur bilden var tecknad, men ibland lyftes vissa delar fram, t.ex. komposition eller förhållandet ljus/mörker om det påverkade bilden på ett speciellt sätt.
12 V.11 Författarporträtt skissa, dokumentera, faktaåtergivning Som en fortsättning på arbetet med Romantiken och Realismen introducerades de författare som är förknippade med stilarna, där många av våra klassiker ingår. Eleverna fick leta reda på fakta om en författare från varje stilriktning och skriva och teckna i sina skissböcker.
13 Det var också en övning i att använda skissböckerna, både för att samla info men också för att få en möjlighet att jobba mer privat och i mindre skala. De samlade stora mängder info och gjorde mycket fina teckningar i sina böcker. De var ombedda att redovisa den skriftliga delen om författarna inför klassen, men alla valde att också visa sina teckningar ur skissboken, vilket var helt frivilligt. Ett stort steg för den här klassen!
14 V Romantiken/ Realismen i litteraturen fantasi, faktaåtergivning I svenskan fortsatte vi arbetet med stilarna och den aktuella perioden i text o bild. För att göra eleverna bekanta med 1800-talslitteraturen och ge dem en möjlighet att undersöka vad som skrevs under den här tiden och varför. De fick i uppgift att läsa två verk - ett från varje stil, välja en scen som de fastnat för och använda sin fantasi men även den info som de samlat i tidigare övningar för att göra två illustrationer, en i realistisk- och en i romantisk stil.
15 Det tog längre tid än beräknat för klassen att läsa två 1800-talsverk, majoriteten var ovana vid äldre litteratur och obekanta med Dickens t.ex. De hade förhållandevis kort tid på sig att slutföra uppgiften, fyra veckor. Trots detta lyckades de flesta slutgöra uppgiften och vi fick ta del av beskrivande, intressanta bilder. Redovisningen skedde muntligt inför klassen tillsammans med konstnären. Genom en öppen diskussion fick eleven berätta runt sin bild och förklara hur hen tänkt samt svara på frågor från klassen.
16 Sammanfattning Målsättningen var att ge eleverna ett verktyg och eget uttryckssätt, fler alternativ för att samla, dokumentera o processa information. Eftersom vi under terminen arbetat med samma tidsperiod har vi haft möjlighet att fördjupa oss och undersöka epoken utifrån flera aspekter. Genom övningar och uppgifter har projektet gradvis på ett naturligt sätt blivit en del av hur eleverna tagit sig an uppgifterna. Bilder och teckning har använts av lärare för att förmedla info till eleverna, t.ex genom bildspel, konstböcker, teckningar på tavlan, och av eleverna för att samla in info, förmedla, uttrycka o berätta. Ett exempel är skissböckerna som fortfarande är med vid varje lektion och eleverna har en vana att teckna/anteckna relevant info, vad de väljer är frivilligt. Ett annat exempel är redovisningarna som bestått av både text o bild, där texten innehåller alla hårda fakta (namn, årtal osv) medan bilden står för det beskrivande, berättande. Bilden kan t.ex visa på klass- och arbetsförhållanden, miljöer, kläder, verktyg, atmosfär, ideal, karaktär. Det har blivit tydligt under redovisningen att bilderna genererar många frågor och reflektioner från gruppen. Det har lett till diskussioner där eleverna visat att de kan argumentera och ifrågasätta, och beskriva hur de tänkt runt sin bild. Det har blivit extra tydliga framsteg hos de elever som haft ett motstånd till muntlig o skriftlig redovisning; med bildens hjälp visar de på stort engagemang och förståelse för ämnet. Den muntliga redovisningen blir också lättare för dessa elever genom att bilden är i fokus och diskussionen förs utifrån den. Förutom det nödvändiga insamlandet av fakta bidrar bilden även till i det här
17 fallet inlevelse, iakttagelseförmåga, känsla för miljöer och mänskliga villkor. För att göra en bild av en gruvarbetare eller ett ingående porträtt av E.A. Poe krävs att man även engagerar sig på ett känslomässigt plan, vilket i sin tur påverkar lärprocessen. Synpunkter lärare: -Jag blev överraskad av hur väl vissa elever uttryckte sig och hur mkt info de förmedlade när de talade om sina bilder. Har genom samarbetet i projektet blivit mer uppmärksam på att elever kan ha andra förmågor än de de visar i den traditionella undervisningen. Även om det tar mycket tid och energi att sätta sig in i ett annat synsätt öppnar det upp nya sätt att jobba på. Vi behöver ha mer förståelse för varandras arbetssätt för att undvika missförstånd som uppkommit på vägen. Ett förslag är att konstnären har möjlighet att bekanta sig med klassen och skolan innan man påbörjar det gemensamma arbetet i klassrummet. metoder för att ge eleverna en så bred grund som möjligt både när det gäller ämnet och bildskapandet. Det är positivt att se elever som har en negativ syn på själva och det de åstadkommer, presterar högt över sin egen och klassens förväntan, de växer och vågar mer för varje lektion. Diskussionerna runt bilderna, och hur klassen tolkar dem har också bidragit till att de nu börjar se bild som ännu ett sätt att kommunicera. För egen del har projektet bidragit med att jag börjat ifrågasätta hur jag själv ser på/ använder/skapar bilder och att jag utvecklats i min yrkesroll. Synpunkter konstnär: Det har varit roligt att arbeta med ett tema över ämnesgränserna och hitta olika
18
19 Bildkällor: Sid. 1: Bild1-2: Elev 8a3 Nyboskolan 2013 (a) Sid. 2: Bild1:Anna Gärberg (b) Sid. 4: Bild1:b, 2:a Sid. 5: Bild1-4:a Sid. 6: Bild1-3:BBC (c), 4:KätheKollwitz Museum, Berlin,5:So-rummet.se,6-7:c, 8:Nationlmuseum, Sthlm (d), Sid. 7:Bild1-2:d, 3:Musée Louvre Lens, Paris,4:Kunsthalle, Hamburg 5:d, 6:New masters gallery, Dresden, 7-8:c, 9:Göteborgs konstmuseum, 10: Art Institute of Chicago Sid. 8: Bild1:a, 2:Tibro Kommun Sid. 9: Bild1:b Sid.10: Bild1:a Sid.11: Bild1-3:a Sid.12: Bild1-2:a, 3: Sid.13: Bild1-6:a Sid.14: Bild1-2:a Sid.15: Bild1-3:a Sid.16: Bild1-12:a
Realismen. Lektionsplanering
Realismen Lektionsplanering 1 Introduktion Här ser du en målning som gjordes 1881 av en konstnär som hette William Logsdail. Den föreställer London och då bodde det ca 4 miljoner människor där. Många fabriker
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merSkolprogram på hembygdsmuseum
Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram
Läs merSammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07
31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vara speciell. Varför är man speciell? Är det för att man inte gillar samma sorts kläder som andra i klassen eller är det för att man gillar
Läs merRapport från klassrummet: Glasblåsarns barn
Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-03-26 Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Klass 4 Örnen
Läs merKonstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet
Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merDetaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.
Digitala verktyg Kursen syftar till att ge den studerande kunskap i och praktisk erfarenhet av tillgängliga digitala verktyg och hur man kan använda sig av dessa i en designprocess. Den studerande får
Läs merAtt leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)
Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär
Läs merLäs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Hallands Konstmuseum
Läs bilden Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet Lärarhandledning Ett studiematerial från Hallands Konstmuseum Välkommen till Läs bilden Detta är en beskrivning av hur man kan arbeta med
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som
Läs merMaha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs merTEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11
TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 För att nå målen för godkänt skall eleven Redogöra för skiftesreformerna och förändringarna i jordbruket under 1800-talet Redogöra för några betydelsefulla
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merHagagymnasiet läsåret 1516
Hagagymnasiet läsåret 1516 Använde mig av Google-formulär, men det såg inte bra ut när jag skulle skriva ut resultatet. Därför kopierade jag innehållet och klistrade in i detta dokument i stället. Vad
Läs merVi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.
Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskole för beredande program vilket innebär att du blir behörig att söka till universitet och högskola. Du får en bred utbildning där fokus ligger
Läs merBildskapande i förskolan Del 1
Bildskapande i förskolan Del 1 Se Uppleva - Gestalta Och att föra utvecklande bildsamtal Att se med alla sinnen... Drick upp ditt kaffe mamma! Bild: Kristina Anshelm Den betydelsefulla upplevelsen...
Läs merArbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Läs merEstetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...
Estetisk verksamhet Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Ämnets syfte och karaktär Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera
Läs merBild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt
Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom
Läs merLPP, Klassiker. Namn: Datum:
LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,
Läs merTro på dig själv Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips
Läs merBARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Läs merSharing nature på svenska
Sharing nature på svenska Välkommen på workshop med Enabygdens naturskoleverksamhet. Vårt utepass är uppbyggt så att ni genom att prova på och reflektera kring ett antal övningar ska få kunskap om ett
Läs merHungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål
Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för
Läs merLärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll
Läs merProjekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013
Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar
Läs merMIRA i Skolan. Reflektionsbok!
MIRA i Skolan En bok för reflektion kring kursens olika frågor. I din bok kan du anteckna, rita eller måla tankar och känslor på det språk/sätt som passar dig. Det som du anteckna i din Re-Bok är din egen
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merLäs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad
Läs bilden Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet Lärarhandledning Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad Välkommen till Läs bilden Detta är en beskrivning av hur man kan arbeta med
Läs merReflektionsblad Boksamtal
Reflektionsblad Här kan du dokumentera barnens/gruppens respons och funderingar kring den bok ni har läst. Datum: Förskola: Pedagogens reflektioner Använd bladet Pedagogens reflektioner för dina egna reflektioner
Läs mer52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se
52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska
Läs merÅr 2011 skrev man fram bildämnet som ett kommunikationsämne i den nya läroplanen.
Varför bild? År 2011 skrev man fram bildämnet som ett kommunikationsämne i den nya läroplanen. Man konstaterade att bildämnet påverkar: - tänkandet - världsbilden - möjligheten att kommunicera - möjligheten
Läs merFånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund
Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer
Läs merBland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:
Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper
Läs merKafka. Lärarhandledning. Katarina Bodin & Hanna Nyvaller - 9 mars 2016 LÄRARHANDLEDNING - KAFKA 1
Kafka Lärarhandledning Katarina Bodin & Hanna Nyvaller - 9 mars 2016 LÄRARHANDLEDNING - KAFKA 1 Inledning Här följer en lektionsserie uppbyggd kring två noveller av Franz Kafka, Framför lagen och En läkare
Läs merPedagogiska bilder med hjälp av datorn
Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merRapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig
Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-09-07 Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat
Läs merPortfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda
Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara
Läs merAtt använda svenska 1
Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merSagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.
Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nygatans förskola 2018 2019 Anmäla Kommunicera Utreda Åtgärda Följa upp utvärdera Pedagogisk planering och utvärdering i förskolan (Prioriterade
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merInternationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie
Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 009 huvudstudie Nationell lärarenkät Skolverket 06 0 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merBjörnbärets Kvalitetssäkring Maj-13
Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:
Läs merNu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan
Läs merArbetsplan för Ängen,
Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merTre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök
Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell
Läs merBroskolans röda tråd i Bild
Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta
Läs merLokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16
Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer
Läs merNattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn
Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen
Läs merSI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät
[Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan
Förslag på uppgifter och arbetsupplägg utifrån novellerna Pälsen och Kyssen. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40 LÄRARHANDLEDNING Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Introduktion
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merTidslinjen 100 år bakåt i tiden
Tidslinjen 100 år bakåt i tiden Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid - SO, Årskurs 1-3 Syfte Förstå vad en tidslinje är och vad den kan användas till, samt ge exempel på hur olika människor
Läs merLärarhandledning: Jag, van Gogh. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Jag, van Gogh Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 11316 Ämne: Bild Målgrupp: Grundskola 4-6, grundskola 7-9 Speltid: 40 min Produktionsår: 2009 INNEHÅLL: Centralt innehåll Det
Läs merVerksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014
Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,
Läs merRomantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç
~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç Romantiken Till skillnad från upplysningen, som betonade förnuftet, hävdade romantikerna att det var känslan som var kärnan i tillvaron. Använd era känslor och associationer när ni
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merStenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial
Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merBerättelsen i lärandet och lärandet i berättandet
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från
Läs merUtvärdering av Arena för min berättelse Ljungby.
Utvärdering av Arena för min berättelse Ljungby. Inom ramen för projektet Arena för min berättelse valde vi i Ljungby att arbeta med spår 2. Filma och publicera. Vi ville genomföra projektet med en lokal
Läs merSverige under Gustav Vasa
Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö
Läs merUtvärdering av Värdegrundsdag 2013
Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,
Läs merJag kände mig lite osäker skulle jag våga
Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde
Läs merLÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder
LÄRARHANDLEDNING FÖR Lärarhandledningen är tänkt att användas tillsammans med programmet som ni får under föreställningen. Det finns flera olika typer av övningar och uppgifter och vår förhoppning är att
Läs merObservations- och analysmaterial
1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.
Läs merCarl Larsson vänner & ovänner
Carl Larsson vänner & ovänner Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen, i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel
Läs merKäppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret
Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom
Läs merKursplan för konstskolan 2 år
Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.
Läs merVästra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Läs merKLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan
KLIMATET Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan Unga spekulerar och klimatet Universeum och Göteborgs Stad samarbetar kring satsningen KLIMATET. Tillsammans vill vi inspirera lärare och elever
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs meridentiet Konstpedagogiskt arbete i Västra Götaland sedan 2002 BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE VEM ÄR JAG?
identiet VEM ÄR JAG? BILD & FORM SERIE ANNA-KARIN LIEDBERG ELLA KALOGRITSA Elever färglägger lerskulpturer med akvarellteknik. Kronbergsskolan, Lysekil BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merMILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs merBOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning
BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka
Läs merLeonardo da Vinci och människokroppen
Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar
Läs merLÄRARHANDLEDNING BERÄTTELSER MED SKUGGOR & LJUS
LÄRARHANDLEDNING BERÄTTELSER MED BERÄTTELSER MED SKUGGOR OCH LJUS Utställningen Tillsammans på Världskulturmuseet i Göteborg handlar om det fantastiska och det svåra med att vara tillsammans. I en av utställningens
Läs merAlla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".
En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget
Läs merårskurs F-3 Berättelsen tar sin början.
Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla
Läs merLärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5
Lärarhandledning Tidningsskaparna åk 3 5 Tidningsskaparna I Berättarministeriets program Tidningsskaparna får eleverna inblick i hur en journalistisk process kan se ut och blir medskapare till en tidskrift.
Läs merProjektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg
Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER Skinnskatteberg Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING En liten
Läs merPedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013
Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition
Läs merABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.
Läs merREFLEKTION, TEXTARBETE OCH GRAMMATIK
Torshälla stads nämnd Torshälla stads förvaltning Gökstensskolan Datum: 2011-02 1 (7) Svenska åk 7 Elevens Namn: REFLEKTION, TEXTARBETE OCH GRAMMATIK Mål att sträva mot Utvecklar sin förmåga att i dialog
Läs mer