BILDER AV EN TID. Dokumentation av projektet Att teckna är stort. i samarbete med:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILDER AV EN TID. Dokumentation av projektet Att teckna är stort. i samarbete med:"

Transkript

1 BILDER AV EN TID Dokumentation av projektet Att teckna är stort i samarbete med: Klass 8a3 Nyboskolan Tibro Anneli Bäcklund Colling, lärare SO,Sv Vt Anna Gärberg

2 Mål o metod Inom projektets ramar har vi undersökt teckning/ bild som pedagogiskt verktyg, d.v.s. som en integrerad del av undervisningen. Under terminen har klassen arbetat med tiden för den Industriella revolutionen ( ) utifrån flera olika aspekter. Eleverna har tagit sig an uppgifterna utifrån ett visuellt perspektiv där övningarna ofta utmynnat i spontana diskussioner. Stor vikt har lagts vid att uppmuntra berättande, personligt uttryck och mod att experimentera. Uppgifter som ingått i projektet: Introövning - porträtt med pinne Undersöka, uttryck En ren avslappningsövning för att avdramatisera tecknandet och sänka de personliga kraven. Första kontakten med klassen. SO His: Bildspel Romantiken/Realismen Skissa En introduktion till terminens tema - Industriella revolutionen. Konsthistorien ger en överblick av miljöer och ideal och en introduktion till de dominerande stilarna Romantiken o Realismen.

3 SO His: Teckningsuppgift I: Industriella revolutionen Inlevelse, faktaåtergivning För att sporra eleverna till att söka info på egen hand ombads de att tänka sig in i hur det skulle vara att leva under andra villkor, i en annan tid. Stor vikt lades vid hur mycket information som de fick med i sin teckning, bilden skulle berätta lika mycket om tiden som ett skriftligt arbete SO Sv: Författarporträtt Skissa, faktaåtergivning Som introduktion till periodens litteratur fick eleverna söka info om relevanta författare. Anteckna/teckna i skissboken Skolan: Nyboskolan är den enda högstadieskolan i den lilla industriorten Tibro i Skaraborg. Skolan har under ett par år arbetat med olika kulturprojekt och har vana av att jobba med yttre aktörer som arkitekter, museet och näringsliv. Lärare/konstnär: Projektet har krävt mycket planering - ibland gemensamt - av både lärare o konstnär. Efter varje lektion har en utvärdering gjorts och utifrån den har nästa steg tagits. Dokumentation o bilder har kontinuerligt lagts upp på skolans Big Draw -blogg: SO Sv: Teckningsuppgift II: Romantiken/Realismen Inlevelse, uttryck,faktaåtergivning Eleverna ombads att läsa ett verk från varje stil och illustrera det i samma stil så långt det var möjligt: romantiskt verk teckning i romantisk stil t.ex. Klassen 8a3: En klass som haft en del svårigheter och med låga förväntningar på sig själva, men som snabbt växer med lite stöd o uppgifter på lagom nivå. Lärare: Anneli Bäcklund Colling, lärare i SO; Svenska, Historia, Samhällskunskap och aktiv i KLIV-projektet på Nyboskolan: Konstnär: Anna Gärberg, högskoleutbildad o yrkesverksam konstnär med pedagogisk erfarenhet av bl.a. Skapande skola:

4 V.5 Porträtt undersöka, uttryck Som första kontakt mellan konstnär och klassen och som introduktion till projektet ombads eleverna att teckna stora självporträtt. För att i möjligaste mån ge alla samma förutsättningar använde de långa (1 m.) blompinnar med kol i ena änden att teckna med och stora papper på golvet. Det var svårt att kontrollera pinnen, och alla fick försöka hitta nya sätt att hantera sitt tecknande. Resultaten blev varierande o spännande bilder, med mycket personlighet. Eftersom det var lika omöjligt för alla att åstadkomma ett traditionellt porträtt var de personliga kraven lägre än i vanliga fall. Övningen avslutades med att vi gemensamt gick runt o tittade på varandras bilder. Även om många först var missnöjda med resultatet - det var inte likt, det blev fult osv, ledde bilderna till mycket skratt och spontana kommentarer. Så småning om också

5 till diskussioner om vad som är likt, vad säger en bild om identitet och hur kan man uttrycka personlighet o karaktär i bild? Vi talade om att det har betydelse hur man tecknar, inte bara vad, att olika sorters linjer har olika uttryck, och därför också berättar om karaktär och personlighet, vilket blev tydligt i elevporträtten. Det blev också en första övning i att använda sig av det oförutsedda - upptäckten att bilden lever sitt eget liv och man ständigt ställs inför valet att spara eller teckna över, förstärka vissa delar, ta bort andra, något som blir extra tydligt när man inte kan kontrollera mediet fullt ut.

6 V.7 Industriella Revolutionen, Bildspel skissa Projektet om den Industriella revolutionen inleddes av ett bildspel. Detta för att ge en introduktion till tiden och en helhetsbild av stilar, strömningar och ideal under 1800-talet. Det blev även en introduktion till konsthistorien och några av dess viktiga verk under den här tiden. Bildspelet visade på sambandet mellan konst och samhälle, hur det ena påverkade det andra och hur viktiga frågeställningar blev åskådliggjorda genom konsten. Konsten speglar också samhällets utveckling, alltifrån de första små lokala industrierna till storstädernas fabriker och den förändrade samhällsstrukturen med en växande medelklass. Med hjälp av bildspelet blev det också möjligt att tydligt urskilja de viktigaste strömningarna under den här tiden - Romantiken och Realismen. Vi diskuterade hur och varför de uppstod och deras nära koppling till industrialismen och den förändrade synen på naturen o

7 människan som uppstod i den tekniska utvecklingens spår. Eleverna fick komma med förslag på hur människors villkor förändrades och hur det i sin tur påverkade deras inställning till teknik och natur. Viktiga frågor: Hur levde man på den här tiden? Hur såg det ut? Hemma, på jobbet, i staden? Hur var man klädd? Vilka samhällsklasser fanns det? Vilken klass skulle jag själv ha tillhört? Hur kunde livet förändras för ngn som levde på landet under den här tiden?

8 V.8-10 Research film, museibesök, tankekarta samla info, skissa Film För att fylla några av luckorna fick de se ett avsnitt av tv-serien Historieätarna (Svt). Det tydliggjorde framförallt skillnaderna mellan olika klasser och skapade diskussioner om varför och reflektioner över hur det är idag. Tankekarta Utifrån Historieätarna hade vi en allmän brainstorming och skapade en tankekarta runt 1800-talet. Alla delar av 1800-talsliv undersöktes och alla förslag skrevs upp på tavlan. Även om det visade på många luckor gav det ändå en helhetsbild av perioden.

9 Museibesök Som en ytterligare möjlighet att samla information gjorde vi ett besök på Tibro museum. Där guidade och föreläste museipedagog Eva Thörn om industriernas framväxt i Tibro som tidigare var helt beroende av möbelundustrin. Eleverna ombads också att samla material till sina teckningar i museets samlingar, titta på hur kläder, möbler, inredning o.s.v. såg ut under den här tiden och skissa o anteckna i sina skissböcker.

10 V.8-11 Industriella Revolutionen inlevelse, faktaåtergivning För att eleverna själva skulle söka information och engagera sig i uppgiften bad vi dem att gestalta livet under den här perioden utifrån sig själva. De fick fundera över frågor som: - hur skulle de ha bott - hur hade de varit klädda - hade de arbetat, och i så fall, var? - vilken samhällsklass hade de tillhört? De ombads också att fundera över de olika stilarna; Romantiken och Realismen, och välja en av dem för att skildra sin bild av livet under den här perioden. De hade tre veckor på sig att jobbade med kol och/eller grafit på stora A2 ritpapper. De redovisade sina bilder i halvgrupp, ett par även individuellt

11 pga motsättningar i klassen. Redovisning skedde muntligt i dialog med konstnären, som genom frågor till eleven ledde en diskussion runt bilden. Fokus låg på innehållet, att eleven kunde visa på tillräckliga kunskaper om ämnet och kunde förmedla tillräckligt mycket information om sin livssituation för att lärare, konstnär och resten av klassen skulle kunna identifiera vem/vad bilden föreställde. Mer sällan diskuterades hur bilden var tecknad, men ibland lyftes vissa delar fram, t.ex. komposition eller förhållandet ljus/mörker om det påverkade bilden på ett speciellt sätt.

12 V.11 Författarporträtt skissa, dokumentera, faktaåtergivning Som en fortsättning på arbetet med Romantiken och Realismen introducerades de författare som är förknippade med stilarna, där många av våra klassiker ingår. Eleverna fick leta reda på fakta om en författare från varje stilriktning och skriva och teckna i sina skissböcker.

13 Det var också en övning i att använda skissböckerna, både för att samla info men också för att få en möjlighet att jobba mer privat och i mindre skala. De samlade stora mängder info och gjorde mycket fina teckningar i sina böcker. De var ombedda att redovisa den skriftliga delen om författarna inför klassen, men alla valde att också visa sina teckningar ur skissboken, vilket var helt frivilligt. Ett stort steg för den här klassen!

14 V Romantiken/ Realismen i litteraturen fantasi, faktaåtergivning I svenskan fortsatte vi arbetet med stilarna och den aktuella perioden i text o bild. För att göra eleverna bekanta med 1800-talslitteraturen och ge dem en möjlighet att undersöka vad som skrevs under den här tiden och varför. De fick i uppgift att läsa två verk - ett från varje stil, välja en scen som de fastnat för och använda sin fantasi men även den info som de samlat i tidigare övningar för att göra två illustrationer, en i realistisk- och en i romantisk stil.

15 Det tog längre tid än beräknat för klassen att läsa två 1800-talsverk, majoriteten var ovana vid äldre litteratur och obekanta med Dickens t.ex. De hade förhållandevis kort tid på sig att slutföra uppgiften, fyra veckor. Trots detta lyckades de flesta slutgöra uppgiften och vi fick ta del av beskrivande, intressanta bilder. Redovisningen skedde muntligt inför klassen tillsammans med konstnären. Genom en öppen diskussion fick eleven berätta runt sin bild och förklara hur hen tänkt samt svara på frågor från klassen.

16 Sammanfattning Målsättningen var att ge eleverna ett verktyg och eget uttryckssätt, fler alternativ för att samla, dokumentera o processa information. Eftersom vi under terminen arbetat med samma tidsperiod har vi haft möjlighet att fördjupa oss och undersöka epoken utifrån flera aspekter. Genom övningar och uppgifter har projektet gradvis på ett naturligt sätt blivit en del av hur eleverna tagit sig an uppgifterna. Bilder och teckning har använts av lärare för att förmedla info till eleverna, t.ex genom bildspel, konstböcker, teckningar på tavlan, och av eleverna för att samla in info, förmedla, uttrycka o berätta. Ett exempel är skissböckerna som fortfarande är med vid varje lektion och eleverna har en vana att teckna/anteckna relevant info, vad de väljer är frivilligt. Ett annat exempel är redovisningarna som bestått av både text o bild, där texten innehåller alla hårda fakta (namn, årtal osv) medan bilden står för det beskrivande, berättande. Bilden kan t.ex visa på klass- och arbetsförhållanden, miljöer, kläder, verktyg, atmosfär, ideal, karaktär. Det har blivit tydligt under redovisningen att bilderna genererar många frågor och reflektioner från gruppen. Det har lett till diskussioner där eleverna visat att de kan argumentera och ifrågasätta, och beskriva hur de tänkt runt sin bild. Det har blivit extra tydliga framsteg hos de elever som haft ett motstånd till muntlig o skriftlig redovisning; med bildens hjälp visar de på stort engagemang och förståelse för ämnet. Den muntliga redovisningen blir också lättare för dessa elever genom att bilden är i fokus och diskussionen förs utifrån den. Förutom det nödvändiga insamlandet av fakta bidrar bilden även till i det här

17 fallet inlevelse, iakttagelseförmåga, känsla för miljöer och mänskliga villkor. För att göra en bild av en gruvarbetare eller ett ingående porträtt av E.A. Poe krävs att man även engagerar sig på ett känslomässigt plan, vilket i sin tur påverkar lärprocessen. Synpunkter lärare: -Jag blev överraskad av hur väl vissa elever uttryckte sig och hur mkt info de förmedlade när de talade om sina bilder. Har genom samarbetet i projektet blivit mer uppmärksam på att elever kan ha andra förmågor än de de visar i den traditionella undervisningen. Även om det tar mycket tid och energi att sätta sig in i ett annat synsätt öppnar det upp nya sätt att jobba på. Vi behöver ha mer förståelse för varandras arbetssätt för att undvika missförstånd som uppkommit på vägen. Ett förslag är att konstnären har möjlighet att bekanta sig med klassen och skolan innan man påbörjar det gemensamma arbetet i klassrummet. metoder för att ge eleverna en så bred grund som möjligt både när det gäller ämnet och bildskapandet. Det är positivt att se elever som har en negativ syn på själva och det de åstadkommer, presterar högt över sin egen och klassens förväntan, de växer och vågar mer för varje lektion. Diskussionerna runt bilderna, och hur klassen tolkar dem har också bidragit till att de nu börjar se bild som ännu ett sätt att kommunicera. För egen del har projektet bidragit med att jag börjat ifrågasätta hur jag själv ser på/ använder/skapar bilder och att jag utvecklats i min yrkesroll. Synpunkter konstnär: Det har varit roligt att arbeta med ett tema över ämnesgränserna och hitta olika

18

19 Bildkällor: Sid. 1: Bild1-2: Elev 8a3 Nyboskolan 2013 (a) Sid. 2: Bild1:Anna Gärberg (b) Sid. 4: Bild1:b, 2:a Sid. 5: Bild1-4:a Sid. 6: Bild1-3:BBC (c), 4:KätheKollwitz Museum, Berlin,5:So-rummet.se,6-7:c, 8:Nationlmuseum, Sthlm (d), Sid. 7:Bild1-2:d, 3:Musée Louvre Lens, Paris,4:Kunsthalle, Hamburg 5:d, 6:New masters gallery, Dresden, 7-8:c, 9:Göteborgs konstmuseum, 10: Art Institute of Chicago Sid. 8: Bild1:a, 2:Tibro Kommun Sid. 9: Bild1:b Sid.10: Bild1:a Sid.11: Bild1-3:a Sid.12: Bild1-2:a, 3: Sid.13: Bild1-6:a Sid.14: Bild1-2:a Sid.15: Bild1-3:a Sid.16: Bild1-12:a

Realismen. Lektionsplanering

Realismen. Lektionsplanering Realismen Lektionsplanering 1 Introduktion Här ser du en målning som gjordes 1881 av en konstnär som hette William Logsdail. Den föreställer London och då bodde det ca 4 miljoner människor där. Många fabriker

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Skolprogram på hembygdsmuseum

Skolprogram på hembygdsmuseum Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram

Läs mer

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vara speciell. Varför är man speciell? Är det för att man inte gillar samma sorts kläder som andra i klassen eller är det för att man gillar

Läs mer

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-03-26 Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Klass 4 Örnen

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren. Digitala verktyg Kursen syftar till att ge den studerande kunskap i och praktisk erfarenhet av tillgängliga digitala verktyg och hur man kan använda sig av dessa i en designprocess. Den studerande får

Läs mer

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär

Läs mer

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Hallands Konstmuseum

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Hallands Konstmuseum Läs bilden Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet Lärarhandledning Ett studiematerial från Hallands Konstmuseum Välkommen till Läs bilden Detta är en beskrivning av hur man kan arbeta med

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 För att nå målen för godkänt skall eleven Redogöra för skiftesreformerna och förändringarna i jordbruket under 1800-talet Redogöra för några betydelsefulla

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Hagagymnasiet läsåret 1516

Hagagymnasiet läsåret 1516 Hagagymnasiet läsåret 1516 Använde mig av Google-formulär, men det såg inte bra ut när jag skulle skriva ut resultatet. Därför kopierade jag innehållet och klistrade in i detta dokument i stället. Vad

Läs mer

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum. Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskole för beredande program vilket innebär att du blir behörig att söka till universitet och högskola. Du får en bred utbildning där fokus ligger

Läs mer

Bildskapande i förskolan Del 1

Bildskapande i förskolan Del 1 Bildskapande i förskolan Del 1 Se Uppleva - Gestalta Och att föra utvecklande bildsamtal Att se med alla sinnen... Drick upp ditt kaffe mamma! Bild: Kristina Anshelm Den betydelsefulla upplevelsen...

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Estetisk verksamhet Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Ämnets syfte och karaktär Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera

Läs mer

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett

Läs mer

Sharing nature på svenska

Sharing nature på svenska Sharing nature på svenska Välkommen på workshop med Enabygdens naturskoleverksamhet. Vårt utepass är uppbyggt så att ni genom att prova på och reflektera kring ett antal övningar ska få kunskap om ett

Läs mer

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för

Läs mer

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

MIRA i Skolan. Reflektionsbok! MIRA i Skolan En bok för reflektion kring kursens olika frågor. I din bok kan du anteckna, rita eller måla tankar och känslor på det språk/sätt som passar dig. Det som du anteckna i din Re-Bok är din egen

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser

Läs mer

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad Läs bilden Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet Lärarhandledning Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad Välkommen till Läs bilden Detta är en beskrivning av hur man kan arbeta med

Läs mer

Reflektionsblad Boksamtal

Reflektionsblad Boksamtal Reflektionsblad Här kan du dokumentera barnens/gruppens respons och funderingar kring den bok ni har läst. Datum: Förskola: Pedagogens reflektioner Använd bladet Pedagogens reflektioner för dina egna reflektioner

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

År 2011 skrev man fram bildämnet som ett kommunikationsämne i den nya läroplanen.

År 2011 skrev man fram bildämnet som ett kommunikationsämne i den nya läroplanen. Varför bild? År 2011 skrev man fram bildämnet som ett kommunikationsämne i den nya läroplanen. Man konstaterade att bildämnet påverkar: - tänkandet - världsbilden - möjligheten att kommunicera - möjligheten

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Kafka. Lärarhandledning. Katarina Bodin & Hanna Nyvaller - 9 mars 2016 LÄRARHANDLEDNING - KAFKA 1

Kafka. Lärarhandledning. Katarina Bodin & Hanna Nyvaller - 9 mars 2016 LÄRARHANDLEDNING - KAFKA 1 Kafka Lärarhandledning Katarina Bodin & Hanna Nyvaller - 9 mars 2016 LÄRARHANDLEDNING - KAFKA 1 Inledning Här följer en lektionsserie uppbyggd kring två noveller av Franz Kafka, Framför lagen och En läkare

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig

Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-09-07 Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket. Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nygatans förskola 2018 2019 Anmäla Kommunicera Utreda Åtgärda Följa upp utvärdera Pedagogisk planering och utvärdering i förskolan (Prioriterade

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 009 huvudstudie Nationell lärarenkät Skolverket 06 0 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

Broskolans röda tråd i Bild

Broskolans röda tråd i Bild Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen

Läs mer

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät [Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Förslag på uppgifter och arbetsupplägg utifrån novellerna Pälsen och Kyssen. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40 LÄRARHANDLEDNING Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Introduktion

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som

Läs mer

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden Tidslinjen 100 år bakåt i tiden Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid - SO, Årskurs 1-3 Syfte Förstå vad en tidslinje är och vad den kan användas till, samt ge exempel på hur olika människor

Läs mer

Lärarhandledning: Jag, van Gogh. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Jag, van Gogh. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Jag, van Gogh Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 11316 Ämne: Bild Målgrupp: Grundskola 4-6, grundskola 7-9 Speltid: 40 min Produktionsår: 2009 INNEHÅLL: Centralt innehåll Det

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç Romantiken Till skillnad från upplysningen, som betonade förnuftet, hävdade romantikerna att det var känslan som var kärnan i tillvaron. Använd era känslor och associationer när ni

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Utvärdering av Arena för min berättelse Ljungby.

Utvärdering av Arena för min berättelse Ljungby. Utvärdering av Arena för min berättelse Ljungby. Inom ramen för projektet Arena för min berättelse valde vi i Ljungby att arbeta med spår 2. Filma och publicera. Vi ville genomföra projektet med en lokal

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder

LÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder LÄRARHANDLEDNING FÖR Lärarhandledningen är tänkt att användas tillsammans med programmet som ni får under föreställningen. Det finns flera olika typer av övningar och uppgifter och vår förhoppning är att

Läs mer

Observations- och analysmaterial

Observations- och analysmaterial 1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.

Läs mer

Carl Larsson vänner & ovänner

Carl Larsson vänner & ovänner Carl Larsson vänner & ovänner Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen, i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan KLIMATET Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan Unga spekulerar och klimatet Universeum och Göteborgs Stad samarbetar kring satsningen KLIMATET. Tillsammans vill vi inspirera lärare och elever

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

identiet Konstpedagogiskt arbete i Västra Götaland sedan 2002 BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE VEM ÄR JAG?

identiet Konstpedagogiskt arbete i Västra Götaland sedan 2002 BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE VEM ÄR JAG? identiet VEM ÄR JAG? BILD & FORM SERIE ANNA-KARIN LIEDBERG ELLA KALOGRITSA Elever färglägger lerskulpturer med akvarellteknik. Kronbergsskolan, Lysekil BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING BERÄTTELSER MED SKUGGOR & LJUS

LÄRARHANDLEDNING BERÄTTELSER MED SKUGGOR & LJUS LÄRARHANDLEDNING BERÄTTELSER MED BERÄTTELSER MED SKUGGOR OCH LJUS Utställningen Tillsammans på Världskulturmuseet i Göteborg handlar om det fantastiska och det svåra med att vara tillsammans. I en av utställningens

Läs mer

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken Kära fanatiker. En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5 Lärarhandledning Tidningsskaparna åk 3 5 Tidningsskaparna I Berättarministeriets program Tidningsskaparna får eleverna inblick i hur en journalistisk process kan se ut och blir medskapare till en tidskrift.

Läs mer

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER Skinnskatteberg Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING En liten

Läs mer

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013 Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

REFLEKTION, TEXTARBETE OCH GRAMMATIK

REFLEKTION, TEXTARBETE OCH GRAMMATIK Torshälla stads nämnd Torshälla stads förvaltning Gökstensskolan Datum: 2011-02 1 (7) Svenska åk 7 Elevens Namn: REFLEKTION, TEXTARBETE OCH GRAMMATIK Mål att sträva mot Utvecklar sin förmåga att i dialog

Läs mer