Sommarminnen fran Skintebo

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sommarminnen fran Skintebo"

Transkript

1 Sommarminnen fran Skintebo ay GuNNan JosEFSsoN sammanstrilld av Ulu R6uss An 1880 forv2irvade min morfar Max Heinemann (i ) och mormor Anna (f. Hirsch, ) egendomen Klinten. Den hade en starkt kuperad tomt pa cirka tvd tunnland och lig i Skintebo, Billdal. (Det iir omr6det mellan Resliden och Lilla Skintebovagen.) Efter mormors bortgang Agde min mor Sigrid Josephsson Klinten. Pa 1800-talet fanns det bara en liten stuga pa fyra rum och k6k. Den kdptes 1860 av byggmastare F.W. Ullrich, som byggde till matsalen med glasverandan och de owe sovrummen. Mellan 6ren i870 och 1880 iigdes Klinten av Jonas Kjellberg. Han uppforde ett stall med vagnbod i en vinkelformad byggnad. Den flyttades 1905 och hade di Ziven materialbod och torvmullsdass. Under morfdr?ildrarnas tid gjordes en del omandringar bade i tradgirden och i villan, som vi kallade Stora Villan. Den hade tr?igolv med breda tiljor, gamla antika ddrrar med vacka beslag och handtag och 6

2 i mitt rum fanns till och med husets enda kakelugn en iikta Marieberg med nisch och b16a iinglar. I bottenvaningen fanns utijver matsalen och glasverandan aven tre stora sovrum, kok och bakom koket en spjiilinhagnad koksgard, dar mycket av kdksarbetet agde rum. Dar fanns en gronmalad tunna, som var triidgardsm?istare varje dag fyllde med vatten fran brunnen. En trappa upp fanns hall, Ilera sovrum och utanfor det vi kallade balkongrummet en stor, jiittelik balkong, som tackte hela taket pi glasverandan. Framfor Stora Villan 169 en rund griismatta med rosenrabatter och bred gring ner till grinden. Mitt emot ldg Lilla Villan. Det var Kjellbergs sviger, Kylberg, som skaflade en flrdig stuga och uppforde den pd Klintens mark. Lilla Villan anviindes for att harbargera de gaster, som sommartid besokte Klinten. Mamma gjorde upp ett besoksschema vid sommarens borjan. Ibland hyrde vi ut Lilla Villan till personer, som vi inte kiinde frin borjan, men vilka senare blev goda viinner till oss. Lilla Villan bestod av en stor veranda, matsal, tre sovrum, kok, jungfrukammare och oinredd vind. PA husets baksida ldg Aven en stor veranda. Under villan fanns kiillarutrvmmen. som anviindes av b6da villorna. Invid staketet, som gick upp mot stora landsvagen, lag tradgardsmastarebostaden. Mina Joriildrar lat uppf6ra denna efter min morbror Karl Heinemanns ritningar. Var tradgardsmastare Nilsson, som kom till oss 1909 och stannade till 1937, da vi salde Klinten vid min fars bortgdng, bodde i bottenvaningen. Separat frin denna fanns en annan ingdng med trappa till overvaningen. Diir hade vi ytterligare gastrum, vilka dock huvudsakligast anvandes av sommarjungfrurna, som var nddvandiga fdr att ldara av det stora hushallet och alla giister. Utanfor stora grinden lag tvd bondgirdar. Den narmaste iigdes av Herman Sandberg. Den bortre av Ivar Sandberg. Ivars barn hette Andrea, Kalle, Margit och Bror. Margit kom varje kvall med ett par stora mjolkflaskor som Magda, vir kokerska, hiillde upp i stora lerskalar. Foljande morgon skummade hon av gradden, den var tjock och fin. Tvdrs civer tomten, ungefar frdn stallplan och uppit, reste sig etr mindre berg pi vars kr6n honsgirden var bel?igen med siirskild kycklinggard. Honshuset var rejalt byggt av Svante Svensson, pappas minadskarl. Det inneholl fiirutom bingar med olika foder och rillagningsplats fdr mat, olika burar lor de olika raserna, ty dessa fick inte blandas. Vi hade bortet hundratalet kycklingar varje sommar. Vdr forsta gria tupp hette Svante Svensson! En gra hona, som var en stor slarva, hette Addle

3 efter min eldste morbrors hustru! Vi hade namn pa vara bersier och sittplatser i tradgarden och likasd pdl vdlra djur. Fortsatte man ijver honsgarden kom man fram till den vag, som gick ner till Stora Villan. Nedanf6i lig stenpartiet med grona vaxter; det var min mammas stora hobby. Gick man sdl 6nnu mera soderut kom man till Klintens hogsta punkt, beniimnd Utsikten. DAr fanns en flaggst6ng och man kunde med kikare se vir segelbit som ldg pd svaj i viken utanfor Skutskar. NAr vi blivit lite iildre fick min bror Orvar och jag en riktig segelbdt av pappa. Et 22 kvm skiirgirdskryssare, ritad av Sjogren, en utpriiglad hirdvindsbit, som var rymlig och liittseglad. Den doptes till Murr, som min mammas syskon kallade henne for. Med denna bit hade vi en underbar tid att lera kanna alla fina oar, som ligger i Askimsfjorden och sedan iiven deltaga i kappseglingar i Kullavik. Oster om utsiktsberget, som delade tomten, befann sig kokstradgarden. Den dominerades av en mdngd drivbiinkar, ett vaxthus, jordgubbsland. Land med olika snittblommor for inomhusbruk. Sparris, kroniirtsskockor, gurkor, hallon, alla de underbara godsaker som finns i en kokstriidgird. I drivhuset fanns alltid mogna tomater, nagot som var ytterligt sa[synt pa den tiden. Pa ett flertal sta[en pa tomten fanns paron- och epplehad, plommon, korsbiir, bigarrier en hel barndoms eldorado av ljuvligheter! Strax nedanfor Utsikten hade pappa ldtit spranga en stor damm f6r att ta vara pa regnvattnet fran berget. Nedtill var dammen forsedd med en kran sa att man med slangar kunde vattna nedre delen av tredgarden. Kring dammen fanns en inhiignad for ankor, som var min pappas standiga sysselsattning. Varje sondag stod pappa och hiingde pa riicket king dammen och matade ankorna. Arets ankungar ats regelbundet upp med borjan pd julafton. Men en bonde och tva ankor overvintrade alltid. Dessa tre ankor bodde i en sarskilt litet hus utan inhagnad, ty de gick fritt tjver tomten. Utover det fasta bestandet av hijns och ankor fdrekom periodvis andra djur. Nigra somrar holl vi far jag vill minnas att det var under forsta varldskiget. Vidare har vi haft getter och nagra Ar kalkoner och kaniner, som min mamma sdlde med god fortjanst. F6rutom Klintens egna havor hade vi fasta leverantorer som regelbundet forsag oss med livsmedel. Friimst av dessa var August. Han bodde i en liten stuga ett par kilometer frdn Klinten. Han var fiskare och specialist pi tdngriikor, men sdlde iiven vitling, skiiddor, hummer och krabbor. Hummern kostade regelbundet 50 ore styck i min barndom. a

4 August fick alltid en pilsner i koket niir han kom och dar berattade nan de mest hepnadsvackande historier. Niir familjen Kjellberg iigde Klinten var August bland annat med om att beira upp kveke som fyllnad i bcrgsskrevorna sa att vextlgheten kom i gang, och att greva den fcirsta brunnen, beliigen nedanlor Stora Villan. En vinter byggde han pa begaran en bat at oss. En bred eka, sex meter lang och stadig. Rena karnvirket med 16laskar placerade lingt ifr6n varandra. Inte en spik eller skruv - borden var enepinnade tillsammans. Pd min friga vad han skulle ha for ekan svarade August att det hade ju tagit lang tid att gora ekan sa han skulle nog vilja ha trettio kronor for den! Han accepterade trettiofem konor sedan han fett splitsa i en fanglina i stiiven. En annan fiskare bland vdra viinner var Axel. Han hade ett stort trag pd axeln, diir det liig humrar och skiiddor skilda at av ett stycke oljig duk. Augusta hade ett litet torp i narheten, diir hon fodde upp utmarkta kalvar. Varje giing hon skulle ha slakt kom hon och tingade bort alla delar av kalven innan hon slaktade den. Ett par ginger i miinaden kom brodvagnen. pi en flakvagn hade bagarn byggt upp en stor hiig 916 lida inredd med skjutdorrar och massor av fack. Ekipaget dfogs av en aldre spattig miirr och bagarn sjiilv satt pd nagon sorts kuskbock och skek hogljutt ut att han hade kommrt: Han hade sitt bageri borta i hagen just dar Sarovagen korsar Sdrobanan. Karamellgumman kom ett par ganger under sommaren. En iildre, krokryggig gumma som sjiilv bakade polkagrisliknande karameller. De yar underbart goda och i bokkripet hade mamma en stor burk med sidana karameller. Positivhalaren kom varje sommar och stod och vevade fram melodier pi sitt positiv och forde ett fruktansvart ovdsen. Han sdlde lyckobrev, smii bollar fiista igummisnoddar och annat krafs. Han fick en slant oara han forsvann och spelade nagon annanstans! Det var herligt pa landet! Utflyttningen frin stan skedde i allmanhet i maj och vi stannade till iborjan av september. En flakvagn forspand med tva hastar. kusk och Svante Svensson fran pappas kontor, korde ut flyttlasset med alla larar, kistor. koffertar m.m. Mamma och jungfrurna hade redan tidigare varit ute ivillan och stadat och gjort iordning. Mamna och vi barn tog taget och pa kviillen kom ocksi pappa med taget. Vi hade flyttat ur till sommaren.

5 Jag ser fortfarande for mig den ljuvliga vzige ner till sjon. Vi gick ut genom en liten grind, over Elle-Kalles gard. Elle-Kalle, eller Carl Corneliusson som han hette, var var ndrmaste granne och hade ett jordbruk soder om Klinten. Man foljde en liten smal korviig eller stig, som vindlade ner mellan siidesfelten. Denna vag finns inte kvar. Den hade breda diken och i dessa diken fanns all vzirldens vackaste blomster. Dar fanns iilggriis, riillekor, smorblommor, priistkagar, gulkagar, enstaka tornrosbuskar, kattfot, styvmorsvioler - en mingfald av sommarens blomster. De utsande en hiirlig doft och hiirtill kom ett fladder av fjzirilar och bin och andra honungs2itare. Sd smaningom, efter ett par kokar, retades vagen ut och man nalkade sjcin. Man sig di havet och blomdoften blandades upp med den mest ljuvliga siilta. Man gick over jzirnviigen och kom ut pd den sista stora harliga engen, som gick iinda ner till strandkanten. Hair vaxte sedum och saxifraga m.m. Hiir fanns den mest intensiva doft av hav och vatten, tang och salt, som jag nagonsin kant. Att en solig dag 96 dver denna ang var nagot av en njutning. Framfor sig hade man di en spiinnande krabbfingst eller en segeltur. Man hade fcirviintningar pi nigonting om mojligt iinnu Ijuvligare. Doften frin denna iing kan jag innu kanna i minnet. Till hoger om den mjuka strand2ingen var ett par klippor och nedanlor lig ett antal bryggor, dar skinteboborna hade sina roddbatar. Det var linggrunt, lerbotten med tang, ett eldorado for riik- och kabbfiskare. Strax efter bitbryggorna ldg nigra badhus, som horde till de storre villorna. Vdrt badhus var gulmdlat med vita knutar och karminroda dorrar. Bakom badhuset var en stor bassang med lostagbara liimmar, vilka togs upp pa vintern. Den viinstra dorren kallades varmbadhuset och hiir stod faktiskt eft badkar av zinkplat. Mellandorren gick till maskinrummet en uppeldningsanordning som forsag badkaret med nodvandigt varmt saltvatten, som pumpades upp frin sjon. Den tredje dorren ledde till kallbadhuset, helt enkelt en avkliidningshytt. Fr6n samtliga dorrar kom man ut pa en liten bradgang, varifrdn en trappa ledde ned i bassiingen. Varje vdr muddrades bassangen upp och forsigs med ny sandbotten. Sliilv har jag aldrig sett varmbadhuset i funktion, men det har berettats for mig att min mormor, Anna Heinemann. lat spanna for h6st och vasn och koras ner till badhuset, diir hon intog varmbad regelbundet. Ofta serverades tilngbad. Maskinrummet fungerade aldrig under min tid sd varmbadhuset anvdndesom upplagsplats fcir segel och tillbehor till l0

6 bitarna. Niir vi var smi gick mamma med oss ner for att bada och da badades det i bassiingen. Att lara sig simma i denna konstgjorda pol var otankbart och vid tilltagande ilder insdg vi givetvis det helt omojliga i att bada i badhuset. Utanfor bdtbryggorna ligger den lilla on Skutsker. Familjen Setterborg, vdra grannar, hade h2ir byggt upp ett eget badhus med ldng brygga ut i sjon, iran vilken man kunde hoppa pa huvudet. Fru Setterborg (f. Allen) var iinka och en fortjusande gammal dam, som jag tyckte mycket om att prata med. Hon och hennes vdninna, en froken Svensson, som bodde lite lengre bort i en stuga, rodde varje dag ut till Skutskiir och badade. Nar de inte anviinde badhuset stod det till v6r disposition. Ar 1937 sdldes Klinten och nu 1984 lir den stora tomten delad och en mangd villor ar uppforda dzir. Riidda havet Viistkustaktion -84 ay Kl,rs Alsrn6u DEr AR EN DAG I JULr. Denna dag likom de flesta andra dagar i minaden kommer Pallas, en ombyggd tullkyssare, in i en hamn langs vastkusten. Nar biten har angjort kajen utbryter en livlig aktivitet. Folk kommer upp ur baten och biir iland akvarier och utstallningsskarmar, andra ar utnadda till hagrar och sjoodjur och frin land striimmar folk till. Det ar Faltbiologernas Vastkustaktion, som har kommit till hamnen. Det var pa riksersmotet'84 som id6n fick ordentligt gehor hos medlemmarna och ett livligt planerande, anordning av utstiillning m.m., piborjades. Drivande kraft bakom projektet var en pojke frin Askims Friltbiologer. Vastkustaktion '84 skulle visa sig bli den kanske storsta och mest uppskattade aktion, som Fiiltbiologerna genomfort. Aktionen pdgick under hela juli minad och tva batar, fullastade med glada F?iltbiologer besokte de flesta av Vastkustens hamnar. En bat utgick fr6n Strdmstad i norr och en annan utgick frin Bdstad isoder. I slutet avjuli mottes de bagge batarna i Goteborg. Som avslutning anordnades, l8-19 augusti, ett symposium for forskare, politiker och andra intresserade, samt en konsert, b:ida pd studentkaren igotebofg. 11

Jag var född i torpet i Perserud den 30 mars 1876 mina första. minnen har jag märkvärdigt nog ej från mitt hem utan från min

Jag var född i torpet i Perserud den 30 mars 1876 mina första. minnen har jag märkvärdigt nog ej från mitt hem utan från min 1 Karolina Harnesks berättelse. Jag var född i torpet i Perserud den 30 mars 1876 mina första minnen har jag märkvärdigt nog ej från mitt hem utan från min mormors. Om jag kunde vara 2 eller 2½år var det

Läs mer

et var för varmt i rummet där vi satt. Första gången han kom hade han haft med sig sin mor. Jag hade hämtat dem ute i väntrummet, där stod ett bord

et var för varmt i rummet där vi satt. Första gången han kom hade han haft med sig sin mor. Jag hade hämtat dem ute i väntrummet, där stod ett bord D et var för varmt i rummet där vi satt. Första gången han kom hade han haft med sig sin mor. Jag hade hämtat dem ute i väntrummet, där stod ett bord med serietidningar, några få böcker och legobitar.

Läs mer

Berättelser om livet i bostadsrättsföreningen Hornlampetten

Berättelser om livet i bostadsrättsföreningen Hornlampetten Berättelser om livet i bostadsrättsföreningen Hornlampetten Innehåll Inledning 1 Gurli Jag flyttade in 1943 och då var det helt nybyggt. 2 Greta Det var som att bo på landet; rådjur och harar i skogen

Läs mer

Vi skriver i Upplands-Bro

Vi skriver i Upplands-Bro Att bläddra och söka i dokumentet Hur förflyttar du dig i detta dokument? - Det innehåller många hundra sidor Du kan söka efter artiklar av viss författare och artiklar inom visst geografiskt område? Detta

Läs mer

SAGOSTIGEN AB ENTRÉSTUGAN 0157-441 24 HÄLLARENS GÅRD CAFÉSTUGAN 0157-440 33 640 32 MALMKÖPING www.sagostigen.se FAX: 0157-442 72

SAGOSTIGEN AB ENTRÉSTUGAN 0157-441 24 HÄLLARENS GÅRD CAFÉSTUGAN 0157-440 33 640 32 MALMKÖPING www.sagostigen.se FAX: 0157-442 72 TRE BJÖRNAR ASKUNGE- PRINSENS SLOTT BOCKARNAS BRO TUMMAHÅLET ARBETSBYTET DVÄRGEN SNÖVIT LEK- OMRÅDE ASKUNGEN LINBANA LADUGÅRDEN *TOALETTER CAFÉ MORS LILLA OLLE KEJSARENS NYA KLÄDER SÖTGRÖTEN PRINSESSAN

Läs mer

Berätta nu, Eva, sa min bror. Du lovade att berätta allt när du kom tillbaka från Skogstorp. Berätta allt, vem kan berätta allt? Jag hade bett Einar

Berätta nu, Eva, sa min bror. Du lovade att berätta allt när du kom tillbaka från Skogstorp. Berätta allt, vem kan berätta allt? Jag hade bett Einar Berätta nu, Eva, sa min bror. Du lovade att berätta allt när du kom tillbaka från Skogstorp. Berätta allt, vem kan berätta allt? Jag hade bett Einar att följa med på min resa till pappas föräldrahem, men

Läs mer

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige RÄDDA BARNEN 2014 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

Minnen från Skackerud, Ånimskog, Dalsland av Nils Petersson 2008

Minnen från Skackerud, Ånimskog, Dalsland av Nils Petersson 2008 Minnen från Skackerud, Ånimskog, Dalsland av Nils Petersson 2008 Jag som bidrar med den här redogörelsen för livet på gården Skackerud i Ånimskog heter Nils Petersson. Jag föddes 1922 och kom att vistas

Läs mer

Copyright 2011 Enköpings kommun

Copyright 2011 Enköpings kommun Utgivare: Enköpings kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Formgivare: Kristina Gyld och Angelica Runqvist, Enköpings kommun Illustration omslag: Charlotta Carlqvist, Charlotta Illustration Foto: se respektive

Läs mer

Om en del av Wetseras historia väsentligen under 1960-talet

Om en del av Wetseras historia väsentligen under 1960-talet Om en del av Wetseras historia väsentligen under 1960-talet (Bertil Johnsson) Nedan finns ett utdrag ur min far, Thor Johnssons, minnesanteckningar En kort sammanställning över mitt liv här på jorden,

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

Den fula ankungen. Om sagan

Den fula ankungen. Om sagan Den fula ankungen Den fula ankungen liknar en folksaga, men berättelsen skrevs av den danske författaren H C Andersen på 1840-talet. Det var en gång en ankmamma som byggde sig ett bo vid en liten sjö.

Läs mer

Kapitel 4 ÄR DET NÅGON SOM HAR RINGT? Publicerat med tillstånd Alex Dogboy Text Monica Zak Opal 2003

Kapitel 4 ÄR DET NÅGON SOM HAR RINGT? Publicerat med tillstånd Alex Dogboy Text Monica Zak Opal 2003 Kapitel 4 ÄR DET NÅGON SOM HAR RINGT? En dag när Alex var ensam i huset bestämde han sig för att gå in i mosters rum där hon sov tillsammans med sina döttrar. Där inne fanns det något som han ville se,

Läs mer

V å r a Ö a r Stort och smått från Björkö-Arholma Hembygdsförening - Nr 9/2007

V å r a Ö a r Stort och smått från Björkö-Arholma Hembygdsförening - Nr 9/2007 V å r a Ö a r Stort och smått från Björkö-Arholma Hembygdsförening - Nr 9/2007 Tebacken under sju generationer Av Siri Dahlberg Ordet te eller tä var den lokala benämningen på fägata. Det finns flera te

Läs mer

Stenen i mitt hjärta. Mitt hjärta av sten. Dess såriga yta.

Stenen i mitt hjärta. Mitt hjärta av sten. Dess såriga yta. GREKLAND. ÖARNA Ibland inträdde ett slags siktdjup. Schakt, rakt ner genom tiden, livet. Och långt därnere något som liknade lycka. Vägarna ner från bergen. Svalare i luften i skymningen, rent av kyligt

Läs mer

Ulla Skovsbøl Vi delar ett hav

Ulla Skovsbøl Vi delar ett hav Ulla Skovsbøl Vi delar ett hav Illustrationer Eva Wulff Det Økologiske Råd och Frugtformidlingen VI DELAR ETT HAV - Östersjövänlig mat Publicerad av: The Ecological Council och Frugtformidlingen Text:

Läs mer

Besök flyktingarna.se för att läsa fler berättelser och hjälpa till att sprida dem. 33

Besök flyktingarna.se för att läsa fler berättelser och hjälpa till att sprida dem. 33 Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Flyktingarna.se: Jag vill leva mitt liv men tiden går, åren tas ifrån mig Flyktingarna.se är en partipolitiskt,

Läs mer

Alarmklockan tjöt envist. satte sig sakta upp och tryckte av klockan. Hon tände lampan och drog sig upp. Det var en helt vanlig morgon. Hon åt frukost och klädde på sig. Hon drog sin borste genom hennes

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

fl å9ta antflcknifl9at Ilt miflflflt au

fl å9ta antflcknifl9at Ilt miflflflt au Sandviklln flå 1870-1880-ta~lln fl å9ta antflcknifl9at Ilt miflflflt au Si9tiJ ~ötalluofl 1948 aa.:""a,. A--.~? ~ ~ ~... d'~."" jh" 167/?- I'BD...,.~~ ~1'--'~ ~ ~ --- ~., 11._ /9~8 NÅGRA ANTECKNINGAR UR

Läs mer

Min pappa har Asperger syndrom

Min pappa har Asperger syndrom Min pappa har Asperger syndrom Magnus Stephensen Min pappa är ingen Asperger-pappa. Min pappa har däremot diagnosen Asperger syndrom. En diagnos är ju, när det kommer till kritan, inte mer än en benämning

Läs mer

En vanlig dag i Kongo-Brazzaville

En vanlig dag i Kongo-Brazzaville En vanlig dag i Kongo-Brazzaville Ett rollspel Ledarmaterial För barn mellan 7 och 9 år, eventuellt ända upp till 11 år En vanlig dag i Kongo-Brazzaville Ett rollspel Introduktion Detta är ett ledarmaterial

Läs mer

Våga ta steget. flytta till Karlskrona

Våga ta steget. flytta till Karlskrona Våga ta steget flytta till Karlskrona Våga ta steget Längtan efter nytt 1 2 3 4 5 De njuter av friheten i Bjälkatorp Årstidernas skiftningar utanför fönstret på Aspö Drömmen om Sverige blev sann i Tving

Läs mer

Nu är jag en helt vanlig person som är med i livet. Intervju med Jannice Andersson

Nu är jag en helt vanlig person som är med i livet. Intervju med Jannice Andersson Nu är jag en helt vanlig person som är med i livet. Intervju med Jannice Andersson Jannice, 29 år, har gått ner 40 kg. Cecilia Bergh i Intervju med Jannice Andersson Jannice: - För två år sen vägde jag

Läs mer

Natur över gränserna

Natur över gränserna Natur över gränserna När tyskar, danskar och sydsvenskar delar skog med varandra Markus Idvall Vid kanten av skogen ligger vårt fritidshus. Varje sommar kör vi de cirka tjugo milen från det lilla samhället

Läs mer

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant VTI notat 83 2000 VTI notat 83-2000 Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant Författare FoU-enhet Projektnummer 40346 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Gunilla Sörensen

Läs mer

Gå ut. i hela din värld

Gå ut. i hela din värld Gå ut i hela din värld 2 Introduktion Välkommen till undervisningen Gå ut i hela din värld. Det är väl investerad tid. Vi vet att Gud kommer att välsigna dig som tar denna tid att låta dig utrustas. Satsa

Läs mer

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade många gäster från utlandet. En av dom tyska prinsarna uppvaktade

Läs mer