et var för varmt i rummet där vi satt. Första gången han kom hade han haft med sig sin mor. Jag hade hämtat dem ute i väntrummet, där stod ett bord
|
|
- Mona Jakobsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 D et var för varmt i rummet där vi satt. Första gången han kom hade han haft med sig sin mor. Jag hade hämtat dem ute i väntrummet, där stod ett bord med serietidningar, några få böcker och legobitar. Jag beklagade problemet med elementet. Det var i början av min praktiktid. Jag hade inte varit där så länge. Kontoret låg i en gammal träbyggnad, värmen i rummet fick mig att öppna fönstret och vågor av kall luft blandades med den varma, i rummet fanns ett alldeles speciellt os från busshållplatsen nere på vägen. Elementet var antingen kallt eller så gav det för mycket värme. Jag satt vid skrivbordet, mittemot dem. Jag hade läst den korta journalen. Han var nio år. Han tittade ofta på sina gympa skor, ansiktet försvann under kepsen som han inte hade tagit av sig. Magnus hette han. Han vilade blicken där nere utan att säga något. Vi hälsade, och modern berättade lite. Jag försökte fortsätta, jag frågade om de hade pratat med varandra innan de kom, om det var något särskilt de hade undrat över före vårt samtal. Jag lyssnade på modern. Hon pratade ett tag till, innan hon också blev tyst. Hon såg på honom. Vi såg på honom båda två. Senare kom han ensam. 5
2 Han tog av sig jackan och hängde den över stolen, med ena ärmen för långt ner, det verkade som om jackan skulle glida av. Han höll saker och ting med sin vänstra hand, den högra hade varit gipsad en tid. På akutmottagningen hade han berättat att han hade skadat den när han ramlade av cykeln. Ett finger var brutet. Men han pratade inte om det på mitt rum. En dag när han var hos mig gjorde jag en inspelning, jag använde en diktafon som jag bara lade fram på bordet. Jag tänkte att han kanske skulle fråga varför diktafonen låg där, men han sa ingenting. När jag efteråt lyssnade på inspelningarna var det långa sekvenser med de vanliga ljuden i rummet, men bara några få minuter med våra röster. Han brukade titta på skrivbordet och den mörka, blanka skärmen på min dator. Burken där jag hade kulspetspennor och blyertspennor. Hans blick som följde golvlisterna, väggen upp mot taket, såg över min axel, på något bakom den. Bordet, stolen han satt på. Han lade händerna på armstöden och höll om det ena med fingrarna på den vänstra handen som inte var skadad, höll i det som stöd. Som om han var osäker på om inte stolen kunde tippa bakåt, och om det fanns någon punkt som tog emot då. Jag har inte så stor lust att vara här, sa han en gång. Han talade långsamt, det tog tid innan varje ord kom ut. Jag förstår det, sa jag. Jag vet inte varför jag måste vara här. Hans röst var inte klagande, bara låg. Hans hår var halvlångt, ibland satt han och drog i det, kände på det, innan han lade händerna på 6
3 armstöden eller stödde vänster armbåge mot den och lät huvudet vila mot handen. Det var svårt att tro på det där med cykeln. I journalen nämndes misshandel. Det var bara ett par gånger han sa något särskilt. Han pratade om att de brukade bygga modellflygplan, han och fadern, hur de packade upp asken och lade ut delarna av flygplanskroppen och vingarna på matbordet hemma. Han pratade om brännarna och lukten av limmet som ofta var så stark att han blev illamående. Det svåraste var att sätta de första delarna på plats. Jag hade sett den skadade handen, jag försökte att inte titta på den, ljuden från gatan, därute fanns det en hel dag som lät sig formas av olika detaljer, dörrar i byggnaden som öppnades och stängdes, jag hörde att någon sprang i trappan, bilar som körde förbi nere på gatan. Skrivbordet. Hyllorna. Korridoren utanför, dörrarna och trappan. Han böjde sig fram och såg på skorna, fingrade på skosnörena, kollade dem. Men de var ordentligt knutna. Han nämnde en sorts modellflygplan. Namnet på dem. Jag skrev ner det. Jag hade ett ritblock i knäet, egentligen hade jag tänkt riva loss ett blad och fråga om han ville rita. Jag antecknade modellflygplanstillverkarens namn i blocket. Jag saknade något att skriva. Något att koncentrera mig på, ta tag i. Jag kände kulspetspennan i min hand, partiet med mjukare plast som skulle ge ett bättre grepp. Jag förstod inte varför det hela stannade upp. Han tog en av mina andra pennor från bordet, vred på 7
4 den, och jag kom att tänka på en keramikbit jag hade sett på ett museum, ett ord som var inristat i den. Konservatorn som höll fram föremålet hade berättat att det var ett utdött språk. Han hade talat om för mig vad det betydde, det som stod där. Men ingen använde längre det ordet, hade han sagt. Varför har du dem i en burk, sa Magnus på mitt rum. Det var samma dag som han hade pratat om flygplanen. Jag hade öppnat fönstret helt och hållet, vi hörde allt utanför. Jag såg på burken med pennorna. Jag sa något om att det var praktiskt. Jag hade glömt vad ordet ansågs betyda, det som konservatorn hade talat om för mig. Den ursprungliga betydelsen. Han såg på den mörka datorskärmen, gnuggade sig på kinden. Jag försökte få kontakt med hans blick, där det som kanske varit vrede hade skapat en smal springa, på insidan av den var det tomt eller utrymt, i det varma rummet, byggnaden med värmeelementet och ljudet av det som rann inuti det. Jag frågade om han ville ha ett glas vatten, eftersom det var så varmt. Jag sa att jag skulle hämta åt oss båda. Den sista halvtimmen var han tyst igen, och jag försökte prata om hans skola. Och så var tiden slut. Han kliade sig på kinden. Han reste sig. Vi sa hejdå. Han gick ut genom dörren som han brukade. Till väntrummet. Jag såg det inte men jag tänkte att han tog på sig jackan, att han böjde sig ner över skosnörena på det där långsamma sättet, för att kolla, och efteråt skulle han gå ut genom dörren till trappuppgången, stänga den, springa nerför trapporna, ner till vägen, stå vid 8
5 busshållplatsen eller bara gå. Komma till ett hus, vara i ett rum. Och på ett bord där stod flygplansmodellerna. Bräckliga, men ändå komplexa, detaljerna i flygplanen är nästan perfekt återgivna efter de större maskinerna. Minimalistiska kopior. Resterna av ett utdött språk.
6 J ag tror att jag ritade en karta över det här huset när jag var barn. Jag ritade rummen med fel proportioner. Jag placerade sängen och skrivbordet mitt i rummet. Trädgården var för stor, garaget också. Jag ritade mina föräldrar på var sin stol i köket. En av dem sträckte ut en arm över bordet. Jag ritade en älv nära huset, trots att den ligger flera kilo meter bort. Perspektiven var fel. Men det var min uppfattning av hur saker och ting hängde ihop. Strömmen har gått. Kanske för några timmar sedan, medan det fortfarande var natt. Temperaturen måste ha sjunkit snabbt, kylan kryper in och det känns som om den samlas på en punkt och stannar kvar där. I källaren hittar jag ficklampan, låser upp proppskåpet och lyser in i det. Elmätaren med en platt metallskiva som roterar. Jag för upp den röda plastspaken. Det börjar surra där uppe. Som barn var jag rädd för den här källaren, rädd för någon diffus situation ur en bok, en saga, en film. Jag stänger skåpet. I köket böjer jag mig ner och tar upp trasan för att vrida ur den över hinken, och ovanför mig, i det rektangulära plasthöljet kring lysröret, ligger insekter från sommaren fortfarande kvar. För 10
7 att få ut dem måste jag lossa på höljet. Jag hänger undan trasan, jag tänker inte på någonting. Jag låter bli att tänka. Tänka kommer alltid senare, kanske när jag slår upp tidningen. Inte nyheterna, det som står inuti, men att jag känner papperet i handen, eller att jag kommer ut från badrummet eller öppnar bildörren och plötsligt känner att detta är nu. Genom fönstret ser jag att det börjar ljusna, grannens barn väntar utanför trädgårdsstaketet. Den ena sitter på huk och stoppar ner termosen i en påse, medan brodern står och tittar på. Grannen låser dörren, hon tar i dörrhandtaget för att känna att det är låst, en gång, en gång till. Nu ropar hon åt dem och pekar upp mot vägen. Om jag tar ett steg bakåt är de försvunna igen, och jag kan tänka de vanliga tankarna. Hur kallt är det ute, kommer det snö i dag. Finns det ett ställe där någon. Jag har satt på radion. De ringde från polismyndigheten. Det var i går. Jag höll på här eftersom jag hade några lediga timmar. I telefon berättade de om Eli. De sa att det gällde en flicka jag kände som hade anmälts saknad. Hon har gått bort sig på en skolutflykt, sa de. Jag minns henne tydligt. Hon satt på samma stol där alla brukar sitta, framför ett bord. I mitt rum. Åtta år. Hon hade just börjat i tredje klass. Hon gick ofta för sig själv. Jag skrev några ord till skolsköterskan om henne. Ensam, skrev jag. Jag satt och funderade på ordet en stund, jag minns det. Att det var ett vanskligt ord att använda. Men jag använde det ändå. Ensam. Hon behöver följas upp. Det var det jag skrev. Hon kom till mig flera gånger under loppet av några veckor, tidigt i höst. 11
8 Det var modern som hade bett att jag också skulle vara med. Jag åkte tillsammans med Marie från barnavården i går eftermiddag. Vi lyssnade på nyheterna i bilen, men det kom inga nyheter om att någon saknades. Framme vid huset såg jag att det var mörkt på övervåningen, de rosa och lilarandiga barngardinerna i ett av fönstren. På dörrmattan framför den breda dörren stod det Välkommen. Till vänster, bredvid dörr karmen, hängde en liten, sned keramikskylt, de otydliga bok stäverna hade ristats in ojämnt, deras namn. Jag såg Elis namn bredvid broderns. Modern fanns inte i vardagsrummet när vi kom in. En polisman hade släppt in oss. Elis far reste sig ur soffan för att hälsa. Han var lång, kraftigt byggd, han uttryckte sig för omständligt, i början av varje mening verkade det som om det var något mer, något viktigare han ville förklara, något han inte kom i gång med förrän meningen var slut. Han visade att vi kunde slå oss ner, en handrörelse mot stolarna. På pianot vid ena väggen låg ett nothäfte uppslaget. Titeln på en barnsång. Teckningarna på väggen vid matbordet i den andra delen av rummet. Där hade de kanske suttit och ätit middag dagen innan medan de pratade om olika saker, om hur dagen hade varit. Barnen på var sin stol, Eli och hennes bror. De vuxna bredvid dem. I deras vanliga hus, med de vanliga föremålen, teckningarna och barnsångerna, verkade det bara som en lek. Och att Eli kanske ändå hade åkt ner igen tillsammans med de andra i sin klass, att hon hade varit med i bussen de använde till färden upp och ner från fjället, men att hon hade gömt sig. Och nu fanns hon fort farande där i 12
9 huset. De hade bara inte upptäckt det. På det sättet som de kanske förbisåg saker och ting, inte riktigt lade märke till det hon sa. Eller gjorde. Det jag också kan ha förbi sett. Medan de samtalade tittade jag på ena kortväggen utanför köket där trappan fortsatte uppåt. Det hängde flera teckningar där. När hon ritade skrev hon sitt namn i ett hörn, längst ner på papperet. Men ett par gånger hade hon skrivit det på himlen, jag minns det. Hon hade skrivit namnet först och målat blå färg över det efteråt. Skolan hade hyrt bussen. Det var hon från polisen som talade. Det var menat som en heldagsutflykt för två klasser, sa hon. Det är en välbekant väg för skolorna i det här området. Nu hade även modern kommit in i rummet. Hon sa något till oss. Vi såg alla på henne. Eli gladde sig åt utflykten, sa hon. Hon vinkade åt mig från bussen. Hon satte sig i soffan bredvid mannen, han lade armen om henne och hon lutade sig fram mot cigarettpaketet, fingrade på det innan hon släppte det igen. Hon upprepade samma sak. Eli vinkade åt mig genom bakrutan. De hade kommit för sent på morgonen, berättade modern. De hade försovit sig men hann till bussen just när den körde upp mot gamla skjutbanan. Och vidare uppåt, tänkte jag. Det finns en fin rastplats på vägen upp, föräldrar brukar åka dit med barnen. Det är en småstad, alla åker till samma ställen. Om sommaren tar de med sig filtar, de har olika terränglopp och tävlingar. Om vintern finns det ett ställe i skogen där det går att rasta i en 13
10 kåta. Men bussen med skolklasserna åkte ända upp på fjället. Chauffören körde så långt upp som vägen går, och sedan gick de in mot myren. Barnen som sprang omkring i området. Några av flickorna skulle gå för sig själva, bara ett femtiotal meter från rastplatsen. Eli följde efter, eller de vuxna hade frågat om hon ville gå, om hon inte ville vara med de andra flickorna. När de försökte samla grupperna igen hittade de henne inte. Hon hade inte kommit tillbaka. Jag märkte att den kvinnliga polisen såg på mig medan hon pratade. Hon sa att de vuxna letade tillsammans med barnen, men så blev vädret sämre. Flickan anmäldes saknad efter ett par timmar. Sökandet är i gång, sa hon, det har blivit mer organiserat under dagen. Jag flyttade blicken, jag kastade en hastig blick på modern som satt hopsjunken under mannens tunga arm. Hon sa att hon kom ihåg mig. Vi var båda inne i Elis rum. Hon kom ihåg mig därför att Eli hade pratat om mig. Vi stod framför arbetsbordet. En rosa plastmatta där Eli brukade sitta och skriva. Sängen med sängkläderna, kudden med avtryck där hon hade legat. Eli hade vaknat på morgonen, sett det rummet. Du är psykolog, eller hur, sa modern. Jo, sa jag. Hon vände ryggen åt mig och sa något mer, till höger om henne skymtade jag trädgården genom fönstret, halvfrusna rönnbär bland de svarta grenarna. Ett fågelbord som de hade placerat på en påle som inte verkade ha kommit tillräckligt långt ner i marken utan stod snett, en pil som pekade 14
11 utåt-uppåt. Två plaststolar vid husväggen på verandan, de måste ha glömt att ta in dem, stolarna stod en meter ifrån varandra. I den ena låg lite regnvatten. En pojke där den öppna trädgården fortsatte ut på ett gärde, på den ena sidan såg jag resterna av det ursprungliga staketet, bara några få rostiga stolpar med nätet uppslitet på flera ställen. Elis bror. Jag hörde de andra redan på väg ut, rösterna var svagare, kanske stod de i hallen. Det var precis som om jag kände det på mig, sa hon. Jag frågade henne vad hon menade med det. Att det skulle hända något, sa hon, på den där utflykten. Eli var så frånvarande. Men hon mindes inte exakt hur det hade varit. Det var alltid kaotiskt på mornarna och de höll på att komma för sent till bussen i dag. Han hade varit irriterad för att de hade försovit sig. Hennes man. Jag tror inte hon tog det så hårt, sa hon. Det är ofta lite stressigt på morgonen. Hon vet att det inte är viktigt. Hon tittade hastigt på mig. Vi grälar sällan, sa hon. Nu. En journalist från lokaltidningen hade ringt om bilder. Jag såg på högen med fotografier som hon hade lagt fram på skrivbordet, fotografier av Eli. Ett av dem som hon hade valt ut och ställt upp mot läslampan. Det måste ha tagits i höst, för på fotografiet var hon fortfarande som när hon satt i mitt rum. Den bleka hyn, fräknarna, det lite matta rödgula håret, sammanhållet med ett spänne på var sin sida om benan, hon log osäkert, en tråd som såg ut som om den hade förts snett 15
12 över pannan, ett hårstrå kanske, det liknade ett långt, smalt ärr. Jag undrade om hon mindes något mer. Var det något annat, sa jag. Jag vet inte, sa hon. Det välstädade rummet där vi stod, hästaffischerna på väggen. Hur modern höll armarna om sig och strök upp och ner längs överarmarna, som barn gör när de vill visa att de fryser, så mager att hon nästan verkade hjulbent, som om hon stod på två pålar som skulle kunna falla åt var sin sida. Hon släppte taget om armarna, förde håret bakom öronen. Jag plågar henne, tänkte jag. Plågar henne när jag borde stötta henne. Som om vi skulle kunna hitta Eli ifall jag ställde de rätta frågorna. Jo, hennes bror körde bort några fåglar från fågelbordet som hon hade gjort. Men det betyder väl inte något, eller? Jag såg pojken utanför. Han stod bara och väntade. Kanske hade de bett honom gå ut medan vi var där. Nej, sa jag. Jag frågade om hon tyckte att man tog sig an henne. Jag sa att hon kunde kontakta mig igen. Hon svarade att det var bra. Efter samtalet gick vi nerför trappan igen. Hennes man stod där tillsammans med de andra. Jag märkte att han tittade på oss. Mamman följde mig ut till bilen, medan han stod kvar i dörren och pratade med poliskonstapeln. Hon stod kvar en stund framför bilen tillsammans med mig och Marie, men så sa hon att hon ville gå in igen, det var kallt, och när hon kom upp på trappan lade mannen armen om henne, 16
13 samma arm som han hade lagt om henne i soffan, på samma sätt. Det verkade som om han lotsade henne in, medan hon kapitulerade, som om hennes kropp hade upphört att röra på sig, jag märkte att hon såg sig om en gång under den halva minuten innan de var inomhus och dörren stängdes. Pojken som jag hade sett från fönstret stod fortfarande en bit bortom terrassen. Men han måste ha flyttat sig tillräckligt mycket för att få en skymt av det som försiggick på framsidan. Han hade inte dragit upp blixtlåset på jackan, den var öppen. Bakom honom låg de platta grå fälten, med några få små, mörka högar. Ljudet av röster i radion, de talade nyss om Eli i nyheterna. Jag försöker stänga ute själva innebörden av det som sägs, få det att låta som ett gnolande utan toner, som en otydlig sångtext, eller bara ett rabblande. Det hjälper att ha det där, ljudet i rummet, det utplånar något som verkar som om det stramar åt, som ligger och spänner, något som jag måste ha tänkt, som tog form av en bild, en rörelse, en förvirrad, isolerad scen. Det kommer inte att hjälpa just nu, att täcka över med ett annat spår av vardagliga ting, detta kommer inte att försvinna. Inte med en gång. Det är som när man ersätter ett spår med ett annat på ett magnetband, och det nya innehållet fortfarande avbryts av fragment från det gamla därför att man har skruvat av och på och av flera gånger under in spel ningen. Vi brukade åka upp på fjället när jag var barn. Mina föräldrar lånade en stuga på sommarlovet och ibland om vintern. Det fanns inte så många stugor i området men flera 17
14 små fiskevatten. Det välbekanta lilla huset som verkade dyka upp hastigt sedan vi hade gått genom skogen en halvtimme från bilen. Mina föräldrar först, de bar alltid samma ryggsäckar. Innan vi kom fram till stugan stannade jag och lät dem gå vidare, över den högsta punkten, tillräckligt långt för att jag inte skulle kunna se dem. Jag vände mig om åt det håll vi hade kommit ifrån. Ting omkring mig rördes av vinden, den tomma stigen bakom oss. Allt som verkade levande och ändå desperat övergivet. Jag stod så länge jag orkade innan jag sprang ikapp dem. Elis föräldrar sa att hon var van vid fjället. Hon hade varit där uppe förut. Men inte ensam. Naturligtvis har hon inte varit där ensam. Den tomma stigen. Natten. Dimman som döljer det som finns några meter framför och bakom. Och så blir det mörkt. Första gången hon kom till mig på kontoret frågade jag om hon ville rita. Hon visste inte vad hon skulle rita. Och jag sa: Vad du vill. Du kan rita vad du vill. Hon verkade inte glad över möjligheten. Så jag bad henne rita tre saker. Ett hus. En människa. Ett träd. Hon gjorde det, plikttroget. En händelse i skolan hade gjort dem bekymrade, det var därför hon hade kommit, det var därför skolsköterskan hade skickat henne till mig. Men jag tänkte att det hade pågått länge, längre än de trodde. Det var inte bara en händelse. Det tog tid att bli så ensam. Jag lade fram ritmaterial, tjocka färgkritor som gled på papperet om hon tryckte för hårt, som stearin. Hon provade flera av dem, men lade ner dem i asken igen och tog upp 18
15 blyertspennan. Hon ritade konturen innan hon fyllde i, hon höll blyertspennan snett och rörde den snabbt för att få en jämn grå färg. Betraktade allt när hon var klar. Och sedan suddade hon ut. Och det hon först hade bestämt sig för att rita blev bara vaga rester som syntes mellan delarna av det nya motivet, eller det bröt igenom som mörka strimmor där det nya motivet låg ovanpå som en grå yta. Hon suddade ut mer än hon ritade, det fanns skuggor av andra motiv, andra varianter under allt hon gjorde. Som om en annan, dold värld försökte bli tydligare, försökte finnas trots allt. Jag pratade om hennes klass, om hon hade väninnor där. Jag frågade henne om det var något som var särskilt svårt. Hon skakade på huvudet, hon svarade inte. Hon lutade sig över teckningarna medan jag pratade, de vaga strecken av det förra motivet under det nya. Hon höll handleden böjd, som vänsterhänta gör när de skriver. Jag tänkte att någonting i teckningarna, i tystnaden, i de föränderliga motiven, beskrev hennes dagar. Lektionerna i skolan, vad hon gjorde när hon kom hem. Jag tänkte att det kanske fanns saker jag förbisåg. Eller valde att förbise. Något som inte var så synligt, som jag valde bort därför att det var för oklart för att jag skulle kunna eller orka följa upp det. Trots att det kanske var det viktiga. Om hon står där uppe på fjället och dimman lättar kan hon se himlen, och det verkar alltid som en annan himmel där. Eli som gick från rastplatsen, hon såg de andra, deras ryggar, hon såg att de gick på ett led. Klasskamraterna fortsatte, men hon stod kvar. Kanske var det några som ropade 19
16 på henne. Det regnar, Eli, ropade de. Jag tänker att de såg henne någonstans långt borta, på väg ifrån dem. Jag talade med kvinnan från polisen innan vi åkte från Elis föräldrar. Hon skulle hålla kontakt med oss, sa hon. Det gällde de andra barnen. Den fortsatta informationen till skolan och de andra eleverna. Och vad ska vi säga, sa hon. Hon såg allvarligt på mig. Om det blir nödvändigt. Marie körde bilen från huset in på den ojämna grusvägen upp mot riksvägen, hon satt framåtböjd, lutade sig över ratten varje gång det skakade till. Det var inte så långt kvar, jag såg fälten på bägge sidor, vi var alldeles innanför stadsgränsen. Hon sa att det skulle bli svårt att hitta flickan om det var dåligt väder där uppe. Och frågade om jag visste hur det egentligen var på fjället, om det stämde att det var molnigt och dimma. Jag sa att jag trodde det. Kan vi sätta på radion, sa jag. Hon vred på volymknappen. Hon gör allting snabbare än jag. Jag är långsam tillsammans med henne. Hennes ljusa ansikte, den bleka hyn, håret kortklippt med smala vitfärgade ränder i det ursprungligen svarta, de svenska uttrycken som fortfarande tränger igenom. Tycker du om musik eller. Jag ryckte på axlarna och hon ställde in kanalen. Vi passerade en kvinna på vägen, jag såg att hon drog upp huvan på regnrocken, det hade börjat blåsa. Strax efter det att vi hade börjat arbeta tillsammans i det tvärfackliga teamet åkte vi till ett ställe lite utanför stan, jag och Marie. Hon hade bara varit här i några veckor, hon hade frågat om jag kunde visa 20
17 henne lite av trakten. Vid det tillfället var det ett sådant ljus som trängde igenom flera grå molnlager, och vi gick uppför en stig till en höjd rakt ovanför vägen till det gamla sågverket, där jag ibland promenerar ensam. Hon gick bakom mig på stigen och pratade. Hon berättade varför hon hade flyttat till den här staden. Om att hon ville bo på en mindre ort, och om hennes man som först fick arbete i kommunen. Vi kom upp och jag visade på utsikten. Här kan man se ganska långt, sa jag. Och jag märkte att hon tittade. Jag brukar ofta gå dit upp efter jobbet och stå precis där vi stod. Jag nämnde det för henne. Och hon sa att det kunde hon förstå. Jag hade tänkt att jag skulle kunna visa henne det stället, och att hon var en av dem som gjorde allt till sitt eget. Hon skulle lägga märke till saker här som jag inte hade upptäckt. Jag visste att hon kom från Stockholm, det hade hon berättat, att hon växte upp i en familj med stora förhoppningar och många förolämpningar. Jag plockade upp bitarna, för alla. Hela tiden. Marie tittade på mig medan vi stod där den dagen, jag väntade på det hon skulle säga. Och så bad hon mig berätta om mitt projekt, förvaltningen, mina erfarenheter här på orten. Det som inte är för tråkigt, sa hon. Hon log och hade den där blicken som människor har när de vill nå något i den de talar med. Men det kanske inte finns, sa hon med ansiktet mot mig. Hon sa att det var något med oss, att vi liknade varandra. Det är så med oss två, du och jag, vi kan inte låta bli det svåra. 21
18 Jag såg inte på henne, jag tittade neråt, på stenkumlet där jag tycker om att sitta. Jag ville berätta något om mig själv för henne. Något gripbart och enkelt som passade till den plats där vi stod. Men så tänkte jag på Silje. Jag har en dotter, sa jag. Hon nickade. Berätta, sa hon. Maries mobilnummer som jag har klistrat upp på spegelramen ovanför byrån där telefonen står. Hon ringde mig flera gånger i går kväll sedan jag hade kommit hem. Hon hade talat med dem på polisstationen igen. Det var inget nytt om Eli. I går, alldeles efter det att vi hade åkt från dem, vände jag mig om en gång och såg. Pojken ute på fältet, som om han mätte upp åkern, där i utkanten, trampade upp sidorna på en kvadrat. Vi hade hunnit ungefär tvåhundra meter från huset. Det låg en närbutik alldeles vid vägen. En Spar-symbol och en skylt med olika erbjudanden skrivna med svart tusch mot gul bakgrund. På den andra sidan av riksvägen fanns det en avfart, den ledde in i skogsdungen och mötte resterna av en kärrväg. Jag försökte minnas det Eli hade sagt om föräldrarna, men jag kom inte på några detaljer. Jag kunde se pojken alldeles intill nu, i slutet av fältet, han fortsatte bara framåt. Marie ställde in volymen på radion, hon trodde att det inte hade nämnts i nyheterna än, men att det kanske kom senare på dagen. Hon sa att det var omöjligt att förstå hur de föräldrarna hade det nu. Ingen kan fatta det. Barnet där uppe. Nej, sa jag.
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra
Läs merSömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.
Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte
Läs merDanielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i
Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra
Läs merHemliga Clowndocka Yara Alsayed
Hemliga Clowndocka Yara Alsayed - Olivia vakna! Du kommer för sent till skolan, ropade mamma. - Ja jag kommer. Olivia tog på sig sina kläder och åt frukosten snabbt. När hon var klar med allt och står
Läs merFörvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merInsekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson
Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker
Läs merPost-apokalyptisk film Första utkast. Gabriel de Bourg. Baserad på en idé av Niklas Aldén
Post-apokalyptisk film Första utkast Av Gabriel de Bourg Baserad på en idé av Niklas Aldén (C) GARN Productions 2011 1 EXT. ÅKER - DAG. går över en åker. Allting runtomkring honom är tomt. Den sista mannen
Läs merPetter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.
Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara
Läs mersom ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.
Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på
Läs merEmma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988
Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla
Läs merMartin Widmark Christina Alvner
Nelly Rapp monsteragent: Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 På hotell Fjällvidden Nej, sa mamma. Jo, sa pappa. Nej, sa mamma. Du är finare utan. Det blir som jag har sagt, sa pappa. Det är jag
Läs merKom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.
En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt
Läs merPojke + vän = pojkvän
Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna
Läs meroskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG
oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook
Läs merRödluvan Med bilder av Mati Lepp
Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom
Läs merMax, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man
Läs merKapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.
Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång
Läs mer25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006
Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste
Läs mer1 En olycka kommer sa " llan ensam
1 En olycka kommer sa " llan ensam Ewa Christina Johansson Illustrationer Johan Egerkrans Axel! Där är du ju! Axels hjärta hoppade till i bröstet. Fast på ett bra sätt. Det var ju söta Rut som ropade på
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merNYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36
NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes
Läs merHjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla
Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på
Läs merNågon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han
Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med
Läs merScary Movie. Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan )
Scary Movie Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan ) Det var en varm morgon då personen byggde denna vila. Hans son fyllde 18år idag. Han skulle få
Läs merHan var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.
Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara
Läs merNästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.
Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags
Läs merMalvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han
Läs merRödluvan. Med bilder av Mati Lepp
Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom
Läs merSju små sagor. i urval av Annika Lundeberg
Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till
Läs merAndré 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merDunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo
1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så
Läs merDe gröna demonerna. Jorden i fara, del 2
De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker
Läs merMin matematikordlista
1 Min matematikordlista Namn 2 ADJEKTIV STORLEK Skriv en mening om varje ord. Stor Större Störst 3 Liten Mindre Minst Rita något litet! Rita något som är ännu mindre! Rita något som är minst! 4 ANTAL Skriv
Läs merKapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.
Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot
Läs merMin försvunna lillebror
3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.
Läs merAlla satte sig i soffan. Till och med Riley. Tanten berättade vad Riley kunde göra. Han kunde göra nästan allt som en riktig människa kan göra.
Den hemliga roboten Asta, Bea och Cesar har fått ett uppdrag av deras lärare Olle. Uppdraget var att de skulle hitta en bok i skolbiblioteket som Olle skulle läsa som högläsning på morgonen i klassrummet.
Läs merKapitel 2 Övernattning
Kapitel 1 Sommarlov Det var den tolfte juni, jag hade precis fått sommarlov och firade det med en glass med mina två bästa kompisar, Maj och Isabell. Efter glassen satt vi och pratade på en bänk i parken.
Läs merStugan vid sjön ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ANNA HANSSON ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ANNA HANSSON ORDLISTA kängor (sida 5, rad 1) tjocka, stora skor skilt sig (sida 5, rad 7) separerat, inte längre gift myren (sida 7, rad 2) blöt mark där man kan sjunka ner tall
Läs merArt nr
Camilla Jonsson Vem bryr sig av Camilla Jönsson 1. Ett nytt hem Äntligen! Pappa sträckte på sig så att det knakade i ryggen. Det var den sista lådan, sa han och log. Skönt, sa jag och såg mig omkring.
Läs merHuset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra
Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst
Läs merPublicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005
Kapitel 3 är de kommer ut från Pia Penn-Tax rum, frågar Lasse: Varför var Marklund så stressad? Och varför river han i fotografens lådor, säger Maja. De tittar på nästa dörrskylt: Sigge Jansson reporter,
Läs merEtt. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det
Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s
Läs merProv svensk grammatik
Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.
Läs merIngen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1
Ingen gråter (Katarina och Alf) Inledning Bastian kan inte sova. Han ligger i sängen och tittar rakt upp i taket, vänder och vrider på täcket och puffar till kudden. Det är tyst, det enda Bastian hör är
Läs merSagan om Nallen Nelly
Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly
Läs merEn dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.
Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter
Läs merl á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h
under tiden l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h h:ström Text & Kultur Skolgatan 41 903 27 Umeå forlag.hstrom.se forlag@hstrom.nu
Läs merInnehållsförteckning. Kapitel 1
Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt
Läs merAv: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM
AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis
Läs merJag åker in i molnet. Piloten säger att vi flyger över Bermuda triangeln. Jag tycker att det är en spännande plats Bermudatriangeln.
Bermudatriangeln Jag åker in i molnet. Piloten säger att vi flyger över Bermuda triangeln. Jag tycker att det är en spännande plats Bermudatriangeln. Jag har hört att plan har oket över här och inte klarat
Läs merUNDERVISNINGSMATERIAL
UNDERVISNINGSMATERIAL LÄRARDOKUMENT UNDERVISNINGSMATERIAL 3: JABALI TILLVERKAR LEKSAKER ÄVENTYRSPAKET UPPFINNARNA I AFRIKA Copyright De Uitvinders Utgåva 2012 Version 2.0 EN BERÄTTELSE UPPFINNARNA IN AFRIKA
Läs merDEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE
DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det
Läs merPublicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012
Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:
Läs merJAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE
JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2 1. Leo
Läs merDen kidnappade hunden
Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla
Läs merALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson
ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade
Läs mer19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar
19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd
Läs merDÖDLIG törst Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.
Läs merFrån bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till
1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke
Läs merDu drömmer du lever. Ett kortfilmsmanus av Fanny Collandbeck
Du drömmer du lever Ett kortfilmsmanus av Fanny Collandbeck FADE IN 1: INT: En etta i Stockholm: MORGON., 21, ligger med öppna ögon, i kalsonger utsträckt i sin bäddsoffa, utan täcke och kuddarna ligger
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka
Läs merPublicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013
Jag heter Cally Louise Fisher och jag har inte sagt ett ord på trettioen dagar. Det är inte alltid det blir bättre av att man pratar, hur gärna man än vill att det ska bli det. Tänk på regn det kommer
Läs merGud är en eld inuti huvudet.
Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag
Läs merkapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013
kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna
Läs merPublicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012
En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69
Läs merUtdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo
Utdrag ur Misstänkt ljus Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Har du tänkt på att ljuset från ficklampan syns ut genom tältduken, viskade Kajsa. Om det skulle komma ett ufo flygande där uppe över trädtopparna
Läs merABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix
ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,
Läs merHar du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han
Läs merSara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt
Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att
Läs merElevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1
Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde
Läs merPublicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006
En solig dag mitt i sommaren satt Zackarina på stranden och frös så att tänderna skallrade. Här, ta på dig badrocken, sa pappa. Han frös också. De hade varit i vattnet i säkert en timma, för Zackarina
Läs merFOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN
1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår
Läs merRita och Krokodil CAMPING
Rita och Krokodil CAMPING af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 08 August 2010 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.
Läs merDen magiska dörren. By Alfred Persson
Den magiska dörren By Alfred Persson 1 Hej Ffcbtgbgfjbfgjb Hej jag heter Benjamin. Jag är 10 år och går på Heliås. Mina ögon är bruna och håret är svart och jag har 5 finnar. Jag gillar att ha matte då
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det
Läs merPetrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband
Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen
Läs merBussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.
ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då
Läs merMirella och Lukas förstår inte vad mannen pratar om. Det blir lite trångt när han ska tränga sig förbi dem i den smala trappan. Står det några och
Hisstunnan Det luktar verkligen rök. Inte cigarettrök, utan ungefär sådan där rök som kommer från eld. De fortsätter försiktigt i den rangliga järntrappan, som ringlar sig neråt. Kolla! Det är den där
Läs merJag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar
finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då
Läs merh ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista
h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt
Läs merhennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började
Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var
Läs merKapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.
Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion
Läs merHär kan du exklusivt läsa Lena Ollmarks manus: Flickan, kyrkan och ringen. Om du vågar
SPÖKET VALLONA SOM FILM OCH TV-SERIE Just nu pågår arbetet med att samla pengar för att göra film och tv-serie av Spökskeppet Vallona. I tv-versionen finns det plats för några extra specialskrivna spökhistorier
Läs merLivets lotteri, Indien
Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag
Läs merMartin Widmark Christina Alvner
Ne ly Rapp monsteragent: Vampyrernas bal Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Hälsningar från DU-VET-VEM Nelly! Sträck på dig! In med magen! Upp med hakan! Jag gjorde som jag blev tillsagd och försökte
Läs merKap. 1 Ljudet. - Sluta tjuvlyssna, Tommy! Just då blängde Ulf på Mimmi. Han sa åt Mimmi att inta skrika så åt sin snälla klasskompis Tommy.
Av: Signe Sundequist CC BY NC ND 2014 Kap. 1 Ljudet Mimmi satt i klassrummet och lyssnade på sin stränga magister Ulf. Det var en tråkig lektion. Då hörde Mimmi ett ljud som lät "pa pa pa". Mimmi viskade
Läs merSune slutar första klass
Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA
Läs merOm författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin
Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.
Läs merNu bor du på en annan plats.
1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade
Läs merGöm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.
Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se
Läs merAvslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen
Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller
Läs merÖn Av Benjamin
Ön Av Benjamin Flygkraschen Kapitel 1 Jag hör åskan i luften och flygplanet skakar. Bredvid mig ser jag en person som frågar mig vad jag heter jag säger att jag heter. Oskar jag är 15 år och är med mina
Läs merHon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då
Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting
Läs merHotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARTIN PALMQVIST ORD tvillingar (s 5, rad 1), syskon födda samtidigt änkor (s 5, rad 3), gifta kvinnor med döda män. (En änka) En gift man meden död fru är en änkling. pumpas
Läs mer- Tack, sa jag och gick och satte mig på en ledig plats bredvid en tjej längst fram som luktade parfym.
A4 Varför just jag? När jag kom in i klassrummet kände jag att det här var helt fel. Alla tittade på mig. Jag blev stående i dörröppningen medan kvinnan framme vid tavlan började prata. - Åh, hej! Det
Läs merKapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och
MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia
Läs merJag blev rädd när jag läste brevet.är jag verkligen den utvalda som kan gå in i porten. Jag. Kapitel 2 BREVET
Kapitel 1 HEJ! Hej! Jag heter Mandy och jag är 10 år. Jag går på Himlaskolan. Jag bor i Alafors.Rebecka är min bästa vän, hon bor också i Alafors. Hon är 10 år hon med. Vi leker varje dag i skolan. Rebecka
Läs mer