Natur över gränserna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Natur över gränserna"

Transkript

1 Natur över gränserna När tyskar, danskar och sydsvenskar delar skog med varandra Markus Idvall Vid kanten av skogen ligger vårt fritidshus. Varje sommar kör vi de cirka tjugo milen från det lilla samhället på slätten i västra Skåne där vi bor övriga året. De sista hundra meterna fram till huset vid skogens rand är en smal, kuperad grusväg med grässträng i mitten och med små hagar med betande kor på ömse sidor. När vi har parkerat bilen på tomten dröjer det inte länge förrän vi är ute i skogen. Vi har två smultronställen i närheten. Det är Bryggan som ligger ett par hundra meter från huset. Här, i gränslandet mellan vår lilla sjös öppna vattenspegel och skogens skuggade terräng, badar, solar, fiskar, ror, äter, läser och umgås vi stora delar av vår vakna tid. Och det är Gölen som vi ofta vandrar till under våra lite längre skogspromenader. Här dricker vi kaffe och saft och äter bullar samtidigt som vi tittar ut över det lilla vattnet som en gång i tiden var ett stenbrott. När kaffekorgen är slut blir det många gånger så att både vuxna och barn kastar smörgås med den tunna skiffersten som finns överallt på platsen. Det är för det mesta vi och platsen, enbart. Men ibland händer det att vi träffar andra. Vad som då är slående är att dessa andra, att döma av deras beteende och yttre, har gjort samma slags resa till platsen som vi själva. De andra är liksom vi stadsbor på tillfälligt besök i sommarskogen. Men de är inte alltid sydsvenskar som vi själva, utan minst lika ofta personer som vi identifierar som tyskar och danskar. Vid Bryggan möter vi i huvudsak de tyska och danska familjer som under en eller två veckors tid varje sommar brukar hyra ett av bondens hus uppe i backen där vägen svänger. Och vid Gölen stöter vi på andra tyskar och danskar i en miljö som 91

2 grillplatser med låga bänkar runtomkring, samt en liten badbrygga. Längre fram i artikeln ska jag berätta närmare om denna person som här i texten kallas Heinrich. Naturen som nationsöverskridande upplevelserum Vägen till huset. Foto: Markus Idvall. dessutom på sätt och vis råkar vara anlagd av en man från Tyskland som numera bor i grannbyn efter att ha köpt skog i området för ett tiotal år sedan. Då jag för några år sedan intervjuade honom i ett arbete om småländsk identitet berättade han att han som markägare ville att Gölen skulle fungera som en utflyktsplats i skogen för både honom själv och andra. Det kändes naturligt att utrusta kullen invid det lilla skogsvattnet med ett antal bekvämligheter: ett stort träbord med två bänkar under tak, ett par nedsänkta Städerna i Sverige växte medan landsbygden avfolkades under stora delar av 1900-talet. Samtidigt sökte sig allt fler av de tättbebyggda samhällenas invånare till landet om somrarna. Det blev populärt att ha en sommarstuga eller en semesterdestination i natursköna områden. Naturen förvandlades till ett allt mer komplext upplevelserum för personer som i sin egentliga vardag saknade en tät förbindelse med detsamma. Denna form av icke-vardagsmässig relation mellan tätorternas invånare och landsbygdens natur är fortfarande giltig och sätter inte minst spår i den småländska skogsregion som beskrivs i inledningen ovan. Å andra sidan pågår sedan några årtionden tillbaka en ny sorts förändringsprocess i de sydsvenska skogsområdena som har utgångspunkt i nationsöverskridande migration snarare än i den folkomflyttning till städerna som i första hand sker inom landets gränser. Naturens upplevelserum genomgår härvidlag en förändring när dessa nationellt främmande resenärer och nybyggare övertar platser som varit övergivna och nästan bortglömda inom de tidigare så fasta nationella ramarna. I denna artikel ska jag undersöka vilka kulturella mekanismer som ligger bakom denna så kallade transnationella omvandling av naturen i de sydsvenska skogsregionerna. Beskrivningen utgår 92

3 från ett fältarbete under en sommar för några år sedan då jag tog mig för att intervjua några av våra närmaste grannar där vi bor i Småland om hur det kom sig att dessa personer hade flyttat till bygden och hur det var att bebo den nya platsen. Analytiskt tar jag utgångspunkt i tre rörelser för hur naturen som upplevelserum förvandlas av denna nya nationsöverskridande och trehövdade mix av svenskt, danskt och tyskt som numera präglar skogsbygden i fråga. Det rör sig för det första om en yttre rörelse som tar fasta på hur representanter för de olika kategorierna registrerar varandra utifrån specifika kulturmöten och samtidigt framhäver de aktuella nationella identiteterna. Det är för det andra en inre rörelse som omfattar hur de främmande nybyggarna och besökarna, liksom deras motpart i form av de sedan länge befintliga inbyggarna, känner naturen inpå kroppen under sina aktiviteter i skogen. Och det är för det tredje fråga om en symbolisk och social rörelse som utgår från hur de främmande i sitt samspel med inbyggarna bebor skogen under en specifik fas i livscykeln. Men låt mig börja med den yttre rörelse som laddar skogen med mening bortom de gängse nationella ramarna. Representera nationen Vid närmare eftertanke är det rätt underligt att vi överhuvudtaget intresserar oss för tyskt och danskt då vi sydsvenskar rör oss runt i den småländska skogsregionen. Vad är det som skapar detta allmänna och minst sagt stereotypa förhållningssätt gentemot omgivningen? Och hur kommer det sig att man liksom representerar sin nationella identitet när man förflyttar sig i skogen? Och vad händer med våra föreställningar om skogen i detta sammanhang? En aspekt av denna problematik kom jag på spåren när jag intervjuade en kvinna som jag här kallar Käthe. Hon och hennes man, båda i fyrtioårsåldern, köpte för några år sedan en gård i en av grannbyarna. De planerade att flytta hit permanent så småningom. Först skulle barnen bara gå ut skolan hemma i Tyskland. Så länge valde de att pendla med bil så ofta som möjligt mellan Med utsikt över Gölen. Foto: Markus Idvall. 93

4 sina hus i norra Tyskland och Småland. Sju timmar tog det för dem att köra från den ena platsen till den andra. Gården i Småland hade på så vis skapat en viss rumslig livsrytm i familjens liv. Den var visserligen alltjämt sekundär i förhållande till huset i Tyskland där man hade sin egentliga hemadress. Men flera gånger om året besökte man gården: ett antal veckor på sommaren förstås, men också vid jul, påsk och pingst. När jag först lyssnade till Käthes berättelse uppfattade jag det som en serie rätt triviala detaljer om hur en familjebil utgör förutsättning för att en relativt välbärgad familj ska förmå leva det slags tysk-svenska liv som man önskar. Senare förstod jag emellertid att denna berättelse har beröring med de mekanismer varigenom skogen ges en kulturell laddning över nationsgränser. Utgångspunkten för denna kulturella rörelse är nämligen att de bilar som tyskar och danskar använder till och från Sverige nyttjar de också vid sina besök i skogen. Genom sina registreringsskyltar med landskoderna D respektive DK fram och bak är dessa bilar ingen neutral företeelse i det sydsvenska skogsrummet utan fungerar som en sorts identitetsmarkörer för sina brukare. Varje tysk- och danskregistrerad bil sänder ut signaler om nationell tillhörighet när deras ägare möter andra aktörer i skogen. De annorlunda bokstavs- och sifferkombinationerna pekar ut vissa bilförare och passagerare som annorlunda för en omgivning som själv också förvandlas när den indirekt gör sig till föremål för de blickar som de främmande iscensätter och som i första hand är riktade mot landskapet. I centrum för detta dynamiska möte mellan olika nationaliteter befinner sig sålunda naturen. Skogen är både objekt och arena för denna kulturella förhandling. Skogen görs mot denna bakgrund till en spännande plats inte bara av sina tyska och danska besökare. Det utländska intresset för den svenska naturen får även svenskarna själva att uppleva skogen som exotisk och unik. Det tycks med andra ord vara rätt klart att de nationella stereotypierna är förhärskande när sådana som Käthe och hennes familj kör på skogsvägarna med sin utlandsregistrerade bil eller när de parkerar denna vid olika platser för sevärdheter och ärenden. Utgångspunkten är att de blir registrerade som tyskar samtidigt som de också påverkar självuppfattningen hos sin omgivning. Men intervjun med Käthe innehöll också en intressant motkraft gentemot denna förenklade bild med nationella identiteter som kodas och avkodas i en kontinuerlig ström. Denna motkraft utgick från det faktum att Käthe höll på att lära sig svenska språket vid tiden för intervjun. Drömmen om att bosätta sig för gott i skogsbygden hade initierat denna ambition. Käthe hade redan ett bra svenskt uttal, men saknade fortfarande rätt många ord i sitt ordförråd. Vi genomförde därför intervjun på ömsom svenska ömsom engelska. Ibland inflikade vi också ord på tyska eftersom jag hade min skoltyska. Min tanke är att Käthes flerspråkighet och framför allt hennes kunskaper i svenska kan ha betydelse för hur hon identifieras i skogen. Skogen är ofta ett tyst och ensamt rum, men när skogens besökare observeras i närheten av sin bil kan det uppstå situationer när regist- 94

5 reringsskyltar och skogsmänniskornas talade språk inte rimmar med varandra. Käthe kan i detta fall vara en intressant gränsgångare när människor i hennes omgivning konstaterar och kanske till och med förundrar sig över att kvinnan som just har parkerat sin tyskregistrerade bil faktiskt talar svenska med sina medföljande passagerare. Personens nationella identitet tycks plötsligt mindre säker, kanske rent av förhandlingsbar. Käthe kan passera som svensk trots sitt innehav av en tyskregistrerad bil. Skogen både innefattar och ingår i ett mobilt rum där bilder av svenskt, tyskt och danskt hela tiden konfronteras med och övergår i varandra. Skogen är i detta identitetsspel svensk genom den norm som föreställningarna om svenskhet intar i det territoriellt definierade sammanhanget. Inslagen av tyskhet och danskhet bidrar samtidigt till etableringen av en kulturellt färgad blick på naturen med konsekvenser för hur skogen upplevs även av personer som ser sig som svenskar. Genom närvaron av de främmande ter sig den sydsvenska skogen som ett landskap präglat av mer originalitet och annorlundahet än landskap i gemen. Den sydsvenska skogen tycks vara värd en uppmärksamhet som andra kulturlandskap eller naturrum sällan eller aldrig förunnas. Att denna positiva uppmärksamhet balanserar på en skör tråd förstod jag när jag talade med danska Pia. Apropå den enligt medierna dokumenterade höga koncentrationen av utländska husägare i Markaryds kommun i södra Småland förklarade hon att hon inte skulle vilja bo i en koloni med bara danskar utan föredrog helt och fullt den mer avsides plats i den småländska skogen som hon och hennes familj för närvarande bebodde. Skogen kan med andra ord för tyskar och danskar snabbt förlora sin positiva exotiska autenticitet om fel nationella identiteter, som alltså kan vara den egna, tar kommando över de rumsliga representationerna. Känna naturen När jag intervjuade mina tyska och danska grannar om hur det kom sig att de hade sökt sig till regionen innehöll deras svar ofta en hänvisning till naturen. Flera menade också att de aldrig hade flyttat till Småland om det hade varit så att de hade behövt bo i någon av regionens städer. Det var landsbygden och dess natur läs: skogen man hade haft i sikte den gången man valde platsen. Skogens landskap lockade på flera sätt. Man gick skogspromenader, man plockade bär och svamp, man badade i den lilla skogssjön, etc. I centrum stod alltid en kroppslig praktik som hade sin utgångspunkt i en organisation av kroppens olika sinnen. Skogen skulle avnjutas på skiftande vis. Denna strävan efter att utsätta den egna kroppen för naturens närhet var inte minst märkbar när det gällde det stora jaktintresset bland några av mina intervjupersoner. Christian, en man runt sextio, hade lärt sig maskeringens och kamouflagets tekniker under sitt deltagande i älg jakten varje år. Klädd i skogens mörkgröna och bruna nyanser hade han tillägnat sig hur man rör sig i älgskogen; hur man gömmer sig i snåren och väntar ut villebrådet. Vid varje älgjakt förvandlades han numera till skogsmänniskan som 95

6 en hage och blånande skog i horisonten. Här satt de ofta. Orörliga och bara insupande atmosfären. Skogens tystnad var central för paret. Skogen var ett ljudlandskap vars avsaknad av oljud bidrog till upplevelsen av tystnad. Den tysta skogen gav ro i själen. Orörligheten i en solstol kunde vara ett sätt att kamouflera sig, att passera som sten eller buske invid husväggen. (Gentemot vem eller vad? Gentemot förvärvs livets uppskruvade krav?) Skogens tystnad gjorde huset unikt för detta par från storstaden Köpenhamn. De ägde inte sitt skogstorp utan hyrde det ett år i taget. De hade blivit en sorts stamgäster i tystnadens landskap. De berättade att de inte hade levt tillsammans så länge utan att de hade träffats som äldre. Den tysta platsen hade blivit en viktig del i deras nya gemensamma liv. Men de hade inte velat bo här året runt utan de ville fortsätta uppleva den starka skillnaden mellan den småländska landsbygden och storstaden Köpenhamn. Anspänning och avspänning är således två känslolägen som skogens tyska och danska (be)- sökare traktar efter och som även jag själv, sydsvensken här, kan känna igen mig i. Manipuleringen av den egna kroppen är central i sammanhanget. Bilen må vara en delaktig partner i skogen på många sätt, men för att den rätta skogskänslan ska uppstå måste människan möta naturen med öppna sinnen. Den yttre maskinrörelse som har tagit individerna fram till skogens rand övergår i en inre, organisk rörelse som många gånger handlar om att vara till fots i mer eller mindre oländig terräng, men som också kan vara simtag i en skogssjö eller cykeltramp på en skogsväg. Den yttre maskinrörelsen kan också avlösas av en inre rörelse som utgår från kroppens orörlighet eller totala vila. En sorts skogsdvala som stärker ens inre. Bebo skogen Det röda skogstorpet med vita knutar och fönster är inte längre en symbol för svenskar enbart. På senare år har detta slags hus fått kulturell innebörd även i våra grannländer Tyskland och Danmark. Heinrich, som omnämndes i inledningen, är en av våra tyska grannar som bor i ett hus med de karakteristiska rödvita dragen. Huset är i två våningar och med inglasad förstukvist. Omgivet av en välskött trädgård med mycken växtlighet. På tomten också en flaggstång som denna dag då jag besökte honom hade svenska flaggan i topp. Och utanför staketet den smala byvägen där en och annan bil passerar under vårt samtal. Huset visade sig vara Heinrichs andra småländska hus. Det första torpet köpte han och hans hustru redan för drygt tio år sedan. Han var då runt fyrtio och drev ett eget företag i Tyskland. Han lockades med på semester till Sverige av en god vän. De skulle fiska under en vecka och bo i vännens sommartorp i Småland. Heinrich kom ihåg att platsen som han kom till omedelbart tilltalade honom. Naturen och landskapet fick honom att känna sig harmonisk och lugn. Denna erfarenhet fick Heinrich att själv börja söka efter ett torp att köpa i de sydsvenska skogarna. Han och hans fru kom snart över ett gammalt torp i Småland, där de började tillbringa allt mer av sin lediga tid. De trivdes bra och kom efter en tid att överväga att köpa ytterligare ett hus i Småland. Heinrich hade kommit fram 97

7 till att han önskade leva i bygden på sin ålders höst. Han planerade för, som han uttryckte sig, ett boende med mer substans. Han ville köpa en skogsfastighet. Skogen kunde bli det levebröd som han ännu saknade i det nya landet. Att finna ett lämpligt objekt att köpa visade sig dock vara svårt. Skälet var att så få var beredda att sälja skog till någon från Tyskland. Till sist infann sig dock möjligheten att köpa den gård som han nu ägde, och till gården hörde ett antal hektar skog. Boningshuset var omodernt och slitet då det övertogs. Att flytta in direkt var inte att tänka på. Heinrich ägnade några semestrar åt att renovera huset. Hans bakgrund som hantverkare var till stor fördel. Han lade in både vatten och avlopp i den nya bostaden. För fem år sedan flyttade Heinrich in i huset permanent. Han och hans hustru blev särbor då hon var tvungen att fortsätta arbeta i Tyskland. Det permanenta boendet i Småland har inneburit en hel del arbete i skogen för honom. Han uppskattar detta slags arbete utomordentligt mycket, men lägger till att ibland kan det vara enormt slitsamt också. Från skogen hämtar han dessutom material till det hantverk som han gör och som han har blivit känd för i bygden. Vem som köper, säljer eller hyr en stuga i skogen styrs inte alltid av slumpen. Att så sker är snarare följden av en specifik social logik som är beroende av vad etnologen Magnus Mörck kallar boendekarriärer för olika grupper och individer. Heinrichs berättelse är i denna bemärkelse typisk. Den röda stugan representerar i hans fall ett bestämt val av livsstil i en bestämd fas av livet. Huset i skogen blev intressant och möjligt att köpa tack vare hans relativt fria yrke som hantverkare. Han kunde låta det egna företaget i Tyskland successivt övertas av sonen samtidigt som han själv inledde uppbyggnaden av ny verksamhet i Småland. Tidsmässigt hade processen att köpa och renovera huset drag av en sorts rituell övergång. Med den röda stugan förflyttades han in i den så kallade tredje åldern: en senare fas i livet med otydlig kronologi men med friheten från olika livscykelbaserade krav utbildningsval, yrkeskarriär, familjebildning som främsta kännemärke. Husen som tyskar och danskar bebor förväntas realisera ett friare liv i någon mening. Det kan vara sommargästen som temporärt flyr storstaden eller det kan, som i Heinrichs fall, vara nybyggaren som söker någon form av självförverkligande bortom det inrutade liv som dominerar hemmavid. Att boendekarriärer därtill är präglade av könstillhörighet innebär att Heinrichs husköp kan förklaras ur denna synvinkel. Valet att lämna hemmet i Tyskland för att på egen hand installera sig i det nya huset i främmande land har drag av ett manlighetsprojekt. Skogstorpet framstår som ett manligt handlingsutrymme där meningen med livet söks i det okända och lockande bortom hemmets trygga härd. Den gränsöverskridande naturen: upplevelser och politik Sverige är ett av Europas största länder. Det är mycket glest befolkat och de stora öde vidderna av fjäll och skog har få motsvarigheter. För en besökande dansk [ ] eller tysk kan det kännas mycket exotiskt att kunna åka mil efter mil, hela 98

8 Höjden över sjön: utsiktspunkt och strövområde. Foto: Markus Idvall. tiden omgiven av miljontals ljusbruna tallstammar eller av granskogens mörka, mossiga grönska. Det är en upplevelse som få av Europas länder kan bjuda på. Känslan av exotism är det som förvandlar skogen i södra Sverige. När tyskar, danskar och sydsvenskar möter och registrerar varandra i skogen framstår naturen som märkvärdigare än tidigare. Skogen får, som i det inledande citatet ovan från Svenskt naturlexikon, representera det ovanliga och annorlunda i Europa. Antagandet är att natur av detta slag inte finns någon annanstans i världsdelen eller rent av i världen. Att känna skogen inpå livet blir därmed en sorts kur mot stress och ohälsa som förenar ett antal individer över nationsgränser. Och att bebo och inte bara tillfälligt besöka skogen blir ett sätt 99

9 att ändra livsstil och göra ett nytt vägval i livet med nationsöverskridande drag. Men naturen är inte blott ett upplevelserum för enskilda personer utan har även en mer övergripande politisk betydelse. I det nya integrerade Europa har naturen fått en särskild attraktionskraft och det är sällan naturen följer politiska och administrativa gränser. Naturen kan därför också utgöra en arena för politisk konflikt och kamp mellan olika nationella identiteter. I materialet finns tendenser som pekar i denna riktning. Att äga skog är inte helt oproblematiskt för främmande personer i södra Sverige. Som skogsägare med utländsk bakgrund måste man bevisa att man hör hemma i bygden. Man lär sig, såsom Heinrich, att tala perfekt svenska. Man går med i hembygdsrörelsen och man har dörren öppen för alla som har vägarna förbi. Ändå kan känslan av att vara exkluderad och ensam dröja sig kvar. Referenser Natur och nationell kultur är två centrala diskussionsområden inom human- och samhällsvetenskaperna. I Försvenskningen av Sverige (1993), av etnologerna Billy Ehn, Jonas Frykman och Orvar Löfgren, diskuteras denna problematik utifrån olika kulturella arenor och handlingsmönster. Här i artikeln väljer jag att tematisera skogen som nationsöverskridande upplevelserum med utgångspunkt i den franske sociologen Henri Lefebvres klassiska studie av stadens rum, ett arbete som i engelsk översättning bär titeln The Production of Space (1991). Boken innehåller bland annat en spännande diskussion kring hur rumsligheter skapas utifrån en tredelad dynamik mellan människors föreställningar, varseblivningar och sätt att bebo världen. Den distinktion som Lefebvre gör mellan stad och land är central för min diskussion om naturen. I det sammanhanget är jag även inspirerad av Magnus Mörcks doktorsavhandling Storstadens livsstilar och boendekarriärer: En etnologisk intervjuundersökning från 80-talets Göteborg (1991). Ur materialsynpunkt bygger artikeln på en intervjustudie med ett antal tyska och danska familjer och enskilda med hus i Småland. Studien genomfördes sommaren 2008 inom ramen för ett arbete med en antologi där syftet var att uppmärksamma det mångsidiga Småland. Mitt kapitel i boken Speglingar av Småland (red. Inger Littberger Caisou-Rousseau, Maria Nilson och Carina Sjöholm, 2009) kom sedan att diskutera hur den ökade närvaron av tyska och danska besökare och nybyggare på den småländska landsbygden kan förstås. Alla personnamn som nämns i texten ovan är fingerade för att skydda intervjupersonernas identitet. Arbetet grundar sig därtill på en del statistiska uppgifter om utländskt husägande i Sverige hämtade från Dagens Nyheter ( ). Ett citat ur Svenskt naturlexikon (red. Carl-Fredrik Lundevall, 2000) får illustrera kontinuiteten i de föreställningar som finns om den sydsvenska skogen både bland svenskar och i utlandet. 100

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

Illustration Stina Johnson

Illustration Stina Johnson Illustration Stina Johnson Land, stad eller mittemellan? Tanken om det goda livet där allting är i harmoni. Två skilda idealbilder - landet och staden Upplägg S könlitterära och Facklitterära exempel:

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

rafiskt hus modern karaktär med

rafiskt hus modern karaktär med med rafiskt hus modern karaktär På den branta tomten i stadsdelen Fresnaye i Kapstaden, Sydafrika, skapade arkitektbyrån Saota ett hus i flera våningsplan med spännande grafiskt uttryck. text mia storm

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Svenska reserapporten. Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester

Svenska reserapporten. Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester Svenska reserapporten 2014 Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester Resultat i korthet * Svenskarna spenderar nästan hela sin semester i Sverige * Semestrandet inom Sverige ökar kraftigare än

Läs mer

Må bättre på Hennickehammars Herrgård

Må bättre på Hennickehammars Herrgård Må bättre på Hennickehammars Herrgård Hennickehammrs Herrgård väntar på att få välkomna dig! En Värmländsk saga HENNICKEHAMMARS HERRGÅRD är en plats att bli förälskad i. Mjukt inbäddad i den trolska skogen,

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR Ett nytt skräddarsytt hus med charmen hos ett gammalt. Det var Ann-Sofie och Johan Lyckows önskemål när familjen växte. När de gick på visningar föll valet snabbt på Trivselhus.

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min Kapitel 1 SMÅLAND Vi är hemma i Malmö hos min kompis Stephanie och vi satt och tittade på tv och så tittade vi på ett program om Sveriges landskap. Sen kom Stephanie på en ide, hon sa - Jag har en ide

Läs mer

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Folkets Park. För våra ögon och skissande händer ett lugnt och underbart skönt område där lummighet och stillhet blandas med öppenhet och vilja. Dessa

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Naturen flyter in Richard Bo Gardt Göran Uhlin

Naturen flyter in Richard Bo Gardt Göran Uhlin Naturen flyter in Tänk att kunna tillbringa sin fritid i ett arkitektritat hus, precis intill en naturskön golfbana. Låter det som en dröm? För det danska paret Inge-Hanne och Tor Tegnander är det en dröm

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Brf Ljugarn BRF LJUGARN / INFORMATION BRF LJUGARN / SITUATIONSPLAN HAVET, 100 M POOL VÄLKOMMEN TILL LJUVLIGA LJUGARN PARKERING Gotland är speciellt. Denna Sveriges största ö ger besökaren en härligt

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser UPPTÄCK TYSTA PLATSER I SUNDBYBERG Guide till tystnaden Det här är en guide för dig som enkelt vill ta en promenad till en rofylld och tyst plats i naturen. Sundbybergs stad har valt ut fem natursköna,

Läs mer

Det nya Öland Björkviken

Det nya Öland Björkviken Det nya Öland Björkviken www.gbjbygg.se Med havet som bästa granne. GRAFISK PROFIL VÄXJÖ VÄRNAMO GÖTEBORG ÖLAND björkviken svårslaget läge Det nya Öland ligger lite bättre till redan från början. Nära

Läs mer

FRITID PÅ PÅLAR 8 TIMRAT I ÖRKELLJUNGA

FRITID PÅ PÅLAR 8 TIMRAT I ÖRKELLJUNGA PÅ PÅLAR. Från sitt hus kan Allan och Ann Glud blicka ut över en liten konstgjord sjö. Fritidsvillan står på pålar så att den nästan ser ut att sväva. HENNING LARSEN, DANSK MEGAARKITEKT, HAR RITAT 54 CEDERKLÄDDA

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km. Danmark i Skåne heter en bok som jag köpte för längesen på loppis för 10 kr. Författare är Palle Lauring. Den är på danska och väldigt trevligt skriven. Författaren gör en resa i Skåne och berättar historier

Läs mer

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker Vad är det jag ser? Man har idéer och ideal Man står på tårna, håller tal öjer glaset och säger skål är i muren är det ett hål är är en älv bredvid en skog Och på en väg en fårahjord n litet torp, ett

Läs mer

Fritidshuset 2015. - Få äger men många vill ha fritidshus - Storstadsborna dominerar fritidshusmarknaden - Skärgården och Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2015. - Få äger men många vill ha fritidshus - Storstadsborna dominerar fritidshusmarknaden - Skärgården och Östersjööarna populärast Fritidshuset 2015 - Få äger men många vill ha fritidshus - Storstadsborna dominerar fritidshusmarknaden - Skärgården och Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB BOSTADSEKONOMI 27 APRIL 2015 Fritidshuset

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Moa Israelsson Forsberg

Moa Israelsson Forsberg Monday Art Ateljébesök hos Moa Israelsson Forsberg Posted on mån 24 Feb 2014 by Eleonora Ånhammar Moa Israelsson Forsberg både bor och arbetar i det lilla samhället Åkers Styckebruk utanför Strängnäs.

Läs mer

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41 Magiskt i cederträ Med vackra vandringsstråk och branta skidbackar inpå knuten har arkitektbyrån AKB ritat ett modernt hus med fantastiskt ljusinsläpp. Som fasad har man valt cederträ - ett doftande träslag

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

ditt välbefinnande vår passion

ditt välbefinnande vår passion ditt välbefinnande vår passion När du åker till Friibergs Herrgård händer det något. Du kommer fram och tar det första andetaget och känner hur axlarna sjunker ner. Du tittar ut över Mälaren, tystnaden

Läs mer

Top End Safari med 4WD

Top End Safari med 4WD Top End Safari med 4WD Upplev fantastiska vattenfall, klippmålningar från urminnes tider och det riktiga djurlivet i nationalparkerna Kakadu och Litchfield på denna guidade tredagars tur från Darwin. Ni

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Fjärrdressyrhalsband med sprej. Dressyrhandbok

Fjärrdressyrhalsband med sprej. Dressyrhandbok Fjärrdressyrhalsband med sprej Dressyrhandbok Tack för att du har valt märket PetSafe. Du och ditt husdjur är värda ett kamratskap som inkluderar minnesvärda ögonblick och en ömsesidig förståelse. Våra

Läs mer

design & layout Distansskolan 1

design & layout Distansskolan 1 design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Välkomna på Sommarläger! 14-20 juli 2014 i Bjärnum

Välkomna på Sommarläger! 14-20 juli 2014 i Bjärnum Välkomna på Sommarläger! 14-20 juli 2014 i Bjärnum Välkomna på vårt fjärde sommarläger i trollsländeprojektets regi! Årets sommarläger tar plats utanför Bjärnum i norra Skåne, där vi under en veckas tid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

LAPPETORP VID HAVET BO I NYKÖPINGS VACKRA SKÄRGÅRD

LAPPETORP VID HAVET BO I NYKÖPINGS VACKRA SKÄRGÅRD LAPPETORP VID HAVET BO I NYKÖPINGS VACKRA SKÄRGÅRD Skärgårdsliv på Lappetorp. 13 kilometer nordost om Nyköping ligger Lappetorp. Här bygger vi en levande skärgårdsmiljö med nya permanenthus. Området består

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden Jag tänker inte låta cancern stoppa mig i mitt liv. Jag har inte tid med det, jag har ju så mycket som jag vill göra. Det var tankar som stärkte Håkan Sandberg, konstnären bakom frimärket Blå bandet, när

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Nära hem. Sommarkvällen börjar bli sen och vi spelar några hål till. Säsongen har startat på Woodlands. Vi smakar på det ljuvaste golflivet.

Nära hem. Sommarkvällen börjar bli sen och vi spelar några hål till. Säsongen har startat på Woodlands. Vi smakar på det ljuvaste golflivet. Nära hem Sommarkvällen börjar bli sen och vi spelar några hål till. Säsongen har startat på Woodlands. Vi smakar på det ljuvaste golflivet. AV T O M A S H A G F E L D T 3 0 Golf Digest woodlands2.indd

Läs mer

Artikel. från. Saab Magazine

Artikel. från. Saab Magazine Artikel från Saab Magazine 1 / 2006 Gillar du din Saab? Då är du ingen entusiast. Om du däremot älskar din gamla klassiker så mycket att du ägnar den oräkneliga timmar per år då är du i sanning värdig

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

MELLAN HIMMEL OCH VATTEN - ett flexibelt boende i samklang med naturen

MELLAN HIMMEL OCH VATTEN - ett flexibelt boende i samklang med naturen Hemmet idag måste kunna erbjuda ett flexibelt boende för en modern och hållbar livsstil samtidigt som det harmonierar med omgivningen. Detta ställer nya krav på material och arkitektonisk utformning. Dalslandsstugan

Läs mer

HERRGÅRDSÄNGEN Förverkliga drömmen om ett lantligt boende www.longvalley.se

HERRGÅRDSÄNGEN Förverkliga drömmen om ett lantligt boende www.longvalley.se HERRGÅRDSÄNGEN Förverkliga drömmen om ett lantligt boende www.longvalley.se För snart 10 år sedan beslutade vi att lämna stressen och bilköerna för att hitta en bättre balans i vårt liv och boende. Vi

Läs mer

SVENSKARNA PÅ BILSEMESTER I EUROPA

SVENSKARNA PÅ BILSEMESTER I EUROPA TT-Lines årliga trendrapport: SVENSKARNA PÅ BILSEMESTER I EUROPA Tema: Bilsemester med barnen, Polen som resmål & mat under semestern Tredje årgången Rapport 2014 Presenteras av TT-Line i samarbete med

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Green Park Village. BBCG Construction - Akbük

Green Park Village. BBCG Construction - Akbük Green Park Village BBCG Construction - Akbük Green Park Village Green Park Village har ett utmärkt läge i ett pittoreskt och lugnt område i Akbük med fantastisk havsutsikt åt ena hållet och tallar och

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK

STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK OR MED SJÖUTSIKT Kontorsfastigheten Stora Katrineberg ligger mycket strategiskt utanför Stockholms avgiftsbelagda tullar med absolut närhet till både innerstaden

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

DALSLANDSSTUGAN 2.0 EN TÄVLING OM HÅLLBAR ARKITEKTUR I VATTENNÄRA LANDSKAP TYP A, 4 RUM. Huset med själ och identitet, mitt i den svenska naturen

DALSLANDSSTUGAN 2.0 EN TÄVLING OM HÅLLBAR ARKITEKTUR I VATTENNÄRA LANDSKAP TYP A, 4 RUM. Huset med själ och identitet, mitt i den svenska naturen DALSLANDSSTUGAN 2.0 EN TÄVLING OM HÅLLBAR ARKITEKTUR I VATTENNÄRA LANDSKAP Det röda huset, delvist dolt bakom höga tallar eller stående likt en solitär på slätten. Detta hus är väl förankrat i landskapet,

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010 Sveriges villaägare om grannrelationer Rapport september 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

Konferensanläggningar

Konferensanläggningar Konferensanläggningar i Hylte kommun Konferens på landsbygden Hylte kommun erbjuder ett antal inspirerande miljöer för alla typer av möten och konferenser. Från kick-off med personalen till dagskonferenser

Läs mer

SKOLHUSET Skolsalarna förvandlades till ett ljust hem för en stor familj. Inspirationen till inredningen kom från Marocko. Och det vackra, gotländska

SKOLHUSET Skolsalarna förvandlades till ett ljust hem för en stor familj. Inspirationen till inredningen kom från Marocko. Och det vackra, gotländska Sida 60 SKOLHUSET Skolsalarna förvandlades till ett ljust hem för en stor familj. Inspirationen till inredningen kom från Marocko. Och det vackra, gotländska stenlandskapet. T E X T O C H F OTO A N N A

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Nya Finlandshusen. etapp 1 pråmgatan 3

Nya Finlandshusen. etapp 1 pråmgatan 3 etapp 1 pråmgatan 3 Nya Finlandshusen 32 moderna bostäder nära centrum och mitt i naturen invid Tivoliparken och Helge å, i första hand avsedda för sökande över 60 år. Området nära till allt Att bo centralt

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck Före kontrakt Det finns tre huvudfaktorer som påverkar utformningen av ditt hus: tomten, detaljplanen (inom planlagt område) och dina egna behov, önskemål och drömmar. För att hjälpa till att välja ett

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

KAFFEKANNAN SOM OBJEKT

KAFFEKANNAN SOM OBJEKT KAFFEKANNAN SOM OBJEKT Magnus Liljedahl, Kandidatuppsats, Metallformgivning åk 3, Konstfack 2005 Handledare: Aurél Schiller INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Kaffekannan i silver ur ett historiskt perspektiv

Läs mer

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt -

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt - Forskningsansökan Örebro universitet Humboldt Universität zu Berlin: Kulturella gränsdragningsprocesser mellan hälsa och sjukdom i välfärdsstaterna Sverige och Tyskland Projektskiss september 2004 Anna-Karin

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer