Natur över gränserna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Natur över gränserna"

Transkript

1 Natur över gränserna När tyskar, danskar och sydsvenskar delar skog med varandra Markus Idvall Vid kanten av skogen ligger vårt fritidshus. Varje sommar kör vi de cirka tjugo milen från det lilla samhället på slätten i västra Skåne där vi bor övriga året. De sista hundra meterna fram till huset vid skogens rand är en smal, kuperad grusväg med grässträng i mitten och med små hagar med betande kor på ömse sidor. När vi har parkerat bilen på tomten dröjer det inte länge förrän vi är ute i skogen. Vi har två smultronställen i närheten. Det är Bryggan som ligger ett par hundra meter från huset. Här, i gränslandet mellan vår lilla sjös öppna vattenspegel och skogens skuggade terräng, badar, solar, fiskar, ror, äter, läser och umgås vi stora delar av vår vakna tid. Och det är Gölen som vi ofta vandrar till under våra lite längre skogspromenader. Här dricker vi kaffe och saft och äter bullar samtidigt som vi tittar ut över det lilla vattnet som en gång i tiden var ett stenbrott. När kaffekorgen är slut blir det många gånger så att både vuxna och barn kastar smörgås med den tunna skiffersten som finns överallt på platsen. Det är för det mesta vi och platsen, enbart. Men ibland händer det att vi träffar andra. Vad som då är slående är att dessa andra, att döma av deras beteende och yttre, har gjort samma slags resa till platsen som vi själva. De andra är liksom vi stadsbor på tillfälligt besök i sommarskogen. Men de är inte alltid sydsvenskar som vi själva, utan minst lika ofta personer som vi identifierar som tyskar och danskar. Vid Bryggan möter vi i huvudsak de tyska och danska familjer som under en eller två veckors tid varje sommar brukar hyra ett av bondens hus uppe i backen där vägen svänger. Och vid Gölen stöter vi på andra tyskar och danskar i en miljö som 91

2 grillplatser med låga bänkar runtomkring, samt en liten badbrygga. Längre fram i artikeln ska jag berätta närmare om denna person som här i texten kallas Heinrich. Naturen som nationsöverskridande upplevelserum Vägen till huset. Foto: Markus Idvall. dessutom på sätt och vis råkar vara anlagd av en man från Tyskland som numera bor i grannbyn efter att ha köpt skog i området för ett tiotal år sedan. Då jag för några år sedan intervjuade honom i ett arbete om småländsk identitet berättade han att han som markägare ville att Gölen skulle fungera som en utflyktsplats i skogen för både honom själv och andra. Det kändes naturligt att utrusta kullen invid det lilla skogsvattnet med ett antal bekvämligheter: ett stort träbord med två bänkar under tak, ett par nedsänkta Städerna i Sverige växte medan landsbygden avfolkades under stora delar av 1900-talet. Samtidigt sökte sig allt fler av de tättbebyggda samhällenas invånare till landet om somrarna. Det blev populärt att ha en sommarstuga eller en semesterdestination i natursköna områden. Naturen förvandlades till ett allt mer komplext upplevelserum för personer som i sin egentliga vardag saknade en tät förbindelse med detsamma. Denna form av icke-vardagsmässig relation mellan tätorternas invånare och landsbygdens natur är fortfarande giltig och sätter inte minst spår i den småländska skogsregion som beskrivs i inledningen ovan. Å andra sidan pågår sedan några årtionden tillbaka en ny sorts förändringsprocess i de sydsvenska skogsområdena som har utgångspunkt i nationsöverskridande migration snarare än i den folkomflyttning till städerna som i första hand sker inom landets gränser. Naturens upplevelserum genomgår härvidlag en förändring när dessa nationellt främmande resenärer och nybyggare övertar platser som varit övergivna och nästan bortglömda inom de tidigare så fasta nationella ramarna. I denna artikel ska jag undersöka vilka kulturella mekanismer som ligger bakom denna så kallade transnationella omvandling av naturen i de sydsvenska skogsregionerna. Beskrivningen utgår 92

3 från ett fältarbete under en sommar för några år sedan då jag tog mig för att intervjua några av våra närmaste grannar där vi bor i Småland om hur det kom sig att dessa personer hade flyttat till bygden och hur det var att bebo den nya platsen. Analytiskt tar jag utgångspunkt i tre rörelser för hur naturen som upplevelserum förvandlas av denna nya nationsöverskridande och trehövdade mix av svenskt, danskt och tyskt som numera präglar skogsbygden i fråga. Det rör sig för det första om en yttre rörelse som tar fasta på hur representanter för de olika kategorierna registrerar varandra utifrån specifika kulturmöten och samtidigt framhäver de aktuella nationella identiteterna. Det är för det andra en inre rörelse som omfattar hur de främmande nybyggarna och besökarna, liksom deras motpart i form av de sedan länge befintliga inbyggarna, känner naturen inpå kroppen under sina aktiviteter i skogen. Och det är för det tredje fråga om en symbolisk och social rörelse som utgår från hur de främmande i sitt samspel med inbyggarna bebor skogen under en specifik fas i livscykeln. Men låt mig börja med den yttre rörelse som laddar skogen med mening bortom de gängse nationella ramarna. Representera nationen Vid närmare eftertanke är det rätt underligt att vi överhuvudtaget intresserar oss för tyskt och danskt då vi sydsvenskar rör oss runt i den småländska skogsregionen. Vad är det som skapar detta allmänna och minst sagt stereotypa förhållningssätt gentemot omgivningen? Och hur kommer det sig att man liksom representerar sin nationella identitet när man förflyttar sig i skogen? Och vad händer med våra föreställningar om skogen i detta sammanhang? En aspekt av denna problematik kom jag på spåren när jag intervjuade en kvinna som jag här kallar Käthe. Hon och hennes man, båda i fyrtioårsåldern, köpte för några år sedan en gård i en av grannbyarna. De planerade att flytta hit permanent så småningom. Först skulle barnen bara gå ut skolan hemma i Tyskland. Så länge valde de att pendla med bil så ofta som möjligt mellan Med utsikt över Gölen. Foto: Markus Idvall. 93

4 sina hus i norra Tyskland och Småland. Sju timmar tog det för dem att köra från den ena platsen till den andra. Gården i Småland hade på så vis skapat en viss rumslig livsrytm i familjens liv. Den var visserligen alltjämt sekundär i förhållande till huset i Tyskland där man hade sin egentliga hemadress. Men flera gånger om året besökte man gården: ett antal veckor på sommaren förstås, men också vid jul, påsk och pingst. När jag först lyssnade till Käthes berättelse uppfattade jag det som en serie rätt triviala detaljer om hur en familjebil utgör förutsättning för att en relativt välbärgad familj ska förmå leva det slags tysk-svenska liv som man önskar. Senare förstod jag emellertid att denna berättelse har beröring med de mekanismer varigenom skogen ges en kulturell laddning över nationsgränser. Utgångspunkten för denna kulturella rörelse är nämligen att de bilar som tyskar och danskar använder till och från Sverige nyttjar de också vid sina besök i skogen. Genom sina registreringsskyltar med landskoderna D respektive DK fram och bak är dessa bilar ingen neutral företeelse i det sydsvenska skogsrummet utan fungerar som en sorts identitetsmarkörer för sina brukare. Varje tysk- och danskregistrerad bil sänder ut signaler om nationell tillhörighet när deras ägare möter andra aktörer i skogen. De annorlunda bokstavs- och sifferkombinationerna pekar ut vissa bilförare och passagerare som annorlunda för en omgivning som själv också förvandlas när den indirekt gör sig till föremål för de blickar som de främmande iscensätter och som i första hand är riktade mot landskapet. I centrum för detta dynamiska möte mellan olika nationaliteter befinner sig sålunda naturen. Skogen är både objekt och arena för denna kulturella förhandling. Skogen görs mot denna bakgrund till en spännande plats inte bara av sina tyska och danska besökare. Det utländska intresset för den svenska naturen får även svenskarna själva att uppleva skogen som exotisk och unik. Det tycks med andra ord vara rätt klart att de nationella stereotypierna är förhärskande när sådana som Käthe och hennes familj kör på skogsvägarna med sin utlandsregistrerade bil eller när de parkerar denna vid olika platser för sevärdheter och ärenden. Utgångspunkten är att de blir registrerade som tyskar samtidigt som de också påverkar självuppfattningen hos sin omgivning. Men intervjun med Käthe innehöll också en intressant motkraft gentemot denna förenklade bild med nationella identiteter som kodas och avkodas i en kontinuerlig ström. Denna motkraft utgick från det faktum att Käthe höll på att lära sig svenska språket vid tiden för intervjun. Drömmen om att bosätta sig för gott i skogsbygden hade initierat denna ambition. Käthe hade redan ett bra svenskt uttal, men saknade fortfarande rätt många ord i sitt ordförråd. Vi genomförde därför intervjun på ömsom svenska ömsom engelska. Ibland inflikade vi också ord på tyska eftersom jag hade min skoltyska. Min tanke är att Käthes flerspråkighet och framför allt hennes kunskaper i svenska kan ha betydelse för hur hon identifieras i skogen. Skogen är ofta ett tyst och ensamt rum, men när skogens besökare observeras i närheten av sin bil kan det uppstå situationer när regist- 94

5 reringsskyltar och skogsmänniskornas talade språk inte rimmar med varandra. Käthe kan i detta fall vara en intressant gränsgångare när människor i hennes omgivning konstaterar och kanske till och med förundrar sig över att kvinnan som just har parkerat sin tyskregistrerade bil faktiskt talar svenska med sina medföljande passagerare. Personens nationella identitet tycks plötsligt mindre säker, kanske rent av förhandlingsbar. Käthe kan passera som svensk trots sitt innehav av en tyskregistrerad bil. Skogen både innefattar och ingår i ett mobilt rum där bilder av svenskt, tyskt och danskt hela tiden konfronteras med och övergår i varandra. Skogen är i detta identitetsspel svensk genom den norm som föreställningarna om svenskhet intar i det territoriellt definierade sammanhanget. Inslagen av tyskhet och danskhet bidrar samtidigt till etableringen av en kulturellt färgad blick på naturen med konsekvenser för hur skogen upplevs även av personer som ser sig som svenskar. Genom närvaron av de främmande ter sig den sydsvenska skogen som ett landskap präglat av mer originalitet och annorlundahet än landskap i gemen. Den sydsvenska skogen tycks vara värd en uppmärksamhet som andra kulturlandskap eller naturrum sällan eller aldrig förunnas. Att denna positiva uppmärksamhet balanserar på en skör tråd förstod jag när jag talade med danska Pia. Apropå den enligt medierna dokumenterade höga koncentrationen av utländska husägare i Markaryds kommun i södra Småland förklarade hon att hon inte skulle vilja bo i en koloni med bara danskar utan föredrog helt och fullt den mer avsides plats i den småländska skogen som hon och hennes familj för närvarande bebodde. Skogen kan med andra ord för tyskar och danskar snabbt förlora sin positiva exotiska autenticitet om fel nationella identiteter, som alltså kan vara den egna, tar kommando över de rumsliga representationerna. Känna naturen När jag intervjuade mina tyska och danska grannar om hur det kom sig att de hade sökt sig till regionen innehöll deras svar ofta en hänvisning till naturen. Flera menade också att de aldrig hade flyttat till Småland om det hade varit så att de hade behövt bo i någon av regionens städer. Det var landsbygden och dess natur läs: skogen man hade haft i sikte den gången man valde platsen. Skogens landskap lockade på flera sätt. Man gick skogspromenader, man plockade bär och svamp, man badade i den lilla skogssjön, etc. I centrum stod alltid en kroppslig praktik som hade sin utgångspunkt i en organisation av kroppens olika sinnen. Skogen skulle avnjutas på skiftande vis. Denna strävan efter att utsätta den egna kroppen för naturens närhet var inte minst märkbar när det gällde det stora jaktintresset bland några av mina intervjupersoner. Christian, en man runt sextio, hade lärt sig maskeringens och kamouflagets tekniker under sitt deltagande i älg jakten varje år. Klädd i skogens mörkgröna och bruna nyanser hade han tillägnat sig hur man rör sig i älgskogen; hur man gömmer sig i snåren och väntar ut villebrådet. Vid varje älgjakt förvandlades han numera till skogsmänniskan som 95

6 en hage och blånande skog i horisonten. Här satt de ofta. Orörliga och bara insupande atmosfären. Skogens tystnad var central för paret. Skogen var ett ljudlandskap vars avsaknad av oljud bidrog till upplevelsen av tystnad. Den tysta skogen gav ro i själen. Orörligheten i en solstol kunde vara ett sätt att kamouflera sig, att passera som sten eller buske invid husväggen. (Gentemot vem eller vad? Gentemot förvärvs livets uppskruvade krav?) Skogens tystnad gjorde huset unikt för detta par från storstaden Köpenhamn. De ägde inte sitt skogstorp utan hyrde det ett år i taget. De hade blivit en sorts stamgäster i tystnadens landskap. De berättade att de inte hade levt tillsammans så länge utan att de hade träffats som äldre. Den tysta platsen hade blivit en viktig del i deras nya gemensamma liv. Men de hade inte velat bo här året runt utan de ville fortsätta uppleva den starka skillnaden mellan den småländska landsbygden och storstaden Köpenhamn. Anspänning och avspänning är således två känslolägen som skogens tyska och danska (be)- sökare traktar efter och som även jag själv, sydsvensken här, kan känna igen mig i. Manipuleringen av den egna kroppen är central i sammanhanget. Bilen må vara en delaktig partner i skogen på många sätt, men för att den rätta skogskänslan ska uppstå måste människan möta naturen med öppna sinnen. Den yttre maskinrörelse som har tagit individerna fram till skogens rand övergår i en inre, organisk rörelse som många gånger handlar om att vara till fots i mer eller mindre oländig terräng, men som också kan vara simtag i en skogssjö eller cykeltramp på en skogsväg. Den yttre maskinrörelsen kan också avlösas av en inre rörelse som utgår från kroppens orörlighet eller totala vila. En sorts skogsdvala som stärker ens inre. Bebo skogen Det röda skogstorpet med vita knutar och fönster är inte längre en symbol för svenskar enbart. På senare år har detta slags hus fått kulturell innebörd även i våra grannländer Tyskland och Danmark. Heinrich, som omnämndes i inledningen, är en av våra tyska grannar som bor i ett hus med de karakteristiska rödvita dragen. Huset är i två våningar och med inglasad förstukvist. Omgivet av en välskött trädgård med mycken växtlighet. På tomten också en flaggstång som denna dag då jag besökte honom hade svenska flaggan i topp. Och utanför staketet den smala byvägen där en och annan bil passerar under vårt samtal. Huset visade sig vara Heinrichs andra småländska hus. Det första torpet köpte han och hans hustru redan för drygt tio år sedan. Han var då runt fyrtio och drev ett eget företag i Tyskland. Han lockades med på semester till Sverige av en god vän. De skulle fiska under en vecka och bo i vännens sommartorp i Småland. Heinrich kom ihåg att platsen som han kom till omedelbart tilltalade honom. Naturen och landskapet fick honom att känna sig harmonisk och lugn. Denna erfarenhet fick Heinrich att själv börja söka efter ett torp att köpa i de sydsvenska skogarna. Han och hans fru kom snart över ett gammalt torp i Småland, där de började tillbringa allt mer av sin lediga tid. De trivdes bra och kom efter en tid att överväga att köpa ytterligare ett hus i Småland. Heinrich hade kommit fram 97

7 till att han önskade leva i bygden på sin ålders höst. Han planerade för, som han uttryckte sig, ett boende med mer substans. Han ville köpa en skogsfastighet. Skogen kunde bli det levebröd som han ännu saknade i det nya landet. Att finna ett lämpligt objekt att köpa visade sig dock vara svårt. Skälet var att så få var beredda att sälja skog till någon från Tyskland. Till sist infann sig dock möjligheten att köpa den gård som han nu ägde, och till gården hörde ett antal hektar skog. Boningshuset var omodernt och slitet då det övertogs. Att flytta in direkt var inte att tänka på. Heinrich ägnade några semestrar åt att renovera huset. Hans bakgrund som hantverkare var till stor fördel. Han lade in både vatten och avlopp i den nya bostaden. För fem år sedan flyttade Heinrich in i huset permanent. Han och hans hustru blev särbor då hon var tvungen att fortsätta arbeta i Tyskland. Det permanenta boendet i Småland har inneburit en hel del arbete i skogen för honom. Han uppskattar detta slags arbete utomordentligt mycket, men lägger till att ibland kan det vara enormt slitsamt också. Från skogen hämtar han dessutom material till det hantverk som han gör och som han har blivit känd för i bygden. Vem som köper, säljer eller hyr en stuga i skogen styrs inte alltid av slumpen. Att så sker är snarare följden av en specifik social logik som är beroende av vad etnologen Magnus Mörck kallar boendekarriärer för olika grupper och individer. Heinrichs berättelse är i denna bemärkelse typisk. Den röda stugan representerar i hans fall ett bestämt val av livsstil i en bestämd fas av livet. Huset i skogen blev intressant och möjligt att köpa tack vare hans relativt fria yrke som hantverkare. Han kunde låta det egna företaget i Tyskland successivt övertas av sonen samtidigt som han själv inledde uppbyggnaden av ny verksamhet i Småland. Tidsmässigt hade processen att köpa och renovera huset drag av en sorts rituell övergång. Med den röda stugan förflyttades han in i den så kallade tredje åldern: en senare fas i livet med otydlig kronologi men med friheten från olika livscykelbaserade krav utbildningsval, yrkeskarriär, familjebildning som främsta kännemärke. Husen som tyskar och danskar bebor förväntas realisera ett friare liv i någon mening. Det kan vara sommargästen som temporärt flyr storstaden eller det kan, som i Heinrichs fall, vara nybyggaren som söker någon form av självförverkligande bortom det inrutade liv som dominerar hemmavid. Att boendekarriärer därtill är präglade av könstillhörighet innebär att Heinrichs husköp kan förklaras ur denna synvinkel. Valet att lämna hemmet i Tyskland för att på egen hand installera sig i det nya huset i främmande land har drag av ett manlighetsprojekt. Skogstorpet framstår som ett manligt handlingsutrymme där meningen med livet söks i det okända och lockande bortom hemmets trygga härd. Den gränsöverskridande naturen: upplevelser och politik Sverige är ett av Europas största länder. Det är mycket glest befolkat och de stora öde vidderna av fjäll och skog har få motsvarigheter. För en besökande dansk [ ] eller tysk kan det kännas mycket exotiskt att kunna åka mil efter mil, hela 98

8 Höjden över sjön: utsiktspunkt och strövområde. Foto: Markus Idvall. tiden omgiven av miljontals ljusbruna tallstammar eller av granskogens mörka, mossiga grönska. Det är en upplevelse som få av Europas länder kan bjuda på. Känslan av exotism är det som förvandlar skogen i södra Sverige. När tyskar, danskar och sydsvenskar möter och registrerar varandra i skogen framstår naturen som märkvärdigare än tidigare. Skogen får, som i det inledande citatet ovan från Svenskt naturlexikon, representera det ovanliga och annorlunda i Europa. Antagandet är att natur av detta slag inte finns någon annanstans i världsdelen eller rent av i världen. Att känna skogen inpå livet blir därmed en sorts kur mot stress och ohälsa som förenar ett antal individer över nationsgränser. Och att bebo och inte bara tillfälligt besöka skogen blir ett sätt 99

9 att ändra livsstil och göra ett nytt vägval i livet med nationsöverskridande drag. Men naturen är inte blott ett upplevelserum för enskilda personer utan har även en mer övergripande politisk betydelse. I det nya integrerade Europa har naturen fått en särskild attraktionskraft och det är sällan naturen följer politiska och administrativa gränser. Naturen kan därför också utgöra en arena för politisk konflikt och kamp mellan olika nationella identiteter. I materialet finns tendenser som pekar i denna riktning. Att äga skog är inte helt oproblematiskt för främmande personer i södra Sverige. Som skogsägare med utländsk bakgrund måste man bevisa att man hör hemma i bygden. Man lär sig, såsom Heinrich, att tala perfekt svenska. Man går med i hembygdsrörelsen och man har dörren öppen för alla som har vägarna förbi. Ändå kan känslan av att vara exkluderad och ensam dröja sig kvar. Referenser Natur och nationell kultur är två centrala diskussionsområden inom human- och samhällsvetenskaperna. I Försvenskningen av Sverige (1993), av etnologerna Billy Ehn, Jonas Frykman och Orvar Löfgren, diskuteras denna problematik utifrån olika kulturella arenor och handlingsmönster. Här i artikeln väljer jag att tematisera skogen som nationsöverskridande upplevelserum med utgångspunkt i den franske sociologen Henri Lefebvres klassiska studie av stadens rum, ett arbete som i engelsk översättning bär titeln The Production of Space (1991). Boken innehåller bland annat en spännande diskussion kring hur rumsligheter skapas utifrån en tredelad dynamik mellan människors föreställningar, varseblivningar och sätt att bebo världen. Den distinktion som Lefebvre gör mellan stad och land är central för min diskussion om naturen. I det sammanhanget är jag även inspirerad av Magnus Mörcks doktorsavhandling Storstadens livsstilar och boendekarriärer: En etnologisk intervjuundersökning från 80-talets Göteborg (1991). Ur materialsynpunkt bygger artikeln på en intervjustudie med ett antal tyska och danska familjer och enskilda med hus i Småland. Studien genomfördes sommaren 2008 inom ramen för ett arbete med en antologi där syftet var att uppmärksamma det mångsidiga Småland. Mitt kapitel i boken Speglingar av Småland (red. Inger Littberger Caisou-Rousseau, Maria Nilson och Carina Sjöholm, 2009) kom sedan att diskutera hur den ökade närvaron av tyska och danska besökare och nybyggare på den småländska landsbygden kan förstås. Alla personnamn som nämns i texten ovan är fingerade för att skydda intervjupersonernas identitet. Arbetet grundar sig därtill på en del statistiska uppgifter om utländskt husägande i Sverige hämtade från Dagens Nyheter ( ). Ett citat ur Svenskt naturlexikon (red. Carl-Fredrik Lundevall, 2000) får illustrera kontinuiteten i de föreställningar som finns om den sydsvenska skogen både bland svenskar och i utlandet. 100

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1 I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

rafiskt hus modern karaktär med

rafiskt hus modern karaktär med med rafiskt hus modern karaktär På den branta tomten i stadsdelen Fresnaye i Kapstaden, Sydafrika, skapade arkitektbyrån Saota ett hus i flera våningsplan med spännande grafiskt uttryck. text mia storm

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Illustration Stina Johnson

Illustration Stina Johnson Illustration Stina Johnson Land, stad eller mittemellan? Tanken om det goda livet där allting är i harmoni. Två skilda idealbilder - landet och staden Upplägg S könlitterära och Facklitterära exempel:

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Landöns Byutvecklingsplan

Landöns Byutvecklingsplan Landöns Byutvecklingsplan 2013 Innehåll BAKGRUND s 3 By och hamn s 3 Natur s 3 Camping s 3 Entreprenörskap s 3 GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT s 4 Öppet möte s 4 Bildande av byalag s 6 Handlingsplan s 7 Sammanfattning

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S EN VACKER TRÄDGÅRD KRÄVER OMSORG När du har skapat en trädgård precis som du vill ha den ger det en riktigt skön känsla - känslan att kunna slappna av

Läs mer

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (

Läs mer

Svenska reserapporten. Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester

Svenska reserapporten. Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester Svenska reserapporten 2014 Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester Resultat i korthet * Svenskarna spenderar nästan hela sin semester i Sverige * Semestrandet inom Sverige ökar kraftigare än

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Var är själarna efter döden?

Var är själarna efter döden? Var är själarna efter döden? Vad är meningen med "livet" efter döden? Vart hamnar själarna? Finns dom hela tiden omkring oss? LS Frågan utgår från ett påstående om att det finns ett enskilt liv efter döden.

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

bonden på Tämmesboda GULLERS LARS-OLOF HALLBERG

bonden på Tämmesboda GULLERS LARS-OLOF HALLBERG bonden siste GULLERS LARS-OLOF HALLBERG bonden siste Lars-Olof Hallberg Gullers INNEHÅLL Till Tämmesboda 7 Jaså, du har pengajobb? 9 Där tiden har stått stilla 13 Hus och häst 25 Kyla och värme 41 Våren

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Det nya Öland Björkviken

Det nya Öland Björkviken Det nya Öland Björkviken www.gbjbygg.se Med havet som bästa granne. GRAFISK PROFIL VÄXJÖ VÄRNAMO GÖTEBORG ÖLAND björkviken svårslaget läge Det nya Öland ligger lite bättre till redan från början. Nära

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna

Läs mer

Välkommen! Mikael Widerdal

Välkommen! Mikael Widerdal Välkommen! Den här titeln du håller i din hand innehåller de bästa och mest kraftfulla mentala redskap från de 20 år som jag utbildat, coachat och föreläst för människor i hela Sverige. Den här är indelad

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Gabriella Wejlid & Jenny Åkerman Goda Hjärningar! 32 aktiviteter som gör dig både lyckligare och smartare Brain Books

Gabriella Wejlid & Jenny Åkerman Goda Hjärningar! 32 aktiviteter som gör dig både lyckligare och smartare Brain Books Gabriella Wejlid & Jenny Åkerman Goda Hjärningar! 32 aktiviteter som gör dig både lyckligare och smartare Brain Books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se 2008 Gabriella Wejlid & Jenny

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Må bättre på Hennickehammars Herrgård

Må bättre på Hennickehammars Herrgård Må bättre på Hennickehammars Herrgård Hennickehammrs Herrgård väntar på att få välkomna dig! En Värmländsk saga HENNICKEHAMMARS HERRGÅRD är en plats att bli förälskad i. Mjukt inbäddad i den trolska skogen,

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Varför flytta till en trygghetsbostad

Varför flytta till en trygghetsbostad Varför flytta till en trygghetsbostad och vad bidrar till tryggheten? Lisbeth Lindahl Seminarium Trygghetsboende ett samarbete mellan kommun och fastighetsägare 7 maj 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån Alzheimer Centralförbundet 2014 www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto Penningautomatföreningen har understött uppgörandet

Läs mer

Min andra vandring genom Sarek, del 1

Min andra vandring genom Sarek, del 1 Min andra vandring genom Sarek, del 1 Min andra ensamvandring skulle egentligen leda från öst till väst genom Sarek: från Saltoluokta längs Pietsaure, över Guhkesvákkjåhkå, Skarja, Guophervágge till Padjelantaleden

Läs mer

Glesbygd mitt i smeten vill se mer

Glesbygd mitt i smeten vill se mer Sida 1 av 9 ÄNGELHOLM 9 juli 2016 08:00 Glesbygd mitt i smeten vill se mer grönska Trots att det varit en motig start bakas det nu för fullt på byns enda bageri. Och några av ortens eldsjälar vill se en

Läs mer

KONFERENSGUIDE. Hylte kommun 2014. Konferens på landsbygden

KONFERENSGUIDE. Hylte kommun 2014. Konferens på landsbygden KONFERENSGUIDE Hylte kommun 2014 Konferens på landsbygden Söker du en konferensanläggning med aktiviteter i naturskön miljö? Eller en plats som erbjuder en lugn och avspänd atmosfär? Boka din konferens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Brf Ljugarn BRF LJUGARN / INFORMATION BRF LJUGARN / SITUATIONSPLAN HAVET, 100 M POOL VÄLKOMMEN TILL LJUVLIGA LJUGARN PARKERING Gotland är speciellt. Denna Sveriges största ö ger besökaren en härligt

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera

Läs mer

När jag och Hanna, som är fyra och ett halvt år, samtalade om vilken

När jag och Hanna, som är fyra och ett halvt år, samtalade om vilken Annette Brown Med kartor från det lilla rummet till den stora världen Här beskrivs ett temaarbete med syftet att barnen på ett lustfyllt och lekfullt sätt skulle få möjlighet att utveckla sin rumsuppfattning

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Handledare: Bengt Rundquist 1 Vad är Mindfulness? Att vara närvarande i nuet (ha tålamod) Att vara medveten om vad som pågår Att rikta uppmärksamheten på din avsikt Att acceptera din situation utan att

Läs mer

Dalslandsstugan 2.0 01. Storlek: 109 kvm 3 rum och kök Projektet handlar om prefabricerade byggnadselement som sätts. plan. sektion A-A.

Dalslandsstugan 2.0 01. Storlek: 109 kvm 3 rum och kök Projektet handlar om prefabricerade byggnadselement som sätts. plan. sektion A-A. 00. 01. VÄNERSBORG > HOPPERUD 1:12 Storlek: 109 kvm 3 rum och kök Projektet handlar om prefabricerade byggnadselement som sätts samman till olika typologier med stark relation till landskapet. Generella

Läs mer

MELLAN HIMMEL OCH VATTEN - ett flexibelt boende i samklang med naturen

MELLAN HIMMEL OCH VATTEN - ett flexibelt boende i samklang med naturen Hemmet idag måste kunna erbjuda ett flexibelt boende för en modern och hållbar livsstil samtidigt som det harmonierar med omgivningen. Detta ställer nya krav på material och arkitektonisk utformning. Dalslandsstugan

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker Vad är det jag ser? Man har idéer och ideal Man står på tårna, håller tal öjer glaset och säger skål är i muren är det ett hål är är en älv bredvid en skog Och på en väg en fårahjord n litet torp, ett

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Krister Velander, c/o DKCO Advokatbyrå Ab, PB 236, 22101 Mariehamn

Krister Velander, c/o DKCO Advokatbyrå Ab, PB 236, 22101 Mariehamn ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tfn (018) 25127, fax (018) 16595 Hemsida www.mpn.aland.fi MILJÖTILLSTÅND Datum 08.04.2003 Ärendenummer MPN-02-24 Sökanden Ärende Krister Velander,

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

LJUSBLICK LJUSBLICK. UTMANANDE & HÄNSYNSFULL Uppgiften är i sig en utmaning av strandskyddet. Vårt förhållningssätt är

LJUSBLICK LJUSBLICK. UTMANANDE & HÄNSYNSFULL Uppgiften är i sig en utmaning av strandskyddet. Vårt förhållningssätt är Som prinsessan Tuvstarr vid vattenbrynet. Bland storslagna granar, mossbeklädda stenbumlingar, hiskeliga rotvältor, mäktiga åsryggar, böljande fält och vackra stjärnhimlar. FÖRAKRAD I LADSKAPET Huset är

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 15 Kronan och tjäroljan. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 15 Kronan och tjäroljan. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 15 Kronan och tjäroljan En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Våra uteliggare är lite speciella

Våra uteliggare är lite speciella Våra uteliggare är lite speciella Faktum är att folk har legat längre här än så gott som någon annanstans! Alltså i våra megalitgravar som är otroligt gamla och faktiskt gör Falbygden unik i världen. Men

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Krister Velander, c/o DKCO Advokatbyrå Ab, PB 236, 22101 Mariehamn

Krister Velander, c/o DKCO Advokatbyrå Ab, PB 236, 22101 Mariehamn ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tfn (018) 25127, fax (018) 16595 Hemsida www.mpn.aland.fi MILJÖTILLSTÅND Datum 15.04.2004 Ärendenummer MPN-03-68 Sökanden Krister Velander, c/o

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 12/2014: 15 augusti. Från Mops till Skata. 31 deltagare. 15 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 12/2014: 15 augusti. Från Mops till Skata. 31 deltagare. 15 km. Årets långa sommarvandring med gästvandrare av båda könen gick från Simremarken till Skateholm. Vi började med att parkera de 8 bilarna vid Skateholms camping, hållplats Cedervägen. Vi var i väldigt god

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Utblick av Aleksandra Stratimirovic. Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården

Utblick av Aleksandra Stratimirovic. Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården Utblick av Aleksandra Stratimirovic Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården Stockholm, 20 april, 2015 På uppdrag av Ragunda kommun, presenteras här att förslag till konstnärlig

Läs mer

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Folkets Park. För våra ögon och skissande händer ett lugnt och underbart skönt område där lummighet och stillhet blandas med öppenhet och vilja. Dessa

Läs mer

Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning.

Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning. Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning. Figur 2. Fotopunkter. Allmänt om Fotomontagen Det är en stor vindkraftspark vilket gör det svårt att i samma bild förmedla både naturlig storlek på

Läs mer

I Språkets värld. Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan

I Språkets värld. Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan I Språkets värld Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: 2014-04-23 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Förskolan

Läs mer

Hon vill få Skåne att cykla

Hon vill få Skåne att cykla Page 1 of 5 Detta är en utskriftsvänlig version av artikeln. Hon vill få Skåne att cykla Av Anna Lindblom 28 MAJ 13.39 Kristin Nilsson är tyskan som vill ge sitt nya hemland Sverige den cykelturism hon

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN

TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN 56 ATTITYD I JÖ HUS MED ATTITYD ETT TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN ARKITEKTENS VAL - ATTITYD 131 57 ÖNKÖPING T MODERNT FUNKISHUS 58 ATTITYD I JÖNKÖPING PÅ HUSETS FRAMSIDA FINNS EN GENERÖS TERRASS,

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark)

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark) Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2011 Fakta om: Titel: Den förlorade sonen, 1885 Konstnär: Georg von Rosen (1843 1923, Sverige) Konstnären Georg von Rosen var greve, professor och direktör

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

s e c o Martin Widmark Christina Alvner

s e c o Martin Widmark Christina Alvner å m s e d h c o under jorden Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Om de bara vattnade och hackade lite Valle och jag satt på bussen. Vi skulle hälsa på hans gammelfarfar som hade fyllt år. Bussen

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Michael Dahl Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik, som ständigt drömmer mardrömmar om att han är en drake. En dag när han vaknar ur sin mardröm, hör han en röst som han inte

Läs mer

mer än du tror (historien om en väv)

mer än du tror (historien om en väv) mer än du tror (historien om en väv) det här är berättelsen om det misslyckade sökandet efter en röd tråd. och om den lyckade upptäckten av något helt annat. Inom buddhismen är den röda tråden en symbol

Läs mer

Välkomna på Sommarläger! 14-20 juli 2014 i Bjärnum

Välkomna på Sommarläger! 14-20 juli 2014 i Bjärnum Välkomna på Sommarläger! 14-20 juli 2014 i Bjärnum Välkomna på vårt fjärde sommarläger i trollsländeprojektets regi! Årets sommarläger tar plats utanför Bjärnum i norra Skåne, där vi under en veckas tid

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började med att ta alla de mått som vi kunde tänkas behöva. För att få en större yta att nyttja bestämmer vi oss snabbt för att plock bort en av

Läs mer

Kontinentalt på Österlen

Kontinentalt på Österlen inredning På sommaridylliska Österlen kryllar det av vackra hus. Ett av dem är med sina 100 år på nacken en stilsäker arkitekturpärla, och bakom den röda tegelfasaden gömmer sig ett vackert hem där inget

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september Av Jan-Erik Björk (text och foto) Fredagen den 31 augusti FINNSAM:s höstkonferens ägde denna gång rum i Tiveden. Det var nästan tio år sedan som FINNSAM

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

DALSLANDSSTUGAN 2.0. Dalslandsstugan: Ett hus i Harmoni

DALSLANDSSTUGAN 2.0. Dalslandsstugan: Ett hus i Harmoni DALSLANDSSTUGAN 2.0 Dalsland är ett landskap av varierande natur. Kullar rullar över slätter som planar ut mot de många sjöar som finns i området. Skogens närvaro sätter sin absoluta prägel på landskapet.

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Fjärrdressyrhalsband med sprej. Dressyrhandbok

Fjärrdressyrhalsband med sprej. Dressyrhandbok Fjärrdressyrhalsband med sprej Dressyrhandbok Tack för att du har valt märket PetSafe. Du och ditt husdjur är värda ett kamratskap som inkluderar minnesvärda ögonblick och en ömsesidig förståelse. Våra

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer