Examensarbete 15 högskolepoäng

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen SOL Examensarbete 15 högskolepoäng Från symboler till bokstäver och grundläggande typografi From symbols too letters and basic typography Michael Holm Lärarutbildningen 90 hp Handledare: Nils Andersson Examinator: Jan Härdig

2 Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att slutresultatet skulle utmynna i en lärobok. Boken heter Bokstavens historia och grundläggande typografi och är tänkt i första hand för gynasieelever som har en inriktning mot medie-ämnen och speciellt de som har grafisk kommunikation. Boken består av två huvudteman. Den första delen behandlar den västerländska bokstavens historia och i andra delen tar jag upp grund-läggande typografi. För att sammanställa boken så har jag gjort litteraturstudier för att få mer kunskap om bokstävernas historia och typografi. Boken finns endast tillgänglig i ett pdf-format och som InDesigndokument. Sökord Antikvor, Bokstävernas historia, Kilskrift, Linjärer, Runor, Typografi och Typsnitt

3 Innehållsförteckning 1. Inledning och Bakgrund Syfte Teori Metod Avslutande diskussion och slutsatser Vidare forskning Referensförteckning Bilaga Boken om Bokstavens historia och grundläggande typografi Inledning och Bakgrund Min tanke med examensarbetet var att göra en enkel och informativ bok om bokstävernas historia och grundläggande typografi. Boken är tänkt för gymnasieelever som har en inriktning mot medieämnen och speciellt de som har grafisk kommunikation. Boken kan även vara intressant för elever på andra program som har ett intresse för bokstävers utformning, historia och typografi. Syftet med boken är att på ett lustfyllt sätt få elever intresserade av typografi och hur man använder sig av det. Jag tycker det är viktigt att ge dem ett historiskt perspektiv på bokstävernas framkomst och hur de ser ut idag. Det finns också en tanke att jag själv ska få mer fördjupade kunskaper i ämnet och kunna förmedla mina nya erfarenheter till mina elever på ett konstruktivt sätt. Jag har naturligtvis en hel del kunskap själv i ämnet, efter att ha arbetat med typografi under 30 år i reklambranschen. Men det är en helt annan 5

4 sak att förmedla något i bokform till elever, som inte har någon erfarenhet av typografi. Många elever känner till Times och några typsnitt till, men sedan tar de typografiska kunskaperna för det mesta slut. Kan jag få elever att bli mer intresserade av typografi genom att göra ett läromedel som känns modernt och inspirerande så har jag lyckats med min bok. Jag arbetar som lärare på en gymnasieskola i Ystad på ett medieprogram. Mitt huvudämne är grafisk kommunikation. Det innebär att vi arbetar mycket med typsnitt, typografi, layout och grafisk design. Eftersom grafisk kommunikation är ett praktiskt ämne, så arbetar vi med uppgifter som t ex logotyper, förpackningar, affischer, bokomslag och tidningsmagasin. När jag startade med examensarbetet så var min tanke att jag ville göra ett praktiskt/teoretiskt arbete. Därför kändes det mest naturligt för mig att göra en bok som handlade om mina ämnen, istället för att skriva en uppsats. Min tanke var också att få en fördjupning i mina ämnen, rent historiskt, som jag kommer att ha användning för på lektionerna med mina elever. Det finns ett behov av en enkel bok som kan användas som en introduktion till mina ämnen. Kunskapen bland eleverna är naturligtvis inte så stor när de börjar på gymnasiet, eftersom medieämnena är helt nya för dem. 6 7

5 Syfte Syftet med boken är att ge eleverna ett historiskt perspektiv och visa hur våra bokstäver har uppkommit, från stenålderns symboler fram till dagens bokstäver. Andra delen i boken handlar om grundläggande typografi, och syftet är att ge eleverna en baskunskap i ämnet. Varför gör jag en bok om dessa två ämnen? Jag ville göra en lättillgänglig bok för eleverna på Medieprogrammet för att de på ett enkelt sätt ska få information och kunskap i dessa två ämnen. Den historiska och typografiska delarna i boken ingår i kursplanen (gko1201) på Medieprogrammet. För det andra så har jag ett stort intresse av dessa ämnen själv och kommer att ha stor nytta av boken i undervisningen. Vad kan vara av intresse för eleverna med boken? Eleverna får en historisk tillbakablick på de västerländska bokstävernas uppkomst och hur det påverkat vårt samhälle. På Medieprogrammet arbetar vi hela tiden med bokstäver, ord, textstycken och det ska kombineras med bilder och illustrationer som ska fungera tillsammans och uppfylla ett visst syfte. Syftet kan vara en väl fungerande layout eller att anpassa text och bild till en viss målgrupp. Varför ser boken ut som den gör? Jag ville göra en bok som var mycket enkel både text-, bild-, färg- och layoutmässigt men ändå få med mycket information. Att det blev ett kvadratiskt format på boken var mer för att få ett annorlunda utseende. Tanken bakom det lilla formatet på boken, 150 x 150 mm var att den skulle vara lätt att stoppa i fickan eller väskan. 8 9

6 Teori Jag har genom litteraturstudier fått mer kunskap om bokstävernas historia och typografi som har varit till stor nytta för mig när jag skrivit boken. Delmålen i Kursplanen för g k o Grafisk kommunikation A, Gymnasieskolan, 100 poäng som finns med i boken. kunna tillämpa grundregler för läsbarhet, typografi, grafisk formlära......klassificering av teckensnitt...grafiska måttsystem känna till den historiska bakgrund och tekniska utveckling som lett fram till dagens situation på det grafiska området ( I Styrdokumenten för gymnasieskolan och Läroplanen för de frivilliga skolformerna lpf94, säger ingenting om hur ett läromedel ska se ut text-, bild- och layoutmässigt. Naturligtvis måste kurslitteraturen avspegla skolans värdegrund i både ord och bild. "Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper" (lpf94, sid 5). På sidan 16 under 2.6 Rektors ansvar i lpf94 står det "...att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitét..." ( För mig är god kvalitét på ett läromedel att det som står i texten är korrekt och att det inte finns några sak- eller stavfel. Att texten är anpassad till eleverna som ska läsa den. Att texten är inspirerande med ett bra "flyt". Att texter och bildmaterial samspelar så det blir en bra och harmonisk layout. Att valet av typsnitt är lättläst i boken. Att det är lätt att hitta ord, texter och sidor som man söker. I examensarbetet Bilden som verktyg en pedagogisk analys av bilder i läroböcker i historia av Morgan Sandblom och Tommie Zetterlund (HT ) har de analyserat bilder i läroböcker. Här nedan kommer några av deras slutsatser. En bild som man väljer bör ha ett pedagogiskt anknytningsvärde till texten. En bild ska ge 10 11

7 mer förståelse till en text. Bilden kan också ersätta ett textstycke. En bild ska inte vara där för att fungera enbart som en dekoration. Det kan göra läsaren förvirrad och då fyller bilden ingen funktion. En bild där det är svårt att utläsa budskapet och som kräver mycket bakgrundskunskap som kanske inte alla elever har, bör man också vara försiktig att med i en lärobok. Christer Hellmark skriver i sin bok Typografisk handbok (se referensförteckning) vad man kan ta hänsyn till när det gäller bildhantering i förhållande till texter. Det finns inga generella regler, men bilder bör vara "lättlästa" i sitt sammanhang. Storleken på bilden kan också påverka hur man upplever texten. En väldigt liten bild på t ex ett landskap eller en stor bild på en obetydlig detalj som inte direkt har med texten att göra kan också påverka helheten i en boksida. Metod Boken har ett kvadratiskt format, som är 150 x 150 mm och den är på 140 sidor, inklusive omslag och består av två huvudteman. Den första delen behandlar den västerländska bokstavens historia och i andra delen tar jag upp grundläggande typografi. Boken består av 26 tydliga kapitelindelningar. Svart och mörkröd är de genomgående färgerna i boken. Den svarta texten använder jag till brödtexter och bildtexter. Den mörkröda färgen används till rubriker, faktatexter i rutorna, kapitelindelning, typsnitten och illustrationer. I slutet på boken finns en ordförteckning med hänvisning till vilka sidor man kan hitta orden. Boken har en referensförteckning till böcker som används till min faktainsamling för att färdigställa boken. Det finns också linjerade sidor i slutet på boken. För att få en känsla för vissa av de äldre skriftspråken så har jag ritat dem i datorn. Att boken fick formatet 150 x 150 mm är för att den ska vara lätt 12 13

8 att ta med sig och att den inte tar någon plats i väskan eller fickan. Jag tycker också att det kan vara roligt med ett annorlunda bokformat. Det första huvudtemat är till för att ge en historisk bakgrund till de bokstäver som vi använder idag. Boken börjar med symboler och bildtecken från stenåldern och går fram till dagens typsnitt. Det andra huvudtemat är en vägledning med enkla regler hur vi kan använda bokstäver, ord och textstycken på ett grundläggande sätt. Det finns 26 kapitel i boken som är indelade från B till Ä. A och Ö är omslagsbokstäver. Varje kapitel börjar med en bokstav i en stor grad och under bokstaven står det vilket typsnitt det är och punktstorlek. Två färger används genomgående i hela boken, svart och mörkröd. Jag vill på ett enkelt sätt skilja bröd- och bildtexterna från övrig information. Typsnittet som används genomgående i boken är Adobe Garamond Pro, förutom i faktarutorna där jag använder Helvetica Neue 45 Light och kapitelindelningsbokstäverna som består av 26 olika typsnitt. Den mörkröda färgen som används tycker jag står i fin kontrast till den svarta texten. Texten i faktarutan som också är mörkröd, skulle också kunna vara svart. Eftersom jag tycker att det är lite överkurstext så tycker jag att det bra att särskilja den texten från övrig text. Man kan också se det som ett grafiskt element, så det inte bara blir svart på hela sidan. Illustrationerna och typsnitten är också genomgående mörkröda. De tecknade illustrationerna som finns med i boken är ett viktigt komplement till brödtexten. Illustrationerna är till för att ge en tydligare bild av vad som sägs i texten och beskriver många gånger bättre än det skrivna ordet. Varför är det är bara illustrationer i boken? Ofta är det så att en illustration är tydligare i sin renodlade form än en fotografisk bild. Det ger också en enhetlig grafisk form åt boken. Layouten i boken är enkel och tydlig. Det finns få dekorativa element. Rubrik- och brödtext har samma typsnitt genom hela boken. Faktarutorna ligger alltid på samma plats med samma typsnitt. Ordförteckningen i boken hänvisar till sidor där orden finns med

9 Jag har tagit de ord som jag tycker är mest relevanta och som får sin förklaring på hänvisade sidor. I referensförteckningen så kan läsaren se vilka böcker jag hittat information till min bok. Referensförteckningen är också till nytta för den som vill läsa mer och få en djupare kunskap i t ex typografi. De linjerade sidorna är till för elevens egna anteckningar och kommentarer. Stanley Morison som skapade typsnittet Times sa så här om typografi. "Typografi kan definieras som konsten att rätt arrangera det som skall tryckas för ett speciellt ändamål: att ordna bokstäverna, fördela ljusrum och vårda sig om bokstavsmaterialet så att läsarens förståelse av texten underlättas maximalt." (First principles of typography, i The Fleuron, VII: 1930). Det som Morison sa på 1930-talet gäller än idag. En bra layout, ett läsvänligt typsnitt och att man tänker på spaltbredden, kägeln och spärrningen i en textmassa. Arne Heine som är en av de riktigt stora inom svensk typografikonst har skrivit i sin bok om vad han tycker är god typografi. "Text är till för att läsas. Typografin är textens visuella form. God typografi stimulerar till läsning och gör texten lätt att läsa. God typografi ökar effektiviteten och styrkan i det skrivna ordet. God typografi skapar en grafisk profil. God typografi stärker varumärket. God typografi är god ekonomi. Typografi skapas av människan inte av datorer. Inte heller skapas typografi med måttlinjal och enligt inlästa regler. Men om typografi görs helt utan normer uppstår kaos". (Textutdrag från Arne Heines bok om typografi, 2005). Det kommer att vara lika viktigt med god typografi i framtiden som idag, om vi läser texter som är tryckta på papper eller texter som kan läsas på datorskärmar. Det är bara bäraren av budskapet som kommer att vara annorlunda. Här kommer två författare som jag arbetat utifrån och som givit mig uppslag till boken. I den typografiska delen i min bok så har jag inspirerats av Arne Heines bok om typografi (se referensförteckning). Heines bok är 16 17

10 något av en svensk typografisk bibel inom området. Boken är mycket innehållsrik och informativ och har det mesta som man kan ha nytta av för den som arbetar eller har ett stort intresse av typografi. Jag tycker däremot att de historiska avsnitten i Heines bok skulle Avslutande diskussion och slutsatser kunna vara mer omfattande. Boken kommer att bli ett bra hjälpmedel i min undervisning på Henriette Koblancks bok om Typografi, bild och grafisk design Medieprogrammet. Boken kan naturligtvis användas av andra (se referensförteckning) har också varit en stor inspirations- gymnasieprogram också. Innehållet i boken är anpassat till ämnen källa för mig. Den har många likheter med min bok men är som t ex grafisk kommunikation (design), mediekommunikation, betydligt mer omfattande både bild- och textmässigt. Boken tar mediekunskap, och webbdesign. också upp andra ämnen som t ex bildanalys, papper, förpackningar och tryck. Layouten i boken är enkel, snygg och texten är lätt på olika gymnasieprogram som t ex i historia, svenska och textkom- Vissa kapitel i boken kan bli ett bra komplement i andra ämnen att ta till sig. Boken tar upp bokstavens historia på ett mycket bra munikation. sätt. Mycket av den historiska faktainsamlingen har jag hämtat från Jag vill också att boken ska vara lätt att ta till sig. För elever som Nationalencyklopedin som t ex tidsepoker, årtal och personer (se referensförteckning). korta faktatexter. har svårt med större textmängder är boken bra att läsa med sina I de övriga böckerna i referensförteckningen har jag hittat Om jag skriver in ett textstycke i ett datorprogram så vill jag faktatexter och bilder som ligger till grund för mina illustrationer att den som ska läsa det, ska ta till sig informationen på ett lättläst sätt. Nu tänker jag inte på innehållet i texten utan hur det är som finns med i min bok

11 utformat. Den grundläggande typografin i boken har eleverna nytta av när de t ex ska göra projektarbeten, uppsatser, inlämningsuppgifter osv. Boken kan printas ut i sin helhet till eleverna. Jag kan också printa ut vissa sidor som är användbara för en specifik lektion. Av bokmaterialet kan jag göra pdfer och visa på en stor skärm med en projektor för en hel grupp. Materialet kan läggas ut på skolans intranät, så kan eleverna gå in och läsa när som helst på dygnet. Det går också bra att maila delar av boken till eleverna. Eftersom materialet är lätt att göra om till pdfer så kan jag ta med de sidor som jag behöver vid ett visst lektionstillfälle på ett usbminne. Jag kan också använda boken och projektorn parallellt under en lektion. Ju mer jag arbetat med examensarbetet så har jag insett att det finns fler sätt att presentera materialet i boken på (exempel som jag har skrivit om här ovan). Vidare forskning Det är klart att det skulle vara intressant att följa upp mitt examensarbete med ett nytt bokprojekt men då enbart inom typografi och grafisk kommunikation. Att göra ett bokprojekt som detta har varit både lärorikt och tidskrävande. Om jag skulle göra något likande så tror jag inte att jag skulle göra det som ett ensamarbete utan involvera fler personer i projektet. En anledning till detta är för att kunna ha en kreativ diskussion med andra inblandade i projektet och hitta nya infallsvinklar och idéer. Jag skulle också använda boken för att göra en enkätundersökning om vad elever tycker om den, för att få ett bra underlag till en kommande bok

12 Referensförteckning Lindegren Erik, Våra bokstäver A, B, C, , Nordström & Tinggren AB, utan ISBN-nummer. Hallberg Åke, Typografin och läsprocessen, 1992, Berlings Grafiska, ISBN Hallberg Åke, Typografi, andra upplagan, Bokförlaget Spektra, 1969, utan ISBN-nummer. Hellmark Christer, Typografisk handbok, Ordfronts förlag, 1996, ISBN Heine Arne, Arne Heines bok om typografi, 2005, Bild och Kultur, ISBN och ISBN Forsberg Karl-Erik och Forsberg Geith, Vandring bland bokstavsformer, 1992, Nordstedts Förlag AB, ISBN Felici James, Den kompletta handboken i typografi, Pagina Förlags AB, 2003, ISBN Gärde Marcus, Typografins väg, Bachgarde förlag, 2007, ISBN Bekker-Nielsen Hans, Fra runeskrift til trykte bogstaver, OAB-Tryk a/s i samarbejde med Forening for Boghaandværk, 2002, ISBN Bernal Martin, Cadmean letters, Eisenbrauns, 1990, ISBN

13 Koblanck Henriette, Typografi, bild och grafisk design, andra upplagan, Bonnier Utbildning, 2003, ISBN Nationalencyklopedin, Bra böcker AB, 1992, ISBN Kulturen 1961, Håkan Ohlssons Boktryckeri, 1962, utan ISBN-nummer. kursplan/id/3479/titleid/gko1201%20-%20grafisk%20 kommunikation %20A Bilden som verktyg en pedagogisk analys av bilder i läroböcker i historia Morgan Sandblom och Tommie Zetterlund HT

14

15 Bilaga Boken om Bokstavens historia och grundläggande typografi ABokstavens historia och grundläggande typografi

16 innehållsförteckning a b bokstaven / sid 4 c symboler och avbildningar / sid 6 d kilskrift / sid 10 e hieroglyferna / sid 14 f fenicierna / sid 18 g grekerna / sid 22 h kyrillisk skrift / sid 28 i runorna / sid 32 j kapitalskrift / sid 38 k uncial- och halvuncialskrift / sid 42 l karolingisk minuskel / sid 46 m gotisk- och frakturskrift / sid 50 n bokstavens uppbyggnad / sid 54 o antikvor och linjärer / sid 58 p garalder / sid 62 q realer / sid 66 r didoner / sid 70 s linjärer / sid 74 t mekaner / sid 78 u skripter / sid 82 v vanliga typsnitt / sid 86 x udda typsnitt / sid 94 y typografi / sid 100 z anfang, ligatur, pagina osv / sid 120 å ordförteckning / sid 126 ä referensförteckning / sid 134 ö

17 Bokstaven Bokstav (fornsvenska bokstaver, väl ursprungligen om runor [stafir], sedermera bokstäver i en bok, jfr tyska Buchstabe), samgermanskt ord för skrivtecken i alfabet med ursprungsbetydelsen runa, ristad i bokträ. Eftersom runorna ristades in i hårda material bestod de av raka linjer, och stavar blev därför en allmän beteckning för runor. När de latinska tecknen kom i bruk behölls ordet stav för dessa, men med ett tillagt bok- för att skilja bokstav från runstav. Ordet bok är alltså från början identiskt med trädnamnet. På motsvarande sätt betydde latinets caudex (codex) ursprungligen stock, träkloss. Det fick senare via betydelsen träkloss som formats till en skrivtavla betydelsen dokument, bok, handskrift. I sanskrit betyder på likartat sätt substantivet bhurja dels björk, dels näver att skriva på. nationalencyklopedin, Bgill sans light, 370pt 4 5

18 C Symboler garamond premier pro regular, 380pt och bildtecken Människan har alltid velat förmedla budskap. Långt innan vi kunde skriva bokstäver så använde man sig av symboler och bildtecken. De kunde vara inhuggna eller målade på berghällar, i grottor eller på lösa stenblock. Hällristningar förekommer över hela världen och vi kan finna dessa på många platser i Sverige också. Det vanligaste sättet på denna tid vara att förmedla sig muntligt. De äldre skandinaviska ristningarna var av två huvudtyper som bestod av jaktmotiv och vilddjur ( f.kr.). De yngre ristningarna bestod av skeppsmotiv, hjulkors, tamdjur och vagnar ( f.kr.). Även bilder av soldyrkan, dödskult, regnmagi och fruktbarhetssymboler tillkom senare under den yngsta stenåldern och bronsåldern. Bohuslän är det landskap som har flest hällristningningar i Sverige. Det finns även hällmålningar med liknande symboler som vi kan finna runt om i världen. I Afrika och Australien kallar man dessa målningar klippmålningar. Bland de mer kända platserna för ristningar i Skandinavien kan man nämna Altaristningarna i Finnmarken i Norge, Nämforsen i Ångermanland och Glösaristningarna i Jämtland. I Bohuslän kan man finna några av de yngsta ristningarna i landet. Bland avbildningarna kan man finna kärlekspar, akrobater och lurblåsare. I södra Frankrike och norra Spanien finns det mer än 150 grottor med målningar (ca f. Kr). Kända grottor är t ex Altamira och Lascaux. 6 7

19 Sveriges mest kända och besökta ristning är Vitlyckehällen med mer än 300 figurer inhuggna. Där finns också den kända ristningen Brudparet. 8 9

20 Ditc franklin gothic book, 370pt Kilskrift Det första skriftspråket kallas kilskrift och bygger på trianglar, linjer och geometriska former. Den första riktigt utvecklade kilskriften bestod av cirka 600 tecken, men från början fanns det mer än tecken (3 200 f.kr.-75 e.kr.). Det var en folkgrupp som hette sumerer som utvecklade kilskriften. Sumerernas land låg mellan de två floderna Eufrat och Tigris i den södra delen av Mesopotamien. Från början var sumerernas skriftspråk enkla tecken och stiliserade bilder, mer som piktogram (symbolbild). Men det blev alldeles för komplicerat med alla olika varianter och kombinationer av tecken och bilder. Därför utvecklades kilskriften till abstrakta tecken och det blev betydligt färre tecken än tidigare. Sumererna använde sig av fuktiga lertavlor som man stämplade eller tryckte in sina tecken i. För att göra dessa avtryck använde man sig av vassrör som var formade som kilar i spetsen därav ordet kilskrift. Kilskriften blev i första hand ett hjälpmedel för att administrera de stora templen i de sumeriska städerna. Kilskrift skrivs från vänster till höger. Den sumeriska kilskriften är den mest kända, men vi har även den babyloniska- och assyriska kilskriften. Under 1770-talet blev kopior kända av persiska kungars inskrifter i Europa. Det var flera forskare som försökte att tolka tecknenkombinationerna. Men det var först 1857 som H. C. Rawlinsons tolkningar blev godkända av Royal Asiatic Society och kilskriftens gåta förklarades löst

21 Fornpersisk kilskrift 12 13

22 E Hieroglyferna Hieroglyfer är cirka 800 till antalet och består av stiliserade teckningar och tecken för vissa ljud och stavelser. En gång i tiden trodde egyptierna att hieroglyferna var uppfunna av visdomsguden Thoth och tecknen betraktades som heliga. De första hieroglyferna har man funnit på gravstenar från f.kr. och de sista tecknen kom man fram till var från 300-talet e.kr. Arkitektur och bildkonst var starkt präglad av religionen Efter 300-talet e.kr. glömdes hieroglyferna bort. En men hieroglyferna användes inte bara i religiösa sammanhang. man som hette Horapollon Tecknen användes också till räkenskaper, poesi och vetenskapliga texter. visste om tecknen men det försökte skriva ner det han fanns många feltolkningar. I gamla Egypten hade skrivararna ett högt anseende. Inte förrän 1802 lyckades De hade en stor hantverksskicklighet att forma tecknen i lera en svensk diplomat som och sten. hette Johan David Åkerblad tyda orden för tempel, Med tiden började egyptierna att använda ett annat grek och han. material. Det heter papyrus och var mycket lättare att Den person som till sist lyckades lösa hieroglyfernas gåta var fransmannen använda. Papyrus är en växt, som växer vid Nilen, som man tog didot regular, 350pt ut stjälkens innersta del, märgen och gjorde en typ av papper Jean-François Champollion år av detta

23 16 17

24 F Fenicierna Fenicien eller Fenikien som det också kallades var en benämning på stadsstater som låg vid nuvarande Syriens och Libanons kuster. Fenicierna hade sin storhetstid från cirka f.kr. fram till 300 f.kr. Fenicierna var ett handelsfolk och hade rika kontakter med länderna runt Medelhavet. De var mycket duktiga konsthantverkare, sjömän, pirater och kända som kvinnorövare. Det var Det har funnits en mängd med litteratur på feniciska, också fenicierna som hittade purpurfärgen (violettröd färg), som tyvärr gått förlorad i Medelhavet, som utvanns ur purpursnäckan. Purpurfärgen genom årtusenden. Araméerna vidareutvecklade det feniciska alfabetet användes till färgning av tyger. Eftersom de hade mycket handelskontakter, så hade de på 700-talet f.kr. Araméerna var ett semitiskt folk som också ett behov av att utveckla ett skriftsystem för att t ex ha bodde i det område som vi kontroll på försäljning och inköp. idag kallar Syrien och var grannfolk till fenicierna. Feniciernas skriftsystem är vad vi idag kallar för ett alfabet Feniciernas och araméernas alfabet kom att bilda och räknas som grunden till vårt eget alfabet. Tjugotvå bokstäver innehöll alfabetet. Alfabetet kallas konsonantskrift men grunden för flera andra skriftspråk som t ex arabiskan, hebreiskan och vårt ett par av dessa tecken användes även för att ange utljudande cochin regular, 380pt vokaler. Araméerna vidareutvecklade sedan det feniciska eget alfabet som bygger på den latinska skriften. alfabetet på 700-talet f.kr

25 A B C D E F Q R S T V G H I J K X Y Z L M N O P Feniciskt alfabet 20 21

26 G Grekerna Det feniciska alfabetet togs över av grekerna på 900-talet f.kr. Grekerna hade problem med att transkribera (omskriva) de feniciska tecknen. Lösningen för grekerna var att låna konsonanter från Araméernas alfabet och göra om dem till vokaler. Detta var det slutgiltiga steget för att få en helt utvecklad ljudskrift där varje tecken är ett ljud. Det grekiska skriftspråket spreds runt Egeiska havet men Ordet ALFABET har vi fått det fanns en massa lokala varianter på bokstavstecken. från det grekiska alfabetets Från 400-talet f.kr. blev den joniska varianten helt dominerande i hela den grekisktalande världen. två första bokstäver ALPHA och BETA. Inom matematiken använder vi oss av flera bokstäver i Från början förvarade grekerna sina texter och skrifter på sten och papyrus. Men grekerna kom också att använda det grekiska alfabetet t ex pi, sigma, lamda och zita. vaxfyllda träplattor. Det är en enkel konstruktion av två hopbundna träplattor som var vaxfyllda. ärvt från grekerna utan även Det är inte bara alfabetet vi vetenskap, konst, litteratur På dessa träplattor skrev man med en metallspets som kallas och kultur. stylus. Fördelen med de vaxfyllda vaxplattorna var att man kunde Ett gammalt talesätt är Redan de gamla grekerna ta bort eller ändra i texterna i det mjuka materialet... visar att det antika Det utvecklades två grenar av den grekiska skriften. Grekland gör sig påmint i helvetica neue ultralight, 350pt En västlig gren som gav upphov till vår latinska skrift och en den västerländska kulturen än idag. östlig gren som bland annat blev den kyrilliska skriften

27 A B C D E F A B C D E H I K L H I K L M M N O P Q R N O P R S S T V Y Z T V X Y Z Tidigt grekiskt alfabet Klassiskt grekiskt alfabet 24 25

28 A B Γ D Ε Ζ alfa beta gamma delta epsilon zita Η Θ Ι Κ Λ Μ ita thita jota kappa lamda mi Ν Ξ Ο Π Ρ Σ ni xi omikron pi rho sigma Τ Υ Φ Χ Ψ W taf ipsilon fi chi psi omega a b γ d e ζ alfa beta gamma delta epsilon zita h θ i κ λ m ita thita jota kappa lamda mi n ξ ο π r ς ni xi omikron pi rho sigma t υ ϕ χ ψ ω taf ipsilon fi chi psi omega Det grekiska alfabetet med versala bokstäver som används idag. Det grekiska alfabetet med gemena bokstäver som används idag

29 H Kyrillisk skrift Den kyrilliska skriften är den östliga grenen av den grekiska skriften medan den västliga gav upphov till vår latinska skrift. Azbuka kallas alfabetet ibland och är taget efter de två första bokstäverna i den kyrilliska skriften. Den kyrilliska skriften används framför allt i Ryssland, Det är egentligen något missvisande att tala om ett Ukraina, Vitryssland, Bulgarien och i andra slaviska länder. kyrilliskt alfabet. Eftersom Man tror att kyrilliskan utformades i slutet på 800-talet i varje språk som använder alfabetet har sin egen östra Bulgarien, men det är okänt av vem. teckenuppsättning anpassat Namnet kyrilliska kommer från Kyrillos, som var upphovsman till det äldre glagolitiska alfabetet. Ett alfabet som bygger efter respektive språks speciella behov. Grunden finns i det kyrkoslaviska på det grekiska, men har mycket speciella bokstavsformer med alfabetet. kristna symboltecken som t ex kors, triangel och cirkel. Kyrilliskan blev det tredje officiella alfabetet i EU när Den kyrilliska skriften är uppbyggd på det grekiska alfabetet, men har med en del mer eller mindre nyskapade tillägg De två tidigare är de latinska Bulgarien blev medlem baskerville old face regular, 380pt och grekiska alfabetena. för ljud som saknade tecken i det grekiska

30 A Б B Г Д E Ё A B V G D E O Ж З И Й К Л М zj Z I J K L M Н О П Р С Т У N O P R S T U Ф Х Ц Ч Ш Щ Ъ F ch ts tj sj sjtj Ы Ь Э Ю Я Y E ju ja Det Kyrillska alfabetet med versala bokstäver som används idag. а б в г д е ё a b v g d e o ж з и й к л м zj z i j k l m н о п р с т у n o p r s t u ф х ц ч ш щ ъ f ch ts tj sj sjtj ы ь э ю я y e ju ja Det Kyrillska alfabetet med gemena bokstäver som används idag

31 Irosewood std regular, 340pt Runorna Runalfabetet kallas även Futharken och började användas någon gång på 200-talet e.kr. Namnet Futharken kommer från bokstavsordningen i runradens inledning. Det finns väldigt många teorier om runornas uppkomst men det är svårt att fastställa någon speciell teori. Man vet att runorna uppkom bland germanstammar på kontinenten. Det är mycket troligt att runalfabetet har fått många influenser från den latinska skriften och det grekiska klassiska alfabetet. Den kantiga formen som många runor har beror på att runorna ristades in i hårda material som sten, ben och trä. De äldsta runraderna bestod av tjugofyra stycken bokstäver, medan de yngre runraderna bestod endast av 16 bokstäver. Lämningar av runskrift kan man hitta i de skandinaviska länderna, men även på de Brittiska öarna, Baltikum, Ryssland och Tyskland. Det finns många olika varianter av runskrifter och man känner till ett tiotal varianter av de medeltida runtecknen med delvis olika tecken. Det finns t ex en variant av runskrift som heter Hälsingerunor som du kan se på sida 37. Ordet runa kommer av det fornnordiska ordet rún. Person som ristar runor kallades för runristare, några av de namnkunnigaste är Balle, Fot, Visäte och Öper. Runor användes långt fram på medeltiden. Så sent som på talet kunde man hitta en speciell variant av runskrift i Älvdalen i Dalarna som kallades dalrunorna

32 Normalrunor f u þ a r k g w Kortkvistrunor f u þ ą r k Normalrunor h n i j ï p r s Kortkvistrunor h n i a s Normalrunor t b e m l ŋ d o Kortkvistrunor t b m l r Den äldre runraden med den 24-typiga, urnordiska futharken. Den yngre runraden med den 16-typiga, vikingatida futharken

33 a b c d þ ð e f g h i k l m n o p q f u þ r k h n i a s t b m l r En variant på runskrift som kallas Hälsingerunor. r s t u v y z æ ø Runalfabet från medeltiden

34 J Kapitalskrift De bokstavsformerna som vi använder idag har sitt ursprung från de latinska bokstäverna, som i sin tur har sitt ursprung från den grekiska skriften. På 200-talet f.kr. fanns ett färdigt latinskt alfabet. Alfabetet bestod av 19 bokstäver. Hundra år senare lades även X och Y till det latinska alfabetet. Den latinska bokstavsformen kallas för den romerska storbokstavsformen eller kapitalskriften. Eftersom den enbart Kapitalskriften var både utrymmeskrävande och tog lång tid att skriva. Efterhand innehöll versaler. Men det var först efter kristi födelse som så kom det olika varianter på kapitalskriften som förenklades eller förvanskades alfabetet fick sin form och grunden till det vi använder idag. En av de mest kända inskriptionerna med bokstavs- i olika landsdelar och textformen Capitalis Qvadrata är på Trajanuskolonnen i Rom från erna blev väldigt svårlästa. År 789 e.kr. fick Abboten 114 e.kr. Alcuin i uppdrag av Karl den För att kunna hugga in bokstäverna i sten eller marmor, store att göra en bokskrift som var mer enhetlig, tog så var man först tvungen att måla upp bokstäverna med en mindre plats och gick fortare bred penselskrift. Mycket av karaktären i bokstäverna har att skriva. Denna bokskrift kom att kallas för karolingisk att göra med just penseldragen och sedan hur man använde minuskel. mejseln när man högg ut bokstäverna. Minuskel är det gamla princetown let regular, 380pt Det fanns en stor nackdel med alfabetet. Det var mycket namnet för gemena bokstäver. utrymmeskrävande och tog mycket plats vågrätt

35 CAPITALIS QVADR ATA Den som ritade typsnittet Trajan Pro Regular här ovan, har försökt att återskapa den romerska storbokstavsskriften kapitalskriften

36 K Uncial- curlz mt regular, 370pt och halvuncialskrift Uncialskriften var en mycket vanlig skriftform under talet e.kr. Det var ett versalalfabet som var uppbyggt på ett tvålinjesystem (se sid 57). Skriften var utvecklad ur den senromerska scriptura capitalis. Man skrev på pergament med bredpenna eller gåspenna. Pergament var ett berett och tunt skinn som var mycket jämnare i strukturen än föregångaren som var papyrus med dess skrovliga yta. Halvuncialskriften utvecklades helt under talet e.kr. och det var en snabbare skrivform än den traditionella uncialen. Halvuncialen är till skillnad från uncialen uppbyggd på ett fyrlinjesystem (se sid 57). Det intressanta med halvunicalskriften är att här börjar man känna igen former till våra dagars gemena bokstäver. Det blev en hel del regionala varianter på de halvuncialskriften eftersom den var handskriven. Det var främst på klostren runt om i Europa som de hade kunskapen till det skrivna ordet. Det mesta som skrevs var naturligtvis religiösa texter. Det finns cirka 500 stycken manuskript kvar i uncialskrift. De bellis macedonicis är ett av de äldsta bevarade manuskripten med uncialskrift och finns på British Library. I Skottland och på Irland använde man uncialskrift långt in på 1950-talet. Även idag används denna skrift till inskrifter på monument, speciella titlar och i vissa officiella sammanhang

37 44 45

38 L snell roundhand regular, 290pt Karolingisk minuskel Karl den store levde mellan åren e.kr. och var romersk kejsare från år 800 e.kr. Han genomförde en rad reformer på det kulturella området och där ibland den karolingiska minuskelskriften. Det fanns vid denna tid en massa skriftvarianter och de skilde sig åt i olika landsändar. Karl den store tog kontakt med Alcuin för att få ordning på det kaos som rådde med olika skriftvarianter. Alcuin kom från York i England och var abbot vid klostret S:t Martin. Klostret var en känd kalligrafisk skriftskola i Tours i Frankrike. Den karolingiska minuskeln hade utvecklats från versalskrift men saknade versaler. Men kom att kompletterades med versaler som var hängande under baslinjen (se sid 57). Versalerna kom från den romerska kapitalskriften. I slutet av 1000-talet trängdes skriften undan av den gotiska skriften och föll i glömska. Under renässansen i Italien återupptäckte man den karolingiska minuskeln och som sedan vidareutvecklades till humanistantikvan. Karl den store var en av de främsta representanterna för vår europeiska medeltidshistoria. Karl den stores rike bestod av norra Italien, Frankrike och västra Tyskland. Från Aachen organiserade Karl den så kallade karolingiska renässansen och det innebar ett stort kulturellt framsteg från tidigare medeltiden. Karl lärde sig först i vuxen ålder att läsa och skriva

39 48 49

40 M Gotiskverdana regular, 350pt och frakturskrift Den gotiska skriften gjorde sitt intåg ungefär från mitten av 1100-talet och framåt. Den kom att användas i de flesta europeiska länderna. Man tror ganska säkert att det var biskop Wulfila som på 300-talet e.kr. gjorde grunden till den gotiska skriften. Det var en blandning av det grekiska alfabetet med vissa inslag av latin och runraden. Den första tryckta boken med lösa trycktyper (gjutna bokstäver) var tryckt med den gotiska bokstavsformen Textura. Det var när tysken Johann Gutenberg, som man brukar kalla boktryckarkonstens uppfinnare skulle, trycka den 42- radiga bibeln Dialogus creaturarum moralisatus var den första boken som trycktes i Sverige Ur den gotiska skriften utvecklades sedan frakturskriften med flera underfamiljer. Ta t ex Schwabacher som utvecklades ur en yngre gotisk skrift på 1400-talet. Schwabachen och andra frakturastilar levde kvar i tyska dagstidningar långt in på 1930-talet. Det var den vanligaste skriften i Sverige till mitten av 1800-talet. Rotunda var en annan mycket vanlig frakturskrift. Det är inte ovanligt att man ser frakturskrift i namnet på vissa svenska och internationella dagstidningar. På engelska kallar man frakturskrift för black letter och på franska écriture gothique blev Fraktur officiell nationalskrift i nazityskland ändrade man sig och ansåg att det var en "judeskrift". Idag används bokstavsformen mest som typografisk dekor och effektskrift som ska ge vissa känslor eller associationer till ämnet. Inom viss populärkultur som t ex skivomslag till heavy metalmusik, bokomslag till gotiska romaner och vampyrfilmer

41 a d g n o A B H S Gotiskskrift Textura Rotunda Schwabacher Fraktur 52 53

42 Ntimes regular, 380pt Bokstavens uppbyggnad Bokstavsformerna har sina rötter från uthuggna, handskrivna, ristade och kalligrafiska bokstäver. Om man vill ta reda på vilken familj bokstäverna tillhör så får man titta på enskilda detaljer som är utmärkande för bokstäverna/typsnittet. Det är inga större problem att skilja på någon av huvudfamiljerna när det gäller linjärer, antikvor, mekaner, skripter. Men det är betydligt svårare att skilja på de olika antikvafamiljerna. Där ingår garalder, realer och didoner. Samma sak gäller för många i linjärfamiljerna. För ett otränat öga så ser t ex antikvorna väldigt lika ut i sin uppbyggnad. Går vi in på enskilda detaljer i typsnitten så är det en mängd små saker i varje bokstav som ger den sin speciella karaktär. När man beskriver en bokstav så använder man sig av en terminologi som har växt fram under flera århundraden. Ord som grundstreck, tvärstreck, nedstapel, hårstreck, öra, ögla, seriffer, ansvällning osv. När det talas om x-höjden på en bokstav så menar man höjden på de gemena bokstäverna. Det latinska alfabetet bestod endast av stora bokstäver versaler majuskler. Versalerna var på ett tvålinjesystem (se sid 57). Medan de små bokstäverna gemena minuskler är uppbyggda på ett fyralinjesystem (se sid 57). Gemena bokstäver började användas på 800-talet genom den karolingiska minuskeln

43 S-kurva Tvärstreck Öra Skuldra Hårstreck Uppstapel Anslutning Segnabop TYPSNITT Tvålinjesystem Ansvällning Ögla Seriffer Anslutning Puns Nedstapel Båge Typsnitt Baslinje Tvärstreck Seriffer Ansvällning Hårstreck Puns Fyrlinjesystem TEIGNAQ Grundstreck Seriffer Diagonal Tvärstreck Svans H-höjd = den versala bokstavens höjd Hqxd x-höjd = den gemena bokstavens höjd Metalltypens höjd 56 57

44 A B C D E F Ofutura medium, 330pt Antikvor och Linjärer De två största typsnittsfamiljerna är antikvor och linjärer. Antikvorna har tre underfamiljer som heter Garalder, Realer och Didoner. Deras särdrag är att de har seriffer och att det är skillnad mellan grund- och hårstreck. Antikvorna är mycket bra till större textmängder. Linjärerna saknar seriffer och har en uniform linjetjocklek. Linjärerna passar bäst till rubriker, mellanrubriker och bildtexter. I större textmängder så kan Linjärerna bli mer svårlästa. I mitten på 1950-talet gjorde den franske typografen Maximilien Vox ett klassificeringssystem som kallas The Vox Classification. Den består av tolv klasser/familjer, men i Sverige har vi begränsat det till sju. Den svenska klassindelningen består av Garalder, Realer, Didoner, Linjärer, Mekaner, Skripter och Extremer

45 ANTIKVOR LINJÄRER Didot Regular Gill Sans Bold 60 61

46 A B C D E F Pgoudy old style regular, 370pt Garalder Medievalantikva, renässansantikva och old style är andra benämningar på familjen garalder. Garalderna utvecklades under 1400-talet i Italien. Typsnitten har tydliga drag av den skrivna bokstaven och kan härledas till 1400-talets minuskelskrift. Det är inte så stor skillnad på grund- och hårstreck och serifferna är mjukt avrundade. I Frankrike kallas dessa typsnitt för garaldes efter Claude Garamond, fransk stilskärare och Aldus Manutius, italiensk boktryckare. De flesta garalderna är mycket bra att använda till löpande text och rubriker. Typsnitten har en mycket hög läsbarhet. Berling är det mest kända svenska typsnittet. Karl-Erik Forsberg skapade typsnittet på 1950-talet. Alla rubriker och brödtexter är satta med Garamond i den här boken. Några andra exempel i garaldfamiljen är Bembo, Sabon, Goudy Old Style, Palatino, Sorbonne och Bookman

47 Ad utrumque paratus Garamond 3 Medium, 39pt Ad utrumque paratus Palatino Regular, 33pt Ad utrumque paratus Goudy Old Style Bold, 35pt Ad utrumque paratus Bembo Regular, 39pt Ad utrumque paratus Bookman Old Style Regular, 30pt Ad utrumque paratus Berling Roman, 34pt 64 65

48 A B C D E F Qdesdemona regular, 340pt Realer Realer kallas också för övergångsform och härstammar från 1700-talet. I denna antikvafamilj finns det många typsnitt som är vanliga i trycksaker, böcker och information som har stora textmassor. Times ingår i gruppen och är ett av västvärldens mest använda typsnitt. Det som kännetecknar denna grupp är att det är stor skillnad i tjockleken mellan grund- och hårstreck. Serifferna är lite spetsigare än på typsnitten som tillhör garalderna. Typsnitten är påverkade av kopparstickarnas bokstavsformer. X-höjden har också blivit högre jämfört med garalderna. Baskerville som ingår i familjen är fortfarande ett av de mest använda typsnitten i svenska böcker. John Baskerville ritade typsnittet år Andra typsnitt i realfamiljen är t ex Caslon, Concorde, Century, Cochin, Bell och Fournier

49 Ad utrumque paratus Adobe Caslon Pro Regular, 37pt Ad utrumque paratus Times Regular, 38pt Ad utrumque paratus Baskerville Regular, 36pt Ad utrumque paratus Century Regular, 32pt Ad utrumque paratus Cochin Regular, 36pt Ad utrumque paratus Concorde BE Regular, 33pt 68 69

50 A B C D E F Rplaybill regular, 380pt Didoner Didoner eller nyantikvor som är den vanligaste benämningen på denna grupp i antikvafamiljen. Didones är det franska namnet på nyantikvorna och är en kombination av Didot-Bodoni. Firmin Didot var fransk stilskärare och skapade typsnittet Didot år Giambattista Bodoni var boktryckare i Italien och skapade typsnittet Bodoni. Nyantikvan är från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Det som kännetecknar nyantikvorna är den stora skillnaden mellan grund- och hårstreck. Serifferna är raka och tunna. Bokstäverna bygger konstruktionsmässigt på ovalen. Några andra typsnitt inom denna familj är t ex Falstaff, Walbaum, DeVinne, Fenice, Fransk antikva och Waverly

51 Ad utrumque paratus Didot Regular, 32pt Ad utrumque paratus Bodoni SvtyTwo ITC TT Bold, 36pt Ad utrumque paratus Ad utrumque paratus Falstaff MT Regular, 24pt Mona Lisa Solid ITC TT Regular, 47pt ad utrumque paratus Berthold Walbaum Book Small Caps & Oldstyle Figures, 30pt Ad utrumque paratus Didot Bold, 32pt 72 73

52 A B C D E F Sviva std bold, 370pt Linjärer I den stora linjärfamiljen ingår sanseriffer eller grotesker som var en äldre benämning för typsnitten i Sverige och Tyskland. Man känner igen bokstavsformen för att den helt saknar seriffer. Linjerna är ofta jämntjocka och det är ofta väldigt små skillnader mellan grund- och hårstreck. Linjärena fick sitt stora genombrott i början på talet och väldigt vanlig idag, i t ex trycksaker och tidningar. Om man tittar på nya typsnitt så är linjärerna den snabbast växande gruppen av typsnitt. När linjärerna började synas för första gången i typografiska sammanhang var i början på 1800-talet. Typsnitten används både i brödtext och rubriker. Futura ritat av Paul Renner och Gill Sans ritat av Eric Gill är två typsnitt som fortfarande är mycket populära. Andra kända typsnitt i linjärfamiljen är t ex Univers, Helvetica, Frutiger och News Gothic

53 Ad utrumque paratus Gill Sans Regular, 37pt Ad utrumque paratus Futura Medium, 33pt Ad utrumque paratus Eurostile Bold, 33pt Ad utrumque paratus Helvetica Neue (TT) UltraLight, 38pt Ad utrumque paratus Frutiger (T1) Regular, 32pt Ad utrumque paratus Impact Regular, 36pt 76 77

54 A B C D E F Tgiddyup std regular, 390pt Mekaner Typsnittsfamiljen Mekaner kallas också för Linearantikva eller det gamla namnet som är Egyptienne. Det som kännetecknar dessa typsnitt är att de har mycket kraftiga seriffer. Mekanerna kom i början på 1800-talet, samtidigt med den framväxande industrialiseringen. Det blev ett behov av tydliga skyltar och att ha tydliga texter i reklamsammanhang. Idag används Mekanerna mest i rubriker, tabeller, telefonkataloger och produktförteckningar. De mest kända typsnitten i denna familj är Clarendon och Rockwell och på senare år Courier

55 Ad utrumque paratus Egyptienne F 75 Black, 28pt Ad utrumque paratus Berthold City Medium, 37pt Ad utrumque paratus Clarendon Bold, 28pt Ad utrumque paratus Courier Bold, 29pt Ad utrumque paratus ITC Lubalin Graph Demi, 30pt Ad utrumque paratus Memphis Bold, 32pt 80 81

56 A B C D E F Ugiddyup std regular, 390pt Skripter Skripter är ett gemensamt namn för handskrivna bokstäver som är gjorda som typsnitt. Den här typen av bokstavsform blev populär i Frankrike i slutet på 1600-talet under Ludvig XIV:s tid. Typsnitten används oftast till blickfång i rubriker eller kortare texter till t ex matsedlar, inbjudningskort, diplom. Skripterna har ofta följt samtidens smakriktningar och har mest används under en kortare period. Till skillnad från många andra skripter har engelsk skrivstil klarat av att överleva olika tidsperioder. Det kan ha att göra med att typsnittet känns väldigt formellt. Vissa skripter kan ha tydliga kalligrafiska drag, som t ex Zapf Cancery

57 Ad utrumque paratus Ad utrumque paratus Edwardian Script ITC Regular, 52pt Mistral Regular, 47PT Ad utrumque paratus Ad utrumque paratus Bickham Script Pro Regular, 55pt Snell Roundhand Regular, 40PT Ad utrumque paratus Lucida Handwriting Italic, 27pt Ad utrumque paratus Zapfino Regular, 27PT 84 85

58 Vhobo std medium, 300pt Vanliga typsnitt Ett mycket vanligt typsnitt, som används flitigt, är Times som gjordes mellan av Stanley Morrison. Det var den engelska dagstidningen Times som behövde ett typsnitt som tog liten horisontell plats. Fast typsnittet Times är gjort för snart åttio år sedan så är det fortfarande mycket populärt. Ett bra och lättläst typsnitt ska klara olika mode- och tidsepoker. Caslon som är ett av de mest använda typsnitten i de engelskspråkiga länderna och gjordes på 1700-talet av William Caslon ( ). John Baskerville ( ) skapade ett av de mest klassiska typsnitten som används mycket i löpande text. Namnet på typsnittet blev Baskerville efter upphovsmannen. Giambattista Bodoni, Boktryckaren från Parma, skapade typsnittet Bodoni som var inspirerad av Firmin Didots franska antikva. Under flera decennier var Bodoni ett av de mest använda typsnitten till brödtext i böcker. Det mest kända svenska typsnittet är Berling, som gjordes av Karl-Erik Forsberg i slutet på 1940-talet. Herb Lubalin ( ) från USA hör till de mest kända bokstavskonstnärerna på 1900-talet. Ett av hans mest kända typsnitt är Avant Garde.I New York finns ett grafiskt museum med hans produktion. Andra namn som bör nämnas är Neville Brody, Hermann Zapf, Paul Renner, Eric Gill och Aldo Novarese. För svensk del kan man nämna Akke Kumlien och Vidar Forsberg

59 ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Times Regular ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Baskerville Regular ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUV WXYZÅ ÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Caslon Regular ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyz åäö Helvetica Neue Regular ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Garamond Premier Pro Regular ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwx yzåäö Arial Regular 88 89

60 ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Gill Sans Regular ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyz åäö Futura Medium ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö ITC Franklin Gothic Book ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Century Schoolbook Regular ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Palatino Regular ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö News Gothic Regular 90 91

61 ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUV WXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Didot Regular ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwx yzåäö Courier New Regular ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyz åäö Rockwell Bold ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Optima Regular ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUV WXYZÅ ÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Bodoni Book ABCDEFGHIJKLMNOPQR STUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwx yzåäö Cooper Black Regular 92 93

62 Xstencil regular, 380pt Udda typsnitt Det finns mer än typsnitt. Av dessa är det nio av tio som bara kan användas till rubriker och till kortare texter, som ett blickfång eller för att fånga läsarens uppmärksamhet. Vissa av dessa typsnitt används som grafiskt element i en layout. För 25 år sedan var det inte många som kände till vad typsnitt/teckensnitt var för något. Det var mest människor inom specialistområden som t ex sätterier, tryckerier, repro och reklambyråer som hade kunskapen. Idag ser det lite annorlunda ut med datorns intåg på företag och i hemmen. I många datorprogram som t ex i Officepaketet från Microsoft medföljer det ett antal typsnitt som går att använda direkt. När det gäller gemene mans kunskap om typsnitt så är den inte särskilt omfattande. Men många känner till typsnitt som Times, Verdana, Helvetica och Arial för att nämna några av de vanligaste. Vem har inte hört från lärare i skolan att man ska skriva en text i Times på 12p med enkelt radavstånd. På kommande sidor kommer det lite mer udda typsnitt från olika decennier. Ett annat namn för dessa typsnitt är Extremer. Med digital teknik kan man på ett enkelt sätt göra egna typsnitt och skapa egna fonter som går att använda. För ett typsnitt ska fungera och vara läsbart så behöver man lära sig grunderna för hur bokstäverna är uppbyggda. Det är ganska lätt att göra ett par bokstäver i ett eget typsnitt. Men att göra ett helt alfabet med siffror och övriga tecken kräver mycket tid och arbete