Typografi. Bokstävernas historia

Transkript

1 Typografi Bokstävernas historia Ett mentalt språng för människan var när hon kom överens om en konvension där ett tecken representerar ett begrepp/ord. I och med detta var skriften född. På så sätt kunde man kommunisera oberoende av tid och rum. Till en början bestod varje begrepp av ett tecken. Det första skiftspråken var kilskriften som upptäcktes av summererna cirka 3000 f. Kr. Ungefär samtidigt utvecklades hieroglyferna i Egypten som bygger på samma princip. kilskift summererna ca 3000 f Kr Nästa steg framåt tog mänskligheten på 1300-talet f. Kr i och med det feniciska alfabetet. Här representerar varje tecken ett ljud, en stavelse istället för ett ord. På så sätt kan antalet tecken reduceras från flera tusen till cirka 25. Ur det fenisiska alfabetet växte det grekiska alfabetet fram på 900-talet f.kr. I detta alfabet har vi utsprunget till vårt. Århundradena före Kristi födelse intog romarna Grekland militärt. Man brukar dock säga att grekerna intog Rom kulturellt, d.v.s. att romarna övertog grekernas kultur och däribland alfabetet. Detta alfabet använde man bl.a. till att hugga in minnesvärda händelser i sten. På grund av materialets motsträvighet blev bokstäverna kantiga och på grund av att man måste rymma huggmejseln i slutet på linjer fick bokstäverna klackar. hieroglyfer Egypten ca 3000 f Kr Efter Roms fall på 400-talet e.kr. förföll kulturen i Europa. Antikens upptäckter föll i glömska eller förlorades i ständiga krig. Klostren blev denna tid kulturhärdar där munkarna mellan alla andliga ritualer nertecknade och kopierade antika skrifter. Detta gjordes med hjälp av det grekisk-romerska alfabetet men eftersom de kantiga romerska bokstäverna är så "ovänliga" mot handens rörelser kom bokstäverna att succesivt mjukas upp. Denna "munkskrift" kallas minuskel. Fenicerna alfabetet 1300 f Kr Grekiska alfabetet 900 f Kr har gett oss grunden till vårt alfabet Bokstäverna A, B och C utveckling från hieroglyfer över det fenisiska alfabetet till det grekiska Rom 200 f Kr e Kr har gett oss våra stora bokstäver (versaler) med seriffer Karolingisk minuskel (klosterskrift) 700 e Kr har gett oss våra små bokstäver (gemena)

2 På 800-talet inledde araberna en stor expanion och hade under medeltiden bl.a. en del av södra Spanien. I Europa anammade vi inte de arabiska bokstäverna men väl siffersystemet. Under 1200-talet var gotiken den förhärskande konstriktningen och med den följde ett skiftspråk som var väldigt utsirat och vackert. Problemet är bara att det blev svårläst och det är svår skilja på t.ex. l, m, i och n. Lösningen på detta var att sätt en prick över I:et. Araberna 600 e Kr har gett oss siffrorna I IV XII arabisk variant romersk variant Under medeltiden hade den katolska kyrkan växt till den starkaste markfaktorn innan nationalstaternas tid. För att understryka sinautoritet anställde påven speciella yrkesskrivare som utvecklade en påvlig stil som användes vid utnämningar o.dyl. Denna stil kallas cancellaresca. Så var läget när Gutenberg uppfann boktryckarkonsten Den bygger ju på att man gjuter bokstäver i bly (blytyper)om man lägger tillsammans i en speciell tryckpress. Orden typsnitt och typografi härrör från dessa blytyper. I vår tid där tryckpressens blytyper bytts ut mot datorn elektroniskt lagrade fonter hörs röster som som tycker att man istället för typsnitt skulle tala om teckensnitt, då ju typer härrör till en svunnen teknik. Den gotiska stilen på 1200-talet gav oss pricken över i När Gutenberg uppfunnit tryckpressen och blytyperna kom nästa problem. Hur skulle bokstäverna se ut? Det var ju inte givet på talet. Till sin hjälp tog Gutenberg en man som hette Aldus Manutius. Den gode Manutius gjorde ett "hopkok" av vad som fanns att tillgå. De stora bokstäverna (versalerna) från romarna, de små bokstäverna (gemena) från munkarnas minuskel, siffrorna från araberna, kursiven från påvens cancellareaca och pricken över i:et från gotiken. Man skulle kunna tro att denna "typografiska soppa" inte skulle bli långlivad men faktum är att än i dag, över 500 år senare, håller den utmärkt och moderna forskarrön visar att antikvorna (som är samlingsnamnet på Manutius "hopkok") är överlägsen andra teckensnitt vad gäller läsbarhet och läshastighet på papper. Under främst 1700-talet utvecklades antikvan något och man fick en s.ka. nyantika. Nyantikvorna används idag mest i tidinigrubriker talet var stilblandningarnas sekel både inom typografin och arkitekturen. Så här i backspegeln vill nog de flesta typografer glömma den tiden då mycket smaklöst sattes på pränt. I rättvisans namn skall dock sägas att vissa typsnitt från denna tid som håller än idag (bl.a. sanserifferna). Påvens cancellaresca har stått förebild för vår kursiv ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVXYZ defghijklm nopqrstuvxyz defghijklm nopqrstuvxyz Garamond, en antiva med rötterna i 1400-talet Har du hört? Nyantikvan Bodoni används ofta i tidningsrubriker

3 På 1930-talet slog Bauhaus och funktionalismen igenom som en reaktion på den ofta smaklösa överbelastning vad gäller form och design som var tidens smak. Funktionalismens ledstjärna var att det funktionella också är det vackra. Därför skapades typsnitt utan klackar som ansågs som ett rudimentärt organ från romarnas huggmejslar. Det mest kända typsnittet heter Futura. Paradoxen är att modern forskning har senare visat att klackarna faktiskt har en mycket viktig funktion. De binder ihop bokstäverna till ord. Eftersom en van läsare inte läser enstaka bokstäver utan ordbilder ökar klackarna läshastigheten. I mitten på 1980-talet byttes tryckeriernas blytyper ut mot dartorlagrade elektroniska fonter och på 1990-talet har vanligt folk fått tillgång till typsnitt som tidigare bara var förbehållet större tryckerier. Detta har lett till en typografisk förflackning där typografiskt undermåliga alster florerar som aldrig förr, samtidigt som suget efter tyopgrafiskt kunnande ökar hos den breda allmänhet som nu fått detta fantastiska verktyg i sin hand. Nu när det med datorn hjälp är så lätt att göra perfekta trycksaker kan man på det sena 1990-talet se en reaktion. Inom trendiga media och tidningar ser man ofta hur man medvetet bryter mot gamla vedertagna "heliga" typografiska regler. Man finner sneda rubriker, text utan radavstånd och användandet av fonter som påminner om skrivmaskinens trasiga färgband. mamma Klackarna eller serifferna binder samman bokstäverna till ord vilket gör att vi lättare ser ordbilder som i sin tur snabbar upp läsandet mamma Bauhaus kände inte till denna funktion med klackarna och skapade därför den estetiska och funktionella sanseriffen Futura Mastermind for a young generation När allt går göra så perfekt med datorn har en sorts "antitypografi" dykt upp på talet Typografiska gruppindelning Inom typografin delar man in typsnitt i familjer. Jag har här gjort en indelning som inte är typografiskt renläring men i bästa fall pedagogisk. Den första gruppen är tecknsnitt som har rötterna i Aldus Manutius typografiska "hopkok". Denna grupp kallas för antikvor. Genemsamt är att de har klackar och de passar bra till längre löptexter i t.ex. en roman. Typsnitten är ofta "osynliga" d.v.s. läsaren hakar inte upp sig på hur bokstäverna ser ut utan kan fokusera på innehållet. Nästa stora grupp är sanseriffer, ordet är från franskan och betyder utan klackar. Gemensamt för denna grupp är att de passar bra i kortare texter (från ett ord upp till 4-5 meningar). Vanliga användningsområden är ingresser, rubriker och tabeller. Modern forskning visar även att de passar bättre än antikvor till text som är tänkt att läsas på skärm. Detta för att bildskärmens låga upplösning slår sönder antikvorna fina detaljer och bara ger en grumlig ordbild. Nästa grupp är effekttypsnitten. Här ryms alla mer eller mindre fantasifullt utformade typsnitt. Användningsområden är mycket korta texter (från enstaka ord till kortare meningar). Det vore visuell harakiri att sätta löptexten i en roman med ett effekttypsnitt. Sista gruppen är kalligrafiska stilar. Dessa passar så klart till alster med en personlig och intim prägel. Typsnitten blir dock mycket jobbiga att läsa i större mängder. Användningsområden är främst i reklamsammanhang och t.ex. personliga inbjudningar.

4 Typsnitt är som människor På följande två sidor har jag listat några vanliga typsnitt ur respektive grupper. Bredvid typsnitten har jag även skrivit lite av det rykte de har. Det är inte något jag hittat på utan vad typografiskt kunnigt folk anser.sedan är det inte självklart att du behöver hålla med om det. Typsnitt är olika lätt att samarbeta med andra. Typsnitt är mer eller mindre konstnärligt lagda. Vissa typsnitt är riktiga arbetshästar som gör jobbet i det tysta medan andra trivs bästa att få stå ensamma på scen. Typsnitt är som människor. Fashinerande va?

5 Antikva har alla rötterna i Aldus Manutius första blytyper från 1400-talet, har seriffer = klackar, enda alternativet till stora textmassor Garamond Klassisk, renässansantikva, värdig Palatino Baskerville levande, vacker kursiv, något exploaterad av dtp-tekniken vanligt boktypsnitt Times Bodoni effektivt, tråkigt, utrymmessparande sakligt, används i sin feta variant som tidningsrubriktypsnitt Berling Georgia Sabon skuret av en svensk, Karl-Eric Forsberg, levande och exotisk, Corels variant heter Revival 565 Framtaget av Microsoft på talet, speciellt anpassat för visning på skärm Gott rykte, gör sitt jobb i det tysta utan att synas

6 Sanseriffer Franklin Gill Futura Avantgarde mustigt, levande rubriktypsnitt, rubriker, reklam engelskt, stil, klass, av sanserifferna det som är mest likt en antikva, Corels variant är Humanist 521 Bauhaustypsnitt, avskalat på onödigt krusidull, bra rykte, reklam och rubriktypsnitt lynnigt,poppigt typsnitt Helvetica Verdana sanseriffernas Times, tråkigt men effektivt, tabelltypsnitt framtaget av Microsoft på 1990-talet, speciellt anpassat för visning på skärm, bra rykte Effekttypsnitt Quicksilver Kids Kalligrafiska typsnitt Park avenue Staccato används mycket begränsat bara enstaka ord ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVX aldrig bara versaler, används sparsamt

7 Det är skillnad på Garamond och Garamond Tyvärr är inte typsnittsnamnet någon garanti för osviklig kvalité. Om två olika företag som tillverkar typsnitt och båda vill dra fördel av t.ex. Garamonds goda rykte utgår man från någon tidig opatenterad version som respektive företag vidarearbetar på sitt sätt och kallar det Garamond plus företagsnamnet. Det är alltså skillnad på Sempels Garamond och Adobes Garamond. Ett annat sätt att tjäna pengar på klassiska typsnitt är att göra en modifierad version där man ändra bara så mycket att man kommer runt patenten och sedan döpa typsnittet till något annat. På detta sätt kan det kanadensiska företaget Corel skicka med hundratals fonter för att öka värdet på sitt ritprogram Corel Draw. I informationtexten till de medskickade typsnitten skriver man sedan att de liknar det kända typsnittet. Samtidigt möjliggör detta förfarande att fattiga studenter får träna med billiga och välliknade typsnitt då de annars skulle få köpa originaltypsnitt för cirka 2000 kronor per typsnitt. Välrenommerade web- och reklambyråer måste naturligtvis däremot för att bibehålla kvaliten i deras produkter ha bästa råvara. Kanske kan man jämnföra detta med lyxresturangens och kvarterskrogen ingrediensval till samma maträtt. Smakar det så kostar det. Bra typografi kräver fler aktiva val än val av typsnitt Förutom att välja typsnitt finns det ytterligare ett antal typografiska val att göra. Till exempel vilken stil, storlek och radavstånd ska du ha. Se till höger för tips om stil. Vad gäller typsnittsstorleken eller graden mäts den i punkter för text som ska läsas på papper. För löptext i böcker och broschyrer är lämplig storlek mellan 9 och 12 punkter. Den större graden till äldre eller riktigt ung målgrupp. I webbsammanhang och text tänkt att läsas på skärm är storleksmåttet sju relativa rubriknivåer. De är relativa inställningarna i besökarens webläsare. Detta gör att textinnehållet så gott som alltid når mottagaren oberoende av dennes datorkonfiguration. Med detta syfte skapades ju Internet en gång i tiden. Andra sidan av myntet är att det är mycket svårt att som formgivare styra formen på mottagarens skärm. För att delvis komma runt problemet kan man koppla rubriknivåerna mot en stilmall (CSS) där man kan ange storleken i punkter. Åter till text på papper. Normalt radavstånd ligger på cirka 120% av typsnittets storlek. Använd Auto radavstånd för detta. Detta förfarande blir sällan fel (och inte heller riktigt bra då varje typsnitt och storlek kräver sitt individuella val). På papper brukar man säga att en rad ska vara maximalt två alfabeten lång för att vara optimalt lättläst nedslag per rad är idealiskt. Löptext i 10 punkters storlek på ett A4-papper bör alltså helst bestå av 2 spalter. Vad gäller justering är vänsterjustering i nio fall av tio att föredra i större textblock. I tidningsspalter marginaljusteras löptext ofta. Priset för detta är antingen fler avstavningar eller ojämt ordavstånd. Kortare texter kan både centreras (t.ex. rubriker)och högerjusteras (t.ex. bildtexter). Litt: Falk, Bokstavsformer och typsnitt Bonnier compact 98 Bilder: Bonnier Compact 98 VERSALER gemena KAPITÄLER alltid till längre löptext mager kortare textstycken fet kursiv fet och kursiv 6 punkter 10 punkter 18 punkter 36 pkt används att markera enstaka ord eller meningar Om du använder olika storlekar (grader) i samma dokument bör du om möjluigt använda gyllene snittet-propotioner mellan graderna. alltid i längre texter spärras lätt, används sällan i längre textmassor p.g.a. att det blir svårläst spärras lätt, till ingresser och avancerad typografi, annan skärning än versaler