Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered Lerums kommun

Transkript

1 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered Lerums kommun December 2014 Arbetet är utfört på uppdrag av Lerums kommun

2 Pro Natura Inneha llsfo rteckning 1. Inledning Bakgrund Uppdraget Metodik Allmänt om naturförhållandena Geografi och bebyggelse Naturförhållandena Något om äldre markanvändning Befintligt underlag Skydd och förordningar Beskrivningar av naturvärdesobjekt Sammanfattning av områdets naturvärden Litteratur och källor Skriftliga källor Kartor Databaser och internet Bilaga 1: Karta över inventeringsområdet Bilaga 2: Karta över naturvärdesobjekt Bilaga 3: Karta över naturvärdesobjektens naturvärdesklasser Bilaga 4: Karta över naturvärdesobjektens naturtyper Bilaga 5: Karta över naturvärdesobjektens biotoper Bilaga 6: Representativa foton från området Bilaga 7: Karta över fotopunkter Projektorganisation: Inventeringen har utförts av Leif Andersson (Pro Natura) Kontaktperson för denna rapport: Leif Andersson, leif.andersson@pro-natura.net Tel: , Beställare: Lerums kommun. Rapporten är färdigställd Fotografier har tagits av Leif Andersson, Jenny Wendel och Olof Persson. 1

3 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun 1. Inledning Föreliggande arbete är gjort på uppdrag av Lerums kommun, genom planarkitekt Jakob Aldén, Samhällsbyggnad, Planenheten. Ansvarig har varit Leif Andersson, Pro Natura. Under fältarbetet medverkade också Christina Claesson, Fredrik Larsson, Jenny Wendel, Olof Persson och Tomas Fasth den 29 oktober Fältarbetet har gjorts 23 oktober, 27 oktober och 29 oktober Naturvärdesinventeringen har utförts enligt den nya standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) SS :2014. Inventeringen har utförts som fältinventering med detaljeringsgrad detalj och med tillägget Naturvärdesklass 4. Detta är också den detaljeringsgrad som bedöms vara tillämplig för arbeten av denna typ standard för detaljplaner (se Teknisk rapport för NVI standarden - SIS-TR :2014). Muntliga uppgifter har erhållits från Per Andreasson, Hyssna (skogliga uppgifter), Ingvar Axelsson, Tollered (främst om vattenkraftsutbyggnaden), Markus Eriksson, Tollered (Team Tollered), Allan Högberg, Tollered (fågelfaunan) och Uno Samuelsson, Tollered (äldre namnskick m m). Till alla dessa riktas ett tack. 2

4 Pro Natura 2. Bakgrund I ett område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun, en del av fastigheten Tollered 4:49 m fl, pågår arbete med ett program som ska ligga till grund för detaljplan. I området föreslås bostäder i form av enbostadshus, parhus och mindre flerbostadshus, samt eventuellt förskola och annan service. Inventeringsområdet består av skogsklädda marker och viss bebyggelse. En bedömning av naturvärden har tidigare tagits fram för en del av området (GF Konsult AB, 2002). Eftersom den tidigare inventeringen inte uppfyller kraven för den nya standarden för naturvärdesinventeringar (NVI), och eftersom ett större område nu är aktuellt, behövs en ny inventering. 3

5 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun 3. Uppdraget Naturvärdesinventeringen ska enligt uppdraget utföras enligt den nya standarden SS :2014. Inventeringen omfattar det område som är angivet på bilaga 1 och har utförts som fältinventering med detaljeringsgrad detalj med tillägget naturvärdesklass 4. Det ska framhållas att detta, enligt standarden för naturvärdesinventering (NVI), är en sammanställning av värden utifrån aspekten biologisk mångfald. Någon bedömning av områdets eventuella geologiska, geomorfologiska eller hydrologiska värden ej har gjorts. I detta arbete ingår heller ingen bedömning av den kulturhistoriska miljön, den är väldokumenterad i andra sammanhang. Inte heller innehåller detta arbete någon bedömning av områdets sociala värden eller värden för friluftslivet även om det kan noteras att sådana värden torde finnas med tanke på detta grönområdes närhet till bebyggelse och skola. Slutligen innehåller arbetet heller inga bedömningar av konsekvenser för biologisk mångfald vid en eventuell exploatering av något slag. Enligt uppdraget ska arbetet vara genomfört och klart under hösten

6 Pro Natura 4. Metodik Naturvärdesinventeringen har genomförts enligt den nya standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) SS :2014. För detaljer i denna så hänvisas till standarddokumenten Svensk Standard SS :2014 och Teknisk rapport SIS-TR :2014. Grunden i denna standard är att på ett transparent, upprepbart och väldefinierat sätt genomföra naturvärdesbedömningar vad gäller biologisk mångfald. Syftet med en naturvärdesinventering är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av positiv betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. Ett områdes naturvärde redovisas genom att det tilldelas en naturvärdesklass. Naturvärdesinventeringar kan genomföras med olika ambitionsnivåer beroende på syftet med inventeringen. Detta gäller huruvida fältarbete ska genomföras eller ej, vilken detaljeringsgrad inventeringen ska ha (vilken som är minsta obligatoriska karteringsenhet) och om inventeringen ska ha några tillägg (t.ex. identifiering av objekt med generellt biotopskydd, inventering av särskilda arter, identifiering och avgränsning av områden som har naturvärdesklass 4). En viktig princip i arbetet med naturvärdesinventering enligt standarden är att naturvärdesbedömningen ska utgå från två olika bedömningsgrunder bedömningsgrund art och bedömningsgrund biotop. Den första avser i vilken grad arter och arters förekomst bidrar till naturvärdet. Den andra är en bedömning av hur biotopen bidrar till den biologiska mångfalden. De båda bedömningsgrunderna är naturligtvis beroende av varandra så att högre värde från biotopsynpunkt normalt leder till att området också har värden i form av artförekomster. Ett viktigt begrepp vid användningen av arter som bedömningsgrund är begreppet naturvårdsart. Enligt standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) så är naturvårdsart en art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Detta ansluter till ArtDatabankens definition av begreppet (ArtDatabanken 2013). Enligt ArtDatabanken så är naturvårdsarter ett samlingsbegrepp för skyddade arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter, signalarter och nyckelarter. I standarden hanteras dock nyckelarter separat och ingår därmed inte i begreppet naturvårdsart. Viktiga faktorer vid bedömning av ett områdes biotopkvalitet är Naturlighet Processer och störningsregimer Strukturer Element Kontinuitet Naturgivna förutsättningar Förekomst av nyckelarter Läge, storlek och form Strukturer och element är av särskild betydelse vid bedömningen eftersom de är företeelser som kan uppfattas i fält. De används därför i många fall för att indirekt bedöma förekomst av andra 5

7 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun biotopkvaliteter, som t.ex. naturlighet, processer och störningsregimer, kontinuitet, naturgivna förutsättningar och vissa nyckelarter. Biotopens värde beror också på hur sällsynt och hotad den är. I standarden finns också angivit hur olika naturtyper ska benämnas. En naturtyp är en sammanfattande benämning på en grupp biotoper med gemensamma kännetecken. I naturvärdesinventeringen grupperas biotoperna i följande naturtyper: Infrastruktur och bebyggd mark, täkt och upplag, park och trädgård, åkermark, äng och betesmark, igenväxningsmark, skog och träd, myr, fjäll, berg och sten, sandmiljö, grund marin mjukbotten, grund marin hårdbotten, djup marin mjukbotten, djup marin hårdbotten, biogent rev och bubbelrev, antropogen marin miljö, grund sjö, djup sjö, småvatten, vattendrag, antropogen limnisk miljö, havsstrand samt limnisk strand. Begreppet naturtyp används ibland, både i vanligt tal och i biologiska sammanhang, med något annorlunda betydelse. Ett exempel är Natura 2000 som använder naturtyp i en annan betydelse. Ett viktigt resultat av en naturvärdesinventering är att naturvärdesobjekt identifieras, avgränsas, bedöms och beskrivs. Ett naturvärdesobjekt i en naturvärdesinventering är ett avgränsat geografiskt område med naturvärde, som utgörs av en dominerande naturtyp och som kan bedömas till en och samma naturvärdesklass. I standarden ska ett naturvärdesobjekt vara ett sammanhängande geografiskt område. De naturvärdesklasser som används i naturvärdesinventeringen är: Naturvärdesklass 1 - högsta naturvärde Naturvärdesklass 2 - högt naturvärde Naturvärdesklass 3 - påtagligt naturvärde Naturvärdesklass 4 - visst naturvärde Områden som ej anses ha betydelser för biologisk mångfald anges som områden med lågt naturvärde. Enligt vårt uppdrag så ska naturvärdesinventeringen av Snipåsvägen i Tollered enligt uppdraget utföras som fältinventering med detaljeringsgrad detalj med tillägget naturvärdesklass 4. Detta innebär att minsta objekt som ska identifieras är en yta av 10 m 2 eller mer eller ett linjeformat objekt med en längd av 10 m eller mer och en bredd av 0,5 m eller mer. Tillägget naturvärdesklass 4 innebär att områden med vissa naturvärden urskiljs från områden som bedöms ha låga naturvärden. Standarden för naturvärdesinventeirng (NVI) innefattar ingen formell landskapsekologisk analys. Däremot sätts objekt in i ett landskapssammanhang, vilket i detta fall innebär att hela området ingår i en värdetrakt för lövskogar. Detta får vissa följder för naturvärdesklassningen så att lövskogar kan ges visst naturvärde för att de bidrar till traktens lövskogar. Det område som inventerats framgår av bilaga 1. 6

8 Pro Natura Förarbetet har omfattat följande moment: 1) Sammanställning av tidigare dokumentation om naturen i inventeringsområdet. Detta gäller olika tidigare inventeringar, genomgång av databaser över arter (Artportalen, herbarier), studier av flygbilder, kartor och andra relevanta arbeten. 2) Potentiella naturvärdesobjekt har avgränsats. 3) Fältkartor för arbetet där potentiella naturvärdesobjekt är markerade har tagits fram. Fältkartorna har innehållit en bakgrund med ortofoto och har varit i skalan 1:2800. Fältarbete Eftersom inventeringen har genomförts enligt detaljeringsgraden detalj med tillägget naturvärdsklass 4 så har alla objekt med en storlek om minst 10 m 2 eller mer identifierats, karterats och beskrivits. Linjära objekt med en längd om 10 m eller mer och en bredd om 0,5 m eller mer har också ingått i uppgiften att identifiera, kartera och beskriva men sådana har ej noterats. Detta innebär att hela det avgränsade området har genomsökts så att dessa har kunnat upptäckas. I detta område har värdeobjekt urskilts som tillhör naturtyperna Skog och träd, Infrastruktur och bebyggd mark, Park och trädgård samt Vattendrag. Namnskicket för att benämna olika biotoper följer där Vegetationstyper i Norden (ViN) (Påhlsson 1998), KNAS (Jönsson 2009), Sydsvenska lövskogar (Löfgren & Andersson 2000) och System Aqua (Naturvårdsverket 2003). Rapportering Rapporteringen följer standarden och för detaljer hänvisas till standarddokumenten. 7

9 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun 5. Allma nt om naturfo rha llandena 5.1. Geografi och bebyggelse Två naturföreteelser sätter i särskild grad sin prägel på inventeringsområdet. Dels är det Tollereds ström som avvattnar sjön Torskabotten till Sävelången. Dels är det höjderna på ömse sidor om detta vattendrag. Det som också i mycket hög grad präglar området är att det ingår i en av landets mest välbevarade äldre bruksmiljöer. Kulturmiljövärdena innefattas inte i denna utredning, men däremot beaktas de naturvärden som dessa kulturmiljöer eventuellt bidrar med. Inventeringsområdet täcks till helt övervägande del av skog. Dessa utgörs av flerskiktade blandlövskogar av skiftande ålder och tallskogar, vanligen av hög eller t.o.m. mycket hög ålder, tallskogarna främst i höjdlägen. Även tallskogarna är flerskiktade och mestadels med ett yngre trädskikt av löv. Området är tämligen kuperat, vilket även gäller omgivningarna. Högsta höjden är belägen strax norr om stället Bergared på 122 m ö h. En annan markerad höjd finns ovanför Tollereds skola mellan Tollered ströms väg och Gatan; denna når 110 m ö h. Den lägsta punkten är där Tollereds ström rinner ut ur området 74 m ö h. Sjön Torskabotten är belägen på 113 m ö h. Fallhöjden för vattnet i området är således knappt 40 m. Tollereds ström är en del av Säveåns delavrinningsområde och avvattnar sjöarna Torskabotten, Ömmern med flera mindre sjöar. Vattensystemet är således en del av Göta älvs huvudavrinningsområde. Torskabotten är reglerad genom ett dämme ovanför Bergafallet med ett antal dammluckor och ett skibord (överfallsvärn). Vattnet från Torskabotten leds genom en bergtunnel till en kraftstation vid Sävelången. Fallhöjden är knappt 60 m. Vattnet regleras genom en vattendom från Den säger att maximalt 4,5 m 3 /s får tappas ur Torskabotten. Domen säger ingenting om att minitappning genom Tollereds ström måste göras (Karlborg 2011). Torskabotten har ett avrinningsområde som är 112 km 2. Hela området sluttar i stort mot väster men det är nordöstsluttningen ner mot Tollereds ström som är den mest markerade branten i inventeringsområdet. Höjdskillnaden mellan lägsta och högsta punkten är 48 m. Berget går i dagen på ett stort antal platser. Höjden ovanför Tollereds skola är en markerad höjd där östsluttningen utgörs av en bergbrant. Mellan Bergatorpet och Dalalyckan finns tämligen stora ytor berg i dagen. En del berg i dagen finns också på höjden norr om Bergared. I övrigt finns spridda berghällar i de flesta delar av området. Strax utanför inventeringsområdet, nedom dämmet vid Torskabotten, finns klipporna som gett namn till det numera sällan påsläppta Bergafalllet. 8

10 Pro Natura Tollereds ström är en markant företeelse i inventeringsområdet. Foto Leif Andersson. Inventeringsområdet innesluter ett ganska stort antal tomter som utgör delar av den gamla bruksbebyggelsen. Främst är det arbetarbostäder som uppförts från början av 1800-talet till början av 1900-talet. Men här finns även tjänstemannabostäder, bostäder för olika hantverkare och byggnader som varit kvarnar. Ett gammalt ålderdomshem, numera bostadshus, finns mellan Herreslia och Ljungslia. Dessa tomter ingår ej i det inventerade området. Området genomskärs av ett antal gator och vägar. I stort sett hela sträckningarna av Gatan, Ljungslia och Tollereds ströms väg ingår i inventeringsområdet. Stora delar av Gamla sågvägen och Herreslia ingår. Snipåsvägen och Brännabbenvägen berörs till mindre delar. Ett antal stigar löper genom det inventerade området. De största är Kanalstigen och Blockebergsstigen. Herreslia är till vissa delar bara en gångväg. 9

11 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun Utanför områdets södra del finns Tollereds skola, idrottsplatsen Spinnarvallen och Tollereds dansbana. I anslutning till dessa finns en parkeringsplats som delvis ingår i inventeringsområdet. Längre mot sydväst, ovanför Gatan, finns skogklädda höjder. Sydöst om inventeringsområdet finns ett bergigt område som utgörs av Bergafallet. Det är torrfåran av den forsande delen av den gamla Tollereds ström, som ibland släpps på. I sydöst finns också sjön Torskabotten. Småhusbebyggelse omger inventeringsområdet i nordost (bostadsområdet Vassaskogen), i norr (bostadsområdena Mossen och Mosskullen) och väster (bostadsområdena Dalalyckan och Herreslia). Ner mot Snipåsvägen finns äldre bruksbebyggelse Naturförhållandena I stort sett hela inventeringsområdet täcks av skog. Större delen av området täcks av lövskog, ofta med stort inslag av ädla lövträd. Trädskiktet är blandat och artrikt. I området finns också flera tallbestånd. Tallarna är ofta gamla, i vissa delar t.o.m. mycket gamla. Särskilt tallskogarna är till övervägande del flerskiktade med ett skikt ofta dominerat av ek under de gamla tallarna. Under ekarna finns ett yngre mer blandat skikt av björk, asp, rönn, lönn och ask. Även gran, bok och alm tränger upp på en del ställen. Området är mestadels ganska fattigt på död ved. Det finns inga tecken på att ett normalt skogsbruk bedrivits i området på mycket lång tid. Däremot har en del gallringar och röjningar företagits under de senaste decennierna, uppenbarligen i syfte att skapa sikt och ljus. Markerna är genomgående torra till friska utom vid Tollereds ström. Några ytor är fuktigare med högörter, framför allt i sluttningen ovanför Tollered ströms väg. Markvegetationen är oftast ett mellanting mellan örtrika typer och ristyper dessa kallas ofta örtristyper. Men i området finns också såväl vegetation av örttyp som ristyp. I området finns en hel del berghällar med typisk, om än ej särskilt välutbildad, vegetation. Några mer branta bergpartier finns också. Tollereds ström har en särpräglad vegetation påverkad av rinnande vatten. En del fastmarksväxter har dock etablerat sig i strömfåran då störningen av rinnande vatten minskat under det senaste seklet. Inventeringsområdet innefattar flera mindre ytor med en användning som liknar tomter. En del byggnader finns även i det område som inventerats. Dessa är en byggnad nära Snipåsvägen i inventeringsområdets norra del, en garageliknande byggnad precis nedom infarten på Herreslia från Gamla sågvägen, en äldre träbyggnad mellan Bergared och Gamla sågvägen samt en förrådsbyggnad på nedersidan och en på ovansidan av Gatan. 10

12 Pro Natura Det numera nästan ständigt torrlagda Bergafallet, nedom Torskabotten, måste i ett oreglerat naturtillstånd ha varit ett natursceneri av imponerande slag. Foto Leif Andersson Något om äldre markanvändning Nivåskillnaderna mellan Torskabotten och Sävelången är på en ganska kort sträcka nästan 60 m. Detta har förstås, tillsammans med den goda vattenföringen, varit attraktivt för utnyttjande av vattenkraft vilket skett sedan sekler tillbaka. Här har funnits en rad kvarnar och sågverk, även inne i inventeringsområdet (Praetorius 2014). Vattenkraften kom också tidigt att utnyttjas för industriell verksamhet då denna började byggas ut. Ett bomullsspinneri startade 1833 i nedre delen av Tollereds ström och blev början på Nääs fabriker. Ett brukssamhälle började växa upp i Tollered (Paterson 1993). Under början av 1900-talet togs vattenkraften i bruk för elproduktion. Denna var naturligtvis attraktiv för fabriksverksamheten. En kanal byggdes och ledde vattnet först nästan i nordlig riktning och sedan mot nordväst för att sedan via en tub ledas ner till ett kraftverk Nääs övre. Ett annat kraftverk uppfördes närmare utloppet vid Sävelången. Ännu in på 1960-talet fanns en såg där dämmet och utloppet till nuvarande vattentunneln är beläget. En bergtunnel sprängdes från Torskabotten ner till Sävelången och ett nytt kraftverk byggdes vid Sävelången intill Nääs fabriker. Detta togs i bruk Så gott som allt vatten leds ner via denna bergtunnel. Endast vid extrema högvatten i Torskabotten, vilket sker ungefär en gång om året eller mer sällan, kan vatten släppas på genom att dammluckor öppnas vid dämmet. Det gamla kraftverket Nääs övre har bevarats som ett hydroelektriskt museum. Den förening som driver muséet har vissa år i samråd med vattenkraftsägaren kunnat släppa på vattnet i Tollereds ström några timmar 11

13 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun evenemanget har kallats Bergafallets dag. I stort är det sekler sedan Tollereds ström var ett opåverkat, naturligt vatten med forsar och fall. De skogklädda delarna har förmodligen långt tillbaka varit använda som extensivt nyttjade betesmarker. Det är inte troligt att bruksarbetarna bedrev omfattande betesdjursdrift. Man kan därför anta att betesdriften har minskat i takt med att bruksnäringen intensifierats och moderniserats. Däremot bör nyttjandet av virke för vedeldning, åtminstone av typen insamling av fallna kvistar och klenved, varit av stor omfattning. En stor bruksarbetarbefolkning torde ha påverkat markerna tämligen intensivt. Men denna påverkan torde ha minskat successivt under 1900-talet. De gamla tallar som finns i området härrör till viss del från tiden före bruket Befintligt underlag Området berörs ej av områden av intresse för naturvård. I inventeringsområdet finns inga objekt med naturvärden eller nyckelbiotoper (SKS, Skogens pärlor). I det inventerade området finns inga naturliga gräsmarker (betesmarker, slåttermarker) och följaktligen finns heller inga objekt redovisade i sådana inventeringar av Länsstyrelsen och Jordbruksverket. I Lerums inventering av lövskogar (Appelqvist 1986) finns ett område (nr 85) med ekskog strax norr om Tollered. I området finns inga registrerade våtmarker. Tollered ström finns redovisat tillsammans med Laxån - mynningen till Ömmerns utlopp i VISS. Den ekologiska statusen för hela vattendraget anges som måttlig och för den kemiska statusen anges att den ej uppnår god status. En biotopinventering gjord med hjälp av den s.k. Jönköpingsmodellen av åar som mynnar i Sävleången redovisades Arbetet undersökte därvid möjligheterna till en viss tappning av vatten från Torskabottnen genom Tollereds ström. En bedömning gjordes att en minitappning i Tollereds ström skulle innebära att en öringbiotop skulle bli möjlig, dock säger vattendomen från 1976 ingenting om detta (Karlborg 2011). I Artportalen finns en del fynd av fåglar noterade. Här finns också enstaka kärlväxter och någon mossa på gamla träd. Kommunen har genomfört en inventering av skyddsvärda träd, varav ett knappt dussin är noterade inom inventeringsområdet. Stora delar av inventeringsområdet inventerades 2002 vad gäller naturvärdena av GF Konsult AB (Bergil & Sjöstedt 2002). I Lerums kommuns naturvårdsprogram (Lerums kommun 2010) är Tollereds ström upptaget som ett område av särskilt värde (objekt 285). Objektet beskrivs som ett starkt strömmande vattendrag från Torskabotten sedan århundraden utnyttjat för kvarn-, såg- och industriverksamhet. Det anges också att Tollereds ström är lövskogsomgärdat. Området ges värdeklass 3 från naturvårdssynpunkt och värdeklass 2 från friluftslivssynpunkt. Även Torskabotten (objekt 286) är upptagen i naturvårdsprogrammet. 12

14 Pro Natura Denna inventering omfattar ej någon landskapsekologisk analys. Inventeringsområdet ingår dock i en sedan länge identifierad värdetrakt för lövskogar, främst ädellövskog (område nr 28 Lövskogar i Säveåns dalgång Löfgren & Andersson 2000, FaSN ädellövstrakt nr 17 Wennberg & Höjer 2005, område nr12 Anten -Mjörn Länsstyrelsen Västra Götalands län & Skogsstyrelsen 2006). Dessa sammanställningar baserar sig på ett stort antal inventeringar och analyser av skilda slag. Eftersom området främst är lövskogsklädd mark så bidrar det till denna lövskogstrakt. Att området ligger i denna sjörika lövskogstrakt förklarar varför fåglar som glada och bivråk regelbundet ses från det inventerade området liksom mindre hackspett och rosenfink (Artportalen). Det ska dock påpekas att det inte finns några utpekade värdekärnor i inventeringsområdet. I stort sett hela området ingår i en värdefull och riksintressant kulturmiljö. Det ingår i området Skallsjö Öjared (6417/1297) och har värden som industrimiljö med brukskaraktär vid Tollered, en av Sveriges äldsta mekaniska bomullsspinnerier, som med ett antal välbevarade industribyggnader speglar landets tidiga industrialism. Lerums kommun anger att det kulturhistoriska värdet ligger i mängden bevarade byggnader, som är av stort industri-, teknikoch arkitekturhistoriskt intresse. I bebyggelsemiljön återspeglas också ekonomiska och sociala förhållanden från industrialismens genombrott i Sverige (Lerums kommun 2008). Detta arbete innefattar ej kulturmiljövärden men dessa måste påpekas då de sätter sin prägel på stora delar av området. I kommunens översiktsplan (Lerums kommun 2008) anges som strategi för Tollereds tätort att det finns en stor utvecklingspotential i att söka samverkan med Nääs, Öijared och Floda. Det historiska sambandet binder ihop platserna vattenvägen och det omgivande oerhört vackra kulturlandskapet. Detta utgör sammantaget en stor attraktionskraft för såväl näringsliv, bostäder och verksamheter med särskild inriktning mot rekreation och kultur Skydd och förordningar Torskabotten omfattas av utökat strandskydd till 200 m enligt beslut av Länsstyrelsen Västra Götalands län De skydd och förordningar som omfattar kulturmiljön har ej utretts. 13

15 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun 6. Beskrivningar av naturva rdesobjekt Översiktskarta över naturvärdesobjekten och inventeringsområdet. Snipåsvägen 1 - Talldunge längst i norr Objekt-ID: Snipåsvägen 1 Areal: 0,13 ha Naturtyp: Skog och träd Biotoper: Tallskog av lingonris-typ (ViN) Natura 2000 naturtyper: - Beskrivning Bergkulle med en grupp ganska gamla tallar. Enstaka yngre ekar finns framför allt i kanterna. Vildkaprifol finns i nederkanten på kullen. Området är ganska påverkat av närheten till bebyggelse. Berghällen har frilagts längst i öster. En hel del kvävegynnade växter finns i kanterna. Vegetationstypen innehåller mer örter än huvudtypen. Naturvärdesklass: 4. Förekomst av äldre tall ger vissa värden. Värdeelement: Berghällar. Värdestrukturer: - 14

16 Pro Natura Naturvårdsarter: - Artrikedom: - Tidigare inventeringar: Bergil & Sjöstedt Lagligt skydd: - Snipåsvägen 1 Talldunge längst i norr. Foto Jenny Wendel. Snipåsvägen 2 - Stort område i kantzoner med yngre blandlövskog Objekt-ID: Snipåsvägen 2 Areal: 1,73 ha Naturtyp: Skog och träd Biotoper: Blandlövskog med ädellövsinslag (KNAS) Natura 2000 naturtyper: - Beskrivning 15

17 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun Detta område utgörs av lövklädda områden med ganska ung lövskog. Stora delar är kantzoner mellan äldre skog och bebyggelse. En stor sträcka av Kanalstigen går genom detta område. Här gick den gamla kanalen som ledde fram till den plats där vattnet sedan leddes genom tub till kraftstationerna längre ner. Kanalen fylldes med sprängsten 1981 i samband med att den sprängda bergtunneln togs i bruk för vattenkraften. Stigen följer utefter en lång sträcka den gamla kanalsträckningen. På nedsidan, norr om Kanalstigen, i sluttande terräng finns en lövskog med stor trädslagsblandning. Bland trädslagen märks sälg, asp, björk, lönn, alm. Här finns enstaka tall och gran, de förstnämnda som överståndare, de sistnämnda främst som uppväxande i beståndet. I denna del finns en del död ved, mest av klena dimensioner. Ovanför Kanalstigen, i kanten av bergryggen ovanför Bergared finns en lövblandskog som domineras av asp, sälg och ek. Inslaget av tall är ganska stort. Ovanför Dalalyckan finns en lövklädd sluttning som vetter mot väster och är torrare än de andra bestånden. Björk och ek dominerar trädskiktet med inslag av asp, beståndet är till stor del gallrat. Här finns enstaka tallar och lönnar. Vildkaprifol finns i denna del. Markfloran har inslag av gräsmarksväxter som rödven och gökärt. Marken täcks av gräs och örter och är av en fattig örttyp i de lägre liggande delarna, de höglänta är rikare på ris, främst blåbär. Naturvärdesklass: 4. Områden har vissa värden som lövskog. Värdeelement: Rikligt med klena lågor av lövträd. Värdestrukturer: - Naturvårdsarter: - Artrikedom: - Tidigare inventeringar: Bergil & Sjöstedt Lagligt skydd: En liten del längst upp mot Gamla sågvägen omfattas av utökat strandskydd runt Torskabotten. 16

18 Pro Natura Snipåsvägen 2 område med ung lövskog och gott om klenved. Foto Jenny Wendel. Snipåsvägen 2 gallrad, torrare skog ovanför Dalalyckan. Foto Jenny Wendel. Snipåsvägen 3 Område med gammeltall i nordväst Objekt-ID: Snipåsvägen 3 17

19 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun Areal: 0,77 ha Naturtyp: Skog och träd Biotoper: Tallskog (ViN, KNAS). Markvegetationen är till stora delar av ett mellanting mellan ris- och örttyp, ofta kallat örtristyp. Natura 2000 naturtyper: Beskrivning Detta område hyser det äldsta tallbeståndet i det inventerade området. Här finns tallar med en ålder som sannolikt överstiger 200 år. Tallarna är grova och förhållandevis höga. Flera tallar har en välutvecklad pansarbark. Under tallarna finns ett skikt med lövträd av främst ek, björk och med uppslag av rönn och bok. Enstaka brakved finns i buskskiktet. Terrängen är tämligen plan i de centrala delarna men övergår i tämligen branta sluttningar i väster och nordväst, här med berghällar. Fältskiktet är av örtristyp med blåbär, kruståtel, rödven, harsyra, vårfryle, och mestadels av frisk typ. Stensöta är ganska vanlig på bergiga ytor. Lianen vildkaprifol finns i beståndet. Inga särskilda epifyter noterades. Naturvärdesklass: 2. Förekomsten av mycket gammal tall och en del död ved är viktigaste skälet för att naturvärdesbedöma detta område till högt naturvärde. Värdeelement: Gammal tall, gammal ek, berghällar, torrträd av tall. Värdestrukturer: Flerskiktad skog. Naturvårdsarter: Blodticka Meruliopsis taxicola Blanksvart trädmyra Lasius fuliginosus Artrikedom: - Tidigare inventeringar: Bergil & Sjöstedt Lagligt skydd: - 18

20 Pro Natura Snipåsvägen 3 detta område hyser de äldsta tallarna. Foto Leif Andersson. Snipåsvägen 4 Blandskog med tallöverståndare mot Blockebergsstigen Objekt-ID: Snipåsvägen 4 Areal: 0,57 ha Naturtyp: Skog och träd Biotoper: Lövblandad barrskog (KNAS). Markvegetationen är till stora delar av ett mellanting mellan ris- och örttyp, ofta kallat örtristyp. Natura 2000 naturtyper: Beskrivning Området utgörs av ett område med gamla tallöverståndare med ett undre skikt av blandslövskog med ek, björk, sälg, asp, bok och enstaka lönn. Området sluttar svagt åt norr. 19

21 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun Naturvärdesklass: 3. Förekomst av gamla tallöverståndare motiverar klassen påtagligt naturvärde. Värdeelement: Gammal tall. Värdestrukturer: Flerskiktad skog. Naturvårdsarter: - Artrikedom: - Tidigare inventeringar: Bergil & Sjöstedt Lagligt skydd: - 20

22 Pro Natura Snipåsvägen 4 område med gamla tallar med stark underväxt av löv. Foto Leif Anderson. 21

23 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun Snipåsvägen 5 Tallskog på krönet av bergryggen ovanför Bergared Objekt-ID: Snipåsvägen 5 Areal: 0,82 ha Naturtyp: Skog och träd Biotoper: Tallskog (VIN, KNAS). Fältskiktet är både av frisk och torr ristyp. Natura 2000 naturtyper: Beskrivning Detta objekt är en bergrygg som omfattar inventeringsområdets högsta punkt 122 m ö h. Bergryggen är täckt av en mogen till gammal tallskog med ett yngre skikt av löv, främst ek och björk. Eken är genomgående det lövträd som har högst ålder men även ek är markbart yngre än tallarna. Skogen är således tydligt skiktad. Inslaget av lövträd blir kraftigare i kanter och sluttningar. Utöver ovan nämnda trädslag finns här också asp, sälg och enstaka bok. Nära husen Bergared och Bergalyckan finns en del trädgårdsrymlingar, t.ex. snöbär. Marken är torr till frisk, på ytor med tunt jordlager dominerar lingon men större delen är frisk mark med blåbär i fältskiktet. En del rena hällmarker finns i området. Beståndet är tämligen fattigt på död ved. Holkar är uppsatta på flera träd. En gammal husgrund från ett svinhus finns högt upp på ryggen. Detta var i användning fram till talet (Uno Samuelsson muntligen). Naturvärdesklass: 3 Motivering: Gott om gamla träd av tall. Det är ganska ont om död ved, torrträd och lågor. Värdeelement: Berghällar, gammal tall. Värdestrukturer: Flerskiktad skog, luckig skog. Naturvårdsarter: - Artrikedom: - Tidigare inventeringar: Bergil & Sjöstedt Lagligt skydd: En liten del längst upp mot Gamla sågvägen omfattas av utökat strandskydd runt Torskabotten. 22

24 Pro Natura Snipåsvägen 5 på krönet ovanför Bergared finns ett område med torrare tallskog. Foto Leif Andersson. Snipåsvägen 6 Gammal ek vid bebyggelse Objekt-ID: Snipåsvägen 6 Areal: 0,01 ha Naturtyp: Skog och träd Biotoper: Skyddsvärt träd, ek Natura 2000 naturtyper: Beskrivning En större vidkronig ek, nära en förfallen byggnad. Trädet har grenar långt ner. Runt trädet tränger sly av ask, lönn, alm och bok upp. Inga naturvårdsarter noterades. Naturvärdesklass: Klass 4. Igenväxning och artfattig epifytflora gör att eken endast bedöms ha vissa naturvärden. Värdeelement: Gammal ek. Värdestrukturer: - Naturvårdsarter: - 23

25 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun Artrikedom: - Tidigare inventeringar: - Lagligt skydd: - Snipåsvägen 6 en gammal ek nedom Bergatorpet. Foto Olof Persson. 24

26 Pro Natura Snipåsvägen 7 Sluttning med tall och lövskog nedanför Bergared Objekt-ID: Snipåsvägen 7 Areal: 0,77 ha Naturtyp: Skog och träd Biotoper: Tallskog (KNAS, ViN), ädellövskog (KNAS). Fältskiktet kan klassas av torr örtris-typ. Natura 2000 naturtyper: - Beskrivning Detta är ett skogsområde på bergig mark med dels äldre tallskog, dels lövskog dominerad av eller med stort inslag av ädla lövträd. Tallarna finns i de centrala och västra delarna med en större koncentration upp mot Herreslia. Framför allt i dungen utmed Herreslia finns gamla träd, där några träd närmar sig en ålder av ett par hundra år. Lövträden står mest i kanterna. Dessa utgörs av ek, sälg, ask och lönn. Dessa är mestadels medelgrova och ej särskilt gamla, någon äldre lönn och ask finns. Vissa delar har gallrats, antagligen för att skapa mer genomsikt för boende. I området finns någon enstaka mycket grov tallåga. På denna noterades blodticka Meruliopsis taxicola. I området har två träd karterats i inventeringen av skyddsvärda träd som efterföljare (ID-nr 1609, 1610). Båda träden är bokar nedanför Ljungslia. Berggrunden vittnar om något högre näringsrikedom då man på sipperytor och berghällar hittar en del mer krävande arter som bårdlav Nephroma parile och slanklav Collema flaccidum. På berghällarna finns också en del trädgårdsflyktingar bland växter som sibiriskt fetblad Phedimus hybridus och kaukasiskt fetblad Phedimus spurius. liksom snöbär och syrén. I bergskärningen mot Gamla sågvägen finns klippormbunkarna hällebräken Woodsia ilvensis och gaffelbräken Asplenium septentrionale. Naturvärdesklass: 3. Gott om värdeelement och flera intressanta arter, främst på berghällarna. Värdeelement: Lodytor, berghällar, sipperytor, gammal tall, grov tallåga, gamla ädellövträd. Värdestrukturer: Flerskiktad skog. Naturvårdsarter: Slanklav Collema flaccidum Bårdlav Nephroma parile Blodticka Meruliopsis taxicola Artrikedom: Tidigare inventeringar: Bergil & Sjöstedt Lagligt skydd: En liten del längst upp mot Gamla sågvägen omfattas av utökat strandskydd runt Torskabotten. 25

27 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun Snipåsvägen 7 de nordvästra delarna är rika på gammal tall. Foto Jenny Wendel. Snipåsvägen 7 de södra delarna är rika på ädellövträd. Foto Leif Andersson. 26

28 Pro Natura Snipåsvägen 8 - Buskar o vårdträd mellan Åbacken och Bottnared Objekt-ID: Snipåsvägen 8 Areal: 0,11 ha Naturtyp: Park och trädgård Biotoper: Parker, alléer och andra vårdträdsmiljöer (Sydsvenska lövskogar) Natura 2000 naturtyper: Beskrivning En handfull grova askar och en lönn i sluttning mellan bebyggelse. Området är påverkat av närheten av trädgårdar och odling t.ex. genom förekomsten av växter som snöbär. Några av askarna är i ganska dåligt skick, sannolikt på grund av askskottsjukan. Flera av träden är karterade i inventeringen av skyddsvärda träd varav tre som skyddsvärda träd (ID nr 1594, 1595 och 1598 samtliga askar). Tre träd är karterade som efterföljare (ID nr 1593 ask, 1596 lönn och 1597 ask). Askarna och lönnarna har en värdefull epifytflora med ett antal signalarter och tämligen ovanliga arter. Bandmossa Metzgeria furcata, takmossa Syntrichia ruralis, hjälmfrullania Frullania dilatata, blemlav Phlyctis argena, stiftbrunlav Melanelixia glabratula, mjölig porlav Pertusaria albescens, kranslav Phaeophyscia orbicularis och klotterlav Alyxoria varia är dominerande påväxt på stammarna. Storväxt skägglav Usnea subfloridana finns högre upp i kronorna. Ett av träden har ymnig påväxt av signalarten dvärgtufs Scytinium teretiusculum. Naturvärdesklass: 3. Flera skyddsvärda träd med intressant epifytflora motiveras klassning till påtagliga naturvärden. Värdeelement: Gammal ask, gammal lönn. Värdestrukturer: - Naturvårdsarter: Guldlockmossa Homalothecium sericeum Agonimia tristicula (ovanlig) Lönnlav Bacidia rubella Dvärgtufs Scytinium teretiusculum Artrikedom:- Tidigare inventeringar: Skyddsvärda träd. Lagligt skydd: - 27

29 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun Snipåsvägen 8 en grupp gamla askar och någon lönn i bakgrunden. Foto Jenny Wendel. Snipåsvägen 9 Tollereds ström Objekt-ID: Snipåsvägen 9 Areal: 0,32 ha Naturtyp: Vattendrag Biotoper: Svagt strömmande vatten med bottensubstratet block och sten med en vattenvegetation av Fontinalis och liknande mossor (System Aqua). Objektet är en torrfåra med ett visst vattenflöde från läckage vid dämmet samt mindre mängd tillrinnande vatten utefter vattensträckan. Under perioder då regn- och/eller smältvatten förser fåran med vatten är vattenföringen högre. Natura 2000 naturtyper: Beskrivning Tollereds ström är en mycket markant företeelse i inventeringsområdet. Vattendraget är ganska djupt nedskuret i terrängen. Detta förstärks av att kanterna stensatts med kallmurad sten på ömse sidor av vattendraget. Objektet är en block- och stenrik vattendragssträcka med, under normal vattenföring, svagt strömmande vatten. 28

30 Pro Natura Tollered strömmar är kraftigt påverkade av den reglering av vattendraget som skett genom dämmet vid Torskabotten och överledning av vattnet till kraftstationen vid Sävelången. I huvudsak kan den betraktas som en torrfåra. Vattenföring och de ekologiska störningar som rinnande vatten utövar är idag helt annorlunda än vad som var förhållandet för några sekler sen. Vattenföringen idag utgörs av läckage från dämmet och vatten som rinner till nedströms dämmet, utom vid få tillfällen då vattnet släpps på vid Torskabotten. Vid regn och snösmältning är vattenflödet större. Denna påverkan är ganska gammal och omfattningen blev riktigt stor i och med utbyggnaden av vattenkraft för drygt 100 år sen anlades den första kraftstationen, Tollereds Nedre Kraftstation. Även flera sekler dessförinnan utnyttjades vattenkraften på olika sätt för kvarnar och sågverk (Paterson 1993). Påverkan på vattendraget får då bedömas ha varit mindre. Vattendragets bredd är vid lågvattenföring som minst ca 1 m men på bredaste stället drygt 5 m. Vattensträckans längd är ca 320 m. Vattendragets yta knappt 1000 kvm. I objektet innefattas också strandzoner, utanför vattendraget. Tre broar korsar vattendraget utmed den sträcka som ingår i inventeringsområdet. Nedströms finns ytterligare ett antal broar och vattendraget korsas av flera större kommunikationsleder inklusive europavägen E20. Längst upp och på nordsidan av strömmen har strand med ett antal träd inkluderats. Längst upp, ovanför den översta bron, är träden gallrade och här finns nu några askar, klibbalar och någon lönn. En del av träden är grova. På sydsidan finns en trädrad med huvudsakligen grova träd. Denna har urskilts som ett eget objekt. Allra längst uppströms, mot tomten och stället Gamla kvarn, rinner Tollereds ström på klipphällar. Längre upp, ovanför naturvärdesobjektet, ligger det som en gång var Bergafallet, i naturtillståndet antagligen en samling imponerande vattenfall och forsar. Några topphuggna sälgar, klibbalar och enstaka ask finns nära kanten på sydsidan och i vattendraget. Sly tränger upp på flera ställen utmed vattendraget. Träd och buskar har till stora delar röjts bort. På gamla askar och lönn längst upp finns en ganska rik epifytflora med mossor som allémossa Leucodon sciuroides, bandmossa Metzgeria furcata, hjälmfrullania Frullania dilatata, plattsvepemossa Radula complanata, stor ärgmossa Zygodon rupestris, takmossa Syntrichia ruralis och lavar som fjällig filtlav Peltigera praetextata och porlav Pertusaria pertusa, samt en del något kräsnare arter lavar som dvärgtufs Scytinium teretiusculum, Bacidia arceutina och B. subincompta. Två av dessa träd (askar) är karterade i inventeringen av skyddsvärda träd. Ett som skyddsvärt träd (IF nr 1607) och ett som efterföljare (ID nr 1611). Botten på vattendraget täcks av stenar och block. Dessa har en påfallande mäktig påväxt av mossor vilket troligen har med den mestadels ganska låga vattenföringen, men ändå fuktiga mikroklimatet, att göra. Bland mossor och lavar på blocken finns en hel del mossor som hör hemma på fast mark som bergraggmossa Racomitrium heterostichum, cirkelmosa Sanionia uncinata, cypressfläta Hypnum cupressiforme, liten bräkenmossa Plagiochila asplenioides subsp. porelloides, kakmossa Hedwigia ciliata, kustsnurrmossa Dicranoweisia cirrata, mussvansmossa Isothecium myosuroides, palmmossa Climacium dendroides, skuggstjärnmossa Mnium hornum, sammetsgräsmossa Brachytheciastrum velutinum, skruvbryum Bryum capillare, stor gräsmossa 29

31 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun Brachythecium rutabulum och stor lobmossa Tritomaria quinquedentata. Också ett antal lavar hemmahörande på torrare block som fjällig filtlav Peltigera praetextata, kaklav Xanthoparmelia conspersa och naggbägarlav Cladonia fimbriata växer på blocken. På block som under längre tid är vattendränkta finns en hel del bäckstensarter som bäckgräsmossa Sciuro-hypnum plumosum, bäckraggmossa Racomitrium aciculare, skogsbäckmossa Hygrohypnum eugyrium, stor fickmossa Fissidens adianthoides, stor näckmossa Fontinalis antipyretica och strålblommossa Schistidium apocarpum s.l. samt lavarna bäcklav Dermatocarpon luridum och sjökantlav Ionaspis lacustris. I kanterna av vattendraget finns arter som älgört, mjölkört, hallon, parksmultron, stinknäva och ormbunkar. Kanterna av Tollereds ström från översta bron och nedströms, på ömse sidor, är stensatta. På några ställen är dessa stengrunder eller betonggrunder till äldre hus, varav några har varit kvarnar. På den norra sidan finns även en del berg i dagen som utgör vertikala bergsidor ner i vattnet. På dessa klippor finns rikligt med traslav Scytinium lichenoides och guldlockmossa Homalothecium sericeum. Under bron längst ned finns klipphyllor med tunn jord täckta av späd krypmossa Amblysteium serpens. I kanterna finns en del skräp från bebyggelsen. Berg i dagen i åfåran finns också längst upp mot Gamla kvarn. Inom den inventerade delen häckar forsärla så gott som årligen, ibland med två par. Biotopen är mycket gynnsam för arten och tillhandahåller gott om platser för bobygge. Strömstare ses ibland under vintertid men har inte häckat i modern tid (Artportalen, Allan Högberg muntligen). Fisk kunde noteras på något ställe i större djupare hålor under inventeringen. Sammantaget är alltså Tollereds ström kraftigt påverkat av regleringen. Inte desto mindre finns ett antal företeelser och faktorer kvar som gör att området har stor betydelse för flora och fauna. Det faktum att objektet har en naturlig eller naturlik botten bidrar till att värdet fortfarande är högt. Vattenföring, hydrolog, vattenregim, flöden och strandzoner är dock kraftigt påverkade. De stenlagda strandzonerna liksom de gamla kulturmiljöerna har dock skapat miljöer som i sig har naturvärden. Objektet sträcker sig utanför inventeringsområdet både uppströms och nedströms det avgränsade området. Undersökning av bottenfauna och övrig vattenlevande fauna har ej gjorts i denna naturvärdesinventering. Naturvärdesklass: 2. Trots att objektet är kraftigt förändrat i sin vattenregim innehåller det så välutvecklade element av olika slag att området bedöms ha höga naturvärden. Värdeelement: Gammal ask, gammal lönn, stenmurar som kantar vattendraget, lodyta, gamla stenbroar, block, berghällar. Värdestrukturer: - Naturvårdsarter Guldlockmossa Homalothecium sericeum Grå punktlav Acrocordia gemmata Lönnlav Bacidia rubella 30

32 Pro Natura Traslav Scytinium lichenoides Dvärgtufs Scytinium teretiusculum Artrikedom: - Tidigare inventeringar: Skyddsvärda träd Karlborg Lagligt skydd: En liten del ovanför Gamla sågvägen omfattas av utökat strandskydd runt Torskabotten. Snipåsvägen 9 en blockrik del i de övre delarna. Foto Leif Andersson. 31

33 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun Snipåsvägen 9 vattendraget rinner på berget närmare Bergafallet. Foto Leif Andersson. Snipåsvägen 9 block i den gamla åfåran, delvis övervuxna med skogsmossor. Foto Leif Andersson. 32

34 Pro Natura Snipåsvägen 10 - Vägkant vid Tollered strömmar Objekt-ID: Snipåsvägen 10 Areal: 0,19 ha Naturtyp: Infrastruktur och bebyggelse Biotoper: Vägkant, trädrad (SIS) Natura 2000 naturtyper: - Beskrivning Detta objekt utgörs av vägkanten mellan Tollereds ströms väg och Tollereds ström. Utmed vägen finns ett antal äldre träd. Främst är det klibbal men också några askar. Trädraden har inte karaktär av allé. På träden, särskilt ädellövträden, finns en välutvecklad påväxt av mossor och lavar. Allémossa Leucodon sciuroides, takmossa Syntrichia ruralis, stor ärgmossa Zygodon rupestris, fjällig filtlav Peltigera praetextata och porlav Pertusaria pertusa är typiska här. Alarnas påväxt är inte lika artrik och här påträffas t.ex. cypressfläta Hypnum cupressiforme, stubbkvastmossa Dicranum montanum och mjölig trattlav Cladonia coniocraea. Naturvärdesklass: 3. Det är främst de gamla träden som motiverar naturvärdesklassningen. Några av askarna är mycket gamla och har en välutvecklad påväxt av lavar och mossor. Värdeelement: Gammal ask, gammal klibbal. Värdestrukturer: - Naturvårdsarter: Lönnlav Bacidia rubella Artrikedom: - Tidigare inventeringar: - Lagligt skydd: - 33

35 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun Snipåsvägen 10 vägkant med äldre träd. Foto Jenny Wendel. Snipåsvägen 11 - Skogsdunge i sluttning ovanför Tollereds ströms väg Objekt-ID: Snipåsvägen 11 Areal: 0,08 ha Naturtyp: Skog och träd Biotoper: Triviallövskogar med ädellövsinslag (KNAS). Fältskiktet är närmast av örttyp. Natura 2000 naturtyper: Beskrivning 34

36 Pro Natura Blandlövskog av björk, klibbal, ask, ek och enstaka alm. Träden är förhållandevis unga. Inget trädslag dominerar i hela området, olika arter dominerar vissa delar. Beståndet är delvis gallrat och då spelar sly och buskskikt en mindre roll. Naturvärdesklass: 4. Visst värde som lövbestånd. Värdeelement: - Värdestrukturer: - Naturvårdsarter: - Artrikedom: - Tidigare inventeringar: - Lagligt skydd: - Snipåsvägen 11 ung lövskog ovanför Tollereds ströms väg. Foto Jenny Wendel. 35

37 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun Snipåsvägen 12 - Område med äldre träd i sluttningen ovanför vägen vid Tollered ström Objekt-ID: Snipåsvägen 12 Areal: 0,12 ha Naturtyp: Skog och träd Biotoper: Triviallövskogar med ädellövsinslag (KNAS). Fältskiktet är närmast av örttyp. Natura 2000 naturtyper: Beskrivning Blandlövskog av björk, klibbal, ask, ek och enstaka alm. Träden är förhållandevis unga. Inget trädslag dominerar i hela området, olika arter dominerar vissa delar. Beståndet är genomgallrat och då spelar sly och buskskikt en mindre roll. Det som skiljer detta från områdena nedom och ovanför är förekomsten av några gamla ekar. Beståndet är också mer gallrat. Fältskiktet är av örttyp, bitvis fuktig mark. Naturvärdesklass: 3. Några äldre träd motiverar något högre naturvärdesklass än omgivande bestånd. Värdeelement: Gammal ek. Värdestrukturer: - Naturvårdsarter: - Artrikedom: - Tidigare inventeringar: - Lagligt skydd: - 36

38 Pro Natura Snipåsvägen 12 några äldre träd i sluttningen gör detta område något mer värdefullt än de andra i sluttningen. Foto Jenny Wendel. Snipåsvägen 13 - Lövskog i sluttningen ovanför vägen vid Tollered ström Objekt-ID: Snipåsvägen 13 Areal: 0,17 ha Naturtyp: Skog och träd Biotoper: Triviallövskogar med ädellövsinslag (KNAS). Fältskiktet är närmast av örttyp. Natura 2000 naturtyper: Beskrivning Sluttning med tämligen ung blandlövskog. I trädskiktet märks björk, lönn, klibbal, ask, ek, alm. Inget trädslag dominerar i hela området, olika arter dominerar vissa delar men klibbal är dominant i stora delar. Beståndet är delvis gallrat och då spelar sly och buskskikt en mindre roll. Fältskiktet är av örttyp, på några ställen fuktigt med höga örter. Naturvärdesklass: 4. Lövbestånd medför att området har vissa naturvärden. Värdeelement: - 37

39 Naturvärdesinventering (NVI) för område vid Snipåsvägen i Tollered, Lerums kommun Värdestrukturer: - Naturvårdsarter: - Artrikedom: - Tidigare inventeringar: - Lagligt skydd: - Snipåsvägen 13 en sluttning på lite fuktigare mark med ganska mycket klibbal. Foto Leif Andersson. Snipåsvägen 14 Skogklädd bergkulle ovanför Tollereds skola Objekt-ID: Snipåsvägen 14 Areal: 0,61 ha Naturtyp: Skog och träd Biotoper: Brantskog av ädellövrik typ, brantskog av ek-tall-typ (Sydsvenska lövskogar). Natura 2000 naturtyper: - 38

40 Pro Natura Beskrivning Ovanför Tollered skola finns en markerad bergkulle. I sluttningarna finns främst ek men även enstaka yngre asp, björk, rönn och bok. En större, nästan metergrov ek vid bergfoten nära skolans område. Upp på bergets hjässa finns en grupp gamla tallar. Dessa är uppskattningsvis mer än 150 år gamla. En av tallarna är ihålig. Flera träd har karterats i inventeringen av skyddsvärda träd. Två ekar (ID nr 1455 och 1457) är klassade som skyddsvärda träd och två ekar (ID nr 1456 och 1458) är klassade som efterföljare. Epifytfloran är frisk med god påväxt på lövträden av vanliga arter som slånlav Evernia prunastri, skrynkellav Parmelia sulcata, mjölig porlav Pertusaria albescens, mjölig brosklav Ramalina farinacea och hjälmfrullania Frullania dilatata. Här notreades också västlig rostticka Phellinus ferreus. Naturvärdesobjektet sträcker sig utanför inventeringsområdet i sydlig riktning. Naturvärdesklass: 3. Gott om värdeelement motiverar påtagligt naturvärde. Värdeelement: Gammal ek, gammal tall, bergbrant, lövträdslågor, hålträd av tall. Värdestrukturer: Flerskiktad skog. Naturvårdsarter: Krusig ulota Ulota crispa Rostfläck Arthonia vinosa Artrikedom: - Tidigare inventeringar: Inventering av skyddsvärda träd Lagligt skydd: - 39