Nätverket som vill ställa om från den fossila livsstilen

Transkript

1 Nätverket som vill ställa om från den fossila livsstilen På kort tid har omställning blivit ett begrepp i samhällsdebatten. Under Mellanrum 18 gavs tillfälle att reflektera kring det när representanter för nätverket Omställning Göteborg presenterade sina idéer. För att få en inblick i det göteborgska nätverket gjorde vi några dagar innan seminariet ett besök på den ekologiska odling i Mölndal som har blivit något av Omställning Göteborgs högkvarter. Just den dagen öppnar sig skyarna och hagel smattrar ner på oss, men Elinor Askmar i nätverket guidar ändå runt bland hallonbuskar, pumpor och komposthögar. I det lilla skjulet intill blir det sedan tillfälle att ställa ett antal frågor om Omställning Göteborg. Elinor Askmar, Omställning Göteborg, konstaterar att det haglar intensivt när vi ses på nätverkets ekologiska odling i Mölndal. När och varför startade Omställning Göteborg? En av förgrundsgestalterna i den globala rörelsen Transition Towns, Naresh Giangrande från Totnes i England, föreläste på Göteborgs universitet i oktober ifjol. Han sa sådana

2 saker som jag tidigare hade saknat i diskussionen om ödesfrågor som klimathot och omställning från den fossila livsstilen. Giangrande pekade bland annat på det nödvändiga i att agera i närområdet och att arbeta kollektivt för att bygga nya strukturer. Och att det krävs praktisk handling, eftersom det är svårt för att inte säga omöjligt att bara via tankearbete föreställa sig varthän en förändrad livsstil leder. Han pratade också om att de stora förändringar som behövs inte kommer att ske utifrån beslut som tas uppifrån, fortsätter Elinor Askmar. Det handlar alltså inte bara om att nya tankar ska påverka politiker utan om att engagemang måste komma underifrån och beslut tas på en nivå så nära människor som möjligt. I Rävekärr, strax söder om Mölndals centrum, är Omställning Göteborgs ekologiska odling belägen. Elinor och flera andra blev så entusiastiska över det som de hörde att de kort därefter tog initiativet till bildandet av Omställning Göteborg, berättar hon. Och några av oss hittade odling som ingång för engagemanget, medan andra fokuserade på annat som till exempel boende, hälsa, energi eller inre omställning. Det gemensamma är inställningen att det måste till en livsstilsförändring eller omställning.

3 I odlingsgruppen är vi ungefär 30 personer och i Omställning Göteborg totalt rör det sig om ungefär 90. Än så länge är vi ett nätverk. Odlingsprojektet i nätverket arbetar på att så småningom bli en ekonomisk förening. Finns omställningsnätverk även på andra håll i landet? Ja, det finns i våra tre storstäder och även i flera andra kommuner. I Alingsås har man kommit långt i sitt arbete och ansökt om att bli officiell Transition Town stad. För att bli det krävs att nätverket i den aktuella staden uppfyller ett antal kriterier. (Se separat ruta nedan för ett antal av dessa kriterier). Elinor Askmar inspekterar hallonbuskarna. Det ser ju bra ut trots att det är slutet av oktober, slår hon fast. Vart leder omställningsrörelsens arbete i den bästa av världar? Målet för Omställning Göteborg är att Göteborg ska bli fritt från sitt beroende av fossila bränslen inom alla sektorer mat, boende, transporter, energi, hälsovård Och att vi ska bygga en stad som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar och mer lokalt självförsörjande. En strategi som vi tror på i det arbetet är att bygga många små projekt som det är lätt att delta i.

4 Det måste finnas olika nivåer för engagemang, för det är verkligen inte lätt för människor att ställa om livsstil från en dag till en annan. Det skulle ju vara som att kapa den gren som man sitter på. Att bara föra samtal om de här frågorna kan vara gott nog, på ett sätt lika viktigt som att agera. Men jag tror också att det är bra att det finns stöd eller förtrupper som inspirerar andra. På det sättet kan engagemanget växa. Ett exempel är själva begreppet omställning. Genom att det har förekommit i debatten i olika sammanhang har det spridit sig och blivit vedertaget på alltfler nivåer, även den politiska. Miljöpartiet använder sig till exempel av termen i sitt partiprogram. Omställningsrörelsen vill också understryka att det inte går att särskilja den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen i arbetet med hållbar utveckling. Den ekologiska krisen kan till exempel delvis förklaras utifrån brister på det sociala området vi har inte lärt oss att hantera konflikter. Omställningsrörelsen kan fylla en viktig funktion för att komma till rätta med det. Ungefär 30 personer är engagerade i den del av nätverket Omställning Göteborg som ideellt jobbar med odling. Här ses Elinor Askmar tillsammans med några av dem.

5 Vad gör ni konkret? Vårt mest konkreta projekt hittills är odlingskooperativet här i Mölndal som går under namnet Tillsammans. Vi provar oss fram för att hitta en kollektiv odlingsmodell för lokal matproduktion. Det är ett sätt att arbeta med ett av omställningsrörelsens mål att korta ledet från producent till konsument. Vad gör Omställning Göteborg för att växa? Mest görs det genom mun till mun metoden. Vi har också en hemsida som är under uppbyggnad, och så har vi arrangerat lite gårdsföräljning, tillfällen då vi kan nå folk med information. Men det är svårt att hinna med marknadsföringen utifrån någon medveten strategi eftersom vi alla jobbar ideellt med detta vid sidan av ordinarie arbeten. Samarbetar Omställning Göteborg med andra nätverk eller organisationer? Ja, vi samarbetar med odlingsnätverket Mykorrhiza, som i sin tur har kopplingar till liknande nätverk runt om i Europa. Mykorrhiza har ungefär samma filosofi som omställningsrörelsen i fråga om kollektiv organisation och närhetsprincip. Vi har också samarbete med Studiefrämjandet och med ekomarknaden Jordens mat på Gunnebo slott. Hur gör jag om jag vill engagera mig i Omställning Göteborg? Då är det bra om du först gör klart för dig själv vilket av våra områden som du helst vill jobba med, till exempel odling, energifrågor eller hälsa. Sedan kontaktar du någon av oss och berättar vad du vill göra så dirigerar vi dig till rätt del nätverket. Några kriterier för att bli officiell Transition Town stad: Att acceptera den globala uppvärmningen och peak oil forskning som grundläggande drivkrafter i varför vi behöver ställa om. Att några från gruppen går en officiell transition utbildning. Att man bygger vägar in till lokala beslutsfattare. Att man uppdaterar sin hemsida alternativt skriver på den internationella hemsidan om vad som händer. Att man nätverkar med andra omställningsstäder. Att en strävan efter att inkludera och samarbeta genomsyrar hela initiativet. Att man inser att även om en hel stad eller bygd behöver ställa om så får man börja litet och lokalt snarare än att gripa efter för mycket från början.

6 Kontakt: Se hemsidan, adress nedan. Länkar: transition/ Vill sprida idén om staden som allas vardagsrum Det började i maj 2008 med Världskulturmuseets uppmaning Förändra världen! Vi var några som tog fasta på uppmaningen och satte igång ett samtal om att göra något utanför världskulturmuseets byggnad. Det blev starten på nätverket Plantera staden, berättar Pål Castell, en av initiativtagarna. På denna yta utanför Världskulturmuseet förverkligade nätverket Plantera staden sitt första projekt i maj Platsen förvandlades till en grön oas. Vi vill lansera idén att medborgarna äger staden tillsammans, säger Pål Castell I nätverket

7 Förutom Omställning Göteborg stod just Plantera staden i fokus under Mellanrum 18. Vårt manifest bygger på tanken om ett tilltalande, öppet och dynamiskt stadsrum och inställningen att människorna själva är med och formar och omformar sin stad, förklarar Pål Castell när vi får en pratstund med honom vid sidan av själva seminariet. Nätverkets allra första projekt blev att forma den outnyttjade ytan utanför den institution som stod för uppmaningen till förändring själva Världskulturmuseet. Arbetet ledde till en tillfällig förvandling till en grön oas, som det formuleras på Plantera stadens hemsida. Så här såg det ut utanför Världskulturmuseet i maj 2008 när nätverket Plantera staden arbetade för att ge utrymmet ett grönare utseende. Foto: Privat Har rosats och risats Att man valde just den platsen hade att göra med de reaktioner, präglade av dynamik och spänning, som byggnaden framkallar hos människor, förklarar Pål Castell och utvecklar: Å ena sidan har byggnaden prisats för sin arkitektur. Å den andra är det många som tycker att den är ett exempel på förskräckligt ful betongarkitektur. Sistnämnda uppfattning har synts inte minst i insändare i dagspressen. Traditionellt sett, fortsätter han, planeras och byggs staden enligt ordnade och fasta principer, och alltihop sköts av experter. Vårt nätverk vill istället lansera idén att medborgarna äger staden tillsammans, att staden är allas vårt vardagsrum. Pål Castell berättar också om projektet Vägen till gemenskap som nätverket genomförde i juni 2009 tillsammans med syriskortodoxa församlingen i Tynnered. Det gick ut på att ge äldre människor i församlingen möjlighet att förverkliga sina drömmar om odling i anslutning till sin kyrka. Jämfört med vårt första projekt handlade ju detta på ett mer direkt sätt om integration, konstaterar han.

8 Vägen till gemenskap ett annat projekt som nätverket Plantera staden tog initiativet till. Foto: Privat Motsatta inställningar Plantera i staden är ett i raden av gröna nätverk som har vuxit fram under senare år. Samtidigt som denna tendens har gått att notera har det också funnits en stor skara företrädare för stenstaden, alltså en rakt motsatt inställning. Dessa bägge hållningar har också gått att skönja i diskussioner om stadsbyggnad. Visserligen har naturen på senare år inte betraktats som särskilt intressant i de sammanhangen. Men intresset för stadsodling har ändå varit enormt stort. Man kan nästan tala om en ny grön våg, säger Pål Castell. I ett försök att samla olika grupper som sysslar med frågor om en grön livsstil kommer ett seminarium på temat att arrangeras den 27 november vid Lärjeåns trädgårdar, berättar han Platsen känns intressant och lite symbolisk med tanke på ämnet som avhandlas. I sin egenskap av forskare på institutionen för arkitektur på Chalmers sysslar Pål Castell också med frågor om stadsrum och stadsutveckling, berättar han. Jag har studerat självförvaltning på gårdar bland hyresgäster i flerfamiljshus. Frågan

9 har en direkt koppling till hållbart samhällsbyggande eftersom den handlar om möjligheten att på lokal nivå skapa förutsättningar att leva ett gott liv i gemenskap med andra. Av både ekonomiska och ekologiska skäl drar sig alltfler människor från att fly staden för semester och fritidsaktiviteter, eftersom det kräver dyra och energikrävande transporter, förklarar han. Det leder i sin tur till önskemål om höjd kvalitet i närområdet, något som självförvaltning kan bidra till. Utveckling på gott och ont Även denna tendens kan ses som ett tecken på en samhällsförändring som det går att hitta spår av även på andra områden. En av modernismens följder har varit att de små nätverkens samhälle, baserat på familjer och grannskap, lösts upp till förmån för en modell med överordnade samhällsfunktioner och mycket större individuell obundenhet. Detta är en utveckling som varit på gott och ont, men många ser idag ett starkt behov av att återuppbygga sådana små lokala instanser i samhället, inte minst i samband med att idén om det rättvisa välfärdssamhället tycks få allt svårare att fungera trovärdigt. Självförvaltning kan delvis ses som ett försök att just återerövra en social gemenskap mellan dem som bor nära varandra. På ett mer konkret plan kan det också handla om att tackla en del av de problem med otrygghet och socialt utanförskap som många bostadsområden dras med. Kontakt: planterastaden@gmail.com pal.castell@gmail.com Länk: Det handlar om att ta tillbaka makten över vardagen Här följer en del av slutsatserna som drogs i gruppdiskussioner under seminariet. Det handlar inte om att alla måste odla. Men även genom att till exempel stödja lokalodlat när du handlar bidrar du ju direkt till en omställning av produktionsmönstren. I mångt och mycket kan man säga att det handlar om att ta tillbaka makten över vardagen genom att bli medveten om alla de val man gör och vilken typ av samhälle de stödjer. Exemplets makt är viktig. Idag finns till exempel. bara ett begränsat antal "modeller"

10 för hur vi kan/bör leva våra liv, när det gäller boendeform, familjeform, karriärer och fritidsintressen. Om det fanns till exempel odlingskooperativ eller kollektivhus som möjligheter i folks medvetande är det sannolikt att många fler skulle lockas av tanken. Delvis är det förstås också en fråga om strukturernas motstånd, som till exempel att det är juridiskt och ekonomiskt komplicerat att få lov att sälja småskaligt producerad mat. Det handlar inte om att gå tillbaka. Även om vi i vissa avseenden skulle börja leva som för 150 år sedan så är det inte då. Skillnaderna rör inte bara teknisk och social utveckling, utan också i stor utsträckning vår världsbild. Vi kan idag för första gången verkligen förstå de globala utmaningar samhället står inför, och vi har börjat formulera en global vision om ett rättvist och hållbart världssystem. Omställningsrörelsen idag skiljer sig från många andra "motståndsrörelser" genom att den så tydligt strävar efter att inte vara en motståndsrörelse utan vill arbeta ihop med befintliga lokala aktörer på alla nivåer. Text: Johan Bergsten Foto: Johan Bergsten (utom Privat när så anges)