Nätverket som vill ställa om från den fossila livsstilen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nätverket som vill ställa om från den fossila livsstilen"

Transkript

1 Nätverket som vill ställa om från den fossila livsstilen På kort tid har omställning blivit ett begrepp i samhällsdebatten. Under Mellanrum 18 gavs tillfälle att reflektera kring det när representanter för nätverket Omställning Göteborg presenterade sina idéer. För att få en inblick i det göteborgska nätverket gjorde vi några dagar innan seminariet ett besök på den ekologiska odling i Mölndal som har blivit något av Omställning Göteborgs högkvarter. Just den dagen öppnar sig skyarna och hagel smattrar ner på oss, men Elinor Askmar i nätverket guidar ändå runt bland hallonbuskar, pumpor och komposthögar. I det lilla skjulet intill blir det sedan tillfälle att ställa ett antal frågor om Omställning Göteborg. Elinor Askmar, Omställning Göteborg, konstaterar att det haglar intensivt när vi ses på nätverkets ekologiska odling i Mölndal. När och varför startade Omställning Göteborg? En av förgrundsgestalterna i den globala rörelsen Transition Towns, Naresh Giangrande från Totnes i England, föreläste på Göteborgs universitet i oktober ifjol. Han sa sådana

2 saker som jag tidigare hade saknat i diskussionen om ödesfrågor som klimathot och omställning från den fossila livsstilen. Giangrande pekade bland annat på det nödvändiga i att agera i närområdet och att arbeta kollektivt för att bygga nya strukturer. Och att det krävs praktisk handling, eftersom det är svårt för att inte säga omöjligt att bara via tankearbete föreställa sig varthän en förändrad livsstil leder. Han pratade också om att de stora förändringar som behövs inte kommer att ske utifrån beslut som tas uppifrån, fortsätter Elinor Askmar. Det handlar alltså inte bara om att nya tankar ska påverka politiker utan om att engagemang måste komma underifrån och beslut tas på en nivå så nära människor som möjligt. I Rävekärr, strax söder om Mölndals centrum, är Omställning Göteborgs ekologiska odling belägen. Elinor och flera andra blev så entusiastiska över det som de hörde att de kort därefter tog initiativet till bildandet av Omställning Göteborg, berättar hon. Och några av oss hittade odling som ingång för engagemanget, medan andra fokuserade på annat som till exempel boende, hälsa, energi eller inre omställning. Det gemensamma är inställningen att det måste till en livsstilsförändring eller omställning.

3 I odlingsgruppen är vi ungefär 30 personer och i Omställning Göteborg totalt rör det sig om ungefär 90. Än så länge är vi ett nätverk. Odlingsprojektet i nätverket arbetar på att så småningom bli en ekonomisk förening. Finns omställningsnätverk även på andra håll i landet? Ja, det finns i våra tre storstäder och även i flera andra kommuner. I Alingsås har man kommit långt i sitt arbete och ansökt om att bli officiell Transition Town stad. För att bli det krävs att nätverket i den aktuella staden uppfyller ett antal kriterier. (Se separat ruta nedan för ett antal av dessa kriterier). Elinor Askmar inspekterar hallonbuskarna. Det ser ju bra ut trots att det är slutet av oktober, slår hon fast. Vart leder omställningsrörelsens arbete i den bästa av världar? Målet för Omställning Göteborg är att Göteborg ska bli fritt från sitt beroende av fossila bränslen inom alla sektorer mat, boende, transporter, energi, hälsovård Och att vi ska bygga en stad som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar och mer lokalt självförsörjande. En strategi som vi tror på i det arbetet är att bygga många små projekt som det är lätt att delta i.

4 Det måste finnas olika nivåer för engagemang, för det är verkligen inte lätt för människor att ställa om livsstil från en dag till en annan. Det skulle ju vara som att kapa den gren som man sitter på. Att bara föra samtal om de här frågorna kan vara gott nog, på ett sätt lika viktigt som att agera. Men jag tror också att det är bra att det finns stöd eller förtrupper som inspirerar andra. På det sättet kan engagemanget växa. Ett exempel är själva begreppet omställning. Genom att det har förekommit i debatten i olika sammanhang har det spridit sig och blivit vedertaget på alltfler nivåer, även den politiska. Miljöpartiet använder sig till exempel av termen i sitt partiprogram. Omställningsrörelsen vill också understryka att det inte går att särskilja den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen i arbetet med hållbar utveckling. Den ekologiska krisen kan till exempel delvis förklaras utifrån brister på det sociala området vi har inte lärt oss att hantera konflikter. Omställningsrörelsen kan fylla en viktig funktion för att komma till rätta med det. Ungefär 30 personer är engagerade i den del av nätverket Omställning Göteborg som ideellt jobbar med odling. Här ses Elinor Askmar tillsammans med några av dem.

5 Vad gör ni konkret? Vårt mest konkreta projekt hittills är odlingskooperativet här i Mölndal som går under namnet Tillsammans. Vi provar oss fram för att hitta en kollektiv odlingsmodell för lokal matproduktion. Det är ett sätt att arbeta med ett av omställningsrörelsens mål att korta ledet från producent till konsument. Vad gör Omställning Göteborg för att växa? Mest görs det genom mun till mun metoden. Vi har också en hemsida som är under uppbyggnad, och så har vi arrangerat lite gårdsföräljning, tillfällen då vi kan nå folk med information. Men det är svårt att hinna med marknadsföringen utifrån någon medveten strategi eftersom vi alla jobbar ideellt med detta vid sidan av ordinarie arbeten. Samarbetar Omställning Göteborg med andra nätverk eller organisationer? Ja, vi samarbetar med odlingsnätverket Mykorrhiza, som i sin tur har kopplingar till liknande nätverk runt om i Europa. Mykorrhiza har ungefär samma filosofi som omställningsrörelsen i fråga om kollektiv organisation och närhetsprincip. Vi har också samarbete med Studiefrämjandet och med ekomarknaden Jordens mat på Gunnebo slott. Hur gör jag om jag vill engagera mig i Omställning Göteborg? Då är det bra om du först gör klart för dig själv vilket av våra områden som du helst vill jobba med, till exempel odling, energifrågor eller hälsa. Sedan kontaktar du någon av oss och berättar vad du vill göra så dirigerar vi dig till rätt del nätverket. Några kriterier för att bli officiell Transition Town stad: Att acceptera den globala uppvärmningen och peak oil forskning som grundläggande drivkrafter i varför vi behöver ställa om. Att några från gruppen går en officiell transition utbildning. Att man bygger vägar in till lokala beslutsfattare. Att man uppdaterar sin hemsida alternativt skriver på den internationella hemsidan om vad som händer. Att man nätverkar med andra omställningsstäder. Att en strävan efter att inkludera och samarbeta genomsyrar hela initiativet. Att man inser att även om en hel stad eller bygd behöver ställa om så får man börja litet och lokalt snarare än att gripa efter för mycket från början.

6 Kontakt: Se hemsidan, adress nedan. Länkar: transition/ Vill sprida idén om staden som allas vardagsrum Det började i maj 2008 med Världskulturmuseets uppmaning Förändra världen! Vi var några som tog fasta på uppmaningen och satte igång ett samtal om att göra något utanför världskulturmuseets byggnad. Det blev starten på nätverket Plantera staden, berättar Pål Castell, en av initiativtagarna. På denna yta utanför Världskulturmuseet förverkligade nätverket Plantera staden sitt första projekt i maj Platsen förvandlades till en grön oas. Vi vill lansera idén att medborgarna äger staden tillsammans, säger Pål Castell I nätverket

7 Förutom Omställning Göteborg stod just Plantera staden i fokus under Mellanrum 18. Vårt manifest bygger på tanken om ett tilltalande, öppet och dynamiskt stadsrum och inställningen att människorna själva är med och formar och omformar sin stad, förklarar Pål Castell när vi får en pratstund med honom vid sidan av själva seminariet. Nätverkets allra första projekt blev att forma den outnyttjade ytan utanför den institution som stod för uppmaningen till förändring själva Världskulturmuseet. Arbetet ledde till en tillfällig förvandling till en grön oas, som det formuleras på Plantera stadens hemsida. Så här såg det ut utanför Världskulturmuseet i maj 2008 när nätverket Plantera staden arbetade för att ge utrymmet ett grönare utseende. Foto: Privat Har rosats och risats Att man valde just den platsen hade att göra med de reaktioner, präglade av dynamik och spänning, som byggnaden framkallar hos människor, förklarar Pål Castell och utvecklar: Å ena sidan har byggnaden prisats för sin arkitektur. Å den andra är det många som tycker att den är ett exempel på förskräckligt ful betongarkitektur. Sistnämnda uppfattning har synts inte minst i insändare i dagspressen. Traditionellt sett, fortsätter han, planeras och byggs staden enligt ordnade och fasta principer, och alltihop sköts av experter. Vårt nätverk vill istället lansera idén att medborgarna äger staden tillsammans, att staden är allas vårt vardagsrum. Pål Castell berättar också om projektet Vägen till gemenskap som nätverket genomförde i juni 2009 tillsammans med syriskortodoxa församlingen i Tynnered. Det gick ut på att ge äldre människor i församlingen möjlighet att förverkliga sina drömmar om odling i anslutning till sin kyrka. Jämfört med vårt första projekt handlade ju detta på ett mer direkt sätt om integration, konstaterar han.

8 Vägen till gemenskap ett annat projekt som nätverket Plantera staden tog initiativet till. Foto: Privat Motsatta inställningar Plantera i staden är ett i raden av gröna nätverk som har vuxit fram under senare år. Samtidigt som denna tendens har gått att notera har det också funnits en stor skara företrädare för stenstaden, alltså en rakt motsatt inställning. Dessa bägge hållningar har också gått att skönja i diskussioner om stadsbyggnad. Visserligen har naturen på senare år inte betraktats som särskilt intressant i de sammanhangen. Men intresset för stadsodling har ändå varit enormt stort. Man kan nästan tala om en ny grön våg, säger Pål Castell. I ett försök att samla olika grupper som sysslar med frågor om en grön livsstil kommer ett seminarium på temat att arrangeras den 27 november vid Lärjeåns trädgårdar, berättar han Platsen känns intressant och lite symbolisk med tanke på ämnet som avhandlas. I sin egenskap av forskare på institutionen för arkitektur på Chalmers sysslar Pål Castell också med frågor om stadsrum och stadsutveckling, berättar han. Jag har studerat självförvaltning på gårdar bland hyresgäster i flerfamiljshus. Frågan

9 har en direkt koppling till hållbart samhällsbyggande eftersom den handlar om möjligheten att på lokal nivå skapa förutsättningar att leva ett gott liv i gemenskap med andra. Av både ekonomiska och ekologiska skäl drar sig alltfler människor från att fly staden för semester och fritidsaktiviteter, eftersom det kräver dyra och energikrävande transporter, förklarar han. Det leder i sin tur till önskemål om höjd kvalitet i närområdet, något som självförvaltning kan bidra till. Utveckling på gott och ont Även denna tendens kan ses som ett tecken på en samhällsförändring som det går att hitta spår av även på andra områden. En av modernismens följder har varit att de små nätverkens samhälle, baserat på familjer och grannskap, lösts upp till förmån för en modell med överordnade samhällsfunktioner och mycket större individuell obundenhet. Detta är en utveckling som varit på gott och ont, men många ser idag ett starkt behov av att återuppbygga sådana små lokala instanser i samhället, inte minst i samband med att idén om det rättvisa välfärdssamhället tycks få allt svårare att fungera trovärdigt. Självförvaltning kan delvis ses som ett försök att just återerövra en social gemenskap mellan dem som bor nära varandra. På ett mer konkret plan kan det också handla om att tackla en del av de problem med otrygghet och socialt utanförskap som många bostadsområden dras med. Kontakt: Länk: Det handlar om att ta tillbaka makten över vardagen Här följer en del av slutsatserna som drogs i gruppdiskussioner under seminariet. Det handlar inte om att alla måste odla. Men även genom att till exempel stödja lokalodlat när du handlar bidrar du ju direkt till en omställning av produktionsmönstren. I mångt och mycket kan man säga att det handlar om att ta tillbaka makten över vardagen genom att bli medveten om alla de val man gör och vilken typ av samhälle de stödjer. Exemplets makt är viktig. Idag finns till exempel. bara ett begränsat antal "modeller"

10 för hur vi kan/bör leva våra liv, när det gäller boendeform, familjeform, karriärer och fritidsintressen. Om det fanns till exempel odlingskooperativ eller kollektivhus som möjligheter i folks medvetande är det sannolikt att många fler skulle lockas av tanken. Delvis är det förstås också en fråga om strukturernas motstånd, som till exempel att det är juridiskt och ekonomiskt komplicerat att få lov att sälja småskaligt producerad mat. Det handlar inte om att gå tillbaka. Även om vi i vissa avseenden skulle börja leva som för 150 år sedan så är det inte då. Skillnaderna rör inte bara teknisk och social utveckling, utan också i stor utsträckning vår världsbild. Vi kan idag för första gången verkligen förstå de globala utmaningar samhället står inför, och vi har börjat formulera en global vision om ett rättvist och hållbart världssystem. Omställningsrörelsen idag skiljer sig från många andra "motståndsrörelser" genom att den så tydligt strävar efter att inte vara en motståndsrörelse utan vill arbeta ihop med befintliga lokala aktörer på alla nivåer. Text: Johan Bergsten Foto: Johan Bergsten (utom Privat när så anges)

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

SAY IT! - en handbok i kommunikation

SAY IT! - en handbok i kommunikation SAY IT! - en handbok i kommunikation SAY IT! - en handbok i kommunikation TEXT, ILLUSTRATIONER, LAYOUT och METODUTVECKLING: Jonas Nilsson / Organisationsutvecklare / jonas.nilsson@viunga.se MED FEEDBACK,

Läs mer

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Innehåll Inledning 1. Ställ Om! - Lokala initiativ - Plattform Omställning Sverige 2. Omvärldsanalys - Vi behöver ställa om - Varför

Läs mer

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

Vill du vara med och DESIGNA DIN FRAMTID och ge andra samma möjlighet?

Vill du vara med och DESIGNA DIN FRAMTID och ge andra samma möjlighet? Vill du vara med och DESIGNA DIN FRAMTID och ge andra samma möjlighet? Den här handboken är ett PEPP-PAKET som inspirerar och guidar dig från början till slut! PEPP-PAKETET innehåller Introduktion... 3

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer UTVÄRDERINGSRAPPORT Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer Forskare från Malmö högskola har på uppdrag av Arvsfondsdelegationen följt upp och utvärderat ett antal aktuella projekt som genomförts

Läs mer

LRF Mer Mjölk. Nordiska Undersökningsgruppen 2012-04-05

LRF Mer Mjölk. Nordiska Undersökningsgruppen 2012-04-05 Ansvarig för rapporten: Lars lindqvist, NU-gruppen Ellen Källberg, NU-gruppen LRF Mer Mjölk 2012 Nordiska Undersökningsgruppen 2012-04-05 NORDISKA UNDERSöKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN SURVEY GROUP) Slottsgatan

Läs mer

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Siw Hammar & Lotta Svensson Arbetsrapport från FoU-Centrum Söderhamn Innehåll: Förord Del 1: sida Inledning: ungdomar socialt

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Stadsutveckling med samverkan. Processer och arbetsmetoder med kultur i Stockholm-Mälarregionen

Stadsutveckling med samverkan. Processer och arbetsmetoder med kultur i Stockholm-Mälarregionen Stadsutveckling med samverkan Processer och arbetsmetoder med kultur i Stockholm-Mälarregionen Om Volante Research Huvudförfattare har varit Joakim Sternö, etnograf och analytiker vid Volante. Projektledare

Läs mer

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE 10 Varför en lokal 4 eller regional överenskommelse? 26 Inledning och syfte 12 De sex I principerna 29 Det här är Överenskommelsen II Framgångsfaktorer i en 8 dialogprocess

Läs mer

De vill tänja det offentliga rummets gränser

De vill tänja det offentliga rummets gränser De vill tänja det offentliga rummets gränser Under Mellanrum 8, den 16 september, berättade konstnärerna Tomas Ferm och Mandana Moghaddam om sina respektive projekt Spot City och Brunnen två olika uttryck

Läs mer

SE HUNGERN LÄRARHANDLEDNING AV: TOVE SWAHN SEALY

SE HUNGERN LÄRARHANDLEDNING AV: TOVE SWAHN SEALY SE HUNGERN LÄRARHANDLEDNING AV: TOVE SWAHN SEALY 1 SE HUNGERN - LÄRARHANDLEDNING Den här programserien är UR:s bidrag till kampanjen Hungerhjälpen som år 2013 utmanade gymnasieelever landet runt att samla

Läs mer

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Samtal med 18 myndighetschefer om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Produktion & formgivning: Arbetsgivarverket Informationsenheten 2008 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Hur ser myndighetschefer

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTREDNING Projekt: Författare: Version: Elever i behov av särskilt IT-stöd v3.3.017 Förvaltning/avdelning: Godkänd av beställare: Senast ändrad: Utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Så här har vi tänkt om materialet Sverige och Kina

Så här har vi tänkt om materialet Sverige och Kina LÄRARHANDLEDNING Så här har vi tänkt om materialet Sverige och Kina Sverige och Kina är ett inspirationsmaterial för gymnasieskolan i tre delar. Det har tagits fram av Svenskt Näringsliv tillsammans med

Läs mer

Att växa upp i storstadsskugga i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö

Att växa upp i storstadsskugga i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö Att växa upp i storstadsskugga i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö Lotta Svensson En rapport från FoU Söderhamn Att växa upp i storstadsskugga - i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö Lotta Svensson Omslagsbilden

Läs mer

Nu känner jag mig som en del av världen

Nu känner jag mig som en del av världen Nu känner jag mig som en del av världen En studie om ungas liv idag och deras erfarenheter av att tidigare ha levt gömda Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Karin Andersson & Johanna Korol Handledare:

Läs mer

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER stöd konsultation motivera riktlinjer frivillighet nätverk utbildning arbetslivserfarenhet planera rådgivning kartlägga vägledning mentorskap optimism TID FÖR COACHNING EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

Läs mer

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell innehåll Kapitel 1 Visionen pekar ut riktningen 4 Så här styrs Kungsbacka 6 Kapitel 2 Politikerna i KF styr på olika sätt 8 Kapitel 3 Så styr politikerna i nämnderna

Läs mer

Självförtroende och handlingskraft genom

Självförtroende och handlingskraft genom Självförtroende och handlingskraft genom september 2007 Stockholmsmodellen för ledarutveckling Leadership and Group Counselling Medical Management Centre Christer Sandahl Jan Edenius Helena Gustafsson

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet

ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet respekt integritet delaktighet vara trygg känna självkänsla må bra lika värde och villkor ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet synas finnas var våga

Läs mer

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp. Att leda lärande samtal (Andra tryckningen) ISBN 91-85019-50-X Författaren Grafisk form: Gun-Britt Scherp Omslagsbild: Uwe Hamayer, Kiel Tryck:

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Att vara lärare bilder ur två traditioner

Att vara lärare bilder ur två traditioner UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 2, 33-56 Att vara lärare bilder ur två traditioner Kerstin Skog-Östlin I debatten om skolan förekommer två termer som inte särskilt ofta problematiseras utan mest

Läs mer

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem?

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Idéer från ett seminarum för föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning och för personal inom stödverksamheter En del av projektet Egen växtkraft Barns

Läs mer

STöDMATERIAL. Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar

STöDMATERIAL. Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar STöDMATERIAL Vi lämnar till skolan det käraste vi har Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar Vi lämnar till skolan det käraste vi har Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar 1 beställningsadress:

Läs mer