SAY IT! - en handbok i kommunikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAY IT! - en handbok i kommunikation"

Transkript

1 SAY IT! - en handbok i kommunikation

2 SAY IT! - en handbok i kommunikation TEXT, ILLUSTRATIONER, LAYOUT och METODUTVECKLING: Jonas Nilsson / Organisationsutvecklare / MED FEEDBACK, KORRIGERINGAR OCH PEPP FRÅN: Katarina Gustafsson, Frida Mörtlund och Olle Svahn 2010 Förbundet Vi Unga SAY IT! är en produkt från Förbundet Vi Ungas kommunikationssatsning Innehållet får gärna användas om källa (Förbundet Vi Unga) anges.

3 SAY IT! Du håller Say It! i din hand. Say It! är en handbok i kommunikation framtagen för Förbundet Vi Unga i syfte att inspirera, utveckla och sprida organisationens kommunikationssatsning. Vi skulle i denna inledning kunna beskriva teorier om varför kommunikation är viktigt. Men vi låter bli. Say It! är en handbok som utgår från att du behöver tips för handling. För att handla behövs motivation framför teori (fast vi lovar att du kommer att lära dig saker ändå). Vår motivation handlar om vår inställning till kommunikation, det vill säga hur gärna vi vill förändra och förbättra kommunikationen. Beroende på vilken kraft, energi och vilja till förändring som läggs in arbetet kommer också resultatet av det att variera. Därför tycker vi att det är viktigt att påpeka de förhållningssätt som handboken är framtagen utifrån. 1Lyckad kommunikation behöver fler 2Grunden för framgångsrik kommunikation är att vi är överens om de grundläg- inblandade och färre experter. Kommunikation är alltså allas ansvar och gande budskapen och värderingarna. ansvaret går aldrig att delegera. Så fort kommunikationsansvaret börjar delegeras till kommunikationsansvariga, kontaktpersoner eller liknande så är vi fel ute. Alla som vill kalla sig ledare i organisationen är ansvariga för kommunikationen. Kommunikation är inte något som kan skötas av vissa och inte av andra. 3För att uppnå bestående förändring krävs 4Kommunikation att vi hela tiden arbetar med och uppmärksammar kommunikationsfrågorna. Alltså, det krävs energi, resurser och ett tydligt ledarskap där kommunikationsfrågorna uppmärksammas för att skapa förändring. Vi fixar inte bättre marknadsföring utan att anstränga oss. Lyckad kommunikation bygger på samsyn kring de mest grundläggande delarna i organisationen, budskap och värderingar. Därför kommer denna handbok också att fokusera på saker som till en början kan tyckas vara något annat än konkreta tips för kommunikation. är makt. Och makt är kommunikation. Att det finns ett tydligt samband mellan kommunikation och makt är viktigt att ha med sig i bakhuvudet i allt kommunikationsarbete. Denna inställning genomsyrar flera delar i handboken. 5Själva arbetet med kommunikation är viktigare än att läsa en handbok Say It! syftar i första hand till att skapa en förändring eller en utveckling av kommuniktionen inom Vi Unga. Tro därför inte att handboken ska ge alla svar. Handboken syftar till att få dig eller er som läser den att börja tänka och ge dig/er några tips på vägen till att utvecklas och bli bättre. 6Din egen motivation till att jobba med kommunikation är viktigast. Skriv ner den här!

4 SPRÅK OCH INNEHÅLL Du ska precis börja läsa Say It!, en handbok som förhoppningsvis kommer göra dig som ledare och din förening som organisation bättre på att kommunicera. På den här sidan vill vi bara informera dig om några saker rörande språket och innehållet i Say It! Så långt som möjligt har vi i boken försökt hålla oss till ett språk som ska vara lätt att förstå. På vissa ställen förklaras svåra ord och i slutet finns en mer omfattande ordlista. Upplägget har utformats så att långa textavsnitt har brutits av med checklistor, illustrationer och annan layout. Boken innehåller fem huvudsakliga kapitel, som är färgkodade, samt ett övningskapitel. Upplägget gör att boken kan läsas från början till slut men läsaren kan också välja ut vissa delar. I boken blandas medvetet formerna du och ni eftersom vissa avsnitt specifikt riktar sig till dig som ledare medan resten riktar sig till er som förening eller distrikt. Formen vi används både för kollektivet Vi Unga och för oss som står bakom boken. SAY IT! KOMMUNIKATION & LEDARSKAP Jag, kommunikatören Vi, kommunikativa ledare KOMMUNIKATION & VI UNGA Demokrativerktyget Vad är Vi Unga? MARKNADSFÖRING Grunderna Grafisk profil MEDIA & LOBBYING Att skapa nyheter Pressmeddelande REKRYTERING ÖVNINGAR Var sker kommunikation i Vi Unga? Vi Unga - en organisation Kommunikationsmaterial Planering - Media Planering - Lobbying Rekrytering - en effekt Nybildning Vem är medlemmen? Medlemsvård Rekryteringstips SYMBOLER I SAY IT! Du hittar ett tips eller något att tänka på längst ner på sidan Vi förtydligar något genom en förklaring eller statistik Markerar frågor att diskutera eller att fundera på.

5 demokrati visuell digital påverkan utvecklande delaktighet dialog ledarskap marknadsföring makt

6 KOMM UNIKA TION & LEDAR SKAP

7 KOMMUNIKATION & LEDARSKAP KOMMUNIKATION & LEDARSKAP Ledarskap är ett begrepp som kan förklaras på många sätt. Ibland verkar det som att ledarskap som regel förklaras utifrån den person som pratar. I den här handboken utgår vi från en definition av ledarskap där ledarskapet inte är något som bara utförs av den högsta ledningen eller av personer med ordet ledare i sin titel. Vår definition av ledarskap grundar sig på principen att alla leder oavsett om ditt ledarskap handlar om att vara projektledare för en stor festival eller att du är någon som människor brukar lyssna på (det vill säga någon som har makt). Vi har valt denna förklaring av ledarskap för att poängtera att vi alla är ledare och att vi alla har ett ansvar när det gäller ledarskapet i organisationen. Ledarskap handlar om att handla och påverka och att göra detta på ett eftertänksamt sätt, oavsett var du befinner dig i organisationen. Det går inte att inte kommunicera. Citatet ovan tolkar vi som att det är omöjligt att inte påverka människor eftersom det är just vad kommunikation gör, påverkar. Något som också påverkar är ledarskap. Går det då att skilja på kommunikation och ledarskap? Nej, vi skulle snarare säga att ledarskap är kommunikation och kommunikation är ledarskap. För det går inte att kommunicera utan att leda! Detta gör oss alla till ledare på ett eller annat sätt. Skillnaden mellan en bra och en mindre bra ledare kan mycket väl vara ledarens förmåga att kommunicera. Kommunikation går då plötsligt från att vara något som bara pågår utan att vi är medvetna om det till att bli något som vi alla oavsett om vi sitter i en förbundsstyrelse eller är enskild medlem måste tänka på! LEDARSKAP KOMMUNIKATION 5

8 KOMMUNIKATION & LEDARSKAP JAG, KOMMUNIKATÖREN Genom att vara ledare, oavsett nivå, är det ditt ansvar att arbeta för att förbättra organisationens kommunikation. För att visa vad vi menar med detta vill vi gå tillbaka till ett av de grundläggande förhållningssätten i handboken: Lyckad kommunikation behöver fler inblandade och färre experter. Kommunikation är alltså allas ansvar och ansvaret går aldrig att delegera. Det är alltså ditt ansvar som ledare att vara en kommunikativ ledare. Kommunikationsansvaret är en lika naturlig del av ledarrollen som ledarskapet. Frågan är inte om du använder ditt kommunikativa ledarskap. Frågan är hur du använder det. Här följer sex tips på hur du kan utveckla din egen kommunikation. Hitta förebilder Ett tips för att bli bättre på att kommunicera är att hitta en förebild, en kommunikationsidol. Fundera på vem som alltid lyckas få dig att lyssna eller som jämt påverkar människor bara genom hur personen kommunicerar. Blunda och föreställ dig hur den här personen agerar när den kommunicerar. Försök hitta de saker som personen gör som ingen annan gör. Sen är det bara att härma. De flesta personer som lyckas inom idrott, konst eller musik har någon gång härmat en idol. Planera Att planera din kommunikation är ytterligare ett sätt att utveckla den. För att enkelt planera din kommunikation kan du utgå från tre frågor som du i tur och ordning svarar på. 1. Ta reda på vad du vill uppnå. Vad är ditt mål med att kommunicera? 2. Fundera på vad du utifrån målet behöver kommunicera för att uppnå resultat. Vilket innehåll behöver du kommunicera? 3. Bestäm dig för hur du ska kommunicera på bästa sätt. Vilken kanal eller vilken kommunikationsväg ska du använda? 4. Glöm inte att utvärdera hur det gick efteråt!?!! MÅL INNEHÅLL KANAL UTVÄRDERA Tips! Tänk på att du inte behöver börja stort på en gång. Testa att påbörja en dialog om varför äpplen är bättre än bananer på möten. 6

9 KOMMUNIKATION & LEDARSKAP Lyssna En viktig egenskap en ledare behöver ha är förmågan att lyssna. Genom att ibland tillåta dig att lyssna kommer dina förutsättningar för att själv kommunicera bra, att öka. När du verkligen lyssnar kommer du nämligen att upptäcka stämningar, olika språkbruk och vad andra personer verkligen vill säga. Det kommer att hjälpa dig att bli bättre på att anpassa din kommunikation utifrån situationen. Att anpassa din kommunikation innebär att du hittar sätt att kommunicera som fungerar bäst i en specifik situation. Att lyssna på andra är också en av de viktigaste strategierna för att få dem att känna sig delaktiga.!!!!!!! SCF Super Communications Filter Mottagaren bestämmer Det är den du kommunicerar med, d v s mottagaren för din kommunikation, som bestämmer om kommunikationen har lyckats. Det blir alltså ditt ansvar att se till att mottagaren förstår ditt budskap eller påverkas på det sätt du vill. Det är lätt att tro att någon är dum som inte förstår vad du menar. Om du upptäcker att någon inte förstår vad du menar så är det din uppgift att anpassa din kommunikation. Du kan exempelvis testa andra eller mindre krångliga ord. Återigen är nyckeln att lyssna på den eller de du kommunicerar med. AVSÄNDARE FILTER MOTTAGARE!!!!! Kommunikation eller information Att bestämma dig för om du vill kommunicera eller informera är viktigt. Information är budskap som går en väg, från en avsändare som är du till en eller flera mottagare. Mottagarna förväntas inte svara. Vanliga sätt att informera är via en anslagstavla eller via en hemsida. Information kan vara bra att använda för att nå många människor med ett budskap om händelse. Väljer du kommunikation uppmanar du till dialog och möjligheten till att gemensamt utveckla innehållet i det som sägs. Kommunikation innefattar minst två parter och kan pågå både fysiskt i ett möte eller digitalt på exempelvis en blogg. Tänk på hur du kommunicerar I det avslutande tipset vill vi uppmana dig att tänka över din kommunikation. Fundera på varför du lyckades bra just på det där mötet eller varför ingen förstod budskapet i den där konversationen. Fundera också på hur personer reagerade och vad som fick dem att reagera just så. Du behöver inte komma fram till några smarta svar. I längden kommer du ändå att bli bättre på att kommunicera. Fundera på! - Vem är din kommunikationsförebild? Vad gör den personen som är bra? - Varför är det viktigt att planera sin kommunikation? Hur kan du lära dig detta? - Hur gör du när du lyssnar? Ar du aktiv eller passiv? Vad ger lyssnandet dig? - Hur kan du ta ansvar för att din kommunikation når fram? - Varför behöver vi fundera över vår kommunikation? Vad kan det ge dig? 7

10 KOMMUNIKATION & LEDARSKAP VI, KOMMUNIKATIVA LEDARE Ledande personer i organisationen är de som kommer att sätta standarden för kommunikationen. Därför måste också dessa personer vara de första som axlar ansvaret för kommunikationen. Det är när personer i ledande positioner tydligt visar genom ord och handling att arbetet är viktigt som det kommer att bli viktigt. Här är några saker att tänka på i gruppsammanhang. Makten över ordet Kommunikation är makt eftersom kommunikation påverkar och påverkan är makt. Vem är det som har makten över ordet i din grupp och hur kommer det sig att det är just den personen som har makten över ordet? Det finns två typer av makt över ordet. Den formella och den informella makten. Den formella makten innehas ofta av ordförande, lärare och föreläsare. Makten har i de flesta fall givits till dessa personer. Det kan vara svårt att upptäcka vilka personer som har informell makt. Ändå har nog de flesta av oss påverkats av dessa personer. Personer som har informell makt anses ofta vara veteraner eller experter, d v s personer som anses ha mycket erfarenhet eller kunskap. Mycket informell makt över ordet har också personer som har ett privat förhållande (vän, släkt och så vidare) med andra i gruppen. Den informella makten över ordet ges också till personer som talar rätt språk, ser ut på rätt sätt eller som känner rätt personer. Det vill säga normpersoner i det sammanhang det handlar om. Ni som vet att ni har stor formell eller informell makt över ordet har ett enormt ansvar för att förvalta denna makt på bästa sätt. Det är ni som har ansvar för att vara medvetna om er egen position och ställa kritiska frågor till er själva. Att vara självkritisk kan mycket väl vara bland det viktigaste för att jobba med att förändra det sätt ni utnyttjar er makt på. Makt kan upplevas som något negativt. Så behöver det inte vara. Genom att reflektera och förändra sitt sätt att utöva denna makt kan en skicklig kommunikatör använda makten som en positiv tillgång. Jargonger och språkbruk Hur, när, med vem och på vilket sätt personer inom gruppen talar och sprider information kan lätt vara något som går obemärkt förbi den som har varit en del av gruppen under en längre tid. Desto viktigare är det då att upptäcka detta. Jargonger är interna språkbruk som ofta är svårbegripliga för utomstående. Utomstående är inte bara alla nya medlemmar och eventuellt blivande medlemmar utan även personer som av en eller annan anledning är exkluderade från ett sammanhang. Diskutera! Vilket ansvar har den som har mycket makt över ordet? Vad kan interna jargonger leda till? Ta upp olika effekter och funder på för vem de är positiva respektive negativa. SAY IT! förklarar ordet... Normperson är den som anses passa in i den rådande normen. Exempelvis är en vit fullt funktionell man i övre medelåldern norm i de flesta bolagsstyrelser. 8

11 KOMMUNIKATION & LEDARSKAP Normgruppen Det är inte bara enskilda individer som kommunicerar. Det gör också grupper eller till och med hela organisationer. Något som har en otroligt kommunikativ kraft är normen i en grupp. Använd därför gärna lite tid till att fundera över vilka normer som finns i er grupp. Kanske förväntas alla att kunna gå för att delta eller att prata svenska för att förstå vad som sägs. Fundera sedan på vad dessa saker kommunicerar till personer som är normbrytare d v s i detta fall personer som inte kan gå eller inte kan prata svenska. Tystnadskuluterer Eftersom det finns speciella normer kring hur vi pratar så finns det förstås också normer kring hur vi inte pratar. Denna typ av kommunikation kan vi kalla för tystnadskulturer eller tabun. Tabu kan ses som en typ av ickekommunikation eftersom det är något vi inte kommunicerar. Det är vanligt att de frågor som är tabun av en eller annan anledning aldrig hamnar på dagordningen eller ens diskuteras i informella sammanhang. Det betyder också att de ämnen som är tabu aldrig lyfts upp för diskussion. Positiv gruppkommunikation Det är viktigt att det finns positiv och utvecklande kommunikation i gruppen. Se därför till att lägga in tillfällen för feedback, mötespunkter som syftar till att lyfta upp bra resultat eller roliga saker som har hänt så ofta ni känner att det behövs. Ett annat sätt att skapa positiv kommunikation i en grupp är att som ledare uppmuntra exempel på bra kommunikation och utveckla metoder som fungerade bra för gruppen. Diskutera! Hur kan kommunikation användas som maktmetod? Hur kan ni säkerställa att mer av er kommunikation blir positiv? + + 9

12 KOMM UNIKA TION & VI UNGA

13 KOMMUNIKATION & VI UNGA KOMMUNIKATION & VI UNGA I kapitlet om kommunikation och ledarskap tog vi upp dig som kommunikatör och gruppen som kommunikativa ledare. Nu är vi framme vid organisationen. För precis som att en individ eller en grupp kommunicerar, kommunicerar också en organisation. Som en del av organisationen Vi Unga kan det därför vara bra att fundera över en del saker som påverkar hur organisationen kommunicerar. På vilket sätt är kommunikation ett demokrativerktyg, vad är Vi Unga och var sker egentligen kommunikation i en organisation? DEMOKRATIVERKTYGET Kommunikation handlar mycket om att låta fler personer vara delaktiga i utvecklingen av innehåll och budskap. På samma sätt syftar demokrati till att låta medborgare eller medlemmar att vara delaktiga i landets eller föreningens utveckling. Att arbeta med kommunikation kan därför vara ett effektivt sätt för att också arbeta med demokrati. Här är några tips på hur din förening kan använda kommunikation som ett demokrativerktyg. För dialog Få engagerade medlemmar som känner sig delaktiga genom att föra dialog med dem. Dialogen behöver inte handla om att fysiskt prata med medlemmarna hela tiden. Det skulle förmodligen vara ohållbart. Ta istället tillfället i akt att öppna upp för möjligheten att kommentera, utvärdera och tycka till så ofta som möjligt. De bästa arrangemangen planeras i slutet av ett mindre bra arrangemang genom att föra dialog kring vad som gick snett. Våga utveckla tillsammans Delaktighet i att utveckla föreningen skapar fler engagerade medlemmar. Därför vill vi uppmana er att inte tillåta styrelsen att låsa in sig i ett rum och utveckla organisationen. Våga istället bjuda in de som påverkas av utvecklingen. Handlar det om att rollspelsföreningens styrelse inte vill göra sitt årliga sommarlajv utan istället tänker köra ett popkollo, bjud in medlemmarna till ett möte och hör vad de tycker! Kanske slutar det med att ni gör ett lajvpopkollo och att ni hittar fem nya inspirerade arrangörer. Uppmuntra till oliktänkande Konsensus är i många föreningar ett fint ord. Ordet betyder att ett beslut har accepterats av samtliga, ibland genom en kompromiss för att alla ska bli nöjda. Ur ett kommunikationsperspektiv kan dock konsensustanken vara problematisk. Främst eftersom viljan att komma till konsensus i slutändan kan bidra till färre idéer eftersom beslutet ändå blir en gyllene medelväg. Konsensus kan också ses som läget då demokratin nått sin höjdpunkt. Vi skulle istället vilja uppmuntra till oliktänkande. Alltför många fantastiska idéer, tankar och åsikter har offrats på konsensusaltaret till för att få fram ett förslag där alla är överens. Det är när ett förslag diskuteras tillsammans med ett motförslag som möjligheten finns att utveckla förslagen. 11 SAY IT! förklarar ordet... Konsensusaltaret är en metafor som tas upp i boken Ledarskap stavas kommunikation av C-H Segerfeldt för att visa på hur kommunikationsprocessen offras i strävan efter konsensus.

14 KOMMUNIKATION & VI UNGA VAD ÄR VI UNGA? Rubriken är ingen dum fråga även om det kanske först kan verka så. Vissa skulle säkert säga Jamen Vi Unga är ju. Andra kanske säger Hmm jag vet faktiskt inte. Vissa kanske svarar en sak, andra en annan. Därför kan det vara bra att ställa sig den där frågan bara för att fundera och diskutera vad Vi Unga faktiskt är. Det finns i huvudsak tre texter som beskriver vad Vi Unga är och styr Vi Ungas verksamhet. Alla barn och ungdomar ska få utvecklas, känna sig betydelsefulla och ha möjlighet att förverkliga sina idéer Vision Texten ovan är Vi Ungas vision. Vi Ungas vision är organisationens tanke om en bättre värld och något som organisationens alla delar alltid ska sträva mot. Men vad betyder det i verkligheten? Det betyder att all verksamhet, exempelvis alla arrangemang, som görs inom Vi Unga ska vägas utifrån tre frågor. Får arrangemanget unga människor att utvecklas? Kommer arrangemanget leda till att unga människor känner sig betydelsefulla? Leder arrangemanget till att unga får förverkliga sina idéer? Av dessa frågor bör vi kunna svara ja på minst en och i bästa fall alla tre Grundidéer Vi Ungas grundidéer är det som utöver visionen ska styra den verksamhet som görs i Vi Unga. Grundidéerna är uppdelade i fyra delar som alla berättar vilka grundläggande budskap Vi Unga har. Dessa fyra delar är: Öppet för alla unga! Det vill säga, ingen ska exkluderas från Vi Ungas verksamheter. Endast fantasin sätter gränser! Det vill säga, Vi Unga sätter inga gränser för vår verksamhet Av och för unga! Det vill säga, all verksamhet i Vi Unga ska ledas av och göras för unga människor. Vi växer genom varandra! Det vill säga, det är med varandra som förebilder vi utvecklas. Diskutera! Vad betyder det att få utvecklas, att känna sig betydelsefull och få förverkliga sina idéer för dig? Hur kan din betydelse av Vi Ungas vision användas i verksamheten? Diskutera! Hur ska ditt distrikt eller din förening jobba för att göra verklighet av grundidéerna? Vad behövs för att göra grundidéerna konkreta? 1 2 Tips! Ha som mål att göra aktiviteter så ni kan svara ja på alla tre frågor nästa gång ni planerar ett arrangemang. Tips! Vi Ungas grundidéer hittar du genom att söka på Vi Ungas grundidéer på viunga.se 12

15 KOMMUNIKATION & VI UNGA Kärnvärden Vad vill ni att folk ska tänka när de hör namnet Vi Unga? Svaret på den frågan kallas på reklamspråk för kärnvärden. Kärnvärde är en form av kännetecken eller grundvärdering för en organisation eller ett företag, i lite mer kortfattad form än ett grundidédokument. Skillnaden mellan ett kärnvärde och en slogan är att ett kärnvärde är något som inte skrivs ut i exempelvis marknadsföringsmaterial. Ett kärnvärde ska märkas i all kommunikation och verksamhet i form av bilder, färg, innehåll eller andra saker som påverkar våra känslor. En slogan som exempelvis Dream it, Do it! skrivs alltid ut eftersom orden innehåller ett tydligt budskap. HOUSE of FAIRTRADE: KÄRNVÄRDEN TROVÄRDIGHET HÖG SERVICEGRAD KVALITET VAR SKER KOMMUNIKATION I VI UNGA? Kommunikation är en ständigt pågående process vilket också gör att de platser i organisationen där den utförs på är viktiga. Hur skiljer sig kommunikationen på ett möte jämfört med den på ett socialt nätverk som Facebook? Hur ändrar vi vårt sätt att kommunicera under en utbildning jämfört med när vi står ute i korridoren på fikapausen? Vad kan vara bra att tänka på innan, under och efter ett arrangemang? Möten Möten, både beslutande och icke-beslutande, är kanske det sammanhang som de flesta tänker på när de hör ordet förening. Mötet är också ett sammanhang fyllt av normer och maktstrukturer. De flesta upprätthålls genom hur vi kommunicerar. Det finns en förväntan kring hur mötet ska genomföras som sitter djupt rotad och som överförs till nya deltagare genom en så-här-har-vi-alltid-gjort -jargong. Samtidigt skulle kanske vissa säga att mötet är föreningens hjärna (och hjärta?), i synnerhet om det handlar om ett årsmöte. Är det då inte vår skyldighet att ta kontroll över hjärnan och utnyttja möjligheten som den har till nyskapande? Checklista för möteskommunikation Se till att fler känner ansvar för och leder olika delar av mötet. Tänk på hur mötesrummet ser ut. Är det tillgängligt för alla? Känner sig alla bekväma? Utse någon som ansvarar för pauser, fika och annat praktiskt för allas trivsel. Om du är mötesledare, ta tid att förbereda dig. Fundera på hur du vill vara som ledare. Bryt av långa diskussioner med en övning. Låt alla berätta vad de vill få ut av mötet och utvärdera efteråt hur ni lyckades. Våga ge varandra feedback när det behövs. Redaktörens anmärkning När Say It! trycks är Vi Unga mitt uppe i en process för att sätta inriktningen för organisationen de kommande åren. Därför väljer vi att inte skriva ut kärnvärdena i den här upplagan. Därav House of Fairtrade i exemplet. 13

16 KOMMUNIKATION & VI UNGA Arrangemang Verksamheten i de flesta organisationer är uppbyggd så att det under året sker ett eller flera arrangemang. Arrangemangen är inte sällan sammanhang där flera olika delar av organisationen möts vilket gör dem till viktiga forum för att jobba med kommunikationen. Arrangemangen blir också bra tillfällen att reflektera över jargonger och andra effekter av bristande kommunikation. De är också ett eldprov i informationsspridning och inkludering. Arrangemangen utgör på så vis en bra resurs för att förstå hur organisationen fungerar. Här är nio saker att tänka på inför, under och efter ett arrangemang! Checklista för arrangemang Diskutera vad ni vill att arrangemanget ska kommunicera. Har ni tagit med Vi Ungas vision? Hur gör ni i så fall det? Vilken stämning vill ni ha? Hur ska ni göra så att alla får tillgång till informationen? Hur ska ni se till att alla kan delta på arrangemanget oavsett förutsättningar? Vad är ert ansvar som ledare när det gäller kommunikationen? Hur ska ni leda? Var tydlig mot deltagarna vad som gäller på arrangemanget Avsätt tid för korta möten med arrangörsgruppen för att stämma av hur det går. Testa övningen Kommunikationsspioner, se övningsavsnittet i slutet av boken. Utvärdera i arrangörsgruppen! Kommunicerade arrangemanget det ni ville? Ta dialogen med deltagarna. Låt dem berätta vad de tyckte. Skriv ner allt som gick bra respektive dåligt. Informella sammanhang Vad händer när mötet är slut eller det är paus i föreläsningen? Hur fungerar kommunikationen då? Vissa skulle säga att det är i pausen eller på lunchen som de bästa idéerna kommer fram. Betyder det kanske att det blir lättare att ta beslut eftersom vi slipper alla som ska lägga sig i? Eller blir idéerna viktigare och bättre när bara de som tänker likadant pratar i samförstånd? På samma sätt som luncher, fikapauser och korridorsnack är fantastiska för kreativiteten är de också grogrunder för mindre bra kommunikationsnormer. Informella sammanhang bidrar som få andra sammanhang till att sätta en kultur i föreningen. Här är tre tips på hur ni kan använda de informella sammanhangen till något positivt! Checklista för informella sammanhang Diskutera för- och nackdelar med pausnacket. Hur kan ni utnyttja det som är positivt och hur kan ni förändra det som är negativt? Uppmana deltagarna på mötet att skriva ner alla bra saker de kommer på under pausen och låt dem sedan berätta dessa för resten när ni samlas igen. Som ledare, lyssna på vad som sägs i korridoren. Lyft upp goda diskussioner! 14

17 KOMMUNIKATION & VI UNGA Sociala medier Det vore ett allvarligt misstag att inte ta upp den kommunikation som förs via sociala medier (exempelvis Facebook, Twitter och bloggar). Sociala medier står för en svårhanterad tvåvägskommunikation där sättet att kommunicera ständigt förändras vilket gör det till ett sammanhang som är viktigt att hela tiden jobba med. Sammanhanget kan både vara en otrolig resurs för att sprida sitt budskap men kan också vara ett sätt för strukturer och normer att snabbt sprida sig både inom och utanför organisationen. Är de en delaktighetsboost eller är de grogrund för negativa organisationskulturer? Här är fem saker att tänka på vid användandet av sociala medier! Checklista för sociala medier Vad säger du som privatperson och vad säger du som representant för din organisation? Lyssna på vad det pratas om! Sociala medier är en fantastisk informationskälla. Fundera på om du kan stå för det du skriver. Skulle du göra samma sak på en offentlig plats? Som ledare är du ambassadör för din organisation. Skriv och handla i linje med organisationens värderingar. På vilket sätt använder din organisation sociala medier? Vilka positiva respektive negativa effekter ger det? VI UNGA - EN ORGANISATION Många organisationer kämpar med att skapa ett vi, det vill säga att känna sig som en organistion. Det kan finnas flera orsaker till varför en organisation inte känns enhetlig. Hur vi kommunicerar vår organisation är en av dessa anledningar. Genom att jobba för att hela organisationen Vi Unga kommunicerar samma saker kommer organisationen att bli tydligare både för personer inom och utanför organisationen. Den här delen tar upp några sätt att hålla en enhetlig kommunikation. Grafisk profil Att hela tiden utgå från den grafiska profilen i all information och kommunikation som görs kommer att göra att fler känner igen Vi Unga. Hemsidor En medlem som flyttar från Stockholm till Alingsås ska inte bli förvirrad över att distriktens hemsidor ser olika ut. Enhetlighet i våra hemsidor förenklar utveckling, support och igenkänning Mailsignaturer Samma budskap längst ner i mail som skickas kommer att öka genomslagskraften för just dessa budskap. Budskap Vi Unga är en organisation som tror på alla barns och ungas förmåga att förändra och förbättra samhället vi lever. Vi Unga har budskap som vi vill kommunicera. Vision och grundidéer är bestående men verksamhetsplaner innehåller också budskap som ska kommuniceras under året. Osäker? Vi Ungas förbundskansli har alla riktlinjer och dokument som distrikt och föreningar behöver för att kommunicera enhetligt utifrån de saker som har tagits upp här. Förbundskansliets kontaktuppgifter hittar du alltid på Vi Ungas hemsida. 15

18 MARK NADS FÖR ING

19 MARKNADSFÖRING MARKNADSFÖRING Marknadsföring handlar om vad ni som förening gör för att få uppmärksamhet kring exempelvis ett arrangemang. Det handlar om att få andra människor att känna, tycka eller reagera på det ni gör. För att marknadsföra er på bästa sätt behöver ni veta mer om ert arrangemang, det vill säga er produkt. Ni behöver veta vad ni ska säga om produkten, det vill säga vad ert budskap är. Ni behöver komma fram till vilka personer ni vill locka, det vill säga vilken er målgrupp är. Och slutligen ska ni fundera på hur ni ska marknadsföra, det vill säga vilken metod och kanal ni ska använda. MARKNADSFÖRING - GRUNDERNA = vad? VARFÖR? PRODUKTEN BUDSKAPET MÅLGRUPPEN METODEN HANDLINGSPLAN vilka? HUR? Produkten För att lyckas med er marknadsföring behöver ni börja med att ta reda på mer om er produkt. Ju mer ni som arrangörer vet om ert arrangemang desto bättre svar kommer ni ha på den viktigaste frågan av dem alla Varför ska jag komma på ert arrangemang?. Lägg ner tid på att diskutera er produkt! Det är svårt att sälja äpplen om du bara vet att det du ska sälja är en frukt. Beskriver du en apelsin för en äppelälskare blir det förmodligen inte mycket till affär. Checklista: Produkt Hur ser produkten ut? Hur känns den? Hur låter den? Använd svaren på frågorna som inspiration när ni gör affischer, informationsblad eller promotionfilmer. Gå igenom ert arrangemang från början till slut. Vad är den absoluta höjdpunkten och när kommer den att ske? Fokusera på detta ögonblick i er marknadsföring. Vad missar den som inte kommer på ert arrangemang? Människor gillar inte att missa saker som andra har varit med om. Tips, medlemsrekrytering I texten väljer vi ett arrangemang som exempel för att ha något att utgå ifrån. På samma sätt som vi använder arrangemanget är ju er förening er produkt när ni ska rekrytera medlemmar. Fundera på liknande sätt med er förening innan ni ska börja rekrytera nya medlemmar. 17

20 MARKNADSFÖRING Budskap Nu vet ni mer om det ni ska marknadsföra. Då är det dags för att ta reda på vad ni ska säga. Det ni säger om ert arrangemang blir ert budskap. För att ett budskap ska få genomslagskraft och vara effektivt behöver alla ledare/arrangörer känna till det och vet hur det ska kommuniceras. Vad är viktigt när ni pratar om ert arrangemang, er produkt? Checklista: Budskap Prata gemensamt om vad som är det absolut viktigaste att säga om er produkt. Är det att det är gratis? Att grannkommunens bästa jonglör kommer? Att ni kommer att ha ett äppelmunkregn? Se till att budskapet är tydligt, kortfattat och slagkraftigt. Tänk löpsedel, men överdriv inte, ni måste kunna hålla vad ni lovar. Skriv ner det viktigaste om arrangemanget och dela ut till alla arrangörer. På så sätt vet alla vilket budskap som ska ut. $ Är alla överens om vad som är viktigt? Om inte så kommer budskapet förmodligen att kommuniceras olika. Var personliga, spela på människors känslor. Målgrupp Er målgrupp är den grupp människor som er produkt i första hand riktar sig till. Vet ni inte vilka ni ska försöka locka med er marknadsföring så kommer den förmodligen inte heller att lyckas. För att hitta er huvudsakliga målgrupp kan ni försöka ta fram måste-gruppen, det vill säga hur är den grupp som ni inte har råd att gå miste om. Här ska ni alltså inte komma fram till att Kim Kimshed i 9B måste komma utan fokusera på grupper av människor. Måste-gruppen tar ni fram genom att fundera på vad ert arrangemang erbjuder (exempelvis i form av aktiviteter, stil, genrer eller geografisk plats) och sedan försöker ni ta reda vilka som i teorin aldrig skulle tacka nej till produkten. Exempel: En skatefestival med Sveriges bästa skatare skulle förmodligen ha samhällets alla skatare som måste-grupp. Checklista: Målgrupp Kartlägg måste-gruppen! Fundera på var gruppen befinner sig på fritiden, vilka sidor på internet de besöker och så vidare. Fokusera er marknadsföring här i första hand. Finns det personer som inte kan komma till ert arrangemang av olika anledningar? Hur gör ni för att också dessa blir potentiella besökare? Vilka kommer att bli extra glada av ert arrangemang? Bjud in dem speciellt, ni kanske kan få dem att inte bara bli glada utan även bli ambassadörer (det vill säga börja prata gott om er). Vilka kommer att bli arga av ert arrangemang? Hör av er till dem och prata med dem om ert arrangemang. Verkar de redan arga, fråga dem vad som gör dem arga. Tänk på! Var kritiska när ni pratar om målgrupp. Tänk på att det är vanligt att vi bara letar efter deltagare, publik och medlemmar som är som vi själva. Utifrån hur vi är skapar vi alltså en stereotyp av hur en medlem eller besökare på värt arrangemang bör vara. Tänk på att Vi Unga är öppet för alla unga. 18

21 MARKNADSFÖRING Metod/Kanal För att kommunicera ert budskap om er produkt till er målgrupp behöver ni välja vilken metod eller vilken kanal ni ska använda. Tänk på att väga in vilken målgrupp ni har och vad det är ni ska marknadsföra. Vissa metoder eller kanaler fungerar kanske bara för att nå en viss målgrupp. Här kommer vi att gå in på några av de vanligaste metoderna för att marknadsföra saker. Det finns förstås massor av andra metoder. Endast fantasin (och möjligtvist ekonomin) sätter gränser för vad ni kan hitta på. Gerillamarknadsföring Så funkar det: Gerillamarknadsföring spelar gärna på människors känslor genom humor, provocerande beteende eller förvåning. Gerillamarknadsföring kännetecknas av att med små resurser få stor genomslagskraft genom otraditionella metoder. Endast kreativiteten, modet (och svensk lag) sätter gränser för vad ni kan hitta på. Kostnad: Från gratis till hundratusentals kronor (men ändå i de flesta fall billigare än vanlig reklam) Möjlig effekt: Gerillamarknadsföring som lyckas skapar också en buzz, d v s folk börjar prata. Filma gärna er marknadsföring. Då finns det något för folk att sprida vidare också. Klassisk reklam Så funkar det: Klassisk reklam kan vara en bra idé om ni vill nå personer som främst går att nå genom klassiska medier som tidning, direktreklam, tv och radio. Få marknadsförare använder sig idag endast av klassisk reklam. Kombinera kampanjen med marknadsföring på internet i sociala medier eller på er hemsida! Kostnad: En annons/reklamspot i tidning/tv/ radio kostar mycket om en jämför med övriga metoder som tas upp i Say It! Möjlig effekt: Ni når grupper av människor som ni inte hade nått om ni exempelvis bara hade marknadsfört via internet. Många äldre använder exempelvis inte Facebook. 19 Mun-till-mun (Buzz marketing) Så funkar det: Hitta personer som kommer att älska ert arrangemang eller personer som ni vet har ett stort kontaktnät. Berätta hur fantastiskt det kommer att bli. Ge dem flyers eller annat marknadsföringsmaterial. Resten sköter de åt er. Kostnad: Inte en krona eller möjligtvis kostnaden för en fika. Möjlig effekt: Om ni lyckas få personerna tillräckligt intresserade kommer de i sin tur att berätta för alla sina vänner och bekanta. Ert externa nätverk har just expanderat otroligt genom att ni bara använt er förmåga att kommunicera effektivt. Sociala medier Så funkar det: Sociala medier är skapade för att ni som användare ska skapa innehållet. Marknadsföring i sociala medier kan vara hur ambitiöst eller oambitiöst som helst. Allt från att skapa ett event på Facebook och bjuda in alla era vänner till en dokusåpa på YouTube med tillhörande blogg. Kostnad: Från 0 kronor Möjlig effekt: Ett event eller en sida som många börjar klicka på och diskutera kring kommer att locka till sig nya människor som ni inte tidigare kunde nå. Klassiska medier Så funkar det: Marknadsföring i klassiska medier som inte är reklam handlar ofta om någon form av publicitet som till exempel intervjuer, reportage eller artiklar. Skapa goda kontakter med lokala journalister där ni bor så kommer ni ha en säker genväg till gratis marknadsföring. Kostnad: Gratis som sagt Möjlig effekt: Ett reportage i den lokala tidningen sparar en massa pengar om en jämför med annonser. Får ni ett reportage kan det också tolkas som lite mer seriöst av vissa. I allmänhet så läser också människor nyheter i större utsträckning än annonser. Tips, läs avsnittet om Media och Lobbying.

22 MARKNADSFÖRING Utvärdera Det är självklart att utvärdera ett projekt för att dra lärdom av de saker som har hänt under projektets gång. På samma sätt behöver en marknadsföringsinsats utvärderas för att se vad som har gått bra och vad som har gått mindre bra. I samband med att gruppen, resultatet och det generella arbetet med projektet utvärderas kan marknadsföringen alltså utvärderas specifikt. Bra frågor att ställa vid utvärdering Vad fungerade bra och varför? Vad behöver ni förbättra till nästa gång och hur? Varför kom folk till ert arrangemang? Vilka tre saker ska ni absolut inte glömma bort nästa gång? GRAFISK PROFIL Den grafiska profilen finns för att skapa en gemensam bild av organisationen och för att göra det enklare för medlemmar och andra personer att känna igen organisationen. Profilen ska vara grunden för allt grafiskt material (flyers, affischer, pins, inbjudningar osv.) som produceras på samtliga nivåer i organisationen. Profilen är grunden till det som vi skulle kunna kalla varumärket Vi Unga. En av de säkraste åtgärderna för att skapa förvirring i en organisations marknadsföring är att göra lokala förändringar i den grafiska profilen. Grafiskt profilprogram Ett grafiskt profilprogram innehåller alla delar som en organisations grafiska profil innehåller. Det kan vara olika grafiska element, färger, logotyper och typsnitt. Här till höger ser ni några av de saker som finns i Vi Ungas grafiska profil. Grafiskt profilprogram light Cronos Pro Garamond BILDEN AV EN ORGANISATION Det finns en bild av varje organisation och hur denna bild tolkas ligger många gånger till grund för hur organisationen uppfattas av omgivningen. Omgivningen kan i detta fall vara allt från potentiella medlemmar till media och andra organisationer i nätverket. Bilden av en organisation hänger ofta ihop med de normer som finns i organisationen. Med detta menas exempelvis att normer i fråga om vem som syns på bild ofta, vem som talar i offentliga sammanhang och vad vi pratar om till stor del befäster bilden. Det är alltså i stor utsträckning fysiska personer som skapar bilden av organisationen. Vilket är positivt, för då går den att förändra. Tips! Allt du behöver veta om Vi Ungas grafiska profil kan du hitta på viunga.se genom att söka på grafisk profil 20

23 MARKNADSFÖRING Vad påverkar bilden av en organisation? Konkreta saker som påverkar bilden av en organisation är marknadsföringsmaterial, representation, hemsida och rekrytering. Anledningen till att vi tar upp just dessa fyra är för att samtliga troligen är det första en utomstående ser av organisationen. Diskutera! Hur kan ni följa den grafiska profilen och ändå hitta kreativa lösningar? Vilken bild tycker ni finns av organisationen Vi Unga? Vad står i och vilka syns i marknadsföringsmaterial och på hemsida? Vem rekryteras som medlem och vem får förtroendet att bli ordförande? KOMMUNIKATIONSMATERIAL Vårt kommunikationsmaterial, det vill säga informations- och marknadsföringsmaterial, säger mycket om vem och vad som är norm i vår verksamhet. Eftersom vi vill att alla ska känna sig inkluderade är det därför viktigt att vara noga med texter, bildval och bildtexter. Hur vi formulerar oss, vilka exempel vi använder oss av, och vilka bilder som får illustrera vår verksamhet säger mycket om vem som är vår tilltänkta läsare och medlem. Målet med vår verksamhet är att alla ska känna sig välkomna, oavsett kön, könsidentitet, sexualitet, funktionsförmåga, etnicitet, religiös tillhörighet och ålder. Checklista: Material Vilka sanningar tas för givna? Kanske förutsätter vi i en text om föreningens teaterverksamhet att medlemmen är en ung kille som har full funktionsförmåga, vilket gör att vi omedvetet riktar informationen till den gruppen, i tilltal och bilder. Se över bilder. Visas en grupp (kön, etnicitet, funktion, ålder osv.) på en majoritet av bilderna? Visas gruppen på ett stereotypt sätt, såsom aktiva killar och passiva tjejer? Om det är så, vänd på rollerna för att visa på att vi har förebilder av flera kön inom våra verksamheter. Är materialet icke-diskriminerande skrivet? Är texten skriven på ett enkelt och tydligt sätt? Tänk igenom val av textstorlek, typsnitt och layout så att informationen blir tydlig. 1 2 Tips! PDF-filer har en tillgänglighetsfunktion, som kan läsa upp text och på andra sätt göra informationen tillgänglig. Därför är det bra att lägga upp broschyrer och annan information i PDF-format. Tänk på! Ofta när vi försöker lyfta fram människor som avviker från normer så glömmer vi bort att vi kan avvika från fler än en norm. Till exempel så kan en människa både sitta i rullstol och ha slöja eller ha en annan hudfärg än vit. 21

24 MED IA & LOBB YING

25 MEDIA & LOBBYING MEDIA & LOBBYING Att hantera journalister och politiker kan ibland vara svårt. Samtidigt kan de som lyckas få mycket gratis. Inte bara i form av reklam och uppmärksamhet utan också i form av viktiga kontakter i sitt arbete framöver. Bra kontakt med journalister och politiker kan ge er förening mer inflytande, mer pengar och mer positiv publicitet. I slutändan kommer fler att veta vilka ni är. ATT SKAPA NYHETER Nyheter är oftast inget som kommer automatiskt. Det gäller helt enkelt att lära sig att skapa nyheter. Nyheten finns där men det gäller att upptäcka den och formulera den. Att skapa nyheter är ett bra sätt att få publictet som ni aldrig hade fått annars. Det är dessutom gratis och även om ni inte kommer med i tidningen så har journalisten hört att ni finns. Bara fördelar alltså! Här är några tips på hur ni kan skapa nyheter. Nyhetstorka Under sommaren och under stora högtider är det nyhetstorka. Det betyder att det finns mindre att skriva om. Försök ge tidningarna nyheter under denna period så är det troligare att de skriver om det. Statistik Många människor gillar statistik. En utmärkt statistikuppgift att göra en nyhet av är medlemsökningar. Speciellt om personerna i fråga är unga. Ny styrelse/andra utnämningar Lokal media brukar tycka om att lyfta upp personer från lokalsamhället som lyckas med något. Häng på andra nyheter Häng med i vad som skrivs och sägs för att kunna haka på andras nyheter. Kanske säger någon att fritidsgården i stadsdelen ska stängas vilket ni tycker är helt fel. Ring upp journalisten som skrev om stängningen och berätta att ni är emot. Kommande arrangemang Självklart ska ni se till att ert kommande arrangemang blir en nyhet. Gratis trovärdig marknadsföring. Kanske kan ni få journalisten att skriva artiklar både inför och under arrangemanget? Diskutera! Vad gör ni idag som ni kan skapa en nyhet av? Vad är en bra nyhet? Hur kan ni göra den ännu bättre? Hur ska ni se till att synas mer i media? 23

26 MEDIA & LOBBYING PRESSMEDDELANDE Att skriva pressmeddelande är ett sätt att få tidningar, radio och tv att bli uppmärksamma på att ni har något viktigt eller intressant på gång. Varje dag händer det massvis med saker i Sverige och journalister kommer inte automatiskt att veta om när ni hittar på något. Ett pressmeddelande är ett sätt att påminna dem om att ni är grymma. Ni får synas och uppmärksammas för det ni gör. Så här fixar ni det. Slagkraftig rubrik Rubriken är det som fångar intresset. Lägg mycket tid här för att få den riktigt bra. Se till att den hänger ihop med texten. Maila journalister När ni mailar ert pressmeddelande, skriv rubriken i ämnesraden på mailet. Rubriken är det som ska få journalisten att fastna. Intressant ingress Ingress är det första stycket i en text (ofta fetstilt i en tidning). Försök sammanfatta nyheten här så att den som läser bara måste fortsätta läsa. Testa er fram. Bifoga bilder Har ni actionfyllda, högupplösta bilder (som ni själva har fotat eller äger)? Skicka med dem! PLANERING - MEDIA Använd citat Citat från personer som berörs av nyheten gör texten mer intressant. Skriv ut namn och eventuell titel på personen som uttalar sig. Ett bra avslut Avsluta pressmeddelandet med kontaktuppgifter och en faktatext om organisationen. Skriv kort Ett långt pressmeddelande slängs oftare än ett kort. Skriv inte längre än ett A4. Lokal koppling I kontakt med den lokala tidningen, försök fokusera på den lokala vinklingen. Stor skatefestival i Lövånger fungerar mycket bättre än Stor skatefestival. För att lyckas med mediaarbete behövs planering. Precis som i planeringen av ett projekt innebär planeringen av en medieinsats att öka kvaliteten på det som görs. Att ha funderat igenom vad som behöver göras i olika delar av arbetet kommer att göra allt mycket lättare. Här är ett antal generella tips som gäller journalistsamtal och debatter. Checklista: Förberedelser Ställ inte upp på intervjuer om du är trött, på dåligt humör eller oförberedd. Be hellre att ta intervjun vid ett senare tillfälle under dagen. Då har du tid att förbereda dig. Ta fram nyckelformuleringar! Vad är det absolut viktigaste ni vill ha fram? Vilka är sakerna som absolut inte får glömmas bort trots press och stress. Öva på argumenten! Ska du vara med i en debatt eller en liveintervju gäller det att de viktigaste argumenten sitter. Hitta något som gör dig på gott humör eller som lugnar ner dig precis innan. För vissa fungerar att lyssna på en viss låt bra för andra att gå en sväng och andas djupt. Tänk på! Ett pressmeddelande är menat för en tidnings nyhetssidor. Det är alltså ingen annons eller vanlig reklam. Använd inte överdrivet förskönande ord (jätte-, fantastiskt, oerhört, super-). Fler saker att tänka hittar ni om ni söker på pressmeddelandeguide på viunga.se 24

27 MEDIA & LOBBYING Checklista: Under Tänk på att du är experten. Låt inte journalisten pressa dig genom att ställa svåra frågor. Fokusera på det viktiga! Se till att du hela tiden lyfter upp dina viktigaste budskap så att journalisten inte kan missa dessa. Säger journalisten eller någon du debatterar med något otydligt, be dem förtydliga. Våga be om att få ta om något du sagt i en inspelad intervju som du inte är nöjd med. Det brukar inte vara några problem. Checklista: Efter Om du gör en intervju, be journalisten att få läsa texten innan den publiceras. Då kan du rätta till eventuella citat som blivit fel. Utvärdera vad som fungerade bra, vilka argument som gick hem och vad som uppfattades som intressant. Prata med personer utanför strålkastarljuset - kanske kan du knyta bra kontakter efter debatten eller lansera nästa nyhet till journalisten direkt. I en debatt, anteckna viktiga saker som sägs. Dessa saker kan du använda i din egen argumentation. PLANERING - LOBBYING Lobbying handlar om att påverka makthavare och när vi pratar om makthavare så menar vi oftast politiker. Som distrikt och förening i Vi Unga är ni lokala aktörer som garanterat har massor av åsikter om hur er kommun eller ert län ska bli bättre. Genom att lobba mot politiker i de frågor som ni tycker är viktiga kommer ni också att kunna förändra. Politikerna ska finnas där för er och med rätt strategi kommer de också jobba för de saker ni tror på. Varför planera lobbyarbete? För att lyckas med ert lobbyarbete krävs god planering. Så här säger My Malmeström- Sobelius, verksamhetschef på bostadspolitiska lobbyorganisationen jagvillhabostad.nu: Strategi i lobbyingarbete är A och O för att uppnå maximal effekt. Genom att planera arbetet skapar vi som lobbyorganisation ett budskap som är tydligt, kärnfullt och konsekvent. Det är det som utgör skillnaden mellan att förändra och att bli bortglömd. Checklista: Förberedelse Läs på - både om ämnet och om den ni vill påverka Sätt mål - vad vill ni uppnå? Ta fram ett övergripande mål och flera delmål på vägen fram till målet. Gör en plan för hur ni ska påverka. Ska ni skriva debattartiklar? Genomföra namninsamlingar? Arrangera en debatt mellan kommunens partier? Göra ett YouTube-reportage med viktiga personer i samhället? Bestäm vem som gör vad. 25

28 MEDIA & LOBBYING Checklista: Under Var uppdaterade så att ni inte missar något viktigt som händer i er fråga. Var aktiva och låt inte media och politiker glömma att ni vill förändra. En fråga kan lätt bli inaktuell om ingen driver på. Hitta likasinnade som vill stödja er i ert lobbyingarbete. Försök tänka på oväntade allianser. Den lokala PRO-föreningen kanske tycker att en hårdrockskonsert är ett uppsving för samhället även om ni först inte tror det. Efterarbetet Hur lång tid ert lobbyingarbete pågår beror förstås på vilken fråga ni har valt. Försöker ni påverka skolan att bara servera ekologisk mat så finns möjligheten för ett tydligt slut på arbetet. Jobbar ni däremot med att påverka politiker till att skapa större möjligheter för medborgarsamtal så kanske det är svårt att veta när arbetet tar slut. Oavsett så ska ni självklart alltid utvärdera ert arbete. Det är så ni lär er! Utvärdera under tiden hur ert lobbyingarbete går. Vad fungerar bra och vad kan ni göra annorlunda? Fokusera lokalt Vi Unga är en lokal aktör och många av våra medlemmar är aktiva i sitt lokala samhälle. Som aktiv i det lokala samhället kan medlemmar i Vi Unga påverka mycket. Förändringar på lokal nivå kan mycket väl vara nyckeln till större förändringar. När ni ska påverka lokalt kan ni specifikt tänka på sakerna här bredvid. Checklista: Lokal aktör Satsa på lokala budskap genom att fokusera på att förändra saker i er närhet. Utnyttja närheten till politikerna genom att bjuda in dem till något av era möten för att diskutera det ni vill förändra. Eller varför inte bjuda in dem till en arrangörsutbildning för att få dem att inse hur bra Vi Unga är? Skriv ett medborgarförslag. I många kommuner kan vem som helst som bor i kommunen skriva förslag som sedan diskuteras i fullmäktige. Skicka en kopia på ert förslag till lokal media. Uppmuntra bra initiativ från politiker genom att berätta för dem när de gör något bra. Det ökar chansen för att de vill jobba för era frågor framöver. 26

29 MEDIA & LOBBYING VI UNGA I MEDIA Syns ni i media? Skicka in länkar, artiklar och annat där er förening eller ert distrikt syns i media så lägger vi upp det på hemsidan. 27

30 REK RYT ER ING

31 REKRYTERING REKRYTERING När vi frågar distrikt i Vi Unga vad som är den största utmaningen, blir svaret många gånger medlemsrekrytering. Snabbt därefter läggs att behålla medlemmarna till. Denna del handlar om medlemsrekrytering, nybildning av föreningar och hur vi kan göra för att behålla organisationens medlemmar. Kapitlet heter visserligen Rekrytering men vi vill redan här påpeka att kapitlet kommer att handla lika mycket om att ta hand om de medlemmar vi har som om att skaffa nya medlemmar. REKRYTERING - EN EFFEKT Att lyckas med rekrytering handlar till stor del om att framgångsrikt kommunicera så väl internt som externt. Vi skulle alltså kunna hänvisa helt till de andra delarna i handboken. Vad menar vi med det här? Jo, det här menar vi: Tydlig intern kommunikation, vem som pratar med vem och vem som har ansvar för vad, kommer att: - öka chansen att medlemmar får den hjälp de behöver. - minska tiden det tar innan medlemmen känner sig som en del av Vi Unga. Genom att planera hur vi ska synas utåt, d v s marknadsföra oss, kommer: - fler potentiella medlemmar känna till vad Vi Unga är. - fler medlemmar känna tillhörighet och stolthet när Vi Unga syns. VEM ÄR MEDLEMMEN? Ett första steg till mer och bättre rekrytering är att ta reda på vem som är medlemmen. På samma sätt som när ni ska hitta er målgrupp för er konsertkväll så behöver ni ta reda på vilka ni ska locka till er förening. Vet ni vilka personer som ni ska locka till föreningen kommer ni med största sannolikhet att lyckas.??? SAY IT! presenterar lite statistik 2009 rekryterades cirka 2000 nya medlemmar till Vi Unga. Under samma år avslutade cirka 1400 medlemmar sitt medlemskap. Tänk om vi kunde halvera den senare siffran? 29

32 REKRYTERING Varför blir personen medlem? En annan relevant frågeställning som ni bör fundera över är varför vissa personer bestämmer sig för att bli medlemmar i Vi Unga och andra inte. Vad är det som avgör att de blir medlemmar? Det varierar förstås från person till person men vissa saker finns garanterat som gemensamma nämnare. Diskutera! Varför ska någon överhuvudtaget bli medlem i Vi Unga? Vad skiljer Vi Unga från alla andra organisationer? Varför skulle Vi Unga på något sätt vara bättre? Vad blir en medlem i Vi Unga förutom just medlem? Vad får en medlem i Vi Unga? 10 % 26 % 11 % 13 % 40 % SAY IT! presenterar lite statistik 40 % av de som svarade på Vi Ungas kommunikationsenkät hösten 2009 blev i första hand medlemmar för att deras vänner var medlemmar. 26 % blev medlemmar för att de ville bli bättre ledare och arrangörer. 11 % blev medlemmar för att kunna åka på Rix medan 10 % blev medlemmar den dagen de föddes. 13 % had andra anledningar. (Kommunikationsenkäten besvarades av 97 personer) Vem är inte medlem? Rubrikens fråga är något som också är viktigt att fundera på när det gäller rekrytering. Lika viktigt är att ställa sig följdfrågan: Varför är de här personerna inte medlemmar? Det kan handla om ointresse men det kan lika gärna handla om att inte ges möjligheten att engagera sig. Vi Unga är till för alla unga människor och därför behöver organisationen alltid tänka på hur vi kan säkerställa att alla ges möjligheten att engagera sig. Exemplet: Kronköpingemodellen Kronköpinge Vi Unga är 2010 organisationens största distrikt. Framgångsfaktorn har varit en bred sluss in i Vi Unga i form av filmvisningar. Filmvisningarna drivs av en förening som administreras av distriktet och kravet på att medlemmar ska starta en förening det första de gör, finns inte. Det ska vara enkelt att ha en meningsfull fritid. Från denna breda slussförening inspireras medlemmar att fortsätta sitt engagemang genom att starta egna föreningar med egen verksamhet. Genom denna metod får medlemmarna efterhand mer kännedom om Vi Unga och distriktsledningen vet när och till vilka de ska erbjuda mer stöd. SAY IT! presenterar lite statistik Den genomsnittliga Vi Unga-medlemmen är 18 år, har fullföljt eller kommer att fullfölja gymnasiet, kommer från familj med akademisk bakgrund, har inga funktionshinder och är inte född utanför Sverige. 30

33 REKRYTERING NYBILDNING Nybildning är ett ganska vanligt ord inom Vi Unga som betyder att starta en ny förening. Genom att starta nya föreningar så säkerställer vi att fler unga människor får möjlighet att genomföra det de drömmer om samtidigt som fler får delta i Sveriges roligaste demokratiskola. Varför nybilda? Det kan vara en ganska bra fråga att ställa sig faktiskt. Vad är det ni vill uppnå genom att starta fler föreningar? Är ni redo för att ta emot föreningarna som nybildas? Att hitta syftet med nybildning kan också vara nyckeln till att veta hur det ska göras. Behöver ni inspiration till att nybilda, testa att göra ett konsekvensträd. Börja med rubrikens fråga och hitta en första anledning till att nybilda (exempelvis: för att få fler medlemmar). Vad blir konsekvensen av det här? Hur nybilda - vad krävs? Går det trögt med nybildningen så kan det vara en bra idé att fundera på hur ni nybildar och vad som skulle kunna förändra det sätt ni nybildar på. Vad är svårt när det gäller att starta en förening i Vi Unga? Det är dessa saker ni behöver erbjuda i första hand. Är alla papper som ska fyllas i det svåraste? Ja då är det just det vi ska förenkla. OCH SÅ VIDARE DÄRFÖR! VARFÖR? VILKET LEDER TILL Exemplet: Stockholmsmodellen Stockholms Vi Unga har flest antal föreningar i organisationen. I Stockholm tror distriktet nämligen på kul först, formalia sen. I all nybildning utgår därför distriktet från tanken att det är vad personerna vill göra, deras drömmar, som är det viktiga. Fokus ligger, i varje steg av föreningsstarten, på att personerna ser de mer formella delarna som en del i att uppfylla det de drömmer om. Genom denna metod har Stockholm lyckats få fler delaktiga i organisationens demokratiarbete. 31

34 REKRYTERING MEDLEMSVÅRD Lika viktigt som det är att starta nya föreningar och värva nya medlemmar är det att vårda de medlemmar som redan finns i organisationen. För att organisationen ska växa behövs ju ett positivt flöde av medlemmar d v s färre som lämnar organisationen än som kommer in. Vissa kommer förstås alltid att sluta vara engagerade av en eller annan anledning men det finns saker att göra för att minska det antalet. Få nya medlemmar inkluderade Var extra noga med att nya medlemmar känner att de är en del av något större. Fokusera extra mycket på att nya medlemmar och föreningar besöker arrangemang. Nya medlemmar som tidigt går på arrangemang kommer snabbare att känna sig som en del av organisationen. Få medlemmar att känna sig viktiga Uppmuntra idéer och tankar från alla medlemmar. Ha en plan för hur ni tar hand om engagemang hos medlemmar. Var öppna för att planera och arrangera saker tillsammans med personer även utanför styrelsen. Skapa aktiva medlemmar Engagerade medlemmar är ofta aktiva medlemmar. Lägg energi på att underlätta för enskilda medlemmar och mindre grupper att genomföra det de drömmer om. På medlemmens villkor Skapa verksamheter där alla barn och unga kan vara med. Medlemmar vars behov inte tillgodoses kommer förr eller senare att sluta engagera sig. Det personliga mötet På distriktsnivå, åk ut och hälsa på era mindre aktiva föreningar och prata om vad ni kan göra för att få dem aktiva, för att få dem att brinna för sina idéer. Är du aktiv i en förening, bjud in de där medlemmarna som aldrig är med i era aktiviteter på fika och prata om vad de vill göra. REKRYTERINGSTIPS Rekrytera i början av terminerna I början av skolterminerna är människor som mest intresserade av att börja engagera sig. September och januari är månader med en känsla av nystart. Fram mot sommaren är däremot sämre tid att rekrytera. Medlemsvårda resten av året Efter värvningsfokus kommer vårdarfokus. Under resten av året är det er uppgift att se till att medlemmen får ut allt av organisationen. Se till att ha en plan för hur ni vårdar! Arrangera en värvningsturné I Vi Unga finns det massvis av bra arrangörer. Vill ni satsa på rekrytering så finns det massor av hjälp och stöd att få för att arrangera en värvningsturné i ert distrikt. Erbjud det ni är bra på Det finns massor av kompetens i Vi Ungas distrikt och klubbar. Bland annat finns det massor av duktiga utbildare. Erbjud skolan, ungdomens hus eller liknande ställen där unga samlas en arrangörskapsutbildning. Att erbjuda utbildningar ger praktisk erfarenhet som utbildare och kommer i längden betyda fler medlemmar. Gör en undersökning! Ett sätt att få reda på mer om era medlemmar är att göra en mindre undersökning där ni ställer frågor om varför de är medlemmar, vad som skulle få dem att sluta vara medlemmar och så vidare. 32

35 ATT PLANERA KOMMUNIKATION Oavsett om det handlar om intern eller extern kommunikation så kommer kommunikationen att bli bättre om ni planerar den i förväg. Att göra en kommunikationsplan är också ett sätt att gemensamt diskutera hur ni vill kommunicera och vem som ska göra vad. En plan går att göra för både intern och extern kommunikation. Ni kan alltså precis lika gärna använda mallen för kommunikationen inom styrelsen som för att marknadsföra ert nästa arrangemang. VAD? NÄR/HUR OFTA? ANSVARIG UPPFÖLJNING KOMMENTAR Här skriver ni vad som ska göras. Vilken typ av kommunikation som ska utföras helt enkelt Ansvariga kan antingen vara en enskild person eller alla Även fast någon är ansvarig så betyder inte det att resten inte har ansvar. Här skriver ni in vem som följer upp det ni bestämt Exempel på detta kan vara: Ha avstämningsmöte Det är viktigt att veta vem som är ansvarig för att utföra det ni bestämt. Här skriver ni vem som ska utföra ert Vad? Det handlar inte om att kontrollera utan snarare om att stötta och hjälpa den ansvariga Ni kan också skriva hur ofta något ska göras. Ni kan exempelvis skriva hur ofta ni ska kolla mailen I det här fältet fyller ni i när ert Vad? ska hända. Här kan ni skriva in en kommentar för att exempelvis förtydliga något. Fokusera på er gruppkommunikation Lägg in Vad? som handlar om att jobba med er positiva kommunikation inom gruppen. Lägg in tillfällen för feedback och avsätt tid för möten som fokuserar på er som individer och inte bara om det ni ska prestera. Flera ansvariga Se till att ni inte får en kommunikationsansvarig i den bemärkelsen att det är en person som sköter all kommunikation. Kommunikation är allas ansvar. Blanda fysiskt och digitalt Vi lever i en digital tidsålder där den mesta kommunikationen kan skötas via internet och telefon. Få sätt att kommunicera slår dock fysiska möten när det kommer till stunder då ni behöver vara kreativa. För avstämningar och uppföljning under arbetet fungerar dock mail, Skype, Facebook osv utmärkt. 33

36 ÖVN ING AR

37 ÖVNINGAR ÖVNINGAR Det är är övningskapitlet i Say It! Här har vi samlat några enklare övningar som ni kan använda er av för att göra ert kommunikationsarbete både lättare och roligare. Övningarna är kortfattat förklarade och tar sällan mer än 45 minuter att genomföra. Övningarna är gjorda för att ni själva ska kunna leda och genomföra dem. Alla övningar är kopplade till kapitel i boken, därav samma rubriker som i bokens tidigare kapitel. Vill ni ha hjälp med eller ledning i längre processer och övningar hänvisar vi på vissa ställen till detta. Hör annars av er till Vi Ungas förbundskansli. Liknande övningar görs också i Vi Ungas ledarskaps- och arrangörskapsutbildningar. KOMMUNIKATION & LEDARSKAP Bli en mästare! För att bli en mästare på kommunikation behöver du ha en mästare som förebild. Den här övningen handlar om att bli en mästare genom att härma din förebild. Fundera på någon du tycker är riktigt bra på att kommunicera Ta två minuter där du blundar och ser personen framför dig. Var uppmärksam på hur personen är. Nu ska du låtsas att du är din förebild. Föreställ dig detta under två minuter Öppna ögonen. Hur känns det? Vad kan du använda dig av i ditt ledarskap och din kommunikation? Deltagare: oändligt antal eller ensam Tidsåtgång: 5 minuter Skrytlista Den här övningen kan du göra helt själv och du behöver aldrig visa den för någon. Om du inte vill. Övningen går ut på att boosta dig själv och ge dig självförtroende att göra det mesta. Övningen går ut på att skriva en skrytlista om dig själv. Ta fram ett tomt papper och en penna. Skriv upp allt du är stolt över hos dig själv, bra saker du gjort och andra saker du gillar hos dig själv Spara skrytlistan och ta fram den när du behöver en boost Deltagare: oändligt eller ensam Tidsåtgång: 15 minuter till så lång tid du behöver Tips! Egoboosta dig ytterligare genom att låta andra skriva en skrytlista om dig. 35

38 ÖVNINGAR Utvärdera kommunikationskroppen Den här övningen fokuserar på att du ska lära dig mer om dig själv. Genom att låta dina vänner eller kollegor studera dig när du presenterar kommer du att bli en bättre kommunikatör. Rita upp din kropp (behöver inte vara likt) Kopiera upp din kropp till dina vänner Bestäm vad ni ska presentera (exempelvis Vi Unga) Presentera under minst två minuter Under presentationen fyller resten av gruppen i vad som är bra respektive vad som kan förbättras i din kommunikation när det gäller rösten, huvud-, ben och armrörelser, ansiktsuttryck samt innehåll. Låt alla presentera och berättade sedan för varandra hur ni uppfattade varandra ur kommuikationsperspektiv. Ge varje person sin kropp. Deltagare: tre - fem personer Tidsåtgång: minuter Jargongquiz Ett quiz där det handlar om att gissa vad ord eller förkortningar typiska inom Vi Unga betyder. Exempel: DOF Välj ut minst fem ord eller förkortningar som är typiska för Vi Unga Fråga minst fem personer (som inte är medlemmar i Vi Unga) vad de betyder. Gå ut på stan eller ring upp människor i er telefonbok på mobilen. Diskskutera efteråt: Hur tror ni att exempelvis potentiella medlemmar klara jargongquizen? Hur kan ni göra för att alla ska förstå orden eller uttrycken som ni använder? Deltagare: Grupper om tre personer + fem ofrivilliga quizdeltagare Tidsåtgång: minuter Tabudebatt Eftersom det finns normer kring vad som är okej att prata om så finns det självklart normer kring vad som inte är okej att prata om. Den här övningen syftar till att debattera några av de saker som enskilda personer i er grupp tycker är tabun. Fundera i fem minuter på vilka frågor eller ämnen som är tabun i er organisation och skriv dessa på lappar. Dela gruppen i två grupper. Dra en lapp och diskutera ämnet i minst fem minuter. Grupp 1 tycker att ämnet är viktigt att diskutera, grupp 2 motsatsen. Diskutera efteråt: Hur kommer det sig att ni inte diskuterat detta ämne tidigare? Hur kändes det att diskutera det? Deltagare: Grupper om tre-fem personer Tidsåtgång: minuter Egna bra övningar? Skicka in dem till oss så att vi kan sprida dem vidare till resten av organisationen. En bra organisation behöver en bra metodbank. 36

39 ÖVNINGAR Homogenitetsstick I den här övningen gäller det att ta stick. Ett stick tar ni genom att hitta något som ni har gemensamt. Dela in er i grupper om tre till fyra personer i varje. Försök sedan att komma på så många likheter som möjligt. Exempelvis samma hudfärg, samma modersmål, samma efternamn, samma fritidsintressen. För att göra det ännu svårare får ni inte säga saker ni gillar eller ogillar Diskutera efteråt: Vad tog ni inte upp? Vilka för- respektive nackdelar finns det med att vara homogen (likartad) respektive heterogen (olikartad) grupp? Vad händer med personer som inte passar in i gruppen? Tips: Kommunikationsrollspel Vi Unga har genom projektet Mod att Mäta tagit fram processboken ageraguiden. Boken tar bland annat upp kopplingen mellan makt och kommunikation. Till detta kapitel finns ett flertal metoder och övningar att använda. En av dessa är övningen kommunikationsrollspel (ageraguiden, s 133). Kommunikationsrollspelet är ett utmärkt sätt att upptäcka hur ni som grupp fylld av individer fungerar när ni kommunicerar. Deltagare: Grupper om tre-fyra personer Tidsåtgång: minuter KOMMUNIKATION & VI UNGA Tips: Organisationskommunikation I den här övningsdelen tar vi upp övningar som kan göras på 60 minuter eller mindre. För att ni snabbt ska kunna använda er av handboken och jobba med er kommunikation. Att jobba övergripande med en organisation eller förening kräver mer tid och en längre process. Vill ni jobba med hela föreningen, distriktet eller organisationen så uppmanar vi er att planera för en längre workshop med en extern processledare. Personen som leder bör vara extern i det avseendet att personen inte tillhör er grupp. Det behöver självklart inte vara någon utanför organisationen. Tips: Civilsamhället En workshopmetod som är utmärkt när det kommer till att förändra organisationen i grunden är Civilsamhället. Civilsamhället är precis som kommunikationsrollspelet framtaget inom Mod att Mäta. Civilsamhället bygger på en kartläggning av organisationens norm och maktstrukturer och mynnar ut i en handlingsplan för att förändra detta. Makt och normer är ju som vi tagit upp tidigare i hög utsträckning kopplat till kommunikation. (ageraguiden, s 57-70) 37

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen INSAMLINGSGUIDE Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen 13 Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi - en framtid där diabetes kan botas och

Läs mer

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race!

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race! Före tag 1 En guide till Ungdoms Leader - där ungdomar kan köra sitt eget race! Innehållsförteckning Sid 3 Ungdomar inom Leader Sid 5 U-lag, vad ska ett sådant göra? Sid 6 Vad måstefinnas för att skapa

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Detta är en bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Bildpolicyn ger riktlinjer för hur bilder används i skolans kommunikation.

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget:

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: CHECKLISTA TIPS Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: Finns det en ansvarig för varje sak? Hur ser vår organisation ut? Är alla med? Känns det bra? Vet alla vad de ska göra? Överhuvudtaget

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Likabehandlingsplan 1.5 för Vi Ungas förbundsnivå. Mars 2013 - augusti 2013

Likabehandlingsplan 1.5 för Vi Ungas förbundsnivå. Mars 2013 - augusti 2013 Likabehandlingsplan 1.5 för Vi Ungas förbundsnivå Mars 2013 - augusti 2013 INNEHÅLL sid LIKABEHANDLINGSPLANENS UPPLÄGG 2 ORDLISTA 3 SYFTE: VARFÖR JOBBAR VI UNGA MED LIKABEHANDLING? 4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?

Läs mer

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun Kommunikationspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2011 U N D E R R U B R I K Kommunikationspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening MARKNADSFÖRING

Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening MARKNADSFÖRING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 MARKNADSFÖRING INNEHÅLL 1 MEDIA... 3 2 ANNONSER... 4 3 SOCIALA MEDIER OCH WEBBEN... 5 4 TRYCKSAKER... 7 5 KOM IHÅG-LISTOR...

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Vi har i det här arbetet tagit fasta på några av de personlighetsdrag som kännetecknar Region Västerbotten. I uppdragsbeskrivningen

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare!

Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare! Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare! Dagens program 09.30 Registrering och förmiddagsfika 10.00 Inledning Stefan Berg, pressansvarig 10.10 Om Arvsfonden Hans Andersson, kanslichef

Läs mer

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa.

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa. 7 steg för att skapa en Hashtag- strategi för B2B- företag Marketinghouse (källor: Google, Hubspot, Twitter, Instagram och olika bloggar) Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag

Läs mer

Service och PR via sociala medier i Vellinge kommun

Service och PR via sociala medier i Vellinge kommun Service och PR via sociala medier i Vellinge kommun Magnus Mosén, Skånska Webbdagen den 10 september Från trevande start till given kanal att räkna med Facebook.com/Vellingekommun lanserades i januari

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation Rätt budskap till rätt målgrupp Att nå ut med sin kommunikation Kommunikation är ett medel för att nå resultat Steg 1: Planera Kommunikation är inget fast och statiskt, utan en process som hela tiden utvecklas

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Kommunikationspolicy samt Grafisk profil för Kungsbacka Ridklubb

Kommunikationspolicy samt Grafisk profil för Kungsbacka Ridklubb Kommunikationspolicy samt Grafisk profil för Kungsbacka Ridklubb Den interna Kommunikationen skall ge kunskap om vad som sker inom och utom ridklubben, den skall också skapa motivation och delaktighet

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Dialog bygger relationer

Dialog bygger relationer Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Kommunikationspolicy. Eskilstuna Marknadsföring

Kommunikationspolicy. Eskilstuna Marknadsföring Kommunikationspolicy Eskilstuna Marknadsföring Kommunikation är allt vi gör, från hur vi svarar i telefon till vilka kanaler vi väljer. Personliga möten, trycksaker, PR-arbete och snabba sociala medier

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014 Sociala medier #val14 #svpol #eupol #ep2014 Samtalens betydelse är beroende av hur väl de samverkar med annan väljarpåverkan Samtal Arrangemang Direktkontakt Webb/ Sociala medier Väljare 2014 Media Direktreklam

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Vad är marknadsföring? En föreläsning i samband med naturpassets konferens 2010 av: Andreas Davidsson www.adreklamkonsult.

Vad är marknadsföring? En föreläsning i samband med naturpassets konferens 2010 av: Andreas Davidsson www.adreklamkonsult. Vad är marknadsföring? En föreläsning i samband med naturpassets konferens 2010 av: Andreas Davidsson www.adreklamkonsult.se 070-425 47 94 andreas@adreklamkonsult.se Vad är marknadsföring? För många är

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 9, februari 2015 * * * * *************************************************** 9 tips för att lyckas

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling 2009-10-14 Rev 2009-11-24 Rev 2010-05-20 Rev 2010-06-02 Kommunens författningssamling Kommunikationspolicy för Österåkers kommun Fastställd av Kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 12. (dnr KS 2009:109 105)

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Mål och riktlinjer 2015-2017. Justerat enligt kongressbeslut

Mål och riktlinjer 2015-2017. Justerat enligt kongressbeslut Mål och riktlinjer 2015-2017 Justerat enligt kongressbeslut 1 Mål och Riktlinjer 2015 2017 Sveriges Pensionärsförbund, SPF, går in i en ny kongressperiod, visare och än mer kompetent i frågor som rör seniorer

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 KAMPANJMANUAL 2015 2 KAMPANJMANUAL 2015 3 INNEHÅLL KOMMUNIKATION SOM RÄDDAR LIV Sid 3-6 Sid 7-10 Sid 11 Sid 12-14 Sid 15-16 Sid 17 Sid 18 Om kampanjen Aktiviteter Budskap

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings Möten för miljarder! Onsdagen den 26 november klockan sju minuter över sju samlades ett hundratal Malmöföretagare på Slagthuset för att diskutera nyttan med just möten. Vad ska det här frukostmötet leda

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Fikamästarens handbok

Fikamästarens handbok Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 2012 Den 18:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en halv miljon deltagare,

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB Mia Börjesson Auk socionom Fil mag. i socialt arbete Grundläggande Psykoterapeututbildning Diplomerad lösningsfokus korttids terapeut Handledare/veiledare Certifierad Coach ICF Mia Börjesson +46703058952

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Nätverk för Förnybar Värme Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Augusti 2012 Nätverk för Förnybar Värme Inledning Den här handboken syftar till att vara till hjälp

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

RIKTLINJER KRING ANVÄNDANDE AV GRAFISK PROFIL FÖR ARBETE MED HEMSIDOR OCH TRYCKSAKER

RIKTLINJER KRING ANVÄNDANDE AV GRAFISK PROFIL FÖR ARBETE MED HEMSIDOR OCH TRYCKSAKER RIKTLINJER KRING ANVÄNDANDE AV GRAFISK PROFIL FÖR ARBETE MED HEMSIDOR OCH TRYCKSAKER DETTA DOKUMENT ÄR ETT KOMPLEMENT TILL NYFÖRETAGARCENTRUM SVERIGES GRAFISKA PROFIL. I DEN GRAFISKA PROFILEN SPECIFICERAS

Läs mer

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! Fairtrade Challenge 2013 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! TORSDAGEN DEN 17:E OKTOBER Anmäl din kapaus på www.fairtrade.se Den 17:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en

Läs mer

Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare!

Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare! Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare! Syfte med dagen Vilka krav kan jag ställa på Arvsfonden och vilka krav ställer Arvsfonden på mitt projekt? Nätverket Arvsfonden hur ser

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Riktlinjer för information i Götene kommun

Riktlinjer för information i Götene kommun Riktlinjer för information i Götene kommun Handläggare: Rogher Selmosson Antagen av: Kommunstyrelsen 2009-09-23 Ks 223 09/KS311 Innehåll 1. Bakgrund sid. 3 2. Mål sid. 3 3. Information och kommunikation

Läs mer