Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav Fastställda av barn- och utbildningsnämnden , 109

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav Fastställda av barn- och utbildningsnämnden , 109

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KVALITETSKRAV Gemensamma rutiner och administrativa system Avvikelser DEL A 1. KVALITETSKRAV FÖR FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ÖPPEN FRITIDSVERKSAMHET 1.1 Inflytande och ansvar Kompetens Miljömedvetenhet Kost ENTREPRENÖRSKAP VERKSAMHET Förskola Annan pedagogisk verksamhet Familjedaghem Omsorg på obekväm tid Öppen förskola i familjecentral Grundskola/särskola Organisation Val av annan skola Val av annan skola under läsåret och/eller av särskilda skäl Val av annan skola utan särskilda skäl, inför nytt läsår Skollunch Skolskjuts Barns och elevers inflytande och delaktighet Undervisning/träning för elever med annat modersmål än svenska Personalkompetens Skolhälsovård Studievägledare Skolbibliotek Frånvaro Insatta åtgärder Grundsärskola Personalkompetens Individualintegrerade elever i grundskoleklasser Förskoleklass Personalkompetens Förberedelseklass Hörselförskola/Hörselklass Synklass Fritidshem Öppen fritidsverksamhet Tillsyn över 12 år enligt LSS UPPFÖLJNING Dnr

3 DEL B 1. KVALITETSKRAV FÖR ELEVHÄLSA UPPDRAGETS OMFATTNING FÖRÄLDRASTÖD SJUKHUSSKOLAN PEDAGOGGRUPPEN TILLGÄNGLIGHET PERSONKONTAKT SAMVERKAN INFLYTANDE/DELAKTIGHET KOMPETENS UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING DEL C 1. KVALITETSKRAV FÖR FRITIDSGÅRDAR Syfte Mål Målgrupper Inflytande och delaktighet Samverkan Lokaler VERKSAMHETSUTBUD Aktiviteter Arrangemang Caféverksamhet Öppethållande Rök- och drogfria miljöer Avgift Öppen fritidsverksamhet Fritidsklubb EKONOMI Budget Projekt och sponsring Övrig ersättning PERSONAL Kompetenskrav UPPFÖLJNING Dnr

4 KVALITETSKRAV I samband med att skolområdeschef, enhetschef Elevhälsan och chef för fritidsgårdsverksamheten tillsammans med förvaltningschef, undertecknar dokumentet Chefskontrakt fastläggs att all verksamhet inom respektive skolområde ska bedrivas enligt gällande styrdokument och de inriktnings-/effektmål och nyckeltal som fastlagts av barn- och utbildningsnämnden. GEMENSAMMA RUTINER OCH ADMINISTRATIVA SYSTEM Samtliga verksamheter inom nämndens ansvarsområde ska använda de gemensamma rutiner och gemensamma administrativa system som finns i förvaltningen, för att säkerställa en likvärdig hantering för barn, elever och personal. AVVIKELSER Förvaltningschefen ska, på delegation från barn- och utbildningsnämnden, godkänna avvikelser från ovanstående överenskommelser. Dnr

5 DEL A KVALITETSKRAV FÖR FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ÖPPEN FRITIDSVERKSAMHET 1.1 INFLYTANDE OCH ANSVAR Skolområdet ska ha en plan för hur man arbetar med att utveckla barns och elevers inflytande och ansvarstaganden. Verksamheten ska vara öppen för och stimulera vårdnadshavares engagemang. Det ska finnas lokal styrelse, föräldraråd eller motsvarande på varje förskola och skola. 1.2 KOMPETENS Verksamheten ska erbjuda en pedagogisk miljö med för uppdraget behörigt utbildad personal som främjar barns utveckling och lärande. Vikariekompetensen ska där särskilt beaktas. Vid personalförändringar i förskolan ska andelen högskoleutbildad personal ökas. För personal, som arbetar med barn och elever i behov av särskilt stöd, ska finnas möjligheter till handledning, fortbildning eller annat lämpligt stöd. Varje förskola/skola ska ha tillgång till specialpedagogisk kompetens. 1.3 MILJÖMEDVETENHET Skolområdet ska i allt pedagogiskt arbete lägga särskild vikt vid olika miljöaspekter för att medvetandegöra barn och unga, i enlighet med Agenda 21 och kretsloppstänkandet samt kommunens riktlinjer för miljöarbetet. Utemiljön ska vara trygg, men ändå stimulerande, för att bidra till att barn och ungdomar uppskattar uteaktiviteter. Verksamheten ska organiseras så att fysisk aktivitet blir ett naturligt inslag varje skoldag. I utbildningskommunen Östersund innebär det att alla barn och unga ska få ta del av och utveckla kulturarvet av olika aktiviteter och idrotter. Särskilt betonas kulturarvet av olika vinteraktiviteter och vinteridrotter. Särskild uppmärksamhet ska ägnas allergiska barn/elever ur såväl hälsoaspekt som organisationseffektivitet. Barn- och ungdomslokaler ska vara alkohol, narkotika, drog och tobaksfria (ANDT) miljöer. Dnr

6 1.4 KOST Maten ska vara väl sammansatt och tillgodose olika behov. Barn/elever ges tillfälle till dialog och inflytande samt möjlighet att påverka måltiden och dess miljö. I förebyggande syfte mot allergiska reaktioner ska inte nötter, mandel och jordnötter ingå i något som serveras på förskolorna/skolorna. På varje förskola/skola ska finnas en kvalitetssäkring i form av dokumentation där det framgår vem som är ansvarig för att berörd personal erhåller kunskap om barnets allergi/överkänslighet, en handlingsplan som beskriver insatser vid en akut reaktion samt registrering av tillbudet. Incidentrapportering lämnas i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Där måltiden ingår ska den vara en pedagogisk verksamhet. Skolcaféerna ska inte erbjuda godis, läsk och andra sötsaker. 2. ENTREPRENÖRSKAP Entreprenöriellt lärande i Östersunds kommun ska ske genom att träna olika förmågor och kompetenser inom områdena personligt ledarskap självkunskap, förändringskompetens och ta-sig-församhet. Detta kan ske genom projektorienterat, ämnesövergripande arbetssätt och i samverkan med samhället. 3. VERKSAMHET 3.1 FÖRSKOLA Förskolan ska som längst vara öppen när behov av detta finns. Förskolor som ligger inom gångavstånd från skolor ska kunna ta emot skolbarn från kl samt efter skoltid kl Frukost serveras till skolbarn med omsorgsbehov före kl Pälsdjurssanerade avdelningar finns för barn med allergi. Hörselspåret (1avd) finns för barn med hörselnedsättning. Plats i förskoleverksamhet, där hela eller delar av verksamheten bedrivs på samiska, ska erbjudas barn vars vårdnadshavare begär det Förskolan serverar frukost, lunch och enklare mellanmål. Dnr

7 Vid ökad efterfrågan inom ett skolområde, som gör att alla barn som önskar inte kan erbjudas plats där, kan plats erbjudas i annat skolområde. Förskolan har rätt att ordna två planeringsdagar per termin för personalen under förutsättning att vårdnadshavare och barns behov av tillsyn kan lösas på ett godtagbart sätt. De dagar som avser planeringsdagar ska senast 1 augusti vara fastställda inför varje nytt verksamhetsår, och redovisas för vårdnadshavarna så snart de börjar i verksamheten. Om inte vårdnadshavare själva kan lösa omsorgen under planeringsdagarna ska förskolan tillgodose omsorgsbehovet för de barnen. Under perioder på året då det är färre barn i verksamheten, görs ofta sammanslagningar mellan förskolor och fritidshem i området. Verksamheten stänger aldrig, däremot kan plats erbjudas på annan förskola/fritidshem under en period. 3.2 ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET Familjedaghem Verksamheten bedrivs som ett alternativ inom barnomsorg Omsorg på obekväm tid En förskoleavdelning vid Campus förskola har vid behov öppen 365 dagar/år dygnet runt för familjer med oregelbundna arbetstider, för deras barn 1-12 år. Med obekväm arbetstid avses: Ø Kvällsbehov efter kl Ø Behov av nattomsorg Ø Behov av helgomsorg Omsorg på obekväm tid har öppet Transport av barnen till och från Campus förskola för omsorg på obekväm tid ombesörjs av vårdnadshavarna Öppen förskola i familjecentral Familjecentraler fyller en viktig social funktion i samspelet barn/vuxna och barn/barn. Den öppna verksamheten ska verka för att vårdnadshavare informeras om barns behov och utveckling och ges stöd i sin föräldraroll. Familjecentralerna ska samverka med andra myndigheter i syfte att tidigt fånga upp och hjälpa de vårdnadshavare som har behov av stöd i sin föräldraroll. 3.3 GRUNDSKOLA/SÄRSKOLA Skolan ska vara tillgänglig och öppen från kl Skolans verksamhet bedrivs mellan de tider som rektor beslutar efter samråd med föräldraråd och elevråd. Samråd ska även ske med skolområdeschef med hänsyn till bl a samordning av skolskjutsar Organisation Arbetssätt och arbetsformer ska utvecklas och anpassas så att varje elev, i första hand, får sina behov tillgodosedda i sina ordinarie grupper. Organisationen ska eftersträva en hög grad av flexibilitet. Det ska också göras känt för såväl elever som vårdnadshavare vem/vilka som har vilket ansvar för respektive elev. Dnr

8 Inför beslut om ny läsårsorganisation måste samordning ske i och mellan skolområdena för att skapa effektiva klasser/grupporganisationer. Förändringar i organisationen planeras på ett sådant sätt att elever och vårdnadshavare ges möjlighet att lämna synpunkter. Skolan är avgiftsfri Val av annan skola Val av annan skola under läsåret och/eller av särskilda skäl Möjlighet att gå i annan skola än hänvisad ges i mån av plats. Vid begränsade platser tas i första hand hänsyn till särskilda skäl. Avgörande bedömning inför beslut står rektor vid mottagande skola för. Påverkan av långsiktig hållbarhet i den egna skolans klassorganisation som t.ex. inflytt inom det egna upptagningsområdet ska dock alltid vägas in. Skollagen 10 kap Önskemål om skolbyte administreras löpande inom berörd skola. Någon kö- /turordningslista upprättas ej. Mottagande av sådan intresseanmälan, inför nytt läsår, tas dock tidigast emot fr o m första vardag i februari för behandling Val av annan skola, utan särskilda skäl, inför nytt läsår Rektorsbedömning sker i mån av plats. Turordning avgörs utifrån avstånd till sökt skola mätt fågelvägen. Önskemål om skolbyte sker som under punkt Mottagande av sådan intresseanmälan, inför nytt läsår, tas tidigast emot fr.o.m. första vardag i februari men senast t.o.m den sista vardagen i samma månad. Fr.o.m. mars månad är möjligheten till val av annan skola därmed begränsad till i första hand särskilda skäl. Tidsbegränsningen nödvändig för att kunna påbörja och genomföra en samlad skolplanering inför kommande läsår i kommunen Skollunch Skollunch serveras varje dag under skolåret, eventuellt undantaget höstens skolstart samt skolavslutningar. Verksamheten ska vid schemaläggning/organisation sträva efter att barnen ges förutsättningar för matro samt rast och rekreation. Lunchen får ligga högst 5 timmar innan eleven har möjlighet att nå hemmet efter skolans slut Skolskjuts Organisation av schema ska samverka i området så att kostnadseffektiva lösningar för skolskjuts kan uppnås Barn och elevers inflytande och delaktighet Verksamheten har att organisera arbetet så att barn och elever upplever att de är informerade om vilka möjligheter till inflytande de har i skolan. De ska få möjlighet att Dnr

9 utveckla ett reellt inflytande och ansvarstagande som ökar med stigande ålder och mognad. Elevskyddsombud ska årligen utses och ska utbildas i åk 7-9. Klassråden ska användas pedagogiskt så att eleverna direkt kan påverka sin skolsituation. På varje skola ska finnas fungerande klass- och elevråd Undervisning/träning för elever med annat modersmål än svenska Enheten Modersmål ska under läsåret bedriva modersmålsundervisning på skolor och modersmålsträning på förskolor. Skolområdet ska anpassa och fördela resurser på ett sådant sätt att alla invandrade barn och unga ges stöd och hjälp för att fortast möjligt lära sig det svenska språket Personalkompetens En strävan ska vara att personalkompetensen i grundskolan består av en breddad kompetens i arbetslaget bestående av lärare och förskollärare, om möjligt även fritidspedagog Skolhälsovård Skolområdet har, genom barn- och utbildningsnämndens avtal med enheten Elevhälsan, skolhälsovård, tillgång till skolsköterska och skolläkare, i den omfattning nämnden anser krävs för att nå upp till skollagens mål Studievägledare Elever och dess vårdnadshavare har många svåra val och ställningstaganden som ligger framför dem inom utbildningssystemet när det gäller val av framtida yrkesverksamhet. Varje skolområde ska ha tillgång till utbildade studievägledare Skolbibliotek Vid varje skola ska det finnas tillgång till skolbibliotek. Där så är möjligt ska samordning ske mellan skol- och filialbibliotek. Skolan bör ha tillgång till fackutbildad barnbibliotekarie Frånvaro All frånvaro ska registreras i det gemensamma datasystemet och följas upp. Rapportering till barn- och utbildningsnämnden av ogiltig och giltig frånvaro, sker snarast efter varje termin Insatta åtgärder. Verksamheten dokumenterar problembeskrivningar, analyser och insatta åtgärder för elever med särskilda behov samt rapporterar till barn- och utbildningsnämnden då insatta åtgärder ej leder till positiv förändring. Särskilt viktigt utifrån kommunens ansvar för skolpliktsbevakning samt innan eventuellt beslut om elevomplacering till annan skolenhet med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. SL 10 kap. 13 punkt 2. Dnr

10 3.4 GRUNDSÄRSKOLA Personalkompetens En strävan ska vara att personalkompetensen i grundsärskolan består av en breddad kompetens i arbetslaget bestående av speciallärare och förskollärare, om möjligt även fritidspedagog och vid behov elevassistent. Verksamheten ska ha tillgång till handledningskompetens Individualintegrerade elever i grundskoleklasser Elevhälsan ansvarar för att särskilt stöd/handledning ges till den personal som arbetar med individuellt integrerade särskoleelever. 3.5 FÖRSKOLEKLASS Förskoleklassverksamheten bedrivs vanligtvis mellan kl , men det är rektor som beslutar efter samråd med föräldraråd och elevråd. Samråd ska även ske med skolområdeschef med hänsyn till bl a samordning av skolskjutsar. Utbildningen i förskoleklass ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. För de barn som kommer att mottagas i grundsärskolan årskurs 1 erbjuds förskoleklass i grundsärskolans lokaler. De barnen har rätt till skolskjuts Personalkompetens En strävan ska vara att personalkompetensen i förskoleklassen består av en breddad kompetens i arbetslaget bestående av förskollärare och lärare, om möjligt även fritidspedagog. 3.6 FÖRBEREDELSEKLASS Nyinvandrade elever hänvisas till förberedelseklass direkt vid mottagandet. Elevens kommande tillhörighet till en hemskola ska dock fastställas i samband med mottagandet. Uppgiften för förberedelseklass är att aktivt ge eleven ett bra mottagande från första dagen. Tiden i förberedelseklass ska vara individuell men mycket begränsad, inför integreringen i sin fastställda hemskola. För de äldsta eleverna kan förberedelseklassen, i enskilda fall, istället vara en begränsad studieperiod men i huvudsak helt inriktad på att möjliggöra gymnasiestudier. 3.7 HÖRSELFÖRSKOLA/HÖRSELKLASS Barn/elever med nedsatt hörsel erbjuds plats i förskola/skola med hörselspår. Specialkompetens i mindre gruppering/klass kan erbjudas. 3.8 SYNKLASS Elever med nedsatt syn erbjuds plats i skola med synklass/synspår. Specialkompetens i mindre gruppering/klass kan erbjudas. Dnr

11 3.9 FRITIDSHEM Fritidshemmen är öppna vardagar efter skoldagens slut till kl och under skollov från kl För barn i förskoleklass med omsorgsbehov, startar fritidshemsverksamheten efter förskoleklassens slut, vanligtvis kl Familjer som efterfrågar omsorg utöver fritidshemmens öppethållande hänvisas till närliggande förskola. Ansvaret för att barn kommer till och från skolan ligger på skolan. Frukost serveras till barn med omsorgsbehov före kl 07.00, mellanmål serveras dagligen. Under skollov serveras lunch. Fritidshemmet har rätt att ordna en planeringsdag per termin för personalen under förutsättning att föräldrars och barns behov av tillsyn kan lösas på ett godtagbart sätt. De dagar som avser planeringsdagar ska senast 1 augusti vara fastställda inför varje nytt verksamhetsår, och redovisas för vårdnadshavare så snart de börjar i verksamheten. Om inte vårdnadshavare själva kan lösa omsorgen under planeringsdagen ska fritidshemmet tillgodose omsorgsbehovet för de barnen. Under perioder på året då det är färre barn i verksamheten, görs ofta sammanslagningar mellan förskolor och fritidshem i området. Verksamheten stänger aldrig, däremot kan plats erbjudas på annan förskola/fritidshem under en period ÖPPEN FRITIDSVERKSAMHET Öppen fritidsverksamhet (klubb) erbjuds vardagar från skoldagens slut till kl Under lov är öppethållandet minst 6 timmar per vardag. Verksamheten är avgiftsfri, endast självkostnadspris för måltider tas ut, dvs. för mellanmål alla dagar, och lunch som serveras under skolloven. Öppen fritidsverksamhet erbjuds i skolans lokaler, i vissa områden finns den öppna fritidsverksamheten på fritidsgården. Mål för verksamheten ska anges i skolans respektive fritidsgårdens arbetsplan och redovisas i verksamhetens kvalitetsredovisning TILLSYN ÖVER 12 år enligt LSS Tillsyn ska tillhandahållas före och efter skoldagen samt under lov och ferier. Under lov/ferie gäller heldagsomsorg. Skolans verksamhet, s.k. klubb, är öppen vardag efter skoldagens slut till kl och under skollov från kl I vissa enskilda fall kan andra tider bli aktuella. Verksamheten ska erbjuda lägerverksamhet. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med LSS mål och intentioner och i enlighet med fastställda mål i kommunens omsorgsplan. Utöver tillsyn och aktiviteter vid fritidshemmet/gården är det viktigt att ungdomarna i de övre tonåren får göra bekantskap med ett bredare utbud av fritidsaktiviteter ute i samhället. Dnr

12 Verksamheten ska vara kostnadsfri, och endast en mindre summa (högst 100 kr/år) får tas ut av vårdnadshavare vid t.ex. lägerverksamhet. Om inte vårdnadshavarna söker Lss-insatsen Tillsyn över 12 år har eleven rätt att gå kvar på fritidshemmet tom vårterminen de år eleven fyller 13 år. Fritidshemsplatsen är avgiftsbelagd. (Skollagen 14 kap 7 ) 4. UPPFÖLJNING Verksamheterna följs upp kontinuerligt. Det ska också finnas ett uppföljningssystem för varje barns/elevs lärande och utveckling. Förskolans och fritidshemmens verksamhet följs årligen upp genom en föräldraenkät. I grundskolan genomförs årligen en elevenkät i årskurserna 5 och 8. Obligatoriska diagnoser och prov är: Fonolektest i förskoleklass alternativt i årskurs 1 samt läskunnighets-/avkodningstest i årskurs 2. Utöver detta ska samtliga nationella provs enskilda delprov genomföras i årskurs 3, 6 och 9. Resultat redovisas årligen i enlighet med förvaltningens anvisningar. Rektorer lämnar årligen in en kvalitetsredovisning per verksamhet som beskriver kvalitetsarbetet över året och vilka resultat man nått samt vilka åtgärder som kommer att vidtas för att utveckla verksamheten kommande år. Nämnd eller förvaltningschef kan initiera en internkontroll vid avvikelser. Dnr

13 DEL B KVALITETSKRAV ELEVHÄLSAN I samband med att enhetschef Elevhälsan tillsammans med förvaltningschef, undertecknar dokumentet Chefskontrakt fastläggs att all verksamhet ska bedrivas enligt gällande styrdokument och de inriktnings-/effektmål och nyckeltal som fastlagts av barn- och utbildningsnämnden. GEMENSAMMA RUTINER OCH ADMINISTRATIVA SYSTEM Samtliga verksamheter inom nämndens ansvarsområde ska använda de gemensamma rutiner och gemensamma administrativa system som finns i förvaltningen, för att säkerställa en likvärdig hantering för barn, elever och personal AVVIKELSER Förvaltningschefen ska, på delegation från barn- och utbildningsnämnden, godkänna avvikelser från ovanstående överenskommelser. 1. KVALITETSKRAV FÖR ELEVHÄLSAN I enheten Elevhälsan ingår skolsköterskor, skolläkare, skolpsykologer, socionomer/skolkuratorer samt pedagogisk- och specialpedagogisk spetskompetens (hörsel, syn, tal & språk, läs & skriv, utvecklingsstörning) samt sjukhusskolan. 2. UPPDRAGETS OMFATTNING Elevhälsan ska tillhandahålla de medicinska, sociala, psykologiska och specialpedagogiska kompetenser som är viktiga att hålla tillgängliga för förskolan/skolans barn/elever, föräldrar, lärare, arbetslag och skolledning. - utgöra en integrerad del av förskola/skolans verksamhet. Det ska vara naturligt att elevhälsans personal ingår i förskolans/skolans elevhälsoteam samt bemannar skolornas elevvårdskonferenser. - för ökad tillgänglighet, så långt det är möjligt, organiseras områdesvis. - erbjuda stöd av psykologer och socionomer i syfte att såväl barn och elever i behov av särskilt stöd som övriga barn och elever stöttas till en optimal utveckling. - medverka vid uppföljningar gällande anpassning i förskolan/skolan för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar eller kroniska sjukdomar samt vid längre sjukfrånvaro - erbjuda kvalificerade läspedagogiska analysmetoder när behov uppstår, utifrån barns avvikelser och förutsättningar för en framgångsrik läs och skrivutveckling. - erbjuda tillgång till specialpedagogisk spetskompetens inom områden tal, språk och kommunikation, hörsel, syn samt utvecklingsstörning. Dnr

14 - erbjuda kvalificerad pedagogisk handledning till den personal inom grundskolan som arbetar med individualintegrerade särskoleelever. - skolhälsovården specifikt ska i övrigt följa socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovård Bortsett från skolhälsovård har Elevhälsan ett likartat uppdrag gentemot förskolans verksamhet som det som beskrivs ovan Det medicinska ansvaret för barnen i förskolan ligger under landstingets barnavårdscentraler. En förvaltningsövergripande elevhälsoplan finns framtagen att gälla som styrdokument. Ledningen för elevhälsan har ett särskilt ansvar för att tillsammans med BUP, Barnhab, Socialförvaltning, planera och följa upp samverkan på ledningsnivå med dessa parter. Ledningen för elevhälsan ansvarar även för att tillsammans med förvaltningsledningen samt representanter för skolors ledning, utarbeta riktlinjer som är gemensamma för alla enheter gällande ärendegången i elevhälsofrågor. På så sätt ska möjligheter skapas för samverkan på alla nivåer runt alla elever och i synnerhet runt barn som har behov av särskilt stöd. 3. FÖRÄLDRASTÖD Uppdrag Föräldrastöd Östersund ska utveckla, bevaka och säkerställa en väl fungerande stödfunktion för föräldrar med barn 0-18 år i Östersunds kommun, innebärande: - att fungera som samordnare för kommunalt föräldrastöd med samverkan mot landsting och andra aktörer - följa upp och stödja befintliga föräldrastödsprogram med fokus på universella program - utveckla och/eller införa universellt föräldrastöd där detta saknas eller behöver kompletteras utveckla förskola/skola som arena för föräldrastöd med föräldramötet i fokus ( Temadialog ) - arbeta för samsyn kring Föräldrastödskedjan - fungera som kompetenscentrum som svarar för bl a utbildning av ledare, metodutveckling och stöd till aktörer inom föräldrastödsområde. Stödet kan vara konsultativt eller operativt - utveckla samarbetet med studieförbund och frivilligorganisationer - samverka med kommunens socialförvaltning, ANDT-grupp och ANDT-koordinator - aktivt söka medel för att utveckla föräldrastödsarbetet - arbeta med marknadsföring och information Dnr

15 4. SJUKHUSSKOLAN Sjukhusskola och sjukhusundervisning förekommer inom två vårdområden: Den somatiska(kroppsliga) barn- och ungdomssjukvården samt den barn- och ungdomspsykiatriska vården. Lärarna på sjukhusskolan ska så långt det är möjligt anpassa undervisningen till elevens individuella behov och hemskolans planering. Stor vikt ska läggas vid att ha en kontinuerlig och nära kontakt med elevens föräldrar, hemskola och vårdgivare. I Jämtlands län sker detta på Östersunds sjukhus. 5. PEDAGOGGRUPPEN Pedagoggruppen tar emot framställningar som kommer från skolor och förskolor och erbjuder stöd när stora problem uppstår. Stödet kan vara både operativt och konsultativt. Pedagoggruppen söker sedan i samverkan (med t.ex. socialförvaltning och/eller Bup) vägar framåt utifrån den problematik som beskrivs. 6. TILLGÄNGLIGHET Elevhälsan ska erbjuda elever, föräldrar, personal och skolledning en hög grad av tillgänglighet. En kontaktperson för varje enhet ska utses. Planering och utvärdering ska göras i samverkan mellan elevhälsans personal och förskolor/skolors elevhälsoteam. Elev och/eller förälder ska erbjudas möjlighet att vid behov anlita elevhälsans personal. Detta sker vid mottagningsverksamhet eller via telefonkontakt. Skolsköterskan har sådan mottagningstid inkl telefontid beräknad till ca 2 veckotimmar/200 elever. Skolsköterskan bör finnas tillgänglig på respektive skola vid minst 2 tillfällen per månad. För särskolan är skolsköterskans tid uppräknad tre gånger per elev. Elever, föräldrar och personal ska vid starten av varje läsår få information om vilka personer som företräder Elevhälsan, samt var, när och hur dessa kan nås. 7. PERSONKONTAKT SAMVERKAN Elevhälsan ska för att främja elevernas utveckling och välbefinnande samverka med övriga kommunala verksamheter som arbetar med barn och ungdomar. Elevhälsan ska också vid behov samverka med sociala och polisiära myndigheter hälso- och sjukvårdsinstanser liksom föreningar och organisationer. Dnr

16 Barn, elever, föräldrar och personal ska uppleva att elevhälsans bemötande präglas av empati, lyhördhet och uppmuntran av det som fungerar bra och som är friskt hos barnet/eleven samt medicinsk- och omvårdnadskompetens, allt i syfte att bidra till en positiv och inlärningsbefrämjande förskole- och skolmiljö. 8. INFLYTANDE/DELAKTIGHET Elevhälsan ska bidra till att medvetna val kan göras. Detta kan ske via samtal enskild eller i grupp med stöd av Elevhälsans personal. En utveckling av barns och elevers inflytande är av största vikt både ur ett lärandeperspektiv och ur ett hälso- och arbetsmiljöperspektiv. 9. KOMPETENS Elevhälsan ska svara för att tillvarata personalens resurser, bevara, utveckla och förnya den grundläggande medicinska, omvårdande, psykologiska, sociala samt specialpedagogiska kompetensen. Viktiga ämnesområden att utveckla är lärandemiljön och kommunikationen ur ett folkhälsoperspektiv. Utvecklingen inom de kunskapsområden som är aktuella för elevhälsans personal går snabbt framåt. Resultat av forskning och annan kunskap inom elevhälsoområdet ska tillvaratas av Elevhälsans professioner. Elevhälsan ska vara öppen för att utveckla nya arbetssätt och arbetsmetoder samt ha en flexibel organisation. 10. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Elevhälsan ansvarar för en regelbunden verksamhetsuppföljning mot överenskomna mål, kvalitetskrav och uppdrag. Barn- och utbildningsnämndens utvärdering sker främst utifrån kvalitetskrav samt enhetens arbetsplan i form av verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning. Dnr

17 DEL C KVALITETSKRAV FRITIDSGÅRDAR I samband med att chef för fritidsgårdsverksamheten tillsammans med förvaltningschef, undertecknar dokumentet Chefskontrakt fastläggs att all verksamhet ska bedrivas enligt gällande styrdokument och de inriktnings-/effektmål och nyckeltal som fastlagts av barn- och utbildningsnämnden. GEMENSAMMA RUTINER OCH ADMINISTRATIVA SYSTEM Samtliga verksamheter inom nämndens ansvarsområde ska använda de gemensamma rutiner och gemensamma administrativa system som finns i förvaltningen, för att säkerställa en likvärdig hantering för barn, elever och personal AVVIKELSER Förvaltningschefen ska, på delegation från barn- och utbildningsnämnden, godkänna avvikelser från ovanstående överenskommelser. 1. KVALITETSKRAV FRITIDSGÅRDAR 1.1 SYFTE - Fritidsgårdarnas gemensamma syfte med sin verksamhet ska vara att utgöra trygga och alkohol, narkotika, drog och tobaksfria (ANDT) mötesplatser för ungdomar både dag- och kvällstid samt fylla en viktig social funktion för sina besökare genom att fostra ungdomar till goda samhällsmedborgare med en meningsfull fritid. 1.2 MÅL - Fritidsgården ska arbeta med främjande och förebyggande insatser. - Fritidsgården ska arbeta för att bli trygga och attraktiva mötesplatser där alla ungdomar ska känna sig välkomna, sedda och bekräftade när de besöker verksamheten. - Fritidsgården ska uppmana och ge ungdomarna förutsättningar till att ta och genomföra egna initiativ. - Fritidsgården ska fungera som en arena där alla ungdomar ska ha en chans att utan förkunskaper prova på olika aktiviteter. - Fritidsgården ska ge barn och ungdomar en chans att testa sin person för att kunna växa och skapa en god självkänsla. - Fritidsgården ska, i sin verksamhet, hela tiden ha utgångspunkten i ett demokratiskt synsätt och allas lika värde. - Fritidsgården ska göra besökarna delaktiga i planering och genomförande av verksamheten. 1.3 MÅLGRUPPER - Fritidsgårdens främsta målgrupp är ungdomar i åldern år Dnr

18 1.4 INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET - Fritidsgården ska, för att stödja och stimulera ungdomarnas eget engagemang, tillsammans med dessa aktivt arbeta med såväl planering som utförande av gårdens interna verksamhet, aktiviteter och arrangemang. 1.5 SAMVERKAN - Fritidsgården ska sträva efter att, utifrån gårdens förutsättningar, på olika sätt utveckla arbetsmetoder för att samverka med ungdomar, föräldrar, skolan, andra gårdar, boende, föreningar, näringslivet, polisen, socialtjänst och övriga verksamheter. 1.6 LOKALER - Fritidsgården ska kunna bedriva den av besökare efterfrågad verksamhet i sina lokaler. Om skolan önskar samnyttjande ska dialog föras med fritidsgården kring flexibelt nyttjande av tillgängliga lokaler. 2. VERKSAMHETSUTBUD - Fritidsgårdens främsta uppgift ska vara att bedriva en öppen verksamhet som välkomnar alla besökare. - Fritidsgårdens öppna verksamhet ska syfta till, att under fria former, underlätta och ge utrymme till främst ungdomars möten. Verksamheten är frivillig och öppen för alla. - Fritidsgårdarna ska erbjuda en planerad och flexibel verksamhet som under årets lopp ska kunna formas och drivas tillsammans med ungdomarna utifrån deras intressen och önskemål. 2.1 AKTIVITETER - Fritidsgården ska erbjuda ett varierat utbud av aktiviteter allt från små vardagshändelser till större arrangemang. Utbudet av aktiviteter ska, i första hand, bygga på ungdomarnas idéer, önskemål, kreativitet och lust för att de ska känna att de kan påverka och vara medskapande i gårdens verksamhet. Fritidsgårdarna ska inspirera till meningsfulla fritidsaktiviteter som ungdomarna kan fortsätta med när de inte längre besöker fritidsgårdarna. 2.2 ARRANGEMANG - Fritidsgårdarna ska tillsammans, och med delat ansvar, under verksamhetsåret, ansvara för 1-3 större arrangemang. Arrangemangen och tidpunkten för dessa ska skapas utifrån ungdomarnas behov. Kontakter med andra arrangörer bör tas för en samplanering. 2.3 CAFÉVERKSAMHET - Fritidsgården ska, tillsammans med ungdomarna bedriva caféverksamhet för sina besökare. 2.4 ÖPPETHÅLLANDE - Fritidsgården ska vara öppen 760 timmar på årsbasis med prioritering av kvällstid samt skolfria dagar under hela kalenderåret. Detta inkluderar även områdets behov under Dnr

19 sommartid. Fritidsgårdens öppethållande ska ske flexibelt och tillhandahållas då behovet av deras verksamhet är som störst. 2.5 RÖK- OCH DROGFRIA MILJÖER - Fritidsgårdens verksamhet ska bedrivas i en rök- och drogfri miljö med barn- och utbildningsnämndens drogpolicy och handlingsplan för elever/ungdomar, samt den kommunövergripande drogpolicyn som styrdokument. 2.6 AVGIFT - Fritidsgården har rätt att ta ut en avgift för gårdskort. Detta kort ska gälla för aktiviteter på samtliga fritids-/föreningsgårdar. 2.7 ÖPPEN FRITIDSVERKSAMHET FRITIDSKLUBB - Fritidsklubben erbjuds under vardagar från skoldagens slut till kl Under skollov är öppethållandet minst 6 timmar per vardag. 3. EKONOMI 3.1 BUDGET Enhetschefen ska ha rätt att själv disponera över gårdarnas investeringsutrymme och viss central del av årsbudgeten för arrangemang och oförutsedda utgifter. 3.2 PROJEKT OCH SPONSRING - Fritidsgården ska utveckla projekt genom kreativ samverkan med o lika samarbetspartners. - Fritidsgårdens verksamhet kan stödjas med sponsorintäkter för kompletterande insatser, där kvaliteten kan höjas med stöd från näringslivet, organisationer eller enskilda. Insatserna ska ske enligt kommunens policy för sponsring av kommunal verksamhet (KS ). 3.3 ÖVRIG ERSÄTTNING - Fritidsgården ska, vid samnyttjande av gårdens lokaler, inventarier m m tillsammans med skolan, erhålla erforderlig ersättning för slitage, nyinköp av material/redskap m m. 4. PERSONAL - Fritidsgårdens personal ska prioritera kärnverksamheten mot ungdomarna. De ska dessutom bedriva ett föränderligt demokratiarbete, som innebär att besökarna ihärdigt uppmanas till egna initiativ och i samverkan med personalen och andra ges möjlighet att genomföra egna idéer. Att överföra kunskap i hur idéer realiseras till faktisk aktivitet är bland det viktigaste fritidsgårdarna ska göra. - Fritidsgårdens personal ska genom sitt handledande och bemötande bidra till att skapa positiva vuxenkontakter och utgöra goda förebilder för ungdomar och övriga besökare. Dnr

20 - Fritidsgårdens personal skall arbeta förebyggande och aktivt för upptäckt av kränkande behandling och trakasserier. I förekommande fall ska händelsen snabbt utredas, åtgärdas och följas upp. 4.1 KOMPETENSKRAV - Fritidsgårdens personal ska ha sådan utbildning, kompetens och erfarenhet att den kan tillgodose ungdomarnas behov av tillsyn och god pedagogisk verksamhet. - Fritidsgårdens totala personalstyrka ska garanteras utbildning och kontinuerlig fortbildning. Strävansmålet är att alla heltidsanställda på gårdarna ska ha fritidsledarutbildning vilket också, i första hand, ska krävas vid nyanställningar och vid vakanser. 5. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING - Fritidsgården ska under januari månad varje nytt kalenderår arbeta fram en verksamhetsplan för det nya och en verksamhetsberättelse som innehåller en utvärdering av det gångna årets verksamhet. - Fritidsgården ska regelbundet själva följa upp och utvärdera verksamheten gentemot avtal och besökarnas synpunkter. - Gjord uppföljning och utvärdering ska redovisas i förvaltningens kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Dnr