Missiv. Fördjupad samverkan på infrastrukturområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Missiv. Fördjupad samverkan på infrastrukturområdet"

Transkript

1 Missiv Fördjupad samverkan på infrastrukturområdet Regeringen hari regeringsbeslut den 5 december 2013 uppdragit åt Försvarsmakten, Kustbe vakningen, Sjöfartsverket och Trafikverket att tillsammans lämna förslag om en fördjupad samverkan på infrastrukturområdet. Förslagen ska leda till bättre kostnadseffektivitet och ett mer ändamålsenligt och flexibelt utnyttjande av statens maritima infrastrukturella resurser. 1 övervägandena kring olika förslag ska myndigheterna särskilt pröva möjligheten att samloka lisera, eller samutnyttja, den befintliga infrastrukturen avseende hamnar, kajer och andra rele vanta anläggningar inklusive angränsande lokaler. De verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser som förslagen bedöms medföra ska så långt möjligt beskrivas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1juni Härmed överlämnas rapport till Regeringskansliet enligt bifogad bilaga. Likalydande rapport lämnas av övriga tre myndigheter. ~nn-catrine Zetterdafil Sjöfartsverket

2 Fördjupad samverkan på infrastrukturområdet FORSVARSMAKTEN KUSTBEVAKNINGEN cilt (3) SJÖFARTSVERKET «II) ~, TRAFIKVERKET

3 Sammanfattning Det pågår i stort sett daglig samverkan inom ett flertal verksamhetsonnåden mellan myndig heter som har uppgifter/ansvas till sjöss, framförallt när det gäller den brottsbekämpande verksamheten och sjölägesinformation samt insatser vid sjöräddning. Försvarsmakten, Kust bevakningen och Sjöfartsverket är några av dessa myndigheter men det finns också andra, exempelvis Polisen, Havs- och vattenmyndigheten och Tullverket. Det har konstaterats att Trafikverkets möjlighet att dels samutnyttja befintlig infrastruktur hos annan myndighet, dels erbjuda lokaler och kajer till annan myndighet är begränsad. Myndigheterna har en särart i den operativa verksamheten. På de orter där myndigheterna kan samutnyttja lokaler och kajer erhalls ett mervärde när det gäller ökad säkerhet och skydd vid anläggningarna. Den genomförda inventeringen har visat att Försvarsmakten, Kustbevakningen och Sjöfarts verket redan samutnyttjar lokaler och/eller kajer på åtta olika orter i landet, att det finns sju orter som bedöms ha förutsättningar för infrastruktursamordning inom en femårsperiod och att det slutligen finns sex orter som också är möjliga, men på längre sikt. Arbetsgruppen kon staterar att varje ny samlokalisering kräver en relativt omfattande beredning med såväl perso nal från myndigheterna som hyresvärdar. De sistnämnda är i flera fall privata/kommunala men kan också vara statliga (FortV). Respektive myndighets infrastruktur på de orter som inventerats är anpassad efter verksam hetens behov och det finns inte någon överkapacitet som omedelbart kan merutnyttjas. Detta gäller framförallt lokaler. Myndigheterna måste i varje enskilt fall bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att anpassa lokaler och kajer vilket i normalfallet kommer att medföra be hov av investeringar. När det gäller kostnader har tiden inte medgett beräkningar pa djupet i varje specifikt fall. På två av möjliga sju orter när det gäller samutnyttjande av kajer och lokaler inom en femårsperiod - har arbetsgruppen ~ort en mer genomarbetad kostnadsanalys. Analysen visar att behovet av att göra investeringar i lokaler och/eller kajer väsentligt påverkar kostnaderna under de första sex åren när investeringen ska skrivas av. Först i ett längre perspektiv kan samutnyttjandet bli ekonomiskt fördelaktigt. För övriga fem orter har arbetsgruppen bedömt att det troligen blir billigare för staten med ett samutnyttjande vid fyra av dessa men även här först i ett längre tidsperspektiv vilket normalt är efter sex år i de fall investering är nödvändig. På orter med möjlig samordning bedöms ökad nivå beträffande säkerhet och skydd vid an läggningarna bli en positiv effekt liksom kunskapsöverföring när det gäller lokala förhållan den i kustnära områden. Minskad tillgänglighet för medborgarna kan bli en negativ aspekt i de fall samordningen sker inom instängslat och bevakat område. När det gäller beskrivning av befintliga regelverk har arbetsgruppen dragit följande slutsatser: Avgifter ska beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verk samheten direkt eller indirekt förenade kostnader. 1 de fall en myndighet inte behöver ta betalt för alla sina kostnader kan ett konkurrerande bolag rimligen inte tävla om uppdraget på ett likvärdigt sätt och därmed snedvrids konkurrensen. Samlokalisering som innebär uppförande eller rustande av byggnad efter någon av myndigheternas krav och specifika tioner kan inte ske utan upphandling

4 Ett hyresavtal avseende utbildningslokal och utbildning skulle kunna anses vara ett tjänste kontrakt som omfattas av reglerna i 15 kap. LOU Arbetsgruppen lämnar följande förslag när det gäller fortsatt arbete: 1. Arbetsgruppen konstaterar att det också bör finnas möjligheter att samverka inom andra verksamhetsområden, t.ex. utbildning, utöver infrastruktur 2. Myndigheterna har för avsikt att gemensamt göra fördjupade analyser om möjlig infra struktursamordning, i första hand när det gäller de inom grupp två identifierade orterna 3. Det bör övervägas att ändra regelverket när det gäller en myndighets möjligheter att teckna hyresavtal längre än sex år. Detta för att få en över tid jämnare och lägre hyres nivå Innehålisförteckning Bilaga Sida 1. Uppdraget 5 2 Presentation av myndigheterna Försvarsmakten Kustbevakningen Sjöfartsverket Trafikverket 12 3 Inventering av möjliga platser för infrastruktursamordning Redan etablerad samordning Orter med möjlig samordning inom fem år Orter med möjlig samordning på längre sikt Kostnadsberäkningar Nordisk jämförelse Informationsmöte med andra myndigheter och organisationer Verksamhetsmässiga konsekvenser Möjligheter, utmaningar, problemområden Slutsatser 26 Fakta beträffande infrastruktur på orter i grupp 1 3

5 1. Uppdraget Regeringen hari regeringsbeslut den 5 december 2013 (Fö2012/1345/SSP) uppdragit åt För svarsmakten, Kustbevakningen, Sjöfartsverket och Trafikverket att tillsammans lämna förslag om en fördjupad samverkan på infrastrukturområdet. Förslagen ska leda till bättre kostnadsef fektivitet och ett mer ändamålsenligt och flexibelt utnyttjande av statens maritima infrastruk turella resurser. 1 övervägandena kring olika förslag ska myndigheterna särskilt pröva möjlig heten att samlokalisera, eller samutnyttja, den befintliga infrastrukturen avseende hamnar, kajer och andra relevanta anläggningar inklusive angränsande lokaler. De verksamhetsmäss iga och ekonomiska konsekvenser som förslagen bedöms medföra ska så långt möjligt beskri vas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1juni Analys av uppdraget och avgränsningar Vid ett möte mellan generaldirektörerna och statssekreterarna från Närings- och Försvarsde partementet betonade statssekreterarna att detta uppdrag utgår tillsammans från de två aktuella departementen och att redovisningen ska ske tillsammans av de berörda myndigheterna. Be träffande avgränsningar i uppdraget angav statssekreterarna att det nu var frågan om en be gränsning till infrastrukturen som sådan, t.ex. genom samlokalisering. Vidare var det den fasta infrastrukturen som berördes i uppdraget och inte fartyg, båtar etc. Inledningsvis är det viktigt att se vad som skulle kunna vara genomförbart närmast i tid, till exempel på 3-6 års sikt. Eventuella hinder, helt eller delvis, som finns i exempelvis juridiska och/eller ekonomiska regelverk (utifrån de olika myndigheternas finansiering och uppdrag) bör enligt statssekreterarna framgå i myndigheternas redovisning av uppdraget. Statssekreterarna angav vidare att det är av intresse att få med synpunkter från andra intres santa myndigheter sasom Tullverket, Havs- och vattenmyndigheten, Transportstyrelsen och andra aktörer såsom Sjöräddningssällskapet och räddningstjänsten i kommunerna. En nordisk jämförelse på området vore också intressant att se i myndigheternas rapport. Myndigheterna bildade en arbetsgrupp med Kustbevakningen som samordnande part. Ett in formationsmöte med ett antal myndigheter och organisationer inplanerades liksom ett möte med militärattachéerna från Danmark, Finland och Norge. Arbetsgruppen bedömde inte att det skulle vara möjligt att också inhämta synpunkter från de kommunala räddningstjänsterna med hänsyn till tidsförhållandena. Arbetsgruppen konstaterade under framtagningen av rapporten att ekonomiska beräkningar skulle avgränsas till de samordningsmöjligheter som framkom möjliga inom de närmaste fem aren. Under beredningen av rapporten har arbetsgruppen konstaterat att Trafikverkets möjlighet att dels samutnyttja befintlig infrastruktur hos annan myndighet, dels erbjuda lokaler/kajer till annan myndighet är begränsad. Eftersom färjelägen är specialkonstruerade för Färjerederiets vägfärjor, kan dessa i princip inte användas av andra fartyg. Inte heller disponerar Färjerede riet lokaler som kan användas av annan i någon nämnvärd omfattning.

6 2. Presentation av myndigheterna 2.1 Försvarsmakten (FM) Grunden för Försvarsmaktens verksamhet ska vara förmagan till väpnad strid. Försvarsmak ten ska kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp var det än kommer ifrån. Försvarsmakten ska hävda Sveriges territoriella integritet och därutöver bidra till fred och säkerhet i omvärl den genom att kunna genomföra och lämna stöd till fredsfrämjande operationer och säkerhets främjande samarbete samt kunna lämna stöd till humanitär verksamhet. Försvarsmakten ska bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred genom att kunna sam verka med andra myndigheter och kunna ställa resurser till förfogande. Inom Försvarsmakten organiserar och utbildar marinen sjöstrids- och amfibieförband som i samverkan med flyg- och markstridskrafter genomför gemensamma operationer saväl nation elit som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndig-heter. Mannens krigsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Krigsförban den ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Marinen bidrar då med både personal och materiel. Ett antal marina förband är anmälda till internationella styrkeregister. Delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfräm jande insatser. De marina förbanden delas in i: Sjöstricisfioftiljer Sjöstridsflottiljer med förmåga till insatser mot mål såväl pa, över som under havsytan, i kust nära farvatten och på öppet hav, förmåga till minröjning samt kontroll av havsområde och skydd av sjöfart och fiske. Ubåtsfiottilj Ubåtsflottilj med förmåga till insatser mot mal såväl på som under ytan, förmåga att dolt kon trollera havsområde samt att samla in underrättelser. Amfibiebataljon Amfibiebataljon med förmåga till kontroll av kustområde och skärgard samt insatser mot mål såväl på som under havsytan. Marinbas Marinbas med basbataljon och sjöinformationsbataljon med förmågor att övervaka svenskt territorialhav och understödja andra förband med bland annat förnödenheter. Infrastruktur och utbildningsförutsättningar För Försvarsmaktens räkning ansvarar Fortifikationsverket (FortV) för fastigheter (hus och mark). FM hyr av FortV som har en utbyggd infrastruktur längs den svenska kusten och som är dimensionerad för att kunna stödja FM marina stridskrafter såväl under fredstid som inom hela konfliktskalan. Denna infrastruktur omfattar kajer och byggnader främst i Stockholms skärgård Karlskrona och Göteborg. FM har utbildningsfaciliteter som kan merutnyttjas för statlig och kommunal verksamhet, främst inom områdena navigering, sjösäkerhet, brand och uppträdande i kemiska miljöer. Samverkan och samutnyttjande av resurser genomförs redan på lokal nivå med polis, brandförsvar och Kustbevakning inom områdena infrastruktur och utbildningsanläggningar.

7 Försvarsmaktens garnisoner och förtöjningsplatser med infrastruktur Härnösand Skredsvik, Haninge Rävsnäs (Kapellskär) Korsö/Sandhanrn Garnison (Berga/Muskö) Göteborg Garnison Slite Karlskrona Garnison

8 2.2 Kustbevakningen (KBV) Kustbevakningen har till uppgift att utföra räddningstjänst till sjöss och bedriva sjöövervak ning liksom att samordna övriga civila myndigheters behov av sjöövervakning och sjöinform ation. 1 Kustbevakningens uppgift att bedriva sjöövervakning ingår att ansvara för eller bistå andra myndigheter med övervakning, brottsbekämpande verksamhet samt kontroll och tillsyn. Kustbevakningen ska också ha förmaga att förebygga, motstå och hantera krissituationer inom sitt ansvarsområde. Kustbevakningens verksamhet bygger på en kombinationstanke där samma resurser som an vänds för beredskap för räddningstjänst och samhällsskydd samtidigt utnyttjas för förebyg gande och ordningshållande övervakning samt kontroll-, tillsyns- och brottsbekämpningsåt gärder (sjöövervakning). Kustbevakningen sorterar under Försvarsdepartementet men verk samheten spänner över flera departements ansvarsområden. Verksamheten bedrivs inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt på land i an slutning till dessa vatten. Vad gäller sjöar, kanaler och vattendrag omfattar verksamheten en bart Vänern och Mälaren samt ifråga om miljöräddningstjänst också Vättern. Kustbevakning en bedriver med stöd av särskilda föreskrifter också viss verksamhet utanför Sveriges sjöterri torium och ekonomiska zon exempelvis avseende gräns- och fiskerikontroll. Kustbevakningen är en utpräglad samverkansmyndighet såväl nationellt som internationellt. Omfattningen av den samverkan som årligen genomförs har bland annat redovisats till rege ringen i samband med budgetunderlaget. Kustbevakningen har huvudansvar för miljöräddningstjänsten till sjöss. Ansvaret omfattar även Sveriges ataganden i internationellt miljöräddningssamarbete till sjöss. Därutöver ska Kustbevakningen ha beredskap för delta i olika typer av räddningstjänst för att därigenom öka sjösäkerheten, rädda människoliv, begränsa personskador och minska konsekvenserna för egendom och miljö. Kustbevakningens operativa verksamhet bedrivs regionalt vid 26 kuststationer (inklusive en flygkuststation) strategiskt placerade utmed den svenska kusten samt i Vänern och Mälaren. Stationerna sorterar under två regionala ledningar och en flygledning, placerade i Stockholm Göteborg och Nyköping (Skavsta). De nämnda ledningarna planerar och ansvarar för sin ope rativa verksamhet med stöd, nationell samordning och mål- och resultatstyrning från huvud kontoret, som är placerat i Karlskrona.

9 Luleå Kustbevakningens lokala organisation Ume Örnsköldsv Härnösa Hudiksv Strömstad Lysekil Anm.: Kuststation Kapellskär är ännu inte etablerad. Arbete pågår. Gävle Södertäfe Skavsta Gryt (Kapellskär) Djurö Oxelösund Fumsund Vaxholm Skärhamn Göteborg Falkenberg Västervik Oskarshamn Karlskrona Slite Malmö Höllviken Simrishamn

10 2.3 Sjöfartsverket (SIÖV) Sjöfartsverlcet är ett tjänsteproducerande affärsverk med ansvar för tillgänglighet, framkom lighet och säkerhet i svenska farleder och farvatten. Verksamheten bedrivs med fokus på han delssjöfarten, men hänsyn tas även till fritidsbåtstrafikens, fiskets och Mannens intressen. Sjöfartsverket ska verka för att de transportpolitiska målen inom sjöfartsområdet uppfylls på ett kostnadseffektivt sätt. Det är Sjöfartsverket som bygger, underhåller och utvecklar infra strukturen till havs. Genom Sjöfartsverket håller staten farleder, sjömäter och märker ut, pro ducerar sjökort och annan sjögeografisk information. Sjöfartsverket erbjuder en rad viktiga tjänster som till exempel isbrytning, lotsning och sjötrafikinformation till alla tusentals fartyg som rör sig i vara farvatten. Stor del av verksamheten bedrivs dygnet runt, året runt. Sjöfartsverket är även ansvarig myndighet för såväl sjöräddningstjänsten som flygräddnings tjänsten, vilket inkluderar ledning och koordinering av samtliga räddningsinsatser genom sjöoch flygräddningscentralen JRCC, men även operativt deltagande i räddningsinsatser med egna resurser i form av räddningshelikoptrar och sjögående enheter. Sjöfartsverkets finansiering utgörs av intäkter från handelssjöfarten i form av farledsavgifter och lotsavgifter, övriga externa intäkter samt anslag. Farleds- och lotsavgifter står för ca 60 T av omsättningen. Ovriga intäkter består främst av uppdrags- och försäljningsintäkter från bl.a. uthyrning av isbrytare, delfinansiering av sjö- och flygräddningen, försäljning av sjökort, uppdrag och tjänster som utförs åt andra myndigheter, kommuner och hamnar samt bidrag för externfinansierade projekt. Anslagen utgör för närvarande ca 25 % av omsättningen och avser i huvudsak delfinansiering av sjöräddning och andra fritidsbåtsrelaterade kostnader samt drift och underhåll av kanaler. Sjöfartsverket har sin centrala styrning och administration i Norrkö ping, där även stora delar av den sjögeografiska verksamheten bedrivs. Den regionala organisationen är koncentrerad till den svenska kusten och de stora insjöarna Längs med kusten finns nio lotsområden: Luleå, Gävle, Stockholm, Södertälje, Kalmar, Malmö, Göteborg, Marstrand och Vänernlkanalen. Fördelat inom dessa områden finns 24 lots- och farledsstationer. 1 Göteborg finns sjö- och flygräddningscentralen. Sjöfartsverket har även fem baseringar för räddningshelikoptrarna, vilka är geografiskt placerade för att uppnå optimal yttäckning. Helikopterbaserna är belägna 1 Umeå, Norrtälje, Visby, Ronneby och Gö teborg.

11 Sjöfartsverkets ~f lokala organisation_1 Luleå Skellefteå Örnsköldsvilc Sundsvall Ljusne Gävle Svartklubb Norrtälje Södertälje & Landsort ape1lsk~r thim- Rosenvik & Sandhamr Kungsbacka Trollhättan 7 xelosund Amal Marstrand Göteborg Halmstad ästervik Save Oskarsha Kalmar Ronneby isby Helsingbor s mn, Nogersund almö & Höllvi

12 2.4 Trafikverket (TrV) Trafikverket ansvarar för den samlade långsiktiga infrastrukturplaneringen av vägtrafik, järn vägstrafik, sjöfart och luftfart. 1 myndighetens uppdrag ingår också byggande, drift och un derhåll av statliga vägar och järnvägar. 1 Trafikverkets roll som samhällsutvecklare ingår pla nering av helheten i det samlade transportsystemet där ökad tillgänglighet blir allt viktigare. Målet är ett tillgängligt och säkert transportsystem som tar hänsyn till miljö och hälsa. Trafikverkets verksamhet bedrivs, med stöd av centrala funktioner såsom t.ex. inköp och lo gistik och juridik och planprövning inom fem verksamhetsonwaden. - Verksamhetsonwåde Samhälle planerar och bidrar - tillsammans med regioner, kom muner och operatörer - till bättre användning av transportsystemet enligt fyrstegsprin cipen: Tänk om, Optimera, Bygg om, Bygg nytt. - Trafikledning ansvarar för att järnvägs- och vägsystemen används på ett effektivt sätt, och verksamheten fokuserar bl.a. på förbättrad trafikinformation, förbättrad trafikö vervakning och trafikledning och förbättrad övervakning av anläggningarna. - Underhåll ansvarar för underhållet av mil väg, mil järnväg och 39 färje leder. - Investering verkar i hela landet som en renodlad beställare och ansvarar för de flesta av Trafikverkets investeringar i transportsystemet. - Stora projekt ansvarar för att genomföra mycket stora eller speciellt komplexa investe ringsprojekt. Trafikverket är vidare indelat i sex regioner. Utöver de fem verksamhetsområdena bedrivs verksamheten i sex resultatenheter, vars huvud uppgifter är att driva utpekade delar av Trafikverkets verksamhet pa affärsmässiga villkor och resultatenheternas verksamheter är helt eller delvis intäktsfinansierade. En av resultatenheterna är Färjerederiet, som är Sveriges största rederi och som bedriver tra fik med 66 fartyg på 41 färjeleder. Vägfärjornas leder finns över hela landet och sträcker sig over såval hav som älvar, fjordar och sjöar. (Färjerederiets distrikt och färjeleder redovisas i kartbild nedan.) Utöver Färjerederiets omfattande verksamhet bedriver inte Trafikverket någon operativ verk samhet inom sjöfartssektorn.

13 Trafikverkets resultatenhet Färjerederiets distrikt och färjeleder. riorruouen Roduppleden Boizede eden, Avan eden J~mtIand Håkansta Is~eden. Ammerweden Norriandskusten Hotnoedeft Hesnsclede Norra Roslagen Mälaren Gf3SOJedeA 8 Idoledea, Värmland~DaIsIand Ad~olM~ Fwusundsleden Hogsatededen, Arnofeden, Södra Roslagen Sund-Jarenleden Stegeborgsieden t~j~eroie1ien, Vaxholmsteden Norra Bohuslän HambwgsundsIedes~ Oxdjups~eden Stockholm Bohus-Ma ellansverige Tyska bolleni Tynningoleden Orust skena en Norra östersjön Malofeden, ~ F&IldSIedeII Lydeden, Svanesimdsfeden Väft m Södra Bohuslän eldotedeft Koinha Isleden Hönö Honoleden Syd

14 3. Inventering av möjliga platser för infrastruktursamordning Principer för ortsindelning Arbetsgruppen inledde arbetet med att inventera samtlig befintlig infrastruktur hos myndig heterna längs hela den svenska kusten, inklusive Gotland samt Vänern och Mälaren. 1 föregå ende kapitel framgår i myndigheternas presentation vilka orter som är aktuella. Efter inventeringen kunde orter lämpliga för infrastruktursamordning delas in i fyra grupper: 1. Redan pågående samordning av infrastruktur 2. Möjlig samordning på relativt kort sikt (inom fem år) 3. Möjlig samordning på längre sikt (längre än fem år) 4. Olämpliga orter för infrastruktursamordning Presentation av respektive ort Nedan följer en kortfattad presentation av respektive ort/plats inom grupp 1-3 enligt tidigare redovisad indelning. Detaljerad information om bland annat kajlängder, djupförhållanden, lokalareor, kontralctstider och hyreskostnader på respektive anläggningar framgår av bilaga. 3.1 Grupp 1: Redan pågående samordning av infrastruktur Luleå 1 Luleå hyr SjöV och KBV lokaler i samma fastighet och fartygen/båtarna ligger vid samma kaj inom Strömören område i Luleå hamn. Slite Kustbevakningen har ca 40 tjm stationerade i Slite. Kombinationsfartyget KBV 002 är baserat här och på kuststationen finns också ett miljöskyddsförråd. 1 Slite kommer FM att förhyra del av den kaj där KBV är etablerad idag. FM avsikt är att tillfälligt kunna genomföra basering av örlogsfartyg i Slite. Omradet ska stängslas in och vissa ytterligare förbättringar kan bli aktu ella t ex för drivmedelshantering. Bunkringsanläggningen kommer att samutnyttjas. Västervik Kustbevakningen har ett tiotal tjänstemän stationerade i Västervik och ett mindre övervak ningsfartyg (KBV 304). SjöV och Västerviks räddningstjänst samarranderar den kaj som finns vid kuststationen. Karlskrona 1 Karlskrona pågår arbete med att basera ett av KBV:s större kombinationsfartyg (KBV 003 Amfitrite) inom marinbasens område. Kaj har förberetts och havsbotten har muddrats, men det återstår att hantera befintliga grundklackar i hamnbassängen alternativt byta kajplats. Regionchefens inriktning är att på sikt ocksa flytta in kuststation Karlskrona till marinbasen (framgår av inventering i grupp 2). SjöV har en lotsbåt baserad i Karlskrona vilken också borde kunna rymmas inom marinbasens område.

15 Markanvändningen inom örlogshamnen indelas i ett antal markanvändningszoner inom vilka likartade verksamheter finns. Alternativa placeringar av funktioner är möjliga inom res pektive zon vilket ger en god flexibilitet. Göteborg 1 Göteborg är FM, SjoV och KBV samlokaliserade i en gemensam ledningscentral sedan 1995 inom före detta KA4 regementsomsåde på Käringberget. Inom detta område har KBV också regionledning Sydväst lokaliserad med ca 40 personer. 1 Tånguddens hamn har SjÖV en lotsstation och KBV har övervaknings- och patrullfartyg samt en kuststation inom området med drygt 60 tjänstemän. FM/marinen har mindre plattfor mar utgångsbaserade i KA4 hamn i anslutning till Tångudden. FM konstaterade att den mi litära delen av hamnanläggningarna är i stort behov av underhåll/förbättringar. Samtlig infrastruktur enligt ovan hyrs av Fortifikationsverket. Ronneby 1 Ronneby har SjöV boende och hangarplats för en räddningshelikopter med besättning inom F17:s omrade, genom ett samverkansavtal med FM. Byggnaderna ska byggas om och utökas för ytterligare en helikopter under andra kvartalet Visby 1 Visby har SjöV boende och hangarplats för en helikopter samt boendeytor inom F17G:s område. Arbete pågår med att träffa ett nytt hyresavtal. Kapellskär SjöV har lotsbåt baserad på orten och FM nyttjar en kaj i Räfsnäs några kilometer därifrån. Kapellskär är intressant för KBV med anledning av närheten till högriskområdet i Ålands hav. En ny hamnanläggning är projekterad för SjöV räkning och arbetet är inlett. Plats är förberedd för KBV samt att FM ges möjlighet till tillfällig basering av mindre plattformar i samband med övningsverksamhet. Stockholms hamn står för kostnaden kring detta. Avtal angående FM kaj i Räfsnäs kan därmed sagas upp. Kapellskärs betydelse som kommersiell hamn bedöms öka kraftfullt med anledning av svaveldirektivet gällande utsläpp från handelsfartyg som införs 1 januari Kostnaden för rederierna att trafikera sträckan Kapellskär Stockholm kommer successivt att medföra en förflyttning av reguljär trafik till Kapellskär enligt Stockholms hamns bedömning.

16 3.2 Grupp 2: Orter där det finns möjlig samordning på relativt kort sikt (inom fem år). Umeå KBV har ett relativt stort fartyg baserat i kuststation Umeå (KBV 181), Holmsund. SjöV har både lotsbåt och ett fartyg för arbete med farlederna samt lokaler. 1 Umeå bedöms det vara möjligt för att hitta samordningsmöjligheter mellan SjöV och KBV, men förutsätter att myn digheterna kan etableras på ny plats. Härnösand KBV har en kuststation pa orten och ett medelstort kombinationsfartyg (KBV 201). SjöV har behov av kaj för en mindre arbetsbåt. Denna bör kunna baseras vid KBV:s kuststation. Det finns utrymme för både personal och materiel. FortV äger mannens hamn med kajer och pirar med en sammanlagd längd av ca 400 m. 1 hamnens södra del finns en nyrenoverad kaj för att kunna ta emot korvetter av Visbyklass. Inom hamnen finns en ramp för båtar (>25 ton) i områdets norra del. FM har behov av tillfäl-. hg basering av större fartyg samt permanent basering av två stridsbåt 90 samt några arbetsbå tar. Aven Sjövärnskåren nyttjar anläggningen och kajer. Utrymmen finns för samgruppering i hamnen. Trafikverket (TrV) har färja baserad i Härnösand men det bedöms inte finnas någon möjlighet till samordning med TrV i området. Oxelösund KBV har en kuststation med ett mindre övervakningsfartyg (KBV 313) på orten. SjöV har lotsstation med två lotsbåtar och en farledsstation inom inhägnat område. Det bör vara möjligt för att hitta samordningsmöjligheter mellan SjöV och KBV. Kajutrymmen finns för lotsbåtar vid kuststationen, men det är trångt om personalutrymmen. Kuststationen är nyligen moderni serad. Oskarshamn KBV har en nyetablerad kuststation på orten med bas för ett större miljöskyddsfartyg (KBV 033). SjöV har lotsbåt och en lotsstation samt ett farledsförråd i Oskarshamn. Det bör vara möjligt att hitta samordningsmöjligheter mellan SjöV och KBV. Karlskrona Chefen för region Sydväst, KBV, har anmält önskemål om att flytta kuststation Karlskrona från nuvarande lokalisering i handelshamnen in på marinbasens område, utöver ombaseringen av KBV 003 Amfitrite. Till detta kommer flytt av samverkanskontoret (fyra tjänstemän) som i dagsläget är beläget på Sparre. Det finns då behov av kontor, förråd och kaj för drygt 20 tjäns temän och ett mindre övervakningsfartyg. Malmö KBV förbereder etablering av en ny kuststation i Malmö som ska ersätta kuststationen i Helsingborg. SjöV har fartyg baserade i Malmö (frihamnen) och kontor i Oresundshuset. Det bör vara möjligt för att hitta samordningsmöjligheter när det gäller fartygsbasering mellan SjöV och KBV. FM, via FortV, äger kaj och anläggningar i Klagshamn som kommer att läm nas under fjärde kvartalet 2015.

17 Korsö/Sandhamn Korsö är en av FM:s yttre utbildningsanläggningar med mycket goda förutsättningar till för läggning. On ligger i mellersta Stockholms skärgård bredvid Sandhamn. På ön disponerar Polisen ett hus för sjöpolisen. Vid större beläggning finns restaurang som kan öppnas. Det finns en bra hamnanläggning med både betongkajer, flytbrygga och träbryggor. Hamnanlägg ningen är i gott skick och har goda lastningsmöjligheter. Möjlighet till permanent förtöjning för lotsbåtar finns. KBV hyr ett litet kontor (övernattning) och kaj i Sandhamn för tillfällig basering i samband med sommarhalvåsets verksamhet med mindre plattformar. KBV har behov av att tillfälligt kunna basera kombinationsfartyg typ KBV 031 vid Korsö varför överenskommelse bör träffas om ömsesidigt utnyttjande Korsö-Sandhamn mellan KBV och FM. SjöV har en lotsstation i Sandhamn förlagd i en egen byggnad på ofri grund. Förhyrning av mark och kaj sker via Värmdö hamnar. På lotsstationen arbetar ca 20 personer. - x Skredsvik Samordning handlar i detta fall om utbildning/övning inom dykverksamheten inom områdena arbetsdykning och djupdykning och inte om infrastruktur. Kajer kan användas tillfälligt vid eventuell utbildning. 3.3 Grupp 3: Orter där det finns möjlig samordning på längre sikt (mer än fem år). 1 Gävle SjöV har för närvarande tre lotsbåtar, regionkontor och förrad i Gävleområdet (Bönan; Norr sundet-skutskär). KBV har en kuststation med ett medelstort kombinationsfartyg (KBV 202). Det bör vara möjligt för att hitta samordningsmöjligheter när det gäller bland annat fartygsba sering mellan SjöV och KBV. Viss osäkerhet råder för närvarande när det gäller KBV:s hyresavtal och utvecklingen av SjöV:s hyresavtal på Bönan. Av de skälen bör detta alternativ skjutas på framtiden. Örnsköldsvik 1 Örnsköldsvik har SjöV för närvarande tre lotsbåtar, lotsstation, verkstad och förråd. Lotsstat ionen är belägen ute på Skags udde. 1 komplexet finns sex sovhytter, dagrum, vaktrum och pentry. Lokaler och anläggningar ägs av SjöV och kostar SEK per år. 40 m kajmeter som upptas av SjöV lotsbåtar. 1 Ömsköldsvik finns även ett lotskontor med övernattningsmöjligheter inne i staden. Där finns tre sovhytter och pentry till en kostnad av kr per ar. KBV har ett tiotal tjänstemän och ett mindre patrullfartyg på orten (KBV 308). Berga/Muskö FM konstaterar att det för närvarande finns ganska begränsade möjligheter att basera fartyg med mera på Berga. Det är trångt om utrymme. På Muskö finns däremot lokaler, kajer och förrad tillgängliga. Inom Musköområdet arbetar personal från FM, FM-logg och FMV. Där är även civila varv som stödjer FM etablerade. Restaurang finns liksom tillgång på räddningsre surser. Mycket goda förutsättningar till kontor (60-80 kontorsarbetsplatser), samlingssalar och förrådsutrymmen finns, likväl som möjligheter att expandera vid behov.

18 SjöV:s lotsbatar är baserade längre ut i skärgardsområdet (t.ex. Landsort, Sandhamn) för att minimera transporttiderna till de fartyg som ska ta ombord lots. KBV:s resurser är lokaliserade till tre kuststationer i Stockholmsområdet varav Djurö, som nämnts ovan, är den största. Djurö har ett strategiskt läge 1 förhållande till de stora fartygsie derna till/fran Stockholm och medger också en god tillgänglighet. Falkenberg KBV har en kuststation med ett mindre övervakningsfartyg på orten (KBV 312). SJöV har för närvarande lotsbat och -station i Halmstad och Varberg. Möjligheten till gemensam basering med KBV längs Hallandskusten bör undersökas. Vänersborg KBV har kuststation, förråd och ett medelstort miljöskyddsfartyg på orten (KBV 051). Sam ordningsmöjlighet med SjöV:s isbrytningsresurs och lotsbåt samt FM:s övnings-/utbildnings anläggning bör undersökas. Lysekil KBV har en nyetablerad kuststation med ett större kombinationsfartyg på orten (KBV 032). Samordningsmöjlighet med SjöV:s resurser (lotsbåt) bör undersökas.

19 4. Kostnadsberäkningar Efter genomförd inventering och gruppindelning av orterna genomfördes ett arbetsmöte där myndigheterna representerades av personal med kunskap om kostnader vad gäller infrastruk tur, i detta fall lokaler och kajer. Som nämndes tidigare i rapporten koncentrerades detta ar bete till de möjliga infrastruktursamordningar som lagts in i grupp två, det vill säga inom de närmaste fem åren; sju orter (exklusive Skredsvik). Deltagarna gjorde en översiktlig kostnadsbedömning och konstaterade samtidigt att för mer exakta beräkningar fordras en arbetsgrupp per ort och beredning tillsammans med aktuella hyresvärdar (privatalkommunalaistatliga). Erfarenheter visar att detta kräver extra personalre surser och tar ofta längre tid än vad som först planerades. Det är värt att påpeka att respektive myndighets infrastruktur på de orter som inventerats är anpassad efter verksamhetens behov och att det med få undantag inte finns någon överka pacitet som omedelbart kan merutnyttjas. Detta gäller framförallt lokaler. Myndigheterna måste bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att anpassa lokaliteter och kajer vilket i normalfallet kommer att medföra behov av investeringar. 1 syfte att belysa vad kostnadsberäkningarna har att ta hänsyn till har arbetsgruppen valt att mer utförligt redogöra för två typfall av samordningsmöjligheter, nämligen i Umeå och Ka pellskär. 1 Kapellskär är FM, KBV och SjöV aktuella aktörer. 1 Umeå är det KBV och SjöV. För övriga orter kan arbetsgruppen endast konstatera följande. Härnösand: FM, KBV och SjöV behov av kajutrymmen bör kunna samordnas. SjöV har inte behov av lokalutrymmen i Härnösand. Besparing bedöms vara trolig på längre sikt om investeringar erfordras Oxelösund: Samordning KBV kust- och SjöV lotsstation Besparing bedöms vara tro hg på längre sikt om investeringar erfordras Karlskrona: Flytt av KBV:s kuststation Karlskrona och SjöV:s lotsbåt in på marmnba sens område bedöms innebära en långsiktig besparing. Investering i lokaler för kuststationen erfordras Korsö/Sandhamn: Möjlig samlokalisering SjöV-FM pa Korsö (befintlig lokal och kaj) samt temporär användning av kajer för KBV:s räkning. Besparing bedöms vara trolig Malmö: Möjlig samordning KBV SjöV, men som inte bedöms ge nagon besparing Umeå När det gäller möjlighet till samlokalisering i Umeå krävs att myndigheterna kan hitta annan plats för en gemensam kust- och lotsstation. Det finns inte utrymme att utveckla ytterligare kajanläggningar. Detta kan innebära modernisering/förändring av befintlig lokal eller nyeta blering. 1 alternativ ny kust- och lotsstation bedöms detta innebära följande behov av investering och årliga kostnader:

20 Antagande: Nyproduktion om 510 kvm bestaende av kontor, omklädningsrum, pentry, sam lingsrum, verkstad, förråd, garage och sovhytter för såväl KBV som SjöV. Kostnad: 510 kvm x 25 tkr/kvm = 12,750 mnkr = ca 13 mnkr Beräknad annuitet Ränta: 5,5 %. Period: 6 år. Nuvärde: 13 mnkr. Årskostnad: ca 2,5 mnkr. Om perioden i stället utsträcks till 10 år blir årskostnaden: ca 1,6 mnkr. Till detta kommer en grundhyra till fastighetsägaren på uppskattningsvis 700 tkr/år samt drift (el, värme etc.) och underhåll på ca 300 tkr/år. Kapitalkostnad: ca 2,5 mnkr och grundhyra: 0,7 mnkr ger en årlig kostnad på ca 3,2 mnkr/år förutsatt sex års avskrivningstid. Vid tio års avskrivningstid bedöms den årliga kostnaden bli ca 2,3 mnlcr. Efter sex respektive tio år minskar hyreskostnaden till grundkostnadsnivån 700 tkr/år plus ca 300 tkr för drift och underhåll. Nuvarande hyreskostnad för KBV och SJÖV är 1,1 mnkr, exklusive drift och underhåll. Antagandet visar att hyreskostnaden minskar på sikt med ca 400 tkrlår, men det tar minst sex år innan detta inträffar. Kostnad för kaj är inte medtagen. Kapellskär SjoV bygger en ny hamnaläggning för sina lotsfartyg i Kapellskär. SjöV är positivt inställd till att upplåta plats för KBV i den nya hamnanläggningen. Placering av befintlig flytbrygga från annan kuststation för KBV:s fartyg är planerad. Beräkningen av hyreskostnader för kajan läggningen är i dagsläget inte slutförd men en indikation pekar på 50 tkr/år. Inom Sjöfartsverkets område finns inte plats at bygga en lokal för en kuststation for KBV:s räkning. Stockolms hamnar, som är ägare till markområdena i anslutning till hamnaläggning en, kan tänka sig att bygga en fastighet till KBV utanför SjöV markområde. En eventuell ny kuststation i Kapellskär skulle ersätta de befintliga stationerna i Furusund och Waxholm. Hy reskostnaderna för dessa är totalt kr/år, exklusive drift och underhåll. Antagande: Nyproduktion om 300 kvm bestående av kontor, omklädningsrum, pentry sam lingsrum, verkstad, förråd, sovhytter och garage. Kostnad: 300 kvm x 25 tkr/kvm = 7,5 mnkr Beräknad annuitet: Ränta: 5,5 %. Period: 6 år. Nuvärde: 7,5 mnkr. Årskostnad: ca 1,4 mnkr. Om perioden i stället utsträcks till 10 år blir årskostnaden (annuiteten): ca 0 9 mnkr. Till detta kommer en grundhyra till fastighetsägaren på uppskattningsvis 500 tkr/år samt drift (el, värme etc.) och underhåll på ca 200 tkr/år. Kapitalkostnad: ca 1,4 mnkr och grundhyra: 0,5 mnkr ger en årlig kostnad på ca 1,9 mnkr/år förutsatt sex års avskrivningstid. Vid tio års avskrivningstid bedöms den årliga kostnaden bli ca 1,4 mnkr. Efter sex respektive tio år minskar hyreskostnaden till grundkostnadsnivån 500 tkr/år plus ca 200 tkr för drift och underhåll. 20

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kustbevakningen; SFS 2007:853 Utkom från trycket den 27 november 2007 utfärdad den 8 november 2007. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare

Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare ORGANISATION 26 kustbevakningsstationer inklusive en flygkuststation Huvudkontor i Karlskrona Två regionala ledningar med ständigt bemannade ledningscentraler i:

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Räddningstjänst i Sverige

Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen

PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen Promemoria 2011-05-19 PM om ändringar i dels offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) 3 1 Promemorians innehåll Denna promemoria innehåller

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Inrättande av Trafikverket

Inrättande av Trafikverket Organisationsstrukturer 1 Övergripande organisationsstruktur Centrala funktioner Verksamhetsområden Samhälle Trafik Investering Stora projekt Resultatenheter Gemensamma uppgifter Gemensamma uppgifter Gemensamma

Läs mer

Varför översyn och förändringar?

Varför översyn och förändringar? Varför översyn och förändringar? Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen Vi får allt mindre väg

Läs mer

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88)

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-12-16 Fö2016/01624/MFU Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) Statskontorets sammanfattande bedömning

Läs mer

MARINen. För säkerhet och fred.

MARINen. För säkerhet och fred. MARINen För säkerhet och fred. havet Havet länkar samman människor och förser oss med mat och försörjning. För Sverige är import- och exporthandeln som går via sjöfart väldigt viktig. 90 procent av Sveriges

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING SGU, Dnr 03-1463/2004 SJÖFARTSVERKET SJÖV, Dnr 1301-04-03182 Parter: Ramöverenskommelse om samverkan mellan Sveriges geologiska undersökning och Sjöfartsverket Sveriges

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Sjöfartsverket. Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund. Noomi Eriksson, CSAR

Sjöfartsverket. Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund. Noomi Eriksson, CSAR Sjöfartsverket Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund Noomi Eriksson, CSAR Vi ska leverera hållbara sjövägar. LOTSNING FARLEDER SJÖGEOGRAFISK INFORMATION MÖJLIGGÖRA VINTERSJÖFART

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs

Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs samhällsskydd och beredskap 1 (7) Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs Inledning I takt med att antalet vindkraftverk på land och till havs ökar och då det dessutom planeras för

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter Dir. 2012:6 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och lämna förslag

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Yttrande: Sårbarhets- och säkerhetsutredningens betänkande Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (SOU 2001:86).

Yttrande: Sårbarhets- och säkerhetsutredningens betänkande Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (SOU 2001:86). 1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Sven Wingren, 011-19 13 55 2001-11-13 fö2001/2480/civ Regeringen Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande: Sårbarhets-

Läs mer

Sjötrafikförordning (1986:300)

Sjötrafikförordning (1986:300) Särskilda trafikförfattningar m.m./sjötrafikbestämmelser 1 Allm. anm. Sveriges sjöterritorium, se [1751] o.f. 1 kap. Allmänt [2301] Med fartyg avses i denna förordning varje farkost som används eller kan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord:

Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord: Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Extern medverkan: räddningstjänst, helikopter, Sjöfartsverket, SAR, räddning, drunkning, livräddning Markus Planmo

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer

2012-12-14 37-1175/12:2 103 33 Stockholm. Remissvar angående betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48)

2012-12-14 37-1175/12:2 103 33 Stockholm. Remissvar angående betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48) 1 (11) Avdelning Verksledningsstaben Handläggare Gem. beredning Gert Friberg sammanhållande Regeringskansliet Datum Dnr Försvarsdepartementet 2012-12-14 37-1175/12:2 103 33 Stockholm Ert datum Er referens

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning av den svenska lotsningsverksamheten och dess framtid. Dir. 2006:116. Beslut vid regeringssammanträde den 30 november 2006

Kommittédirektiv. Utredning av den svenska lotsningsverksamheten och dess framtid. Dir. 2006:116. Beslut vid regeringssammanträde den 30 november 2006 Kommittédirektiv Utredning av den svenska lotsningsverksamheten och dess framtid Dir. 2006:116 Beslut vid regeringssammanträde den 30 november 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43)

Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. YTTRANDE 2011-08-25 Dnr 365/2011 1 (10) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43) Fi2011/2235

Läs mer

Det här är Färjerederiet. Information till dig som vill veta mer om Sveriges största rederi

Det här är Färjerederiet. Information till dig som vill veta mer om Sveriges största rederi Det här är Färjerederiet Information till dig som vill veta mer om Sveriges största rederi Pålitlig kollektivtrafik på vattnet Sveriges vägfärjor är en viktig del av landets kollektivtrafik. Genvägen över

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Bilaga 3. Specifika ägardirektiv för AB Storstockholms Lokaltrafik. Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse

Bilaga 3. Specifika ägardirektiv för AB Storstockholms Lokaltrafik. Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse Bilaga 3 Specifika ägardirektiv för AB Storstockholms Lokaltrafik Nuvarande lydelse AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) ägs av Stockholms läns landsting. Syftet med bolagsformen är att skapa förutsättningar

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:24 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:23 av Åke Holmström och Sara Frykman (kd) om kombinerad räddnings- och ambulanshelikopter Föredragande landstingsråd: Inger Ros

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 01-055 062 PM-2 2001-09-12 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling (direktupphandling). Ett antal kommuner

Läs mer

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV BYGGENTREPRENAD UPPHANDLINGAR UR ETT OSUND JURIDISKT STRATEGISK PERSPEKTIV ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Pedersen / Delägare Partner / / Advokat 21 27 september oktober

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) KKV1039, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2014-10-01 Dnr 601/2014 1 (7) Förvaltningsrätten i Umeå Box 193 901 05 Umeå Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Åsele

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Trafikverket här börjar resan!

Trafikverket här börjar resan! Trafikverket här börjar resan! Den 1 april 2010 startar Trafikverket. Då avvecklas Banverket, Vägverket och SIKA. Trafikverket kommer att ansvara för den samlade långsiktiga infrastrukturplaneringen. Det

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Budgetsaldo vägtrafik 2014 Statens inkomster CO2+energiskatt diesel 17,5

Läs mer

Region Gotlands synpunkter på eventuella nedskärningar av Kustbevakningen på Gotland

Region Gotlands synpunkter på eventuella nedskärningar av Kustbevakningen på Gotland LEDNINGSKONTORET ASB-enheten Christer Stoltz, tfn 0498-263246 Ärendenr RS 2014/90 Handlingstyp Synpunkter Datum 18 februari 2014 1 (5) Kustbevakningen Region Ost Björn Meijer s synpunkter på eventuella

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 14 mars 2017 KLAGANDE Stockholms kommun Ombud: Stadsjuristen Catharina Gyllencreutz Stockholms stads juridiska avdelning 105 35 Stockholm

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter Dir. 2012:7 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Advokaten Helena Rosén Andersson och biträdande juristen Mikaela Carlberg

Advokaten Helena Rosén Andersson och biträdande juristen Mikaela Carlberg PM Till: Öckerö Fastighets AB, Hans Andreasson Från: Advokaten Helena Rosén Andersson och biträdande juristen Mikaela Carlberg Datum: 10 juni 2016 Ang: Hyresundantaget i lagen om offentlig upphandling

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Verksamhet, bemanning och plattformar i balans

Verksamhet, bemanning och plattformar i balans Verksamhet, bemanning och plattformar i balans Uppdraget Generaldirektören uppdrog åt CRS, CKRN och CKRS 202-06-4 att tillsammans ta fram förslag till: kriterier för fastställande av verksamhets-/operationsområden,

Läs mer

Nöd & Karantänshamn Statligt V/S Kommunalt vatten Specifika fartygskompetenser Nödhamn

Nöd & Karantänshamn Statligt V/S Kommunalt vatten Specifika fartygskompetenser Nödhamn Nöd & Karantänshamn 2016 Statligt V/S Kommunalt vatten Specifika fartygskompetenser Nödhamn Statligt vatten I statens ansvar för sjöräddningstjänst och miljöräddningstjänst till sjöss omfattas även, enligt

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2008:3 Utkom från trycket 2008-09-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; beslutade den 29 augusti 2008. Försvarsmakten föreskriver följande.

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ANSÖKAN 2013-09-05 Dnr 462/2013 1 (6) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

MARINEN för säkerhet och fred

MARINEN för säkerhet och fred MARINEN för säkerhet och fred GEMENSAMMA HAV & SKÄRGÅRD Havet länkar samman människor och förser oss med försörjning. För Sverige är import- och exporthandeln som går via Östersjön extrem viktig där 90

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap - IOP-avtal

Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap - IOP-avtal Tjänsteutlåtande Kommunjurist 2015-10-23 Solveig Jusélius 08-590 972 38 Dnr: Solveig.Juselius@upplandsvasby.se KS/2015:431 2.064.2 Kommunstyrelsen Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14 Beslut vid regeringssammanträde den 24 februari 2011 Sammanfattning Den särskilda

Läs mer

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir.

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir. Kommittédirektiv Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid Dir. 2010:49 Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2010. Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber byalag

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber byalag Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Upphandling av parkeringsövervakning

Upphandling av parkeringsövervakning KKV1015, v1.1, 2010-03-23 BESLUT 2010-04-15 Dnr 711/2009 1 (5) Mölndals Parkerings AB Box 320 431 24 Mölndal Upphandling av parkeringsövervakning Beslut Mölndals Parkerings AB har brutit mot lagen (1992:1528)

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016

Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016 Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016 Anna-Bie Agerberg, sakkunnig planering och byggande SKL Olof Moberg, förbundsjurist SKL Planering och genomförande

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Föreskrifter om ändring av Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2013:4) med arbetsordning för Försvarsmakten (FM ArbO);

FÖRFATTNINGSSAMLING. Föreskrifter om ändring av Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2013:4) med arbetsordning för Försvarsmakten (FM ArbO); FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2014:3 Utkom från Trycket 2014-07-03 Föreskrifter om ändring av Försvarsmaktens föreskrifter

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Leif Lindstam, f.d. justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Carina Stävberg. Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER DESSA KOMMER ATT MEDFÖRA

REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER DESSA KOMMER ATT MEDFÖRA REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER DESSA KOMMER ATT MEDFÖRA 2007-04-25 REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter om gränsövergångsställen; beslutade den 11 december 2008. FAP 272-2 Utkom

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när

Läs mer

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42 Kommittédirektiv Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt Dir. 2017:42 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Regional ledning HÖGKVARTERET

Regional ledning HÖGKVARTERET Regional ledning Ledningsprinciper - regional ledning (FMUP, BU 11) Fyra regionala staber organiseras från bl.a. insatsledning Stockholm samt säkerhets- och samverkansektioner för ledning av territoriell

Läs mer

Yttrande i länsrättens mål nr 2044-03

Yttrande i länsrättens mål nr 2044-03 Andrea Sundstrand 08-454 48 50 Er beteckning Mål nr 2044-03 1 (6) Länsrätten i Västmanlands län Rotel 15 Box 1001 721 26 VÄSTERÅS Yttrande i länsrättens mål nr 2044-03 Nämnden för offentlig upphandling

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09 Närvarande: F.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och regeringsrådet Eskil Nord. Upphandling från statliga

Läs mer

Svensk färjeservice till öar 2014

Svensk färjeservice till öar 2014 Udvalget for Landdistrikter og Øer 2013-14 (Omtryk - 11-04-2014 - yderligere præsentation vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 126 Offentligt Svensk färjeservice till öar 2014 Ö-STATISTIK TRANSPORTER TILL/FRÅN

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200)

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 62 Bestämmelserna om frivillig skattskyldighet har ansetts tillämpliga när en fastighetsägare har för avsikt att kontinuerligt under flera kortvariga hyresperioder upplåta butikslokaler för

Läs mer

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber stamnät

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber stamnät Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation 1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation

Läs mer

Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14)

Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-29 Dnr 241/2012 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14)

Läs mer

Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34)

Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 1004 ERT DATUM:2015-06- 26 ER REFERENS: FI2015/3429 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) Riksrevisionen har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa; SFS 2006:1570 Utkom från trycket den 9 januari 2007 utfärdad den 21 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Avtal om vissa ändringar i Huvudavtalet 2000-06-13

Avtal om vissa ändringar i Huvudavtalet 2000-06-13 Avtal 2010-04-28 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Saco-S Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet Kustbevakningens personuppgiftsbehandling Integritet Effektivitet (SOU 2006:18)

Remissyttrande över betänkandet Kustbevakningens personuppgiftsbehandling Integritet Effektivitet (SOU 2006:18) REMISSVAR 1 (8) Roger Johansson, 011-19 13 06 Fö2006/618/RS Försvarsdepartementet Daniel Ström 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet Kustbevakningens personuppgiftsbehandling Integritet Effektivitet

Läs mer

Fartygsregisterförordning (1975:927)

Fartygsregisterförordning (1975:927) Särskilda trafikförfattningar m.m./sjötrafikbestämmelser 1 1 kap. Inledande bestämmelser Registermyndigheten 1 [2051] Denna förordning gäller registrering i fartygsregistret. Registermyndighet är Transportstyrelsen.

Läs mer

Vad gör. Patrik Wiberg. Vad döljer sig under ytan ISBRYTNING FARLEDER SJÖKARTLÄGGNING. SJÖ- och FLYGRÄDDNING. LOTSNING och SJÖTRAFIKINFORMATION

Vad gör. Patrik Wiberg. Vad döljer sig under ytan ISBRYTNING FARLEDER SJÖKARTLÄGGNING. SJÖ- och FLYGRÄDDNING. LOTSNING och SJÖTRAFIKINFORMATION FARLEDER Vad gör ISBRYTNING SJÖKARTLÄGGNING LOTSNING och SJÖTRAFIKINFORMATION Patrik Wiberg SJÖ- och FLYGRÄDDNING Sjömätning Två större egna enheter Nils Strömcrona och Jacob Hägg och några mindre Upphandling

Läs mer

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2 0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets

Läs mer