Bild: Klas Eriksson

Transkript

1 Bild: Klas Eriksson

2 Examensarbete vid Naturbruksgymnasiet i Dingle Utfört av: Ellen Odelius Titel: Svanenmärkt golfbana 2

3 Förord Under detta arbetets gång har jag varit i kontakt med många kunniga inom ämnet. Alla har olika erfarenheter och det är verkligen intressant att höra deras olika teorier. Jag vill tacka alla som har bidragit till det här kompendiet och gjort det möjligt. Ett stort tack till Marina Usoltseva på Botaniska trädgården i Göteborg, Novy Karlsson på Ecoturf, Kjell Solefors och Jan Andersson som har varit två av mina lärare under detta året och lärt mig mycket om ämnet. Tack även till alla på Svanen och Christoffer på Hills GK. Sen ett speciellt stort tack till Birgit Hognert, lärare och bibliotekarie på Dingleskolan som verkligen hjälpt mig. Till sist min lillebror Klas Eriksson som har gjort den fina framsidan till det här kompendiet. 3

4 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Inledning Svampar och grässjukdomar Snömögel Pythium Anthracnose Kemiska växtskyddsmedel Integrated Pest Management Definition av Integrated Pest Management, IPM Att tänka IPM Skötselåtgärder i IPM Andra omständigheter påverkar gräsplantans hälsa Ekologiskt Svanenmärkt GEO- certifiering Slutsats Referenser

5 1. Sammanfattning I det här kompendiet presenterar jag ett miljöanpassat sätt att sköta en golfbana på. Genom förebyggande arbete IPM, Integrated Pest Management på engelska och Integrerat växtskydd på svenska, minskar vi riskerna för sjukdomar i gräset som i sin tur leder till minskat behov av kemiska växtskyddsmedel. Det krävs hårt arbete och ett nytt tankesätt för att förändra, sätta plantan i fokus och stärka gräset! I dagens läge finns inga kriterier för att Svanenmärka en golfbana, däremot finns det andra miljöcertifieringar. Svanen är dock ett så pass stort och allmänt känt märke att jag tror att både Svanen och golfsporten skulle vinna mycket på att kriterier tas fram. Många klubbar satsar mer och mer på ett miljöanpassat sätt att sköta banan på. Det finns banor i Sverige som drivs helt ekologiskt. Slutsatsen är att vi borde Svanenmärka golfbanor för sportens framtid. 5

6 2. Inledning Att det finns många golfbanor i världen och många människor som vill spela golf är ingen nyhet, att problemen med gräset ökar i takt med mängden golfare är nog inte heller någon nyhet längre. Golf är en populär sport med många utövare och kraven på skötseln av banorna är höga. Idag finns det kompetenta och välutbildade greenkeepers på våra golfbanor, men låga klipphöjder och intensivt tryck är detsamma som inbjudningskort till svamp och skadeinsekter och kräver att personalen på banan är utbildad och vet vad dom gör. Trenden är väldigt tydlig, vi människor ägnar oss mer och mer åt friskvård, vi tränar och äter för att inte bli sjuka. Friskvård på golfbanor fungerar på nästan samma sätt. Det är lätt att dra paralleller mellan människor och gräs, vi fungerar på samma sätt, vi kräver kärlek och ompyssling för att må bra och väl sjuka finns det en uppsjö av mediciner. Ordet förebyggande är högaktuellt idag både för oss människor och växter. Fler och fler banor tvingas dra ner på kemiska växtskyddsmedel, främst för att miljön påverkas men även för att fler och fler grässjukdomar blir resistenta. Idag gäller det att förbereda sig för framtiden och lära sig hitta alternativa vägar till den perfekta gräsmattan. Det finns banor i Sverige som redan idag har totalt förbud mot kemiska växtskyddsmedel av olika anledningar och i Danmark är det sedan 2003 totalt förbud på all kommunal mark. IPM, Integrated Pest Management, eller integrerat växtskydd är en förebyggande metod baserad på ekosystemet, för att slippa sjukdomar i gräs. Detta är en metod som alla har tillgång till, med fokus på att alltid ligga steget före och sätta plantan i centrum. Hur ska vi ta hand om vårt gräs för att det ska må bra och samtidigt vara golfspelarna till lags och erbjuda en bana med klass och kvalitet? Syfte: Jag kommer att skriva om kemiska växtskyddsmedel och vad dom gör med oss och vår natur, därefter beskriva dom olika delarna i IPM och även presentera lite om olika vanliga sjukdomar som gräsplantan kan drabbas av. Det jag frågar mig är, går det överhuvudtaget att få tag på produkter för att driva en golfbana helt ekologiskt? Går det rent av att Svanenmärka en golfbana med ekologiska produkter genom hela kedjan? 6

7 3. Svampar och grässjukdomar Det finns många svampar i marken, både bra och dåliga svampar. Vissa lever i symbios med växter och är till stor nytta när det gäller näringsutbyte mellan svamp och växt, andra gör skada, breder ut sig och infekterar stora ytor. Tyvärr är golfbanor en sån yta där dom mindre bra svamparna gärna etablerar sig. Svag planta, fukt, näring och rätt temperatur är faktorer som gör att svampen trivs. Med högt tryck från spelare och maskiner packas marken lätt vilket resulterar i att vattengenomsläppligheten minskar och då blir vattnet lätt stående och skapar en miljö där svampen trivs. Greenerna klipps ständigt ner till mellan 2 och 4 mm under högsäsong och får ingen chans att utvecklas utan måste lägga all energi på återhämtning. Precis som vi människor mår inte gräs bra av stress. Stress innebär att immunförsvaret sjunker och gräset liksom vi blir mottagliga för sjukdomar. Svampar i marken sprids med sporer eller mycel och finns ständigt i alla marker men i olika stadier. När svamparna inte syns på ytan ligger dom som vilkroppar i marken. Vilkropparna tål både värme och kyla och kan överleva i flera år. I vårt klimat är Snömögel den vanligaste grässjukdomen och den svamp som orsakar mest skada. Vitgröe, som är det vanligaste gräset i Norden är ett gräs som är extra känsligt för sjukdomar och svampangrepp. Gräset etablerar sig fort och sprids som en löpeld. När andra arter blir svaga tar Vitgröe plats. 3.1 Snömögel Snömögel är vår absolut vanligaste grässjukdom och en mycket svår svamp som egentligen ingen ännu förstår. Efter vinterns härjningar drabbas flera banor av Snömögel. Vilken som drabbas kan variera från år till år, det är sällan samma klubbar som drabbas. Svampen trivs bäst i en temperatur mellan 2-8 grader samtidigt som luftfuktigheten är hög och vinden svag. På namnet låter det som att svampen endast dyker upp vid snötäcke men så är det inte, det enda som krävs är rätt förhållande. Skadesvampar finns alltid på greenerna, antingen i viloläge eller i fullt liv, oavsett gräsart. För att värja sig mot Snömögelsvampen är den bästa medicinen ett starkt gräs vilket är målet med IPM. Banor som har mycket Vitgröe drabbas oftare av Snömögel än banor med andra gräsarter. När värmen i marken börjar stiga och vårskötseln startar läker gräset ganska fort, för det mesta utan några speciella insatser 7

8 3.2 Pythium Pythium är en svamp som orsakar stora problem, den trivs i fuktig mark och lever till största delen av döda växtdelar men angriper även levande. Gödsling, höjning av klipphöjden och torra ytor är åtgärder för att motverka svampen 3.3 Anthracnose "Stressjukdom" som kommer av bland annat näringsbrist, ger ett utglesat bestånd i oregelbundna former, kommer mest på Vitgröeplantor. Svampen angriper alla växtdelar, det syns på bladen som små gula, brun-svarta fläckar, ju äldre infektionen är desto mörkare blir fläckarna. Risken för att rötterna också infekteras är stora. Anthracnose uppkommer ofta när växten får för lite kalcium och solljus. Risken minskar genom att gräset lever under gynnsamma förhållanden. Genom att höja klipphöjden tillfälligt och ge gräset all den kärlek som behövs kommer man ofta tillrätta med problemen. 8

9 4. Kemiska växtskyddsmedel Många golfklubbar använder kemiska växtskyddsmedel som en del i sin fasta skötselplan år efter år och oavsett om skadorna uppstår eller ej så sprutar man, utan att egentligen veta om det kommer att hjälpa. Det finns många risker med dessa medel. Tunn växtbädd, låg halt organiskt material och effektiva dräneringar är det greenunderlag som rekommenderas av United States Golf Association (USGA), det gör att risken för urlakning i greenen ökar, vatten flödar snabbare och drar med sig dom giftiga ämnena ut i närliggande områden. Idag finns det ingen sammanfattande statistik på hur mycket eller vilka medel som används på golfbanorna i Sverige. I den årliga statistik som KemI presenterar är golfbanorna inte särskilt redovisade. Inte heller Svenska golfförbundet för statistik på användningen och risken med att överkonsumera kemiska medel är inte bara att det påverkar oss människor och miljön utan även att växten riskerar att bli resistent. Kemiska växtskyddsmedel är giftiga och till för att döda. Även om man bara vill döda skadeinsekter och svampar så drabbas även mycket annat när man sprutar. det är farligt för människan det dödar nyttiga insekter och andra organismer det minskar den biologiska mångfalden av växter och djur vi vet för lite om hur människor, djur och natur påverkas av gifter på lång sikt det hittas mer och mer rester av gifter i vårt dricksvatten. En helt ny rapport från Danmark ( visar att gränsvärdet för Roundup (totalbekämpningsmedel) i grundvattnet överskreds nio gånger under 2009 och om inget görs åt användningen av bekämpningsmedel så kommer man snart att behöva rena dricksvattnet, enligt föreningen för danska vattenverk. Marina Usoltseva är VD på Analysgruppen i Botaniska trädgården i Göteborg och har jobbat med svamp och markgenetik i över 30 år. Hon disputerade i växtpatologi och växtskydd i Moskva 1987 och arbetade senare som forskare inom området vid Lantbruksuniversitet i S:t Petersburg kom hon till Sverige och 2008 blev hon nominerad till årets företagere. Dom senaste åtta åren har hon jobbat med svampsjukdomar på gräs. På Botaniska trädgården i Göteborg analyserar hon svampsjukdomar och dess framfart på bland annat golfgreener. Till analysgruppen på Botaniska trädgården, där Marina ingår kan man lämna in prover och snabbt få ett svar på hur jorden mår. Hennes erfarenheter av ämnet är ovärderliga och enligt henne själv är verklighetens erfarenhet enormt viktigt. Även Marina gör jämförelsen mellan oss människor och gräs och menar att det inte går att dra alla svampar över en kam. Ett fel som många gör är att man har ett medel hemma i lagerhyllan och använder det på alla svampangrepp. Det är mycket mer komplext än så, rätt tid och att para ihop rätt svamp med rätt medel är det allra viktigaste. Med sin erfarenhet som grund menar Marina att det är dumt att tro att golfsporten ska klara sig helt utan kemiska växtskyddsmedel. Hon är bekymrad över att de få medel som idag är godkända kommer att försvinna från Kemikalieinspektionens lista redan efter årsskiftet Ett enda medel mot all svamp är helt bortkastat och dessutom mindre miljövänligt, därför är det katastrof att fler och fler försvinner menar hon. 9

10 Det finns studier gjorda ( som tyder på att jordbruket har tillgång till växtskyddsmedel som är både effektivare och miljövänligare men som inte får användas inom golfen. 5. Integrated Pest Management 5.1 Definition av Integrated Pest Management, IPM Integrated Pest Management, IPM eller integrerat växtskydd, är en metod som bygger på långsiktigt tänkande när det gäller skötsel av gräs. Genom att sätta växten i fokus, lära sig dess behov och hela tiden ligga steget före får man en planta som mår bra. Turf Producers International definierar IPM så här: ( IPM är en metod baserad på ekosystemet och inriktad på långsiktigt förebyggande av sjukdomar och skador genom en kombination av olika växtskyddstekniker så som Anpassning av växtplatsen Anpassning av olika skötselåtgärder Användning av olika resistenta sorter Biologiskt växtskydd Kemiska bekämpningsmedel används, endast efter att man prövat alla andra möjligheter Syfte - att endast ta bort den skadliga organismen Målet med IPM är att: Minska växtskyddsmedlens påverkan på vår miljö Öka kunskapen om verkningssättet och härigenom även förbättra effektiviteten av olika växtskyddstekniker Utveckla växtskyddsprogram som är ekonomiskt, miljömässigt och socialt accepterade av allmänheten Samordna myndigheter, organisationer och företag i ett likartat tänkande vad gäller integrerat växtskydd Öka användandet av biologiskt växtskydd 5.2 Att tänka IPM Det finns många faktorer som påverkar gräsplantan i fel riktning och som gör att den lättare drabbas av svamp, skadeinsekter och andra sjukdomar. 10

11 En greenkeepers skötselåtgärder och kunskap är A och O för plantan och för att lyckas måste vi få gräset att trivas. Jag vill återkomma till jämförelsen mellan oss människor och gräs, precis som det finns en uppsjö olika personligheter vad gäller oss människor så finns det även en uppsjö personligheter när det gäller gräs. Vi människor vill generellt ha en miljö runt omkring oss där vi trivs, vi behöver ljus, vatten och mat och varken för varmt eller för kallt klimat för att vi ska trivas, exakt samma sak gäller för gräs. Vi människor gillar inte stress och om vi drabbas av stress blir vårt immunförsvar försvagat och vi blir lättare sjuka. IPM som grund i skötseln på våra golfbanor kräver att personalen är mer utbildad och insatt i växtens och markens betingelser, man ska hela tiden ligga steget före och låta plantan bestämma. Resultatet leder till en bättre miljö både för oss människor och för plantan. 5.3 Skötselåtgärder i IPM Ytvattenavrinning och dränering dålig ytvattenavrinning är en av dom största orsakerna till sjukdomar i gräs. I en mark med mycket lera är vattengenomsläppligheten dålig men i en mark med sand fungerar avrinningen mycket bättre. Desto finare partiklarna är ju sämre tränger vattnet igenom. Atterbergs kornskala visar dom olika fraktionerna (kornstorlekarna): block > 200 mm sten grus 20-2 sand 2-0,2 mo 0,2-0,02 mjäla 0,02-0,002 ler < 0,002 (dom minsta kallas kolloider, dom som är mindre än 0,002, är negativt laddade) Ett stort problem på en golfbana är att marken lätt packas när golfspelare och maskiner belastar ytan. När jorden packas minskar genomsläppligheten på grund av att porvolymen och luftfickorna minskar och det leder i sin tur till sämre förhållande för växten. Som en åtgärd för detta dräneras marken. Om man bearbetar marken när den är för blöt packas den mycket lättare än när den är torr. Genom att hjälpa marken med vattenavrinning minskar man riskerna för skador och sjukdomar. En jord som innehåller för mycket vatten tar lång tid att värma upp och dränerar man inte så blir det lätt vattenansamlingar och när vattnet sen fryser blir det uppfrysningsskador, vilket innebär att rötterna slits av när tjälen lyfter jorden. En bra dränering gör underverk: Vid en lagom vattennivå ökar mikrolivet 11 En väldränerad mark torkar fortare Bärigheten ökar och packningsrisken minskar Bevattningsbehovet minskar eftersom gräset utvecklar djupare rötter När gräset mår bättre missgynnas ogräs

12 Ytvattenavrinningen är oerhört viktig för banans kvalitet. Dålig design och konstruktion är två faktorer som påverkar ytvattenavrinningen. Så fort nederbördsintensiteten är större än jordens infiltration uppstår stående vatten på ytan. Det är viktigt att marken har rätt lutning, med för stor lutning rinner vattnet för fort och då finns risk för erosion och urlakning av näringsämnen och med för liten lutning finns det risk att för lite vatten rinner och att stående vatten på ytan kvarstår. Ytorna på en golfbana bör ha en lutning på mellan 1:60-1:70 och längden på lutningen bör inte överstiga 70 m i någon riktning. Ytvattenbrunnar kan placeras ut i sänkor på banan där vatten lätt blir stående för att minska risken för ytterligare packning av jorden. Bevattning Likväl som att greenen kan bli vattenmättad så kan den vid längre torrperioder torka ut. Marken är beroende av vatten och en fungerande bevattningsanläggning är ett måste på en golfbana. Markvattnet är det vatten som gräset kan utnyttja och är det vatten som lagras i växtbädden. Mängden vatten i växtbädden beror på porsystemet, vissa porer är fyllda med vatten och vissa med luft och markvattnet är en förutsättning för att gräset ska klara sin fotosyntes. Gräset förlorar vatten vid upptagningen av koldioxid och det kallas transpiration. Markvattnet fungerar även som transportör av näringsämnen. Luftning Som jag har nämnt tidigare är kompakteringen av marken en stor anledning till att gräset inte mår bra och med alla maskiner som varje dag kör på greenen och människor som sluter upp på dom är detta ett stort problem. När marken packas bildas lätt filt, också kallad thatch. Filt/thatch är dött organiskt material som skapar ett skikt i toppen av greenprofilen och som nästan inte alls släpper igenom något vatten. Att lufta marken på en golfbana är en otroligt viktig skötselåtgärd och något som man måste göra ofta. Man gör det för att släppa ner luft/syre och vatten till gräsplantan. Det finns en uppsjö olika sätt att lufta marken på men vertikalskärning, hålpipning, stickluftning, vattenluftning och luftning med krysspinnar och solida pipor är några alternativ. Det som görs mest är vertikalskärning där man går in och bland annat bryter upp filt och släpper ner luft men dessutom får man bort gammalt material och dött gräs. Djuphålsluftar greenerna gör man vanligtvis två gånger om året, vår och höst. Dressning - Att dressa är också en viktig åtgärd för våra spelytor. Man kör ut ett tunt lager sand och bearbetar sedan ner det i marken. Bearbetningen ner i marken sker ofta med hjälp av ett nät som man sätter bak på ett fordon. Dressar gör man främst i samband med att man luftar och numera jobbar man med lättare dressar och ofta istället för mycket och sällan. Om vädret tillåter görs detta med fördel en gång i veckan. Man dressar för att få en jämnare yta men också för att greenen ska bli hårdare. Gödsling - Både mikro- och makronäringsämnen är livsviktiga för att växten ska överleva och må bra, dom finns naturligt i marken men genom att tillföra näring hjälper vi gräset att må bättre. De tre största och allra viktigaste ämnena är Kväve (N), Fosfor (P) och Kalium (K) men för att må bra behöver plantan en balanserad fördelning av både mikro och makronäringsämnen. Näringen kan ligga bunden i komplicerade kemiska föreningar, vilka långsamt bryts ned, ett exempel är mullen, som vid nedbrytningen lämnar bland annat kväve. 12

13 Ett annat sätt är bindningen till kolloider, vilket är lättillgänglig näring. Det finns även en del näring löst i markvätskan Kväve N Fosfor P Kalium K Kalcium Ca nödvändig för klorofyllbildning, protein förbättrar rotutveckling och ingår i växternas protein, uppbyggnad av plantan bra för celldelningen syreupptagning stresstolerans, köldhärdighet, medverkar vid uppbyggnaden av kolhydrater och proteiner ingår som en del i cellväggarna, förbättrar rotutvecklingen, påverkar Ph-värdet. hjälper plantan med upptagning och transport av näring Magnesium Mg Svavel S hjälper till med kväveupptagning, ingår i växtens klorofyll,viktig i balans mellan K och Mg viktig beståndsdel i proteinerna,viktig vid upptagning av kväve Mikronäringsämnen reglerar funktioner inom växten som styr näringsupptag,tillväxt och andning Järn Fe Behövs för klorofyllbildning, rotutveckling och kväveupptagning Mangan Mn Viktig för upptagning av fosfor,magnesium och kväve Bor B Nödvändigt för celldellning,skott och rotutveckling Koppar Cu Viktig för fotosyntes och klorofyllbildning Zink Zn Bra för plantans enzymer och kalciumupptagning Molybden Mo Påverkar kväveupptaget 13

14 Vissa näringsämnen påverkar varandra negativt, till exempel om det finns för mycket kalium löst i markvätskan så reducerar det upptaget av magnesium. För hög halt av till exempel kväve kan innebära att växten inte kan tillgodogöra sig det och då finns risken att det läcker ut till omgivande områden och skapar problem där. Organiskt gödsel är i regel mer långsamverkande än mineralgödsel. Om man tillför för mycket organiskt material kan den dränerande förmågan minska (fina porer slammar igen) och vattnet blir stående på greenerna. C/N-kvoten är förhållandet mellan kol och kväve, för mycket kol (dött organiskt material) ger en bindning av kväve i humuspartiklarna medan för mycket kväve leder till amoniakavgång. För att ta reda på vilka näringsvärden som finns i marken tar man jordprover och på det sättet kan man behovsanpassa sin gödsling. Vassa, välslipade aggregat under högsommaren upplever många klubbar en nedgång av greenkvaliteten och det beror ofta på att dom utsätts för stora påfrestningar; ökad skötsel, höga temperaturer, hög luftfuktighet, hög ämnesomsättning och dessutom slitage från spelarna. Många gånger drabbas greenerna då av stressjukdomar som till exempel Pythium eller Antracnose. Att dessa sjukdomar uppstår kan bero på att klippsnitten på gräset är dåliga vilket är ett resultat av slöa knivar på klippcylindern. Risken för att stressrelaterade sjukdomar ska ta sig in i bladet minskar om man har vassa välslipade knivar, det ger renare klippsnitt på bladen vilket gör att såret läker snabbare och gör gräset mer välmående. Man undviker även söndermalda, nötta och vikta toppar. Ett välmående gräs står lättare emot infektioner och torkar inte så lätt. 5.4 Andra omständigheter påverkar gräsplantans hälsa Solljus - Solljus är livsnödvändigt för alla levande organismer och så även för gräs. Utan solen och den värme och ljus som den ger klarar sig inte gräset många dagar. Om gräset inte får tillräckligt med ljus (utom rent mörker) blir bladen större och längre men smalare. Plantan blir lång men blir klen, tjockleken sjunker på bladen. I skugga utvecklas rötterna dåligt och förmågan att ta upp både vatten och näring minskar. Genom att ta ner träd och buskar kan man hjälpa solen att nå greenytan. En green som helt ligger i skugga mår ofta inte bra. Solen ger ljus men förser även gräsplantorna med värme. Värme - markvärme är ytterligare en byggsten för att gräs ska trivas. Temperaturen spelar stor roll för att biologiska processer som groning, tillväxt och rotutveckling ska fungera men även mikroorganismernas aktivitet är beroende av temperaturen. I det klimat som vi har här i Skandinavien med låga temperaturer under höst och vinter hämmas flera av dessa processer. Gräs trivs som allra bäst i marktemperaturer mellan grader. När det blir för kallt går gräset in i en invintringsfas. Rötterna har däremot en förmåga att fortsätta växa även under hösten ända tills marken fryser. 14

15 Mikroorganismerna i marken bearbetar det organiska materialet och frigör därmed näring, dom är väldigt beroende av markens temperatur, när temperaturen ökar ökar även mikroorganismernas aktivitet. Flera kan vara aktiva ända ner till 0 grader då marken fryser. Är greenerna väldigt blöta på våren tar det längre tid för dom att komma igång och växa för att det tar längre tid att värma upp vatten än luft. ph - Markens ph- värde har stor inverkan på gräset. En jord kan vara sur eller basisk eller någonstans mittemellan, man brukar mäta värden mellan ph 0-14 där 0 är sur och 14 basisk. Gräs trivs i jordar med ph mellan Generellt ligger det optimala näringsupptaget mellan 6-7 men dock lite lägre när det gäller gräs. Genom att anpassa jorden till ett ph där gräs trivs får du plantan att må bra och växa. Har du en alldeles för sur jord med ph under riktvärdet kan du kalka marken vilket höjer ph värdet. Det är inte bra att höja för mycket på en gång så man tar bara en halv dos kanske vartannat år ungefär, mindre dos oftare snarare än mycket mer sällan. Vid nedbrytning av organiskt material i marken omvandlas organiskt bundet kväve till ammonium, som sedan kan omvandlas vidare till nitrat av mikroorganismer, nitrifierare. Dessa mikroorganismer gynnas av höjda ph-värden och kalkning leder till att nitratbildningen ökar. Eftersom nitrat är mer lättlösligt än ammonium finns det risk att det lakas ur marken. Svamp gynnas av lågt ph. Vitgröe - ett gräs som är väldigt mottagligt för sjukdomar och svampangrepp. Det är det vanligaste gräset i Norden och förekommer mycket på Sveriges golfbanor. Vitgröe är ett gräs som lätt etablerar sig och sprider sig snabbt. 6. Ekologiskt För att få en bana spelbar här i Sverige och även i övriga Norden utan kemiska växtskyddsmedel krävs förebyggande åtgärder så att gräset bättre står emot sjukdomar och mår bra. EcoTurf är ett företag som hjälper olika grönyte-ansvariga att uppnå hög kvalitet samtidigt som det ska inverka så lite som möjligt på miljön. Deras mål är att sälja biologiska och ekologiska produkter för att göra grönytan starkare och friskare. Novy Karlsson är en av säljarna på företaget och menar att dom har produkter som är ekologiska och som går att använda på en golfbana. Han poängterar att det kan vara ganska lätt att få en produkt miljömärkt i Sverige men att det finns mer att tänka på om man ska vara seriös i sitt ekologiska tänkande, t ex var är produkten tillverkad? Hur fungerar det på den fabrik där produkten är tillverkad? Drivs fabriken av solceller? Körs fordonet som levererar produkten med ekologiskt bränsle? Ecoturf säljer nästan inga produkter till golfsporten idag men jobbar mycket med att försöka ändra inställningen på banorna och vill få ansvariga greenkeepers att tänka mer miljövänligt. Novy tror generellt inte att Sveriges golfare idag skulle acceptera den minskade kvaliteten som det innebär att helt utesluta kemiska växtskyddsmedel men att man måste lägga om tankesättet, att IPM är det man ska fokusera på, för att få ett starkt gräs och en natur som mår bra. Det finns så många alternativ till kemiska växtskyddsmedel idag som fungerar mycket bra, humus, aminosyror och biostimulanter är bra alternativ. 15

16 Verpinge Golfklubb ligger i Lund och är en helt ekologisk niohålsbana. Hela området kring banan är översållat med arkeologiska fynd. När planen på att bygga banan blev konkret 1998 kontaktades en amerikansk organisation som heter Audubon International. Organisationen har ett speciellt miljöprogram för golfbanor, ACSP (Audubon Cooperative Sancruary Program) som föreskriver IPM som en röd tråd i skötseln. Verpinge golfklubb har ett ekologiskt och socialt ansvar att uthålligt förvalta marken vilket gör att IPM bara är en del i tänket. Andra viktiga bitar är den biologiska mångfalden och vattenanvändningen. Att tänka IPM började redan vid planeringen av banan, den är dimensionerad för ett visst antal rundor varje år och placerad så att sol och vind når alla hål. Verpinge var en av dom första banorna som byggde sina greener på det material från Baskarp sand som än idag rekommenderas av USGA. Så här får Verpinge sitt ekologiska skötselprogram att fungera dom vinterstänger hela anläggningen mellan november och mars varje år med motiveringen att under vintern när gräset inte är i tillväxt så kan det inte reparera sig klipper aldrig dom mest packningskänsliga delarna av banan när marken är vattenmättad sätter flaggan kort i slutet av säsongen för att skona greenerna slipar knivarna på hösten för att få så fina snitt som möjligt då för att minska risken för svampangrepp under vintern. Dom använder kontinuerligt spegel för att se att klippen håller måttet även i praktiken singelklipper varannan dag och vältar varannan för att stressa gräset så lite som möjligt styr i första hand klipphöjden på stimpvärdet men om gräset är stressat så styrs höjden och frekvensen av det. dressar tee och greener frekvent med lite ren sand varje gång daggar av både fairway och green för att hålla ytan så torr som möjligt och använder endagst nedbrytningsbara avdaggningsmedel sprutgödslar frekvent med järnsulfat, kaliumfosfit,och aminosol försöker vattna så att greenytan är fuktig så kort tid som möjligt, vattnar sällan men mycket vid varje tillfälle drar ut på bevattningsintervallen så mycket som möjligt på våren och sommaren för att gynna etableringen av en stor och djup rotvolym analyserar sina greener varje dag, den som byter hål har i uppgift att ta reda på greenens dagsform. Genom att kolla pluggen kan man se om det behöver mer vatten till exempel. Den som gör detta klipper aldrig greenerna just för att det är ett mycket viktigt uppdrag i sig luftar, vertikalskär och borstar med jämna intervall när gräset har bra tillväxt för att få det tätt varierar luftdjupet vid djuphålsluftningar för att minska risken för skiktbildningar undviker vertikalskärning när Vitgröet blommar pluggar manuellt bort Vitgröe, rotdödarangrepp och krypnarv sår in skadade områden så fort som möjligt för att minska risken för Vitgröeinvandring 16

17 skickar kontinuerligt prover för att analysera svampangrepp skickar kontinuerligt prover på greenmaterialet för att se utvecklingen vad gäller egenskaper Verpinge GK har inte använt några kemiska växtskyddsmedel på nio säsonger och menar att det går. Dom tycker att kvaliteten är bibehållen och att deras erfarenheter av IPM enbart är positiva. Dom har problem med snömögel varje senhöst och tidig vår men det finns alltid några levande plantor kvar varje år och det gör att det reparerar sig ganska fort. Ecoturf har utvecklat ett medel som är förebyggande mot Snömögelsvampen och som Verpinge använder. Det är en kombination av vätmedel, järn, ketin och vegetabiliska oljor och har en bevisad effekt. Det verkar på sex sätt Det håller gräsets blad och rothals torrt vilket minskar på daggen Det har en försurnande effekt på miljön kring gräsets yta samt rothals Innehåller Kitin som är en huvudbeståndsdel i insekters yttre skelett och i skaldjur. Det har en stärkande effekt på gräsets förmåga att försvara sig mot svampangrepp Innehåller järn för att ytterligare stärka plantan. Innehåller essentiella oljor som har en antispetisk (renande) verkan mot svamp Att dom stänger golfbanan på Verpinge mellan november och mars betyder mycket. På sommaren upplever dom inga större problem och det beror troligtvis på att dom är uppmärksamma på gräsets stresstecken och reagerar direkt på dessa. Ogräset är den stora utmaningen i framtiden, under genomför klubben, i ett samarbete med SGF och Toro, ett praktiskt försök med mekanisk ogräsbekämpning. Det är maskrosor och vitklöver på fairway som är problemet och nu har dom integrerat fåren i banskötseln genom att stängsla hela banan och låta fåren hålla ruffar och semiruffar på rätt höjd och tjocklek. Fåren ger dessutom en helt ny insektsfauna eftersom dom betar och gödslar marken. 7. Svanenmärkt I 20 år har Svanen varit Nordens officiella miljömärke, det är få varumärken i världen som kan mäta sig med Svanen produkter har idag Svanenmärket i Sverige. Kraven är hårda och enligt Brita Forsström som jobbar på Svanen höjs kraven hela tiden, dels för att få en hållbar produktion men också för att konsumenter ska få tillgång till bättre och bättre produkter och bidra till en bättre konsumtion. När Svanen bestämmer vad som ska godkännas tittar man på produktens miljöbelastning, det ska vara utifrån en livscykelanalys där man tar hänsyn till bland annat energianvändning, vattenförbrukning, kemikalier, avfall med mera. Man gör en så kallad RPS (Relevans, Potential och Styrbarhet), vilket innebär att man tar reda på om produkten är kopplad till ett stort miljöproblem och om det finns utrymme för förbättringar. Idag finns det inga kriterier framtagna för en golfbana. Beslutet att inte ta fram några togs för många år sedan av en nämnd på företaget med motiveringen att dom bedömer att en golfbana inte är ett tillräckligt stort miljöproblem. 8. GEO- certifiering För golfen finns det certifikat som ett kvitto på att man tänker på och satsar på miljön. GEO- 17

18 certifiering (Golf Environment Organisation) är gjort för att alla klubbar ska kunna satsa på miljön, den lanserades på Europatourens tävling BMW PGA Championship i Wentworth den 20 maj GEO är en internationell organisation som inte är vinstdrivande utan jobbar för att maximera golfens sociala, miljömässiga och ekonomiska fördelar. Organisationen har sedan 1994 vuxit fram ur ett samarbete mellan European Golf Association, The Royal and Ancient Golf Club (R&A), European Tour och EU. GEO har samarbetspartner över hela världen och jobbar med i stort sett alla golfens aktörer samt representanter från olika miljöorganisationer, myndigheter och universitet. Dom två första klubbarna som fick GEO- certifieringen var svenska, Forsgården GK och Ljunghusens GK. Det är gratis att registrera sig och vid registrering ska miljöarbetet uppfylla följande krav ( Beslutad miljöpolicy Aktiv miljögrupp Genomförd enkel miljöinventering Några planerade och startade miljöaktiviteter När klubben har registrerat sig har den tre år på sig att utveckla och förbättra miljöarbetet så att följande kriterier uppnås ( Natur Klubben skall redogöra för naturskyddsavtal, hotade arter och habitat samt hur dessa påverkar banans skötsel Genomföra en grundläggande inventering av flora, fauna och naturvärden Kapa eller restaurera naturvärdesområden till exempel hagmarker, våtmarker, bryn etcetera. Bevara eller anlägga buffertzoner vid känsliga naturområden t ex våtmarker, bäckar etcetera Landskap och kulturarv Följa tillämplig lagstiftning Redogöra för om det finns landskapsmiljöer eller kulturmiljöer som skyddas enligt lag och hur dessa påverkar banans skötsel Fastställa tydliga mål för hur landskap och kulturmiljöer ska bevaras och framhävas Vatten Klubben skall följa tillämplig lagstiftning Ange årlig vattenförbrukning uttryckt i kubikmeter, helst fördelat på olika användningsområden Ange den totala andelen bevattnad yta i relation till total spelyta Redovisa mål för vattenvård och åtgärder för minskad vattenanvändning Ange vart allt avlopps- och avrinningsvatten tar vägen efter att lämnat klubbområdet Redovisa var och hur spill- och dagvatten omhändertas Ha fastställt en handlingsplan för omhändertagande av kemikaliespill 18

19 Grönytor Följa miljölagstiftning Redovisa årlig förbrukning av växtgödningsmedel (mängd, var, hur ofta) Redovisa mål och åtgärder för att uppnå en mer ekologisk banskötsel Avfall Följa tillämplig miljölagstiftning Redogöra för total årlig avfallsmängd och beskriva vidtagna reduceringsåtgärder Upprätta protokoll över hantering och mängder av farligt avfall Följa lagstiftning m a p rening av tvätt- och avloppsvatten Upprätta mål för hantering och minskning av avfall och användning av naturresurser Energi Redogöra för årlig förbrukning av energi, fossila bränslen och hydraulolja/smörjmedel. Se över energibesparingsåtgärder samt identifiera energislukare Vidta åtgärder för att minska sin användning av naturresurser (el, bränsle) Upprätta mål för minskad användning av energi- och naturresurser Utbildning och kommunikation Säkerställa att all personal har adekvat utbildning för sina arbetsuppgifter Följa lagstiftning kring olycksfallshantering inom miljö, hälsa och säkerhet Sätta upp mål och medel för att öka medarbetares medvetenhet och utbildning Miljöledning Ha en uppdaterad miljöplan (PDF-fil), godkänd och signerad av styrelsen med följande innehåll: - naturvård - landskaps- kulturarv - vattenvård - ekologisk skötsel av grönytor - avfallshantering/ reducering - energieffektivisering och resursanvändning - inköpspolicy - utbildning och medvetenhet Tillsätta en miljögrupp med ansvarsområden, som aktivt jobbar mot de uppsatta målen Upprätta mål för en mer ekologisk skötsel av klubben samt knyta dessa mål till handlingar

20 19 9. Slutsats Vårt nordiska klimat hjälper oss inte i skötseln av en golfbana, framförallt inte utan kemiska växtskyddsmedel. Golfspelarna ställer generellt alldeles för höga krav på kvaliteten för att en ren ekologisk skötsel ska vara möjlig. Det man kan konstatera, ekologiskt eller inte, är att man med hjälp av IPM kan minska på tillfällena som man använder kemiska växtskyddsmedel, att det lönar sig att ligga steget före och ge gräset den kärlek och hjälp som krävs för att bli starkt och motståndskraftigt. Det finns inga kriterier idag för att Svanenmärka en golfbana men vi måste precis som på oss själva se till att höja immunförsvaret på gräset för att det ska kunna stå starkt och motståndskraftigt när sjukdomarna attackerar. Den nya generationen måste förstå allvaret i att tänka på miljön och jobba för gräsets hälsa och inte bara för pengarna. Man kan inte köpa hälsa för pengar och har vi inget välmående gräs kommer vi ändå inte att tjäna pengar. Slutsatsen är att ja, det går att driva en golfbana rent ekologiskt och man borde därför kunna ta fram kriterier för att Svanenmärka golfbanor. Det finns kriterier framtagna för miljöcertifiering men i och med att Svanen är ett så pass känt och stort märke i jämförelse med GEO- certifieringen, så vore det lättare för allmänheten att förstå att det här är en golfbana som satsar och tänker på miljön om man hade möjlighet att Svanenmärka sin bana. Kontentan är ändå att om golfsporten i Norden ska överleva måste alla bidra med sina erfarenheter och hjälpas åt, för naturen och för golfen!

21 20

22 21

23 Referenser Benrup, Martin (2008) Golfbanedränering - en studie av teori och praktik. Examensarbeten inom landskapsingenjörsprogrammet 2008:28, hämtat från SLU.se den 2/ , ( Stockholms Golfklubb ( ) Luftning. hämtat från SGK.nu den 30/ ( Stockholms Golfklubb ( ) Vertikalskärning, hämtat från SGK.nu den 30/ ( Stockholms Golfklubb ( ) Dressning, hämtat från SGK.nu den 1/ ( Kim Sinton, Svenska Golfförbundet ( ) Snömögel, hämtat från Golf.se den 3/ ( Verdera Inovativa ( ) Pythium, hämtat från Verdera.se den 3/ (/ Information om Verpinge GK hämtat från verpingegolfbana.se den 2/ ( Information om Ecoturf hämtat från ecoturf.se den 2/ (:// Jordbruksverket (2008) Hållbar användning av växtskyddsmedel, förslag till handlingsprogramämtat från sjv.se den 8/1 2011( el%2014_08.pdf) Disease control hämtad från sterf.golf.se den 5/ ( Information om Pythium hämtat från google.se den 5/ ( 8&sa=N&tab=iw Bekämpning på grönytor hämtad från jordbruksverket.se den 8/ ( Information om gräsarten krypven, hämtad från passagen.se den 11/ ( 22

24 Information om Pythium hämtat från google.se den 5/ ( 8&sa=N&tab=iw Bekämpning på grönytor hämtad från jordbruksverket.se den 8/ ( Information om gräsarten krypven, hämtad från passagen.se den 11/ ( Information om GEO- cerifiering för golfbanor hämtad från naturbyran.com den 20/ ( Information om ekologiska golfbanor hämtad från naturbyran.com den 20/ ( Information om GEO- certifiering hämtad från golf.se den 23/ ( bild sidan 24 Svanar hämtad från calvinbozic.blogg.se, bild försettsblad Svanenmärkt golfbana Klas Eriksson bild sidan 8 Ljungby fuktkontroll och sanering (lfs-web.se) hämtad från Google den 17/ ( web.se/bilder/snomogel.jpg&imgrefurl= Aw1G- Rn8B_CCokKK5tvQK7xLp3g=&h=162&w=149&sz=11&hl=sv&start=16&sig2=Mx_eJVBW9mq Te17zrvAwFw&zoom=1&tbnid=feXhO53sU_FTwM:&tbnh=129&tbnw=119&ei=6AVmTcb8IcXN swayluhida&prev=/images%3fq%3dsn%25c3%25b6m%25c3%25b6gel%26um%3d1%26hl% 3Dsv%26sa%3DN%26biw%3D1267%26bih%3D588%26tbs%3Disch:10%2C550&um=1&itbs=1 &iact=rc&dur=316&oei=3wvmtd2gl8w1taafrbdqda&page=2&ndsp=18&ved=1t:429,r:6,s:16 &tx=31&ty=78&biw=1267&bih=588) bild sidan 9, Turfgrass Environmental Research & Education hämtad från Google den 17/ ( bild sidan 9, Lyndhurst Hill hämtad från Google den 17/ ( WE8E400SG2Ju5nLlNpQK5lmKXtY=&h=289&w=450&sz=53& hl=sv&start=34&sig2=fvyh2urxpfwujlezveq-xg&zoom=1&tbnid=- VMPFJOUh0HjkM:&tbnh=127&tbnw=198&ei=8AdmTc7dB8zYsgbXu6T6DA&prev=/images%3 Fq%3Danthracnose%26um%3D1%26hl%3Dsv%26sa%3DN%26biw%3D1267%26bih%3D588%2 6tbs%3Disch:10%2C646&um=1&itbs=1&iact=hc&vpx=948&vpy=304&dur=357&hovh=180&ho vw=280&tx=116&ty=126&oei=6gdmtfzbi4uwswb67yzzda&page=3&ndsp=18&ved=1t:429,r:5, s:34&biw=1267&bih=588) 23

25

26 23

27

28

29

30