Ensamkommande flyktingungdomar på låsta ungdomshem

Transkript

1 Ensamkommande flyktingungdomar på låsta ungdomshem Målgrupp Särskilda utmaningar? Hur möter SiS behoven? Tylösandsdagarna, Mötesplats ensamkommande barn och ungdomar 16 maj 2017 Catrine Kaunitz Utredare, Huvudkontoret Marie Jönsson Biträdande institutionschef, SiS ungdomshem Tysslinge

2 Statens institutionsstyrelse Bedriver den statliga tvångvården av ungdomar (LVU) och vuxna missbrukare (LVM) samt verkställer LSU. 24 särskilda ungdomshem med 700 platser 11 LVM-hem med 400 platser LVU avslutade vård 2016 LSU 47 frigavs LVM avslutade vård 2016 Arbetar bara på uppdrag av socialtjänsten. Akut, utredning och behandling. Tre av fyra ungdomar placeras akut. Stor efterfrågan på platser.

3 Ungdomar inom SiS Medelålder runt 16 år. En av tre placerade är flickor. Förutom missbruk & kriminalitet: bristande skolgång, psykisk ohälsa (ex depression, självskadebeteende) och neuropsykiatriska diagnoser. Problematisk familjesituation: överrepresentation av föräldrar med missbruk och/eller psykiska problem. Socioekonomisk utsatthet.

4 Vård efter behov Akut, utredning eller behandling. Riktlinjer finns för alla tjänster. Inleds med bedömning av psykolog, sjuksköterska, pedagog. Utgår från en individuell behandlingsplan. Vården baseras på kunskap och beprövad erfarenhet. Exempel på metoder: Motiverande samtal (MI) Återfallsprevention Tolvstegsbehandling Aggression Replacement Training (ART)

5 En skola för alla Undervisning på grundskole- eller gymnasienivå. Små grupper och hög lärartäthet. Undervisning anpassad efter eleverna. Nära samarbete med den kommunala skolan. Skolinspektionen utövar tillsyn.

6 Hög yttre och inre säkerhet Fokus på trygghet och relationer Låsbara avdelningar Möjlighet att använda särskilda befogenheter (tex avskiljningar, kroppsvisitationer) Hög personaltäthet Små avdelningar med specifika målgrupper Respekt, omtanke och tydlighet ska genomsyra all verksamhet

7 Viktigt för rättsäkerheten att alla kommer till tals Information om rättigheter vid inskrivning. Alla institutioner har brukarforum. Alla intervjuas vid utskrivning. I ett centralt brukarråd finns representanter från både ungdomsoch missbruksorganisationer. Klagomålssystem tar emot kritik och synpunkter. SiS tillsynas av bland annat IVO Inspektionen för vård och omsorg.

8 Ensamkommande inom SiS Var fjärde pojke Var tredje pojke

9 Ensamkommande inom SiS. De allra flesta är pojkar. Placeringsskäl: avvikningar från HVB, vagabonderande, utagerande, missbruk, psykisk ohälsa (självskadebeteende, trauma, ångest, sömnsvårigheter). Oftast akutplaceringar men blir kvar längre än andra akutplacerade ungdomar. De flesta är i asylprocess alt har avvisningsbeslut :drygt hälften från Nordafrika (Marocko, Algeriet, Libyen). 2016: majoriteten från Afghanistan.

10 Ensamkommande flickor Irak, Syrien, Etiopien. Inte missbruk & kriminalitet Psykiatrisk problematik: självskadebeteende, suicid, ångest. Påtryckningar/hot från familj och släkt i hemlandet. Kommit till Sverige tillsammans med en make. Kontakt med psykiatrin men inte bedömts ha tillräckligt vårdbehov. Korta akuta placeringar på några veckor. LVU fastställs inte i länsrätten.

11 Handlingsplan för utvecklingsarbete kring ensamkommande inom SiS Utbildningsinsatser (ex traumamedvetet bemötande, asylprocessen). Icke språklig kommunikation-hela miljön måste anpassas. Bättre anpassad skola för nyanlända. Modersmålsundervisning och svenska2. Samarbetsformer med socialtjänsten kring uppdrag och behandlingsplanering. Rutiner kring ungdomar med avvisningsbeslut. Rutiner kring hälso-och sjukvårdsfrågorna. Sexuell hälsa

12 Dömda till sluten ungdomsvård 57 ungdomar verkställer straff varav knappt hälften för sexualbrott. Ökning av antalet ensamkommande och med utvisning i dom. Utvecklingsarbete pågår när det gäller bemötande, utredning och behandling för ungdomar dömda för sexualbrott. Regeringsuppdrag kring sexuell hälsa.

13 Utmaningar Fler och fler med avvisningar som inte verkställs. Självskadebeteende, suicidförsök, avskiljningar. Åldersuppskrivningar. Fler flickor? Fler med intresse för våldsbejakande extremism? (regeringsuppdrag) Utrednings-och behandlingsmetoder är inte anpassade.

14 SiS Ungdomshem Tysslinge Start hösten 2015 Håga, fd kriminalvårdsanstalt Pojkar år 4 akutavdelningar Pollux, Castor, Taurus och Leo. 28 platser- 4 x 7 ungdomar 50 procent ensamkommande Behandlingsassistenter, psykologer, sjuksköterskor, läkare, lärare Skola, årskurs 9 och gymnasium

15 SÄRSKILDA UTMANINGAR ENSAMKOMMANDE Språk, uttrycksformer Ofta långvarigt missbruk Krisreaktion Flyktingkris, identitetsförlust PTSD Asylsökande/ovisshet/rättslöshet Avsaknad av anhöriga/familj i Sverige, oro över anhöriga i hemlandet. Misstro gentemot myndigheter. Gatan som livsstil Svårigheter med auktoritära kontakter Liten eller ingen information om bakgrund/historik Religionstillhörighet

16 RESURSINVENTERING Kräver styrka och kraft att bryta upp och färdas hit genom Europa Stort behov av tydlighet och struktur efter ofta lång tid av ovisshet. Fyrkantig miljö Motiverade till skolgång p.ga tidigare avsaknad av detta. Sökande efter förlorad identitet, svarar på bekräftande bemötande.

17 VÄRDEGRUND RESPEKT OMTANKE TYDLIGHET

18 NPNL No Power No Loose Lågaffektivt bemötande SAMTLIG personal utbildas

19 UTVECKLING/GENOMFÖRANDE Bekräfta, jag-stärka Individbaserat bemötande, undvik gruppidentifiering Tydlighet, rak kommunikation. Återge ansvar. Samtal och stöd i vardagen Trygghet genom tålamod, stå kvar Inhämta kunskap om bakgrund och kulturella/religiösa regler och traditioner. Respektera olikheter även de vi inte kan tillgodose, t.ex. Ramadan, Halal. Samarbete med religiösa ledare, förebilder. Brukarforum demokratisk träning Personalvård: Respekt-Omtanke-Tydlighet! Flerspråkig personal, för- och nackdelar

20 FRAMTIDA UTMANINGAR Ungdomar med begynnande eller pågående tilltro till våldsbejakande extremism Avdelningar speciellt inriktade på ensamkommande? Långa köer till fortsatta placeringar innebär krav på en föränderlig akutverksamhet Sammansättningar i personalgrupper Personalrekrytering

21 Aschraf 17 år Marocko Asylsökande, ensamkommande I Sverige 6 månader Arabiska, spanska, franska Tidigare vistelse på 4 HVB hem Ingen tidigare vistelse inom SiS Självskadebeteende Gatubarn sedan 10 års ålder Drogmissbruk, hasch o benzo Kriminalitet Oklar traumatisering i hemlandet Lång väg genom Europa, barnfängelse i hemlandet. Aggressionsytringar Trassliga myndighetskontakter Somatisering Suicidtankar och försök x flera Misstänksamhet Genomförande: Uppnå drogfrihet Samtal, härbärgering. Hög närvaro av personal Motivering, återhämtning Vikarierande hopp inför en tillsynes mörk framtid Flyttade vidare till SiS behandling efter 4 månader

22 MOSTABA 16 år Afghanistan via Iran Asylsökande ensamkommande Dari, Farsi, begränsad svenska I Sverige 5 månader 3 HVB hem Omfattande missbruk Suicidförsök x flera Ingen vistelse inom SiS Gatubarn sedan 12 års ålder Lång väg genom Europa Drogmissbruk, tabletter o cannabis Kriminalitet, drogrelaterat Traumatisering i hemlandet, oklar omfattning Aggressionsytringar oftast i samband med gränsdragningar och regler. Trassliga myndighetskontakter Somatisering Misstänksamhet, lätt kränkt Hjälpsökande på institutionen Skapa förtroende, Våga sätta gränser, stå kvar efter kontliker och återkoppla. Bygga ömsesidig respekt Motivera till förändring. Bekräfta, hitta förlorad identitet i vardagen Stanna karusellen, ge chans till återhämtning Skapa förutsättningar för framtida placeringar/utredningar